Andreas Sturesson (KD), ordförande AnneMarie Grennhag (M) Stina Sinclair (KD), 1-2, kl. 13:30 15:20 Göte Wahlström (S) Mia Frisk (KD)

Transkript

1 Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) 1 Plats och tid Galleriet, Rådhuset, Jönköping, kl. 13:30 16:35 Beslutande Andreas Sturesson (KD), ordförande AnneMarie Grennhag (M) Stina Sinclair (KD), 1-2, kl. 13:30 15:20 Göte Wahlström (S) Mia Frisk (KD) Övriga närvarande Cecilia Grefve, socialdirektör Eva Tallvid, avd chef barn o. ungdom Fritid Jönk. Peter Lindström, bitr. utbildningsdirektör Katarina Ståhlkrantz, chef barn- och utbildn. enheten Ann-Marie Schaffrath, sjukvårdsdirektör Marit Gustafsson, barn- och ungdomspsykiatrin Tina Petersson, informatör Ulf Blomdahl, forskningsledare Ung Livsstil, 1 Mats Rosenqvist, närpolischef, 2 Lennart Leijon, biträdande operativ chef, 2 Magdalena Blomgren, sekt. chef IFO råd och service 6 Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare Utses att justera Mia Frisk Paragrafer 1-6 Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande Elisabet Öhrman Andreas Sturesson Mia Frisk ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens välfärdsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping Underskrift

2 2 1 Ung Livsstil Ulf Blomdahl redovisar de första resultaten som framkommit av enkäten Ung Livsstil som genomförts under Enkäten har genomförts vart tredje år sedan 1994 i Jönköpings kommun och även i ett antal andra kommuner. Enkäten har besvarats av elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Sedan 2000 genomförs enkäten också i särskolan. Bakgrunden till att studier i Ung Livsstil genomförs är att kunskaper i ämnet fortfarande är begränsade. Dessutom säger Barnkonventionen att barns åsikter ska beaktas och det är därför viktigt att kommunen får veta vad barn och ungdomar tycker. I enkäten undersöks bland annat vad barn och ungdomar tycker att kommunen ska satsa på, trivsel i livet, skolan och på fritiden, föreningsaktivitet, deltagande i fritids- och kulturutbudet samt framtidsplaner. Drygt elever har besvarat enkäten. Svarsfrekvensen varierar mellan 70 % (gymnasiet) och 90 % (mellanstadiet). Bland de områden som visar en positiv utveckling kan noteras att: Andelen mellanstadiebarn som är med i en förening ökat sedan 2009 (från 70 % till 76 %). Andelen som bor med båda sina föräldrar är högre än tidigare (på högstadiet bor 79 % av eleverna med båda sina föräldrar). Andelen som inte druckit alkohol är högre än någonsin. Andelen som använder hasch eller annan narkotika är lägre än i andra kommuner. Andelen elever som upplever att de får stöd och stimulans i skolan ökar. Förtroendet för lärarna ökar i gymnasiet. Bland de områden som visar en negativ utveckling kan noteras att: Andelen elever som är medlem i någon förening sjunker kontinuerligt (från 71 % 1994 till 42 % 2012). Andelen med uppdrag i föreningslivet är betydligt lägre än på 1990-talet. Hälsan försämras. Gymnasieflickornas hälsa sämre än pojkarnas. Läsandet minskar bland gymnasieflickor.

3 3 I undersökningen kan utläsas ett positivt samband mellan att ha bra betyg och deltagande i fritidsaktiviteter som liknar skolan. Simhallar, bibliotek och fritidsgårdar fångar upp barn som inte gillar fritidssysselsättningar som liknar skolan. Undersökningen visar också att idrottsföreningar är dåliga på att fånga upp framförallt flickor från invandrargrupper. I de kommuner som deltar i undersökningen kan man tydligt se en ökad vilja hos ungdomarna att studera vidare, utom i Jönköping. Information om undersökningen Ung Livsstil 2012 kommer att lämnas bland annat till fritidsnämnden och föreningslivet. Ordföranden tackar för informationen. Expedieras till: Eva Tallvid, Fritid Jönköping

4 4 2 Sociala insatsgrupper Mats Rosenqvist, chef för brottsförebyggande sektionen, Polismyndigheten i Jönköping och Lennart Leijon, biträdande operativ chef, Polismyndigheten i Jönköping informerar om arbetsmetoden sociala insatsgrupper. Rikspolisstyrelsen arbetar på uppdrag av regeringen med projektet i 12 kommuner. Sociala insatsgrupper innebär koordinerad samverkan på individnivå mellan olika myndigheter för ungdomar som riskerar att bli kriminella. Socialtjänsten i den kommun där den unge bor har huvudansvaret för arbetet i den sociala insatsgruppen. Insatsgrupperna är inriktade på ungdomar i åldern år. Vilka ungdomar som ska omfattas av sociala insatsgrupper identifieras av exempelvis vårdnadshavaren eller den unge själv. Polisen har en skyldighet att meddela socialtjänsten om en ungdom befinner sig i riskzonen för en kriminell livsstil. Ett medgivande från den unge krävs för att arbetssättet ska kunna användas. Metoden i de sociala insatsgrupperna är samverkan mellan främst socialtjänsten och polisen, men även andra myndigheter och privata aktörer kan vara med i arbetet kring den unge. Arbetet i de sociala insatsgrupperna har fokus på en enskild individ. Social insatsgrupp kan bli en påföljd av straff. De pilotprojekt som genomförts visar på ett mycket bra resultat på individnivå. Polismyndigheten förklarar att man ställer sig positiv till ett fortsatt arbete med sociala insatsgrupper. SBU:s beslut Uppdrag ges till beredningsgruppen (BBU) att i samverkan med berörda bereda frågan och lämna förslag till organisation av sociala insatsgrupper. Uppdraget ska om möjligt redovisas vid SBU:s sammanträde i maj Beslutet expedieras till: Katarina Ståhlkrantz, utbildningsförvaltningen Eva Tallvid Fritid Jönköping

5 5 3 Ny handlingsplan för psykisk hälsa barn och unga Biträdande utbildningsdirektör Peter Lindström redovisar förslag till ny handlingsplan för modellområdesarbetet kring psykisk hälsa barn och unga. Modellområdets styrgrupp har med bistånd av beredningsgruppen (BBU) och chefsforum identifierat förbättringsområden som bör finnas med i en ny handlingsplan för De förbättringsprocesser i den tidigare handlingsplanen för som ännu inte är klara finns kvar i förslaget till ny handlingsplan. Handlingsplanen ska revideras senast Arbetet med det pågår under hösten I det arbetet bör en bredare inventering göras av möjliga förbättringsområden, då finns möjlighet till kompletterade beslut. SBU:s beslut Förslag till ny handlingsplan för psykisk hälsa barn och unga förutsätts behandlas av kommunen i mars 2013 och av landstinget i april Beslutet expedieras till: Peter Lindström, utbildningsförvaltningen Marie Andréasson, socialtjänsten

6 6 4 Revidering av det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till reviderat barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram för Jönköpings kommun för behandling i kommunfullmäktige under Kommunstyrelsen har i sin tur givit SBU uppdraget att leda arbetet med revidering av det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Eva Tallvid informerar om att det första barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet antogs Därefter har handlingsprogrammet förnyats 1996, 2003 och Handlingsprogrammet bygger på FN:s barnkonvention och på den nationella ungdomspolitiken. Vid framtagande av ett nytt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram är själva processen viktig. Då det nu gällande handlingsprogrammet togs fram kommunicerades det med barn och ungdomar i åldrarna 4 20 år. Handlingsprogrammet konkretiseras genom de förslag som kommer från barn och ungdomar vid de överläggningar som sker i form av barnens och ungdomens frågestund i kommunfullmäktige och vid nämndernas möten med barn och ungdomar. Ett arbete pågår inom utbildningsdepartementet med att ta fram en ungdomspolitisk proposition under mandatperioden. Under den dialogturné som genomförts var Jönköping en av fem besökta kommuner. SBU anser att det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet bör vara ett inriktningsdokument som innehåller en övergripande strategi för kommunens barn- och ungdomspolitiska arbete. Det är viktigt att dokumentet inte blir textmässigt omfattande. SBU:s beslut Uppdrag ges till BBU att ta fram ett ramverk till nytt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Beslutet expedieras till: Katarina Ståhlkrantz, utbildningsförvaltningen Eva Tallvid, Fritid Jönköping

7 7 5 Uppföljning sociala investeringar SBU beslutade att uppdra till BBU att redovisa exempel på sociala investeringar från andra kommuner/landsting. Informatör Tina Petersson informerar om att metoden sociala investeringsfonder innebär en synsättsförändring som leder till förändringar i metoder, strukturer och samverkan. Fonderna ger effekter både för klienten och på kommunens/ landstingets ekonomi och organisation. I Norrköpings kommun finns en social investeringsfond sedan Fonden uppgår till 40 mnkr och består av kommunalt satsade medel. I Norrköping tillämpas den så kallade återföringsmodellen, som innebär att pengar som förs ut ur fonden ska återföras. När effekterna av investeringen uppstår ska nämndens eller förvaltningens ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Exempel på sociala investeringar som gjorts i Norrköping är Alla barn i skolan som är ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och utbildningsförvaltningen som syftar till att ta ett helhetsgrepp på skolfrånvaro. I Norrköping pågår även projektet Servicetrainee som sker i samverkan mellan arbetsmarknadskontoret, utbildningskontoret, personalkontoret och vård- och omsorgskontoret. I projektet har 30 personer över 26 år som är aktuella inom försörjningsstödet anställts. Syftet med projektet är bland annat att minska kostnaderna för försörjningsstöd och ge deltagarna lön i stället för bidrag, att underlätta för Norrköpings kommun att i framtiden rekrytera personal som behärskar de stora invandrarspråken samt att ge personer med utländsk bakgrund som haft svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden en möjlighet att bryta utanförskap och marginalisering. I Umeå uppgår den sociala investeringsfonden till 120 mnkr som består av kommunalt satsade medel. Av fondens medel ska 100 mnkr fördelas till kommunala initiativ och 20 mnkr ska fördelas till initiativ inom det civila samhället. Det finns inget krav på återbetalning av bidrag från fonden. Exempel på projekt i Umeå är Ungdomstorget som är ett samverkansprojekt med syfte att främja ungdomars möjlighet till utbildning och arbete samt motverka beroende av försörjningsstöd. Hållbar kompetens syftar till att på ett långsiktigt hållbart sätt utveckla och säkra en hög kompetens bland de socialarbetare som möter barn, unga och familjer. Andra exempel på projekt är Tillbaka till skolan som har som mål att minska antalet s.k. hemmasittare bland skoleleverna. SBU konstaterar att många av de projekt som beskrivs liknar aktiviteter som redan görs i Jönköpings kommun inom ramen för Psykisk hälsa barn och unga. Ordföranden tackar för informationen. Expedieras till: Tina Petersson, räddningstjänsten

8 8 6 Uppföljning barn- och ungdomshälsan Magdalena Blomgren informerar om att inflödet av ärenden till barn- och ungdomshälsan överstiger den volym som utgjorde underlag för bemanningen. Inflödet är minst 20 per vecka och varje ärende innebär ca tre besök. Det har bland annat medfört att väntetiden för att komma till en psykolog hos barn- och ungdomshälsan nu överstiger två veckor, vilket inte är i överensstämmelse med målsättningen. Till föräldrastöd och familjesamtal är det dock ingen kötid. Utöver detta förekommer en hel del telefonrådgivning till skolsköterskor och skolkuratorer. Habo och Mullsjö kommuner ingår nu i samarbetet genom köp av tjänster, vilket har inneburit några fler ärenden. Ordföranden konstaterar att SBU inte kan fatta beslut om resurser till verksamhet. I första hand bör inblandade parter göra en utvärdering av om arbetsuppgifter övervältras från andra verksamheter till barn- och ungdomshälsan. SBU:s beslut Uppdrag ges till berörda verksamheter att överväga behov av personal vid barn- och ungdomshälsan i sitt kommande budgetarbete. Beslutet expedieras till: Magdalena Blomgren, socialtjänsten Ann Grännö-Alm, barn- och ungdomsmedicinska mott, Huskvarna vårdcentrum