De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare."

Transkript

1 Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset. Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. De första nio sidorna har var sin egen färg och hänvisar till att de skall skrivas ut på papper med motsvarande färg. Det finns 3 gröna, 3 blåa, 1 gult och 2 orange pappersark. De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare. Spelbrädet finns i två olika format: Som ett horisontalt ark som kan skrivas ut och därefter kopieras in i A3-format, eller som två vertikala A4-ark som kan limmas eller tejpas tillsammans. Det är viktigt att varje deltagare har var sitt spelbräde i A3-format. Skriv ut spelreglerna gärna i färg, även om det fungerar också i svartvitt. Se till att det finns lika många spelbräden och spelreglerkort som det finns deltagare. Njut av Decide! För ytterligare frågor eller information, vänligen skriv e-post till:

2 C O M M O N S D E E D Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Du får: På följande villkor: kopiera, distribuera, visa och framföra verket Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger. Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket. Vid all återanvändning och distribution måste du informera om licensvillkoren som gäller för verket. Undantag från dessa villkor kan meddelas av upphovsrättsinnehavaren. Dina lagstadgade rättigheter påverkas inte av denna licens. Detta är ett sammandrag från Legal Code (den fullständiga licensen) Den finns på Disclaimer:

3 Infokort 01. Utvecklande hjärna För 20 år sedan trodde forskarna att hjärnan förblir oföränderlig efter barndomen med undantag av nervcellernas död när man blir gammal. Nuförtiden vet vi att hjärnan är under ständig utveckling under hela vårt liv p g a inlärning och anpassande till omgivningen. Infokort 02. Vad är medvetenhet? Forskarna säger att när vi är medvetna om att vi gör något har vår hjärna redan slutfört den aktiviteten. Med detta avses att vår hjärna kontrollerar hur vi beter oss och att medvetenheten inte kontrollerar vårt beteende men det är ett sätt hur hjärnan förklarar sina verkningssätt. Infokort 03. Länken mellan hjärnans anatomi och beteende När forskarna letade efter länken mellan beteendet och hjärnans anatomi eller biologi, upptäckte de att 21 individer som "betedde sig osocialt" hade 11 % mindre volym i en hjärnsdel än människor i genomsnitt. Infokort 04. Djurmodeller När forskarna studerade beteendemönster såsom addiktion, aggression och föräldrarskap hos djur upptäckte de att dessa kan modifieras genom läkemedel. Några av dessa forskningsresultat tillämpas redan till människor. Infokort 05. Läkemedelsrecistens Människor med Parkinsons sjukdom kan inte alltid kontrollera deras rörelser. Sjukdomen alstras av celldöden i den delen av hjärnan som står för rörelsekontroll. Det finns läkemedel för behandlingen av Parkinsons sjukdom, men problemet är att man blir resistent mot dem. Infokort 06. Behandling av biologiska och psykiska problem Stimulatorer i djupa hjärnan har använts för att behandla Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som påverkar rörelsesystemet. För nuvarande testas denna metod till att behandla psykiska sjukdomar såsom depression och obsessivkompulsiv störning (OCD). Infokort 07. Stamcellbehandling Parkinsons sjukdom är en lämplig kandidat för stamcellbehandling, eftersom det drabbade hjärnområdet är litet och lätt att identifieras. Kunde man ersätta skadade nervceller genom stamceller skulle det leda till att sjukdomen lindras eller t o m botas. Infokort 08. Frontallobotomi Mellan och 1950-talet behandlades schizofreniska patienter genom att ta bort en del av deras hjärna, vilket ändrade deras personlighet för gott. Moderna djupa hjärnstimulationstekniker är mera avancerade och deras verkningssätt är selektivare och dessutom är ingreppet reversibelt. Infokort 09. Transkranial Magnetisk Stimulation (TMS) Det förefaller som om TMS skulle förbättra minnes- och slutledningsfunktioner, lindra följder av allvarlig utmattning eller hjälpa lära sig nya kunskaper.

4 Infokort 10. Medikaliseringstrenden När vi förser ickemediciniska tillstånd med en medicinsk eller psykisk stämpel försöker vi med detsamma behandla dem med ordinerade läkemedel? Infokort 11. Stimulerande läkemedel Vissa, sk stimulerande läkemedelsbehandlingar kan göra normala människor bättre än normala. Stimulerande läkemedel finns redan för sinnesstämning, minne, kognition och för centrala funktioner som sömn, matlust och sex. Infokort 12. Nya antidepressiva läkemedel Dessa är mycket tryggare än tidigare, vilket bidrar till att man använder dem mer och mer. Ännu flera människor, även om de skulle vara helt friska, vill använda dem för att känna sig "bättre än bra. Infokort 13. Behandlingar utan symptom Depression kommer och går, och mellan depressionsperioder kan det vara flera års symptomfria mellanrum. Idag behandlas patienter sannolikt med nya generationens antidepressiva för en period av flera år, även om det inte förekommer några symptom. Infokort 14. Fiktion och fakta I Aldous Huxleys roman "Brave New World, som han skrev i 1930-talet, tog läkemedlet Soma bort alla smärtkänslor. I dag finns det ett flertal antingen receptfria eller ordinerade hjärnläkemedel. Infokort 15. Depressionsepidemin WHO har nämnt depression till seklets största hälsorisk. Psykiska åkommor är en av de ledande orsakerna till sjukdomar och handikapp både inom och utanför Europa. Infokort 16. Receptfria läkemedel Man tar hjärnläkemedel inte bara för att behandla vissa sjukdomar. Vissa människor som tar antiångestmediciner är inte speciellt ängsliga. Infokort 17. Läkemedel för inlärning Ritalin och andra psykostimulativa läkemedel har provat sig förbättra tålamod, reaktionstid, problemlösnings- och planeringsförmåga. Ritalin anses vara det mest använda stimulerande läkemedlet på amerikanska campuser. Infokort 18. Minnesstimulerande läkemedel Flera medicinföretag investerar just nu enormt i forskning för att utveckla minnesstimulerande läkemedel. Minnesstimulerande näringstillägg är redan en enorm guldgruva för industrin, även om det finns ringa prov på att de verkligen har någon effekt.

5 Infokort 19. Kraft för soldater Infokort 20. Militärexperiment Infokort 21. Supermänniskan Läkemedel för sömnstörningar kan förlänga vakenhet för flera dagar. Deras användning hos friska människor har forskats i militären. Armén använder 20 miljoner dollar för att forska nya sätt att förebygga trötthet och hjälpa soldaterna stanna vakna, varsamma och effektiva upp till sju dagar utan att lida av något slags följder alls. Amerikanska armén har föreslagit att människan behöver en uppdatering. De utför forskning för att göra soldaterna smartare, tuffare, snabbare och starkare d v s supermänniskor. Infokort 22. Faran vid minnesstimulerande läkemedel Kanske är det inte bra att vi tar in minnesförbättrande läkemedel varje dag för resten av livet. De kan förorsaka psykiska biverkningar t ex genom att man kommer ihåg aktivt för mycket saker. Infokort 23. Receptfritt Flera läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner togs fram för att behandla medicinska sjukdomar, men de har provat sig vara tillräckligt trygga för att användas vid flera olika sammanhang. Infokort 24. Media Vi vet inte hur den överflödiga informationen från media påverkar hjärnan som utvecklas hela tiden. Några hävdar att medias inverkan på hjärnan är värre än läkemedlens inverkan.

6 Temakort 01. Reglering av olika tekniker Borde man tillåta hjärnbildgivning vid andra ändamål än diagnosering och behandling av en sjukdom? Vem borde ha tillståndet att använda den? Temakort 02. Elektroder och piller Finns det någon skillnad mellan att ha en elektrod implanterad i hjärnan och att ta en piller? Temakort 03. Människans frihet och respekt Kan individuella rättigheterna och respekt överträdas av ett domstolsbeslut om att behandla aggressivt och sexuellt olämpligt beteende med läkemedel? Och om detta innebär att man implanterar en elektrod i hjärnan? Temakort 04. Om att göra mig själv bättre Vilket av följande områden skulle jag vilja förbättra om det var möjligt genom konstgjorda metoder (piller, elektrod, TMS osv.): Minnet? Intelligens Sinnesstämning? Är somliga metoder lättare att godkännas än andra? Temakort 05. Läkemedel och samhället Kunde hjärnstimuleringen ha omfattande sociala påverkningar? Kunde somliga grupper dra mera nytta om stimulerande läkemedel än andra? Temakort 06. Läkemedel för makthavarna Skulle vi också tillåta presidenter och premiärminister, som fattar t o m världsomfattande beslut, ta läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner? Temakort 07. Inflytande på evolutionen Kan vi inverka på mänsklighetens evolution genom att artificiellt ändra människohjärnan? Temakort 08. Att bedöma riskerna Hur kan vi veta psykoaktiva läkemedlens långfristiga risker, i synnerhet om människorna börjar ta dem när de är unga och om de använder dem under en lång tid? Temakort 09. Kontroll på bruket av läkemedel Efter att ett läkemedel godkänts och accepterats, utnyttjar andra människor dem för andra ändamål.

7 Temakort 10. Kommer människorna att bli tvingade att stimulera sin hjärna? Det finns en fara att arbetsgivare och skolor, som letar efter medarbetare och elever som presterar bättre, tvingar dem stimulera sin hjärna. En sådan trend måste man stoppa. Temakort 11. Läkemedlets effekt Är jag fortfarande den samma person efter att ha tagit medicin som påverkar min hjärna? Temakort 12. Läkemedel eller terapi? Borde man behandla depression med piller eller terapi? Temakort 13. Var befinner sig botemedlet? Ligger själva problemet i hjärnan borde man också hitta botemedlet i hjärnan? Temakort 14. Att dra linjen Inom ramar av sinnesstörningar, hur kan vi dra linjen mellan frisk och sjuk? Temakort 15. Vad för en störning är depression? Är depression en störning hos en individ eller hos ett samhälle? Temakort 16. Att gömma problemet Finns det en risk att bruket av hjärnläkemedel bara döljer sociala problem? Temakort 17. Samhällets inställningar Hur stor är vår sociala acceptans mot variationer hos människobeteendet? Temakort 18. Förlägenheten med läkemedel De flesta av oss älskar att leva glatt, att fokusera som en laserstråle på arbetet och att ha dånande sex varje natt. Emellertid har vi förlägenheten om blotta idén att åstadkomma dessa saker med läkemedel. Varför det?

8 Temakort 19. Vem tar ansvaret? Vem definierar beteendet och en beteendestörning, vem borde kontrollera behandlingen? Temakort 20. Att skärpa sig Är det etiskt rätt att använda läkemedel för att få fördelar som andra inte kan uppnå? Temakort 21. Förbättring av hjärnan och justhet Utbildning stimulerar kognitionen på ett sätt som är ojust tilldelat, men samhället är inte mot utbildningen. Och tvärtom, neurokognitiva stimulerande läkemedel kunde vara relativt lätta att sprida vitt. Temakort 22. Läkemedel för att klara sig av examen Lyckas man med att utveckla mediciner som förbättrar kognition, hur skulle de påverka människor som använder dem för att klara sig av examina? Temakort 23. Kaffe och andra stimulanter Finns det någon skillnad mellan att ta ett piller före examen eller att ha en rejäl kopp kaffe? Temakort 24. Kunde domstolens makt ökas Domstolen kan redan tvinga kriminella till läkemedelsbehandlingar. Kan detta innebära att i framtiden vem som helst som samhället anser avvikande tvingas till behandlingen?

9 Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på.

10 Berätta gruppen vem du tycker måste betala (kostnaderna eller följderna) och på vilket sätt. Förklara kort de andra spelare vad du tycker att hur de kommande generationerna påverkas av våra val. Hur tänker du att media kommer att hantera detta tema? Finns det risker i detta? Tänk på en risk, berätta gruppen och be två andra spelare tänka på en annan risk. Tänk vad dina storföräldrar hade sagt om detta! Berätta gruppen. Är gruppen artig och ovillig att tala om ett tabu ämne i Om du tycker det, säg: Nu talar vi inte om... och. Påverkar detta naturen? Berätta gruppen vad du tycker. Uttryck känslor om detta som du inte ännu har berättat. Välj ett kort med en personlig livshistoria. Uppträda som den person som presenteras på kortet, förklara gruppen dina åsikter om temat.

11 Kan vi justera att satsa på denna typs forskning i hänsyn till att det råder en stor förvändhet mellan hälsovården i Europa och u-länder? Tycker du att mänskliga behov är viktigare än deras behov som inte har en egen röst naturen, djur, embryon? Vi borde maximera människolivet och använda oss av all forskning för att hjälpa sjuka människor. Håller du med? Välj ett kort med en livshistoria som är annorlunda än vad gäller dina egna åsikter. Berätta de andra i din grupp hur du anser dina egna åsikter vara likadana eller olika än personen på kortet. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Hitta ett argument som stöder hans eller hennes åsikter. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Argumentera mot deras åsikt. Välj ett kort med en livshistoria du anser vara främmande i hänsyn till dina egna åsikter. Uppträda som den person som presenteras på kortet och kort berätta gruppen dina åsikter om det ni talar om.

12 Person 01. Kevin Person 02. Olive Person 03. Rose Jag avtjänar livstids fängelse i Texas för mordet jag åtalades för. Även om jag är oskyldig kunde jag inte hitta någon evidens för att stöda min case för tjugo år. Sedan, i fjol tog jag Brain Fingerprinting -tester. Jag fick ett något slags mössa med elektroder på mitt huvud och jag visades bilder från brottplatsen tillsammans med bilder som saknade betydelse helt och hållet. Jag berättades att även om jag försökte dölja mina reaktioner, skulle elektroderna upptäcka om min hjärna kom ihåg denna händelse. Och naturligtvis hittade man ingenting. Äntligen har jag hopp! Jag har haft Parkinsons sjukdom för åtta år; mina lemmar skakar, darrar och knycker. Läkemedel jag tar har inte fungerat på sistone som de borde ha gjort, och lemmarna rör sig ofrivilligt utan att jag har kontroll på dem. Min läkare säger att medicineringen har nått sin gräns. Det är därför han föreslagit Deep Brain Stimulation. För att kontrollera symptom kunde jag ha en elektrod implanterad i min hjärna. Jag kunde slå den av och på med ett slags pacemaker som placerats i min bröst. Resultaten av denna operation lär vara goda. Men månne det inte gör mig till ett slags robot? Jag är 63 år. På sistone har jag haft problem med mitt minne. Testerna har avslöjat att jag har MCI (Mild Cognitive Impairment) mild kognitiv svikt som läkarna säger vara ett tillstånd som föregår demens. Sannolikt kommer jag att drabbas av Alzheimers sjukdom inom nästa fem år, även om det inte är säkert. Läkaren har ordinerat medicin som saktar sjukdomen men kan inte bota den. Jag vill ha läkemedlet till vilket pris som helst, eftersom blotta tanken av demens är skrämmande både till mig och min familj. Medicinen är dock väldigt dyr och jag vet inte hur länge jag kan betala för den. Vita kortet Vita kortet Vita kortet

13 Person 04. Susan Person 05. Dr. Anderson Person 06. Margaret Jag har haft depression för flera år. Min läkare ordinerar antidepressiva för att jag kunde betrakta livet mera positivt. Jag kan inte ens föreställa mig hur livet kunde vara utan dessa piller. Vad som sysselsättar mina tankar är att hurdan person skulle jag vara utan piller. Vem är jag, sist och slutligen? Hjälper medicinen mig att hitta min verkliga personlighet? Eller gör den mig till en annan person, alltid lycklig och leende men främmande till mig själv? För tre år sedan vittnade jag för Lee, då 17 år, som var åtalad för att försöka döda en femtonårig. Jag berättade domstolen att jag trodde Lee hade ingen kontroll på sitt våldsamma beteende eftersom han hade vuxit i ett hem där våldet var vardagligt. Jag använde mig av vissa hjärnbildgivningstekniker för att bevisa att hans prefrontala hjärnlob hade färre grått ämne än normalt. Detta överensstämmer med klassiska fall av våldsam personlighet. Juryn blev övertygad och Lees åtal för mordförsök upphävdes och lindrades till ett åtal för ett våldsamt överfall. Jag är lärare vid en grundskola. Fast varje tredje pojke i mina klasser använder Ritalin, även om de flesta av dem inte har några problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll (ADHD, Attention Deficit and Hyperactivity Disorder). Ännu flera välbärgade föräldrar ger sina barn denna medicin för att hjälpa dem studera och koncentrera sig. Skall man en dag vara tvungen att lämna en urintest i samband med examenspappren för att reda ut om prestationen baserar sig på hårt arbete eller medicin? Vita kortet Vita kortet Vita kortet

14 Person 07. Sybil Person 08. Barbara Vita kortet John och jag fick just vårt första barn, en underbar liten pojke, Oliver. Nu måste jag fortsätta mitt jobb som frilansskribent. Det gör ont i hjärtat att lämna Oliver i dagvården. Dagispersonalen är kunnig och professionell men jag har läst att bebisarna som går i dagvården i mycket tidig ålder utsättas för risken att bli brottslingar senare i livet. Har jag honom hemma måste han å andra sidan titta på TV och video, vilket också är skadligt. Min son Kevin råkade i en motorcykelolycka för fem år sedan. Han var 22 år gammal. Ända sedan har han legat i ett vegetativt tillstånd, ett slags koma. Hans hjärnkortex är död och han kan aldrig tänka eller känna någonting. Den enda hjärndelen som fortfarande fungerar är den primitiva hjärnan som upprätthåller pulsen och andningen. Han har inga chanser att få tillbaka sin medvetenhet. Jag förstår inte vad jag skulle tänka om detta. Ibland känner jag att han är vid liv, ibland känner jag att han är död och ibland vet jag inte längre vad är skillnaden. Vita kortet Vita kortet Vita kortet Vita kortet

15 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

16 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

17 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

18 Inställningarna till neurovetenskap Stöder Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten, men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att stimulera normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska sammanhang dvs. behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Denna grupps egen inställning: Acceptabelt Inte acceptabelt Lägger ned sin röst Ladda upp För att ladda upp röstningsresultat, gå till: Lösenord: vote

19 on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Person Infokort Infokort Lägg personen här Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Temakort Temakort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Preliminära tankar Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Utmaningskort Lägg utmaningskortet här Riktlinjer Tre steg Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede.... plus ett steg till Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan uttrycka dina argument för varje tema. formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 30 MIN. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.

20 on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Person Lägg personen här Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Riktlinjer Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet Tre steg 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede. 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att uttrycka dina argument för varje tema. ± 30 MIN.

21 Infokort Infokort Preliminära tankar Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Temakort Temakort Utmaningskort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Lägg utmaningskortet här... plus ett steg till Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Kalcium och nervceller

Kalcium och nervceller Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att skruva ner volymen med dantrolen hjälper HS-möss Dantrolen, ett muskelavslappnande medel som redan

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Vad är repetitionslängd?

Vad är repetitionslängd? Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Ny analys visar att den korta CAG-längden inte spelar roll Storleken är inte allt: forskning tyder

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR 2 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer