Justitiedepartementet Stockholm

Transkript

1 Bfd Generaldirektören Justitiedepartementet Stockholm Migrationsverkets bidrag till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling Migrationsverket ska, enligt regleringsbrevet för budgetåret 2012, redovisa hur myndigheten under året har bidragit till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU 1 ) med fokus på den globala utmaningen Migrationsströmmar som beskrivs i regeringens skrivelse (2007/08:89) till riksdagen. Migrationsverket har sedan budgetår 2009 årligen redogjort för myndighetens insatser för genomförandet av PGU-arbetet. Denna rapport är en redogörelse för insatserna under det gångna budgetåret Sammanfattning Under det gångna året har läget i omvärlden präglats av stor turbulens kopplad till politiska och ekonomiska aspekter vilket har haft stor betydelse för migrationsströmmarna. Migrationsverkets senaste prognos från den 26 oktober 2012 förstärker årets tidigare prognoser och allt tyder på ett behov av ökad beredskap för en utdragen konflikt i Syrien och ökad migration från södra Europa där den ekonomiska krisen inte visar några tecken på stabilisering. 2 Som nämnt är utvecklingen i Mellanösternregionen och den mycket svåra situationen i Syrien särskilt bidragande där oroligheterna har eskalerat och säkerhetsläget nu är extremt allvarligt. Utöver turbulensen i Mellanöstern, och även Nordafrika, påverkar även den politiska och ekonomiska krisen i södra Europa i hög grad migrationen till Sverige. Den europeiska krisen har också inneburit ett hårdare klimat inom EU vilket innebär att länder nu har svårare att visa solidaritet. Allt detta bedöms komma att påverka PGU-arbetet. Trots det svåra läget har Migrationsverket ett antal saker att redovisa rörande årets PGU-arbete. För att möta den globala utmaningen migrationsströmmar har Migrationsverket under året fortsatt att utveckla sin omvärldsbevakning och analys för att ha bättre kontroll över händelser och 1 Sveriges politik för global utveckling 2 Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos , diarienummer Migrationsverket Besöksadress Slottsgatan 81 Postadress Norrköping Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se

2 2 (15) faktorer som kan påverka migrationsströmmar och därmed också Migrationsverkets arbete. Arbetet med migration och utveckling som är ett sätt att möta de globala utmaningarna har under året fokuserats på erfarenhetsutbyte i olika samarbetsforum och kapacitetsuppbyggnadsprojekt för att öka kvalitén i andra länders migrationshanteringssystem. Som goda exempel på kapacitetsutvecklingsinsatser kan pilotprojektet för kvalité och utbildning i asylprocessen inom ramen för BMP 3 /Pragprocessen och Twinningprojekt i Armenien med övergripande syfte att stärka hantering av migrationsfrågor nämnas. Migrationsverket har under året försökt hitta synergier i samarbetet med andra myndigheter. Samarbetet med Arbetsförmedlingen i projektet Ny väg in är ett exempel på gott samarbetet mellan myndigheterna för att hitta synergier mellan migration, sysselsättningsfrågor och utveckling. När det gäller re-integrering vid återvändande ser Migrationsverket att ett samarbete med Sida skulle vara av stor betydelse och en dialog med Sida angående detta har initierats. Under året har dessutom Sida och Migrationsverket enats om att konkretisera samarbetet under det svenska ordförandeskapet i GFMD Migrationsverket ser det också som önskvärt att ha en dialog med Sida angående strategisk vidarebosättning. Migration och arbetskraftsinvandring hänger nära samman med frågeställningar kring global utveckling och cirkulär migration. Av vikt ut ett omvärldsperspektiv är att arbetskraftsinvandring kommer att spela en betydande roll i ett framtida Europa. Genom ett öppnare system för legal invandring ökar också möjligheterna till cirkulär migration. Utan att minska möjligheterna att söka skydd, finns det fördelar med att presentera bättre möjligheter för existerande legal invandring. Här kan projekt såsom Ny väg in genom att tydliggöra möjligheten att komma till Sverige även som arbetskraftsmigrant, i förlängningen bidra till att utvecklingseffekter i ursprungslandet ökar genom att främja kulturella, sociala och ekonomiska utbyten. Arbetet med vidarebosättning har alltjämt en framträdande roll i Migrationsverkets verksamhet. Migrationsverket har under 2012 varit engagerat i såväl ATCR 5 som i den nordiska arbetsgruppen för vidarebosättning NSHF 6. Migrationsverket har också bidragit med stöd till mindre erfarna vidarebosättningsländer för att uppmuntra erfarenhetsutbyte och samarbetet med syfte att fler länder börjar engagera sig i vidarebosättningsaktiviteter. 3 Building Migration Partnership 4 Global Forum for Migration and Development 5 Annual Tripartite Consultation on Resettlement 6 Nordiska Samarbetsgruppen på Hög Nivå för Flyktingfrågor

3 3 (15) Återvändandearbetet har sedan flera år varit ett prioriterat område för Migrationsverket, som även erbjuder stöd till återvändande individer i syfte att underlätta ett självmant återvändande. Under året har Migrationsverket bland annat varit involverat i ett flertal samarbeten kring återvändande bland annat genom ERPUM-projektet där en modell har utarbetats för ett humant och ordnat återvändande för ensamkommande barn. Migrationsverkets redovisning av arbetet med och bidraget till Sveriges politik för global utveckling är uppdelad i följande kapitel: 1) Allmänna utgångspunkter 2) Global Utmaning: Migrationsströmmar 3) Migration och Utveckling 4) Arbetskraftsinvandring till Sverige 5) Remitteringar och återföring av kunskap till utvecklingsländer 6) Skydd och varaktiga lösningar för flyktingar. 1 Allmänna utgångspunkter Följande redovisning sker med utgångspunkt i rådande läge i omvärlden och är baserad på Migrationsverkets prognos där vi ser ett antal trender i världen som påverkar migrationsströmmarna. Utöver det är nedanstående utgångspunkter av stor relevans. Av Regeringens regleringsbrev för 2012 framgår att Migrationsverket ska verka för en långsiktig hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Lean, som infördes 2010 som en del i Migrationsverkets utvecklingsarbete, har nu nästan helt integrerats i alla verkets processer, därmed även i det internationella utvecklingssamarbetet. Principerna om respekt för människan och ständiga förbättringar är vägledande och för att skapa ytterligare värde för kunden har de tidigare fokusområdena ersatts av ett tydligt fokus: Migrantens resa genom processen. Begreppet Migrantprocessen används således för att sätta fokus på hur vi i våra olika funktioner samspelar för att möta migrantens behov. Fokus för all verksamhet ska således vara att inom ramen för uppdraget skapa nytta för migranten, det vill säga att skapa värde för dem myndigheten är till för. Ett övergripande mål för samtliga verksamhetsområden är att korta handläggningstiderna i migrantprocessen. Varje samarbete, organisation och projekt värderas därför utifrån hur värdefullt det är i förhållande till migrantprocessens olika delar, vilken nytta det tillför kunden och vilken nytta Migrationsverket kan bidra med.

4 4 (15) Migrantprocessen 1. Beslut att migrera 2. Information om landet 3. Lämnar in ansökan 4. Möter migrationsmyndighet 5. Väntar på beslut 6. Får ett beslut 7. Efter beslutet 2 Global Utmaning; Migrationsströmmar Utvecklingen i omvärlden under de senaste två åren har präglats av stor turbulens med koppling till politiska och ekonomiska faktorer. De politiska protestyttringarna i länder i Nordafrika och på Arabiska halvön har skapat nya flyktingströmmar. Utvecklingen i Mellanöstern har, som Migrationsverkets prognoser under året antytt, gett stora effekter på antalet asylsökande. Migrationsverket bedriver kontinuerlig omvärldsanalys där samtliga av PGU:ns globala utmaningar tas i beaktande. Förtryck, ekonomiskt utanförskap, klimatförändringar och miljöpåverkan, konflikter och sviktande situationer samt smittsamma sjukdomar och andra hälsohot kan alla påverka migrationsströmmarna. Det är viktigt att Migrationsverket har kunskap om omvärlden och den kunskapen hjälper myndigheten att förbereda sig. För att ha bättre kontroll på vad som händer i omvärlden finns därför på Migrationsverket sedan en tid tillbaka en grupp som arbetar med omvärldsanalys. Omvärldsanalysens viktigaste uppgift är att utveckla en systematisk och strukturerad omvärldsbevakning och analys med syfte att på ett tidigt stadium kunna identifiera händelser och faktorer som kan påverka migrationsströmmar och således myndighetens arbete. Fyra av de sju trender redovisade i den senaste prognosen bedöms öka framgent: 7 Tabell 1. Sammanställning av migrationstrender, bedömd utveckling och indikatorer Migrationstrend 1. Den globala ekonomiska krisen generar ökad migration. Utveckling framåt Ökar Indikator Sveriges ekonomiska stabilitet i relation till omvärlden. 2. Sverige ett fortsatt stort Ökar Händelseutvecklingen i 7 Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos till Regeringen (Dnr )

5 5 (15) mottagarland av asylsökande. 3. Antalet personer som bosätter sig i Sverige för att få skydd kommer att öka. 4. Större möjligheter för familjeåterförening. 5. Arbetskraftsinvandring, nya vägar in. 6. Familjemigration till arbetstagare (tredjeland och EES) och studenter. 7. Långsam återhämtning av studenter tredjeland. Ökar Ökar Stabilt Stabilt Stabilt Medelhavsregionen, Mellanöstern och Nordafrika. Sammansättning av nya asylsökande, ensamkommande barn och unga, vidarebosättning. Antal beviljade tillstånd asyl, möjligheten till familjeåterförening utan styrkt id. Efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring, specifik bransch-sammansättning. Relationskvot arbets- och uppehållstillstånd för arbetstagare och medföljande familj, efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring. Avgifter för studerande, stipendiesystem En särskilt utsatt grupp med stort skyddsbehov är barn. Sverige är det land i Europa som tar emot flest ensamkommande barn. Migrationsverket arbetar med ett barnperspektiv som går hand i hand med myndighetens grundläggande värderingar att ha respekt för människan och att arbeta med ständiga förbättringar. Frågan om barn är viktig både nationellt och internationellt. Nationellt pågår för närvarande en genomlysning av barnärenden, bland annat för att stärka rättsäkerheten för barn. Barnfrågor har också internationell koppling. Efter dom från Migrationsöverdomstolen har tillämpningen av anhöriginvandringsreglerna ändrats, 8 vilket lett till att verket har prognostiserat en ökning av ärenden från bland annat Somalia. Ärendena har försenats hos utlandsmyndigheterna vilket i väntan på återförening kan få negativa effekter för barn i berörda familjer. Barnperspektivet aktualiseras också i återvändandearbetet, där verket på olika sätt har försökt att hitta nya arbetsmetoder för att stärka rättssäkerheten för barn. Ett exempel på detta är ERPUM, ett internationellt projekt rörande ensamkommande barn från Irak och Afghanistan. 9 En ny prognos kommer att lämnas in vid tiden för inlämnande att denna PGU-redovisning. Allt tyder på att ovan redovisade trender har förstärkts dramatiskt och prognosen för invandring till Sverige kommer att skrivas upp. Genom att engagera sig i olika samarbeten och processer, både internationellt genom samarbetsforum såsom Budapestprocessen och Pragprocessen, men också nationellt genom nätverk och projektsamarbeten, kan Migrationsverket utbyta erfarenheter med organisationer och 8 MIG 2012:1 9 Projektet är delfinansierat av europeiska återvändandefonden (Community Actions), se vidare om projektet under avsnitt 3.1.

6 FOKUSOMRÅDEN 6 (15) myndigheter och förbättra processer av global karaktär. Dessutom är engagemanget ett sätt att proaktivt och direkt arbeta med globala frågor som har inverkan på myndighetens dagliga operativa arbete och därmed också Sverige. Ett annat sätt att möta de globala utmaningarna är myndighetens arbete inom Migration och Utveckling. Arbetet sker då bland annat genom utvecklingsprojekt som syftar till att öka kvalitén i andra länders migrationshanteringssystem, att bedriva vidarebosättning och stödja andra länder som önskar göra det, samt att underlätta återvändande och frivillig återvandring. Migrationsverket är också aktivt vad gäller att öka kunskapen och informationen om arbetskraftsinvandring. På så sätt bidrar myndigheten till att motverka trafficking och människosmuggling samt till att öka migrationens utvecklingspotential. 3 Migration och Utveckling Med utgångspunkt i PGU:n ska Migrationsverket engagera sig i det internationella utvecklingssamarbetet. I enlighet med Migrationsverkets vision ska myndigheten också bidra till en ökad medvetenhet om sambandet mellan migration och utveckling. Följande utgångspunkter används för att bedöma verkets internationella engagemang i såväl den nationella som den internationella migrantprocessen. 1 Omvärlds- och prognosfokus Verket prioriterar insatser som speglar behoven utifrån Migrationsverkets omvärldsbevakning och prognosarbete. Detta fokus möjliggör snabb respons på situationer som kan uppstå i omvärlden och som kräver insatser från Migrationsverket, såsom situationen i Grekland, den arabiska våren m.m. 2 Kundvärdesfokus Verket prioriterar samarbete med länder och internationella organisationer där det finns en tydlig efterfrågan från verkets kunder (t. ex. Regeringskansliet genom regleringsbrev m.m.) och där kapacitetsutvecklingsinsatser kan skapa goda förutsättningar för att stödja såväl den svenska som den internationella migrantprocessen och där verkets arbete kan komplettera andra insatser. 3 Kompetens- och resursfokus Verket prioriterar insatser där verket besitter speciell kompetens och expertis eller där ett deltagande kan leda till ökad kompetens och kunskap för verket och därigenom vara till nytta för kunderna. Deltagande i internationellt utvecklingssamarbete räknas normalt som kompetenshöjande för verkets personal och ingår som en möjlig aktivitet i verkets kompetensutvecklingsprogram. Under rådande ekonomiska ramar där det finns begränsat med utrymme för internationella insatser kommer de två tidigare fokusområdena att prioriteras.

7 7 (15) Utifrån dessa fokusområden har Migrationsverket för år 2012 identifierat ett antal prioriterade ämnesområden: insatser som stödjer praktiskt samarbete och kapacitetsstöd till länder som har ett högt antal asylsökande; familjeåterförening; vidarebosättning; insatser rörande mottagande eller återvändande av ensamkommande barn; cirkulär migration; arbetskraftsinvandring; stöd till Regeringskansliets arbete med den Globala Ansatsen för Migration (GAM 10 ) inom EU; Twinning-projekt och övriga kapacitetsuppbyggnadsprojekt. Nämnda prioriteringar innehåller ett tydligt mervärde för och stödjer såväl den svenska som den internationella migrantprocessen. Migrationsverket deltar i olika samarbetsforum och i kapacitetsuppbyggnadsprojekt som spänner över flera prioriteringsområden och passar in under större delen av migrantprocessen. Under slutet av 2011 införlivades Söderköpingsprocessen i det Östliga partnerskapet, ett arbete som under 2012 fortsätter genom den nya Panelen för Migration och Asyl, som leds av EU-kommissionen. Som en del i Migrationsverkets stöd till Regeringskansliets arbete med GAM innehar verket en stödfunktion till Panelen. Syftet är att mot bakgrund av erfarenheterna i det tioåriga samarbetet inom Söderköpingsprocessen bredda asyl- och migrationskomponenten i det Östliga partnerskapet. Detta innebär att Migrationsverket och Sverige är delaktigt i arbetet med att ta fram innehåll och agenda på panel- och expertmötena som ska hållas de närmaste tre åren. Även pilotprojektet för kvalitét och utbildning i asylprocessen inom ramen för BMP/Pragprocessen kan ses som en fortsättning på Söderköpingsprocessen, då det följer upp tankarna på en implementering av det europeiska asylutbildningssystemet EAC 11 i målländerna i enlighet med tidigare förda diskussioner och på så sätt stödjer migrantprocesserna i målländerna. Projektet, som startades i augusti 2012 och beräknas pågå i 18 månader, finansieras av EU-kommissionen genom det tematiska programmet samt av Justitiedepartementet. Även Kirgizistan, Turkiet samt Västra Balkan har uttryckt intresse för att delta i samarbetet. EAC-konceptet har också visat sig vara en viktig del i uppbyggnaden av asylsystemet i Grekland och Migrationsverket kommer att i nära samarbete med EASO 12, bidra till att utbildningskonceptet fortsätter att utvecklas och spridas till fler länder. Möjligheter till påverkan och synergieffekter mellan pilotprojektet och Östliga partnerskapets panel för migration och asyl kan förutses. 10 EU Global Approach to Migration and Mobility. 11 European Asylum Curriculum 12 Europeiska byrån för samarbete i asylfrågor på Malta

8 8 (15) Migrationsverkets ordförandeskap i GDISC 13 utgör en plattform för att lyfta frågor som förbättrat samarbete på europeisk nivå kring bland annat omvärldsanalys, utökat samarbete i juridiska frågor, men framförallt vikten av att förstå och hantera migration utifrån ett helhetsperspektiv där migrantens resa genom Europa och genom migrationsprocesserna är den naturliga utgångspunkten för europeiska migrationsmyndigheter. Detta stödjer migrantprocessen på en mer generell nivå genom att flera europeiska migrationsmyndigheter inspireras att arbeta utifrån tanken av ett gemensamt europeiskt system som migranter rör sig inom. I och med att GDISC även inkluderar länder utanför EU finns möjlighet att studera en mer komplett migrantprocess från ursprungsland (ex. Turkiet) via transitländer (ex. Ungern) till destinationsland (ex. Sverige). Från och med våren 2012 leder Migrationsverket ett Twinningprojekt i Armenien med övergripande syfte att stärka hanteringen av migrationsfrågorna i Armenien och att bidra till en EU-anpassning av den armeniska lagstiftningen inom asyl- och migrationsområdet. Projektet finansieras av EU-kommissionen genom det tematiska programmet och genomförs tillsammans med det polska inrikesministeriet. En viktig komponent i projektet handlar om laglig migration, vilket kan ses som en del i Migrationsverkets bidrag till arbetet inom den globala ansatsen, samt även knytas till myndighetens övergripande fokus på arbetskraftsinvandring och cirkulär migration. För Migrationsverkets del kan noteras att Kaukasus är en intressant region att följa bland annat på grund av sitt geografiska läge och närmandet till EU. Migrationsverket deltar också i Sidenvägsprojektet inom ramen för Budapestprocessen. Arbetet inom Sidenvägsregionen bedrivs i projektet Fostering cooperation in the Area of Migration with and in the Silk Routes Region, vilket är delfinansierat av Sverige genom Justitiedepartementet. Under våren 2012 har Migrationsverket deltagit i fact-finding mission till Afghanistan. Projektet fokuserar på samarbetsländer som är av strategisk relevans för Migrationsverket då målländerna i stor utsträckning stämmer överens med de länder varifrån Sverige har en stor asylinströmning (framförallt Afghanistan och Irak) och samarbetet med dessa länder när det gäller återvändandefrågor är prioriterat. Inom området återvändande driver Migrationsverket tillsammans med Nederländerna, Norge och Storbritannien projektet European Return Platform for Unaccompanied Minors (ERPUM) med särskild fokus på efterforskning av föräldrar och ordnat mottagande för ensamkommande barn. Projektets målsättning är att utveckla nya metoder för samarbete kring ensamkommande barn som ska återvända till sitt hemland efter att deras beslut om avvisning vunnit laga kraft. Projektet som avslutas 31 december 2012 stödjer den sista delen i migrantprocessen. 13 General Directors Immigration Services Conference

9 9 (15) Projektet Ny väg in som drivs av Migrationsverket i samarbete med Arbetsförmedlingen och Global Utmaning 14 bidrar till de första stegen i migrantprocessen att förenkla för personer att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare och underlätta integrationen, (se vidare om projektet under avsnitt 4.1). 15 Att förenkla och informera om möjligheterna till laglig migration kan också ha en positiv effekt på utvecklingsmöjligheterna i ursprungslandet i och med att god integration påverkar det ekonomiska, kulturella och sociala utbytet mellan destinations- och ursprungsland. 3.1 Samarbete med andra myndigheter Migrationsverket har under året försökt hitta synergier i samarbetet med andra myndigheter. Samarbetet myndigheter emellan skulle kunna utvecklas ytterligare. I skrivelsen om Sveriges politik för global utveckling framhävs inte bara vikten av en internationell samverkan utan även samstämmighet mellan politikområden. Projektsamarbetet med Arbetsförmedlingen inom Ny väg in är ett gott exempel på viktigt samarbete mellan myndigheter för att hitta synergier mellan migration, sysselsättningsfrågor och utveckling. Migrationsverket ser fortfarande ett stort behov av att vidga och fördjupa samarbetet med Sida. I slutbetänkandet av kommittén för cirkulär migration och utveckling (CiMU) föreslås att Migrationsverket och Sida får ett gemensamt uppdrag att identifiera inom vilka delar av konceptet migration och utveckling man kan samarbeta för att uppnå synergieffekter. Även om myndigheternas uppdrag skiljer sig åt finns många beröringspunkter och möjligheter att kunna utgöra ett stöd till varandras arbete, exempelvis när det gäller kontakter och samarbete med diasporaorganisationer i Sverige. Även i arbetet med återvändande skulle man tjäna på ett bättre samarbete mellan myndigheterna (se vidare under avsnitt 6.3.2). Sida ger idag ett omfattande bistånd till länder dit många personer ska återvända. En stor del av detta bistånd kommer återvändande individer till godo, även om biståndet inte är öronmärkt som Migrationsbistånd. Det är därför viktigt att mötas för att utbyta information om respektive myndighets verksamhet både för att undvika dubbelarbete och för att undersöka möjligheten att uppnå synergier. Arbetet med vidarebosättning är ytterligare exempel på ett viktigt instrument som borde kunnat samordnas bättre med utvecklingssamarbetet. För att kunna arbeta strategiskt med vidarebosättning, d.v.s. göra insatser som får en större betydelse för lösningen av problemet med utdragna flyktingsituationer, behövs ett utökat samarbete med Sida. Ett samarbetsområde som skulle kunna utvecklas mellan myndigheterna är att arbeta strategiskt med både vidarebosättning och kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer med en stor flyktingpopulation. Sidas insatser inom humanitärt bistånd skulle kunna underlätta lokala integrationsmöjligheter. Under Global Utmaning är en fristående oberoende tankesmedja. 15 Projektet är finansierat av Europeiska Integrationsfonden.

10 10 (15) tog Migrationsverket initiativ till möte med Sida vilket ledde till att möte mellan de båda myndigheternas generaldirektörer kunde hållas i februari. Under mötet togs beslut om att en fortsatt dialog ska föras mellan myndigheterna om samarbete kring migration och utveckling. Man enades om att det svenska ordförandeskapet inom GFMD 2013 kan vara en möjlig beröringspunkt för att konkretisera ett sådant samarbete. Under 2012 har en dialog förts mellan Sida och Migrationsverket när det gäller reintegreringsåtgärder. På grund av ett högt migrationstryck i kombination med att ny generaldirektör har tillträtt har myndigheten under året inte haft möjlighet att vara mer aktiva i våra kontakter med Sida men ett nytt möte planeras inom snar framtid. Migrationsverket har under september 2012 engagerat sig i ett redan existerande informellt nätverk av myndigheter som bedriver tjänsteexport. Flertalet myndigheter, inklusive Sida, deltar i detta nätverk. I kommande avsnitt följer en redovisning av hur Migrationsverket arbetar med de fokusområden som har identifierats i PGU:n under utmaningen Migrationsströmmar. 4 Arbetskraftsinvandring Migrationsverket är ansvarigt för att tillämpa det regelverk om arbetskraftsinvandring som sjösattes Ett välfungerande system är centralt för att arbetskraftsinvandring ska vara ett reellt och attraktivt alternativ för personer som vill söka sig till Sverige. Under året har ett flertal insatser gjorts både för att förenkla handläggningen och för att motverka missbruk där människor blir utnyttjade på arbetsmarknaden. Migrationsverket har som mål att ligga i framkant när det gäller att använda ny teknik för insyn och tillgänglighet. Ökade möjligheter till elektroniska ansökningar är ett exempel på en åtgärd som tillgängliggör möjligheten till arbetskraftsinvandring än mer, samtidigt som det kortar handläggningstiderna. Att införa ökade kontroller mot arbetsgivare är också positivt ur ett utvecklingsperspektiv, då människor som arbetar under goda villkor med skälig lön har större möjlighet att bidra till utvecklingen i sina hemländer. De största utomeuropeiska länderna varifrån flest arbetskraftsinvandrare kommit till Sverige under 2012 är Thailand, Indien, Kina, Ukraina och Turkiet. I 2012 års regleringsbrev fick Migrationsverket, Svenska Institutet och Arbetsförmedlingen i gemensamt uppdrag att analysera hur ökade informationsinsatser ytterligare skulle kunna underlätta för arbetskraftsinvandringen från tredjeland till Sverige. Uppdraget ska redovisas den 15 oktober. 4.1 Projektet Ny väg in

11 11 (15) Sedan hösten 2011 driver Migrationsverket, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Global Utmaning, projektet Ny väg in som fokuserar på migranters behov av information. Projektet, som är finansierat av Europeiska integrationsfonden, ska empiriskt undersöka vilka faktorer som gör att migranter kommer till Sverige, samt om det går att omsätta denna kunskap till förbättrade serviceåtgärder och processer hos Migrationsverket för att främja arbetskraftsinvandring och därigenom uppnå bättre och snabbare integration. Med detta perspektiv är det viktigt att tillse att kunskapen om migrationen ökar för att få bättre kännedom om vad olika migranter vill ha och behöver. Projektet arbetar främst med de första stegen i migrantprocessen att förenkla inresan och underlätta integrationen (jfr t.ex. CIMU-utredningen). När den enskilda migrantens kunskaper och färdigheter tas till vara och kommer till nytta i värdlandet, samtidigt som det sker en återföring av kunskap, kompetens och/eller resurser (t ex i form av remitteringar) till ursprungslandet skapas en så kallad win-win-win-situation. Att tydliggöra möjligheten att komma till Sverige även som arbetskraftsmigrant kan också bidra till utvecklingseffekterna i ursprungslandet ökar genom att främja kulturella, sociala och ekonomiska utbyten. I den forskning som görs inom Ny väg in undersöks också vilken betydelse sociala nätverk och transnationella band har för beslutet att migrera. Av vikt ur ett omvärldsperspektiv är att arbetskraftsinvandring kommer att spela en betydande roll för Europa i framtiden. Ofta utnyttjas migranter av smugglare genom att betala höga summor för att ta sig till Europa. Utan att ta bort möjligheterna att söka skydd, finns det flera fördelar att dra ifrån genom att presentera bättre möjligheter för existerande legal invandring. 5 Remitteringar och återföring av kunskap till utvecklingsländer Frågor om remitteringar och återföring av kunskap är viktiga i sammanhanget migration och utveckling. Däremot ligger de inte inom Migrationsverkets ansvarsområde. Projekt såsom Ny väg in som arbetar med att förenkla arbetskraftsinvandring för att bättre ta tillvara migranters kunskaper och färdigheter i Sverige kan dock bidra till positiva utvecklingseffekter i form av remitteringar (ekonomiska och sociala) till ursprungslandet både i de fall sökanden får uppehållstillstånd eller måste återvända. 6 Skydd och varaktiga lösningar för flyktingar 6.1 Vidarebosättning Arbetet med vidarebosättning har fått en alltmer framträdande roll i Migrationsverkets verksamhet och prioriteras av myndigheten i den internationella strategin och därigenom i samtliga relevanta internationella fora.

12 12 (15) Migrationsverket har under 2012 varit engagerat i såväl ATCR 16 som i den nordiska arbetsgruppen för vidarebosättning, NSHF 17. I Iran har en kontaktgrupp för vidarebosättningsfrågor skapats och Migrationsverket stödjer Utrikesdepartementets arbete i denna grupp Vidarebosättning på regeringens uppdrag Migrationsverket har regeringens uppdrag att under 2012 vidarebosätta flyktingar och skyddsbehövande i övrigt. Fördelningen av platserna har skett efter konsultationer med UNHCR och Justitiedepartementet. Valet av destinationer och målgrupper har skett i linje med UNHCR:s prioriteringar och förslag, vilket inkluderar insatser som är strategiskt viktiga i särskilda flyktingsituationer. Femtio procent av platserna prövas direkt på UNHCR:s underlag, (s.k. dossierprövning). Resten utreds genom personliga intervjuer på plats (s.k. delegationsuttagning). 350 platser är reserverade för särskilt brådskande överföring. Under 2012 sker fem delegationsuttagningar i Tunisien, Iran, Djibouti, Kenya och Ecuador samt dossieröverföringar från Sudan, Iran, Costa Rica Pool för flexibelt användande UNHCR har inför årets prioriteringar bett vidarebosättningsländer att avsätta en del av den uttalade kvoten för en flexibel användning. UNHCR har ett ökat behov av öppna kvotplatser som inte är destinerade redan i början av året. Att ha platser för akuta situationer som kan komma att uppstå under året är viktigt för att kunna genomföra snabbare insatser. Migrationsverket har därför avsatt 230 platser i avsikt att hålla dessa öppna till hösten Då UNHCR inte meddelat Sverige något särskilt brådskande behov har poolplatserna i augusti efter samtal med UNHCR fördelats enligt nedan: Pool platser fördelning 2012 Geografiskt område (område som flyktingarna vistas i) Kina/Hong Kong Indonesien Nordafrika Afrikas Horn Iran (Afghanska medborgare) Mellanöstern Syrien Ecuador (Colombianska medborgare) Totalt antal poolplatser Antal platser 20 personer 20 personer 50 personer 20 personer 20 personer 50 personer 50 personer 20 personer 250 personer 16 Annual Tripartite Consultations on Resettlement 17 Nordiska Samrådsgruppen på hög nivå för flyktingfrågor

13 13 (15) Stöd till mindre erfarna vidarebosättningsländer Migrationsverket har under 2012 deltagit som partner i projektet, Linking in, som drivits av UNHCR, IOM och ICMC. Syftet har varit att öka utbytet och samarbetet mellan erfarna och nyare vidarebosättningsländer. Migrationsverket har för Sveriges räkning bland annat varit medarrangör vid en tvådagars konferens i Bryssel för att dela erfarenheter av vidarebosättning till andra länder i syfte att få fler länder att engagera sig i vidarebosättningsaktiviteter Utvecklingsarbete och nya projekt Migrationsverket har de senaste tre åren bedrivit ett utvecklingsarbete för att öka delaktigheten och egenmakten för de flyktingar som ska vidarebosättas till Sverige. Detta har bland annat resulterat i utvecklade Sverigeprogram. Sedan hösten 2011 finns också ett särskilt avsnitt på Migrationsverkets hemsida som riktar sig till kvotflyktingar med information om vad det innebär att vidarebosättas till Sverige. Informationsmaterialet kan också skickas till flyktingar som inte tar del av något Sverigeprogram. Det pågår även ett löpande lean-inspirerat utvecklingsarbete för att skapa ett bättre flöde och en mer standardiserad arbetsprocess internt inom Migrationsverkets vidarebosättningsfunktion för att öka kvaliteten och rättssäkerheten i det arbete som genomförs. Vidarebosättningsfunktionen ämnar ansöka om projektmedel för att ytterligare kundanpassa vidarebosättningsprocessen genom ökat kundvärde och effektivitet. 6.2 Asylprocessen Kortare väntan Migrationsverkets lean-inspirerande utvecklingsarbete Kortare väntan 18 har lett till kortare väntetider för den asylsökande i asylprocessen. Arbetet sträcker sig över och stödjer stora delar av migrantprocessen. Med början hösten 2009 har det nya arbetssättet successivt införts på enheter som ingår i asylprocessen, det vill säga inom verksamhetsområdena Mottagning, Asylprövning och Förvaltningsprocess. Det nya arbetssättet har framgångsrikt fortsatt att implementeras under Idag har flera andra länder i Europa lean-inspirerande satsningar men få har genomfört ett så omfattande förändringsarbete som Migrationsverket. Det finns därför ett stort intresse i Europa för hur Migrationsverket arbetar med utveckling baserat på lean inom asylprocessen och ett behov av metodutveckling där myndigheten har mycket kunskap att bidra med i forum såsom GDISC. Uppmärksamheten på detta arbete inom Europa kan bidra till att förbättra situationen för asylsökanden även utanför Sveriges gränser. Metoderna och idéerna kan också användas i 18 Arbetet var delfinansierat av Europeiska flyktingfonden

14 14 (15) kapacitetsuppbyggande projekt utanför EU såsom t.ex. i Twinningprojektet i Armenien. Att stödja tredjeländer i deras arbete med att bygga upp fungerande system för att hantera migration är en viktig utvecklingsfråga, särskilt för länder som hyser stora migrantpopulationer. 6.3 Återvändandeprocessen Hanteringen av återvändande är av stor betydelse för Migrationsverket. Fokus är en asylprocess i balans där de som har rätt till uppehållstillstånd snabbt kan börja sina nya liv i Sverige och de som inte uppfyller villkoren återvänder hem utan dröjsmål. Migrationsverket arbetar med olika former av stöd som kan underlätta ett självmant återvändande. För Migrationsverkets internationella utvecklingssamarbete är insatser med en tydlig koppling till återvändande prioriterat enligt myndighetens internationella strategi. Bland annat är samarbete och utvecklingsinsatser i länder dit flest ska återvända strategiskt viktigt. Målsättningen med återvändandearbetet är att ett återvändande blir långsiktigt hållbart, oavsett om personen kommer från närområdet eller från mer avlägsna länder. Återvändandearbetet har sedan flera år tillbaka varit ett prioriterat område hos Migrationsverket. Framför allt genom att fortlöpande arbeta med att förstärka och strukturera återvändandearbetet, dels nationellt och dels internationellt. Förutom fokus på hela återvändandearbetet har även arbete med återvändande och ensamkommande barn intensifierats, (se bl.a. om ERPUM-projektet under avsnitt 3) Återetableringsstöd För att underlätta för personer att återvända till länder som på grund av svåra motsättningar har mycket begränsade förutsättningar för återetablering, beslutade regeringen under år 2007 om återetableringsstöd för vissa utlänningar. Stödet betalas ut till personer som fått avslag på sin asylansökan eller återtagit sin ansökan om asyl i Sverige och självmant tänker återvända till något av dessa länder. Stödets storlek är kronor per vuxen, kronor per barn och maximalt kronor per hushåll Avtal om reintegrering och återtagande Utöver återetableringsstödet har de senaste åren större fokus lagts på olika reintereringsprogram i ursprungsländerna. I likhet med återetableringsstödet erbjuds reintegreringsstöd endast till personer som återvänder självmant. Det första reintegreringsavtalen tecknades 2006 med den tyska organisationen AGEF 19 och startade den 1 februari Härefter har Migrationsverket finansierat ett flertal reintegreringsprogram till stöd för personer som ska återvända till Irak, Serbien, Kosovo och Afghanistan. 19 Arbeitsgruppe Entwicklung und Fachkräfte im Bereich der Migration und der Entwicklung zusammenarbeite med verksamhet i Irak.

15 15 (15) En utvärdering har genomförts av Migrationsverkets avslutade reintegreringsprogram. Utvärderingen har identifierat områden inom arbetet med reintegrering som kan vidareutvecklas, bland annat kompetensutveckling hos personal som arbetar med återvändande och ett närmare samarbete med Sida. Migrationsverkets erfarenheter kring reintegrering vid återvändande är att ett framgångsrikt genomförande av olika reintegreringsprogram kräver samarbete och deltagande av olika aktörer, både nationellt och internationellt. Återvändandefrågor och reintegreringsprogram har även fått ett större fokus inom EU och utbudet av olika reintegreringsprojekt i ursprungsländerna är stort. Liksom flertal medlemsstater är det av vikt att det finns en central huvudman gällande bl. a i reintegreringsfrågor. Medlemsstaterna har även påtalat behovet att inom EU enkelt kunna tillgodogöra sig information om vilka olika projekt som bedrivs i de olika länderna och kunna nyttja dem gemensamt. 6.4 Frivillig återvandring Migrationsverket ska underlätta för flyktingar och andra skyddsbehövande med permanenta uppehållstillstånd som frivilligt vill återvandra till sina hemländer. Frivillig återvandring är ett viktigt inslag i den cirkulära migrationen då den med hjälp av rätt åtgärder leder till s.k. brain circulation. Uppdraget bedrivs huvudsakligen genom informationsinsatser, samverkan med externa aktörer samt stöd till frivillig återvandring, och stödjer den sista delen av migrantprocessen. Anders Danielsson