De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare."

Transkript

1 Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset. Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. De första nio sidorna har var sin egen färg och hänvisar till att de skall skrivas ut på papper med motsvarande färg. Det finns 3 gröna, 3 blåa, 1 gult och 2 orange pappersark. De övriga sidorna skall utskrivas på vitt papper eller kartong. De sista 4 sidorna utgör själva spelbrädet och spelreglerna för varje deltagare. Spelbrädet finns i två olika format: Som ett horisontalt ark som kan skrivas ut och därefter kopieras in i A3-format, eller som två vertikala A4-ark som kan limmas eller tejpas tillsammans. Det är viktigt att varje deltagare har var sitt spelbräde i A3-format. Skriv ut spelreglerna gärna i färg, även om det fungerar också i svartvitt. Se till att det finns lika många spelbräden och spelreglerkort som det finns deltagare. Njut av Decide! För ytterligare frågor eller information, vänligen skriv e-post till:

2 C O M M O N S D E E D Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Du får: På följande villkor: kopiera, distribuera, visa och framföra verket Erkännande. Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger. Ickekommersiell. Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. Inga bearbetningar. Du får inte förändra, bearbeta eller bygga vidare på verket. Vid all återanvändning och distribution måste du informera om licensvillkoren som gäller för verket. Undantag från dessa villkor kan meddelas av upphovsrättsinnehavaren. Dina lagstadgade rättigheter påverkas inte av denna licens. Detta är ett sammandrag från Legal Code (den fullständiga licensen) Den finns på Disclaimer:

3 Infokort 01. Utvecklande hjärna För 20 år sedan trodde forskarna att hjärnan förblir oföränderlig efter barndomen med undantag av nervcellernas död när man blir gammal. Nuförtiden vet vi att hjärnan är under ständig utveckling under hela vårt liv p g a inlärning och anpassande till omgivningen. Infokort 02. Vad är medvetenhet? Forskarna säger att när vi är medvetna om att vi gör något har vår hjärna redan slutfört den aktiviteten. Med detta avses att vår hjärna kontrollerar hur vi beter oss och att medvetenheten inte kontrollerar vårt beteende men det är ett sätt hur hjärnan förklarar sina verkningssätt. Infokort 03. Länken mellan hjärnans anatomi och beteende När forskarna letade efter länken mellan beteendet och hjärnans anatomi eller biologi, upptäckte de att 21 individer som "betedde sig osocialt" hade 11 % mindre volym i en hjärnsdel än människor i genomsnitt. Infokort 04. Djurmodeller När forskarna studerade beteendemönster såsom addiktion, aggression och föräldrarskap hos djur upptäckte de att dessa kan modifieras genom läkemedel. Några av dessa forskningsresultat tillämpas redan till människor. Infokort 05. Läkemedelsrecistens Människor med Parkinsons sjukdom kan inte alltid kontrollera deras rörelser. Sjukdomen alstras av celldöden i den delen av hjärnan som står för rörelsekontroll. Det finns läkemedel för behandlingen av Parkinsons sjukdom, men problemet är att man blir resistent mot dem. Infokort 06. Behandling av biologiska och psykiska problem Stimulatorer i djupa hjärnan har använts för att behandla Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som påverkar rörelsesystemet. För nuvarande testas denna metod till att behandla psykiska sjukdomar såsom depression och obsessivkompulsiv störning (OCD). Infokort 07. Stamcellbehandling Parkinsons sjukdom är en lämplig kandidat för stamcellbehandling, eftersom det drabbade hjärnområdet är litet och lätt att identifieras. Kunde man ersätta skadade nervceller genom stamceller skulle det leda till att sjukdomen lindras eller t o m botas. Infokort 08. Frontallobotomi Mellan och 1950-talet behandlades schizofreniska patienter genom att ta bort en del av deras hjärna, vilket ändrade deras personlighet för gott. Moderna djupa hjärnstimulationstekniker är mera avancerade och deras verkningssätt är selektivare och dessutom är ingreppet reversibelt. Infokort 09. Transkranial Magnetisk Stimulation (TMS) Det förefaller som om TMS skulle förbättra minnes- och slutledningsfunktioner, lindra följder av allvarlig utmattning eller hjälpa lära sig nya kunskaper.

4 Infokort 10. Medikaliseringstrenden När vi förser ickemediciniska tillstånd med en medicinsk eller psykisk stämpel försöker vi med detsamma behandla dem med ordinerade läkemedel? Infokort 11. Stimulerande läkemedel Vissa, sk stimulerande läkemedelsbehandlingar kan göra normala människor bättre än normala. Stimulerande läkemedel finns redan för sinnesstämning, minne, kognition och för centrala funktioner som sömn, matlust och sex. Infokort 12. Nya antidepressiva läkemedel Dessa är mycket tryggare än tidigare, vilket bidrar till att man använder dem mer och mer. Ännu flera människor, även om de skulle vara helt friska, vill använda dem för att känna sig "bättre än bra. Infokort 13. Behandlingar utan symptom Depression kommer och går, och mellan depressionsperioder kan det vara flera års symptomfria mellanrum. Idag behandlas patienter sannolikt med nya generationens antidepressiva för en period av flera år, även om det inte förekommer några symptom. Infokort 14. Fiktion och fakta I Aldous Huxleys roman "Brave New World, som han skrev i 1930-talet, tog läkemedlet Soma bort alla smärtkänslor. I dag finns det ett flertal antingen receptfria eller ordinerade hjärnläkemedel. Infokort 15. Depressionsepidemin WHO har nämnt depression till seklets största hälsorisk. Psykiska åkommor är en av de ledande orsakerna till sjukdomar och handikapp både inom och utanför Europa. Infokort 16. Receptfria läkemedel Man tar hjärnläkemedel inte bara för att behandla vissa sjukdomar. Vissa människor som tar antiångestmediciner är inte speciellt ängsliga. Infokort 17. Läkemedel för inlärning Ritalin och andra psykostimulativa läkemedel har provat sig förbättra tålamod, reaktionstid, problemlösnings- och planeringsförmåga. Ritalin anses vara det mest använda stimulerande läkemedlet på amerikanska campuser. Infokort 18. Minnesstimulerande läkemedel Flera medicinföretag investerar just nu enormt i forskning för att utveckla minnesstimulerande läkemedel. Minnesstimulerande näringstillägg är redan en enorm guldgruva för industrin, även om det finns ringa prov på att de verkligen har någon effekt.

5 Infokort 19. Kraft för soldater Infokort 20. Militärexperiment Infokort 21. Supermänniskan Läkemedel för sömnstörningar kan förlänga vakenhet för flera dagar. Deras användning hos friska människor har forskats i militären. Armén använder 20 miljoner dollar för att forska nya sätt att förebygga trötthet och hjälpa soldaterna stanna vakna, varsamma och effektiva upp till sju dagar utan att lida av något slags följder alls. Amerikanska armén har föreslagit att människan behöver en uppdatering. De utför forskning för att göra soldaterna smartare, tuffare, snabbare och starkare d v s supermänniskor. Infokort 22. Faran vid minnesstimulerande läkemedel Kanske är det inte bra att vi tar in minnesförbättrande läkemedel varje dag för resten av livet. De kan förorsaka psykiska biverkningar t ex genom att man kommer ihåg aktivt för mycket saker. Infokort 23. Receptfritt Flera läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner togs fram för att behandla medicinska sjukdomar, men de har provat sig vara tillräckligt trygga för att användas vid flera olika sammanhang. Infokort 24. Media Vi vet inte hur den överflödiga informationen från media påverkar hjärnan som utvecklas hela tiden. Några hävdar att medias inverkan på hjärnan är värre än läkemedlens inverkan.

6 Temakort 01. Reglering av olika tekniker Borde man tillåta hjärnbildgivning vid andra ändamål än diagnosering och behandling av en sjukdom? Vem borde ha tillståndet att använda den? Temakort 02. Elektroder och piller Finns det någon skillnad mellan att ha en elektrod implanterad i hjärnan och att ta en piller? Temakort 03. Människans frihet och respekt Kan individuella rättigheterna och respekt överträdas av ett domstolsbeslut om att behandla aggressivt och sexuellt olämpligt beteende med läkemedel? Och om detta innebär att man implanterar en elektrod i hjärnan? Temakort 04. Om att göra mig själv bättre Vilket av följande områden skulle jag vilja förbättra om det var möjligt genom konstgjorda metoder (piller, elektrod, TMS osv.): Minnet? Intelligens Sinnesstämning? Är somliga metoder lättare att godkännas än andra? Temakort 05. Läkemedel och samhället Kunde hjärnstimuleringen ha omfattande sociala påverkningar? Kunde somliga grupper dra mera nytta om stimulerande läkemedel än andra? Temakort 06. Läkemedel för makthavarna Skulle vi också tillåta presidenter och premiärminister, som fattar t o m världsomfattande beslut, ta läkemedel som stimulerar hjärnfunktioner? Temakort 07. Inflytande på evolutionen Kan vi inverka på mänsklighetens evolution genom att artificiellt ändra människohjärnan? Temakort 08. Att bedöma riskerna Hur kan vi veta psykoaktiva läkemedlens långfristiga risker, i synnerhet om människorna börjar ta dem när de är unga och om de använder dem under en lång tid? Temakort 09. Kontroll på bruket av läkemedel Efter att ett läkemedel godkänts och accepterats, utnyttjar andra människor dem för andra ändamål.

7 Temakort 10. Kommer människorna att bli tvingade att stimulera sin hjärna? Det finns en fara att arbetsgivare och skolor, som letar efter medarbetare och elever som presterar bättre, tvingar dem stimulera sin hjärna. En sådan trend måste man stoppa. Temakort 11. Läkemedlets effekt Är jag fortfarande den samma person efter att ha tagit medicin som påverkar min hjärna? Temakort 12. Läkemedel eller terapi? Borde man behandla depression med piller eller terapi? Temakort 13. Var befinner sig botemedlet? Ligger själva problemet i hjärnan borde man också hitta botemedlet i hjärnan? Temakort 14. Att dra linjen Inom ramar av sinnesstörningar, hur kan vi dra linjen mellan frisk och sjuk? Temakort 15. Vad för en störning är depression? Är depression en störning hos en individ eller hos ett samhälle? Temakort 16. Att gömma problemet Finns det en risk att bruket av hjärnläkemedel bara döljer sociala problem? Temakort 17. Samhällets inställningar Hur stor är vår sociala acceptans mot variationer hos människobeteendet? Temakort 18. Förlägenheten med läkemedel De flesta av oss älskar att leva glatt, att fokusera som en laserstråle på arbetet och att ha dånande sex varje natt. Emellertid har vi förlägenheten om blotta idén att åstadkomma dessa saker med läkemedel. Varför det?

8 Temakort 19. Vem tar ansvaret? Vem definierar beteendet och en beteendestörning, vem borde kontrollera behandlingen? Temakort 20. Att skärpa sig Är det etiskt rätt att använda läkemedel för att få fördelar som andra inte kan uppnå? Temakort 21. Förbättring av hjärnan och justhet Utbildning stimulerar kognitionen på ett sätt som är ojust tilldelat, men samhället är inte mot utbildningen. Och tvärtom, neurokognitiva stimulerande läkemedel kunde vara relativt lätta att sprida vitt. Temakort 22. Läkemedel för att klara sig av examen Lyckas man med att utveckla mediciner som förbättrar kognition, hur skulle de påverka människor som använder dem för att klara sig av examina? Temakort 23. Kaffe och andra stimulanter Finns det någon skillnad mellan att ta ett piller före examen eller att ha en rejäl kopp kaffe? Temakort 24. Kunde domstolens makt ökas Domstolen kan redan tvinga kriminella till läkemedelsbehandlingar. Kan detta innebära att i framtiden vem som helst som samhället anser avvikande tvingas till behandlingen?

9 Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Riktlinjer: Gula kortet! Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på. Använd gula kortet för att hjälpa gruppen att hålla sig till riktlinjerna. Vifta på kortet om du tycker att riktlinjerna överträdas eller om du inte förstår vad som går på.

10 Berätta gruppen vem du tycker måste betala (kostnaderna eller följderna) och på vilket sätt. Förklara kort de andra spelare vad du tycker att hur de kommande generationerna påverkas av våra val. Hur tänker du att media kommer att hantera detta tema? Finns det risker i detta? Tänk på en risk, berätta gruppen och be två andra spelare tänka på en annan risk. Tänk vad dina storföräldrar hade sagt om detta! Berätta gruppen. Är gruppen artig och ovillig att tala om ett tabu ämne i Om du tycker det, säg: Nu talar vi inte om... och. Påverkar detta naturen? Berätta gruppen vad du tycker. Uttryck känslor om detta som du inte ännu har berättat. Välj ett kort med en personlig livshistoria. Uppträda som den person som presenteras på kortet, förklara gruppen dina åsikter om temat.

11 Kan vi justera att satsa på denna typs forskning i hänsyn till att det råder en stor förvändhet mellan hälsovården i Europa och u-länder? Tycker du att mänskliga behov är viktigare än deras behov som inte har en egen röst naturen, djur, embryon? Vi borde maximera människolivet och använda oss av all forskning för att hjälpa sjuka människor. Håller du med? Välj ett kort med en livshistoria som är annorlunda än vad gäller dina egna åsikter. Berätta de andra i din grupp hur du anser dina egna åsikter vara likadana eller olika än personen på kortet. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Hitta ett argument som stöder hans eller hennes åsikter. Ta reda på vad personen vid din högra sida tycker till om detta tema. Argumentera mot deras åsikt. Välj ett kort med en livshistoria du anser vara främmande i hänsyn till dina egna åsikter. Uppträda som den person som presenteras på kortet och kort berätta gruppen dina åsikter om det ni talar om.

12 Person 01. Kevin Person 02. Olive Person 03. Rose Jag avtjänar livstids fängelse i Texas för mordet jag åtalades för. Även om jag är oskyldig kunde jag inte hitta någon evidens för att stöda min case för tjugo år. Sedan, i fjol tog jag Brain Fingerprinting -tester. Jag fick ett något slags mössa med elektroder på mitt huvud och jag visades bilder från brottplatsen tillsammans med bilder som saknade betydelse helt och hållet. Jag berättades att även om jag försökte dölja mina reaktioner, skulle elektroderna upptäcka om min hjärna kom ihåg denna händelse. Och naturligtvis hittade man ingenting. Äntligen har jag hopp! Jag har haft Parkinsons sjukdom för åtta år; mina lemmar skakar, darrar och knycker. Läkemedel jag tar har inte fungerat på sistone som de borde ha gjort, och lemmarna rör sig ofrivilligt utan att jag har kontroll på dem. Min läkare säger att medicineringen har nått sin gräns. Det är därför han föreslagit Deep Brain Stimulation. För att kontrollera symptom kunde jag ha en elektrod implanterad i min hjärna. Jag kunde slå den av och på med ett slags pacemaker som placerats i min bröst. Resultaten av denna operation lär vara goda. Men månne det inte gör mig till ett slags robot? Jag är 63 år. På sistone har jag haft problem med mitt minne. Testerna har avslöjat att jag har MCI (Mild Cognitive Impairment) mild kognitiv svikt som läkarna säger vara ett tillstånd som föregår demens. Sannolikt kommer jag att drabbas av Alzheimers sjukdom inom nästa fem år, även om det inte är säkert. Läkaren har ordinerat medicin som saktar sjukdomen men kan inte bota den. Jag vill ha läkemedlet till vilket pris som helst, eftersom blotta tanken av demens är skrämmande både till mig och min familj. Medicinen är dock väldigt dyr och jag vet inte hur länge jag kan betala för den. Vita kortet Vita kortet Vita kortet

13 Person 04. Susan Person 05. Dr. Anderson Person 06. Margaret Jag har haft depression för flera år. Min läkare ordinerar antidepressiva för att jag kunde betrakta livet mera positivt. Jag kan inte ens föreställa mig hur livet kunde vara utan dessa piller. Vad som sysselsättar mina tankar är att hurdan person skulle jag vara utan piller. Vem är jag, sist och slutligen? Hjälper medicinen mig att hitta min verkliga personlighet? Eller gör den mig till en annan person, alltid lycklig och leende men främmande till mig själv? För tre år sedan vittnade jag för Lee, då 17 år, som var åtalad för att försöka döda en femtonårig. Jag berättade domstolen att jag trodde Lee hade ingen kontroll på sitt våldsamma beteende eftersom han hade vuxit i ett hem där våldet var vardagligt. Jag använde mig av vissa hjärnbildgivningstekniker för att bevisa att hans prefrontala hjärnlob hade färre grått ämne än normalt. Detta överensstämmer med klassiska fall av våldsam personlighet. Juryn blev övertygad och Lees åtal för mordförsök upphävdes och lindrades till ett åtal för ett våldsamt överfall. Jag är lärare vid en grundskola. Fast varje tredje pojke i mina klasser använder Ritalin, även om de flesta av dem inte har några problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulskontroll (ADHD, Attention Deficit and Hyperactivity Disorder). Ännu flera välbärgade föräldrar ger sina barn denna medicin för att hjälpa dem studera och koncentrera sig. Skall man en dag vara tvungen att lämna en urintest i samband med examenspappren för att reda ut om prestationen baserar sig på hårt arbete eller medicin? Vita kortet Vita kortet Vita kortet

14 Person 07. Sybil Person 08. Barbara Vita kortet John och jag fick just vårt första barn, en underbar liten pojke, Oliver. Nu måste jag fortsätta mitt jobb som frilansskribent. Det gör ont i hjärtat att lämna Oliver i dagvården. Dagispersonalen är kunnig och professionell men jag har läst att bebisarna som går i dagvården i mycket tidig ålder utsättas för risken att bli brottslingar senare i livet. Har jag honom hemma måste han å andra sidan titta på TV och video, vilket också är skadligt. Min son Kevin råkade i en motorcykelolycka för fem år sedan. Han var 22 år gammal. Ända sedan har han legat i ett vegetativt tillstånd, ett slags koma. Hans hjärnkortex är död och han kan aldrig tänka eller känna någonting. Den enda hjärndelen som fortfarande fungerar är den primitiva hjärnan som upprätthåller pulsen och andningen. Han har inga chanser att få tillbaka sin medvetenhet. Jag förstår inte vad jag skulle tänka om detta. Ibland känner jag att han är vid liv, ibland känner jag att han är död och ibland vet jag inte längre vad är skillnaden. Vita kortet Vita kortet Vita kortet Vita kortet

15 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

16 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

17 Klustrets namn: Vilka slutsatser vill du dra i det här klustret? Kort i klustret: Infokorten, numrena: Temakorten, numrena: Personerna, numrena: Några vita kort?

18 Inställningarna till neurovetenskap Stöder Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten, men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att stimulera normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska sammanhang dvs. behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Denna grupps egen inställning: Acceptabelt Inte acceptabelt Lägger ned sin röst Ladda upp För att ladda upp röstningsresultat, gå till: Lösenord: vote

19 on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Person Infokort Infokort Lägg personen här Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Temakort Temakort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Preliminära tankar Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Utmaningskort Lägg utmaningskortet här Riktlinjer Tre steg Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede.... plus ett steg till Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan uttrycka dina argument för varje tema. formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 30 MIN. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.

20 on neuroscience Neurovetenskap, hjärnstimulanter Det är sannolikt att medicin som utvecklats för vissa sjukdomar kommer att användas för att stimulera och förbättra våra naturliga förmågor. Läkemedel för Alzheimers sjukdom sannolikt stimulerar även friska människornas minne. Stimulerande läkemedel som nu används för att behandla barn med ADHD kan öka normala hjärnans funktionsförmåga vid koncentrationskrävande uppgifter. Känslotillstånd kan också stimuleras. Nya generationens farmaceutiska preparat för att behandla depression kan också påverka människor som inte har depression: Människor som använder dem bekymrar sig färre för vardagliga saker och leder livet med mer optimism och tillit. I stället för att användas vid terapeutiska sammanhang kan dessa läkemedel en dag användas för att stimulera en frisk kropp, hjärna och psyke. Om bruket av dessa läkemedel verkligen har alla möjliga tänkbara fördelar och om vi verkligen kan stimulera oss själva med hjälp av dem. Är det oundvikligt att de verkligen också tas till bruk? Kan vi, eller borde vi försöka hindra denna utveckling? Frågan är justerad om det provar sig att dessa mediciner verkligen är ofarliga. Är det något fel vid att stimulera minnet, intelligensen, uppmärksamheten eller koncentrationsförmågan? Eller vid att stimulera kreativitet, empatiförmåga eller sociala färdigheter? Vi tar redan våra dagliga kaffekoppar, cigaretter eller vinglas. Gör vi inte det för att få vår dagliga dos på koffein, nikotin eller alkohol för hjärnan? Finns det någon skillnad mellan en kopp kaffe och ett piller? Person Lägg personen här Inställningar 1. Om en omfattande utredning på möjliga negative inverkningar är tillgänglig, skulle man inte längre kontrollera hjärnstimulering såsom man kontrollerar bruket av alkohol och tobak; låt marknaderna bestämma. 2. Hjärnstimulering borde alltid regleras inom ramen av sträng medicinsk kontroll dvs läkemedlen måste ordineras av läkarna. 3. Hjärnstimulanter borde inte vara tillgängliga för offentligheten men forskning borde göras fortfarande (med kliniska tester, militärt bruk osv) för att bättre förstå långfristiga konsekvenser, både mediciniska och sociala. 4. Det är moraliskt oacceptabelt att använda detta slags stimulanter för att förbättra normalt beteende, därför borde de användas enbart vid terapeutiska samman hang dvs behandling av sjukdomar, åkommor och andra störningar. Syftet med spelet Klargöra dina egna åsikter; Samarbeta för att hitta en gemensam åsikt inom gruppen; Låt din röst höras i Europa; Njut av diskussionerna! Riktlinjer Du har rätten till din egen röst: tala ut din egen sanning. Men inte hela sanningen: Fortsätta inte för långt. Respektera ditt liv och din inlärning. Respektera andra människor. Låt dem tala upp innan du talar. Njut av diversiteten. Välkomna överraskningar eller förvirring som ett tecken på att du har tagit in nya tankar och känslor. Leta efter gemensamma grunder. Men betonar skillnader; och betonar likartadhet Tre steg 1. Information Gör tydliga dina egna åsikter om temat, läs och välj de kort du tycker är de viktigaste för dig. Sätt dina kort på spelbrädet och läs dem sedan högt åt de andra spelarna. ± 30 MIN. Utmaningskorten Om du behöver avbryta diskussionen som pågår, använd din talk money du kan göra det två gånger under detta skede. 2. Diskussion Tillsammans med andra spelare, börja diskutera och identifiera en eller flera större teman som ni alla anser vara viktiga. Varje spelare får tillfälligheten att tala. Sätt dina kort på bordet för att uttrycka dina argument för varje tema. ± 30 MIN.

21 Infokort Infokort Preliminära tankar Lägg första infokortet här Lägg andra infokortet här Skriv ned dina preliminära tankar, använd vita kort för att lägga till ytterligare temata Temakort Temakort Utmaningskort Lägg första temakortet här Lägg andra temakortet här Lägg utmaningskortet här... plus ett steg till Spela in diskussionen 3. Gemensam gruppsrespons Reflektera på temat(a) gruppen har identifierat och de kort som innehåller argumenten. Som en grupp, kan ni nå en positiv konsensus på en inställning som återspeglar hela gruppens åsikt? Ni kan formulera en ny allmän politik om ni önskar. ± 20 MIN. 4. Agera! Gå till för att: Skicka din grupps resultat till Decide-databasen Se hur andra europeiska länder tycker till om detta tema: Läs mera om temat: Ladda ner ett spelset för att spela tillsammans med vänner eller kolleger; Lär dig hur du kan påverka världen omkring dig efter att du spelat Decide.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Översikt av sjukdomsepidemiologin Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD; Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att man har svårt

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Smer kommenterar. Hjärndoping kognitiv prestationshöjning hos friska personer. Inledning

Smer kommenterar. Hjärndoping kognitiv prestationshöjning hos friska personer. Inledning Smer kommenterar I denna dokumentserie sammanfattar och kommenterar Smer nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. De etiska analyser och eventuella ställningstaganden

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Svårt att få tag på adhd-mediciner

Svårt att få tag på adhd-mediciner Stockholm 3 september 2014 Sammanfattning av apoteksenkäten Svårt att få tag på adhd-mediciner För fem år sedan avreglerades apoteken. Det har skapat många nya apotek, men servicen och tillgången på mediciner

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer