Lantbruksnytt. Storsatsning på biogas. Investeringsstöd och begagnad utrustning. Kom igång med SAM Internet! Välkommen!

Transkript

1 Lantbruksnytt Storsatsning på biogas För åren 2009 till och med 2013 har det avsatts särskilda pengar för investeringsstöd till biogasanläggningar, totalt 200 miljoner för hela landet. Det gäller både produktion och förädling av biogas och innefattar: *Förbehandlingsanläggning *Rötkammare *Tät efterlagring av rötrester *Kraftvärmeproduktion *Uppgraderingsanläggning *Kortare anslutningsledning till befintligt gasnät Villkor för stöd är dels att minst hälften av det som ska rötas kommer från stallgödsel och dels att anläggningen omfattar tät lagring av rötresterna. Dessa medel är nationella men det blir länsstyrelsernas uppgift att handlägga ärendena. Stöd ges med 30 % av investeringen och när det gäller biogasanläggningar finns det inget stödtak. Det enda tak som gäller är EU:s statsstödsregler, som innebär att max 1,8 miljoner kan betalas ut per företag och tre-årsperiod. Jordbruksverket kommer att utarbeta en prioriteringsordning för biogaspengarna, där klimatnyttan ska avgöra vilka projekt i landet som ska få stöd. För övrigt gäller samma krav som för övriga investeringsstöd med bland annat affärsplan och kalkyler. Ansökan görs på den vanliga blanketten för företagsstöd och skickas till Länsstyrelsen. Välkommen med din ansökan! Kristina Lidfeldt Investeringsstöd och begagnad utrustning Från årsskiftet kan stöd lämnas för inköp av begagnade maskiner och annan begagnad utrustning genom en ändring i Jordbruksverkets föreskrifter. I Hallands genomförandestrategi för Landsbygdsprogrammet, som tagits fram i samarbete med flera av länets organisationer, är det däremot inte prioriterat att ge stöd till maskiner. Eftersom intresset för investeringsstödet är stort kommer maskiner inte heller i fort- sättningen att vara prioriterade. Begagnade eller ej. Däremot kan det vara aktuellt att få stöd för annan begagnad utrustning såsom foderanläggning eller mjölkningsrobot. Kravet är dock att stödmottagaren kan styrka med ett intyg från säljaren att utrustningen inte har köpts in med hjälp av något stöd under de senaste sju åren. Man ska även kunna utläsa eventuella ägarbyten. Kom igång med SAM Internet! Länsstyrelsen genomför utbildningar i användning av SAM-Internet. Förutom en allmän genomgång får du också möjlighet att göra din egen SAM Internetansökan på kursen. Ta därför med handlingar och lösenord. Anmälan senast 27/2: Info: Gert Andersson Halmstad, Datahalland Tisdag 3 mars Varberg, Folkuniversitetet Torsdag 5 mars Välkommen! Nr 1 februari 2009

2 SAM-ansökan 2009 Ansökan om utbetalning av miljöersättningar, gårdsstöd m m görs varje år i SAM-ansökan. Om du vill söka nytt eller utökat femårsåtagande måste du även lämna in en särskild åtagandeansökan. Ansökningshandlingar SAM-paketet skickas ut under vecka 8. Senast den 2 april 2009 skall ansökan vara inkommen till länsstyrelsen. Ansökan görs antingen via SAM-internet på eller via blanketter. dina betesmarker ska bedömas bör du vänta med att skicka in din ansökan tills du fått den informationen. Kontonummer för utbetalning av stöd - Kontrollera att du har angett ett giltigt bankkonto- eller bankgironummer! Utbetalning av stöd via kontantavi görs inte! Många fördelar med SAM Internet! Genom att använda SAM Internet kan du göra SAM-ansökan på ett bättre och enklare sätt. *Automatiska kontroller minskar risken för fel *Du spar tid - uppgifterna används år från år *Du behöver inte fylla i blanketter, både SAM och åtagandeansökningar görs i SAM Internet. *I SAM Internet finns aktuella arealer från den pågående blockinventeringen! Uppdatering sker dagligen så att du kan se arealer för dina färdiginventerade block. Du har enkelt tillgång till dina egna uppgifter om *aktuellt stödrättsinnehav *dina gällande åtaganden för miljöersättningar *stödutbetalningar Så här gör du Gå in på jordbruksverkets webbplats Logga in på SAM Internet med ditt användarnamn (kundnummer) och lösenord. Lösenordet hitar du i Sammanställning 2009, som du får med SAM-utskicket. Har du aldrig tidigare sökt något EU-stöd måste du först kontakta Länsstyrelsen och få ett kundnummer. Om du behöver hjälp - vänd dig till Länsstyrelsen: Gert Anderson Iréne Karlsson Kristina Patriksson SAM 2009 viktigt! Blockarealer - I Sammanställning 2009 finns blockarealer angivna. Där framgår också om blocket är inventerat. I SAM Internet hittar du de mest aktuella uppgifterna om inventerade block! Betesmarker - När de nya reglerna för betesmarker har beslutats kommer information att skickas ut. Detta planeras ske under vecka 12. Är du tveksam till hur Ändrad ordning för användning av stödrätter Detta kan i år anmälas i SAM-ansökan. Anmälan av foderanläggning och verksamhet på anläggningen Har du inte anmält detta till Jordbruksverket tidigare, kan du göra det i SAM-ansökan. Inventering av jordbruksblock Under 2008 påbörjade Jordbruksverket en inventering av jordbruksblocken. Åkermarksblocken inventeras i huvudsak genom skärminventering mot ortofoto. Under hösten 2008 har även inventeringen av betesmarksblock påbörjats. De flesta betesmarksblock inventeras genom besök i fält av personer med kontrollerfarenhet. Inventeringarna fortsätter under Efterhand som blocken färdiginventerats redovisas de nya blockarealerna: *I Sammanställning 2009 i SAM-utskicket finns i vissa fall inventerade arealer. *I brev Inventerade block till din SAM-ansökan, som sänds ut vecka 12, finns block som färdiginventerats till mitten av februari. *I SAM Internet finns aktuella arealer. Uppdatering sker dagligen med färdiginventerade block När alla dina block är klara får du ut en sammanställning med tillhörande kartor som visar blocken efter inventeringen. Dessa sammanställningar kommer att skickas ut med början efter den 2 april. Har du frågor och synpunkter på blockinventeringen? Ring: Kundservice blockinventering Har du frågor om SAM-ansökan eller stöden, kontakta Länsstyrelsen! Se telefonlista på baksidan. Gert Andersson

3 Hur sänds SAM-ansökan in? Länsstyrelsen fick förra året in 4040 st SAM Ansökningar via SAM Internet ökar för varje år och 2008 uppgick dessa till 1266 st jämfört med 953 st år Ansökningar som kommer in på elektronisk väg (SAM Internet och filöveröringar från konsulter) utgör sammanlagt 61 %. En jämförelse hur ansökan skett de senaste åren framgår av tabellen till höger Blankett Filöverföring SAM internet Utvald miljö insatser i odlingslandskapet Miljöinvesteringar Även i år går det att söka ersättning till anläggning och tömning av våtmarker, restaurering av betesmarker och slåtterängar, restaurering av överloppsbyggnader, alléer och stenmurar samt återskapande av trägärdesgårdar. Se aktuell miljöersättningsbroschyr från Jordbruksverket. Ansökningsblankett finns på Blanketter och trycksaker/stöd till landsbygden/miljöinvesteringar. Ansökan kan lämnas under hela året. Miljöersättningar I SAM-ansökan söks ersättningar för restaureringar av mindre betesmarker och slåtterängar, bete och slåtter på svårtillgängliga platser, bränning, bevarande av åkerogräs, mångfaldsträda och fågelåker. Dessa ersättningar ingår i femåriga åtaganden och söks första året på särskild blankett som kan hämtas på Blanketter och trycksaker/stöd till landsbygden/miljöersättningar Information: Birgit Persson , birgit.persson@lansstyrelsen.se Lägesrapport från företagsfunktionen Intresset för dessa stöd har varit mycket stort sedan det nya landsbygdsprogrammet trädde i kraft Hittills har det kommit in drygt 430 ansökningar. Varje ansökan gås igenom när det gäller ändamål, affärsplan, kalkyler mm. För närvarande beräknas handläggningstiden till 5-12 månader beroende på vilken typ av åtgärd ansökan handlar om. Om det blir ett positivt beslut ska stödmottagare ansöka om utbetalning och skicka in fakturor och betalningsbevis. Fortfarande finns medel kvar att söka för varje åtgärd. De sökande behöver inte placera in var ansökan passar in, utan det gör vi när ansökan kommer till oss. Det är vi som arbetar med företags- och projektstöd: Kristina Lidfeldt handlägger företagsstöd. Gudrun Edh handlägger projektstöden, Leader samt företagsstöden vad gäller företagsutveckling utanför de gröna näringarna. Arbetar även med behörighetskurser för användning av bekämpningsmedel. Ingela Norell handlägger utbetalningar av företagsstöd och stöd till kommersiell service. Margareta Wijkmark övergripande ansvarig och handlägger framför allt företagsstöden.

4 Foto: Eva Jinghem Oljerättika - fånggröda med stor potential Oljerättika är en fånggröda med stor potential. Vid sådd efter konservärter i två fält 2008 plockade den upp över hundra kilo kväve per hektar. Sådd efter spannmål gav ett betydligt mindre, men ändå betydelsefullt, kväveupptag. En bra etablering är avgörande för resultatet och det är ofta där problemet ligger. Oljerättikan är en bra fånggröda, men den ska användas när förutsättningarna är rätt för en bra etablering. Sådd efter konservärter Sommaren 2008 sådde några konservärtsodlare tillsammans med Findus ut oljerättika direkt efter skörd av ärterna. I ett fält där det ska vara konservärter 2009 såddes rättika efter spannmål. I alla fälten lämnades obehandlade rutor där det inte såddes någon rättika. Syftet var att undersöka om rättikan kunde sanera smitta av ärtrotröta. Projektet Oljerättika som fånggröda utvidgades sedan i samarbete med Växa Halland till att omfatta kväveprovtagningar för att se vilken effekt rättikan har på kväveförlusterna. Denna del av projektet finansierades av länsstyrelsen via landsbygdsprogrammet. I samband med att fångrödan bröts, efter 20 oktober, togs kväveprover i jorden på tre nivåer. Prover togs både där oljerättikan odlats och i de obehandlade rutorna. Mängden biomassa mättes också. Kg N/ha 80 Obeh 60 Spm 40 0 Fångar kväve på djupet Provtagningarna visar att rättikan fångar kväve på djupet. I det översta skiktet, 0-30 cm, var det ingen Kvävemängd skillnad mellan i jorden rutorna med och utan rättika. I skikten cm och cm däremot fanns bara hälften så mycket kväve i marken där det odlats oljerättika som Spm Obeh Ärter fält 1 Obeh Spm Kvävemängd i jorden Ärter fält 1 Ärter fält 1 Obeh Ärter fält 2 Obeh Ärter fält 1 Ärter fält 2 Ärter fält 2 Obeh cm cm 0-30 cm Ärter fält 2 Oljerättikans effekt på mängden kväve i marken. där det varit bar jord. Orsaken är att rättikans kraftiga rotsystem går på djupet och fångar kväve långt cm ner i profilen. Detta cm är 0-30 mycket cm positivt eftersom kvävet som fångats upp är skyddat från förluster så länge det är bundet i växtvävnaden. Jämförelser med engelskt rajgräs pekar på att gräset är lika effektivt eller bättre i det översta skiktet, men att rättikan fångar mer kväve längre ner och därmed totalt mer kväve. Ärter ger frodig fånggröda Oljerättikan efter ärterna hade tio gånger så mycket ovanjordisk biomassa som efter spannmålen. Detta trots att det fanns ovanligt mycket kväve kvar efter spannmålen, vilket borde gett en frodigare fånggröda. Orsaken kan vara etableringsmetod eller jordstruktur. Kväveupptaget i fånggrödan efter ärterna var därmed också tio gånger så stort. Fånggrödan tar även upp en hel del kväve i rötterna. Kg N/ha Kväveupptag i oljerättikan Mängden rötter mättes ; inte och därför kan inte 100 det totala upptaget räknas ut. Klart är dock att fångrödan efter ärterna 20 har reducerat förlusterna 0 Spm Ärter fält 1 Ärter fält 2 av kväve. Mängden kväve i ovanjordiska delar. n sanerar sjukdomar Vid nedbrytning av gröna växtdelar av oljerättika och andra korsblomstriga växter bildas giftiga substanser som har en sanerande effekt på jordburna sjukdomar. I Findus fältförsök har korsblomstriga växter nedfrästa året innan ärter gett % högre skörd i ärtfält med smitta av ärtrotröta. Det finns även indikationer på att metoden kan minska angreppen av rostringar och groddbränna i potatis. För att metoden ska fungera krävs en stor biomassa. Odling efter konservärter är därför ett bra alternativ eftersom det finns mycket lättillgängligt kväve som kan ge en stor biomassa. Mer forskning behövs dock för att ta reda på hur rättikan ska användas mest optimalt. Undersökningarna fortsätter Innan växtsäsongen startar i vår tas nya kväveprover i fälten, för att undersöka om effekten av fånggrödan har bestått under vintern. Findus ska fortsätta analysera effekten av oljerättikan på ärtrotröta, i fältet där det odlas konservärter Växa har sökt pengar för att följa angreppen av rostringar och groddbränna i potatisen som kommer att odlas på de andra två fälten. Margareta Björk, Växa Halland

5 Foto: Michael Ekstrand Skogen har också sin plats i landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsen ansvarar för tre stöd med bäring mot skog: *Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk *Bevara och utveckla skogens mångfald *Öka arealen ädellövskog Kompetensutveckling för hållbart skogsbruk Skogsstyrelsen kan ge stöd till kompetensutveckling i syfte att nå ett hållbart skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk där ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter tas till vara. Målgrupp för stöden är personer som är verksamma inom skogsbruk, t ex yrkesverksamma och markägare. Du kan söka projektstöd för att anordna kompetensutveckling för andra. Det finns också stöd att söka för köp av utbildning till dig själv eller till medarbetare i ditt företag eller organisation. Stöd kan beviljas med upp till 100 % av projektets kostnader. Bevara och utveckla skogens mångfald Som skogsägare kan du få ersättning för att utveckla skogens natur- och kulturvärden. Vilken skötsel som ska utföras i olika avdelningar bestäms av vilka värden som ska bevaras eller förstärkas. Stödet ska kompensera dig för de kostnader som skötseln av natur- och Frihuggning av naturvårdsträd kulturvärden ger upphov till. Eget arbete ersätts inte. Du måste ha en målklassad skogsbruksplan för att få Nya stöd till skogen ansöka om stöd. Har du inte det, kan du även få stöd för att skaffa målklassning. Så här mycket stöd kan du få för olika insatser: *Målklassning av avdelningar i skogsbruksplan: Högst 75 kr/ha *Manuellt arbete, t ex med motorsåg eller röjsåg: Högst kr/ha *Maskinellt arbete, t ex med skördare eller skotare: Högst kr/ha *Både manuellt och maskinellt arbete på samma yta. Högst kr/ha. Öka arealen ädellövskog Som skogsägare i Götaland och Svealand (dock inte Dalarnas län) kan du få ersättning för att nyanlägga ädellövskog. Som ädla lövträd räknas de inhemska trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Ersättning kan beviljas med högst kr/ha för dina faktiska kostnader för markberedning, stängsling inklusive stängselmaterial, plantor och plantering. Eget arbete ersätts inte. Mer information Mer information samt ansökningsblanketter finns på vår hemsida Du kan också kontakta Dzemal Imamovic på Skogsstyrelsen i Halmstad tfn Arealen ädellövsskog behöver öka. Dzemal Imamovic, Skogsstyrelsen Foto: Michael Ekstrand Registrering av bisamhällen För att underlätta bitillsynsmännens arbete med att spåra och bekämpa smittsamma bisjukdomar skall permanenta uppställningsplatser för bihus anmälas till Länsstyrelsen. Anmälan skall göras vid nystart eller övertagande av bigård, samt vart tredje år. Innevarande år är ett sådant tredje år. Alla som innehar bisamhällen skall senast den 31 mars 2009 skicka in en anmälan till Länsstyrelsen. Blanketten Anmälan, innehav av bisamhälle går att skriva ut från Sök på artikelnummer: V16. Eller beställ blanketten från undertecknad. Halland drabbas varje år av en handfull fall av amerikansk yngelröta. Ett uppdaterat register över bisamhällens placering är ett viktigt verktyg för att kunna bekämpa denna allvarliga bisjukdom. Linus Elvertsson linus.elvertsson@lansstyrelsen.se Linus Elvertsson

6 Lantmäteriet Byn förr och idag *Kartkväll/eftermiddag: Hur har våra förfäder format landskapet? Vad för slags verksamheter har man sysslat med i byn genom tiderna? Vilka kultur- och naturvärden har dessa verksamheter lämnat kvar? *Byvandring, en kväll/eftermiddag, som fokuserar på nutiden med de spår som finns kvar och vad de betyder. Vilken skötsel kan vara lämplig? Vi har med: Historiska kartor Historiskt kartöverlägg inventeringar av flora&fauna, fornlämningar samt byggnader. Ni kan ta med: gamla foton, fornfynd, kunskaper och minnen, med mera. Lär känna din by! Byn i framtiden *Fortsättningskurs - ytterligare träffar som en fördjupning av byns historia och naturvärden. Tillsammans diskuterar vi idéer om t ex restaurering av igenväxta betesmarker, anläggande av våtmarker, trädgårdarnas historia, byggnadsvård och byggnadshistoria och funderingar kring framtiden. Undersök intresset för en kurs i byn. Kontakta oss, när ni är minst sju intresserade, så bestämmer vi tid. Alla som bor eller verkar i byn är välkomna. Vi kan hjälpa till med inbjudan. Kurserna bekostas av Landsbygdsprogrammet. Anmälan till Lena Berglund eller lena.berglund@lansstyrelsen.se Vill du ha vårt elektroniska nyhetsbrev? Snart kommer Länsstyrelsens elektroniska nyhetsbrev, med fokus på lantbruk och landsbygd. Det ska hjälpa oss att nå ut med information oftare och snabbare. Brevet skickas till alla som anmält sin mail-adress på SAM-blanketten. Kontrollera därför att mail-adressen finns med innan du skickar in SAM! Skulle du inte nås av brevet, så gå in på och anmäl ditt intresse! Ekologiskt - ett konkurrensmedel Att sälja ekologiska och närproducerade varor är ett bra sätt att profilera sin butik. Ekologiskt står för bra miljöhänsyn, hälsosam mat och god djurmiljö och visar att butiken ligger i framkant och är beredd att tänka nytt. Detta framhöll Ulf Algevi, föreståndare för ICA Kvantum i Kungsbacka vid en av LRF s tematräffar om ekologisk produktion. Ulf väljer ekologiskt och närproducerat så långt det går. Av bananerna är nu 30% ekologiska och den andelen ökar hela tiden. Och 35% av all frukt han säljer köper Ulf på den lokala marknaden. I köttdisken finns kött från flera olika koncept, varav två från lokala producenter. Eko är ingen trend, menar Ulf. Varor som produceras på ett uthålligt sätt, med stor miljöhänsyn och en god djurmiljö kommer alltid att efterfrågas. I Ulf s butik finns ekologiska artiklar och utbudet ökar stadigt. Kampanjen I love eco är den mest framgångsrika kampanj ICA någonsin haft och under 2008 ökade ICA s försäljning av ekologiskt med ca 50 % jämfört med Ekologiskt måste alltid stå för en hög och - inte minst viktigt - en jämn kvalitet. Att priset blir något högre är helt OK, så länge kunderna vågar lita på att de får en bra produkt. Ulf betonar att bönder och handlare befinner sig i olika ändar av samma kedja. Det är viktigt att producenter och handlare ibland pratar direkt med varandra. På så sätt får man förståelse för varandras problem. En bra relation mellan kund och producent är viktigt och ger produkten ett mervärde. När producenter medverkat i butiken - Bonde i butik - säljer man betydligt mer av den aktuella varan. Men det gäller att hålla kvar identiteten på produkten, genom att t ex visa på förpackningen vem som producerat och vilka mervärden man vill framhålla. Skapa möten mellan producent och konsument kan man också göra vid kundkvällar i butiken, eller varför inte en studieresa för konsumenterna ut till gården. Barbro Kindt

7 Många är långa och svåra att fånga - om parasiter hos får Onsdag 25 februari Lizzies café, Holm, Halmstad Veterinär Helen Björk Averpil berättar om de två farligaste av de vanliga inälvsparasiterna hos får - stora magmasken och stora leverflundran. Ni får veta hur man tar reda på om fåren är smittade och hur man kan bekämpa de här två besvärliga parasiterna. Efter föreläsningen har Fåravelsföreningen årsmöte. Förtäring till självkostnadspris. Anmälan omgående! Info: Elisabeth Giselsson eller Ulrika Algothsson Friska och starka föl Torsdag 26 februari Frillesås rid- och körklubb Vi diskuterar frågor kring dräktighet, fölning och det nyfödda fölets skötsel och vad man bör tänka på inför, under och efter fölning. Medverkan av Margareta Bendroth, hästrådgivare på Hushållningssällskapet i Sjuhärad. Avgift 100 kr exkl moms. Fika till självkostnad. Anmälan omgående! Info: Elisabeth Giselsson Klövvård för nötkreatur Torsdag den 5 mars Törlan lantbruk, Tvååker Halva dagen teori, halva dagen praktiska övningar God klövvård ger bättre hållbarhet, högre avkastning, bättre fruktsamhet, bättre ekonomi och trivsel. Både mjölkkor och dikor behöver klövvård. Vi får bl a lära oss hur klövsjukdomar förebyggs, olika inhysningssystems betydelse för klövhälsan, principen för verkning, förbandsläggning och vilka verktyg som är lämpliga. Vi tittar på stallet, har praktiska övningar och ser exempel på olika båspallsmattor. Medverkan av veterinär Therese Westermark, klövverkare samt personal från husdjurs- och byggnadssidan. Avgift 200 kr exkl moms. Mat och fika till självkostnad. Anmälan senast 25/2. Info: Elisabeth Giselsson Kurs om rovdjursstängsel Tisdag 24 mars H-gården i Stättared, Veddige Vi går igenom lämpliga rovdjursstängsel. Vad man bör tänka på vid montering, elsäkerhet m m och vem som har ansvaret för djuren. Ersättningar och villkor samt historik. Angrepp av rovdjur. Vi bygger tillsammans ett stycke stängsel. Medverkan av Anders Råsberg, LRF Jönköping, och Tommy Berglund, besiktningsman för rovdjursrivna tamdjur. Avgift 100 kr exkl moms. Fika till självkostnad. Anmälan senast 17 mars. Info: Elisabeth Giselsson , Ulrika Algothsson Betesresa till Skåne den 14 maj Vi börjar hos Rolf Axel Nordström, Ängavallen, Vellinge, där man lever enligt devisen Från jord till bord. Lunch i gårdens restaurang. Se www. angavallen.se! Vi fortsätter till Lars-Evert Jönsson i Veberöd. Här betar 40 charolaiskor i den blommande körsbärsdalen. Nybyggt lösdriftstall. Dagen avslutas hos Tommy Petersson, Veberöd, en ekologisk gård med 40 gutefår och lantraser av get, gris, häst och fjäderfä. I gårdscaféet avnjuter vi eftermiddagsfikat.vår guide är Lars-Erik Hultgren som leder kurser i Mulens marker på Romeleåsen. Kostnad 300 kr. Anmälan senast 4/5. Info: Elisabeth Giselsson Livsmedelssäkerhet Kurser för dig med restaurang, café eller gårdsförsäljning av livsmedel på landsbygden. Kurserna omfattar 2x4 tim, självstudier och tentamen. Grundkurs: 24/2 + 3/3 Laholm 17/3 + 24/3 Hyltebruk 25/3 + 1/4 Falkenberg 31/3 Heldag! Halmstad 29/4 + 6/5 Halmstad 11/5 + 18/5 Varberg HACCP: 9/3 + 16/3 Falkenberg 23/3 + 30/3 Varberg 21/4 + 28/4 Falkenberg 19/5 + 26/5 Halmstad 9/6 + 16/6 Varberg Anmälan senast 2 veckor före kursstart. Info: Solveig Ahlbin Berg Anmälan via Kalendarium eller om inget annat anges i annonsen.

8 Vem svarar på olika frågor på Lantbruksenheten? Lantbruksdirektör Direktnr. Företagsstöd, Projektstöd, Leader Direktnr. Stefan Samuelsson Margareta Wijkmark Gårdsstöd, Miljöersättningar, SAM 2009 Kristina Lidfeldt Gert Andersson Gudrun Edh Alicja Dahlborg Ingela Norell Anette Ekendahl Åtagandeplaner Iréne Karlsson Carina Lundqvist Bengt Johansson Kristin Ovik Birgit Persson Susanne Åhrén Kristina Patriksson Våtmark, Restaurering av betesmark Margareta Ahlström Hans Bjuringer Rita Carlsson Bitillsyn Gerd Johanson Linus Elvertsson SAM-internet Behörighet bekämpningsmedel, Flyghavre Gert Andersson Solveig Ahlbin Berg Iréne Karlsson Gudrun Edh Blockkartor Miljömål Margareta Ahlström Marie-Helene Bergstrand Rita Carlsson Iréne Karlsson Kurser och rådgivning: Fältkontroll, CDB Ett rikt odlingslandskap Rune Liljenberg Lena Berglund, även kulturmiljö Harald Wetter Carina Lundqvist Elisabeth Giselsson Kristin Ovik Linus Elvertsson Susanne Åhrén Johanna Clase Greppa Näringen, Företagsutveckling Martin Karlsson Solveig Ahlbin Berg Annica Lindén Ekologisk produktion, Begränsad klimatpåverkan Bengt Johansson Barbro Kindt Jordförvärvstillstånd, Fastighetsbildning Ökad djurvälfärd Gerd Johanson Elisabeth Giselsson Stefan Samuelsson Landsbygdsutveckling Regionala utvecklingsprojekt, Konsultcheckar Lena Berglund Lovisa Ljungberg Susanne Åhrén Fax: Öppet hus SAM 2009 Länsstyrelsen har öppet hus på följande platser och tider. Handläggare från lantbruksenheten finns på plats för att svara på frågor. Du har då också möjlighet att lämna din ansökan. Tofta bygdegård, Varberg Tisdag den 31 mars kl Länsstyrelsen, Halmstad Onsdag den 1 april kl 9-16 Länsstyrelsen, Halmstad Torsdag den 2 april kl 9-16 Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, Lantbruksenheten, Halmstad Tel Hemsida: Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Halmstad Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten