Andreas Sturesson (KD), ordförande Ilan De Basso (S) AnneMarie Grennhag (M) Cecilia Hjort-Attefall (KD) Ola Nilsson (KD) Göte Wahlström (S)

Transkript

1 Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) 1 Plats och tid Galleriet, Rådhuset, Jönköping, kl. 8:30 11:10 Beslutande Andreas Sturesson (KD), ordförande Ilan De Basso (S) AnneMarie Grennhag (M) Cecilia Hjort-Attefall (KD) Ola Nilsson (KD) Göte Wahlström (S) Övriga närvarande Hans Åke Antonsson, fritidsdirektör Ella Fronczak, kulturchef Peter Lindström, bitr. utbildningsdirektör Börje Olsson, funktionschef FHO Katarina Ståhlkrantz, utvecklingschef Ann-Marie Schaffrath, sjukvårdsdirektör Anette Sparf, primärvården Ann Grännö Alm, barn- och ungdomsenheten Gert Kvick, säkerhetssamordnare Åsa Ekman, barnstrateg Stellan Karlsson, koordinator Eva Gunnarsson, utvecklingsstrateg, 8 Joakim Widén, projektledare, 8 Mattias Ågren, barn- och elevombud, 8-9 Anders Jaldenius, distriktschef, 11 Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare Utses att justera Ola Nilsson Paragrafer 8-12 Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande Elisabet Öhrman Andreas Sturesson Ola Nilsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens välfärdsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping Underskrift

2 2 8 Folkhälsa ung: Ungas levnadsvanor Fysisk aktivitet I handlingsplanen för Psykisk hälsa barn och unga finns två uppdrag till Fritid Jönköping: Dels att tillsammans med landstingets folkhälsoavdelning utveckla former för arbete med ungdomar som inte är med i föreningar i syfte att förbättra psykisk hälsa hos målgruppen. Dels att fånga fysiskt inaktiva ungdomar med öppna aktiviteter. I enkäten Ung Livsstil framgår att andelen barn och ungdomar som deltar i föreningslivet minskar med stigande ålder. Även andelen barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar minskar med stigande ålder och andelen barn och ungdomar som tar del av kommunal kultur- och fritidsverksamhet minskar med stigande ålder. Utvecklingsstrateg Eva Gunnarsson informerar om de åtgärder som Fritid Jönköping gör för att stimulera fler ungdomar att vara fysiskt aktiva. Fritid Jönköping arbetar för att stödja befintliga föreningar att rekrytera fler ungdomar till sin verksamhet. Man arbetar också med alternativa modeller för att skapa möjligheter att prova på idrottsaktiviteter. Exempel på aktiviteter är öppna hallar, öppna planer och öppna badtider. Try It IDA är ett koncept med förebild i Västerås som kommer att provas under två veckor i sommar. Tillsammans med ett antal föreningar kommer Fritid Jönköping att ordna prova-på aktiviteter riktade till barn/ungdomar år med bl.a. taekwondo, fotboll, dans, teater och fäktning. Föreningarna genomför sina aktiviteter med hjälp av feriepraktikanter. Huvudsyftet är att nå dem som inte är traditionellt engagerade. Tolv feriepraktikanter och två sommarjobbare får inför genomförandet genomgå en kort ledarutbildning hos ett studieförbund. Folkhälsoenkät bland ungdomar i länet Projektledare Joakim Widén redovisar resultat av den enkät Folkhälsa Ung som genomförts i länet. Delar av enkäten används i Jönköpings kommun som underlag till ANDT-rapporten. Enkäten har genomförts i årskurs 7, 8 och 9 samt årskurs 2 i gymnasiet. Statistiken i rapporten redovisas per kommun och på totalnivå i länet. Av rapporten framgår att flickor i större utsträckning än pojkar lider av besvär som stress, irritation och att känna sig nere. Andelen ungdomar som äter frukost varje dag ligger i på Jönköping på procent och procent äter skollunch varje dag. Omkring 70 procent av ungdomarna i Jönköping är fysiskt aktiva minst 30 minuter 2 3 gånger i veckan eller oftare. Mer än hälften av pojkarna lägger två timmar eller mer per vardag på att spela tv-, data- eller mobilspel. Bland flickorna ägnar nästan hälften två timmar eller mer på vardagar till sociala medier.

3 3 Levnadsvanor i ANDT-rapporten Barn- och elevombud Mattias Ågren informerar om de delar i ANDT-rapporten som berör levnadsvanor: I Jönköpings kommun uppger 7 procent av eleverna i högstadiet och 5 procent i gymnasiets årskurs 2 att de ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan. Det är viktigt att de elever som känner sig mobbade och har dålig hälsa identifieras på skolorna så att de kan erbjudas stöd. Skolk visar en minskande trend och 84 procent av eleverna har aldrig skolkat. CSN:s regler om indragning av studiebidrag vid frånvaro har sannolikt påverkat i gymnasiet. 20 procent av eleverna i högstadiet och 37 procent av eleverna i gymnasiet uppger att de sover 5 6 timmar eller mindre nätter till vardagar. Sömnbristen kan leda till sämre minne, sämre koncentrationsförmåga och inlärningssvårigheter. Mobiltelefoner och datorer tar mycket tid och finns ofta med dygnet runt. När det gäller sex och samlevnadsundervisning efterfrågar eleverna mer kunskap om relationer, t.ex. hur man får ett förhållande att fungera bra. SBU för en diskussion kring vad som framkommit vid redovisningen. Bland annat ser vårdcentralerna att behovet av råd och stöd kring psykisk ohälsa, stress och sömn har ökat kraftigt. Ungdomar vänder sig i större utsträckning än tidigare till professionen med relations- och livsstilsproblem. Ordföranden tackar för informationen. Eva Gunnarsson, Fritid Jönköping Mattias Ågren, utbildningsförvaltningen Joakim Widén, Folkhälsoavdelningen, Landstinget i Jönköpings län

4 4 9 Uppföljning indikatorer Barn och ungas psykiska hälsa Skolfrånvaro F-6 Barn- och elevombud Mattias Ågren informerar om det arbete som görs för att utveckla rutiner vid skolfrånvaro i F 6 skolor. Arbetet innebär en anpassning av den modell som utvecklats på Flahultsskolan och som numera tillämpas på kommunens övriga 7 9-skolor. Samordnade rutiner för skolfrånvaro som är lika för alla är viktigt ur rättssäkerhetsaspekt. Genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede får elever med stor frånvaro stöd för att snabbt kunna komma tillbaka till skolan. Förekomsten av skolk minskar om eleven märker tydliga konsekvenser av skolket. Rutinerna skapar också trygghet för pedagogen som får klara riktlinjer för hur man ska agera. Ljungarumsskolan, Öxnehagaskolan och Råslättsskolan deltar i utvecklingsarbetet. Till skillnad från 7 9- skolorna där kurator är central i arbetet mot skolfrånvaro ligger tyngdpunkten i F 6-skolorna på skolsköterskor och specialpedagoger. Rutinerna bygger på en trappa av insatser där kontakt med vårdnadshavare är det första steget. Under SBU:s överläggning betonas att kunskaper om socialtjänstens insatser behöver finnas hos skolpersonalen och hos landstingets personal. I synnerhet om allt det stöd som är möjligt att få på frivillig basis och utan att det dokumenteras. Skolresultat Utvecklingschef Katarina Ståhlkrantz redogör för utvecklingen av och samband mellan skolnärvaro och skolresultat. Arbetet mot frånvaro på 7 9-skolorna har givit resultat i att skolfrånvaron har minskat. I årskurs 9 har skolfrånvaron minskat från drygt 12 procent vårterminen 2010 till 10 procent vårterminen Även skolresultaten visar en positiv trend genom att andelen elever som är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram har ökat från 86 procent 2011 till 89 procent Andelen elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen har ökat från 77 procent 2011 till 79 procent Informationen kommer att vidareförmedlas till LSG-grupperna för att analyseras på lokalnivå som grund för eventuella åtgärder anpassade till situationen på den aktuella skolan. Mattias Ågren, utbildningsförvaltningen Katarina Ståhlkrantz, utbildningsförvaltningen

5 5 10 Barnbokslut 2013 Barnstrateg Åsa Ekman informerar om barnbokslut Barnbokslut 2013 är Jönköpings kommuns andra barnbokslut och modellen har ännu inte riktigt funnit sin form. Inför barnbokslut 2014 bedöms att bokslutet kommer att utvecklas ytterligare. Barnbokslutet ska vara ett underlag till nämndernas budget- och verksamhetsplan. I barnbokslutet framträder fyra grupper som särskilt behöver uppmärksammas: 1. Flickor, och främst flickor på gymnasiet 2. Barn med utländsk bakgrund 3. Barn med funktionsnedsättning 4. Barn yngre än årskurs 5, dessa finns det inte så mycket statistik kring. I 2012 års barnbokslut presenterades ett antal utvecklingsområden att arbeta vidare med: - Arbeta med att utveckla kommande barnbokslut för Jönköpings kommun där fler indikatorer används samt möjliggör mer utrymme för barns och ungas egna kunskaper och analyser. - Arbeta med att möjliggöra mätningar gällande yngre barns levnadsvillkor. - Arbeta med att möjliggöra mätningar gällande barn med funktionsnedsättningars levnadsvillkor. - Arbeta med tematiska områden för fördjupning gällande specifika artiklar i konventionen baserat på barns egna upplevelser som ett komplement till barnbokslutet. Förslagsvis artikel 19 och/eller 14 då artiklarna lyfts som särskilt viktiga av de barn som deltagit i arbetet med barnbokslutet. - Arbeta särskilt med artikel 2 om icke-diskriminering i all verksamhet med särskilt fokus på flickor och barn med utländsk bakgrund - Arbeta med styrdokument gällande barnkonventionen med tydliga mål för kommunens arbete. Inklusive plan för utbildning, tillämpning av konventionen samt stöd i arbetet för anställda och förtroendevalda i Jönköpings kommun. Kommunstyrelsen har uppdragit till SBU att besluta om vilka av de föreslagna utvecklingsområdena som ska prioriteras. I barnbokslut 2013 föreslås, förutom fortsatt arbete med 2012 års utvecklingsområden, följande utvecklingsområden: - Att tillsammans med barn och unga utreda möjligheter, former och forum för inflytande i Jönköpings kommun i enlighet med artikel 12 i konventionen. - Att utvärdera tillämpningsmodellen för barnkonventionen, utifrån konventionens krav, med särskilt fokus på modellens effekt för beslut samt eventuella effekter för barn.

6 6 SBU konstaterar att hur barn och ungas inflytande ska utvecklas behöver diskuteras tillsammans med barn och unga. Det är viktigt att använda en modell (eller flera) som passar alla, inte bara de som är vana och har lätt för att tala offentligt. Hur kan man t.ex. systematisera åsikter via digitala kanaler? SBU:s beslut Uppdrag ges till BBU att besluta om eventuellt fler utvecklingsområden utöver de föreslagna ska prioriteras. Åsa Ekman, strategi- och utvecklingsavdelningen

7 7 11 Familjeläger I handlingsplanen för Psykisk hälsa barn och unga finns ett uppdrag till BBU att utarbeta tydliga riktlinjer och ansvar för en framtida regelbunden verksamhet. Distriktschef Anders Jaldenius och koordinator Stellan Karlsson redovisar förslag till riktlinjer och ansvar för familjeläger för familjer i Jönköpings kommun. Förslaget innebär att verksamheten med familjeläger kan permanentas och erbjudas familjer från hela kommunen. Familjeläger erbjuds familjer som har svårt att komma iväg på sommaraktiviteter. Personalbemanningen under lägren föreslås vara en anställd från socialtjänsten (förslagsvis socionom från familjecentral), en anställd från utbildningsförvaltningen, en anställd från fritidsförvaltningen och en anställd från BVC. SBU överlägger varvid framkommer att frågan om BVC ska ha med en personal vid familjelägret måste övervägas inom landstinget, då landstinget inte tidigare deltagit i verksamheten. Lägret är förlagt under en period då det är högt tryck på BVC:s verksamhet. SBU:s beslut Berörda förvaltningar uppmanas att samverka kring frågan angående organisation och finansiering av familjeläger från 2015 och framåt. Stellan Karlsson, utbildningsförvaltningen Anders Jaldenius, Fritid Jönköping

8 8 12 Övrig fråga Lägenhetsbrand på Råslätt Säkerhetssamordnare Gert Kvick informerar om att undervisning i skolor och förskolor om hur man agerar vid brandtillbud haft betydelse för en familj på Råslätt som tack vare barnens kunskaper agerade rätt då det brann i en annan lägenhet i trapphuset. Gert Kvick, räddningstjänsten