Rikskrim 10. Riks krim

Transkript

1 Rikskrim Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, Stockholm E-post: Tel: Fax: Rikskriminalpolisen

2 Innehållsförteckning Rikskriminalpolisen i korthet s. 2 Chefen har ordet s. 4 Grov organiserad brottslighet individer, verksamheter och metoder s. 6 Så arbetar Rikskriminalpolisen s. 11 Kriminalpolisenheten s. 15 Centrala gränskontrollenheten s. 19 Enheten för internationellt polissamarbete s. 22 Ordningspolisenheten s. 26 Ärenden i urval s. 29 Uppklarade kvinnoöverfall i Örebro Helikopterrånet en av Rikskriminalpolisens största utredningar Ny granskning av självmord löste två mord Första gripandet i Sverige för folkrättsbrott Rikskriminalpolisens medarbetare s. 32 Rikskriminalpolisens ekonomi s. 36 The Swedish National Bureau of Investigation s. 38 Index s. 40 Förkortningar s. 41

3 Förändringar i omvärlden ökar efterfrågan på samordning och expertstöd från oss.

4 Rikskriminalpolisen i korthet Rikskriminalpolisenheten i korthet Rikskriminalpolisen samordnar och leder Sveriges kamp mot grov organiserad brottslighet. I uppdraget ingår även att vara Sveriges kontaktpunkt för internationellt polissamarbete och att samordna Polisens insatser vid kriser och särskilda händelser. Uppdraget Rikskriminalpolisens uppdrag består av tre delar: kampen mot grov organiserad brottslighet, internationellt polissamarbete och krisberedskap. Kampen mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisens främsta uppdrag är att såväl nationellt som internationellt bekämpa grov organiserad brottslighet och försvåra för de grovt kriminella att verka i Sverige. Kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för internationell brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen är även ansvarig för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska poliser deltar i uppdrag utomlands. Ansvar för krisberedskap I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår att hantera kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Verksamhet Inom uppdraget har Rikskriminalpolisen tre olika roller: ledning och samordning, expert samt operativ verksamhet. Ledning och samordning Rikskriminalpolisen har lednings- och samordningsuppgifter inom en mängd områden. Några exempel är kriminalunderrättelseverksamhet, gränskontrollfrågor och kvalificerat personsäkerhetsarbete. Rikskriminalpolisen leder och samordnar också gränsöverskridande insatser. Som expert utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Genom utbildningar och samarbete tillför Rikskriminalpolisen kompetens till polismyndigheterna och andra brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Rikskriminalpolisen bedriver egen operativ verksamhet och biträder landets polismyndigheter vid behov. I den operativa verksamheten bidrar Rikskriminalpolisen med expertkompetens, till exempel teknikspaning och utredningskompetens vid svårutredda mord, samt nationella resurser, till exempel Polisflyget och Nationella insatsstyrkan. Organisation Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen som är en myndighet under den svenska regeringen. Centrala gränskontrollenheten Kriminalpolisenheten Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatser Staben Sveriges Regering rikspolisstyrelsen rikskriminalpolisen Enheten för Internationellt polissamarbete Internationella sektionen Sambandsmannasektionen Ordningspolisenheten Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor 2 Rikskriminalpolisen 2010

5 Rikskriminalpolisen i korthet Organisation Rikskriminalpolisen ingår i Rikspolisstyrelsen och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten leds av rikskriminalchefen som rapporterar direkt till rikspolischefen. Vid Rikskriminalpolisen finns Enheten för internationellt polissamarbete, Kriminalpolisenheten, Ordningspolisenheten, Centrala gränspolisenheten samt Staben. Till Rikskriminalpolisen hör även Ekobrottskansliet. Medarbetare Vid utgången av 2010 hade Rikskriminalpolisen 652 medarbetare jämfört med 630 föregående år. 72 procent av medarbetarna är poliser. Bland de civilanställda finns många specialister, bland annat inom analys, IT, språk, juridik och psykologi. Ekonomi Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker genom beslut av rikspolischefen. För 2010 uppgick det disponibla anslaget till 685 miljoner kronor. Grov organiserad brottslighet En sammantagen bedömning är att den grova organiserade brottsligheten fortsätter att öka och att de kriminella använder alltmer sofistikerade metoder i sin verksamhet. Individer Majoriteten av de strategiskt viktiga individerna inom den grova organiserade brottsligheten är män i åldern år. Inom den grova brottsligheten finns många grupperingar, exempelvis kriminella MC-gäng och etniska gäng, men de flesta grovt kriminella tillhör inte någon gruppering. De drar istället nytta av ett stort kriminellt kontaktnät, som ofta har internationella kopplingar. Verksamheter De grovt kriminella riktar främst in sin verksamhet på narkotikahantering i alla dess former, människohandel och människosmuggling, varusmuggling, grova stölder och rån, utpressning och beskyddarverksamhet samt ekonomisk brottslighet. Metoder De grovt kriminellas kapacitet bedöms utifrån i vilken grad de använder tre metoder i sin verksamhet: förmågan att driva företag, att utöva otillåten påverkan och att utöva våld. Kriminella använder företag i hög utsträckning, dels för att generera pengar, dels som front för att dölja pengars ursprung. Hot och trakasserier, främst mot vittnen, målsäganden och poliser, är en vanlig form av otillåten påverkan. Användning av våld är mycket vanligt bland kriminella, även om de strategiskt viktiga individerna ofta inte själva utför våldet. Rikskriminalpolisen

6 Chefen har ordet Klas Friberg är ny rikskriminalchef sedan december En förändrad omvärld påverkar oss alla De förändringar som nu sker i vår omvärld påverkar hela Polisen. För Rikskriminalpolisens del innebär det ett större fokus på det arbete vi gör och en större efterfrågan på samordning och expertstöd från oss. Att vi tillförs nya arbetsuppgifter visar på ett fortsatt högt förtroende för Rikskriminalpolisen. Tio dagar efter att jag tillträtt som rikskriminalchef inträffade terrordådet i centrala Stockholm. Det gav mig en unik möjlighet att se Rikskriminalpolisens förmåga att hantera en svår och allvarlig händelse. Rikskriminalpolisen upprättade omedelbart en stab för att stödja Säkerhetspolisens arbete och samordna tillgängliga resurser, bland annat bombtekniker, Nationella insatsstyrkan och Polisflyget. Vi stöttade Säkerhetspolisen med utredare, analytiker och andra specialister. Jag är imponerad över den professionella attityd och den kunskap som organisationen visade prov på. Nytt fokus på en av våra huvuduppgifter Terrordådet är en av flera förändringar i omvärlden som påverkar hela Polisen. Säkerhetspolisen höjde den 1 oktober 2010 hotnivån för terrorism riktad mot Sverige. Två personer dömdes i december 2010 i Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott. I slutet av året greps fyra personer bosatta i Sverige, misstänkta för att ha förberett terroristbrott i Danmark. Dessa händelser sätter fokus på en av Rikskriminalpolisens huvuduppgifter: vårt ansvar att samordna Polisens arbete vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Det sätter också fokus på den utveckling som krävs inom Polisen för att hantera en föränderlig omvärld. Rikskriminalpolisen har en stark organisation med professionella medarbetare både specialister och generalister som har kapacitet att fånga upp och ta ansvar för att möta förändringar i omvärlden. Mut- och korruptionsbrott vanligare än vi trott Ett bevis på att vi har den potential som krävs för att klara dessa omvärldsförändringar är att rikspolischefen har gett oss två nya uppdrag. Det första uppdraget innebär att vi får ansvaret för utredningar av mut- och korruptionsbrott. Få personer döms idag till fängelse för den här typen av brott, och Åklagarmyndigheten särredovisar inte längre misstänkta mut- och bestickningsbrott. Det finns dock anledning att anta att mut- och korrup tionsbrott förekommer i större utsträckning än vad vi tidigare har 4 Rikskriminalpolisen 2010

7 Chefen har ordet bedömt, och att brotten ofta har kopplingar till den grova organiserade brottsligheten. Vårt arbete med underrättelseverksamhet, spaning och utredning av den grova organiserade brottsligheten i Sverige ger oss goda förutsättningar att förhindra och utreda även mut- och korruptionsbrott. Kommande uppdrag: seriebrottslighet Det andra uppdraget gäller seriebrott och mängdbrott. Rikskriminalpolisen kommer troligtvis att få ansvaret för att samordna underrättelsearbetet för seriebrottslighet inom svensk polis. Vi kommer också att göra en nationell satsning där vi tillsammans med landets polismyndigheter ökar Polisens förmåga till riktade insatser mot mängdbrott. Personer och grupperingar som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet är i allt högre utsträckning multikriminella och har även seriebrott som inkomstkälla. Den organiserade seriebrottsligheten karaktäriseras av att den är väl planerad och gränsöverskridande. Inbrott i bostad, grova stölder och häleribrott kan tyckas vara vardagliga brott, men genom att utföra brotten i stora volymer kan personer inom den grova organiserade brottsligheten skaffa sig stora inkomster. När samma personer eller grupperingar är inblandade i till exempel inbrottsserier på olika platser i landet får brottsligheten en nationell dimension. Min övertygelse är att vi har goda förutsättningar att tillsammans med landets polismyndigheter minska både det som betecknas mängd- och seriebrottslighet. Utmaningen i att kombinera våra roller En del av mitt uppdrag som chef är att fånga upp de förändringar i omvärlden som påverkar Rikskriminalpolisen. Terrordådet i Stockholm och andra händelser gör att vi måste fortsätta att utveckla vår förmåga att hantera kriser. De grovt kriminella hittar ständigt nya brottsupplägg och nya sätt att öka sina brottsvinster. I takt med dessa förändringar blir det naturligt för oss att även ta oss an arbetet med mutbrott, korruption och seriebrottslighet. Det är ett kvitto på att förtroendet för Rikskriminalpolisen är högt. Efter en kort tid som rikskriminalchef kan jag konstatera att polismyndigheterna efterfrågar allt mer experthjälp och samordning från Rikskriminalpolisen, inom allt fler områden. Det är ett gott betyg eftersom det innebär att landets polismyndigheter sätter stort värde på vår insats. Men i detta ligger också en utmaning för oss som handlar om att bibehålla och stärka det som är Rikskriminalpolisens huvudsakliga roller. Som en nationell resurs har Rikskriminalpolisen en naturlig roll som samordnare av olika verksamheter inom Polisen. Omvärldsförändringarna och de nya uppdragen förstärker den rollen ytterligare. Vi bedriver också operativ verksamhet, oftast i samverkan med andra myndigheter. Vårt eget operativa arbete ger oss förutsättningar att utveckla kompetens och metoder som kommer till nytta i expertrollen. Som expert medverkar vi i utvecklingsarbete och överför kompetens till polismyndigheter och andra. Utmaningen är att kombinera och balansera dessa olika roller för att nå bästa möjliga resultat för svensk polis. Tillsammans med landets polismyndigheter ska vi minska både mängdoch seriebrottslighet. Utökat samarbete nationellt och internationellt Den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, med en bred myndighetssamverkan, startade Satsningen är fortfarande relativt ny och vi har ännu inte nått full effekt. Men nu när strukturen satt sig kan vi intensifiera vårt arbete mot de grovt kriminella och dra full nytta av denna unika samverkan mellan myndigheter. Det är en utmärkt grund att bygga vidare på. Grov organiserad brottslighet och seriebrottslighet har numera nästan alltid internationella kopplingar. Även denna utveckling påverkar vårt arbete. Under 2010 har Rikskriminalpolisen utvecklat interna arbetssätt för att ännu effektivare bistå svensk och utländsk polis med information som bidrar till att förebygga och lösa brott. Dessutom ska vi fortsätta att utveckla samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter, både i Sverige och utomlands. Arbetet inom Europol och EU:s gränskontrollbyrå Frontex är två exempel på den internationella samverkan som kommer att få ökad betydelse i framtiden. Medarbetare som motsvarar högt ställda krav Vår uppgift, våra roller och de omvärldsförändringar som påverkar oss ställer höga krav på medarbetarnas kompetens. Rikskriminalpolisen har medarbetare som är hängivna och engagerade i sina arbetsuppgifter. Vi har en låg personalomsättning och är en attraktiv arbetsgivare, vilket är två utmärkande tecken för en bra arbetsplats. Den medarbetarundersökning som vi genomförde 2010 visar att medarbetarnas förtroende för Rikskriminalpolisens ledning och mål har ökat. Som nytillträdd chef blir det min utmaning att upprätthålla medarbetarnas höga förtroende och att vi tillsammans fortsätter bidra till en effektiv svensk polis. Det är en uppgift jag tar mig an med glädje. Klas Friberg Rikskriminalchef Rikskriminalpolisen

8 Grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet individer, verksamheter och metoder Den grova organiserade brottsligheten har allvarliga ekonomiska effekter på samhället genom förlorad egendom, skattebortfall och snedvriden konkurrens. Den har även allvarliga effekter på människors fysiska och psykiska hälsa genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Grov organiserad brottslighet Individer Majoriteten av de strategiskt viktiga personerna inom den grova organiserade brottsligheten är män i åldern år. Många av dem tillhör inte någon gruppering, men drar nytta av ett stort kriminellt kontaktnät, ofta med internationella kopplingar. Verksamheter Brottsområden som traditionellt engagerar den grova organiserade brottslig heten är narkotikahantering i alla dess former, människohandel och människosmuggling, varusmuggling, grova stölder och rån, utpressning och beskyddarverksamhet samt ekonomisk brottslighet. Metoder För att bedöma kriminella aktörers kapacitet utgår de brottsbekämpande myndigheterna från tre metoder som aktörerna använder sig av i sin kriminella verksamhet: företag, otillåten påverkan och våld. En sammantagen bedömning är att den grova organiserade brottsligheten fortsätter att öka och att de kriminella använder alltmer sofistikerade metoder i sin verksamhet. Rikskriminalpolisens uppdrag förutsätter en omfattande omvärldsanalys och en kontinuerligt uppdaterad lägesbild av den grova organiserade brottsligheten, i Sverige och internationellt. Omvärldsanalysen gör det möjligt att upptäcka nya brottsfenomen och lägesbilden gör det möjligt att bedöma hur brottsligheten ska prioriteras. Lägesbilden utgör en gemensam grund för samordningen av olika myndigheters insatser mot den grova kriminaliteten. Strategiskt viktiga personer Personer inom den grova organiserade brottsligheten söker ständigt nya möjligheter att öka sina illegala vinster. De konstruerar nya brottsupplägg och hittar nya sätt att underlätta sin verksamhet för att undvika lagföring. I Sverige finns många aktörer inom den grova organiserade brottsligheten som är aktiva på flera kriminella marknader. Många driver företag, samtidigt som de till exempel påverkar rättsprocessen på ett otillåtet sätt. Detta innebär att de mer avancerade kriminella nätverken utgör ett hot mot olika samhällssfärer, till exempel enskilda individers fysiska säkerhet, den legala ekonomin och statens myndighetsutövning. I kampen mot den organiserade brottsligheten är det nödvändigt att bedöma vilket samhällshot var och en av de strategiskt viktiga personerna inom den kriminella världen utgör. Detta för att brottsbekämpande myndigheter ska kunna rikta resurserna mot rätt individ, vid rätt tillfälle, på ett effektivt sätt. Majoriteten av de strategiska personerna i de kriminella nätverken är män i åldern år. Många av dem tillhör inte någon gruppering, men drar nytta av ett stort kriminellt kontaktnät, ofta med internationella kopplingar. De fungerar som kriminella konsulter och erbjuder sina tjänster till många olika brottsupplägg. Gäng och nätverk Kriminella MC-gäng är kanske den mest kända typen av nätverk inom den grova organiserade brottsligheten. Men det finns många andra typer av grupperingar, exempelvis territoriella gäng och nätverk som baseras på gemensam etnicitet. En tydlig gängtillhörighet är en fördel för kriminella som vill använda sitt vålds- och skrämselkapital. Medlemmar i kriminella MC-gäng förekommer oftare än personer från andra gäng som medhjälpare i ekobrottssammanhang, ofta som styrelseledamöter i olika företag. I flera svenska städer finns territoriella gäng som kontrollerar de kriminella marknaderna i ett geografiskt område, vanligtvis en stadsdel eller förort. De tycks inte sträva efter att expandera utan fokuserar på att behålla eller utöka sin andel av den lokala kriminella marknaden. Ytterligare en kategori är gäng och nätverk som baseras på gemensam etnicitet. Kriminella nätverk med kopplingar till Balkan ägnar sig främst sig åt kokain- och heroinsmuggling. Baltiska och polska nätverk inriktar sig på att smuggla syn 6 Rikskriminalpolisen 2010

9 Grov organiserad brottslighet Telefonavlyssning och annan spaningsteknik gör det möjligt att inhämta unik information om personer och nätverk inom den grova organiserade brottsligheten. På så sätt kan spaningsteknik bidra till avgörande pusselbitar i brottsutredningar. tetiska droger som amfetamin och metaamfetamin till Sverige. Under det senaste året har baltiska grupperingar förekommit i samband med bedrägerier och ekonomisk brottslighet. Kriminella personer från Ryssland har vid flera tillfällen visat sig smuggla alkohol och cigaretter. I övrigt verkar inte kriminella från Ryssland ha för avsikt att slå sig in på de svenska kriminella marknaderna. Däremot har centralasiatiska och kaukasiska kriminella nätverk blivit allt vanligare i Sverige. Specialister i brott Organiserad brottslighet ställer krav på både organisationsförmåga och sakkunskap. Det behövs personer som har de kunskaper och kontakter som krävs för att organisera kriminell verksamhet. Det behövs också personer som specialiserat sig på en viss typ av kriminell verksamhet. De senare är lätta att ersätta. Utöver dessa kategorier finns andra typer av experter, till exempel revisorer och bolagsbildare. De spelar en central roll, speciellt när det handlar om ekonomisk brottslighet. De medverkar ofta i brottsuppläggen som rådgivare, men deras verksamhet är inte nödvändigtvis olaglig i sig. Kriminella verksamheter Brottsområden som traditionellt engagerar den grova organiserade brottsligheten är narkotikahantering i alla dess former, människohandel och människosmuggling, varusmuggling, grova stölder och rån, utpressning och beskyddarverksamhet samt ekonomisk brottslighet. Narkotikabrott vanligast Narkotikabrottslighet utgör ett stort och uppmärksammat problem. Brottstypen genererar ofta snabba och stora ekonomiska vinster. Det är en av förklaringarna till att den narkotikarelaterade kriminaliteten är mycket innovativ och svår att bekämpa. Smugglingen av narkotika till Sverige domineras av välorganiserade kriminella nätverk. Det finns idag inga tecken på att vare sig tillgången på eller missbruket av narkotika minskar i Sverige. Viss variation kan förekomma över tid, men statistiken visar att tillgången på narkotika ökar, samtidigt som gatupriserna sjunker. Vid sidan av de traditionella marknaderna har kriminella sedan några år tillbaka börjat marknadsföra olika typer av droger via Internet. Människosmuggling och människohandel Människosmuggling är en mycket lukrativ verksamhet i förhållande till de straff som människosmugglare riskerar. De som organiserar människosmuggling ingår ofta i internationella nätverk med baser i Sverige. Nätverken är vanligen etniskt homogena och de smugglar oftast människor med samma etniska bakgrund som de själva. Det finns exempel på att människosmugglare även bedriver annan kriminell verksamhet, till exempel cigarettsmuggling via färjetrafiken över Östersjön. Människohandel är i de flesta fall att anse som organiserad brottslighet med internationell anknytning. Människor rekryteras med tvång, vilseledande, skuldfällor etc. för att därefter transporteras till Sverige i syfte att utnyttja dem för sexuella ändamål, tiggerier, stölder eller olika former av tvångsarbete. Rikskriminalpolisen

10 Grov organiserad brottslighet De kriminella nätverk som ägnar sig åt människohandel i Sverige är även de ofta etniskt eller nationellt homogena, med ett litet antal medlemmar på plats och huvudmän utanför Sverige. Majoriteten av ursprungsländerna är EU-länder men även t.ex. västra Balkan, Thailand och Nigeria förekommer. Smugglingen ökar, bankrånen minskar Smuggling av varor in och ut ur Sverige är en omfattande kriminell verksamhet. Smuggling och olaglig handel med cigaretter och alkohol är mycket lönsamt och tycks engagera allt fler grovt kriminella. Beslagen av cigaretter har ökat konstant sedan Under 2009 togs knappt 57 miljoner cigaretter i beslag, vilket var närmare en tredubbling jämfört med året innan. Redan under det första halvåret 2010 passerades 2009 års hela beslag. Under 2010 har produktionen av de smugglade cigaretterna flyttat från Östeuropa till Mellanöstern och Asien, med Filippinerna som nytt produktionsområde. Sverige är både mottagarland och transitland för cigarettsmuggling till Storbritannien, Norge och Irland. Rån är sedan länge ett stort problem i Sverige, även om det sedan ett par år syns en tydlig nedåtgående trend i antalet bankrån. För såväl bank- som värderån har det tillgripna värdet minskat. Antalet bankrån har minskat mer än antalet värderån, som legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Ekonomisk brottslighet Ekonomisk brottslighet bedrivs antingen i enskild regi eller i företagsform. Utan-skatt-rakt-ned-i-fickan -principen fungerar när verksamheten har liten omfattning. Så snart den blir mer omfattande behövs någon typ av registrerat företag. Detta faktum är aktörer inom den grova organiserade brottsligheten väl medvetna om. De vanligaste ekobrotten är forfarande bokförings- och skattebrott, till exempel svart arbetskraft och osanna fakturor. En tydlig utveckling är att fler grovt kriminella börjat intressera sig för ekonomisk brottslighet. Ekobrottslighet kännetecknas bland annat av att laglig och brottslig verksamhet blandas. Både legala och kriminella aktörer kan förekomma i brottsuppläggen. Många gånger är den lagliga verksamheten en fasad för vinningsbrott som skatte- och bokföringsbrott. Som regel exponerar sig huvudmännen så lite som möjligt, genom att använda bulvaner eller målvakter. Ekonomisk brottslighet kan generera mycket stora vinster och straffsatserna är relativt låga i förhållande till brottsutbytet. Detta tillsammans med att skattebrott är komplicerade att utreda bidrar sannolikt till det stora intresset. Olika typer av bedrägerier är vanliga i den kriminella världen. Ett exempel är bedrägerier där personnummer kapas för att utnyttja ROT-avdragen. Ett annat vanligt upplägg är att företag luras att betala för obefintliga eller värdelösa annonsplatser. Det förekommer även kreditbedrägerier där företag med god betalningsförmåga plötsligt upphör med att betala leverantörsfakturor. En annan typ av bedrägeri är bidragsfusk. Miljöbrott Antalet grova miljöbrott fortsätter öka. Miljöbrott är exempelvis illegal avfallshantering eller handel med utrotningshotade växter och djur. Liksom byggbranschen är detta område starkt lagreglerat. Överträdelser kan ge stora ekonomiska vinster. I takt med att miljöreglerna skärps ökar brottsincitamenten och vinstmarginalerna. Detta kommer sannolikt att öka intresset hos de grovt kriminella. Den illegala smugglingen av miljöfarligt avfall från Sverige är omfattande. För att kunna organisera smugglingen krävs kunskap om internationell handel, tillstånd, fordon för transport till uppsamlingsplatser, tillgång till lager och inte minst finansiella resurser. Miljöbrott som kopplats till den organiserade brottsligheten är illegal utförsel av miljöfarligt avfall och begagnade varor. Särskilt vanligt är skrotbilar, elektronikskrot som datorer, TV-apparater och vitvaror, speciellt kylskåp. Främst smugglas miljöfarligt avfall och skrotbilar till länder i Väst- och Centralafrika. Fordon smugglas också till Mellanöstern och Sydamerika. Seriebrottslighet Med seriebrottslighet menas flera brott av liknande art som begås av samma gärningsmän, ofta över ett större geografiskt område. Under senare år har det blivit alltmer tydligt att även kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten ägnar sig åt seriebrottslighet. Den organiserade seriebrottsligheten är välplanerad, strukturerad och ger stora inkomster genom den stora volymen brott. Grova stölder och häleri i kombination med ekonomisk brottslighet, utpressning och vapenbrott är en vanlig kombination. Andra vanliga seriebrott är inbrott i bostäder, stölder av fordonsdelar, häleri, åldringsbrott och vägrån. Kriminella metoder Precis som den legala ekonomin behöver den grova organiserade brottsligheten en välfungerande infrastruktur. Tillgång till leverantörer, transporter, lager och köpare är lika viktigt oavsett om varorna eller tjänsterna är legala eller illegala. Företagande som förutsättning för brott Företag används i hög utsträckning av kriminella personer, dels för att generera pengar genom försäljning av varor eller tjänster, dels som front för att dölja pengars ursprung. Det är däremot ovanligt att de kriminella själva är formella företrädare för företagen. Det är i stället andra, exempelvis släktmedlemmar. Många gånger är företag en förutsättning för att kunna bedriva grov organiserad brottslighet. Ett exempel är smuggling i större skala, som omsätter mycket pengar och som ofta kräver samordnade transporter och tillgång till lager. Bedrägerier med hjälp av företag, till exempel genom illegalt utnyttjande av ROT-avdrag eller assistansersättning, beräknas omsätta miljardbelopp varje år. Ett annat sätt att använda företag för att begå brott är att betala ut lön till en person utan att han 8 Rikskriminalpolisen 2010

11 Grov organiserad brottslighet Personer i olika länder kan tillsammans genomföra brott utan att träffas. All kontakt sker via Internet, SMS och telefon. Ett exempel är bedrägerier där kontokortsnummer som stulits i ett land säljs och används för att tillverka falska kreditkort i ett annat land. eller hon utför något arbete. Löntagaren får rätt till a-kassa, sjukpenning och andra sociala förmåner, och betalar arbetsgivaren med svarta pengar som motsvarar lönen. Vart tar pengarna vägen? De som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet vill ha pengar och makt. För att skydda sina pengar behöver de investera vinsterna i lagliga företag eller i egendom som inte kan spåras till brott. Ett vanligt sätt är att sprida ut pengarna på många olika typer av egendom i många olika länder, gärna i olika världsdelar. Mycket pekar på att grovt kriminella med Sverige som bas ökat sina investeringar utomlands efter att de svenska myndigheterna fått ökade möjligheter att förverka tillgångar som kan kopplas till brott. Ett annat vanligt sätt att skydda inkomster från brott är att låna pengar till ett hus eller en bil med hjälp av ett förfalskat arbetsgivarintyg. Ränta och amortering på lånet betalas med svarta pengar. Eftersom den kriminelle personen formellt inte äger huset eller bilen, kan den egendomen inte förverkas av myndigheterna. Brott lönar sig för några få Hur mycket en person tjänar på grov organiserad brottslighet beror främst på tre förmågor: förmågan att organisera sig över tid, förmågan att investera vinsterna från brott och förmågan att utveckla sin kapacitet att begå brott. I de flesta fall blir inte vinsterna från grov organiserad brottslighet så stora. Omkostnaderna är höga och många inblandade aktörer ska ha sin del av kakan. Många grovt kriminella överlever på enbart illegala förtjänster men de flesta lever inte ett liv i överflöd. Det finns dock exempel på personer som har gjort internationell kriminell karriär och som förfogar över avsevärda resurser. Våld Användning av våld är mycket vanligt bland de strategiskt viktiga personerna. Vanligtvis är det dock inte de själva som utövar våldet utan detta delegeras till kriminella kontakter. De flesta som utsätts för våldet är själva kriminella. Systematiskt våld eller hot om våld är en central metod bland de grovt kriminella. De allra flesta grovt kriminella, även ekobrottslingar, behöver själva kunna ta till våld eller ha tillgång till våld för att försvara sin kriminella verksamhet. Otillåten påverkan Otillåten påverkan innebär uttryckliga eller underförstådda hot om våld mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, korruption och utpressning. Otillåten påverkan kan också rikta sig mot företrädare för massmedia. Otillåten påverkan genom våld är ovanligt, även bland de kriminella gäng som har ett stort vålds- och skrämselkapital. Få fall av allvarligt våld riktat mot myndighetsföreträdare eller journalister har upptäckts under det senaste året. Det förekommer dock att den grova organiserade brottsligheten utövar våld, hot och trakasserier mot vittnen, målsäganden och poliser. Hot och trakasserier är den vanligaste formen av otillåten påverkan. Att den grova organiserade brottsligheten försöker tillskansa sig sekretessbelagd information är ett allvarligt problem. Syftet är att underlätta brottslig verksamhet, undvika upptäckt eller undgå lagföring. Globalt sett är omfattningen i Sverige liten men underrättelsehotet är systematiskt såtillvida att det kontinuerligt riktas mot företrädare för olika myndigheter på olika platser i landet. Rikskriminalpolisen

12 Grov organiserad brottslighet Kriminella sfärer i Europa De kriminella sfärerna i Europa har olika funktioner men sammantaget är de samlingsplatser för illegala varor och tjänster samt handel med människor. Den nordöstra sfären rymmer brottslighet från östra Europa. I synnerhet de baltiska länderna är en samlingsplats för varor och människohandel. Stöldligor med ursprung i Baltikum är vanliga i Sverige. Den sydöstra sfären: Från Turkiet via Balkan kommer mycket av det heroin och opium som når resten av Europa. Människor, vapen, cigaretter och förfalskade varor är andra vanliga handelsvaror. Genom den västra sfären smugglas bland annat kokain från Sydamerika (ofta via Västafrika) och cannabis från Marocko. Nederländerna och Belgien är centrala handelsplatser för illegala varor och människohandel. Nederländernas liberala syn på narkotika är en central faktor. Gränslös kriminalitet kräver samverkan Nästan all grov organiserad brottslighet har en internationell dimension. I stort sett alla grovt kriminella verkar över nationseller regiongränser. Det som sker inom den grova organiserade brottsligheten i världen påverkar i hög grad samma brottslighet i Sverige. Gränser försvårar samverkan för brottsbekämpande myndigheter, men hindrar inte i någon större omfattning de grovt kriminella. Grovt kriminella med bas utomlands har ofta kontakter med kriminella i Sverige. Dessa utför de delar av brottsupplägget som ska göras lokalt och blir då den sista verkställande länken i en brottskedja. Det finns flera exempel på personer med svenskt ursprung som bosatt sig utomlands och därifrån bedriver kriminell verksamhet i Sverige och i andra länder. För att bli mer framgångsrik i kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten krävs större samverkan mellan brottsbekämpande myndigheter, såväl inom Sverige som internationellt. Rikskriminalpolisen är ett viktigt nav i ett sådant samarbete, dels som den nationella kontaktpunkten för internationellt polissamarbete, dels genom sin samordnande roll för hela Polisens bekämpning av grov organiserad brottslighet. EU:s kriterier för organiserad brottslighet: EU:s definition av organiserad brottslighet har använts under lång tid som bas för att skilja ut organiserad från icke organiserad brottslighet. Enligt denna definition finns elva kännetecken för organiserad brottslighet. Av dessa måste nummer 1, 3, 5, 11 samt minst två av de övriga vara uppfyllda för att den undersökta brottsligheten skall vara att anse som organiserad. 1. Samarbete mellan fler än två personer. 2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden. 4. Någon form av disciplin och kontroll. 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet på internationell nivå. 7. Användande av våld eller andra metoder för hot. 8. Användande av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. 9. Deltagande i penningtvätt. 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin. 11. Strävan efter vinning eller makt. 10 Rikskriminalpolisen 2010

13 Så arbetar Rikskriminalpolisen Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis med huvuduppdrag att bekämpa grov organiserad brottslighet. Det övergripande målet är att försvåra för grov organiserad brottslighet att verka i Sverige. Rikskriminalpolisen är också nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete och har även ett uppdrag att hantera kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Uppdrag Roller Kampen mot grov organiserad brottslighet Ledning och samordning Internationellt polissamarbete Expert Krisberedskap Operativ verksamhet Rikskriminalpolisens uppdrag n Kampen mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisens främsta uppdrag är att såväl nationellt som internationellt bekämpa grov organiserad brottslighet och försvåra för de kriminella organisationerna att verka i Sverige. n Kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för internationell brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen har även ansvar för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska poliser deltar i uppdrag utomlands. n Ansvar för krisberedskap I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår att hantera Polisens insatser vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Rikskriminalpolisens roller Inom ramen för dessa uppdrag har Rikskriminalpolisen tre huvudsakliga roller. n Ledning och samordning Rikskriminalpolisen leder och samordnar en rad verksamheter inom Polisen, till exempel inom underrättelseverksamhet, gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Rikskriminalpolisen leder och samordnar också gränsöverskridande insatser och särskilda händelser. n Expert Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig del av expertrollen är kompetensöverföring till övrig svensk polis och andra samarbetspartners. n Operativ verksamhet Rikskriminalpolisen bedriver egna insatser mot grov organiserad brottslighet, men biträder även landets polismyndigheter vid behov. Rikskriminalpolisen tillhandahåller expertkompetens och nationella resurser, exempelvis Polisflyget, Nationella insatsstyrkan, teknikspaning eller utredningskompetens vid svårutredda mord. Mångfacetterad verksamhet Verksamheten vid Rikskriminalpolisen är mångfacetterad och samlar den främsta expertisen inom en mängd områden. Vid Rikskriminalpolisen finns operativa resurser och expertkompetens som placerats på nationell nivå av effektivitetseller säkerhetsskäl. Andra skäl till att verksamheter placerats vid Rikskriminalpolisen är behovet av nationell samordning i operativa verksamheter eller krav på nationella kontaktytor för internationellt samarbete, såsom Interpol- och Europolsamarbete. Rikskriminalpolisen

14 Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisens inriktningar 2010 n inhemska grupperingar: Kriminella grupperingar i MC-miljö, självmarkerande gäng och gäng som uppfyller specificerade kapacitets- och farlighetskriterier, främst vad gäller ekonomisk vinning, otillåten påverkan och våld. n Utländska grupperingar: Grov och organiserad brottslighet utövad av grupperingar och nätverk vars verksamhet riktas mot Sverige, främst från: n Österled; Ryssland, Polen, de baltiska länderna samt från de före detta centralasiatiska republikerna i Sovjetunionen. n Balkan; Serbien, Montenegro och Albanien. Underrättelsestyrd bekämpning av grov organiserad brottslighet Kampen mot grov organiserad brottslighet kräver välgrundade underrättelser. Nyckelpersonerna i kriminella nätverk är ofta svåra att knyta till enskilda brott eftersom andra kriminella ofta utför olika delar av brotten. Detta ställer höga krav på Rikskriminalpolisens kunskap om nätverkens sammansättning, metoder och tillvägagångssätt. Underrättelsearbetet kräver i sin tur uthållighet under lång tid. Rikskriminalpolisen arbetar med underrättelser både ur ett strategiskt och operativt perspektiv. Den strategiska analysen kartlägger olika brottsfenomen och kriminella nätverk på en övergripande nivå. Den operativa analysen är inriktad på specifika individer och grupper och deras brottsliga verksamhet. Rikskriminalpolisen sammanställer årligen en strategisk lägesbild över den grova organiserade brottsligheten för Polisens räkning. Baserat på denna lägesbild beslutas inriktningen för kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen som helhet. Dessutom ligger lägesbilden till grund för inriktningarna för Rikskriminalpolisens underrättelseledda verksamhet. Inom inriktningarna arbetar Rikskriminalpolisen systematiskt för att bygga upp underrättelseinformation, med särskilt fokus på kriminella nyckelpersoner. Vid Rikskriminalpolisen finns även det nationella underrättelsecentret, NUC, som sammanställer den myndighetsgemensamma lägesbilden för satsningen mot grov organiserad brottslighet. Prioriterade grova brott: n Kokainhandel n Människosmuggling n Människohandel n Rån n Brottslighet på Internet n Miljöbrott n Sexuella övergrepp mot barn/barnpornografi n Grooming n Penningtvätt Operativa insatser Inriktningarna används också som underlag för prioritering av insatser i den operativa ledningsgruppen. De brottsutredningar som Rikskriminalpolisen tar sig an är vanligtvis komplicerade, med internationella kopplingar, geografiskt spridd kriminalitet och nya brottsfenomen. I sådana ärenden prövas och vidareutvecklas metoder och arbetssätt som sedan kan spridas inom Polisen. I en operativ insats samverkar olika kompetenser inom Rikskriminalpolisen. Ofta ingår spanare, utredare, analytiker, och andra specialister. Dessutom medverkar ofta personer från andra polismyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter. Syftet är att lagföra de identifierade nyckelpersonerna inom de kriminella nätverken för att därigenom försvaga och störa ut nätverken. Rikskriminalpolisen bidrar även i andra polismyndigheters insatser med expertkompetens, till exempel med avancerad spaning eller vid farliga ingripanden. Vid biträde är strävan att samtidigt överföra kompetens till polismyndigheterna. Samverkan med andra myndigheter Samverkan på internationell, nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för framgångsrik brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen har alltid haft ett nära samarbete med landets polismyndigheter. Genom satsningen mot grov organiserad brottslighet har samarbetet med andra myndigheter i rättskedjan utvecklats. Samverkan är viktigt även för det brottsförebyggande arbetet. Den expertkunskap och underrättelseinformation som finns vid Rikskriminalpolisen kan användas för att samordna och ge förslag till brottsförebyggande åtgärder hos andra samhällsaktörer. Det kan gälla såväl andra myndigheter som näringslivet och intresseorganisationer. Exempelvis kan samverkan med betalningsinstitut leda till att penningtvätt försvåras. Fokus på pengaflöden En framgångsrik strategi i kampen mot grov organiserad brottslighet är att analysera flödet av de kriminella nätverkens kapital. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden ökar polisens möjligheter att knyta kriminella individer och grupperingar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot nätverken. När rättsväsendet återtar brottsvinster försvagas de kriminellas ekonomiska bas för fortsatt brottslig verksamhet. Internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för utlandsrelaterade ärenden, både vad gäller förfrågningar från utlandet och från svensk polis. Förfrågningarna handlar exempelvis om underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. Kontaktpunkten, som är bemannad dygnet runt, ansvarar för att ärendehanteringen sker rättssäkert, kvalitetssäkrat och i rätt internationell kanal, som till exempel Interpol eller Europol. Dygnet runt biträder kontaktpunkten svensk och utländsk polis med bearbetning av information i de internationella kanalerna. Den bistår även med expertis och samordning av internationella underrättelseärenden och brottsutredningar. 12 Rikskriminalpolisen 2010

15 Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisens analytiker kartlägger grovt kriminella personer med hjälp av den så kallade arboristiska metoden. Metoden går ut på att kartlägga specifika individers kriminella kontaktnät. Dessa kontaktnät bildar tillsammans ett stort nätverk den organiserade brottsligheten - där kriminella varor och tjänster är lätt åtkomliga för de som ingår i nätverket. En viktig del i arbetet är att förmedla underrättelser om gränsöverskridande brottslighet för att på så sätt bidra till välgrundade lägesbilder och kunskap om brottstrender. Läs mer om internationell brottsbekämpning på s. 22 Krisberedskap och särskilda händelser Rikskriminalpolisen har ansvaret för att förutse potentiella kriser, kommunicera lägesbilder och, när kriser inträffar, samordna och leda de nationella resurserna. Vid större planerade händelser av riksangelägenhet, som exempelvis möten i samband med det svenska riksdagsvalet, har Rikskriminalpolisen samordningsansvaret för säkerhetsarbetet. Rikskriminalpolisen beslutar även om Polisens förstärkningsorganisation. Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete i samband med riksdagsvalet på s. 26 Rikskommunikationscentralen, RKC, är en viktig resurs i arbetet. RKC har planer, arbetssätt och personal för att kunna leda arbetet vid en allvarlig händelse eller kris. RKC har även kapacitet att arbeta uthålligt över tid om händelsen eller krisen blir långvarig. Detta sker då med stöd av det hundratal medarbetare vid Rikskriminalpolisen som har utbildning och erfarenhet av stabsarbete. Samordning och expertis i ständig utveckling Rikskriminalpolisens uppdrag ställer höga krav på organisationens flexibilitet. Rikskriminalpolisen måste snabbt kunna skifta fokus, på kort och lång sikt, och snabbt kunna bygga upp verksamhet för nya uppdrag när de kommer. Lika lite som omvärlden är statisk kan Rikskriminalpolisens arbetssätt och metoder vara det. En kontinuerlig utveckling av såväl expertkompetens som arbetsmetoder är nödvändig. Dessutom behöver Rikskriminalpolisen kunna kombinera rollen som samordnare av olika verksamheter inom Polisen med att bedriva egen verksamhet mot den grova organiserade brottsligheten. Det är en utmaning men ger också Rikskriminalpolisen goda förutsättningar att fungera som expertorgan och metodutvecklare. Det faktum att Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis innebär att nya polisiära verksamheter som ska omhändertas på nationell nivå generellt tillförs Rikskriminalpolisen. Exempel på nya uppdrag för 2011 är ansvaret för utredningar av mut- och korruptionsbrott och den nationella samordningen av underrättelsearbetet för seriebrottslighet inom svensk polis. Satsningen mot grov organiserad brottslighet Under 2009 inleddes satsningen mot grov organiserad brottslighet. Från start medverkade Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Under 2010 anslöts sig även Försäkringskassan och Migrationsverket. Syftet med satsningen är att på ett effektivt sätt kunna utnyttja expertis och resurser från olika delar av samhället för att försvåra för de kriminella nätverken. Rikskriminalpolisen

16 Kriminalpolisenheten Så fungerar Polisens underrättelseverksamhet KUT Kriminalunderrättelsetjänsten 1 (KUT) på en lokal polismyndighet får information om en person som misstänks vara inblandad i narkotikasmuggling. Smugglingen ska ske via ett fraktfartyg som kommer till Göteborg. Informationen vidarebefordras till den samordnande regionala underrättelsetjänsten i Västra Götalands län (SamO-KUT Väst) samt till Rikskriminalpolisens underrättelsesektion. 2 Rikskriminalpolisens underrättelsesektion samlar in mer information, främst från polismyndigheter i Sverige och utlandet. När informationen sammanställs och analyseras tyder allt på att narkotikan kommer att vara gömd i en viss kylcontainer på fartyget. GÖTEBORG STOCKHOLM 3 Analysen presenteras för bland annat Tullverket och polismyndigheten i Västra Götaland. En förundersökning inleds. Man beslutar om att genomföra en kontrollerad leverans. Narkotikan ska i hemlighet bytas ut, men containern ska tillåtas passera. Medan förundersökningen pågår analyserar underrättelsesektionen hela tiden ny information som kan påverka inriktningen på arbetet. 4 Fartyget kommer in till Göteborgs hamn. Spanare observerar hur containern lastas om på en lastbil, som sedan körs till Tyskland. När containern håller på att lastas om slår tysk polis till och griper ett antal personer. 5 Efter domen utvärderar Underrättelsesektionen analysarbetet. Förundersökningen innehåller överskottsinformation som kan användas som underlag för det fortsatta underrättelse arbetet på lokal, regional och nationell nivå. DOM TYSKLAND Flera personer döms för brott i Tyskland. Den person som först misstänktes åtalas och döms i Sverige. Om Polisen inte hade haft tillgång till underrättelseinformation hade brotten troligen inte upptäckts. Fotnot: Exemplet ovan är ett fiktivt ärende. 14 Rikskriminalpolisen 2010

17 Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten inhämtar, analyserar och bearbetar information om grov organiserad brottslighet. Enheten bedriver också brottsutredningar och spaning i ärenden med såväl nationell som internationell koppling. Vid enheten finns expertkompetenser som är ett stöd till landets polismyndigheter och andra brottsbekämpande organ. CENTRALA GRÄNS- KONTROLLENHETEN ENHETEN FÖR INTERNATIONELLT POLISSAMARBETE Internationella sektionen Sambandsmannasektionen KRIMINALPOLISENHETEN Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatser RIKSKRIMINALPOLISEN STABEN ORDNINGSPOLISENHETEN Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Spaningssektionen Ansvarar för kvalificerade spaningsinsatser, inklusive teknikbaserad spaning och hemlig rumsavlyssning. Underrättelsesektionen Inhämtar, bearbetar och analyserar information om grov organiserad brottslighet. Tar fram operativa underrättelser för operativa insatser och strategiska rapporter, däribland den årliga lägesbilden. IT-brottssektionen Analyserar information och säkrar bevisning, både i underrättelsearbetet och i brottsutredningar där särskilda IT-kunskaper är nödvändiga. Specialister inom Internetspaning, IT-forensiska undersökningar och barnpornografi. Utredningssektionen Arbetar med särskilt komplexa utredningar och med utredningar med internationella för greningar. Innefattar bl.a. Gärningsmannaprofilgruppen, Riksmordkommissionen och Krigsbrottskommissionen. Finanspolisen Bedriver finansiell och miljöbrottsrelaterad underrättelseverksamhet. Bearbetar anmälningar om misstänkt penningtvätt från banker, växlingsföretag och andra rapporteringsskyldiga företag och institutioner. Sektionen för särskilda insatser Arbetar bland annat med att nationellt samordna det kvalificerade personsäkerhetsarbetet. Strategisk överblick och operativt arbete Begreppet underrättelser används om information som är bearbetad, analyserad och avsedd som underlag för åtgärder av något slag. Rikskriminalpolisens underrättelsesektion ansvarar för strategisk och operativ kriminalunderrättelsetjänst på nationell nivå. Det strategiska arbetet innebär kartläggning av brottsfenomen på längre sikt, med fokus på grov organiserad brottslighet. Den operativa underrättelseverksamheten är inriktad på specifika individers eller gruppers brottsbeteenden, och används för att kunna göra ingripanden på rätt plats vid rätt tid. Läs mer om operativt underrättelsearbete på sidan 34. Nationell inriktning och samverkan Underrättelsesektionen tar fram underlag för att inrikta och samordna arbetet inom de lokala polismyndigheternas underrättelsetjänst och den samordnande kriminalunderrättelsetjänst som finns i sju regioner i Sverige. Detta resulterar i en nationell inriktning för all kriminalunderrättelseverksamhet i landet. Underrättelsesektionen har även ett intensivt sam- arbete med de lokala polismyndigheterna, med andra brottsbekämpande myndigheter och organisationer i Sverige, inom Europa och internationellt. Brottslighet med nationell dimension Underrättelsearbetet ska bidra till att bekämpa grov organiserad brottslighet av nationell eller internationell karaktär. Men även lokal mängdbrottslighet kan vara gränsöverskridande och organiserad. Ett bostadsområde kan till exempel drabbas av en serie villainbrott som utförs av en organiserad liga. Ligan är aktiv på flera orter i Sverige, och bland medlemmarna finns såväl svenska som utländska medborgare. Brottsligheten får då nationella och internationella dimensioner, och Rikskriminalpolisen kan i samverkan med de lokala polismyndigheterna hämta in underrättelser om den. Geografisk analys Geografisk analys är en typ av operativ utredningsanalys som används då en serie brott kan länkas till en och samma gärning s man. Den geografiska analysen syftar till att identifiera den Rikskriminalpolisen

18 Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenhetens utredningssektion bedriver utredningar som rör komplex brottslighet, ofta med internationella förgreningar. Det ställer höga krav på planering, specialistkompetens och flexibilitet. Bilden visar hur en utredning bemannas med aktionsgruppsledare (rött) utredare (gult) spaningsresurs (grönt) och underrättelseanalytiker (lila). yta där gärningsmannen sannolikt har sin fasta punkt, till exempel en bostad eller en arbetsplats. Människor rör sig efter liknande mönster dag efter dag: man reser till och från arbetet, handlar i samma butiker och skapar på det sättet en mental karta. Forskningen visar att kriminella ofta begår brott i områden de rört sig i och känner väl, men som inte ligger för nära deras egen fasta punkt. När det finns tillräcklig kunskap om tillvägagångssätt, tid och plats för att länka brotten till en serie kan en geografisk analys ringa in det område där gärningsmannens fasta punkt sannolikt finns. Den geografiska analysen kan effektivisera polisens utredningsarbete genom att visa vilket område man ska prioritera i den fortsatta utredningen. Det kan till exempel handla om att fokusera spaningen eller bedriva dörrknackning i ett visst område. Läs mer om geografisk analys på sidan 29. Nationell bedömandegrupp ger förslag Inom Utredningssektionen på Rikskriminalpolisen finns specialiserad kompetens bland annat i Riksmordkommissionen, Gärningsmannaprofilgruppen och Krigsbrottskommissionen inledde också den nationella bedömandegruppen sitt arbete. Den består av tolv utredare från hela landet med lång erfarenhet av grova våldsbrott. Om en polismyndighet inte hittat någon misstänkt 30 dagar efter ett våldsbrott med dödlig utgång kopplas gruppen in. Utredarna i gruppen kan ge förslag på hur man kan gå vidare utifrån all tillgänglig teknik och expertis. Riksmordkommissionen biträder landets polismyndigheter vid utredning av komplicerade spaningsmord. Ofta sker biträdet i samarbete med Gärningsmannaprofilgruppen och andra specialistfunktioner vid Rikskriminalpolisen. Krigsbrottskommissionen arbetar med att utreda brott mot de internationella humanitära lagarna. Läs mer om ett fall för Krigsbrottskommissionen på s.31 Unik bredd av expertkompetens Gärningsmannaprofilgruppen vid Rikskriminalpolisen är troligen världsunik genom den samlade kompetensen med utredare, beteendevetare, kriminaltekniker, rättsläkare, psykolog och rättspsykiater i en och samma arbetsgrupp. Gruppen arbetar med ärendeanalys i brottsutredningar av till exempel mord, mordbrand och överfallsvåldtäkter. En typ av ärendeanalys är gärningsmannaprofilering, då man formulerar hypoteser om gärningsmannen utifrån tesen att en människas handlingar reflekterar den egna personligheten. Gruppen gör även andra typer av analyser, till exempel av brottsplatser eller bedömningar för att prioritera bland flera misstänkta personer. 16 Rikskriminalpolisen 2010

19 Kriminalpolisenheten Finanspolisen har ansvaret för att bekämpa falska betalningsmedel, till exempel betalkort och sedlar. Den vänstra bilden visar betalkort försedda med motiv som enbart syns i UV-ljus. De två korten till vänster är falska, det till höger är äkta. Den högra bilden visar förfalskade eurosedlar. Gärningsmannaprofilgruppens biträden 2010 Åtgärd Brott/händelse Antal Ärendeanalys Hot/riskanalys Rådgivning (exempelvis vid förhör) Mord/försvunna personer där brott misstänks 4 Sexualbrott 2 Mord 4 Våldtäkt mot barn 1 Utpressning 2 Hot 2 Mordbränder 1 Sakkunnig i rättsmedicin Mord 2 Sakkunnig i kriminalteknik Mord 2 Grovt narkotikabrott 1 Blodbildstolkning 1 Spårsäkring 1 Operativt arbete som chef, förhörsenhet 2 mord 1 Totalt 24 Tabellen visar hur många gånger polismyndigheterna begärt hjälp från Gärningsmannaprofilgruppen. En begäran kan avse en utredning av flera brott. Profil med användbara hypoteser Gärningsmannaprofilgruppen besöker oftast brottsplatsen och får information om brottet, brottsoffret och bevismaterialet. Med hjälp av all denna information försöker gruppen rekonstruera händelseförloppet före, under och efter brottet. Resultatet blir en bedömning av vad som skett, troligt motiv och hypoteser om gärningsmannen som person. Gruppen ger även rekommendationer för det fortsatta utredningsarbetet. Hypoteserna ska kunna användas för att föra utredningen framåt, till exempel att gärningsmannen troligen lever ensam eller kan ha begått en viss typ av brott tidigare. IT finns i alla brott IT finns överallt idag och kriminella personer använder IT allt mer för att begå brott. En vanlig bil kan innehålla ett hundratal datorer, och en bilnyckel kan innehålla information om till exempel tidpunkten då den sist använts. En mängd olika föremål blir därför intressanta vid brottsutredningar. Rikskriminalpolisens IT-brottssektion undersöker bland annat datorer, mobiltelefoner, kameror, GPS-mottagare och bilar. För att snabbt få fram information ur olika typer av föremål är det viktigt att kunna föra en dialog med tillverkare över hela världen. IT-brottssektionen har tillgång till ett internationellt nätverk som gör att de dygnet runt direkt kan nå en IT-brotts specialist i mer än 80 länder. Rikskriminalpolisen

20 Kriminalpolisenheten IT-specialister upptäcker grooming Vid IT-brottssektionen finns en grupp som arbetar mot barnpornografi och sexuella övergrepp mot barn. Under 2010 har gruppen byggt upp en verksamhet inriktad mot grooming, det vill säga vuxna som tar kontakt med barn i sexuella syften. Den IT-forensiska gruppen vid IT-brottssektionen arbetar med att undersöka olika lagringsmedia för information, till exempel hårddiskar som tas i beslag vid husrannsakan. Dessutom har sektionen en Internetspaningsgrupp som söker fram och säkrar information på Internet. Att komma åt de illegala förtjänsterna Om grov organiserad brottslighet ska kunna bekämpas på allvar måste man komma åt de illegala förtjänsterna. Ett effektivt sätt är att motarbeta penningtvätt, då kriminella omvandlar brottsvinster till skenbart lagliga inkomster och tillgångar. Därför är bland annat banker, växlingskontor, bilhandlare, fastighetsmäklare och kasinon skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt. Finanspolisen tar emot och granskar alla rapporter om misstänkt penningtvätt. Upptäckt brottslighet i samband med granskningen delges berörda polismyndigheter, Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverkets skattebrottsenheter. Finanspolisen genomför även tillgångsutredningar. Det innebär att de spårar tillgångar som härrör från brott hos personer som döms för grövre brott. Ekobrottsmyndigheten utreder ekonomisk brottslighet i storstadslänen samt i Hallands, Blekinge och Gotlands län. På Ekobrottsmyndigheten arbetar cirka 170 personer som organisatoriskt tillhör Rikskriminalpolisen. Penningtvättsanmälningar Antal penningtvättsanmälningar Delgivningar till andra myndigheter Antalet anmälningar av misstänkt penningtvätt ökar. Fler företag har blivit skyldiga att rapportera, och till exempel banker har infört system som automatiskt kan upptäcka misstänkta penningflöden. Utveckling och användning av spaningsteknik Rikskriminalpolisens spaningssektion är ledande på spaningsteknikområdet i Sverige och har en specialistgrupp som arbetar med att driva metodutvecklingen framåt. Ny teknik och nya metoder utvecklas hela tiden, främst inom hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning), hemlig kameraövervakning och annan teknisk spaning. Spaningssektionen arbetar med Rikskriminalpolisens egna ärenden, biträder svensk och internationell polis samt samarbetar med Säkerhetspolisen i vissa ärenden. Spaningssektionens ärenden 2010 uppdelade på brottsområden Grova stölder 3 % Utpressning 4 % Ekonomisk brottslighet 6 % Folkrättsbrott/krigsbrott 2 % Grova rån 8 % Övrigt 18 % Grovt narkotikabrott 59 % I kategorin Övrigt finns bland annat ärenden som rör internationellt efterlysta personer, människohandel, terrorism och mord. 18 Rikskriminalpolisen 2010