Motioner. och propositioner. Riksårsmöte februari Skövde

Transkript

1 Motioner och propositioner Riksårsmöte februari Skövde

2 Innehållsförteckning Information Information Verksamhetsplan och budget Medlemsavgift Revidering av stadgar Antal ersättare på RÅM Prioritering av politiska frågor Organisatoriska motioner 1. Kvotering Ta fram en fyraårig strategi för Grön ungdom Stöd till unga kandidater Nätverk för främjartekniker...25 Valmanifestet...27 I detta häfte hittar du de motioner och propositioner som kommit in och ska behandlas under årsmötet I informationshäftet under Förslag till arbetsordning för RÅM 2014 hittar du styrelsens förslag på hur mötet ska behandla inkomna förslag. Inledningsvis ges här en kortfattad förklaring av begrepp. är de förslag som förbundsstyrelsen lägger till årsmötet. Motioner Motioner är de förslag som medlemmar lägger till årsmötet. Att-sats De konkreta förslag i ett motion eller proposition. Om något låter snurrigt är ni mer än välkomna att kontakta förbundsstyrelsen för mer information! Mejla: fs@mp.se Politiska motioner 1. En individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familj Sänk rösträttsåldern till 15 år

3 1. Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplanen styr organisationen fram till årsmötet Den är uppdelad i fyra områden: 1. Utåtriktad verksamhet 2. Demokrati och organisation 3. Medlemmar 4. Ledning och styrning. 5. Budget Varje område innehåller mål för verksamhetsåret men också visioner för mandatperioden Detta för att vi ska kunna arbeta långsiktigt under den tid då vi växer som mest. Sammanfattning Under 2014 ska Grön ungdom genomföra kreativa valrörelser som får oss att växa som förbund. Vi ska bedriva en samordnad valrörelse där riksorganisationen tar ett stort ansvar för förbundets kommunikation. När organisationen växer behöver vi utöka kansliet för att kunna ge avdelningarna stöd i att fånga upp alla nya medlemmar. 1. Påverkansarbete Grön ungdoms utåtriktade kommunikation ska vara engagerande, tillgänglig och tydlig. Vi använder kreativa, lockande och interaktiva sätt för att nå våra målgrupp. Vi riktar oss till alla som vill förändra samhället, både till de som vill bli en del av den gröna rörelsen och till de som är nyfikna på grön politik. Därför klär vi kreativa och nytänkande budskap i ett snyggt utseende. 1.1 Språkrör Våra språkrör är organisationens främsta företrädare, de får både mer utrymme och högre arbetsbelastning under valrörelsen. För att underlätta för dem anställs en språkrörssekreterare under slutet av valrörelsen. Språkrören ansvarar för kontakten med Miljöpartiet de gröna och för de budskap Grön ungdom kommunicerar. Regionala språkrör får en särskild utbildningssatsning riktad till sig och språkrörsnätverket används aktivt i mediearbetet. 1.2 Representation Under valrörelsen syns vi på skolor, festivaler och andra aktiviteter där unga finns tillsammans med andra organisationer runt om i landet. Vi gör det genom kreativa och interaktiva mötesplatser där vi uppmuntrar till samtal och visar att politik är viktigt och att vi kan påverka. 1.3 Material och webb Det tryckta såväl som det digitala materialet i hela förbundet använder vår grafiska profil. Regioner får stöd från kansliet med att anpassa sig efter den. Vi strävar efter att vara nytänkande och kreativa i vårt fysiska material, hitta nya sätt att visa upp vår verksamhet på och nya sätt att väcka politiska diskussioner. Vi tar fram ett förstagångsväljarutskick som Miljöpartiet de grönas avdelningar kan köpa in och sprida i sina kommuner. I utskicket beskriver vi varför du som ung bör rösta på Miljöpartiet de gröna. Kostnaden för utskicket täcks av priset. Under valrörelsen läggs extra kansliresurser på närvaron på nätet. Vi tar fram nya sätt att sprida information och engagemang bland våra aktiva medlemmar. 1.4 Kampanjer Under sommaren turnerar vi med kortare kampanjer på festivaler och andra evenemang där unga från hela landet finns. Under hösten genomförs en värvningskampanj för att fånga upp alla som lockats av vår politik i valrörelsen. För att bli en klarare röst i debatten jobbar vi för ett mer samlat budskap i hela förbundet. Riksorganisationen har ett ansvar för att formulera argument och bidra med stöd till utspel, artiklar och nyheter. Samma stöd ska finnas till debatter, skolpresentationer, bokbord och festivaler. 1.5 Kongress Till Miljöpartiet de grönas kongress 2014 skickar vi ombud som för Grön ungdoms talan och visar upp vår verksamhet i en monter på plats. Mål för påverkansarbetet Varje region ska ha minst fem spetsutbildade medlemmar som tar ett särskilt ansvar i den egna regionen. Varje region ska ha ett system för bemanning av skolbesök. Ingen debattör ska behöva åka ensam på debatter. 4 5

4 Vi ska delta på alla relevanta debatter och skolpresentationer vi bjuds in till och finnas kvar efteråt. Vi ska aktivt arbeta för att synliggöra företrädare på region- och lokalavdelningsnivå. Vision Grön ungdom är det förbund som sticker ut när ungdomsförbunden syns ute bland unga. Vi framstår som det självklara alternativet för de som vill skapa ett bättre samhälle än dagens. Vi är vana vid att skapa kreativa mötesplatser där vi visar att politik är viktigt och att vi kan påverka den. Vi är där unga är och är flitiga användare av sociala medier. 2. Demokrati och organisation Grön ungdom ska vara en strukturerad, transparent och tydlig organisation som är öppen och lockar till engagemang. Vi ska ha långsiktiga strukturer för att göra det lättare att förstå hur en påverkar och möjliggöra förverkligandet av medlemmars kreativa idéer. 2.1 Organisationsutveckling För att kunna fånga upp medlemmar och ta tillvara på nytt engagemang tar riksorganisationen ett stort ansvar efter valet. Rikskansliet tar fram strukturer och standardmodeller för att avdelningar lättare ska kunna välkomna nya medlemmar. För att ta vara på engagemang och utveckla den gröna rörelsen tillsätts arbetsgrupper efter valet för både politiska och organisatoriska utredningar. Detta arbete mynnar ut i en omfattande organisatorisk proposition till RÅM 2016 och påbörjar ett längre arbete med ett politiskt visionsdokument. Förtroenderåden får en särskild viktig roll i att samordna och strukturera de långsiktiga lösningarna för processen kring RÅM. 2.2 Eftervalsarbete Förbundstyrelsen och kansliet ansvarar för att utvärdera valrörelsen. I eftervalsarbetet ska ett särskilt fokus ligga på att hjälpa unga kandidater att komma igång. Riksorganisationen bidrar till eftervalsfester i alla regioner. Dessa fungerar också som förmöten till RÅM Riksårsmötet Inför riksårsmötet 2015 börjar det nya ombudssystemet gälla. Under hösten 2014 stöttar riksorganisationen regionerna med att organisera förmöten för att välja ombud och anta riktlinjer. Detta sker under eftervalsfesterna riksorganisationen bidrar till. Mål för demokrati- och organisationsarbetet Alla lokalavdelningar ska under och efter valen vara redo med en plattform för nya medlemmars engagemang. Alla regioner ska ha förmöten inför RÅM Vi ska ta fram fler sätt att fatta beslut digitalt för styrelser och alla medlemmar. Det ska finnas ett fungerande forum för intern debatt inom Grön ungdom. Alla lokalavdelningar ska vara aktiva. Vision Grön ungdom är bättre på att ha färdiga koncept för plattformar för nytt engagemang medlemmar i små lokalavdelningar behöver inte längre uppfinna hjulet flera gånger. Alla regionavdelningar har minst en anställd, som bidrar till kontinuitet samt avlastar de ideella och därmed skapar utrymme för det de faktiskt gick med för: politiken. Det finns fler plattformar för engagemang och vi tar fram ett långsiktigt visionsdokument. Medlemsföreningarna växer och breddas. Nätverk av typen Grön skolungdom bildas. Regionerna håller harmoniserade RÅM-förmöten och riksårsmötet föregås av långa demokratiska processer, fler sorters beslutsfattande och en tillgänglig interndebatt. 3. Medlemmar Ett medlemskap i Grön ungdom ska kännas delaktigt och glädjefyllt. Vår växande medlemsskara ska känna framtidstro och att de påverkar politiken. Det ska kännas naturligt att engagera sig politiskt, men också att gå med i valrörelsen och ta interna uppdrag Tillsammans arbetar vi för att få ännu mer normkritiska och inkluderande arbetssätt. 3.1 Utbildning Under 2014 arrangerar riksorganisationen en avancerad valutbildning där representanter för alla regioner deltar. Vi tar även fram koncept för regionala utbildningar för nya medlemmar, aktivitetsbanker, bokbordskoncept och debatthandledningar som underlättar att snabbt bli mer aktiv i valrörelsen. Efter valrörelsen skapas nätverk för unga förtroendevalda runt om i landet. 6 7

5 3.2 Valkickoff I augusti arrangeras ett Grönt forum med fokus på valspurten. Där lär sig deltagarna det viktigaste för att locka de sista rösterna och medlemmarna innan valdagen. 3.3 Värvning Vi ska bli bättre på att ta till vara på det stöd vår politik har bland unga. För att få en starkare grön rörelse måste värvning bli en mer central del i vår verksamhet. Valutbildningar, material och annan kommunikation ska syfta till att göra organisationen bättre på att locka fler. I vår kommunikation till blivande medlemmar blir vi tydligare med hur den gröna rörelsen sprider sig globalt och vilka politiska resultat vi når. Det ska vara möjligt att bli medlem och förnya sitt medlemskap via SMS. 3.4 Plats för alla För att bli bättre på att ta till vara på kreativiteten och kompetensen i medlemsbasen behöver vi både en mer utmanande och mer inkluderande verksamhet. En central del av medlemsarbetet är att motverka de ojämlikheter som finns även i vår organisation. Vi fortsätter att arbeta med ett mentorskapsprogram för tjejer kompletterar det med liknande närverk för unga politiker efter valet. En växande rörelse behöver fler plattformar för engagemang och diskussion. Före EU-valet ska vi ta fram en plattform för intern debatt och diskussion. 3.5 Internationellt Internationella utskottet (IU) ska under året stärka sina samarbeten med Federation of Young Europeean Greens, Global Young Greens och särskilt stärka samarbetet med de nordiska gröna ungdomsförbunden. IU kan med sitt kontaktnät och sina samarbeten vara en viktig resurs i Europaparlamentsvalrörelsen. Mål för medlemsarbetet Grön ungdom ska ha 6000 medlemmar i slutet av Aktiva medlemmar ska uppleva att värvning är en naturlig del av verksamheten. En större andel av medlemmarna ska förnya sina medlemskap jämfört med Grön ungdom ska i slutet av verksamhetsåret ta ett tydligare ansvar för unga förtroendevalda. Vi ska bredda vår målgrupp efter valet. 8 Vision Fler ska vara medlemmar längre i Grön ungdom. Det ska finnas fler nivåer för engagemang och givande uppgifter som håller kvar och utvecklar våra medlemmar under än längre tid än idag. Vi ska ha en bredare medlemsbas; på fler platser, i fler grupper och åldrar ska det vara vanligt att personer går med i Grön ungdom. Inför valrörelsen 2018 är Grön ungdom ett föredöme för öppna och inkluderande politiska diskussioner. I slutet av år 2018 ska vi ha medlemmar. 4. Ledning och styrning Grön ungdom ska präglas av ett öppet och tydligt ledarskap. Medlemmar ska veta vilka beslut som fattas i styrelsen och varför. Kansliet och styrelsens främsta uppdrag är att underlätta för medlemmars engagemang. 4.1 Förbundsstyrelsen Under valrörelsen får ledamöterna i förbundsstyrelsen ett större ansvar för att arbeta strategiskt med politiska frågor och för att planera, stötta och utföra kampanjaktiviteter runt om i landet, göra utspel och delta i debatter. Detta möjliggörs genom att mer organisatoriskt arbete läggs på förbundskansliet. Förbundsstyrelsens ledamöter får också egna politiska ansvarsområden. Fram till slutet av valrörelsen samordnas arbetet mellan styrelsen och kansliet genom att sammankallade i styrelsen också leder kansliet. Sammankallande arvoderas på 100 % fram till sista september för att ta rollen som kanslichef. Förbundsstyrelsen tar fram mer kontinuerliga arbetssätt för styrelsen där arbetsbeskrivningar, delegationer, verksamhetsplan och budget samordnas. 4.2 Förbundskansliet Grön ungdoms förbundskansli ska vara en givande arbetsplats där mycket händer och de anställda utvecklas. Under valåret utvidgar vi kansliet med tre ytterligare tjänster. I slutet av året prioriterar vi att behålla en tjänst för att långsiktigt ha tre anställda på rikskansliet. Efter valet leds kansliet av en anställd kanslichef. Grön ungdom ska använda fler flexibla inslag i den långsiktiga ledningsarbetet. I det ingår en bredare finansiering av verksamheten där projektbidrag och samarbeten med andra blir ett naturligt inslag och ett fördjupat samarbetet med Studieförbundet vuxenskolan. Förbundsstyrelsen bistår regioner med stöd vid regionala anställningar genom stöttande 9

6 arbete, genom att ställa upp som arbetsgivare eller att arbetsleda valanställda. Under året utvecklar vi också möjligheten att vara praktikplats. Mål för ledningsarbetet Vi ska bli bättre på att ge både förtroendevalda och anställda fortbildning. Vi ska bredda finansiering genom fler projektbidrag och att samarbeta med andra organisationer. Styrelsen ska bli bättre på att kommunicera sina beslut. Vi ska ha tre tillsvidareanställda Vision Förbundsstyrelsen ska vara strategisk och politisk. I en mer strategisk och levande organisation görs mer av det viktiga organisatoriska arbetet av anställda på förbundskansliet. Styrelsen arbetar enligt långsiktiga modeller och präglas av tydlighet i strukturer och förslag. Organisationen har god kontinuitet bland aktiva, både i förbundsstyrelsen och bland regionalt och lokalt förtroendevalda. Fler är aktiva länge än idag. Anställda i riksorganisationen och avdelningarna jobbar tillsammans och får utrymme att dela erfarenheter och ta fram lösningar. Grön ungdom är en attraktiv arbetsplats som utvecklar sina anställda och prioriterar att ha ett växande, välorganiserat kansli. 5. Budget Nu när det är valår lägger vi en betydligt större budget än vanliga år. Vi får extra pengar genom särskilda valbidrag och från våra sparade pengar på banken. Vissa av dessa kommer från en särskild valfond. De största skillnaderna i utgifter är löner och arvoden till dem som ska se till att valrörelsen genomförs och kostnader för att vara på alla debatter, mässor och festivaler. Vi lägger dessutom mer på material och webb än tidigare år. Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem 10 11

7 2. medlemsavgift Medlemsavgiften för förbundet revideras varje år. Förbundsstyrelsen föreslåt att medlemsavgiften ligger kvar på 20 kronor även kommande verksamhetsår. Vi vill även ha kvar gratis medlemsskap vid personlig värvning och mandatet att vid behov ta ut en extra administrativ avgift för vissa sätt att bli medlem. Under året vill vi även prova att möjliggöra medlemsskap via hemsida, förutsatt att det är förenligt med Ungdomsstyrelsens regler för statsbidragsansökan. Därför yrkar vi: att fastställa medlemsavgiften för Grön ungdom riksorganisationen till noll (0) kronor för år 2014 och att medlemsavgiften vid nytt medlemsskap via personlig värvning med värvarblock fastställs till noll (0) kronor för år 2014 och 2015 förutsatt att detta även i fortsättningen är förenligt med Ungdomsstyrelsens regler för statsbidrag. att medlemsavgiften vid nytt medlemsskap via webben fastställs till noll (0) kronor förutsatt att digitalt tecknande av medlemsskap är förenligt med Ungdomsstyrelsens regler för statsbidrag. att riksorganisationen vid behov kan ta ut en administrativ avgift som täcker kostnaden för vissa sätt att bli medlem. Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem 12 13

8 3. Revidering av stadgar Att revidera betyder att ändra eller korrigera. Denna proposition om stadgerevidering består, för enkelhetens skull, av tre delar. Del ett rör 1 Organisation, del två rör 2 Ändamål och del tre rör 12 Val. 1. Medlemsföreningar Idag finns i Grön ungdom även medlemsföreningar. Därför yrkar vi: att ändra: 1 Organisation Grön ungdom är Miljöpartiet de grönas ungdomsförbund. Organisationen består av medlemmar, nätverk, lokal- och regionalavdelningar samt riksorganisationen. till 1 Organisation Grön ungdom är Miljöpartiet de grönas ungdomsförbund. Organisationen består av medlemmar, medlemsföreningar, nätverk, lokal- och regionalavdelningar samt riksorganisationen. 2. Bekräftande av beslut på RÅM2013 Nedanstående yrkande klubbades på RÅM2013, men behöver enligt paragrafen om stadgeändring bekräftas av RÅM2014 för att gälla. Därför yrkar vi: att ändra: 2 Ändamål Grön ungdom har som ändamål att främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas program och kongressbeslut, samt att föra ur de gröna idéerna till ungdomar. Riksorganisationen har också som ändamål att vara pådrivande gentemot miljöpartiet i politiska frågor samt att stötta Grön ungdoms region- och lokalavdelningar för att få en stark grön rörelse i hela landet. till 2 Ändamål Grön ungdoms ändamål är att genom ungas engagemang främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas partiprogram och kongressbeslut. Riksorganisationen har också som ändamål att verka pådrivande gentemot Miljöpartiet de gröna, samt att stötta Grön ungdoms lokal- och regionavdelningar för att få en stark grön rörelse i hela landet. 3. Stödmedlemskap + kvotering På RÅM 2013 beslutades att personer över 28 år som önskar bli medlemmar i Grön ungdom blir stödmedlemmar och att stödmedlemmar inte kan väljas till förtroendeuppdrag inom Grön ungdom riks. Detta bör också skrivas in i stadgarna. När RÅM 2013 språkreviderade stadgarna råkade kvoteringen av tvågrupper, såsom språkrören, försvinna det bör vi skriva in igen. Därför yrkar vi: att ändra: 12 Val Alla Grön ungdoms medlemmar kan väljas till riksuppdrag. Mandatperioden är ett verksamhetsår. Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och förbundsstyrelsen. Inga uppdrag kan kombineras, förutom att valberedare för Grön ungdom samtidigt kan vara Grön ungdoms representant i Miljöpartiet de grönas valberedning. Valberedningen bereder alla förslag på kandidater förutom till valberedning som förbundsstyrelsen bereder. För alla uppdrag med mer än två platser tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att minst 50 %, plus eller minus en person ska vara av kvinnligt juridiskt kön. För språkrören gäller inte regeln om plus eller minus en person. För att bli vald till språkrör krävs en majoritet av de avlagda rösterna. Fyllnadsval görs av förbundsstyrelsen. Det är upp till förbundsstyrelsen att bestämma om fyllnadsval ska genomföras. I första hand ska någon av övriga kandidater från senaste årsmötet väljas om de fått mer än 10 % av rösterna. Annars bereder valberedningen valet, utom till valberedning då förbundsstyrelsen gör det. Anställda i förbundet kan inte ha årsmötesvalda uppdrag. Undantag kan göras för kortare visstidsanställning. Revisorerna undantas från alla regler i den här paragrafen. till 14 15

9 12 Val Alla Grön ungdoms medlemmar år kan väljas till riksuppdrag så länge de är 28 år eller yngre. Mandatperioden är ett verksamhetsår. Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och förbundsstyrelsen. Inga uppdrag kan kombineras, förutom att valberedare för Grön ungdom samtidigt kan vara Grön ungdoms representant i Miljöpartiet de grönas valberedning. Valberedningen bereder alla förslag på kandidater förutom till valberedning som förbundsstyrelsen bereder. För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att minst 50 %, plus eller minus en person ska vara av kvinnligt juridiskt kön. För språkrören gäller inte regeln om plus eller minus en person. För att bli vald till språkrör krävs en majoritet av de avlagda rösterna. Fyllnadsval görs av förbundsstyrelsen. Det är upp till förbundsstyrelsen att bestämma om fyllnadsval ska genomföras. I första hand ska någon av övriga kandidater från senaste årsmötet väljas om de fått mer än 10 % av rösterna. Annars bereder valberedningen valet, utom till valberedning då förbundsstyrelsen gör det. Anställda i förbundet kan inte ha årsmötesvalda uppdrag. Undantag kan göras för kortare visstidsanställning. Revisorerna undantas från alla regler i den här paragrafen. Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem 4. Antal ersättare på råm På RÅM 2013 bifölls en proposition om att införa ett ombudssystem på RÅM. Propositionen föreslog att varje regionavdelning ska få två ersättare, detta ändrade RÅM till en ersättare per tre ombud. Förbundsstyrelsen ser att ett sådant ersättarsystem skulle bli både sämre demokratiskt och mer omständigt planeringsmässigt. Vi menar att det är bättre att så många som möjligt av de som är på plats på riksårsmötet har rösträtt och att endast ett fåtal ersättare finns som kan hoppa in när ombud behöver en paus. För att kunna planera ett så bra riksårsmöte som möjligt underlättar det mycket för förbundskansliet och förbundsstyrelsen att tidigt veta hur många deltagare som kommer att delta. Antalet ombud är så pass generöst tilltaget att en del regioner snarare kommer att ha svårt att fylla sina platser, än att det ska bli svårt att få åka. Många ersättarplatser kommer inte gå att fylla, det skulle bara resultera i högre deltagaravgifter för alla eftersom det blir svårare att planera RÅM när vi inte vet hur många som kommer att delta. Förbundsstyrelsen föredrar få ersättare, att de flesta på plats istället har rösträtt och en lägre deltagaragift. Därför yrkar vi: att fastställa antalet ersättare till två per regionavdelning. Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem 16 17

10 5. Prioritering av politiska frågor 2014 För att ha möjlighet att genomföra en så bra valkampanj som möjligt behöver vi fokusera på vad vi vill kommunicera till allmänheten. Det faktum att det under 2014 både är allmänna val och EU-parlamentsval gör det ännu viktigare att förbundet har ett tydligt fokus. I valrörelserna kommer vi att prata med tusentals människor i hopp om att engagera dem i den gröna rörelsen och få dem att rösta grönt i valen. Våra prioriterade frågor ska vägleda hela förbundet i sitt valkampanjandet. Att vi väljer att prioritera vissa frågor innebär inte att förbundet bara ska prata om dem. Det ska istället ses som en övergripande styrning som anger vilken riktning förbundet ska arbeta under hela valåret, och förhoppningsvis få folk att förknippa oss med. En prioritering innebär att vi spetsar vår kommunikation. Om vi prioriterar för många frågor prioriterar vi till slut inga alls. I förslaget ingår totalt tre frågor över valåret, vilket vi tror är mer än nog. EU-parlamentsvalet och de allmänna valen skiljer sig vad gäller Grön Ungdoms förutsättningar och möjligheter. Det är därför viktigt att de frågor vi väljer att prioritera är anpassade till de olika faserna av valåret. Våra prioriterade frågor i EU-valet: Klimat och migration Klimatet är vår tids stora ödesfråga. När vi debatterar vad vi ska förändra med EU måste klimatet vara högsta prioritet. De senaste årens klimatdebatt är skrämmande tyst och om inte den gröna rörelsen lyfter klimatfrågorna kommer ingen att göra det. I Europa sätts de mänskliga rättigheterna allt mer på spel. En stor del av migrationspolitiken styrs från EU så där kan vi nå roten till problemen. Grön ungdom behövs för att få fler lagliga vägar in i Europa och för att de mänskliga rättigheterna stärks för minoriteter. mer den stora utmaningen vara att lyfta debatten från små plånboksfrågor till stora frågor om samhällets utveckling. Förutom klimatutmaningen ska vi där bemöta ett annat enormt misslyckande: jämställdheten. Med alliansens politik når Sverige klimatmålen 150 år för sent. Samtidigt är det människor i fattigare delar av världen och framtida generationer som får ta smällen. Vi vill se en kraftfull grön omställning nu. Unga tjejers psykiska ohälsa fortsätter att öka, kvinnor tjänar fortfarande mindre än män, barn möts fortfarande av begränsande könsnormer och ett nej är fortfarande inte alltid ett nej. Det är dags att förändra det. Feminism får alldeles för lite uppmärksamhet i hela samhället, men också i Miljöpartiet. Grön ungdom behövs för att feminismen ska lyftas i valrörelsen! Därför yrkar vi: att Grön ungdom prioriterar klimat och migration i EU-valet att Grön ungdom prioriterar klimat och feminism i de allmänna valen Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem Våra prioriterade frågor i riksdagsvalet: Klimat och feminism Grön ungdom har stor trovärdighet i frågor som rör samhället i stort. Både klimat och jämställdhet är frågor där unga upplever en stor oro inför framtiden och där vi har svar på deras frågor. I riksdagsvalet kom

11 1. Kvotering En av Miljöpartiets tre solidariteter är den med alla jordens människor. Både i Miljöpartiet och Grön Ungdom identifierar vi oss starkt med att vara en röst och ett forum för utsatta grupper i samhället. För en transperson som inte trivs i sin juridiska könskategori kvinna/man är det väldigt förminskande att bli tvångskategoriserad, till exempel i samband med könskvotering. Därför bör vi inte kvotera folk på juridiskt kön, utan med hänsyn till det kön en person själv uppger att hen har. Ett annat skäl till att inte kvotera på juridiskt kön är att självupplevt och socialt kön kan stämma överens, medan det juridiska ändå inte har hunnit ändras. Det är inte självklart att man vill berätta om vilka könsorgan man föddes med för någon man inte känner. Alltså ska ingen heller vara tvungen att avslöja sitt juridiska kön för att kunna kandidera till våra riksuppdrag. För att underlätta för våra medlemmar att inte råka felkategorisera eller felköna varandra kan vi använda pronomenrundor, där man i samband med namnpresentation också berättar vilket pronomen (till exempel hon/ hen/den/han) man vill att folk använder om en när man blir omtalad. På det här sättet kan vi ett mer öppet förbund där det är lättare att känna sig välkommen och engagera sig. Därför yrkar jag: att vi i framtiden kvoterar våra uppdrag på självupplevt kön att personer som identifierar sig mellan eller bortom kategorierna man/ kvinna kvoteras på juridiskt kön att stycke 3 paragraf 12 i stadgarna ändras från För alla uppdrag med mer än två platser tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att minst 50 %, plus eller minus en person ska vara av kvinnligt juridiskt kön. till För alla uppdrag med mer än två platser tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att minst 50 %, plus eller minus en person ska vara av kvinnligt självdefinierat kön. Personer som definierar sig mellan eller bortom kategorierna kvinna/man kandiderar på juridiskt kön. att alla Grön Ungdom riksorganisationens eventuella presentationsrundor också innefattar presentation av pronomen. Förbundsstyrelsens motionssvar: Idag avsätts 50 % (+/- 1) av platserna till personer av juridiskt kvinnligt kön. Övriga 50 % (+/- 1) av platserna är öppna för alla, oavsett juridiskt kön eller könsidentitet. Förbundsstyrelsen tycker att denna queera kvotering är bra. Samhället är ojämställt, för att rätta till det kvoterar vi in tjejer men aldrig killar. Nuvarande kvoteringsregler är en bra kompromiss mellan queerfeminismens insikt om att kön är en social konstruktion och radikalfeminismens förståelse för att det har betydelse att växa upp som och fostras till tjej. Stadgarnas kvoteringsregler möjliggör redan för kandidater att välja att inte uppge kön eftersom en kvot är oberoende av kön. Idag kan en kandidat som inte vill uppge sitt juridiska kön låta bli att uppge det och kandidera på den öppna kvoten. Den föreslagna stadgeförändringen skulle innebära att en kandidat som definierar sin mellan eller bortom kategorierna kvinna/ man blir påtvingad att uppge juridiskt kön. Det tror vi inte bidrar till motionens intention, och vi tror inte heller att en försvagning av kvoteringen av juridiska tjejer är rätt väg att gå. Förbundsstyrelsen gillar pronomenrundor och vill uppmuntra alla avdelningar till att ha det. Vi tror dock inte att en styrning av riks ger särskilt stor effekt då vi nästan aldrig har aktiviteter med presentationsrundor. Därför yrkar förbundsstyrelsen: avslag Tova Melin 20 Organisatoriska motioner 21 Organisatoriska motioner

12 2. Ta fram en fyraårig strategi för grön ungdom 3. stöd till unga kandidater Eftersom vi är en partipolitisk organisation är det naturligt att vi måste anpassa oss efter mandatperioderna och när det är valår. För att på sikt kunna bli en starkare organisation skulle vi behöva mer framförhållning och planera mer långsiktigt när saker ska ske i vår organisation. Därför bör vi redan nu börja ta fram en strategi för hur vi ska förbereda oss inför nästa valrörelse. Genom att förbundsstyrelsen (förmodligen efter valdagen i september) tar fram en översiktlig plan på de närmsta fyra åren så tar vi ett stort steg för att bli mer långsiktiga som organisation. Utan en plan framåt är risken lätt att vi inte lär oss av våra missar tidigare år, ex att vi inte lyckas ta hand om nya medlemmar som kommer till efter valrörelsen, att vi inte genomför organisatoriska förändringar i lagom tid innan ett valår och att vi glömt att planera in att peppa unga att ställa upp inför valen. Därför yrkar jag: att förbundsstyrelsen inför nästa riksårsmöte återkommer med ett förslag på fyraårig strategi Niclas Persson, Grön ungdom Örebro Förbundsstyrelsens motionssvar: Förbundsstyrelsen håller med om att det krävs långsiktiga strategier för att utveckla organisationen. Därför har vi bland annat skrivit in fyra visionstexter i verksamhetetsplanen och planerat för utvecklande arbetsgrupper som tillsätts efter valet. Vår utgångspunkt har alltid varit att visionsarbetet inte bara kan ske i styrelsen utan måste se till att inkludera stora delar av förbundet. Så länge det kan göras är motionen i linje med verksamhetsplanen. Därför yrkar förbundsstyrelsen: bifall 22 Organisatoriska motioner Vi går nu in i ett supervalår, men samtidigt ligger vi efter i förberedelserna. Grön Ungdom har inte riktigt samlat kraft inför valrörelsen och det har inte skett några utbildningar eller kurser för att få unga att ställa upp i valet. Dock har vi fortfarande tid på oss att utbilda och stödja de unga kandidater inom Grön Ungdom som har hamnat på listor inför supervalåret. Fokus bör vara på att stödja och lyfta fram de kandidater som är under 26 år. Detta eftersom under 26år är en definition av unga som används av många bla Ungdomsstyrelsen som fördelar statsbidrag, och för att inte tala om SJ! Inom politiken är 26år en rimlig gräns eftersom kandidater äldre än 26 kommer att vara äldre än 30år i slutet av den kommande mandatperioden. En sommarkurs för unga kandidater bör arrangeras för att våra medlemmar som ställer upp i valet ska få träna debatt, lära sig mer att arbeta med media och att peppa inför valrörelsen. Kursen bör även vara startskottet på ett nätverk för unga politiker, där kandidaterna får en chans att förbereda sig på arbetet efter valet och kan knyta kontakter som är viktiga för att byta ideer under mandatperioden. Kandidaternas MP-avdelningar bör uppmanas att bidra ekonomiskt till kursen som en investering inför valrörelsen. Grön Ungdom bör som organisation i valrörelsen ha fokus på att stödja och lyfta upp de unga gröna kandidaterna i valet. Under valet kommer det inte bara vara språkrören som företräder Grön Ungdom utan även alla våra unga kandidater, därför behöver vi hitta en strategi för hur unga kandidater i hela landet kan stärkas och få verktyg att bedriva en stark valrörelse. Allt detta är viktigt eftersom unga är underrepresenterade inom politiken och där beslut tas. Att stödja våra egna kandidater är viktigt men vi bör även generellt uppmana människor att rösta på unga kandidater, även om de så råkar komma från andra partier. Därför yrkar jag: att Grön ungdom arrangerar en sommarkurs för unga kandidater under 26 år. att Grön ungdom startar ett nätverk för unga politiker för utbyte av ideer och erfarenhet under den kommande mandatperioden. Niclas Persson, Grön ungdom Örebro 23 Organisatoriska motioner

13 Förbundsstyrelsens motionssvar: Grön ungdom har varit för dåligt på att stötta unga kandidater och förtroendevalda. Vi ser ett stort ansvar att i år lyfta och stötta de unga som står på listor runt om i landet, och ge förutsättningar för ett bra politiskt arbete. Ett nätverk för unga gröna politiker är helt i linje med hur vi vill ta större ansvar för ungas parlamentariska engagemang. Däremot ser vi ingen poäng i att lyfta unga politiker från andra partier, eftersom det rent av kan motverka våra politiska visioner. Förbundsstyrelsen tror inte att en specifik sommarkurs är ett effektivt stöd för kandidater. Det finns många unga kandidater med en bredd av både erfarenheter och behov som kan bli svårt att matcha i en enskild kurs. Konkret utbildning kan ges under andra valutbildningar, mycket av arbetet behöver vara specifikt efter lokala förutsättningar, och många av erfarenheterna av att vara just ung kan delas i nätverksform. Förbundstyrelsen ska också under året stötta de regioner som själva driver nätverk för unga gröna politiker. Därför yrkar förbundsstyrelsen: bifall på attsats 2 och 3 avslag på attsats 1 och 4 4. nätverk för främjartekniker I Grön Ungdom, som i resten av samhället, finns det strukturer som är direkt orättvisa. Sådana destruktiva strukturer gör inte bara att vi blir begränsade som individer, utan också att vi beter oss på ett sätt som går ut över människor runt omkring oss. Eftersom beteendet sällan är medvetet och genomtänkt kan en behöva hjälp för att förändra det. Grön Ungdom behöver fler verktyg för att få en mer demokratisk organisation. Vi föreslår att en sådan lösning kan vara ett nätverk för de som gynnas av rådande strukturer och stödja dem i att se över sitt beteende och lyfta andra. En struktur som syns extra tydligt i förbundet är könsmaktsordningen. Efter ett RÅM-beslut 2013 har förbundsstyrelsen tillsatt ett mentorskapsprogram för tjejer, med syftet att komma till bukt med de strukturella skillnader som finns i förbundet. Mentorskapsprogrammet är ett steg i att skapa förutsättningar för att göra förbundet mer demokratiskt och jämlikt - men en avgörande del i arbetet handlar om att uppmärksamma och problematisera förtryckarrollen. På så sätt kommer vi åt problemet från båda håll. Det handlar inte bara om att tjejer ska ta mer plats, det handlar också om att killar måste sluta använda sig av förtryckande beteenden. Vi anser därför att Grön Ungdom ska ha ett nätverk som riktar sig till cis-killar med syfte att synliggöra privilegier och stärka främjartekniker. Därför yrkar vi: att förbundsstyrelsen under det kommande verksamhetsåret tar fram ett nätverk för dem som gynnas av rådande maktstrukturer. att nätverket syftar till att synliggöra och problematisera privilegier och lära ut främjartekniker. att projektet finansieras med hjälp av externa projektbidrag. Anders Lindell, Hanna Lidström, Kaj Henriksson, Malte Roos, Nina Elmi 24 Organisatoriska motioner 25 Organisatoriska motioner

14 Förbundsstyrelelsens motionssvar: Då mentorskapsprogrammet för tjejer infördes under gångna verksamhetsåret var tanken från start att projektet inte ensamt skulle kunna utgöra Grön ungdoms arbete med de skeva maktförhållandena inom förbundet. Det är ett komplicerat problem som behöver tacklas med olika åtgärder i olika delar av förbundet. Vi upplever därmed att det finns en efterfrågan av kompletterande verksamhet som angriper problemet från ett annat håll och vänder sig till andra grupper såsom cis-killar. Förbundsstyrelsen anser att det interna jämlikhetsarbetet måste genomsyras av normkritik, det vill säga att det är strukturerna och de levda normerna i form av våra beteenden och attityder som måste ändras och inte den utsatta gruppen. Därmed ser vi heller inte feminism som enbart en kvinnofråga utan någonting som berör och gynnar oss alla. Likaså handlar normkritik om att kunna se och ifrågasätta sin egen roll och sitt beteende utifrån dessa strukturer. Vi kan inte bara lära oss teorier, vi måste diskutera och ändra faktiska beteenden som upprätthåller dessa maktstrukturer något som detta nätverk skulle kunna ge utrymme till. Att införa ett nätverk för främjartekniker kan därmed vara en bra vidareutveckling av förbundets interna jämlikhetsarbete. Därför yrkar förbundsstyrelsen: bifall Anders Lindell och Hanna Lidström deltog inte i skrivandet av motionssvar. 1. Valmanifestet I valmanifestet tar Miljöpartiet upp de politiska förslag som är viktigast att genomföra om vi får väljarnas förtroende i valet. Ett valmanifest är ofta kortare och mer slagkraftigt än ett partiprogram och tas fram i syfte att vara tydliga med vad vi vill och vad vi prioriterar att genomföra först. Det är helt enkelt det vi lovar att genomföra nästa mandatperiod! Miljöpartiet antar sitt valmanifest på kongressen i juni Fram till dess och under kongressen har Grön ungdom tillfälle att påverka slutresultatet. För att kunna ha en tydlig och enad röst, där alla medlemmar får vara med och tycka till om vilken politik vi ska driva gentemot MP bestämmer vi det på Grön ungdoms riksårsmöte Underlaget till denna proposition grundar sig i en medlemsomröstning genomförd på nätet mellan den 26 nov -2 dec där 192 personer deltog. Från resultatet av den omröstningen har förbundsstyrelsen valt ut de förslag som fått många röster och av dessa gallrat fram tio viktiga förslag som vi vill driva mot MP. Tre frågor har vi valt som extra viktiga att trycka på. Dessa har mycket stort stöd bland medlemmarna och fyller viktiga hål i Miljöpartiets politik. De övriga sju förslagen har alla stort stöd och vi har försökt åstadkomma en spridning både bland typ av frågor och huruvida det är frågor vi vill lyfta in i manifestet eller frågor vi vill ska stå kvar där samt spridning bland frågor där våra åsikter skiljer sig väldigt stort från MP och frågor där vi står närmare varandra. 1: Fasa ut subventioner till fossila bränslen Idag subventioneras fossil verksamhet årligen med omkring 500 miljarder dollar. Bara i Sverige subventioneras det med 50 miljarder varje år. En utfasning av dessa subventioner skulle radikalt minska utsläppen, samtidigt som samhällsekonomin skulle må bättre. Detta är också en av lättast genomförbara åtgärderna i en effektiv bred klimatpolitik. Därför är det viktigt att en punkt om detta finns med i MP:s valmanifest. Två av de mest problematiska subventionerna är flygets undantag av drivmedelsskatten och reseavdraget. Flyget måste, likt andra transportmedel så som bilen, givetvis stå för sina egen miljökostnader. Därför bör det införas en flygskatt. Reseavdraget är en subvention som ska hjälpa de som har lång resväg till jobbet. Men det infördes i en helt annan tidsålder, det är 26 Organisatoriska motioner 27 Proposition om valmanifestet

15 förlegat och gynnar de som hellre tar bilen än väljer kollektiva färdmedel. Reseavdragen gynnar också de som bor i eller i närheten av storstadsmiljöer, något som är paradoxalt eftersom det är dessa som har lättast att välja kollektivtrafik. Detta reseavdrag måste ses över och göras om i grunden. Dessa två subventioner bör ha en särskild plats i MP:s valmanifest. 2: Medborgarskap till alla som föds i Sverige Varje år utvisas barn som föds och vuxit upp i Sverige till för dem helt främmande platser. Vi vill att alla barn ska ha tryggheten av ett medborgarskap där de är födda, trots att föräldrar har ett annat. Idag döms barn till utanförskap innan de ens föds. Det är svårt att växa upp och bygga sitt liv när risken finns att när som helst bli utvisad. Att det växer upp barn i Sverige utan några rättigheter är också en tydlig signal från politisk håll att alla barn inte är lika mycket värda. Det är helt oförsvarbart. Grön Ungdom vill ha en värld utan gränser, och ett bra första steg mot det är att erbjuda alla som föds i Sverige medborgarskap. 3: Krafttag mot psykisk ohälsa i skolan Något är allvarligt fel i svensk skola när eleverna mår dåligt. En oroväckande stor del av svenska elever, främst tjejerna, upplever problem med stress och psykisk ohälsa. (30-40 procent av unga kvinnor uppger problem med ångest och oro i socialstyrelsens utredning från 2013.) Vi kräver att politiken tar ungas problem på allvar! Idag skärs det ner på personal i skolan och speciellt i elevhälsan. Vi vill införa ett maxtak för elever per kurator i skolan. Det ska kunna garanteras alla elever att få den hjälp de behöver. När de behöver den. En anledning till att det är just tjejer som drabbas hårdast av stressymptom är att förväntningarna på att prestera ofta är mycket högre än för kvinnor. Vi vill att normkritisk pedagogik ska bli en del av lärar- och förskoleutbildningen. Medvetna lärare med rätt utbildning är en viktig del i att hjälpa tjejer att må bra i skolan. 4: Höghastighetståg Att vara klimatvänlig borde vara lätt och smidigt. Det är lätt att förstå att många väljer flyg för inrikesresor när det är både mycket snabbare och billigare än flyget. Därför vill vi satsa på höghastighetståg, vilket vi ses som en viktig investering i att hela Sverige ska kunna göra smarta val. Att bygga ut tågtrafiken är en investering som leder till jobb, smidigare vardag och ett klimatvänligare samhälle. 28 Proposition om valmanifestet 5: Stärk asylrätten för HBTQ-personer Vi vill alla som flyr på grund av sexuell läggning eller könsidentitet ska få asyl i Sverige. Idag tas sällan asylsökande HBTQ-personers berättelser och riskbilder på allvar och de skickas ofta tillbaka till länder som förföljer eller kriminaliserar dem. Avslag på asylansökningar motiveras med att människan kan dölja sin sexualitet/könsidentitet. Vi vill att lagen om en rättvis asylprövning ska förstärkas och efterlevas nästa mandatperiod. 6: Förbud mot sexistisk reklam Varje år blir kvinnorna i reklam mer och mer framställda som objekt, samtidigt som vi blir mer och mer exponerade för reklam. Självklart blir vi påverkade av detta, och att ett helt samhälle varje dag påverkas till att se kvinnor som saker i stället för människor är farligt. Kvinnor som ser sig själva som objekt riskerar att i större utsträckning må dåligt och utveckla bland annat ätstörningar. Att se andra kvinnor som objekt gör det lättare för oss att fortsätta diskriminera och förtrycka kvinnor. Idag finns ingen lagstiftning om sexistisk reklam. Det vill vi införa! 7: Stoppa våldtäkterna 100 våldtäkter sker i Sverige per dag, uppskattar Brottsförebyggande rådet. Endast en tiondel av dessa anmäls och enbart en av hundra leder till fällande dom. Det är tydligt att sexuellt våld mot kvinnor är ett stort problem, och att skammen och rädslan leder till att få offer vågar anmäla. Dels behöver synen på sex förändras genom att alla ska ha rätt till en bra och normkritisk sex- och samlevnadsundervisning. Dels behöver lagen förbättras genom att införa en samtyckeslag. Det stänger kryphålen för friande våldtäktsdomar där det är uppenbart att en våldtäkt har begåtts. Förhoppningsvis skapar den också en normerande effekt i samhället. 8: Förbud mot vapenexport Sverige exporterar mest vapen per person i världen. Idag används svenska vapen till krig, förtryck och kränkande av mänskliga rättigheter. Vi vill leva i en värld utan vapen och tycker att Sverige ska gå före genom att helt avveckla sin vapenexport. 9: Ge papperslösa vård på lika villkor Under förra mandatperioden förhandlade Miljöpartiet med Alliansen om att papperslösa i Sverige ska ha rätt till sjukvård, vilket vi är mycket stolta över. Tyvärr täcker lagförändlignen som gick igenom 2013 bara den mest nödvändiga vården och papperslösas möjligheter att söka vård är fortfarande väldigt begränsad på många platser. Vi vill att Miljöpartiet ska verka för att alla i Sverige ska få vård på samma villkor. 29 Proposition om valmanifestet

16 10: Inför barnkonventionen i svensk lag Att införa FN:s barnkonvention i Svensk lag är ett viktigt steg för att stärka barns rätt i samhället. Konventionen föreskriver att barnets bästa ska komma i främsta rummet, att barnet själv ska få säga till i frågor som rör hen och att alla barn är lika mycket värda. Barns rättigheter kränks varje dag i Sverige och en lagändring skulle göra det möjligt för berörda barn och vuxna i deras närhet att utkräva ansvar från samhället när det händer. Förslag till beslut: att Grön ungdom driver reform av flygskatt och reseavdrag gentemot miljöpartiets valmanifest. att Grön ungdom driver medborgarskap till alla som föds i Sverige gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver maxtak för elever per kurator gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver genuspedagogik som del av lärar- och förskoleutbildningen gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver satsningar på höghastighetståg gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver stärkt asylrätt för HBTQ-personer gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver samtyckeslag gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver rätten till normkritisk sex- och samlevnadsundervisning gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver lagstiftning mot sexistisk reklam gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver förbud mot vapenexport gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver vård till papperslösa på lika villkor gentemot miljöpartiets valmanifest att Grön ungdom driver införandet av barnkonventionen i svensk lag gentemot miljöpartiets valmanifest. att Grön ungdoms kongressombud arbetar för att valmanifestet ska vara kort Förbundsstyrelsen 2014/2015 Anders Lindell Anders Schröder Carolina Bruseman Caroline Wiklund Erik Lindman-Mata Hanna Lidström Lorentz Tovatt Magda Rasmusson Matilda Andersson Matilda Nordh Osman Adem 30 Proposition om valmanifestet 31 Proposition om valmanifestet

17 1. en individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familjer Sverige rankas internationellt som ett av världens mest jämställda länder. Grön ungdom och Miljöpartiet vet att vi trots detta fortfarande har många problem rörande jämställdhet, och att vi har en lång, feministisk väg att gå. Ett exempel på vad vi ser som en viktig feministisk åtgärd, för att styra samhället mot en mer jämställd framtid, är att individualisera föräldraförsäkringen. I Sverige idag tar papporna endast ut 24 procent av föräldraförsäkringen. Det är visserligen en ökning med 13 procentenheter från 1994, men en alldeles för långsam sådan, som vi måste snabba på. Det styrmedel som visats sig allra effektivast är när staten har öronmärkt en viss del av månaderna till papporna, idag har vi två så kallade pappamånader. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vi ser ett stort behov av en individualiserad föräldraförsäkring, som helt delar upp dagarna mellan de två vårdnadshavarna. Det är det mest effektiva sättet för att påskynda utvecklingen mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det finns dock problem med en individualiserad föräldraförsäkring den utgår ifrån att det endast finns två föräldrar till ett barn. Men familjer i Sverige ser ut på många olika sätt. Det kan finnas långt många fler än två föräldrar till ett barn, även mor- eller farföräldrar och vänner kan vara en del av ett barns uppväxt. Att låsa föräldraförsäkringen till två personer är ett sätt att begränsa synen på familjen till två vuxna, något som varken går hand i hand med vår politik eller hur Sverige ser ut idag. Vi måste därför komma fram till andra sätt för att inkludera alla olika sorters familjer i vårt mål mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Därför föreslår vi att vi i valmanifestet ska skriva in att den ena vårdnadshavaren inte ska kunna ta ut mer av föräldraförsäkringen än den andra, samtidigt som det ska gå att dela ut de eventuella resterande dagar till andra anhöriga. På så sätt skapar vi en föräldraförsäkring för alla olika familjer, samtidigt som vi ökar takten mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen mellan kvinnor och män. Jämställdhet mellan kvinnor och män och lika förutsättningar för alla familjer är inget som står emot varandra, det är snarare något som kan och borde kombineras. Vi har inte tid att vänta arbetet för ett jämställt Sverige måste trappas upp, och därför kan det inte finnas några andra alternativ för ett feministiskt parti som Miljöpartiet än att jobba för en individualiserad föräldraförsäkring. Därför yrkar vi att det i Miljöpartiets valmanifest ska stå: att den ena vårdnadshavaren inte ska få ta ut större del av föräldraförsäkringen än den andra att resterande del av föräldraförsäkringen ska kunna delas ut till andra anhöriga Agnes Johanson, Anton Fendert, Klara Lidman, Nina Elmi, Sara Söderström Förbundsstyrelsens motionssvar: Förbundsstyrelsen delar bilden av att ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är ett viktigt steg mot ett jämställt samhälle, och med Miljöpartiets förslag om tredelad föräldraförsäkring skulle det gå för långsamt. Det finns vissa problem med att ha en föräldraförsäkring där en förälder inte får ta ut mer än den andra. Ifall en förälder omöjligen kan vara hemma mer än en dag får den andra inte heller ta ut mer än en dag. Fattiga familjer kanske då aldrig får spendera tid med sina barn, vilket skulle vara olyckligt. Bra relation till föräldrarna ska inte vara en klassfråga. Att föredra är en individualiserad föräldraförsäkring. Idag kan en familj max ta ut 480 föräldradagar. Dagarna kan överlåtas mellan föräldrarna, förutom 60 dagar som måste stanna hos varje förälder. Att individualisera föräldraförsäkringen innebär att varje förälder får 240 dagar var och att dessa inte kan överlåtas. En måste inte vara hemma över huvud taget, men ingen person får betald ledighet i mer än 240 dagar per barn. Det är ett kraftigt verktyg för jämställdhet, samtidigt som det inte drabbar ekonomiskt utsatta för hårt. Vi delar också bilden av att familjer kan se ut på fler sätt än att ha två föräldrar. Att öppna upp för fler vårdnadshavare är bra, men att kunna överlåta föräldraförsäkringen till vem som helst kan lätt leda till statligt betalade 32 Politiska motioner 33 Politiska motioner

18 nannys. Om det finns en tredje vuxen i familjen, t ex en till förälder, en morfar eller en vän, ska det gå att ha tre vårdnadshavare och alla dessa får 160 dagar var täckta av föräldraförsäkringen. Frågan har dessutom varit uppe på MP-kongressen flera år i rad och bör därför få vila under valåret för nytt påverkansarbete efter valen. Därför yrkar förbundsstyrelsen: avslag 2. sänk rösträttsåldern till 15 år Demokratin är ett evighetsprojekt som vi alltid måste arbeta med för att utveckla. Vi är idag långtifrån klara med vår demokrati. Det finns många steg kvar tills vi kan säga att vi har en fullt utvecklad demokrati, där allas åsikter och tankar tas till vara på. I början av 1900-talet började den demokrati som vi idag ser som självklar, att forma sig. År 1909 fick alla män som gjort värnplikt och betalat skatt rösta. Kvinnor fick vänta till 1921 innan de fick sin rösträtt i Sverige. Och det är i och med det som Sverige fick det som vi idag kallar för allmän rösträtt. Värnpliktskravet för rösträtt för män togs bort 1924, och personer som satt i fängelse erhöll rösträtt År 1945 utökades rösträtten även till de som fick stöd från fattigvård (dåtidens socialbidrag) och till dem som befann sig i personligt konkurstillstånd. Samma år sänktes rösträttsåldern från 23 till 21 år och sänkningarna fortsatte, 1965 från 21 till 20 år, 1969 från 20 till 19 år, och 1975 till 18 år. Innan 1975 krävdes dessutom att rösträttsåldern uppnåtts senast året innan valet fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades. Nu var alltså den enda faktor som fortfarande hindrade svenska medborgare från att delta i allmänna val deras ålder. Sedan 1989 har vi inte gjort några större förändringar i vår demokrati. Det är som att demokratiutvecklingen i Sverige har stannat av. Medans en massa andra länder nu börjar springa om oss. I Österrike, Argentina, Brasilien, Ecuador och Nicaragua är rösträttsåldern idag 16 år. I Tyskland har 16-åringar rösträtt i de kommunala valen, något som även Norge testade i sitt senaste kommunalval. I hela världen fortsätter länder att utveckla sina demokratier och Sverige borde följa med den vågen. I Sverige idag är en straffmyndig från det att en har fyllt 15 år, skolplikten upphör efter högstadiet då en vanligtvis är år och en får vid 16 års ålder starta företag, förfoga över sin arbetsinkomst och betala skatt. Vid års ålder får en alltså mycket av det ansvar som förknippas med att bli vuxen. Många av de rättigheter och skyldigheter en tilldelas påverkas av politiska beslut och därför bör en få vara med och bestämma om till exempel 34 Politiska motioner 35 Politiska motioner

19 straff för de brott som en kan bli straffad för. Det blir ett stort demokratiskt problem när vi utesluter en så stor grupp ur det demokratiska systemet, och det leder samtidigt till att många upplever att de inte har makt över sina liv. Vi föreslår därför att vi i Miljöpartiets valmanifest ska skriva in en sänkning av rösträttsåldern till 15, och att en ska få rösta det år en uppnår rösträttsåldern. Därför yrkar vi att det i Miljöpartiets valmanifest ska stå: att vårt mål för mandatperioden är att påbörja en sänkning av rösträttsåldern till 15 år att vi ska arbeta för att de som uppnår rösträttsåldern vid valår ska få rösta Anton Fendert, Caroline Wiklund, David Ling, Petra Elf, Philip Barnad Förbundsstyrelsens motionssvar: Arbetet med att förbättra de demokratiska förutsättningarna i Sverige och inkludera fler människor i de demokratisk beslutsprocesserna är i högsta grad en grön hjärtefråga. Att rösträttsåldern idag är satt till 18 år är tvivelaktig och en sänkning hade varit ett stort och viktigt steg framåt. Därför är det också viktigt att lyfta den på ett så smart och konstruktivt sätt som möjligt. I dagsläget driver Miljöpartiet de gröna en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Även om det finns tänkbara invändningar gentemot att välja specifikt 16 som gräns menar förbundsstyrelsen att det inte är strategiskt att både kräva att en sänkning av rösträttsåldern ska vara en valfråga samt att Miljöpartiets nuvarande mål ska sänkas. Utöver detta menar förbundsstyrelsen även att de frågor som lyfts i propositionen om valmanifestet är mer relevant för och harmoniserade med förbundet och de mål som stipulerats för valrörelsen. Därför yrkar förbundsstyrelsen: avslag Caroline Wiklund deltog inte i skrivandet av motionssvar. 36 Politiska motioner

20