Lantbruksnytt. Hav & Kust hjälper företag att utvecklas

Transkript

1 Lantbruksnytt Hav & Kust hjälper företag att utvecklas Hav & Kust är ett projekt inom landsbygdsprogrammet med Region Halland som projektägare. Syftet har varit ökad ekonomisk tillväxt för landsbygdsbaserade upplevelseföretag med koppling till Hallands hav och kust. Projektet avslutades i juli Det finns en lång tradition av besöksnäring till den halländska kusten. Varje sommar kommer stora mängder turister till Halland för att njuta av sol och bad. Den stora turisttillströmningen är viktig och bidrar till Foto: copyright halland.se Säsongen måste bli längre för upplevelseföretagen. ökade inkomster för hela upplevelsenäringen. Många aktörer skulle inte klara sig utan de inkomsterna. Det går helt enkelt väldigt bra för upplevelseföretagen på sommaren. Problemet är att säsongen är väldigt kort, i princip juli månad med lite spill till juni och augusti. Ännu allvarligare är att den traditionella synen på Halland som ett sommar-, sol-, och badlän har gjort att andra värden som finns utmed kusten har hamnat i skuggan av badturismen. Hallandskusten har mer än sol och bad Utgångspunkterna för projektet Hav & Kust var därför att utmana den traditionella bilden och att bidra till att strukturerna förändrades. Bilden av vad Hallands kust är och kan användas till måste förändras och utökas. Det finns mycket mer än bara sol och bad. Metoden som användes i projektet var att marknadsföra produkter och erbjudanden från företag som har ett utbud under en längre säsong. En viktig del i projektet var därför att undersöka hur marknaden såg ut - utbudet och efterfrågan. Genom analyser och studier av målgrupper skapades en modell för en kustrelaterad upplevelsenäring som inte är uteslutande beroende av sommar, bad och fint väder. Hav & Kust - en satsning på framtiden För att maximera effekterna av Hav & Kust och garantera att det som görs i projektet kommer att leva vidare har projektet arbetat nära ett annat projekt, Destination Halland. Inom Destination Halland har det byggts upp en webbplattform för upplevelsenäringen i Halland. Där har också byggts upp strukturer och metoder för affärs- och produktutveckling. Destination Halland kommer i sin tur att leva vidare, i Region Hallands regi. På så sätt kan de insatser som gjorts i Hav & Kust får verkningar över lång tid. Genom webbplattformen halland.se, och det bakomliggande arbetet som producerar åt den, har Destination Halland berett en näringsrik mylla där projekt som Hav & Kust kan plantera sina insatser och få dem att växa. Gå gärna in och titta på Foto: copyright halland.se Hallandskusten har mer än sol och bad att erbjuda. Kattegattleden - en chans för turistföretagen Projektet har också stöttat andra insatser som bedömts viktiga för utvecklingen av Hallands hav och kust. En sådan är arbetet runt Kattegattleden. Kat- Nr 4 oktober 2009

2 tegattleden ska bli en bilfri cykelled från Helsingborg till Göteborg, den längsta i sitt slag i Skandinavien. Leden planeras stå klar 2012 och kommer att kosta omkring 100 miljoner. Investeringen delas av staten, kommuner och regioner och ska ge tillbaka pengarna flera gånger om. Initialt beräknas besökare använda leden årligen och göra av med i snitt SEK 1000 per person och dag. Huvuddelen av leden kommer att gå på den halländska landsbygden. Det innebär stora möjligheter för landsbygdslokaliserade upplevelseföretag att utvecklas och växa tack vare Kattegattleden. Detta kan bara ske genom att produkter och erbjudanden tas fram som passar de presumtiva målgrupperna och som gör en tur på Kattegattleden till en enkel, bekväm och minnesvärd upplevelse. En viktig stödfunktion är också de miljöbevarande insatser som görs på andra håll inom Landsbygdsprogrammet så att natur- och kulturvärden lever kvar. Projektet Hav & Kust har stöttat arbetet med Kattegattleden bland annat genom att arrangera workshops med företag utmed leden. Daniel Borgman, Region Halland Mångsidig Greppavecka! Foto: Jonas Svensson och Barbro Kindt I år ersattes våra tidigare Greppadagar med en Greppa Näringen-vecka som genomfördes måndag till torsdag före midsommar - en aktivitet per dag. På måndagen var temat dikesrensning, tisdagen hade Greppa på gården på programmet, onsdagen kunde man prova på sparsam körning och på torsdagen erbjöds en vattendragsvandring längs med Genevadsån. Kursen i dikesrensning samlade ett drygt 30-tal lantbrukare och entreprenörer till Skällingegården. Ämnen som togs upp var markavvattning och lagstiftning, biotopskydd och fisket samt miljöhänsyn vid hantering av sediment. Två platser längs med Himleån besöktes. Dels en orensad sträcka där det diskuterades hur en eventuell rensning borde göras och dels en sträcka av Himleån som rensats för drygt tio år sedan och där mycket sten lagts i och alar planterats utmed kanterna som beskuggning. Till Greppa på gården på Törlan Lantbruk AB infann sig ett 50-tal deltagare. Tre stationer fanns att besöka. Första stationen tog upp frågor om sprutteknik, vad ett funktionstest innebär samt problematiken med att använda avdriftsreducerande utrustning och ändå få en tillräcklig täckning av grödan. På den andra stationen var temat vall och majs och där kördes det med myllningsaggregat, kväveburken testades och markkartering diskuterades. Sista stationen handlade om utfodring och där tog man upp vikten av att kontrollera sin utfodring och hur foderanalyser ska tas och tolkas. En introduktion till Ecodriving Working bjöds det på under en dag på Munkagårdsgymnasiet. Lite teori och lite praktik om de tricks som ska till för att minska bränsleförbrukningen med 10-30%. Ett tjugotal deltagare rattade traktor med vagn eller lyfte ensilagebalar, samtidigt som de gjorde sitt bästa för att spara bränsle. Fler kurser inom Ecodriving Working kommer att erbjudas. Intresserad? Kontakta då Barbro Kindt Vattendragsvandring längs Genevadsån lockade 15 deltagare som fick ökad vetskap om åns värden och egenskaper. Med buss gick färden utmed ån med ett antal stopp längs vägen. Deltagarna fick titta i vattenkikare, håva efter bottendjur och studera hur kanterna varierar längs ån. Solveig Ahlbin Berg

3 Lantbrukarna och vattnet i ett förändrat klimat Ökad nederbörd under höst och vinter och torrare somrar. Det är de troliga effekterna av ett förändrat klimat. Ett mer extremt klimat med översvämningar och torkperioder innebär påfrestningar för både lantbruket och miljön. För att förbereda oss för en vattenförvaltning under dessa nya förutsättningar har projektet Aquarius kommit till. AQUARIUS är ett projekt inom Interreg IVB Nordsjön med partners från Danmark, Holland, Tyskland, Skottland, Norge och Sverige och en projektbudget på ca 50 miljoner kronor. Den svenska delen består av halländskt deltagande från Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen Halland, Laholms kommun, Högskolan i Halmstad och Region Halland med en budget på ca 7 miljoner kronor. Projektet ska genomföras under Smedjeåns avrinningsområde i södra Halland, som tidvis har drabbats av både översvämningar och vattenbrist, är det svenska studieområdet. område och hur man kan ta hänsyn till markanvändningens effekter på klimatet. Projektupptakten hölls den 25 maj med många lantbrukare och andra intresserade, och vi fick på plats vid ån lära oss lite mer om vad som orsakar dämning respektive erosion i ett vattendrag. Hydrologiska studier ska göras Fem stationer för att mäta flödet har satts ut i Smedjeån från Hishult ned till utloppet vid Lagans mynning. Med pegelskalor kan man avgöra om det finns delsträckor som bromsar flödet. I höst kommer ytterligare klimatstationer att anläggas och erosion och sedimentbankar i Smedjeån att undersökas. Jordbruksdriften Ett tiotal gårdar har fått erbjudande att delta i projektet för att bidra med sina observationer och erfarenheter och samtidigt ta del av den kunskap som kommer fram. För var och en av dessa gårdar ska en vattenplan tas fram, som ger förslag på hur översvämningar ska kunna motverkas och markavvattningen ordnas under besvärliga våtår, och hur grödornas vattenbehov ska kunna tillgodoses vid långvarig torka. Översvämning i Smedjeån sommaren Foto: Stefan Johansson Projektet ska bland annat Identifiera problemen genom att utvärdera nuvarande vattenförhållanden i samarbete med lantbrukarna Utreda hur åkermarkens näringsläckage ska kunna minska så att Smedjeån uppnår god vattenstatus enligt Vattendirektivet Undersöka hur dämningseffekterna kan minskas i Smedjeåns nedre del Undersöka möjligheterna att genom ändrad reglering i avrinningsområdets övre del och genom anläggning av våtmarker och dammar skapa bättre möjligheter för bevattning Ge exempel på hur lantbrukarna enskilt och i samverkan kan agera som vattenvårdare i ett avrinnings- Detta kan vi redan nu konstatera Lagans vattenstånd hade mycket liten effekt på översvämningarna mellan Ränneslöv och Skottorp sommaren Genom flygbildstolkning och intervjuer med boende intill ån, kan vi konstatera att den största utbredningen av översvämningen 2007 var mellan Ränneslöv och Skottorp. Åfåran har här liten kapacitet att hålla vattnet inom sina breddar vid höga flöden. Området var också markerat som våtmark på skifteskartan från år Längre nedströms finns det däremot gräsbevuxna flodplan som kan sluka mycket vatten innan det uppstår översvämningar av åkermark. Det är stort intresse från lantbruket för att medverka i projektet. Alla lantbrukare som hittills tillfrågats har varit positiva till att delta och bidra med sin kunskap. Detta är också en förutsättning för den samverkan mellan olika vattenintressenter som behövs för att klara vattenförhållanden i framtiden. Arne Joelsson

4 Foto: Carina Lundqvist Hägnader i landskapet bidrag att söka! Sedan 2008 finns bidrag att söka för restaurering av stenmurar och återuppbyggnad av trägärdesgårdar i odlingslandskapet. För att komma ifråga för bidrag ska muren vara från tiden före laga skiftet och kunna beläggas på en gammal karta. Trägärdesgårdar ska ha funnits i trakten och vara belagda i t ex Landsbeskrivningen från Restaureringen av en stenmur ska vara varsam, partier kan behöva läggas upp från grunden, men uträtning är inte önskvärt. Trägärdesgårdar ska byggas med traditionellt utseende. De äldsta hägnader vi känner till är från järnålder, 2000 år gamla, dessa är raserade idag och finns endast bevarade som enkla stenrader eller låga jordvallar. Under medeltid, för 1000 år sedan, har troligen trägärdesgårdar varit mer vanliga. Den första dokumentation som finns om hägnader i Halland är i Landsbeskrivningen Tre stenmurar i Ugglarp från 1729, och där kan utläsas vilka hägnadstyper som funnits för varje gård. I södra Halland, upp till och med Gunnarps socken, var trägärdesgårdar mest vanligt och i norra Halland har stenmurar i större utsträckning inhägnat inägomarkerna, dvs åker och äng. Äldre hägnader följer landskapet På skifteskartorna från tal går det oftast inte att se vilken typ av hägnad som funnits, men sträckningen syns. Den kan möjligen vara densamma ända tillbaka till början av medeltiden för 1000 år sedan. Det är dessa äldsta hägnader, bidraget ges till. De har ofta en rundad sträckning som följer landskapet. De är byggda längs ytterkanten på åker- och ängsmarken för att utestänga djuren som betade på den omgivande utmarken. Raka stenmurar i ägogränser Efter laga skiftet på 1800-talet byggdes stenmurar på de flesta håll i Halland. De återfinns idag längs de raka fastighetsgränser som lantmätaren ritade upp med linjal på kartan för att skapa separata ägor till varje gård. De ligger oftast kvar i gränserna mellan fastigheter ännu idag. Stenmurar ansågs hålla bättre än de gamla trägärdesgårdarna. Det krävdes dock mer arbete för att bygga murar av sten, men arbetskraft fanns det god tillgång till i slutet av 1800-talet. Eftersom dessa raka murar är ganska vanliga är de inte prioriterade i detta bidrag. Restaurering av stenmurar ersätts med 100 kronor per meter rasad mur. För trägärdesgårdar är ersättningen för återuppbyggnad 200 kronor per meter. Har du frågor, kontakta Lena Berglund Lena Berglund Lantmäteriet Byn förr och idag *Kartkväll/eftermiddag: Hur har våra förfäder format landskapet? Var låg den äldsta kända bebyggelsen, och hur användes markerna i byn före 1800-talets skiften? Vad för slags verksamheter har man sysslat med i byn genom tiderna? Vilka kultur- och naturvärden har dessa verksamheter lämnat kvar? *Byvandring, en kväll/eftermiddag, som fokuserar på nutiden med de spår som finns kvar och vad de betyder. Vilken skötsel kan vara lämplig? Vi har med: Historiska kartor Historiskt kartöverlägg inventeringar av flora&fauna, fornlämningar samt byggnader. Ni kan ta med: gamla foton, fornfynd, kunskaper och minnen med mera. Lär känna din by! Byn i framtiden *Fortsättningskurs - ytterligare träffar som en fördjupning av byns historia och naturvärden. Tillsammans diskuterar vi idéer om t ex restaurering av igenväxta betesmarker, anläggande av våtmarker, trädgårdarnas historia, byggnadsvård och byggnadshistoria och funderingar kring framtiden. Undersök intresset för en kurs i byn. Kontakta oss, när ni är minst sju intresserade, så bestämmer vi tid. Alla som bor eller verkar i byn är välkomna. Vi kan hjälpa till med inbjudan. Kurserna bekostas av Landsbygdsprogrammet. Anmälan till Lena Berglund eller lena.berglund@lansstyrelsen.se

5 Lär känna din by - Ugglarp! Att lära känna sin historia, kan hjälpa en att förstå sin samtid och även ge nya perspektiv inför framtiden. Detta har man tagit fasta på i Ugglarp söder om Falkenberg, där man tillsammans med Länsstyrelsen genomfört en Lär känna din by-kurs. En försommarkväll i mitten av maj samlades ett 40-tal personer, både året runt-boende och sommargäster, till en byavandring, för att med hjälp av olika spår i landskapet lära mer om hur hembyn utvecklats genom historien. Denna byavandring var den andra av två träffar i Lär känna din by-kursen. Vid första träffen i vintras studerade man bl a äldre kartmaterial. Dagens vandring utgick från nuvarande Lassagård. Där, precis öster om Högaberg, i skydd från västanvinden, låg i slutet av 1700-talet den gamla bykärnan. Men byn skiftades i mitten av 1800-talet, och nu syns nästan inga spår av de gamla byggnaderna. Endast Lassagård finns kvar på den gamla bytomten. En bit ifrån bykärnan kan man däremot se rester av ett torvhus, där man lagrade torv, och ett mälthus, som hörde till byn, har också funnits. Länsstyrelsen uppmanar: Fortsätt forska! Leta spår i naturen och studera gamla kartor och andra dokument, så kan vi få veta mer om gamla tider. Detektivarbete om historien I dungen, intill där man nu byggt en boule-bana, hittar vi nedfallna murar i mossan. Normalt byggde man inte stenmurar på utmarken, så varför finns de här? Kan detta vara spår av en gammal backstuga? Ingen vet, men en man i gruppen är säker på att här finns en brunn. Jag vet, för jag lekte här som barn. Och mycket riktigt! Efter en stunds gemensamt letande hittar vi både brunnen och pumpen. Och det är precis så det är, menar Lena Berglund. Att forska om historien är ett detektivarbete! Spåren efter gamla tider finns kvar, bara man har tid och intresse att leta upp dem. Pumpen visar var boplatsen legat. Foto: Barbro Kindt Foto: Barbro Kindt Lär känna din by-kurser möter ofta stort intresse. Fortsätt forska! Ute på den öppna strandängen, som tidigare var byns utmark, kan man med hjälp av äldre kartor, husgrunder och annat, se att även här fanns en del bebyggelse i äldre tider. Här, en bit ifrån den övriga byn, har det bl a legat tre backstugor. Backstugorna byggdes i de här trakterna oftast av sten, eftersom det var det enda material som det fanns god tillgång till. Ett par av stugorna har förmodligen lutat mot berget. Växter och djur visar vår historia Nere på strandängen, som tidigare var utmark, finns också många spår av äldre tider. Ett klapperstensfält visar t ex var strandlinjen gick på yngre stenåldern för ca 5000 år sedan. Strandängen i Ugglarp är mycket välskött, tack vare att den betas. Utan betesdjur skulle den snabbt växa igen. Den biologiska mångfalden gynnas också, genom att man varje år bränner av en del av strandängen. Området har alltid varit fattigt på näring, och därmed ointressant att odla upp. Näringsbristen gör också att ingen art kan dominera över de andra, och därmed blir det en rik flora. Här trivs bl a ljung, svinrot, krypvide och klockgentiana, och det visar att området varit betat under mycket lång tid, kanske i tusentals år. Biologiska fornminnen alltså! I Ugglarp finns ett stort intresse för historia. En studiecirkel om hembygdshistoria har man redan haft, under ledning av Lennart Nilsson, och Lär känna din by-kursen har ökat intresset och gett många nya deltagare till ännu en studiecirkel. Lena Berglund från Vill du också ha en Lär känna din bykurs? Tala med grannarna i byn och kontakta sedan Lena Berglund Välkommen! Barbro Kindt

6 Nya Leader vill ha nya projektansökningar Leader Halland har redan fått in 79 projektansökningar sedan verksamhetsstart, men det finns utrymme för fler. Nu försöker Leaderkontoret att få fart på aktörer som vill förbättra Hallands lands- och kustbygd som plats att leva, arbeta och bo på. Det finns mycket mer pengar att hämta, och kontoret efterlyser framförallt projekt i Halland för att öka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och/eller förbättra miljön och landskapet. Särskilt välkomna är projekt som: *främjar råvaruproduktion och förädling *stärker den positiva bilden av den Hallands landsbygd *ger nya möjligheter till upplevelseturism genom att synliggöra natur, kultur och idrott *gynnar företagande och entreprenörskap *gynnar samarbetet mellan företag, föreningar och offentliga verksamheter *stöttar lokala gruppers engagemang för en levande landsbygd Leader Halland har som uppgift att stödja projekt som kan främja nya företagsidéer och arbetstillfällen på landsbygden. Leader Halland täcker i stort sett hela länet utom de stora tätorterna. Verksamhetskontoret finns i Hyltebruk. Programperioden sträcker sig från , och under den tiden kan lokala aktörer Bråttom att komplettera 2L-behörighet! För dig som bara har klass 2L behörighet är det dags att tänka på att fylla i blanketten Intyg för praktiskt bekämpningsarbete och skicka till Länsstyrelsen senast den 1 januari Vill du komplettera med en klass 1L behörighet efter den 1 januari 2010 måste du nämligen gå en ny fyra-dagars grundutbildning. Du kanske inte använder klass 1L idag, men det kan tänkas att du kommer att behöva göra det framöver. Växtskyddsmedel kan klassas om från klass 2L till klass 1L som t ex har skett med Pirimor. Blanketten Intyg för praktiskt bekämpningsarbete, (blankett v 9), finns på Eller beställ den från Länsstyrelsen: ansöka om stöd till projekt på Hallands lands- eller kustbygd. Finansieringen, ca 13 miljoner om året, sker via staten med EU-medel och med pengar från annan offentlig sektor som kommuner och Region Halland. Leader Halland har under sommaren utökat sitt verksamhetskontor och har nu tre nyanställda. Marion Eckardt är verksamhetsledare, Sven-Anders Svensson är projekthandläggare och Karin Back arbetar som ungdomscoach för Leaderprojektet Ung i Halland. Administratören Angelica Johansson har varit med sedan start 2008 och är en enorm stötta. Utmaningen ligger i att få in rätt projektansökningar för den lokala strategin och att verksamhetskontoret blir mer synligt. Välkommen att kontakta oss om du är intresserad! Leader Halland , Vi har telefontid mån-tor 8-15 samt fre 8-12 eller gå in på vår hemsida: Sven-Anders Svensson, Marion Eckardt, Angelica Johansson, Karin Back Solveig Ahlbin Berg eller Gudrun Edh, Intyget får bara skrivas under av en ojävig person, till exempel din granne eller kollega som väl känner till hur du sköter bekämpningsarbetet. Fyll i intyget fullständigt. Glöm inte personnumret! De fem arbetsdagarna med praktiskt bekämpningsarbete kan antingen komma från samma säsong eller från flera olika år. Du får en ny behörighet när praktiken blivit godkänd och registrerad. Solveig Ahlbin Berg Kurser om kemisk bekämpning Grundkurs 8,9,11 och 12 mars 2010 på Munkagårdsgymnasiet, Tvååker Anmälan senast 8 februari. Info: Solveig Ahlbin Berg, eller Gudrun Edh, Fortbildning kemisk bekämpning Du som behöver gå kurs får kallelse hem men kontrollera gärna ditt kort så ingen missas. För information om kursdatum och anmälan gå in på Länsstyrelsens hemsida eller ring Foto: Hanneli Dahl

7 Ekologiska ägg efterlyses! Onsdag 14 oktober L Böslid, Eldsberga Konsumenter och packerier efterfrågar allt mer ekologiska ägg, men vad krävs för att starta? Finns det lönsamhet? Kan man ställa om från frigående äggproduktion till ekologisk? Denna kursdag riktar sig till dig som funderar på att starta med eko-ägg. Medverkar gör Åsa Odelros, expert på eko-höns och Roger Synnerdahl från Big Dutchman. Vi avslutar dagen med studiebesök hos Västkustägg. Anmälan senast 7/10. Info: Åsa Odelros, , Spara energi! - hur man sparar el och diesel på gården Tisdag 20 oktober Laxbutiken, Heberg LRF Konsult bjuder in till denna dag på temat energi och klimat, där energirådgivare Lars Neuman ger konkreta tips om hur man kan spara energi i stallarna, diesel till traktorn och olja till torken. Anmälan senast 14/10 till Catharina Jirevall OBS Bindande anmälan! Info: Jonas Nilsson, Kursavgift 150 kr inkl lunch och fika. Du missar väl inte mässan med Närproducerat i fokus? 9-17 båda dagarna Förutom utställare på temat närproducerat finns flera seminarier samt workshops om samma ämne. Experter och rådgivare finns på plats för att ge svar på frågor. Läs mer på Livsmedelssäkerhet Grundkurs och HACCP Kurserna erbjuds dig som har eller tänker starta företag på landsbygden. Båda kurserna omfattar 2x4 timmar, självstudier och tentamen. Under hösten arrangeras ett flertal kurser i Laholm, Halmstad, Falkenberg och Varberg. Arrangör: Länsstyrelsen i samarbete med Anticimex. Info: Solveig Ahlbin Berg Anmälan senast 2 veckor före kursstart. Utfodring och hantering i lammproduktionen Torsdag 19 november Björkäng vägkrog, Tvååker Vi diskuterar olika produktionsmodeller för lammproduktion, utfodring av tackor och lamm samt djurvänlig hantering av får. Som diskussionsunderlag visar Jesper Eggertsen filmer som han har producerat. Jesper är husdjurskonsulent på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Kostnad 100 kr exkl moms. Fika till självkostnad. Anmälan senast 12/11. Info: Elisabeth Giselsson och Ulrika Algothsson Kursen är ett samarrangemang med Fåravelsföreningen. Välkommen till kalvningskurs Torsdag 26 november Skottorp, Laholm Samling på Skottorps slott där vi går igenom vad man skall tänka på inför och under kalvningen, och tittar på en kalvningsfilm. Efter lunch har vi praktiska övningar ute bland korna hos Lars-Inge Gunnarsson på Skottorps säteri. Medverkan av veterinär Therese Westermark och lantbrukare Bo Rahmberg som visar en kalvningsbox. Kursavgift 200 kr exkl moms. Förtäring till självkostnad. Anmälan senast 19/11. Info: Elisabeth Giselsson Lär dig spara diesel! Länsstyrelsen erbjuder utbildning i Ecodriving working. Varje deltagare kör själv och får individuella tips från instruktören. Efter en återträff får alla deltagare ett certifikat EcoDriving working. Intresserad? Samla ihop 6-8 deltagare och ring Barbro Kindt, Kostnad 1500 kr exkl moms. Villkor på tvären? Växa ordnar under november gårdsvandringar i Laholm och Falkenberg. Kom och lär dig mer om de tvärvillkor som gäller dig; gödslingsbestämmelser, djurskydd, växtskydd, märkning av djur m m. Vid upprepade fel blir avdragen på stöden högre, vilket gör att det är extra viktigt för dig att veta vad som gäller. Mer info: Helena Lans Strömblad, eller Carin Clason, Anmälan via Kalendarium Kurser för landsbygden eller om inget annat anges i annonsen.

8 Utbetalning av EU-ersättningar Miljöersättningar och kompensationsbidrag - 29 december görs första slututbetalningen. Gårdsstödet första utbetalningen är planerad till slutet av december. Kontrollera dina utbetalningar på Mina sidor Jordbruksverket kommer att lansera en ny webbplats, Här kan du som lantbrukare bl a logga in på Mina sidor med e-legitimation. På Mina sidor får du tillgång till olika tjänster direkt i datorn som till exempel att se dina djurinnehav, stödrätter, åtaganden och planerade datum för stödutbetalningar. Liksom tidigare kan du se dina kommande och genomförda stödutbetalningar genom att gå in på SAM Internet med ditt kundnummer och lösenord. Ändringar av landsbygdsprogrammet Sverige har skickat ett förslag till ändringar i landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen. Under förutsättning att förändringarna godkänns av kommissionen gäller de från och med 2010 fram till programmets slut Anledningen till förändringen är dels att det finns pengar i programmets budget som inte har utnyttjats, men framför allt att EU har beslutat att flytta över pengar från gårdsstödet till landsbygdsutvecklingsåtgärder. Sammanfattningsvis innebär förslaget högre ersättningsnivåer, nya ersättningsformer och investeringsstöd för satsningar på förnybar energi och inom klimatområdet. Till mjölksektorn görs extra satsningar. Läs mer på se under stöd till landsbygden. OBS! Förslag Ersättningsform Höjning, kr/ha Kompensationsbidrag, stödomr. 5a +150 kr<90 ha +75 kr>90 ha Kompensationsbidrag, stödomr. 5b +140 kr<90 ha +70 kr>90 ha Betesmarker +150 kr Slåtteräng kr Skötsel av våtmark kr Fånggrödor +100 kr Vårbearbetning +200 kr Fånggröda och vårbearbetning +200 kr Skyddszoner kr Skyddszon på erosionsbenägen mark (ny) 4000 kr Miljöskyddsåtgärder +50 kr Ekologisk certifierad vall (ny) 350 kr Ekologisk certifierad spannmål +150 kr Vallersättning +200 kr Mångfaldsträda (bioträda) kr Investeringsstöd till miljöåtgärder: Anläggning av våtmarker - möjligt att få 100% i stöd Reglerbar dränering Ny Dammar för fosforavskiljning Ny Rovdjurssäkra stängsel Ny Förstärkning av investeringsstöd till: Klimat och energiåtgärder 60 milj/år i hela landet Mjölksektorn 50 milj/år i hela landet Mat med mervärden 10 milj/år Förstärkning av kompetensutvecklingsinsatser riktad till landsbygdens befolkning: Klimat o. energi 45 milj/år i hela landet Vattenkvalitet 24 milj/år i hela landet Mjölksektorn 5 milj/år i hela landet Matlandet 10 milj/år Stefan Samuelsson Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, Lantbruksenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Halmstad Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten