JÖNKÖPINGS KOMMUN Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) 1 Plats och tid Tveta Vista, Rådhuset, Jönköping, kl. 13:30 16:15 Beslutande Övriga närvarande Andreas Sturesson (KD), ordförande Mia Frisk (KD), AnneMarie Grennhag (M) Cecilia Hjort-Attefall (KD) Erik Arnalid (KD) Ola Nilsson (KD) Hans Åke Antonsson, fritidsdirektör Ella Fronczak, kulturchef Göran Isberg, utbildningsdirektör Cecilia Grefve, socialdirektör Susanne Törnvall, barn- och elevhälsochef Ann-Marie Schaffrath, sjukvårdsdirektör Anette Sparf, primärvården Marit Gustafsson, barn- och ungdomspsykiatrin Ann Grännö Alm, barn- och ungdomsenheten Gert Kvick, säkerhetssamordnare Åsa Ekman, barnstrateg Marie Andréasson, utvecklingsledare Stellan Karlsson, koordinator David Norrfjärd, grundskolechef Anders Åberg, vik. socialdirektör Carina Hällström, skolsköterska, 21 Kirstine Irminger, överläkare, 21 Lise-Lotte Ingesson-Politis, bitr. enhetschef, 22 Åsa Jonsson-Sköld, IFO-chef, 22 Stefan Pirard, internkonsult, 22 Sara Magnusson, kurator, 22 Wailert Nilsson, skolsköterska, 22 Kerstin Olsson, utvecklingsledare, 24 Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare Utses att justera Erik Arnalid Paragrafer Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande Elisabet Öhrman Andreas Sturesson Erik Arnalid ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens välfärdsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping Underskrift

2 2 21 Information om arbete mot kvinnlig könsstympning Ordföranden Andreas Sturesson konstaterar att ett projekt som genomförts i Norrköping upptäckt att fler barn och unga drabbats av kvinnlig könsstympning än vad som tidigare varit känt. SBU behöver därför säkerställa att samverkan mellan elevhälsa, socialtjänst och sjukvård fungerar för att förebygga att unga flickor utsätts för könsstympning och att rätt vård och stöd ges till dem som redan drabbats. Carina Hällström, skolsköterska vid Österängsskolan, informerar om hur arbetet mot kvinnlig könsstympning bedrivs på Österängsskolan. Österängsskolan har utarbetet en handlingsplan mot kvinnlig könsstympning som också spridits i länet. Rutinen för elever som går på Österängsskolan innebär bland annat att rektor och skolsköterska informerar om lagen mot kvinnlig könsstympning och om skolans anmälningsplikt om förälder begär längre ledighet för sina barn. Vid hälsosamtal och vid pubertetssnack informeras om att kvinnlig könsstympning är olagligt och ohälsosamt. Det förekommer att föräldrar utsätts för påtryckningar om att låta sina barn könsstympas av framförallt äldre släktingar. I länet har ett projekt genomförts i samverkan mellan landsting, socialtjänst och skola innefattande bland annat föredrag om kvinnlig könsstympning. Det är viktigt att andra som kommer i kontakt med barn vågar ta upp frågan, från graviditet till tonår: MVC, BVC, skolhälsovård och ungdomsmottagning. Ann-Grännö Alm informerar om att barnmottagningen vid exempelvis telefonrådgivning beaktar att vissa besvär kan vara orsakade av kvinnlig könsstympning. Gynekolog Kirstine Irminger informerar om att kvinnohälsovården kommer i kontakt med gravida kvinnor som blivit omskurna. Omskärelsen kan leda till att förlossningen inte är möjlig att övervaka på vanligt sätt. Kvinnor som könsstympats erbjuds gynekologundersökning under graviditeten och möjlighet finns att med hjälp av kirurgi i viss mån åtgärda könsstympningen. Vid ungdomsmottagningen berörs kvinnlig könsstympning i gruppsamtal med ungdomar. Uppdrag ges till BBU att säkerställa att kunskaper och enhetliga riktlinjer om kvinnlig könsstympning finns som omfattar alla skolor, samt att rutiner för samverkan mellan kommun och landsting finns. Carina Hällström, Österängsskolan Kirstine Irminger, kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov Eva Tallvid, Fritid Jönköping

3 3 22 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar Socialtjänsten IFO-chef Åsa Jonsson-Sköld informerar om att det hittills under 2014 mottagits preliminärt 432 flyktingar i kommunen, varav 115 barn. Därutöver har 10 barn kommit till kommunen som sekundärflyktingar under Den största gruppen flyktingar kommer för närvarande från Syrien. Även från Eritrea, Irak och Somalia kommer stora flyktinggrupper. Jönköpings kommun har fr.o.m. 1 oktober utökat antalet platser enligt avtal för ensamkommande asylsökande barn från 10 till 17 platser. Migrationsverket har möjlighet att anvisa ensamkommande asylsökande barn utöver avtal, enligt nya regler som gäller fr.o.m. 1 januari För 2015 görs bedömningen att kommunen behöver ha 30 asylplatser för ensamkommande barn. Varje kommun i länet har nu en planering för att ta emot ensamkommande flyktingbarn i egen regi. Migrationsverket Bitr. enhetschef Liselotte Ingesson-Politis informerar om att Migrationsverket i Jönköping har 65 anställda som bland annat handlägger mottagningsfrågor och tillståndsfrågor. Migrationsverket har boenden på 23 orter i länet. För närvarande är asylsökande inskrivna i länet, varav 141 är ensamkommande barn. Under 2013 kom ca asylsökande till Sverige. För 2014 är prognosen att personer söker asyl i Sverige. Migrationsverket förbereder för närvarande en 6:e upphandling av asylboenden. På grund av svårigheter att slussa vidare personer till kommunerna är många personer som fått uppehållstillstånd inskrivna hos Migrationsverket. Migrationsverket driver sedan 1 oktober asylboendet Centria (f.d. hotell Formule1) på Rosenlund i egen regi. Då boendet inte är anpassat för barns behov, placeras barnfamiljer i första hand på andra boenden. I dagsläget är dock 6 barn placerade på Centria. Ett nätverk av frivilligorganisationer anordnar fritidsaktiviteter för både barn och vuxna. Ordföranden konstaterar att kommunens avtal om flyktingmottagande gäller för För att kunna anpassa flyktingmottagandet till kommunens ordinarie planeringsprocess bör samtal kring 2016 års mottagande inledas redan under 1:a kvartalet Det noteras att Länsstyrelsen kallat till samtal angående justering av avtalet för Utbildningsförvaltningen Internkonsult Stefan Pirard redogör för den nya modell för mottagning av nyanlända elever som gäller från läsåret 2014/15. Som nyanlända elever räknas förutom flyktingar även anhöriginvandrade elever och elever som invandrat till Sverige av andra anledningar än flyktingskäl.

4 4 Andelen elever i Jönköpings kommuns skolor som är nyanlända har ökat kraftigt: Under läsåret 2012/13 togs 140 nyanlända elever emot medan det under 2013/14 togs emot 240 nyanlända elever. Hittills under läsåret 2014/15 bedöms att ca 150 nyanlända elever har tagits emot. Den nya rutinen för mottagande av nyanlända barn och elever innebär att modersmålsenheten först genomför ett inskrivningssamtal. Barn i förskolan och elever i förskoleklass samt skolår 1 och 2 fortsätter därefter till respektive förskola/skolenhet. För elever i år 3 9 görs ytterligare kartläggning av tidigare skolgång och förkunskaper. Eleven går därefter vidare till förberedelseklasser som finns på Rosenlundsskolan, Råslätt samt Alfred Dahlinskolan. Tiden i förberedelseklass är maximalt ett år, därefter går eleven vidare till respektive skola. Målsättningen är att eleven så fort som möjligt ska placeras i ordinarie klass. För nyanlända elever har olika stöd tagits fram i form av kartläggningsmaterial. I förskola och förskoleklass ges intensivt modersmålsstöd de första månaderna. Elever i skolår 1 2 får intensiv studiehandledning under maximalt ett år. Elever i skolår 3 9 erbjuds studiehandledning under maximalt ett år från skolstarten. Ett särskilt elevhälsoteam med skolsköterska, kurator och specialpedagog arbetar med nyanlända elever under det första året. SBU noterar att vaccinationsprogram för nyanlända elever handläggs av läkare såväl inom skolhälsovården som på vårdcentralen, vilket bedöms kunna göras mer effektivt. Elever som anländer till Sverige i gymnasieåldern tas emot på Bäckadalsgymnasiet och genomgår där kartläggning/validering för jämförelse mot svensk utbildning. På Bäckadalsgymnasiet finns även en alfabetiseringsklass. Eleven går sedan vidare till språkintroduktionsklass, som finns på Bäckadalsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Erik Dahlbergsgymnasiet. Ordföranden tackar för informationen. Uppdrag ges till BBU att föreslå en modell för handläggning av vaccinationsprogram för nyanlända elever som innebär bästa möjliga resursutnyttjande. Åsa Jonsson-Sköld, socialförvaltningen Liselotte Ingesson-Politis, Migrationsverket Stefan Pirard, utbildningsförvaltningen Sara Magnusson, utbildningsförvaltningen, elevhälsoteamet för nyanlända Wailert Nilsson, utbildningsförvaltningen, elevhälsoteamet för nyanlända Eva Tallvid, Fritid Jönköping

5 5 23 Redovisning indikatorer: Skolfrånvaro David Norrfjärd, chef grundskola, informerar om utvecklingen av indikatorn skolfrånvaro. Från höstterminen 2014 har samtliga skolor infört utarbetade rutiner för frånvarouppföljning. Av statistiken framgår att skolnärvaron förbättrats över tid, i synnerhet i skolår 9. Andelen elever som har skofrånvaro på mer än 30 % har minskat från ca 8 % vårterminen 2010 till ca 4 % vårterminen Omkring 8 % av eleverna i år 7 9 har en total frånvaro som överstiger 20 %. 4 % av eleverna i skolår 7 9 har över 10 % olovlig frånvaro. Den minskade frånvaron är ett resultat av ett framgångsrikt arbete av elevhälsan m.fl. professioner. Omfattningen av skolfrånvaro varierar mellan olika skolenheter och har ett samband med studieresultat. En översyn av skolsköterskornas organisering pågår för närvarande. Ordföranden tackar för informationen. David Norrfjärd, utbildningsförvaltningen

6 6 24 Förslag till förändrat arbetssätt för Samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG) Samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG) föreslår i skrivelse att SGG:s arbete i fortsättningen görs bredare och mer tillgängligt när det gäller elevers inflytande och delaktighet enligt artikel 12 i Barnkonventionen. Av skrivelsen framgår att det på gymnasieskolorna finns flera andra forum för samråd och att elevdeltagandet vid SGG:s möten har varit lågt. SGG föreslår att utbildningsledare eller motsvarande vid de olika gymnasieskolorna ges uppgiften att föra vidare frågor från de olika elevforumen till SGG, samt föra vidare frågor från SGG till de olika elevforumen. SGG påpekar också att polis och enhetschef från ungdomsmottagningen inte räknas upp som medlemmar i SGG i det Samverkansavtal med organisatorisk sammansättning och uppdrag för samverkansorganet för barn och ungdom (SBU) som antagits av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Dessa är sedan länge medlemmar i SGG. Den föreslagna inriktningen godkänns och kan tillämpas omgående. Arbetssättet ska koordineras med barnstrategens uppgifter. Kerstin Olsson, utbildningsförvaltningen

7 7 25 Samverkan kring barn och unga i regionen Socialdirektör Cecilia Grefve och sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath informerar om Ledningssystem för samverkan kommun-landsting som antogs av Läns-LAKO i september Ledningssystemet är en följd av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Några av utgångspunkterna för det gemensamma ledningssystemet är att ge ökad nytta för invånaren och att kommuner och landsting ska arbeta så effektivt som möjligt tillsammans. Det gemensamma ledningssystemet syftar bl.a. till att skapa nödvändiga gemensamma processer, identifiera slöserier och att pröva och följa upp olika åtgärder i syfte att förbättra processer som avser samverkan. De områden som berörs av samverkan är mål och gemensam värdegrund, gemensam kompetensutveckling, strukturer för samverkan, dokument, överenskommelser och avtal, samt avvikelsehantering och förbättringsarbete. Den gemensamma värdegrunden innebär ett aktivt samarbete över organisations- och huvudmannagränser för att stärka den enskildes upplevelse av sammanhang och helhet. I strukturen för ledning och styrning på länsnivå finns Läns-LAKO, KOLAgruppen och chefsgruppen. Tre strategigrupper finns med inriktning på barn och unga, psykiatri/missbruk respektive äldre. Strategigrupperna ansvarar för omvärldsbevakning, att ta tillvara gemensamma resurser på bästa sätt, att ta fram en årlig handlingsplan inom sitt ansvarsområde samt uppföljning, avvikelserutiner och spridning till alla berörda. Folkhälsa, funktionsnedsättning och ehälsa-it ska finnas med i alla nivåer och grupper. Stödprocesser till ledningssystemet finns i form av en analysgrupp, som har till uppgift att samla statistik och presentera data. Det gemensamma utvecklings- och förbättringsarbetet ska följas upp och utvärderas och avvikelser ska hanteras inom respektive strategiområde. En tolkningsgrupp finns som ska ge förslag till tolkningar av samverkan där ansvaret inte är tydligt definierat. Ordföranden tackar för informationen.

8 8 26 Skrivelse från Södergårdens och Öxnehaga skolområden Mona Olofsson, rektor Södergårdsskolans skolområde och Rosemarie Segerson, rektor Öxnehaga skolområde, har i skrivelse inkommit med begäran om medel för projekt kring elever i behov av socialt stöd. Skolorna vill tillsammans starta ett tvåårigt projekt med förstärkt elevhälsa. Skolorna önskar anställa en socialpedagog som ska arbeta med elever som har sociala problem. Skrivelsen har vidarebefordrats till utbildningsförvaltningen för besvarande. Framställan om särskilda insatser t ex via en tjänst som socialpedagog kommer att beaktas vid genomförandet av barn- och utbildningsnämndens utvecklingsplan för Pågående handläggning godkänns. Rosemarie Segerson, Öxnehaga skolområde Mona Olofsson, Södergårdens skolområde

9 9 27 Övriga frågor Skrivelse från Öxnehaga områdesgrupp Öxnehaga områdesgrupp föreslår i skrivelse inkommen att en grupp utses för att se över centrummiljön på Öxnehaga, samt att fältsekreterare inom socialtjänsten/fritidsförvaltningen har sin placering på Öxnehaga under en längre period för att skapa kontakter och nätverk bland de vuxna. Förslaget om översyn av centrummiljön vidarebefordras till kommunalråd inom ansvarsområde 3. Förslag angående placering av fältsekreterare vidarebefordras till socialförvaltningen för handläggning och besvarande direkt till områdesgruppen. Översyn av styrande dokument om barn som riskerar att fara illa Kommunfullmäktige behandlade motion om skriftliga rutiner vid personbrott mot barn. Med anledning av motionen har kommunstyrelsen beslutat ge SBU i uppdrag att göra en översyn av de styrande dokument som handlar om att uppmärksamma när barn riskerar att fara illa och i samband med det göra anmälan till socialtjänsten. Uppdrag ges till BBU att genomföra en översyn av de styrande dokument som handlar om att uppmärksamma när barn riskerar att fara illa och att i det göra anmälan till socialnämnden. I uppdraget ingår att särskilt se till att dokumenten visar hur samverkan ska gå till samt att de innehåller information om hur sådana uppgifter som kan ha betydelse för en brottsutredning säkras, i de fall det rör sig om misstänkta personbrott mot barn. Ärendet ska återrapporteras till SBU. Frågor angående romska tiggare Säkerhetssamordnare Gert Kvick informerar om att kommunens kontaktcenter får frågor om vad som görs för att hjälpa romska tiggare som vistas i Jönköping. SBU konstaterar att socialtjänstens ansvar träder in först om det finns barn i gruppen, vilket inte har kunnat beläggas. Barn på tillfälligt besök i Sverige omfattas inte av skolplikten och erbjuds inte skolgång. Barnhälsovården tar emot barn som tillfälligt vistas i Sverige, även i preventivt syfte. Ordföranden konstaterar att kommunen förklarat sig positiv till att stödja det civila samhällets insatser för romska tiggare. Frivilligorganisationerna har dock inte återkommit med konkret förfrågan. Jönköpings och Huskvarna kristna samarbetsråd har viss verksamhet riktad till tiggare i Jönköping och Huskvarna. Eva Tallvid, Fritid Jönköping Socialförvaltningen