Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem samt kommunal vuxenutbildning. 1

2 Innehåll Inledning... 3 Styrdokument... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Antal inskrivna barn/elever i kommunens verksamheter... 5 Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg... 5 Barn och elevutveckling... 5 Personalens utbildning... 6 Elevhälsan... 7 Förskola/pedagogisk omsorg... 7 Personaltäthet och gruppstorlek... 7 Barns utveckling Grundskolan Personaltäthet Trygghet och trivsel Delaktighet och inflytande Kunskapsresultat Förskoleklass Årskurs Årskurs Måluppfyllelse i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Måluppfyllelse i årskurs Fritidshemmen Personaltäthet Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning SFI Gymnasial vuxenutbildning Trygghet och trivsel / delaktighet och inflytande Kommunfullmäktiges mål Framtid Årshjulet

3 Inledning Detta dokument utgör den samlade kvalitetsredovisningen för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, särskola samt grundskola åk 1-9 och kommunal vuxenutbildning i Ljusnarsbergs kommun för läsåret Kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att utifrån analys av gjorda mätningar och observationer identifiera utvecklingsområden för att förbättra verksamheten för nå en högre måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Skolverket använder följande modell för att åskådliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och dess olika delar och deras inbördes förhållande: Arbetet med att säkra och redovisa kvalitet måste ses som en utvecklingsprocess. Genom utveckla våra metoder och genom att försöka förstå sambandet mellan insatser och resultat kan vi förhoppningsvis hitta bättre sätt att stärka lärandet för våra barn och elever. Varje huvudman ansvarar för att utforma sina rutiner för kvalitetsarbetet. I Ljusnarsbergs kommun har vi valt att redovisa det gångna läsårets kvalitetsarbete i en kvalitetsredovisning. Varje rektorsområde gör en egen kvalitetsredovisning vilka utgör enheternas dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete. Dessa redovisningar utgör tillsammans med andra rapporter som medarbetarundersökningar, elevhälsorapporter m.m. sedan underlag för huvudmannens samlade kvalitetsredovisning. Styrdokument Skollag och läroplaner Fr.o.m. den 1 juli 2011 gäller en ny skollag och nya läroplaner för förskola, fritidshem och grundskola (från den 1 juli 2012 för vuxenutbildningen). En stor del av det utvecklingsarbete som skett i verksamheterna även under de senaste läsåren har varit inriktat på att fortsätta implementeringen av dessa. En viktig förändring är att förskolan blivit en egen skolform och ses som ett första steg i ett barns utbildning. Detta har ställt nya krav på främst förskollärarna som får ett större ansvar för verksamhetens utformning och för uppföljningen. Även fritidshemmets betydelse betonas i skollagen. 3

4 Skolplan I kommunens skolplan, som antogs 2012 och gäller under perioden skriver kommunfullmäktige: Skolorna I Ljusnarsbergs kommun skall vara bland de bästa i länet vad beträffar måluppfyllelse. Arbetet i våra skolor skall präglas av höga förväntningar i alla led samt av en övertygelse om alla elevers möjligheter att nå sina mål. Alla elever som lämnar grundskolan skall ha fullständiga betyg och alla elever har rätt till undervisning som är anpassad efter deras kunskapsnivå. I skolplanen anges ett antal prioriterade målområden där det centrala området är Kunskap och lärande. Övriga prioriterade målområden är Hälsa, Delaktighet och inflytande, Trygghet och trivsel, Entreprenörskap, Samverkan samt IKT (Informations och kommunikationsteknik) vilka alla skall bidra till att stödja det centrala målområdet. För varje område finns specifika mätbara mål angivna. ÖSB I kommunens budget (ÖSB) har kommunfullmäktige satt upp ett antal mål för verksamheten. Målen berör i första hand måluppfyllelsen i skolan samt trygghet och medinflytande. Uppdragshandlingar För varje enhet finns en uppdragshandling där kommunstyrelsen preciserat mål för den enskilda enheten. Dessa mål följs upp av bildningsutskottet Verksamhetens förutsättningar Organisation Verksamheterna är organiserade under kommunens bildningsförvaltning. Bildningsförvaltningens ansvar omfattar förutom ansvaret för förskola och skola även bl.a., uppföljningsansvar, arbetsmarknadsenhet, musikskola, fritidsgård, bibliotek samt övrig kultur- och fritidsverksamhet. Kommunstyrelsen utgör bildningsnämnd och inom kommunstyrelsen finns ett bildningsutskott som har det närmare politiska ansvaret för ovanstående verksamheter. Förvaltningen har 2014 en nettobudget på kr. I denna summa ingår även medel för kommunens kultur och fritidsverksamhet. Förskole- och skolverksamheten i Ljusnarsbergs kommun är organiserad i 3 rektorsområden. Ledningsorganisationen består av 1 bildningschef och tre rektorer. Inom förvaltningen finns tre rektorsområden: ett område som omfattar förskola, familjedaghem, förskoleklass och åk 1-2, ett område som omfattar grundskolan åk 3-9 inkl. musikskola och fritidsgård ett område som omfattar Kommunal vuxenutbildning inklusive SFI samt även kommunens arbetsmarknadsenhet. Varje område leds av en rektor/förskolechef. Förskoleklassen och fritidshemmen är integrerade i grundskolan. Musikskolan ingår i Kyrkbacksskolans område. Ett antal elever 4

5 inom grundsärskolan är lokalintegrerade i grundskolan. Rektor/förskolechefen har ansvar för det statliga uppdraget. I kommunen finns 2 grundskolor, 3 fritidshem, 2 förskolor samt 3 dagbarnvårdare. Komvux finns i egna lokaler i för detta Campus Kopparberg, numera Kopparhyttan. Det finns inga fristående verksamheter inom förskola eller grundskola i kommunen. Antal inskrivna barn/elever i kommunens verksamheter Antal inskrivna barn/elever, 15 oktober 2013 Förskola 119 Pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) 19 Fritidshem 105* Förskoleklass 34 Grundskola 357** Grundsärskola 2 Kommunal vuxenutbildning inkl. yrkesvux 107 SFI 54 * Varav lovplatser/arbetslösa 32 st. ** Varav 27 st. asylsökande elever i förberedelseklass Nyttjande av plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Andelen barn i åldern 1-9 år som är inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg har legat på en jämn nivå de senaste åren. Nyttjandegraden ligger lägre än snittet för övriga kommuner i kommungruppen. I genomsnitt var 149 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg under läsåret; som lägst 129 barn i augusti 2012 och som flest 163 barn i maj barn var inskrivna i privat förskola (okt 2012). Nyttjande av plats (15 oktober) år Andel inskrivna barn i Ljusnarsbergs kommun 72 % 67 % 68 % 71 %* Andel inskrivna barn i kommungruppen 80 % 82 % 83 % 84 % Fritidshem 6-9 år Andel inskrivna barn i Ljusnarsbergs kommun 56 % 43 % 53 % 49,7 % Andel inskrivna barn i kommungruppen 71 % 75 % 75 % 73,5 % Källa: Skolverket. Den relativt låga nyttjandegraden i SCB:s statistik bygger troligen på att endast den kommunala delen rapporteras in SCB. Om man räknar in den andel barn som går i kommunal eller privat förskola i annan kommun uppgår andelen barn i åldern 1-5 år och som går i förskola enligt våra egna beräkningar till 78,3 % Barn och elevutveckling Kommunen hade den 1 november invånare ett trendbrott med en ökning med 43 personer sedan föregående år. Kommunens invånarantal har stadigt minskat under de senaste decennierna. Även antalet barn har minskat vilket har medfört att antalet anställda inom förskolan och grundskolan minskat något varje läsår. Genom denna minskning förlorar verksamheten viktig kompetens och har medfört att man ibland haft svårt att lösa 5

6 vikariefrågor på ett tillfredsställande sätt. De senaste åren har dock visat på ett ökande födelsetal men prognoserna pekar ändå på att det totala antalet barn i åldern 0-16 år kommer att fortsätta minska inom den närmaste 5-årsperioden. Antal Barn 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Summa Antal elever F Åk1 Å 2 Åk 3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Fbkl* Summa (351) (363) Jämfört med föregående läsår minskade antalet elever i grundskolan med 10 st. om man undantar de asylsökande eleverna och med 12 st. inklusive de asylsökande eleverna. Personalens utbildning Andelen av personalen inom såväl förskolan som grundskolan som har en pedagogisk högskoleutbildning ligger överlag något lägre jämfört med övriga kommuner i kommungruppen. Inom förskolan har svårigheter under året att hitta vikarier med rätt utbildning vid föräldraledigheter lett till att andelen personal med adekvat utbildning tillfälligt har minskat. Under läsåret har flera av lärarna i grundskolan kompletterat sin utbildning vilket gör att vi beräknar att c:a 90 % av lärarna hade en pedagogisk högskolutbildning vid läsårets slut. 28 av grundskolans 33 tillsvidareanställda lärare hade fått ut sin lärarlegitimation vid vårterminens slut. Ytterligare 3 av lärarna hade då ansökt men ännu inte fått sina legitimationer. Inom fritidshemmen har vi en ojämn fördelning av kompetensen vid två av fritidshemmen har vi en hög andel ( %) behörig personal medan det vid det tredje fritidshemmet helt saknas personal med pedagogisk högskoleutbildning. Här bör en översyn göras. Andel personal med ped. högskoleutbildning; 15 okt Förskola Ljusnarsbergs kommun 56 % 52 % 43 % 53 % 53 % Kommungruppen 58 % 60 % 64 % 64 % 64 % Fritidshem Ljusnarsbergs kommun 25 % 7 % 51 % 61 % 43 % Kommungruppen 62 % 59 % 68 % 66 % 65 % Förskoleklass Ljusnarsbergs kommun 48 % 64 % 76,2 % 80,1 % 80 % Kommungruppen 94 % 92 % 91,7 % 91,5 % 93,1 Grundskola Ljusnarsbergs kommun 84 % 89 % 84 % 82 % 85 % Kommungruppen 89 % 88 % 88 % 89 % 88 % Källa: Skolverket 6

7 Elevhälsan Inom elevhälsan finns 0,75 % skolsköterska, 0,75 % kurator samt 200 % specialpedagog. Och fr.o.m. 1 februari även 80 % skolpsykolog. Skolläkartjänsten upphandlas från landstinget; 2 tim/vecka. Under läsåret var antalet elever/heltid skolsköterska 484; per heltid skolläkare elever, per heltid kurator 484 elever, per heltid psykolog 454 elever samt per heltid specialpedagog 181 elever. Förskola/pedagogisk omsorg Personaltäthet och gruppstorlek Personaltäthet (15 oktober) Förskola Barn/årsarbetare; Ljusnarsbergs kommun 6,1 6,6 5,9 5,8 5,5 Barn/årsarbetare; kommungruppen 5,5 5,6 5,4 5,5 5,4 Pedagogisk omsorg - Familjedaghem Barn/anställd; Ljusnarsbergs kommun 6,5 7,7 7,3 6,3 6,3 Barn/anställd; kommungruppen 5,1 5,1 5,2 5,3 5,0 Källa: Skolverket. Antal inskrivna barn/avdelning (15 oktober) Förskola Barngrupp; antal barn/avdelning; Ljusnarsbergs kommun 14,9 16,4 14,8 Barngrupp; antal barn/avdelning; kommungruppen 17,1 17,1 17,2 Källa: Skolverket. Kommunens resurstilldelning till förskolan baseras fr.o.m. 1 januari 2013 på volymtimtalet 210 volymtimmar/heltidsanställd medarbetare en sänkning från tidigare 220 volymtimmar/anställd. Antalet barn/årsarbetare inom förskolan är något högre än för kommungruppen i övrigt men har minskat med 1,1 barn/årsarbetare sedan Till viss del kan det något högre talet förklaras med att andelen barn som endast deltar i allmän förskola, d.v.s. som har en vistelsetid på max. 15 timmar/vecka, är relativt högt i kommunen. Eftersom kommunen tillämpar systemet med volymtimmar vid tilldelningen av resurser till förskolan, d.v.s. vi mäter antal barntimmar/heltidsanställd, medför detta att varje anställd möter fler barn om vistelsetiderna är korta. Vi kan se att vistelsetiderna har ökat under det senaste året. Den genomsnittliga vistelsetiden under var 31,5 timmar en ökning med c:a 1,5 timme - vilket har bidragit till att antalet barn/årsarbetare har sjunkit. Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan är något lägre än för jämförbara orter medan personaltätheten är något lägre. Enligt Skolverkets allmänna råd för förskolan är gruppstorlek mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet. Vad som kan anses som lämplig storlek på barngrupper måste ses utifrån bl.a. gruppens sammansättning och andra 7

8 förutsättningar i förhållande till förskolans uppdrag. Här är det viktigt att följa upp utvecklingen i de olika grupperna för att kunna säkra likvärdigheten i utbildningen. Trygghet och värdegrundsarbete Några av de viktigaste förutsättningarna för lärande och en god lärande miljö är trivsel och arbetsro. Till grund för förskolans och skolornas arbete mot kränkande behandling ligger den likabehandlingsplan som varje enhet tar fram. Planerna utvärderas och skrivs om varje nytt år. Förskolorna och skolorna genomför varje år enkätundersökningar/intervjuer gällande trivsel och trygghet bland elever och föräldrar som en grund för det förebyggande arbetet. Resultat föräldraenkäter - förskolorna och pedagogisk omsorg: Utlämnade: 137; Inkomna: 64. Svarsfrekvens: 46,7 % 95 % av föräldrarna som svarat uppger att påståendet att deras barn känner sig tryggt och trivs stämmer bra eller mycket bra. 3 föräldrar uppger dock att deras barn upplever en bristande trivsel. 8

9 100 % av föräldrarna som svarat på undersökningen uppger att de anser att påståendet stämmer bra eller mycket bra. 3,3 % av föräldrarna (2 st.) uppger att påståendet stämmer mindre bra. Analys Den låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra alltför långtgående slutsatser. En övervägande del av de föräldrar som svarat uppger att de uppfattar att deras barn trivs och känner sig tryggt i förskola/hos dagbarnvårdaren och verksamheten får ett mycket bra betyg för sitt 9

10 värdegrundsarbete. Det är dock två föräldrar som uppger att de inte anser att personalen behandlar barnen likvärdigt vilket bör uppmärksammas. Åtgärder för förbättring Även om undersökningen pekar på att de flesta barn upplever förskolan som en trygg plats där man trivs finns det undantag som bör uppmärksammas. Resultatet vad beträffar likabehandling bör analyseras och diskuteras i trygghetsteamet och inom personalgruppen. Barns utveckling I årets enkät har vi frågat föräldrarna om deras uppfattning om hur förskolan bidrar till barnens utveckling. På följande påståenden ger föräldrarna följande omdöme: Förskolan/dagbarnvårdaren erbjuder en miljö som stimulerar barnets nyfikenhet och lust att lära Stämmer mycket bra 45 % Stämmer bra 35 % Stämmer mindre bra 18 % Stämmer dåligt 2 % Mitt barn får det stöd det behöver för sin utveckling Stämmer mycket bra 46 % Stämmer bra 54 % Stämmer mindre bra 0 % Stämmer dåligt 0 % Analys och åtgärd: När det gäller förskolans stöd till barnens utveckling ger de vårdnadshavare som svarat på enkäten ett mycket gott betyg ingen anger att den är missnöjd. När det däremot gäller hur man upplever miljön är 20 % att de ser förbättringsmöjligheter. Här måste vi göra en analys om vad som ligger bakom missnöjet. Vi vet att många föräldrar har åsikter om den yttre och inre miljön på förskolan Garhyttan och vid förskolan Åstugan finns stora renoveringsbehov. Kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare Jag får bra information om mitt barns sociala och personliga utveckling. Stämmer mycket bra 39 % Stämmer bra 48 % Stämmer mindre bra 13 % Stämmer dåligt 0 % Jag känner mig välkommen att vid behov ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Stämmer mycket bra 62 % Stämmer bra 36 % Stämmer mindre bra 2 % Stämmer dåligt 0 % 10

11 Majoriteten av vårdnadshavarna uppger att de har en bar kontakt med pedagogerna, såväl när det gäller information som möjligheten att kommunicera med personalen. Det är dock 13 % av vårdnadshavarna som inte är nöjda med den information som man får avseende barnets utveckling vilket bör uppmärksammas. Grundskolan Personaltäthet Inom grundskolan fördelas resurserna så att 100 elever i åk f-5 renderar 8,0 lärarresurser; i åk 6-9 8,65 lärarresurser. Personaltäthet (15 oktober) Förskoleklass Barn/anställd; Ljusnarsbergs kommun 12,7 15,5 Barn/anställd; kommungruppen 14,3 15,2 Grundskola Elever/lärare (årsarb.); Ljusnarsbergs kommun 9,3 10,0 9,2 11,8 11,3 Elever/lärare (årsarb.); kommungruppen 8,8 8,9 8,9 11,3 11,3 På grund av den prognostiserade elevminskningen i de högre årskurserna inom grundskolan under de närmaste åren beräknas antalet lärare vid Kyrkbacksskolan minska med c:a 20 % från läsåret fram till läsåret om man skulle fortsätta att tillämpa dagens resursfördelningsmodell där antalet lärare direkt kopplas till antalet elever. Det är mycket svårt att reducera antalet undervisningsgrupper i samma takt som elevminskningen i en så liten enhet som Kyrkbacksskolan. Detta gör att det är inom resurserna för specialundervisning och extra stöd som minskningarna ofta måste ske vilket drabbar de svaga eleverna. Minskningen av antalet lärare kommer även att ställa verksamheten inför mycket stora svårigheter när det gäller att ha behöriga lärare i alla ämnen i de högre årskurserna. Vid inom årskurs f-2 vid Garhytteskolan beräknas däremot antalet personal vara tämligen oförändrat under perioden gentemot dagens läge. 11

12 Trygghet och trivsel Några av de viktigaste förutsättningarna för lärande och en god lärande miljö är trivsel och arbetsro. Detta är ett prioriterat mål inom kommunens kvalitetsarbete. Även trygghet är ett prioriterat uppdrag vilket uttrycks i såväl skollag som i kommunens skolplan. Till grund för förskolans och skolornas arbete mot kränkande behandling ligger den likabehandlingsplan som varje enhet tar fram. Planerna utvärderas och revideras inför varje nytt år. De båda grundskolorna har en egen likabehandlingsplan vilket är ett lagkrav. Skolorna har även egna antimobbningsteam/trygghetsteam. Teamen redogör kontinuerligt för skolans elevhälsoteam om läget på skolan. Skolorna genomför varje år enkätundersökningar gällande trivsel och trygghet bland eleverna. Resultat från årets undersökning årskurs 3-9: Resultat elever: Känner du dig trygg i skolan? 93,2 % av alla elever uppger att de känner sig trygga i skolan. Hur trivs du i klassen? 84,3 % av eleverna trivs bra i skolan och 11,4 % sådär. 4,3 % uppger att de inte trivs så bra i skolan. Resultat föräldrar: Vi har fått in 100 svar. Många föräldrar har flera barn på skolan och valt att svara bara på en enkät. Mitt barn trivs i skolan 87 % av föräldrarna anger att påstående stämmer precis eller stämmer rätt bra Mitt barn känner sig tryggt i skolan 83 % av föräldrarna uppger att påstående stämmer precis eller stämmer rätt bra medan 17 % inte anser att deras barn känner sig tryggt i skolan. Skolan har beredskap för att lösa konflikter Endast 64 % av föräldrarna anser att påståendet stämmer; 36 % av föräldrarna uppger att man inte är riktigt nöjda med skolan konflikthantering. Analys En övervägande del av eleverna känner sig trygga i skolan vilket är mycket positivt. Att eleverna känner trygghet i skolsituationen är en grundförutsättning för att nå goda skolresultat. Det mål som kommunen satt upp, och som även återfinns i skollagen, är målet dock att 100 % av eleverna skall känna sig trygga i skolan. Även när det gäller trivsel är resultaten positiva. Resultaten på föräldraenkäten ger liknande resultat även om föräldrarnas uppfattning om barnens trygghet och förtroende för skolans förmåga att lösa konflikter är lägre. 12

13 Åtgärder för förbättring Att några av våra elever inte upplever skolan som en trygg plats är allvarligt. Skolan måste därför fortsätta med att utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar, både på skolan men också på Internet där en stor del av kränkningarna sker. Skolan hade under förra året en informationskväll till föräldrarna kring unga på nätet. En liknande aktivitet bör genomföras även detta läsår. Man bör också se över hur man informerar vårdnadshavare om skolans trygghetsarbete. Delaktighet och inflytande I kommunens skolplan lyfts området delaktighet och inflytande upp som ett prioriterat område. Vid grundskolorna är det formella inflytandet på gruppnivå tämligen väl utvecklat. Vid varje skola finns ett elevråd som har möte c:a 1 gång/månad. Skolorna har också matråd samt föräldraråd. Elevers och föräldrars åsikter om sina möjligheter till inflytande mäts i en årlig enkät: Här nedanför redovisas resultaten för årskurs 3-9. Resultat elever: Lärarna vid min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 76,2 % av eleverna uppger att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Lärarna vid min skola förväntar sig att jag ska nå målen 94,3 % av eleverna uppger att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen Resultat föräldrar: Enkäter har gått ut till samtliga vårdnadshavare. (280 elever) Vi fick in 100 svar. Vi föräldrar kan påverka skolans arbete. 44 % av föräldrarna anser att påstående stämmer precis eller stämmer rätt bra. Jag vill påverka skolans arbete. 74 % av föräldrarna anser av föräldrarna anser att påstående stämmer precis eller stämmer rätt bra Jag upplever att jag har inflytande på och känner mig delaktig i skolan arbetssätt och innehåll. 22 % av föräldrarna anser av föräldrarna anser att påstående stämmer precis eller rätt bra Vår analys av resultaten Eleverna Nästan var fjärde elev uppger att skolan inte tar hänsyn till elevernas åsikter. Orsaken till att en så pass stor del av eleverna upplever sig inte bli lyssnade på kan ha flera orsaker, men då vi vet att elevers delaktighet är viktig för skolresultaten bör vi undersöka orsakerna till resultatet. 13

14 Att en så stor del av eleverna uppger att lärarna har höga förväntningar på elevernas prestationer är glädjande. Föräldrarna Undersökningen har en låg svarsfrekvens. En majoritet av de föräldrar som svarat på enkäten uppger att de inte upplever sig ha möjlighet att påverka skolans arbete medan en majoritet uppger att de vill vara med och påverka arbetet i skolan. Här ser vi en förskjutning mot förra årets underökning då det var relativt få av de svarande som sa sig vilja vara med och påverka. Att fler föräldrar vill vara med och påverka är glädjande frågan är hur en sådan påverkan ska se ut. Det pedagogiska ansvaret ligger på lärarna och det gäller att hitta de områden där föräldrar kan vara med och bidra till skolans utveckling. Åtgärder för förbättring Eleverna Skolan behöver föra en dialog med eleverna kring deras delaktighet. Vad innebär det att vara delaktig? Man behöver också bli bättre på att ta vara på elevers synpunkter om förbättringar. Vara mera lyhörd i samtalen med enskild elev. Utveckla mentorssamtalen. Föräldrarna Grundskolan har haft tematiska föräldramöten runt elevernas lärande som varit mycket omtyckta. Vi tänker fortsätta med flera liknande möten, bl.a. med tema; matematik och studieteknik. Men även bruk och missbruk på Internet. Den låga svarsfrekvensen gör att skolan måste utvärdera formerna för enkätundersökningen. Kunskapsresultat Att kunna läsa obehindrat är en av nycklarna för elevers möjligheter att nå studiemålen. För att höja måluppfyllelsen har vi valt att i de lägre årskurserna lägga mycket stor vikt vid att höja elevernas läsförmåga och läsförståelse. Målet är att alla elever ska ha en god läsförståelse när de går ut årskurs 2. Förskoleklass Resultat fonolek; genomsnittligt staninevärde Vt -13* Vt -14* Förskoleklass Fonolek 4,64 4,82 *Efter omprov i maj I förskoleklassen fanns under läsåret 33 elever. Fonolek är ett test av barnens fonologiska förmågor som genomfördes i april Före omprovet låg genomsnittet på staninevärde 4,21 vilket visar att gruppen hade höjt sin fonologiska medvetenhet med 4 tiondelar. Antalet rätt räknas om till ett staninevärde 1-9 där 1 är lägst och 9 högst. Gruppen har efter omprovet hamnat lite över medelvärdet 4,5 vilket är det uppsatta delmålet. Årskurs 2 Målet är att alla elever ska ha en god läsförmåga när de går ut årskurs 2. Varje år mäter kommunen därför elevernas läsförmåga i årskurs 2 för att kunna sätta in stödåtgärder i ett tidigt stadium. Läsförmågan mäts i ett standardiserat test och resultaten presenteras i form av 14

15 ett staninevärde mellan 1-9. I uppdragshandlingen för Garhytteskolan är målet för att 90 % av eleverna i åk 2 har ett staninevärde över 4 i provet för läsförståelse. Läsförståelse, andel med staninevärde > 4 Vt-09 Vt -10 Vt -11 Vt -12 Vt-13 Garhytteskolan 67,4 % 73,8 % 72,0 % 79,4 % 77,8 % Analys av resultaten f-2 Skolan når inte målen när det gäller läsförståelse men resultaten har förbättrats med 10 % under den senaste femårsperioden. Fyra av eleverna som inte nådde målen i svenska är på god väg medan sju av eleverna inte når målen. Det är läs-och skrivsvårigheter som ligger till grund för detta, vilket också speglar också av sig i andra ämnen än svenska. Åtgärder för förbättring Det finns koncentrationssvårigheter hos flera av eleverna. Ett par av eleverna har en misstänkt dyslexi. Alla elever som inte nått målen i svenska har åtgärdsprogram och olika insatser har görs, bl.a. specialundervisning och riktad träning mot läsning och skrivning och att dela klasserna i olika grupper med förstärkning av andra lärare för att få till perioder av intensivträning. En del av dessa elever visar också på sociala svårigheter här är det viktigt med övning i att lyssna och att ta emot den hjälp som erbjuds. Från läsåret 2013/2014 har skolan fått en specialpedagog som ska handleda mentorerna. Dessutom har skolan en resurspedagog/speciallärare som kan användas efter behov. Årskurs 3 Nationella prov i åk 3 - Andel elever som klarat alla delprov Matematik Svenska Måluppfyllelse i årskurs 6 Nationella prov i åk 6 - Andel av de elever som skrivit provet som fått godkänt resultat Matematik Svenska Engelska 15

16 Andel med godkända betyg i åk 6 Analys inom området kunskapsresultat åk 3-6. Årskurs 3 I årskurs 3 sätts inte betyg och vi har därför inget betyg som enkelt summerar elevernas kunskapsprestationer. Vi redovisar istället hur stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov på de nationella proven i matematik och svenska. I samtliga fall ligger resultatet lägre än för riket som helhet. Endast 15 % av eleverna i årskurs 3 hade godkänt resultat på alla delprov i svenska vilket är ett anmärkningsvärt lågt resultat och måste följas upp. Här är det tre områden inom skrivande som har lägst andel som klarar proven. I matematik är det är delproven Mätning längd, proportionella samband och Symmetri, skriftliga räknemetoder som lägst andel klarar. Årskurs 6 I årskurs var det genomsnittliga meritvärdet 181,9. I genomsnitt har flickorna 12 poäng högre meritvärde än pojkarna. I svenska var det 17,8 % av eleverna som inte uppnådde ett godkänt betyg vilket bör analyseras vidare. Även i ämnena engelska, fysik, geografi, historia och samhällskunskap var det mindre än 90 % av eleverna som hade nått ett godkänt resultat. Åtgärder för förbättring I det fall detta inte redan skett ska orsaken till att elever inte nått målen undersökas och i det fall detta bedöms nödvändigt ska extra anpassningar göras för de elever som inte nått målen i åk 3 och 6. De mycket låga resultaten i svenska och matematik i årskurs 3 gör att särskilda insatser måste vidtas för att höja elevernas resultat. Den stora skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat i årskurs 6 bör också analyseras av arbetslaget i årskurs 7. 16

17 Måluppfyllelse i årskurs 7 Andel med godkända betyg i åk 7 Måluppfyllelse i årskurs 8 Andel med godkända betyg i åk 8 17

18 Måluppfyllelse i årskurs 9 Nationella prov (Andel av de elever som skrivit provet som fått godkänt resultat) Matematik Svenska Engelska Andel elever med godkänt resultat, nationella prov Vt 2010 Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Årskurs 9 Svenska, Kyrkbacksskolan 94,8 % 70,0 % 89,7 % 74,5 % 87,2 % Svenska, medianvärde för riket 94,7 % 79,9 % 97,4 % 95,9 Engelska, Kyrkbacksskolan 91,7 % 82,5 % 95,0 % 93,8 % 97,7 % Engelska, medianvärde för riket 95,7 % 96,8 % 96,7 % 96,8 Matematik, Kyrkbacksskolan 81,7 % 70.0 % 71,8 % 86,7 % 81,4 % Matematik, medianvärde för riket 81,8 % 80,7 % 83,0 % 89,7 % NO, Kyrkbacksskolan 71 % 88,1 % SO, Kyrkbacksskolan 57 % 68,0 % Andel med godkända betyg i åk 9 18

19 Fullständiga betyg I kommunens skolplan anges som ett långsiktigt mål att alla elever som lämnar grundskolan skall ha fullständiga betyg. Andel elever med godkända betyg i alla ämnen Vt 2010 Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Årskurs 9 Ljusnarsbergs kommun 85,7 % 65,5 % 60,0 % 60,0 % 47,1 % Vägt medel, riket 76,6 % 77,3 % 76,2 % 75,6 % Källa: Skolverket; * Preliminärt värde Meritvärde Inför valet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Det beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Betyget E räknas som 10 poäng, betyget C som 15 poäng och Betyget A som 20 poäng). Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng. OBS! att fr.o.m är värdena baserade på betyg satta efter den nya läroplanens kunskapskrav vilket gör att värdena inte är helt jämförbara. Meritvärde åk Resultat åk 9 Kyrkbacksskolan 198,4 185,5 177,8 174,2 174,4 Kommungruppen 202,2-203,1 Riket ,7 211,4 209,7 214,8 Källa: SKL 19

20 Behörighet till gymnasieskolan 20

21 Analys inom området kunskapsresultat åk 7-9. Vår analys av resultaten I årskurs 7 var det genomsnittliga meritvärdet 182,9. (186,1 för flickorna och 176,6 för pojkarna en skillnad på drygt 10 %). Andelen som uppnådde målen i alla ämnen var 76 % I årskurs 8 var det genomsnittliga meritvärdet 182,7. (188,9för flickorna och 178,3för pojkarna även här en skillnad på c:a 10 %). Meritvärdena i såväl årskurs 7 som årskurs 8 är mycket låga på samma låga nivå som de senaste årens meritvärde i årskurs 9. För att fler elever än tidigare år ska bli behöriga för gymnasiestudier och ha tillräckliga kunskaper för att klara sina gymnasiestudier krävs det att skolan analyserar vari bristerna består och sätter in de insatser som behövs för att eleverna ska nå längre. I såväl åk 7 som åk 8 är det anmärkningsvärt låga resultat i engelska och anledningen till detta måste analyseras. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen på våren 2014 var 47,1 % - en markant sänkning mot tidigare år och mycket lägre än riket i övrigt. Meritvärdet för eleverna i åk 9 på våren 2014 ligger på en marginellt högre nivå jämfört med tidigare år men fortfarande långt under riksgenomsnittet. Även behörigheten till gymnasiet ligger under rikssnittet. Anmärkningsvärt är att pojkarna i årskurs 9 för andra året i rad har ett högre meritvärde än flickorna med en differens på 11,5 meritpoäng. Skillnaden mellan elevers meritvärde kopplat till föräldrars utbildningsnivå ligger på cirka 62 % om man jämför eftergymnasial utbildning med gymnasial utbildning. Av de elever som gick ut åk 9 år 2014 var det enligt uppgifter från elevhälsan c:a 33 % som hade någon form av diagnos; ADD, ADHD, Aspergers syndrom, trotssyndrom, dyslexi eller liknande. 14 % av eleverna gick under läsåret helt eller delvis i en särskild undervisningsgrupp. För att elever med den typen av svårigheter ska nå målen är det nödvändigt att anpassa undervisningen efter elevens specifika behov vilket ställer stora krav på personalen. Några av eleverna har fått sin diagnos sent under sin skoltid vilket gjort att de kommit efter i sin kunskapsutveckling. Många av eleverna har också en trasslig hemsituation. Idag har elevhälsan fått bättre resurser för att kunna möta dessa elever tidigare vilket förhoppningsvis kommer att underlätta skolsituationen för eleverna när adekvata åtgärder kan sättas in i ett tidigare skede. Åtgärder för förbättring Vi har genom systemet med färgscheman, där vi kan följa varje elevs resultat 4ggr./år, fått ett bättre grepp om hur eleverna ligger till. Framförallt mitterminsresultaten är viktiga för att kunna sätta in insatser så tidigt som möjligt. Det är dock viktigt att skolan nu utvecklar arbetet kring hur man analyserar och använder utvärderingsresultaten för att sätta in adekvata åtgärder för de elever som riskerar att inte nå målen. För att stödja eleverna har en rad åtgärder satts in under året, bl.a. specialundervisning, lovskola, extra tid för inläsning tillsammans med lärare, möten mellan mentorer, föräldrar och elev. Skolan har även serverat frukost till eleverna inför de nationella proven. Dessa insatser bör vi fortsätta med och utveckla under nästa läsår. I årskurs 1 och 2 gjordes en extra insats 21

22 under våren där en speciallärare arbetade extra med de elever som inte nådde målen inom läsförståelse. För att fler elever ska nå målen måste dock åtgärder även sättas in mycket tidigare. Intensiva insatser i de lägre årskurserna för de elever som ännu inte lärt sig läsa i åk 2. Tidigare upptäckt och hjälp till de elever som har olika former av neuropsykiatriska funktionshinder. Skolan måste också bli ännu bättre på att anpassa undervisningen utefter dessa elevers individuella behov. Här ser vi ett behov av att utöka resursen för specialundervisning vilken har minskat under de senaste åren. Vi behöver bli bättre på formativ bedömning och på att mäta elevers förmågor på flera olika sätt. Elever behöver få fler tillfällen att visa sina kunskaper. I dag finns det inte tillräckligt många sådana tillfällen. Att ge eleverna möjlighet att visa färdigheter och förmågor på flera sätt än i dag samt att integrera ämnen mycket mera än i dag. Skolan måste också ha höga förväntningar - på våra elever men också på all personal och ledning. Samt träna våra elever i att sätta upp mäl och att sedan i att vara uthålliga i strävandet att nå målen. Kommunen har under 2014 tilldelats ekonomiskt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten till en utveckling av ett Datatek. Stödet har inneburit att vi har kunnat anställa en person på heltid för att utveckla IT-stödet för främst de av eleverna som har någon form av funktionsnedsättning. Tillsammans med en ny IKT-strategi och den nyinrättade tjänsten som IKT-pedagog hoppas vi kunna utveckla skolornas användande av IKT som ett stöd för elevernas lärande. Kommunfullmäktige har gett ett uppdrag till bildningsutskottet att ge förslag på åtgärder som kan leda till en bättre måluppfyllelse i grundskolan. Utskottet har utsett en utredningsgrupp bestående av representanter från utskottet, skolledning och personal vilka har som uppdrag att presentera förslag till åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Gruppen har haft ett antal möten och ett första förslag har presenterats för utskottet i september. Fritidshemmen Personaltäthet Till fritidshemmen fördelas resurserna så att 20,6 elever renderar1,0 pedagogresurser. Personaltäthet (15 oktober) Fritidshem Barn/anställd; Ljusnarsbergs kommun 19,2 27,1 7,6* 11,0* 12,1 Barn/anställd; kommungruppen 19,0 20,1 11,8* 12.0* 12,1 Barn/årsarbetare; Ljusnarsbergs kommun 19,2 27,1 31,8 Barn/ årsarbetare; kommungruppen 19,0 20,1 20,2 Källa: Skolverket. * 2011 och 2012 redovisades enbart antalet barn /årsarbetare vilket ger låga siffror om kommunen har många deltidsanställda i verksamheten. Fr.o.m redovisas åter antal barn/årsarbetare. 22

23 Antalet barn/årsarbetare inom fritidshemmen är mycket högre än i jämförelsebara kommuner. I dessa siffror ingår dock elever som bara deltar i verksamheten på lov. Om man undantar dessa hade fritidshemmen vid mättillfället 19 barn/heltidsanställd. Någon särskild brukarundersökning inom fritidshemmen har inte genomförts under läsåret utan i årets undersökning har man inte skilt på skolorna och deras respektive fritidshem. En ny undersökning för enbart fritidshemmen riktad både till elever och till vårdnadshavare håller på att utarbetas utifrån fritidshemmens utökade uppdrag och de nya allmänna råden. Resultaten gällande trygghet och trivsel från den gemensamma undersökningen pekar på att barnen är trygga och trivs även om men inte kan dra för långtgående slutsatser. Tidigare undersökningar har visat på att barn och föräldrar varit mycket nöjda med verksamheten. Från personalgruppen vid fritidshemmen får skolledningen dock signaler om att man har fått en större arbetsbelastning med stora grupper vilket också stöds av statistik. Man ser även behov av bättre lokaler och anser därför att man inte har möjlighet att genomföra uppdraget på ett så bra sätt som man önskar. Här bör en översyn av resurstilldelningen till fritidshemmen göras under året för att säkerställa att verksamheten ges möjlighet att uppfylla de mål som anges i lag och förordning. En översyn av lokalsituationen och kompetensförhållandena mellan fritidshemmen bör också göras. Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Analys Måluppfyllelsen är mycket god. Lärarna är skickliga på att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Undervisning sker i små grupper och individuell handledning erbjuds. En minskning till 75 % inom svenska handlar i detta fall om endast en elev. Gällande samhällskunskap var det ingen elev som förväntades vara klar under vårterminen. SFI Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2014 Inom samtliga 4 kurser 93 Analys Måluppfyllelsen var mycket god. De elever som självmant avslutat sin utbildning av personliga skäl är inte medtagna i resultatet. Elever har t.ex. flyttat eller börjat arbeta. 23

24 Gymnasial vuxenutbildning Andel elever som uppnått målen inom utsatt tid Vt 2011 Vt 2012 Vt 2013 Vt 2014 Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap Vårdämnen Analys Måluppfyllelsen var mycket god i ämnen där närundervisning sker. I de teoretiska kurser som tillhandahölls av utbildningsföretag, var andelen eleverna som inte uppnådde målen inom utsatt tid större. Det sämre resultat som påvisas i engelska beror troligtvis på högre kurser och därmed högre ställda krav. En minskning till 75 % inom matematik handlar i detta fall om endast en elev. Gällande samhällskunskap var det ingen elev som förväntades vara klar under vårterminen. Åtgärder för förbättring Fokus kommer att ligga på handledning av distansstuderande eftersom måluppfyllelsen inte är lika god där. Vi måste så långt det vara möjligt, använda oss av de utbildningsföretag som redovisar de bästa resultaten. Trygghet och trivsel / delaktighet och inflytande Årets elevenkät hade så låg svarsfrekvens att skolledningen inte vill dra några slutsatser utifrån denna. Eftersom inte något underlag erhölls kommer skolledningen att försöka förbättra svarsfrekvensen inför nästa läsår genom införande av enklare enkäter som eleverna svarar på i anslutning till lektionstid. Trygghet och trivsel samt Delaktighet och inflytande kommer att vara prioriterade områden under läsåret 2014/2015. Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har fastlagt 3 mål för verksamheten inom området Attraktiv skola. Delmål 2014 Mål: Alla elever skall vara behöriga till gymnasieskolan 95 % Resultat vt 2014: 76,4 % Mål : Alla elever skall känna sig trygga i skolan 100 % Resultat ht 2014: 93,2 % Mål : Det genomsnittliga meritvärdet skall överstiga Resultat vt 2014: 174,4 24

25 Framtid Även under läsåret kommer mycket av utvecklingsarbetet att koncentreras till åtgärder för att höja måluppfyllelsen i skolan. I skolplanen anges målområdet kunskap och lärande som primärt fokusområde under perioden Fortsatt fokus även på läsning i förskolan och läsförståelse i årskurs 1 och 2. Inom förskolan arbetar flera avdelningar sedan höstterminsstarten enligt Bornholmsmetodiken och ett projekt med läsning för treåringar i samverkan med biblioteket och Läsrörelsen påbörjas i januari Under våren 2015 kommer även ett projekt kring kulturanalys tillsammans med regionens skolstödenhet att genomföras inom grundskolan. Under läsåret fortsätter implementeringen av IKT-strategin som antogs I början av 2015 påbörjas införandet av en digital lärplattform för grundskolan och vuxenutbildningen. För att utveckla kvalitetsarbetet arbetar förvaltningen för att utveckla ett nytt kvalitetssystem som bättre än idag tydliggör huvudmannens styrning och ledning samt även tydligare beskriver kvalitetsarbetets utformning. I arbetet ingår att beskriva processer, att definiera vilken dokumentation som ska ligga till grund för analyserna, att ta fram enhetliga enkäter för brukarundersökningar m.m. Målet är att starta implementeringen av det nya kvalitetsarbetet under Förvaltningen kommer också att prioritera en fortsatt utveckling av det tekniska stödet för kvalitetsarbetet för att få ett bättre underlag för prioriteringar. Under året kommer vi att implementera ett nyinköpt databaserat system för uppföljning av elevernas resultat som stöd för rektorerna i deras arbete. Under perioden bedriver kommunen ett projekt för att stärka elevernas delaktighet, hälsa och framtidstro. I projektet, som har ekonomiskt stöd från Landstingets samhällsmedicinska enhet, arbetar en heltidsanställd projektledare. Målet för projektet är att genom olika insatser öka måluppfyllelsen i grundskolan och därmed stärka elevernas självkänsla, framtidstro och hälsa. Projektet avslutas i maj 2015 men kommunen arbetar för att få till stånd en förlängning av projektet då vi ser att det finns ett behov av ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller våra ungdomars hälsa och framtidstro. 25

26 Årshjulet Förvaltningens modell för kvalitetsarbetet under ett år. Den yttre röda ringen representerar aktiviteter på förvaltningsnivån, den blå visar personalens arbetsår och den inre gröna ringen elevernas läsår. Årsplan AUGUSTI Halvårsbokslut SEPTEMBER Kvalitetsredovisning OKTOBER Kvartalsrapport JULI Sommar Årsplanering Terminsplanering LPP för Ht Sommar AUGUSTI Skolstart Medarbetarsamtal personal SEPTEMBER OKTOBER Skriftliga omdömen Färgschema v 44 Elevenkät v 45 inkl. enkät likabehandling NOVEMBER Sammanställn. & redovisning färgscheman JULI Sommarlov NOVEMBER Föräldraenkät JUNI MAJ Skolornas kvallitetsredovisningar Utvärdering 3 nivåer JUNI Betyg åk 6-9 MAJ Fördjupn. & kompl. vecka APRIL Nationella prov MARS Nationella prov DECEMBER Betyg åk 6-9 JANUARI FEBRUARI Arbetsmiljöenkät Uppdatering av likabehandlingsplaner. DECEMBER Budget KF Förskoleenkät Fritids trivselenkät Lönesamtal APRIL Budgetarbetet börjar Kvartalsrapport ek. & kunskapsresultat Uppföljning av skyddsronderna Skriftliga omdömen Betygsvarning/Färgschema MARS Årsbokslut Skyddsronder på enheterna Önskemål om tjg. ht inlämnad Planering bemanning ht FEBRUARI JANUARI Detaljbudget KS Verksamhetsberättelse. Resultatsammanställn ht. 26