Beslut för Habo kommun

Transkript

1 Skolinspektionen Habo kommun Beslut för Habo kommun efter tillsyn av utbildningen i Habo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(12) Tillsyn av utbildningen i Habo kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Habo kommun under hösten Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen går till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn). Måluppfyllelse och resultat Förskolan Det finns ingen nationell statistik över förskolans måluppfyllelse i Habo kommun. Förskolorna i Habo genomför ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån den modell kommunen fastslagit. Resultat redovisas i januari/februari för förvaltningen då förskolecheferna redovisar sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen i de nationella målen. I mars genomförs årligen en föräldraenkät där bland annat barnens trivsel och trygghet undersöks. Dessa utvärderingar visar, enligt huvudmannen, att de nationella målen uppfylls men att kommunens förskolor samtidigt behöver prioritera utvecklingsområden utifrån deras respektive behov. Fritidshemmen Det finns ingen nationell statistik över måluppfyllelsen i fritidshemmen i Habo kommun. Kommunens egen redovisning av måluppfyllelsen ger ingen bild över fritidshemmens måluppfyllelse. Fritidshemmen ska i likhet med förskolorna genomföra ett systematsikt kvalitetsarbete men enligt huvudmannen synliggörs fritidshemmens resultat i mycket liten omfattning i deras uppföljningar och så kallade pedagogiska bokslut. Förskoleklassen och grundskolan Årskurs 3; Enligt nationell statistik över provresultaten i nationella prov i årskurs 3 läsåret 2013/2014 visar dessa att mellan procent av eleverna når kunskapskraven i ämnet svenska. Lägst måluppfyllelse enligt det nationella provet i svenska är delprovet skrivning, berättande text (85%) och högst är det i delprovet tala, muntlig uppgift (99%). Motsvarande resultat i matematik visar att mellan 68 och 97 procent av eleverna når kunskapskraven i det nationella provet i matematik. Lägst måluppfyllelse är det i delprovet mätning längd, proportionella samband (68%) och högst är det i delprovet muntlig kommunikation och mönster i talföljder och geometriska mönster (97%). Årskurs 6; Uppdelat i olika ämnen visar nationell statistik för vårterminen 2015 att andelen elever med minst E i betyg varierar mellan 92 procent i engelska och 100 procent i de estetiska ämnena och de samhällsorienterande och naturorienterade ämnena. Flickors betygsresultat är något bättre än pojkars resultat läsåret 2014/2015.

3 3(12) Årskurs 9; Det finns en grundskola i Habo kommun som har elever i årskurserna 7-9. Av Skolverkets statistik framgår att det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som avslutat sin utbildning i grundskolan i Habo kommun var 213 poäng (baserat på 17 skolämnena) läsåret 2014/15. De genomsnittliga meritvärdena (baserat på 16 skolämnen) har de senaste tio åren varierat mellan 206 och 218 meritpoäng. Skolans meritvärde beräknat på 16 ämnen var läsåret 2014/ meritpoäng. Totalt 85 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen vårterminen 2014 och våren 2015 uppnådde totalt 73 procent av eleverna kunskapskraven i samtliga ämnen. Våren 2015 är det 82 procent av eleverna i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, motsvarande andel elever var 92 procent läsåret tidigare. Trygghet och studiero; Skolinspektionens enkäter som genomfördes våren 2015 visar att svaren i Habo kommun inte i någon större grad avviker från andra kommuners svar som genomförde enkäterna samtidigt. Grundsärskolan; Habo kommun bedriver inte utbildning inom skolformen grundsärskola, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet. Gymnasieskolan; Habo kommun bedriver inte utbildning inom skolformen gymnasieskola, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet. Gymnasiesärskolan; Habo kommun bedriver inte utbildning inom skolformen gymnasiesärskola, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet. Kommunal vuxenutbildning; Habo kommun bedriver inte utbildning inom kommunal vuxenutbildning, därför finns inte några resultat att redovisa för denna verksamhet

4 4(12) Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Förutsättningar för utbildningen i grundskolorna Utveckling av utbildningen i fritidshemmen 'relä, , Föreläggande ' Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Habo kommun uppfyller till huvuddel författmingarnas krav inom de områden Skolinspektionen granskat. Skolinspektionens utredning visar dock att det inte finns sådan tillgång till psykologiska insatser i elevhälsan som krävs för att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt ska kunna utredas. Det finns en centralt placerad skolspsykolog som rektorerna är hänvisade till i de fall de behöver psykologutredningar. Utredningen och tillsynen i en av kommunens grundskolor visar på att det finns en kötid som gör att rektorerna inte kan tillse att eleverna får en skyndsam utredning. Tillsynen visar att Habo kommun behöver säkerställa att rektorer får förutsättningar i form av tillgång till en skolpsykolog för att skyndsamt kunna utreda elevers behov av särskilt stöd. Huvudmannen uppvisar tydliga brister i sitt systematiska kvalitetsarbete för fritidshemmens verksamhet. Detta framkommer både i den dokumentation som lämnats till Skolinspektionen inför tillsynen och i intervjuerna som genomfördes under tillsynsbesöken. Huvudmannens uppföljning av resultat är bristfällig avseende fritidshemmens verksamhet, huvudmannen kan därför inte göra någon analys utifrån resulatatuppföljning och planerar inte eller genomför utvecklingsåtgärder som ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete för fritidshemmens verksamhet. Ett annat exempel på att kvalitetsarbetet brister är att huvudmannen inte följer upp storleken på elevgrupperna i fritidshemmen, detta gör att huvudmannen inte, utifrån en konsekvensanalys av elevgrupperna, har vetskap om att de nationella målen för fritidshemmen uppfylls.

5 5(12) Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom området Förutsättningar för utbildningen för skolformerna förskola och gymnasieskola, vuxenutbildning samt inom området Utveckling av utbildningen för samtliga skolformer. Inom övriga bedömningsområden har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Habo kommun att senast den 12 maj 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen i grundskolorna Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Habo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmarmen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen (2 kap. 25 skollagen. LGR 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att det på grundskoleenheterna finns sådan tillgång till samtliga kompetenser inom elevhälsan, inklusive psykolog, att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt kan utredas. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att det ska finnas en elevhälsa för elever i förskoleklass och grundskolan. Elevhälsan skå omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Av skollagen framgår vidare att om det inom ramen för undervisningen eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn.

6 6(12) Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Rektorer, lärare samt representanter för elevhälsoma anger vid intervju att utredningar av elevers behov av särskilt stöd sker skyndsamt, men att det finns en kölista till psykologen i de fall denna kompetens behövs när det gäller utredningar samt att det kan dröja drygt ett halvår innan en utrednings görs av psykolog. I intervjun med skolpsykologen uppger skolpsykologen att det finns en kötid som, vid intervjutillfället, är cirka sju månader. Politikerna säger i intervjun att de har annonserat efter en skolpsykolog men inte fått några ansökningar. De säger att de har fått höra att det behövs mer av skolpsykologisk kompetens men att de inte fått höra att det föreligger en sådan lång kötid för utredningar. Utredningen visar således att det i kommunen finns elever som står i kö för att få sina behov av särskilt stöd utredda av en psykolog och att väntetiden på en sådan utredning för närvarande är drygt sex månader. Enligt Skolinspektionens bedömning kan en väntetid om sex månader inte anses innebära att skollagens krav på skyndsam utredning är uppfyllt. Mot bakgrund härav bedömer Skolinspektionen att det inte finns sådan tillgång till psykologiska insatser i elevhälsan som författningarna kräver. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav. Huvudmannen måste därmed säkerställa att det finns sådana tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser som krävs för att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt ska kunna utredas och för att elevhälsan i övrigt ska kunna genomföra sitt uppdrag. Motivering till föreläggande som ingripande Då Habo kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Habo kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid fritidshemmen Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Habo kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen)

7 7(12) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Huvudmarmen ska följa upp resultaten av utbildningen i fritidshemmen. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av utbildningen i fritidshemmen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Huvudmannen ska se till det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I den dokumentation som lämnats till Skolinspektionen inför tillsynen redovisar Habo kommun inga resultat eller analys av över fritidshemmens verksamhet. Detta bekräftas i intervjuerna med fritidspedagoger och rektorerna som är ansvariga för fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete då det framkommer att det inte finns något dokumenterat systematsiskt kvalitetsarbete specifikt för fritidshemmens verksamhet. De grundskolor som även har fritidshem har ett systematiskt kvalitetsarbete för skolverksamheten där skolenhetens resultat följs upp. Fritidshemmens verksamhet syns dock inte i detta arbete. Fritidspedagogerna uppger att det sker ett visst utvecklingsarbete utifrån de enkätsvar som gäller för fritidshemmen på de enskilda fritidshemmen men det sker inget övergripande arbete utifrån en faktisk måluppfyllelse av de nationella målen på fritidshemmen. Detta bekräftar rektorerna då de säger att fritidshemmens verksamhet endast i mycket liten grad diskuteras och följs upp då rektorerna träffas och att huvudmannen inte har tagits några initiativ till utvecklingsåtgärder. Det har inte heller skett några satsningar på fritdshemmen enligt rektorerna. Huvudmannen följer inte heller upp om elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till om målen för fritidshemmen nås. Förvaltningsledning och ekonomen uppger i intervjun att kommunen inte specifikt följer upp resultaten i fritidshemmen. Förvaltningen begär inte in några specifika resultat från fritidshemmen. Förvaltningsledningen säger också i intervjun att de behöver bli bättre på att tydliggöra de prioriterade målen för fritidshemmen i de pedagogiska boksluten för denna verksamhet.

8 8(12) Vid frågan om storleken på barngrupperna i fritidshemmen och om det genomförs några analyser av storleken säger förvaltningens ekonom att de misstänker att grundskolorna överför resurser till skolverksamheten på bekostnad av fritidshemmens bemanningsgrad. Detta ska, enligt ekonomen, förvaltningen utreda. De politiker som intervjuades i Habo säger att de förlitar sig på att förvaltningen har kontroll på att de nationella målen för kommunens fritidshem uppfylls. Politikerna har regelbundna möten med representanter för verksamheterna men de resultat som redovisas och diskuteras är främst betygsresultat och resultat på de nationella proven och att det inte sker en uppföljning av fritidshemmens specifika måluppfyllelse. Av Skolinspektionens utredning framgår att Habo kommun inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå avseende verksamheten i fritidshemmen då resultaten av utbildningen i fritidshemmen inte följs upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de nationella mål som finns för utbildningen i fritidshemmen. Eftersom resultaten inom utbildningen i fritidshem inte sammanställs och följs upp systematiskt, genomförs inte heller någon analys där huvudmannen kan identifiera och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen planerar därmed inte heller för utvecklingsåtgärder, genomför inte dessa och det sker inte någon dokumentation på huvudmannanivå. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav. Huvudmannen måste därför säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet även inkluderar utbildningen i fritidshemmen och att denna verksamhetens resultat följs upp och analyseras och att nödvändiga utvecklingsåtgärder vidtas för att utveckla denna verksamhet. Motivering till föreläggande som ingripande Habo kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Habo kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

9 9(12) På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef /Per oel Jarlunger Undervisningsråd/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Habo kommun

10 Bilaga 1 10 (12) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

11 Bilaga 2 11(12) Bilaga 2: Fakta om Habo kommun Habo kommun ligger norr om Jönköpings kommun. Det bor drygt personer i kommunen och antalet innevånare har under en lång tid ökat. Habo kommun har i samverkansavtal låtit Jönköpings kommun ansvara för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundsärskolan och vuxenutbildningen inklusive svenska för invandrare. Kommunen har 13 förskolor som är indelade i 4 förskole områden, 7 grundskolor varav en är en grundskola för årskurserna 7-9. Fritidshemmen är kopplade till grundskolorna. Förskole områdena leds av en förskolechef och grundskolorna leds av en rektor. Samtlig verksamhet lyder under förvaltningschefen som i sin tur lyder under barn och utbildningsnämnden i Habo kommun. Förskola Det finns enligt uppgift från kommunen 614 barn inskrivna på kommunens förskolor. Officiell statistik från år 2014 visar att barngruppernas storlek i kommunens förskolor i genomsnitt var 19,1 barn, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som var 16,9. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 5,6. För riket i sin helhet var genomsnittet 5,3 barn per årsarbetare. Förskoleklass och grundskola Det finns enligt uppgift från kommunen 166 elever inskrivna i förskoleklass och 1404 elever inskrivna i kommunens grundskolor. Grundsärskola Habo kommun bedriver inte denna skolform i egen regi. På några av kommunens grundskolor går särskoleintegrerade elever. Fritidshem Det finns enligt uppgift från kommunen 744 barn inskrivna i kommunens fritidshem. Fritidshemmen finns i anslutning till de kommunala grundskolorna och leds av den som är rektor för skolan. Officiell statistik från år 2014 visar att barngruppens storlek i kommunens fritidshem i genomsnitt var 60,4 barn per avdelning, jämfört med motsvarande siffra för riket i sin helhet som är 41,1. Andelen elever i åldrarna år som går på fritidshem är 25,8 procent och i riket är det 20,7 procent. Genomsnittligt antal barn per årsarbetare var 25,5 barn. För riket i sin helhet är genomsnittet 21,8 barn per årsarbetare. Gymnasieskola Habo kommun bedriver inte denna skolform i egen regi. Eleverna läser på nationella program samt individuella programmet i andra kommuner.

12 Bilaga 2 12 (12) Gymnasiesärskola Habo kommun bedriver inte denna skolform i egen regi. Eleverna läser på nationella program samt individuella programmet i andra kommuner. Vuxenutbildning Habo kommun bedriver inte denna skolform i egen regi.