08. Riks krim. Rikskriminalpolisen

Transkript

1 08. Riks krim Rikskriminalpolisen

2 Det ska vara att vara krim

3 jobbigt inell. Innehåll 2008 i korthet s. 4 Chefen har ordet s. 6 Grov organiserad brottslighet s. 8 Detta är Rikskriminalpolisen s. 10 Tendenser och framåtblickar s. 12 Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier s. 14 Rikskriminalpolisens samverkansformer s. 18 Kriminalpolisenheten s. 21 Centrala gränskontrollenheten s. 30 Ordningspolisenheten s. 32 Enheten för internationellt polissamarbete s. 38 Case från 2008 s. 43 Operation Bosco s. 44 Presidentens son s. 46 Edmund s. 48 Operation Sofia s. 50 Engla och Pernilla s. 52 Rikskriminalpolisens medarbetare s. 54 Rikskriminalpolisen i siffror s. 60 This is the National Criminal Police s. 62

4 2008 i korthet 2008 i korthet Rikskriminalpolisen leder arbetet mot grov organiserad brottslighet och ansvarar för Polisens internationella samarbete och krisberedskap. Inom Rikskriminalpolisen ryms centralt placerade resurser som till exempel Nationella insatsstyrkan, Finanspolisen och IT-brottssektionen. Genom att samla dessa funktioner i en central organisation säkerställs att kompetens och utrustning upprätthålls kostnadseffektivt och finns tillgänglig för svensk polis. Polismyndigheternas efterfrågan på Rikskriminalpolisens biträde har ökat under 2008, bland annat vad gäller Spaningssektionen, Nationella insatsstyrkan och Gärningsmannaprofilgruppen. Rikskriminalpolisen har genomfört operativa insatser mot bland annat narkotikabrottslighet, mord, penningtvätt, människohandel och kriminella grupperingar i mc-miljö. Detta arbete har bedrivits i nära samarbete med andra myndigheter i Sverige och utomlands. Nedan följer ett urval av viktiga ärenden och händelser under året: Samverkan mot narkotika och droghandel Narkotikahandeln är ofta en livsnerv inom organiserad brottslighet eftersom den ger ekonomiska resurser till den övriga kriminella verksamheten. Rikskriminalpolisens narkotikabekämpning bedrivs huvudsakligen integrerat inom den ordinarie underrättelseledda verksamheten genom aktionsgrupper riktade mot kriminella individer eller grupperingar. Under 2008 har samverkan med andra länders kriminalunderrättelseorganisationer utökats, såväl vad gäller erfarenhetsutbyte som operativt. Samarbetet har resulterat i stora narkotikabeslag och i störande av kriminella organisationers verksamhet. Ett exempel på detta är ett ärende om narkotikahandel på Internet som drivits under två år och som under 2008 ledde till fällande domar och till att verksamheten upphörde. Finanspolisen följer pengarna Genom att följa de kriminella nätverkens tillgångar kan många brott uppklaras. Därför var det viktigt att Finanspolisen bland annat under året kunde avslöja bristande rutiner hos en växlingskontorskedja i deras kontroll av penningtvätt och finansiering av kriminell verksamhet. Företagets bristande kontroll uppdagades i en utredning om narkotikabrott. Riksmordkommissionens biträde Riksmordkommissionen har bistått lokal polis i flera utredningar under 2008, bland annat kring morden på Engla Juncosa Höglund, Carolin Stenvall och barnen Max och Saga i Arboga. Samtliga dessa fall ledde fram till ett uppklarande. Sammanlagt har kommissionen biträtt svenska polismyndigheter i åtta ärenden under året, varav sex var uppklarade vid årets slut. Satsning mot sexuella övergrepp på barn Rikskriminalpolisen arbetar i stor utsträckning med brottsförebyggande åtgärder. Ett exempel på detta är hur Rikskriminalpolisen under 2008 inlett ett erfarenhetsutbyte med bland andra banker och finansföretag i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn i form av kommersiell barnpornografidistribution. 4 Rikskriminalpolisen 2008

5 2008 i korthet Nyinrättad enhet för gränskontroll Centrala gränskontrollenheten driver och samordnar Sveriges gränskontrollfrågor med syftet att bland annat förhindra illegal handel, illegal invandring och trafficking. Gränskontrollfunktionen inrättades som en enhet inom Rikskriminalpolisen vid årsskiftet 2008/2009 efter att ha bedrivits i projektform sedan början av Värdefull information genom Europols informationssystem Rikskriminalpolisen har under 2008 arbetat intensivt med att sprida kunskapen om Europols informationssystem (EIS). Europols informationssystem är en databas där Sverige och andra EU-länder kan spara information om personer som är inblandade i grov organiserad brottslighet. Medarbetare och ekonomi Vid utgången av 2008 hade Rikskriminalpolisen 588 medarbetare jämfört med 551 föregående år. 71 procent av dessa har polisutbildning. Bland övriga finns exemepelvis specialister inom analys, IT, språk, juridik, psykologi, kommunikation samt ekonomi och HR-frågor. Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker genom beslut av rikspolischefen. För 2008 uppgick Rikskriminalpolis ens disponibla anslag till 630 miljoner kronor. Det är 3,5 procent av den totala budgeten för svensk polis. Kostnaderna består till 59 procent av löner och andra kostnader för personalen. Återstoden är drift-, lokal- och kapitalkostnader. Nytt uppdrag från regeringen Rikspolisstyrelsen har under 2008 fått i uppdrag att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen och Tullverket. I uppdraget ingår att: inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna är projektorganisationer som fokuserar på en viss typ av brott eller en specifik kriminell konstellation under begränsad tid. etablera permanenta regionala underrättelsecenter på åtta platser i landet. säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet som består av representanter från Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. fortsätta utvecklingen mot ett nationellt underrättelsecenter. Rikskriminalpolisen

6 Chefen har ordet Chefen har ordet Det ska vara jobbigt att vara kriminell. Rikskriminalpolisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten sker på flera fronter och vi lämnar ingen sten orörd i vår jakt på de kriminella nätverken. Men minst lika viktig som denna jakt är vår samverkan med andra, i det brottsförebyggande arbetet. Utanförskapet berör oss alla Utanförskapet diskuteras ofta i samhällsdebatten. Ibland är det otydligt vad som avses, men för mig har ordet en mycket verklig innebörd. Jag oroas av den situation som många av våra unga lever i idag. Med en otrygg uppväxt och osäker framtid, framstår gänget ofta som den enda tillhörigheten och möjligheten för många. I gängen fostras ungdomarna sedan till potentiella rekryter för de kriminella nätverken i en värld långt borta från trygghet och värdighet. Vi måste visa våra ungdomar den kriminella världens rätta ansikte för att minska dess dragningskraft. De allt vanligare interna uppgörelserna i form av mord och hot inom de kriminella organisationerna speglar deras paranoia och avsaknad av lojalitet. För de som redan är inne i detta måste det finnas vägar ut. Alla är potentiella offer för de kriminella nätverkens verksamhet. En läkare kan tvingas utfärda sjukintyg, ett vittne kan hotas, en flicka kan tvingas sälja sin kropp. Med en villkorslös girighet som drivkraft fortsätter handeln med vapen, narkotika och människor i en ständigt ökande omfattning. Den grova organiserade brottsligheten utgör ett hot mot oss alla, både som individer och som kollektiv. Gränsoberoende brottsbekämpning Rikskriminalpolisen leder en outtröttlig kamp mot denna grova organiserade brottslighet och vi är inte ensamma. Vid vår sida har vi övrig svensk polis, andra brottsbekämpande myndigheter och i ökad utsträckning även näringslivet. I Operativa rådet träffar jag regelbundet representanter från Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. Vårt samarbete tränger in de kriminella nätverken i ett hörn och förstärker arbetet mot den grova organiserade brottsligheten på central, regional och lokal nivå. Nytt uppdrag från regeringen Därför är det glädjande att regeringen under 2008 har gett Rikskriminalpolisen i uppdrag att utveckla samarbetet med andra myndigheter. Uppdraget innebär en mer koordinerad brottsbekämpning genom ett nationellt underrättelsecentrum där Polisen och andra myndigheter arbetar utifrån en gemensam problembild. Nio nya särskilda aktionsgrupper inrättas också för att kunna inrikta sig på en viss typ av brott eller gruppering under en begränsad tid. Jag är övertygad om att detta innebär stora förbättringar för kampen mot grov organiserad brottslighet i Sverige. Men de kriminella nätverken fogar sig inte inom ett lands gränser. Grova brott har ofta en internationell koppling och modern teknologi gör att kriminella organisationer i Sverige kan styras från utlandet. Därför arbetar vi på Rikskriminalpolisen i nära samarbete med våra utländska motsvarigheter och 6 Rikskriminalpolisen 2008

7 internationella organ som exempelvis Interpol och Europol. Genom att hjälpa varandra med information och resurser har vi nått stora framgångar i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Det ska inte löna sig att vara kriminell Lika lite som de kriminella organisationerna håller sig inom ett läns eller ett lands gränser håller de sig inom en specifik kriminell verksamhet. Narkotikahandlare är ofta samtidigt människosmugglare. Grova rån är ofta kopplade till vapenhandel. Detta gör att den kriminella verksamheten blir mycket komplex och svår att kartlägga. Det som däremot all grov organiserad brottslighet har gemensamt är girigheten och strävan efter ekonomisk vinning. Jag ser därför mycket positivt på det förändrade regelverket kring beslagtagande av vinst från brottslig verksamhet som trädde i kraft under året. Lagändringen innebär att rättsväsendet nu bland annat har fått större möjligheter att återta egendom som köpts för brottsvinster. Genom att följa pengarna inom den grova organiserade brottsligheten kan vi kartlägga nätverken och genom att strypa pengaflödet kan hela kriminella organisationer lamslås. När de kriminella lättare blir av med sina tillgångar minskar också attraktionskraften i den kriminella livsstilen bland ungdomsgängen. Medarbetare som inspirerar Rikskriminalpolisens styrka är dess medarbetare. Under 2008 har vi haft en växande arbetsbörda. Våra tjänster har varit mycket efterfrågade och vi har själva initierat många krävande uppdrag. Vi har genomfört en mängd lyckade operationer, genom lagarbete med våra samarbetspartner. Vi har bidragit till ett tryggare samhälle genom vår brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Jag är övertygad om att med Rikskriminalpolis ens medarbetares engagemang och kompetens kommer vi att fortsätta flytta fram våra positioner i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Therese Mattsson Rikskriminalchef Rikskriminalpolisen

8 Grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet Allt är tillåtet i de kriminella nätverkens strävan efter status och ekonomisk vinning. Människohandel, rån och knarkhandel är bara några exempel på den organiserade brottslighetens inkomstkällor. En internationaliserad brottslighet Den grova brottsligheten är både global och lokal. De kriminella nätverken fortsätter att stärka sina internationella kontakter och till skillnad från förr har nästan all grov organiserad brottslighet idag en internationell koppling. Samtidigt är brotten i allra högsta grad närvarande på lokal nivå i svenska orter och städer med allt allvarligare konsekvenser för individer och samhällsfunktioner. Med girighet som drivkraft Den grundläggande principen inom den organiserade brottsligheten är att allt kan köpas och säljas. Vapen och mord. Kvinnor och barn. Allt och alla är handelsvaror på den lukrativa marknad där de kriminella nätverken agerar. Även fattigdom och väpnade konflikter utgör attraktiva marknader för de krimi nella nätverken. Människors utsatthet och rädsla är central i organiserandet av människosmuggling, tvångsarbete och handel med kvinnor och barn. Multikriminalitet som livsval Den grova organiserade brottsligheten blir alltmer multikriminell. Enskilda individer och nätverk ägnar sig ofta åt olika typer av brottslig verksamhet. Detta gör att illegala varor och tjänster är starkt sammankopplade. Att köpa smuggelsprit eller piratkopior av märkeskläder kanske verkar relativt oskyldigt, men innebär ofta ekonomiskt stöd till kriminella nätverk som även ägnar sig åt narkotikaoch människohandel. Det är också vanligt att de grovt kriminella utnyttjar olika typer av sociala skyddsnät. Inte sällan är nyckelpersonerna samtidigt sjukpensionärer, bostadsbidragstagare och A-kassemottagare. De kriminella nätverken vill alltså stå utanför samhället samtidigt som de vill leva på dess välfärdssystem. En samordnad och gränsoberoende brottsbekämpning är fundamental i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Systemhotande brottslighet En relativt ny företeelse i Sverige är den brottslighet som riktar sig mot vitala samhällsfunktioner. Kri- 8 Rikskriminalpolisen 2008

9 Grov organiserad brottslighet minella nätverk kartlägger och angriper enskilda poliser, domare, politiker och journalister. Vittnen skräms till tystnad och åklagare utsätts för mordförsök. Den systemhotande brottsligheten är därför ett direkt angrepp på det demokratiska samhället och innebär i praktiken en begränsning av medborgarnas fri- och rättigheter. a-kasseanvändare Från kofot till IT-teknologi Liksom resten av samhället använder sig även den grova brottsligheten av modern teknik. Mobiltelefoner och datorer är effektiva verktyg för kommunikation mellan brottslingar och kan även användas för till exempel intrång hos företag och privatpersoner. På samma sätt spelar Internet en avgörande roll när det gäller sexuella övergrepp mot barn. Den moderna teknologin möjliggör alltmer diskreta och geografiskt spridda nätverk. Brottslighet utan gränser Sammanfattningsvis har Rikskriminalpolisen att göra med en alltmer komplex brottslighet med globala organisationer som är aktiva inom flera parallella verksamheter. Kriminella nätverk håller sig inte inom ett lands, en myndighets eller en polisiär specialenhets ansvarsområde och kompetens. Det är därför fundamentalt med en samordnad och gränsoberoende brottsbekämpning. Internationellt samarbete och samverkan mellan myndigheter gör livet svårt för de kriminella organisationerna. Tillsammans med en effektiv användning av teknik och ett nära samarbete inom Polisen är detta det mest kraftfulla verktyget i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Bostadsbidragstagare dömd för hot mot vittne Sjukpensionär Socialbidragstagare dömd för misshandel Rånare skattefuskare Kriminella personer är inte sällan utnyttjare av välfärdssystemets bidrag och sociala skyddsnät. Genom felaktiga uppgifter och ibland hot inkasserar de bidrag som är ämnade för till exempel sjuka och arbetslösa. Rikskriminalpolisen

10 Detta är Rikskriminalpolisen Detta är Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen leder Sveriges kamp mot den grova organiserade brottsligheten, på nationell och internationell nivå. Uppdrag Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis och uppdraget består av tre delar; kampen mot grov organiserad brottslighet, internationellt samarbete och krisberedskap. Grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisens huvuduppdrag är att på nationell och internationell nivå bekämpa grov organiserad brottslighet och försämra de kriminella organisationernas förutsättningar att verka i Sverige. Bekämpning av den organiserade brottsligheten ställer krav på expertkompetens inom en mängd områden, liksom på utvecklad samverkan mellan rättsvårdande myndigheter och samhället i övrigt. Internationellt samarbete Som Sveriges nationella kontaktpunkt för global brottsbekämpning är internationellt samarbete en av Rikskriminalpolisens uppgifter. Rikskriminalpolisen är även ansvarig för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska poliser deltar i missioner utomlands. Krisberedskap och särskilda händelser I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår även att samordna polisens insatser vid särskilda händelser av riksangelägenhet. I krissituationer kan Rikskriminalpolisen som central operativ polis snabbt ställa om verksamheten och fokusera på åtgärder som är viktiga för Sverige och med nationell överblick samordna Polisens insatser. Mål och vision Det övergripande målet är att bekämpa grov organiserad brottslighet på nationell och internationell nivå. Rikskriminalpolisen prioriterar den brottslighet som utgör störst hot mot samhället och där Rikskriminalpolisen kan göra störst nytta. Visionen är att hindra den grova organiserade brottsligheten att verka i Sverige. Organisation Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten leds av rikskriminalchefen som rapporterar direkt till rikspolischefen. Rikskriminalpolisen består av Kriminalpolisenheten, Ordningspolisenheten, Enheten för internationellt polissamarbete, Centrala gränskontrollenheten och Staben. Verksamhet Rikskriminalpolisen samlar den främsta expertisen och de modernaste metoderna i kampen mot den organiserade brottsligheten. Verksamheten bedrivs både operativt och strategiskt, inom de om råden som anknyter till grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisens verksamhet är gränsoberoende, till skillnad från de 21 polismyndigheterna runtom i Sverige, för att kunna möta den läns överskridande och globala kriminaliteten. Fokus på individer och nätverk Rikskriminalpolisens bekämpning av grov organiserad brottslighet inriktas i första hand på krimi- 10 Rikskriminalpolisen 2008

11 Detta är Rikskriminalpolisen nella individer och nätverk, som ofta är inblandade i flera olika brottstyper. Rikskriminalpolisen bekämpar särskilt systemhotande brottslighet, narkotikabrott, IT-relaterad brottslighet, människosmuggling, människohandel, grova rån och grova våldsbrott. Som en följd är ekonomisk brottslighet relaterad till de övriga brottstyperna ett prioriterat område. Rikskriminalpolisens tre roller Inom uppdraget har Rikskriminalpolisen tre olika roller; ledning och samordning, expertrollen samt biträde till polismyndigheterna. Rikskriminalpolisen samordnar och leder insatser mot gränsöverskridande grov brottslighet, särskilda händelser och kriser. Strategiskt inriktar Rikskriminal polisen kriminalunderrättelseverksamheten mot den grova organiserade brottsligheten. Operativt leder Rikskriminalpolisen aktionsgrupper mot kriminella individer och nätverk. Som expert utvecklar Rikskriminalpolisen metoder och kunskap för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Rikskriminalpolisen överför kompetensen genom utbildningar och i det löpande samarbetet med andra. Som expert är Rikskriminalpolisen också en aktiv samverkanspart mot näringsliv och myndigheter, i Sverige och utomlands. Rikskriminalpolisen biträder Sveriges polismyndigheter när de har särskilt behov av Rikskriminalpolisens kompetenser och resurser. I samarbetet strävar Rikskriminalpolisen efter kompetensöverföring i största möjliga mån. Medarbetare Vid utgången av 2008 hade Rikskriminalpolisen 588 medarbetare jämfört med 551 föregående år. 71 procent har polisutbildning. Exempelvis finns specialister inom analys, IT, språk, juridik, psykologi, kommunikation samt ekonomi och HR-frågor. Läs mer på s. 54 Ekonomi Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker genom beslut av riks polischefen. För 2008 uppgick det disponibla anslaget till 630 miljoner kronor. Det är 3,5 procent av den totala budgeten för svensk polis. Kostnad erna består till 59 procent av löner och andra kostnader för personalen. Återstoden är drift-, lokal- och kapitalkostnader. De särskilda satsningar som finansieras av engångsmedel har frånräknats. Läs mer på s. 60 Sveriges Regering Enheten för Internationellt polissamarbete Sambandsmannasektionen Europol- och underrättelsesektionen Sirene- och Interpolsektionen staben rikspolisstyrelsen rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatser Ordningspolisenheten Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Centrala gräns- Kontrollenheten Rikskriminalpolisens organisation samlar den centrala expertisen i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen som är en myndighet under den svenska regeringen. Rikskriminalpolisen

12 Tendenser och framåtblickar Tendenser och framåtblickar Utvecklingen inom grov organiserad brottslighet innebär stora utmaningar för svensk polis. Internationaliseringen av kriminaliteten fortsätter, gängkriminaliteten sprider sig och utvecklingen inom IT ger de kriminella nya möjligheter. Gängkriminaliteten sprider sig Nya brottsfenomen uppstår ständigt. Gatugäng som vi ser i Danmark är under framväxt i Sverige. De kriminella mc-gängen fortsätter att rekrytera unga män och etablera sig på nya platser. Detta är exempel på att utvecklingen ställer höga krav på bevakning och kartläggning. Systemhotande brottslighet kräver krafttag Den brottslighet som riktar sig mot vitala samhällsfunktioner såsom myndigheter och dess företrädare är mycket allvarlig. Angrepp på det öppna samhället gör att svensk polis måste arbeta än hårdare för att trygga demokratin och dess medborgare. Bidragsfusk och multikriminalitet Den grova organiserade brottsligheten blir alltmer multikriminell. Ofta utnyttjar dessa individer sociala skyddsnät för att kunna fortsätta sin brottsliga bana. Därför är det viktigt att stärka samarbetet mellan Polisen och andra myndigheter. Modern teknologi som vapen Tekniken utvecklas hela tiden, så även i den kriminella världen. IT används alltmer som brottsverktyg och möjliggör diskretare, geografiskt spridda nätverk samt snabba och svårspårade transaktioner. För att kunna kartlägga och spåra brottsligheten måste Polisen vara minst lika långt framme. Internationellt samarbete än viktigare Kriminella nätverk håller sig inte inom ett lands, en myndighets eller en polisiär specialenhets område och kompetens. Det är därför centralt att fortsätta utveckla och samordna brottsbekämpningen genom internationellt samarbete och samverkan. Vad gör Rikskriminalpolisen åt detta? Det sker ett ständigt utvecklingsarbete hos Rikskri minalpolisen och polismyndigheterna. Rikskriminal polisen vill bli ännu bättre på att ligga i fram kant, både vad gäller metoder och teknik. Gente mot regering och riksdag lägger Rikskriminalpolisen fokus på viktiga frågor och lyfter fram fakta som visar på utvecklingen inom prioriterade om råden. Rikskriminalpolisen är på det viset pådrivare när det gäller lagändringar. Likaså ökar Riks kriminalpolisen sin samverkan internationellt vilket bidrar till ett ömsesidigt utbyte av information och underrättelser i samarbete med andra länder. För att inrikta verksamheten och befästa Rikskriminalpolisens ställning som Sveriges expert organ mot grov organiserad brottslighet har riks kriminalchefen arbetat fram en inriktning för åren Inriktningen ska stärka Rikskriminalpolisen som gränsoberoende expertis och bygger vidare på Rikskriminalpolisens styrkor. 12 Rikskriminalpolisen 2008

13 Tendenser och framåtblickar I inriktningen lyfter rikskriminalchefen fram fem prioriterade fokusområden: Ett nationellt underrättelsecenter, NUC Nuvarande nationella underrättelsetjänsten ska utvecklas till att bli hela Polisens nationella underrättelsecenter. Centret ska bidra till ett sammanhållet underrättelseflöde i Sverige så att svensk polis kan förebygga och bekämpa grov organiserad brottslighet på ett effektivt sätt. Strukturen ska vara på plats sommaren Läs mer om NUC på s. 17 Ett nationellt kompetenscenter mot grov brottslighet År 2011 finns ett starkt nationellt kompetenscenter mot grov organiserad brottslighet etablerat vid Rikskriminalpolisen. Syftet är att fokusera på de kompetenser som den övriga Polisen behöver men inte själva kan ha resurser till. Rikskriminalpolisen ska ligga i framkant i utvecklingen, utveckla metoder och överföra kunskap till övriga Polisen. En nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Det ska finnas en enda kontaktpunkt för ärenden med utlandet. Kontaktpunkten ger användarna snabb, kvalitetssäkrad och rättssäker information, genom rätt kanal. Tanken är också att denna kontaktpunkt ska bidra till det nationella underrättelsecentrets arbete med trender och lägesbilder. En nationell gränskontrollfunktion År 2011 finns en etablerad nationell gränskontrollfunktion som driver och samordnar Sveriges arbete med gränskontroll, inre utlänningskontroll och verkställigheter. Funktionen förmedlar EU:s riktlinjer och krav på området och driver en sammanhållen nationell strategi. Läs mer om Centrala gränskontrollenheten på s. 30 Nationell beredskap för kriser och särskilda händelser År 2011 har svensk polis och Rikskriminalpolisen ytterligare stärkt förmågan och beredskapen för kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Rikskriminalpolisen är den nationella ledaren och samordnaren vid naturkatastrofer, attentat eller stora olyckor. Ett nationellt underrättelsecenter (NUC) Nationell beredskap för kriser och särskilda händelser rikskriminalchefens inriktning Ett nationellt kompetenscenter mot grov brottslighet En nationell gränskontrollfunktion En nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen

14 Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier Behovet av nationell överblick och samlad expertkompetens som kan arbeta uthålligt ökar allt eftersom den grova kriminaliteten blir mer avancerad. Rikskriminalpolisen utvecklar och tillhandahåller Sveriges främsta expertis på grov organiserad brottslighet. Central och nationell resurs I kampen mot den organiserade brottsligheten behövs en funktion med nationell överblick och mandat att verka över gränserna. Funktionen behövs även för att hantera ärenden som riskerar att falla mellan stolarna när det inte är entydigt vilken polismyndighet som är ansvarig. Det kan handla om länsöverskridande brottslighet, internationellt baserad brottslighet eller brottslighet som bedrivs i den digitala världen. Av resursskäl finns det inte möjlighet att ha all nödvändig expertis hos Sveriges 21 polismyndigheter. Därför har svensk polis valt att samla vissa funktioner och kompetenser inom en organisation; Rikskriminalpolisen. Exempel är kommissionerna för riksmord och krigsbrott. En enskild polismyndighet hanterar alltför sällan sådana utredningar för att det ska vara möjligt att upprätthålla nödvändig kompetens. Andra exempel är Polisflyget och Nationella insatsstyrkan som är kraftfulla nationella resurser, men kostsamma eftersom de kräver särskild kompetens och utrustning. Vad skiljer Rikskriminalpolisen från den övriga svenska polisen? Ansvaret och mandatet skiljer sig på flera sätt mellan de 21 polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen. En svensk polismyndighet ansvarar för brottsbekämpning och andra polisiära uppgifter inom ett geografiskt område sitt län. Rikskriminalpolisen arbetar gränsoberoende och fokuserar i huvudsak på den grova organiserade brottsligheten som är gränsöverskridande, ofta med internationell anknytning. Rikskriminalpolisen samverkar med polismyndigheterna på olika sätt i de olika roller som Rikskriminalpolisen har. Ledning och samordning Genom den nationella överblicken och de internationella kontaktytorna har Rikskriminalpolisen lednings- och samordningsansvar inom en mängd områden. Bland annat inriktar och samordnar Rikskriminalpolisen Polisens kriminalunderrättelseverksamhet vad gäller grov organiserad brottslighet. Vid behov använder Rikskriminalpolisen sitt mandat att initiera och bedriva operativa ärenden, exempelvis genom att inleda förundersökningar eller genomföra spaningsinsatser. Expert Behovet av samlad expertkompetens har ökat eftersom den grova kriminaliteten blivit mer avancerad. Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen metoder och kunskap för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och överför kompetensen genom utbildningar och i det löpande sam arbetet med polismyndigheterna. Som expert är Rikskriminalpolisen en aktiv samverkanspart mot näringsliv och myndigheter, i Sverige och utomlands. 14 Rikskriminalpolisen 2008

15 Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier Biträde Rikskriminalpolisen biträder polismyndigheterna i situationer där det krävs kvalificerade insatser och där biträdet bedöms tillföra en kvalitetshöjning. Det kan exempelvis röra sig om internationellt efterlysta brottslingar, spaningsinsatser mot narkotikabrott och svårutredda mord. Rikskriminalpolisen biträder även med Gärningsmannaprofilgruppens tjänster, underrättelser och insatser av Nationella insatsstyrkan eller Polisflyget. Rikskriminalpolisen arbetar med underrättelseledd verksamhet I det underrättelseledda arbetet finns i huvudsak två former av analyser om brottslighet; strategisk och operativ analys. Strategiska analyser rör främst kartläggningar av olika brottsfenomen. Det kan också vara analyser av den organiserade brottsligheten, vilka typer av brott de begår och inom vilka områden de agerar. Operativa analyser är inriktade på specifika individers eller gruppers brottsbeteenden för att kunna göra ingripande på rätt plats vid rätt tid. I den organiserade brottsligheten kan det vara svårt att knyta personer till brott. Ledarna visar sig sällan i brottsutförandet och enskilda kriminella ansvarar ofta för en isolerad del av ett visst brott. Därför behövs kunskap och analys om de kriminella nätverkens sammansättning, arbetsmetoder och tillvägagångssätt. Det kräver uthållighet under lång tid. Problembild 2010 Rikskriminalpolisen tar med jämna mellanrum fram en strategisk underrättelserapport som kallas Problembild. Denna målar upp de stora tendenserna och mönstren i både nationell och internationell brottslighet på lång sikt. Med hjälp av denna och andra länders liknande analyser får Polisen ett underlag för att inrikta verksamheten. Rapporten ligger till grund för inriktningar och prioriteringar för underrättelsearbetet och de operativa insatserna. Kriminalunderrättelse Inhämtad, bearbetad och analyserad information om personer, grupper och nätverk samt fenomen kopplad till brottslig verksamhet. En underrättelse kan leda till operativa insatser och utredningar såväl som brottsförebyggande insatser. Inriktningar och prioriteringar Rikskriminalpolisens strategiska ledningsgrupp beslutar årligen om de inriktningar som ska styra arbetet vid Rikskriminalpolisen både vad gäller underrättelsearbetet och de operativa insatserna. För 2008 var inriktningarna: Organiserade kriminella grupper som utnyttjar ett etablerat våldskapital och med inslag av grova brott, inte minst utpressning och systemhotande brottslighet. Kriminella grupperingar med anknytning till de östeuropeiska länderna med inriktning på bland annat narkotikahandel. Kriminella grupperingar som kommer från Balkanområdet och som genom hot och våld bedriver grov varusmuggling samt grova narkotika- och vapenbrott. Kriminella grupperingar med anknytning till Sydamerika, Västeuropa och Västafrika, då stora delar av narkotikahandeln i Sverige härrör från dessa områden. Människosmuggling med fokus på Mellanöstern. Brottskonstellationer som bedriver människohandel. Handel med droger och vapen via Internet. Operativa ledningsgruppen med örat mot rälsen Rikskriminalpolisens operativa ledningsgrupp samlar alla operativa resurser under en operativ ledning. Den består av representanter från Kriminalpolisenhetens sektioner samt från Ordnings polisenheten och Enheten för internationellt polissamarbete. Gruppen möts varje vecka och prioriterar arbetsflödet. Vid behov samlas de med omedelbar verkan för Rikskriminalpolisen

16 Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier att omdisponera prioriteringar och omlokalisera resurser. Tack vare Operativa ledningsgruppens styrning går det snabbt att ställa om verksamheten och fokusera på en viktig händelse. Rikskriminalpolisen har en tydlig prioriteringsordning för operativa ärenden. Primärt ska man initiera, leda och delta i nationella aktionsgrupper beslutade i Operativa rådet. Hög prioritet har även aktionsgrupper initierade och beslutade av Rikskriminalpolisens operativa ledningsgrupp. Bland dessa finns i första hand ärenden med internationell anknytning. Biträde till polismyndigheterna sker när det finns särskilda behov och där biträdet bedöms höja kvaliteten på verksamheten. Under 2008 har den operativa ledningsgruppen utvecklat sina arbetsmetoder och blivit ännu effektivare. Det snabba forumet ger medlemmarna en bra överblick över verksamheten och möjlighet att använda Rikskriminalpolisens kompetens och resurser på bästa sätt. Aktionsgrupper En aktionsgrupp kan beskrivas som en tillfällig projektorganisation som upprättas för att fokusera på en viss typ av brott eller en kriminell konstellation under en begränsad tid. Operativa rådet fattar beslut om vilka nationella aktionsgrupper som ska tillsättas. En nationell aktionsgrupp består vanligen av ett antal personer från Rikskriminalpolisen och landets polismyndigheter. Aktionsgruppen består av olika specialkompetenser, med grunduppsättningen spanare, analytiker och utredare. Allt oftare medverkar också en finansiell analytiker eftersom Finanspolisens kunskaper om penningtvätt och finansiella flöden bidrar till att brottsmönster uppdagas, något som också leder till att andra brott löses. Även behovet av kunskap om internationellt polissamarbete ökar, eftersom den grova organiserade brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande. Under arbetet fokuserar aktionsgruppen uteslutande på sitt uppdrag. Den samordnar och analyserar underrättelseinformation och kartlägger kriminella nätverk. Resultatet av gruppens arbete används av lokala polismyndigheter där brotten ofta utreds. Ibland är det lättare att knyta gärningsmän till andra brott än brotten som de huvudsakligen ägnar sig åt. Aktionsgrupperna samarbetar därför ofta med andra aktörer, främst med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket, men även med branschorganisationer. Ett exempel är en aktionsgrupp som startades under sommaren 2006 mot ett internationellt etablerat kriminellt mc-gäng. Efter två år, sommaren 2008, satt mer än hälften av medlemmarna i fängelse. Aktionen präglades av ett nära samarbete mellan polisen, andra myndigheter och kommuner. Regeringsuppdrag leder till nytt strategiarbete Under 2008 har regeringen på flera sätt visat att man trappar upp kampen mot den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen och Tullverket. I Rikspolisstyrelsens uppdrag ingår att: inrätta särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och Rikskriminalpolisen, etablera permanenta regionala underrättelsecenter på åtta platser i landet och säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet. Regeringen har vidare gett Säkerhetspolisen ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på politiker, myndighetsföreträdare och journalister. En viktig del i detta arbete är att samverkan mellan Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna förstärks ytterligare. Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, Polisen, andra myndigheter och näringslivet. 16 Rikskriminalpolisen 2008

17 Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier Ett nationellt underrättelsecenter (NUC) som ett resultat av regeringsuppdraget Redan idag finns en nationell underrättelsetjänst inom Rikskriminalpolisen. I regeringsuppdraget ingår att fortsätta att utveckla detta till ett nationellt underrättelsecenter, NUC. Centret ska bidra till ett sammanhållet underrättelseflöde i Sverige så att svensk polis kan förebygga och bekämpa grov organiserad brottslighet på ett effektivt sätt. Underrättelsecentrets fokus är gemensamma nationella lägesbilder och beslutsunderlag. Dessa ska fungera som underlag till strategiska inriktningsbeslut för Operativa rådet och Rikskriminalpolisens strategiska ledningsgrupp. Inriktningsbesluten ska ge Polisen och samverkande myndigheter vägledning i det operativa arbetet. Strukturen för underrättelsecentret ska vara på plats till sommaren Arbetet sker i samspel med genomförandet av de andra delarna av regeringsuppdraget eftersom underrättelsecentret är beroende av utformningen av Operativa rådet, regionala underrättelsecentra (RUC) och deras koppling till samverkansområdenas kriminalunderrättelsetjänst (SamO-KUT). Nationell kontaktpunkt för internationellt samarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för utlandsrelaterade ärenden, både vad gäller förfrågningar från utlandet och från svensk polis. Förfrågningarna handlar exempelvis om underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. Rikskriminalpolisens nationella kontaktpunkt för ser användarna med snabb, kvalitetssäkrad och rättssäker information, i rätt kanal, exempelvis Interpol och Europol. En viktig roll för den nationella kontaktpunkten är att bidra med underrättelser om gränsöverskridande brottslighet så att Rikskriminalpolisen kan upptäcka trender och ge korrekta lägesbilder. En annan del av det internationella arbetet är att Rikskriminalpolisen ansvarar för de svenska poliser som deltar i fredsfrämjande uppdrag och sambandsmannatjänst. Krisberedskap och särskilda händelser Risker och hot mot samhället är ofta komplexa och oförutsägbara. Dessutom kan de få konsekvenser för flera samhällssektorer samtidigt. Rikskriminalpolisen har ansvaret för att förutse potentiella kriser, att kommunicera lägesbilder och att, när kriser inträffar, samordna och leda de nationella resurserna. Vid planlagda särskilda händelser av riks angelägenhet, såsom EU-ordförandeskapets möten, får Rikskriminalpolisen samordningsansvaret. Rikskriminalpolisens ambition är att ha tre utbildade stabsarbetslag för att kunna leda arbetet vid särskilda händelser med uthållighet. Snabb omställning och aktivering av nationella resurser Rikskriminalpolisen ska ha en förmåga att snabbt ställa om från ordinarie linjearbete till arbete i en särskild händelse. Nationella insatsstyrkan har som huvuduppgift att upprätthålla en förmåga och beredskap att bekämpa terroristangrepp. ID-kommissionen leder DVI-arbetet (Disaster Victim Identifi cation) vid händelser med drabbade svenskar utomlands. Även Polisflyget är en värdefull resurs vid kriser. För svensk polis räkning ansvarar Rikskriminalpolisen för stöd till utlandsmyndig heter med initiala bedömningar och åtgärder vid kris utomlands med svenska medborgare inblandade. Rikskommunikationscentralen Rikskommunikationscentralen är nationell kontaktpunkt för polisens minutoperativa verksamhet. Dygnet runt arbetar personal med ledning, samordning och informationsförmedling till polismyndigheter och andra myndigheter. Centralen utfärdar bland annat rikslarm och samordnar beställningar av Nationella insatsstyrkan och Polisflyget. Personalen hanterar förfrågningar om polisförstärkningar och ansvarar för beredskapen för incidenter inom utlandsstyrkan. Vid särskilda händelser av riksangelägenhet har centralen stabsberedskap. Läs mer om Rikskommunikationscentralen på s. 58 Rikskriminalpolisen

18 Rikskriminalpolisens samverkansformer Rikskriminalpolisens samverkansformer Samverkan är nödvändig i kampen mot den grova organiserade brottsligheten eftersom den blir alltmer gränsöverskridande. Brottsligheten verkar oavsett geografiska gränser och inom allt fler brottsområden. Samverkan med andra myndigheter för effektiv brottsbekämpning Samverkan på internationell, nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för en framgångsrik brottsbekämpning. Lika viktigt är att dialog och samarbete sker över myndighets- och organisationsgränser. Myndigheterna behöver göra gemensamma prioriteringar för att kunna rikta in krafterna rätt. Polisen samarbetar inom analyser, underrättelser, utredningar och lagföring med olika myndigheter i Sverige. Hit hör bland andra Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Kustbevakningen, Kriminalvården, Socialtjänsten, Kronofogden och Försäkringskassan. Ofta är informationsutbyte mellan myndigheter lika viktigt och effektivt som vanligt polisarbete i kampen mot brottsligheten. Operativa rådet samlar de rättsvårdande myndigheterna Syftet med Operativa rådet är att stärka samarbetet mellan olika myndigheter i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Rådet leds av rikskriminalchefen och består av representanter från polismyndigheterna, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen. Syftet med rådet är att stärka sam arbetet med olika myndigheter på central, regional och lokal nivå. I ett regeringsuppdrag från 2008 beslutades att säkerställa en bred myndighetsrepresentation i Operativa rådet för att uppnå en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. 100-listan punktmarkering av tungt kriminella 100 personer punktmarkeras av polisen. Det är en satsning som Operativa rådet har beslutat om. Dessa personer övervakas genom spaning och kontroll av boende och tillgångar. Man undersöker om de ägnat sig åt exempelvis bidragsfusk och skattesmitning. Målsättningen är att de ska lagföras och kriminaliteten upphöra. Genom 100-listan har svensk polis ett gemensamt underlag för prioritering av insatser. Listan uppdateras regelbundet. Exempel på samverkan underrättelser Underrättelseverksamheten vid Rikskriminalpolisen är beroende av samverkan både nationellt och internationellt för att upprätthålla ett fungerande underrättelseflöde och för att kunna ta fram bra operativa underlag. Varje vecka har underrättelsesektionen en videokonferens med de regionala underrättelseenheterna. Under det senaste året har samverkan med andra länders kriminalunderrättelseorganisationer ut ökats, både vad gäller erfarenhetsutbyte och operativt arbete. Detta gäller bland annat Nordamerika, Sydamerika och Balkan. Rikskriminalpolisen med verkar även i aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöregionen och leder projektet Baltic Project on Drugs and Precursors där Polen, Litauen och Norge ingår. 18 Rikskriminalpolisen 2008

19 Rikskriminalpolisens samverkansformer Exempel på samverkan operativa ärenden Den operativa verksamheten inom Rikskriminalpolisen bedrivs i stor utsträckning i samverkan med andra parter i Sverige i form av aktionsgrupper. De ärenden som Rikskriminalpolisen driver innefattar i de flesta fall även internationellt samarbete. Exempel är bland annat ett samarbete med Danmark i samband med ett grovt rån, med Finland i samband med ett värdetransportrån och med Norge kring ett narkotikanätverk. Joint investigation teams JIT Genom särskild reglering kan svensk polis medverka i nationsgemensamma utredningsgrupper och agera i annat land. Eftersom brottsligheten är gränsöverskridande behöver polis myndigheter i olika länder utbyta erfarenheter och information som är nödvändig i arbetet med grov organiserad brottslighet. Internationell rättshjälp Internationell rättshjälp mellan länder kan behövas när ett brott har förgreningar utanför en nations gräns. Under 2008 har Sverige främst haft utbyte med de nordiska länderna. Exempel på samverkan barnpornografi Under hösten 2008 inledde Rikskriminalpolisen ett samarbete med näringslivet i syfte att hitta former för att förhindra köp av barnpornografiskt material via nätet. Rikskriminalpolisen samarbetar här med banker, finansföretag och organisationen Ecpat. Genom att försvåra transaktioner via nätet är förhoppningen att efterfrågan på övergreppsmaterial avtar och därmed även nyproduktionen, vilket alltid innebär nya övergrepp mot barn. En förebild till samarbetet finns i USA där flera stora företag bildat en koalition mot barnpornografi. I EU kommer frågan om hur bankvärlden kan samarbeta kring barnpornografi att diskuteras ytterligare framöver. Exempel på samverkan Nationella insatsstyrkan, NI Nationella insatsstyrkan har under 2008 utökat och fördjupat sin samverkan med övriga sektioner inom Rikskriminalpolisen. Bland annat har samarbetet med Spaningssektionen, Riksmordkommissionen och Utredningssektionen resulterat i stora och uppmärksammade insatser. Även Nationella insatsstyrkans internationella samarbete är omfattande, exempelvis i övningar som Nemo. Läs mer om Nemo på s. 20. Exempel på Rikskriminalpolisens internationella samarbeten Sambandsmän Genom det nordiska Polis- och Tullsamarbetet samarbetar de nordiska länderna genom sambandsmän som är placerade runtom i världen. Vid utgången av 2008 fanns 39 nordiska sambandsmän varav åtta svenska poliser och tre svenska tulltjänstemän. Interpol Genom Interpols informationssytem har Sverige dygnet runt tillgång till informationsutbyte med 186 andra länder. Europol Det europeiska informationssystem som utvecklats inom ramen för Europol används för information om personer och nätverk inblandade i grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisen ansvarar för systemets användning i Sverige. Schengensamarbetet Rikskriminalpolisen samordnar Schengensamarbetet som omfattar 27 medlemsländer. Läs mer om internationella polissamarbeten på s. 38 och om gränskontroll på s. 30. Rikskriminalpolisen

20 Rikskriminalpolisens samverkansformer Nemo lyckat samarbete över gränser Terrorister har kapat en passagerarfärja så såg scenariot ut för övningen Nemo som genomfördes i Stockholms skärgård i september Målet för Nationella insatsstyrkan var att tillsammans med kollegor från Tyskland, Holland, Belgien, Danmark och Spanien, totalt 200 poliser, öva på att återta fartyget och rädda gisslan. Även andra svenska myndigheter deltog. Förutom Polisflyget som bidrog med helikoptrar, deltog Kustbevakningen med snabbgående RIB-båtar och Försvarsmakten med ett logistikfartyg. Några av länderna hade med sig ytterligare helikoptrar och båtar. Nemoövningen var en del av EU-samarbetet Atlas, där ländernas antiterroriststyrkor jobbar ihop mot terrorism. Vid en terrorattack är det troligt att ett land måste ta hjälp utifrån och det internationella samspelet måste fungera. För Rikskriminalpolisens del handlar det om att kvalitetssäkra förmågan till ledning vid komplexa händelser. Nemo genomfördes i enlighet med en särskild ledningsmodell som Nationella insatsstyrkan infört i sin organisation. Modellen, som förespråkar en tydlig arbetsfördelning och att organisationen anpassas efter varje situation, fungerar så bra att man nu hoppas att fler länder tar efter. 20 Rikskriminalpolisen 2008

21 Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten inhämtar, analyserar, bearbetar och delger underrättelser om grov organiserad brottslighet. Enheten samarbetar med polismyndigheterna och brottsbekämpande myndigheter i hela världen med kvalificerade resurser inom spaning, utredning och identifiering. Inledningsvis presenteras enheten översiktligt för att sedan fördjupas i de sektioner som genomgått en särskilt intressant utveckling under Spaningssektionen På Rikskriminalpolisen finns nationella resurser för avancerad spaning, inklusive teknisk spaning. Dessa resurser används i de nationella aktionsgrupperna, men också hos polismyndigheterna i situationer där det krävs kvalificerade spanings insatser. Brottsområden representerade i Spaningssektionens ärenden, 2008 Ekonomisk brottslighet 2% Rån 7% Grova tillgreppsbrott 7% Förfalskning 2% Människo- Människorov/ smuggling 2% dråp/mord 8% Vapenbrott 2% Övriga 14% Grovt narkotikabrott 54% Mordbrand 2% Sektionen har 2008 bidragit till ingripande mot 174 personer misstänkta för grova brott (97 under 2007) rekord i antalet gripanden sedan verksamheten startades vid Rikskriminalpolisen. En viktig anledning är de resurser som tillförts sektionen genom den nationella satsningen på grov organiserad brottslighet. Antalet biträden till polismyndig heterna har ökat jämfört med föregående år. En möjlig för klaring är att teknik begäran och biträde i samband med aktionsgruppsärenden ökat. Under 2008 har Spaningssektionen biträtt 18 av 21 polismyndigheter i Sverige och i 11 fall biträtt andra länder. Under året har totalt 143 begäran om spaning inkommit (134 år 2007). Sektionen har medverkat vid beslag i Sverige och utomlands av bland annat 173 kilo amfetamin, 16 kilo heroin, 700 kilo cannabis och hasch samt 15 kilo kokain. Underrättelsesektionen Underrättelsesektionen inhämtar, bearbetar och analyserar information om den organiserade brottsligheten i Sverige. Sektionens underlag ligger till grund för inriktningen av Rikskriminalpolisens verksamhet och för kriminalunderrättelsearbetet i landet i stort. Sektionen syftar till att öka förståelsen för de brottsfenomen och komplexa strukturer som den organiserade brottsligheten verkar inom. Genom ökad kunskap kan åtgärder och metoder bättre anpassas och personer som är strategiskt viktiga för brottsligheten kan identifieras. Dessa nyckelpersoner är ofta multikriminella och fokusområden för sektionen är, utöver nätverksanalys, narkotikabrottslighet, människosmuggling, människohandel, rån och vapensmuggling. Enbart reaktiva insatser kan inte komma till rätta med de problem som den organiserade brottsligheten genererar. Därför är en viktig uppgift för sektionen att uppmärksamma vilka andra åtgärder som kan vidtas. Förutom underrättelseverksamhet erbjuder sektionen polismyndigheterna kvalificerat analysstöd i större utredningar. Sektionen står även för metodutveckling och utbildning, främst Rikskriminalpolisen