Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

Transkript

1 Immigrant-institutet Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen Arbetskraftsinvandring till Sverige av Kommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige. Sammanfattning: Immigrant-institutet ansluter sig till huvudprinciperna i utredningen. Kompletterande synpunkter: 1) Onödiga eller för korta tidsgränser i förslaget avskaffas. 2) Slopad överföring av nya arbetsuppgifter till Migrationsverket. Det blir mer fördelaktigt om frågan om behovet av arbetskraft handläggs på Arbetsmarknadsverket. Vår erfarenhet av Migrationsverket är att de inte klarar av anhopningen av ärenden, helt oberoende av hur mycket resurser som satsas på det. 3) Slopade regler för arbetstillstånd under väntetid för asylsökande, och omformulering av undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd till det mer positiva arbetstillstånd på vissa villkor eller tillfälligt arbetstillstånd. 4) Föreslagna tidsgränser för den som ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avslag på asylansökan och utvisning bör ändras eller avskaffas. Gränsen bör vara minst tre månader som för visum. 5) Antalet svårbehandlade ärenden minskar, när arbetstillstånd söks i stället för asyl. 6) Sverige bör ratificera FN:s konvention om invandrararbetarnas rättigheter. 1

2 Kommentarer: Det finns positiva sidor av arbetskraftsinvandring som kan betonas extra. T.ex. det faktum att öppnare möjligheter också ger rätt för invandrare att återvända till hemlandet utan att vara rädd för att finna gränserna till Sverige stängda i fall man inte lyckas i återvändandet och vill tillbaka till Sverige. Detta är en erfarenhet från återvandrare till framförallt Grekland under 80-talet och till Chile under 90-talet. Flera av dem önskare komma tillbaka till Sverige, men deras rätt att vistas i Sverige hade upphört. Vi tror att ett enklare förfarande underlättar för just denna grupp och därmed gör det lättare att bestämma sig för att flytta tillbaka hem, vilket också får ses som en viktig rättighet i migrationsprocessen. Det finns flera goda förslag om att minimera byråkratin vid hanteringen av arbetstillstånd. Ett av dem är det under kapitlet 7, punkt 2: Paragrafen medger att arbetskraftsinvandrad person som förlorar sitt arbete får söka nytt arbete inom tre månader. Vi tillstyrker formuleringen helt. Det skapar trygghet för invandraren att inte tvingas ut enbart på grund av förändringar på arbetsplatsen. Kapitel 4.2 Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphör Kommitténs förslag: Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen ska upphöra. Arbetsgivarens bedömning av om det finns behov av att rekrytera från tredjeland bör vara avgörande. Kontroll av anställningsvillkor och att principen om gemenskapsföreträde respekteras ska fortsättningsvis utföras av Migrationsverket. I texten sidan 30-31: Enligt 12 kap. 15 andra stycket UtlL ska en utlänning som avvisas lämna landet inom två veckor och en utlänning som utvisas lämna landet inom fyra veckor efter det att beslutet vann laga kraft om inte annat bestämts i beslutet. För att motverka missbruk av möjligheten att efter avslag på en asylansökan kunna ansöka om uppehållstillstånd för arbete utan att lämna landet, är det rimligt att det införs en tidsgräns för när ansökan senast ska ha lämnats in för att den ska kunna beviljas. Denna tidsgräns bör sättas till två veckor från det att beslutet om avslag på en ansökan om asyl vunnit laga kraft. Om Migrationsverket får in en ansökan efter det att tidsgränsen på två veckor har passerats ska ansökan avvisas. Våra kommentarer: Detta förslag kommer att leda till svåra överväganden för både myndigheten och de övriga berörda parterna. Därför föreslår vi att det ändras på en punkt. Föreslagna tidsgränser bör ändras eller avskaffas för den som ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avslag på asylansökan och utvisning. Under två veckor efter beslut hinner nödvändiga kontakter inte tas för att få ett erbjudande om arbete. Det kan inte vara rimligt 2

3 att ansökan avslås enbart på grund av försening. Rimligare är därmed en tidsgräns om tre månader, dvs samma period under vilken en person med visum får söka arbete. Kommitténs förslag sidan 24: Principen om gemenskapsföreträde måste även i fortsättningen respekteras. En grundförutsättning för att detta ska kunna göras, är att lediga anställningar görs tillgängliga för personer bosatta inom EES och i Schweiz. Våra kommentarer: Denna princip kan accepteras som ett första steg till dess att man finner bättre rutiner för arbetskraftsinvandring. Målet bör dock vara att en arbetssökande från tredjeland som får ett erbjudande om arbete inte hindras i sista stund på grund av i efterhand tillkomna sökande från EU eller EES-områden. Det är ett av våra argument för att Arbetsmarknadsverket är bättre lämpat för uppgiften än Migrationsverket. Eftersom Arbetsmarknadsverket följer upp arbetsmarknaden och också står för den formella annonseringen av lediga tjänster behöver inte någon konflikt uppstå mellan arbetsgivarens erbjudande och myndigheten. Kapitel 4.3 Närmare om Migrationsverkets prövning Vi instämmer i huvudprinciperna. Dock är vi tveksamma om Migrationsverket ska stå för bedömningen av anställningsvillkor och därtill relaterade frågor. Vi tror inte att den föreslagna kompetensförstärkningen på verket kommer att bli verklighet. Arbetsmarknadsverket har en lång tradition i sin myndighetsutövning som bör tas tillvara även fortsättningsvis. En god erfarenhet har man från tiden då Arbetsmarknadsverket ansvarade för flyktingmottagandet på och 60- talen. Enligt förslaget ska AMS inte längre ha någon materiell uppgift i hanteringen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, förutom annonseringen av tjänsterna, i och med att Migrationsverket i stället ska inhämta uppgifter om lön, försäkringsskydd och anställningsvillkor från arbetstagarorganisationerna. Det räcker inte eftersom kunskapen också finns på arbetsgivarsidan och partsintressen hos fackförbunden bara täcker en del av arbetskraftsbilden. Vi erinrar om att arbetskraftsinvandringen aldrig skötts så väl som efter andra världskriget via UD och dåvarande arbetsmarknadsverkets förmedling av den utländska arbetskraften. Migrationsverkets uppgift när det gäller invandring som arbetskraft eller som studerande bör begränsas till att registrera tillståndet av vistas i Sverige och att tillståndet efterlevs. Kapitel 4.4 Om säsongsarbete Vi tillstyrker förslaget om att tillståndsgrunden för säsongsarbete tas bort. Den behövs inte längre med den nya lagen. 3

4 Kapitel 5 Asylsökande I fråga om arbetstillstånd för asylsökande under väntetiden föreslår vi att fyra månaders regel slopas, eftersom det ser mera ut som en onödig byråkratisk belastning för Migrationsverket och också utgör ett osäkerhetsmoment för de asylsökande. Formuleringen AT-UND undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd är en märklig konstruktion på svenska. Det ser ut som om även lagstiftaren behöver gå på SFI för att skriva rätt. Undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd kan inte betyda att man får arbeta, i så fall bör man säga det. Frasen kan betyda vad som helst, t.ex. att man kan få hyra en bostad utan att ha arbetstillstånd, eller helt enkelt att man kan vistas i Sverige utan att ha arbetstillstånd. Därför bör meningen ändras till en positiv fras i samband med ändring i utlänningslagen och omformuleras med en rak formulering, dvs arbetstillstånd på vissa villkor eller tillfälligt arbetstillstånd, för att det är just vad det är. I dag är det många asylsökande och många andra som inte förstår innebörden av en mening som undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Får de eller får de inte arbeta? Om de får arbeta då har de ju fått ett arbetstillstånd. Meningen betyder inte att man får arbeta. Det är viktigt med språkvård i samband med lagtexter. Vi instämmer inte i kommitténs utgångspunkter om att personer söker asyl enbart av arbetsmarknadsskäl. Snarare är det tvärtom. Öppnar man för arbetskraftsinvandring innebär det att många som skulle ha asylskäl låter bli att ansöka på de grunderna. Det finns också redan idag tillräckliga instrument för att bedöma om en asylansökan är uppenbart oriktig. 6 Ekonomiska konsekvenser 6.1 Arbetskraftsinvandring Kommittén gör bedömningen att antalet ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd kommer att öka. Vår kommentar: Vi tror att detta kan ske samtidigt som många genom att föredra arbetskraftsreglerna kommer att avstå från att söka asyl och att ansökningarna blir lättare att behandla. Arbetsbördan för myndigheten behöver inte bli så mycket större. Vi vill upprepa vår tanke att Migrationsverket inte behöver få ny kompetens inom arbetsmarknadsområdet, som blir mycket svårt att åstadkomma, när man inte får syssla med förmedling av arbete till i Sverige bosatta och all förmedling måste ske inom ramen för den totala arbetskraften. Utlänningar är ingen exklusiv grupp av arbetssökande. Därmed lämpar sig bäst att Arbetsmarknadsverket har detta ansvar även framgent. 4

5 FN:s konvention om invandrararbetarnas rättigheter Kommittén berör inte FN:s konvention om invandrararbetarnas rättigheter. Det är av vikt att Sverige i samband med ändringarna i utlänningslagen Sverige ansluter sig till denna konvention. Det sägs i kommitténs texter att en invandrad person ska ha samma löneförmåner, försäkringar etc som övriga arbetare. Regeringen har vid tidigare förfrågan låtit meddela att de rättigheter som finns i konventionen tillämpas redan i Sverige. I så fall finns det ännu mindre anledning att inte ratificera konventionen. Konventionen behövs, om inte för Sverige, så för många andra länder i världen. Borås som ovan Miguel Benito Institutschef Immigrant-institutet, Katrinedalsgatan 43, Borås Tel , fax E-post: migrant@immi.se. 5