Innehållsförteckning. 09. s.2. Rikskriminalpolisen i korthet s.2. Chefen har ordet s.4. Grov organiserad brottslighet s.6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. 09. s.2. Rikskriminalpolisen i korthet s.2. Chefen har ordet s.4. Grov organiserad brottslighet s.6"

Transkript

1 Rikskrim

2 Innehållsförteckning 09. s.2 Rikskriminalpolisen i korthet s.2 Chefen har ordet s.4 Grov organiserad brottslighet s.6 Så arbetar Rikskriminalpolisen s.9 Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet s.12 Kriminalpolisenheten s.15 Centrala gränskontrollenheten s.19 Enheten för internationellt polissamarbete s.21 Ordningspolisenheten s.25 Rikskriminalpolisen och Sveriges ordförandeskap i EU s.28 Ärenden i urval s.30 Operation Viking nordiskt tillslag mot barnpornografinätverk Operation Glattefisk tillslag mot narkotikanätverk Rånförsök i Umeå Rikskriminalpolisen steget före Utredningen av mordet på Carolin Stenvall Rikskriminalpolisens expertkompetens rycker in Rikskriminalpolisens medarbetare s.34 Rikskriminalpolisens ekonomi s.38 The National Criminal Police s.40 Index s.43 Denna skrift ger en inblick i Rikskriminalpolisens verksamhet under Årets upplaga fokuserar särskilt på den nya myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Även det svenska ordförandeskapet i EU lyfts fram eftersom planeringen av säkerheten och deltagandet i rådsarbetsgrupper innebar ett stort arbete för Rikskriminalpolisen. De inledande kapitlen ger en översikt över den grova organiserade brottsligheten, i Sverige och världen, och redogör för Rikskriminalpolisens arbetssätt och strategier. Därefter följer en genomgång av Rikskriminalpolisens enheter, som har olika inriktningar och expertkompetens, men som i det dagliga arbetet har ett nära samarbete. För att visa hur Rikskriminalpolisen arbetar i praktiken, presenteras i skriftens senare del fyra exempel på större brottsutredningar som varit aktuella under 2009.

3 Rikskriminalpolisen i korthet 2009 års verksamhet innehåller flera exempel på hur 09. Rikskriminalpolisen arbetar både strategiskt och operativt, liksom planlagt och händelsestyrt. Nedan följer några exempel på särskilt viktiga uppdrag och insatser. Banbrytande myndighetssamverkan Under 2009 inleddes ett unikt samarbete mellan Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogden, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Tillsammans ska myndigheterna skapa en mer fullständig bild av de kriminella konstellationerna och deras verksamheter och med gemen samma krafter bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Rikskriminalpolisen har haft en central roll, såväl i uppbyggandet som i genomförandet av denna banbrytande mobilisering. Läs mer om den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet på s. 12 Sveriges EU-ordförandeskap Under andra halvåret 2009 var Sverige ordförande i EU. Detta innebar ett stort ansvar för Rikskriminalpolisen, som hade det nationella samordningsansvaret av säkerheten kring ministermötena. Rikskriminalpolisen deltog även som ordförande och experter i EU:s rådsarbetsgrupper och i Europols styrelse. Arbetet med EU-ordförandeskapet involverade en mängd kompetensområden inom Rikskriminalpolisen. Läs mer om EU-ordförandeskapet på s. 28 Rikskriminalpolisen i korthet Rikskriminalpolisen bekämpar grov organiserad brottslighet i Sverige. Uppdraget Rikskriminalpolisens uppdrag består av tre delar: kampen mot grov organiserad brottslighet, internationellt polissamarbete och krisberedskap. Kampen mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisens främsta uppdrag är att såväl nationellt som internationellt bekämpa grov organiserad brottslighet och försvåra för de kriminella organisationerna att verka i Sverige. Kontaktpunkt för internationellt polissamarbete Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för internationell brottsbekämpning. Rikskriminalpolisen är även ansvarig för Polisens fredsfrämjande verksamhet, där svenska poliser deltar i uppdrag utomlands. Ansvar för krisberedskap I Rikskriminalpolisens uppdrag ingår att samordna Polisens insatser vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet. Insatser mot grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisen ledde under året flera insatser mot grov organiserad brottslighet. I juni gjorde exempelvis nordisk polis ett samordnat tillslag mot närmare 80 Internetanvändare misstänkta för barnporno grafibrott. Ett annat exempel är den operation som drevs i nära samarbete med norsk och holländsk polis mot ett internationellt narkotikanätverk. Operationen ledde till att 255 kg narkotika beslagtogs i Sverige och till att 13 personer dömdes till sammanlagt över 100 års fängelse. Läs mer om operativa ärenden från 2009 på s.30 Uppmärksammat rån i Västberga I september 2009 genomfördes ett rån mot en värdedepå i Västberga i Stockholm. Rånarnas tillvägagångssätt fick omfattande medial uppmärksamhet och Polisens insats mottog inledningsvis skarp kritik. På nästa uppslag ger rikskriminalchefen sin tolkning av händelsen. 2 Rikskriminalpolisen 2009

4 Rikskriminalpolisen i korthet Verksamhet Inom uppdraget har Rikskriminalpolisen tre olika roller; ledning och samordning, expert samt biträde till landets polismyndigheter. Ledning och samordning genom den nationella överblicken och de internationella kontaktytorna har Rikskriminalpolisen lednings- och samordningsuppgifter inom en mängd områden. Några exempel är kriminalunderrättelseverksamhet, gränskontrollfrågor och kvalificerat person säkerhetsarbete. Som expert utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Genom utbildningar och samarbete tillför Rikskriminalpolisen kompetens till polismyndigheterna och andra brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Rikskriminalpolisen biträder landets polismyndigheter då dessa har behov av särskilda kompetenser och resurser i form av exempelvis Riksmordkommissionen eller Polisflyget. Organisation Rikskriminalpolisen ingår i Rikspolisstyrelsen och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten leds av rikskriminalchefen som rapporterar direkt till rikspolischefen. Medarbetare Vid utgången av 2009 hade Rikskriminalpolisen 630 medarbetare jämfört med 588 föregående år. 72 procent av medarbetarna är poliser. Rikskriminalpolisen har flera specialister anställda, bland annat inom analys, IT, språk, juridik, psykologi, kommunikation, ekonomi och personalfrågor. Ekonomi Rikskriminalpolisens verksamhet finansieras i huvudsak inom ramen för polisorganisationens anslag och tilldelningen sker genom beslut av rikspolischefen. För 2009 uppgick det disponibla anslaget till ca 647 miljoner kronor. Organisation Centrala gränskontrollenheten Kriminalpolisenheten Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatser Staben Sveriges Regering rikspolisstyrelsen rikskriminalpolisen Enheten för Internationellt polissamarbete Internationella sektionen Sambandsmannasektionen Ordningspolisenheten Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen som är en myndighet under den svenska regeringen. Rikskriminalpolisen

5 Chefen har ordet Det spelar ingen roll hur många poliser vi har om vi inte samordnar våra krafter och arbetar efter en gemensam lägesbild. Chefen har ordet Samarbete och analysförmåga. Det är två nyckelord i vår verksamhet. Begreppsparet signalerar också att det gäller att förhålla sig till två dimensioner när brottssituationen i samhället ska belysas. Brottsbekämpning i en gränsoberoende värld Å ena sidan lever vi i ett land som i allt större utsträckning på verkas av brottslighetens ökande rörlighet; människohandel, vapensmuggling, narkotikatransaktioner, våldsbrott; allt som kan inträffa någonstans i Europa kan nu inträffa överallt i Europa. Både brottslingar och brott färdas över nationsgränserna på ett helt annat sätt än förr. Vår teknologi gör också att en brottslig verksamhet i Sverige nuförtiden kan styras från ett helt annat land. Den tid är sedan länge förbi när varje nation betraktade sig som en isolerad enhet. Bara i samarbete med våra internationella kollegor, och internationella organ som Interpol och Europol, kan vi komma åt den grova och organiserade brottsligheten. Sverige är i grunden ett tryggt land Samtidigt är det viktigt att inte av detta förledas dra slutsatsen att ett ökat internationellt tryck på Sverige innebär att tryggheten i landet har försämrats. Så är inte fallet. Sverige är fort- farande att tryggt land att leva i. Vi har en låg grad av känd korruption, vi har en hög allmän tilltro till rättssystemet, medborgarna har stort förtroende för sina myndigheter och såväl riksdag som regering ger tydliga signaler om att tryggheten och säkerheten är prioriterade rättspolitiska värden. Västbergarånet visar på förbättrad säkerhet Ett uppmärksammat fall under 2009 var det värdedepårån som genomfördes i september i Västberga i Stockholm. Jag vill invänta resultatet av brottsutredningen och den rättsliga prövningen innan jag går in närmare på händelsen, men redan nu kan rånet användas som exempel på utvecklingen inom såväl brott som brottsbekämpning. Alla brott är förvisso ett misslyckande. Men det så kallade helikopterrånet visar också något annat. Nämligen att det blivit svårare att genomföra rån och att säkerheten kring värdedepåer och värdetransporter ökat, inte tvärtom. De kriminella tvingas investera allt mer resurser och använda allt 4 Rikskriminalpolisen 2009

6 Chefen har ordet mer avancerade metoder för att begå den här typen av brott. Trots den kritik som riktades mot Polisen ser jag inte vårt arbete som ett misslyckande. Ingen skadades, vare sig rånare, allmänhet eller poliser, och inga större materiella skador uppstod. I skrivande stund sitter elva personer häktade och vi har goda förhoppningar om att utredningen kommer att leda till fällande domar. Lönsamheten i miljöbrotten lockar Ett av de områden där det finns anledning att vara särskilt vak sam på utvecklingen är miljöbrottsligheten. Här ser vi ett inträde av den grova organiserade brottsligheten. Fusk med ut släppsrätter är ett lukrativt brott, likaså att i stora containrar transportera uttjänta bilar och elektronikskrot till Afrika för att dumpa dem där och låta den kontinenten ta miljökostnaden för vårt välstånd. Kombinationen av snabba pengar och låg risk gör att den här brottsligheten riskerar att öka. Social otrygghet som grogrund för kriminalitet Andra brott som oroar mig är egendomsförstörelsen och det gängrelaterade våldet i storstädernas förorter. Den ekonomiska nedgången har ökat riskerna eftersom människors möjligheter och framtidshopp försämras. Förorternas unga män, det är just män det handlar om, sysslar kanske ännu inte med brottslighet som kan betecknas som grov och organiserad. Men risken för att de en dag hamnar där ska inte negligeras. De kriminella nätverken ser ungdomsgängen som en rekryteringsbas och ungdomarna lockas i sin tur av förväntningar om makt, pengar och kanske framför allt grupptillhörighet. Vi ska ta dessa problem på allvar och, tillsammans med andra myndigheter, hjälpa de unga att göra livsval som förhindrar att de dras in i kriminalitet. Med siktet inställt på näringslivet Nu ser vi också att den organiserade ekonomiska brottslighet som vi tidigare främst spårade till byggbranschen och restaurangbranschen har spridit sig till betydligt fler sektorer. Det finns i dag en gråzon mellan den organiserade brottsligheten och den vanliga företagsamheten. Vi har denna utveckling under nära uppsikt Finanspolisen gör ett beundransvärt jobb men vi behöver öka vår kunskap för att komma in på tidigare stadium och arbeta mer förebyggande. För att ytterligare utvecklas måste vi vässa vår förmåga att analysera de bredare trenderna i samhällsutvecklingen. Samarbete är nyckeln Det krävs en nära samverkan med andra myndigheter för att nå framgång. Det spelar ingen roll hur många poliser vi har om vi inte samordnar våra krafter och arbetar efter en gemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten. Därför är det med stor tillfredsställelse jag kan konstatera att det uppdrag vi fick från regeringen under 2008, om ett utvecklat samarbete med andra myndigheter, nu är sjösatt med bra resultat och stor potential. Samarbetet mellan Polisen, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten ger en samordnad analys och en tydligare lägesbild. Även Migrationsverket och Försäkringskassan bidrar med viktiga pusselbitar. Vårt samarbete har redan givit operativa resultat; gemensamma insatser som lett till tillslag och inledda förundersökningar. Detta nya samarbete ger en mer effektiv brottsbekämpning än någon myndighet skulle mäkta med på egen hand. Det sträcker sig över tre departements ansvarsområden justitiedepartementet, finansdepartementet och försvarsdepartementet och är banbrytande, i Europa och världen. Expertkompetens som levererar Jag vill avsluta med att uttrycka den stolthet jag känner över att leda en verksamhet med drygt 600 målmedvetna och professionella medarbetare, Rikskriminalpolisens experter. Vi är efterfrågade i hela landet och samarbetet med länspolismyndigheterna fungerar bra. Ett sådant exempel är vårt samarbete med Polisen i Umeå, som ledde till att Nationella insatsstyrkan i maj 2009 kunde avvärja ett väpnat rån mot en värdedepå. För att ytterligare utvecklas måste vi vässa vår förmåga att analysera de bredare trenderna i samhällsutvecklingen. Analysen pågår redan, inte minst inom ramen för den myndighetsgemensamma mobiliseringen, men vi måste frigöra mer tid för att kunna identifiera långsiktiga utmaningar och leverera effektiva lösningar. Hur påverkar IT-utvecklingen brottsligheten? Vad innebär den ekonomiska förskjutningen österut, mot Ryssland och Asien? Vilken bäring har de kriminella organisationerna i Sydeuropa och Balkan på vår brottsstrategi? Vi kan troligen aldrig utrota den grova organiserade brottsligheten. Men med vårt nya samarbete med andra myndigheter och en ännu vassare analys av omvärlden blir vi starkare än någonsin i denna kamp. Vi är fast beslutna att förhindra att Sverige blir en fristad för grov organiserad brottslighet. Så arbetar vi vidare. För allas trygghet. Therese Mattsson Rikskriminalchef Rikskriminalpolisen

7 Grov organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet Rikskriminalpolisen arbetar för att bekämpa grov organiserad brottslighet i Sverige. Upp draget förutsätter internationellt samarbete och kontinuerlig omvärldsanalys, såväl av den kriminella världen som av samhället i övrigt. Grov organiserad brottslighet Kan delas upp i tre typer av brott. Primärbrott Syftar till att skapa ekonomisk vinning och omfattar brott som narkotikahandel, annan smuggling och rån. Sekundärbrott Syftar till att försvara eller utöka grupperingarnas marknadsandelar eller våldsoch skrämselkapital. Till denna typ av brott hör våld, hot och korruption. Stödbrott Syftar till att möjliggöra primärbrott. Exempel på stödbrott är vapenstölder och penningtvätt. Med pengar som drivkraft Drivkraften i grov organiserad brottslighet är ekonomisk vinning. De kriminella strävar efter makt och status och de använder ofta våld och hot som verktyg men det är möjligheten att tjäna pengar som är den centrala drivkraften. Den organiserade brottsligheten parasiterar på samhället. De kriminella driver sin olagliga och destruktiva verksamhet, genom att sälja narkotika, smuggla vapen, dumpa miljöfarligt avfall eller genom människohandel. De ägnar sig åt olika typer av brottslighet, var helst det finns pengar att tjäna. Till exempel är narkotikasmugglare ofta även inblandade i vapenhandel eller människosmuggling. Om en ny möjlighet uppenbarar sig där de kriminella kan använda sina befintliga nätverk för transporter och försäljning, så är de inte sena att agera. Den organiserade brottsligheten ökar Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl som internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger. Den största marknaden för den grova organiserade brottsligheten är fortfarande smuggling och försäljning av narkotika, följt av rån, grova stölder, människohandel samt människosmuggling. Samtidigt verkar de kriminella grupperingarna på långt fler marknader än så. Exempelvis uppskattas handeln med piratkopierade varor uppgå till 5-6 procent av världshandeln och är därmed den snabbast växande verksamhetsgrenen för den organiserade brottsligheten. Förutom den omfattande varumärkesförfalskningen av lyxvaror ökar också förfalskning av läkemedel, elektronik och matvaror med stora risker för konsumenter som följd. Global och flexibel brottslighet Den organiserade brottsligheten är global och flexibel. De kriminella utnyttjar nya möjligheter till ekonomisk vinning som uppstår på grund av globala och lokala förändringar i utbud och efterfrågan. Så har till exempel kriget i Irak lagt grund för uppemot 90 procent av flyktingsmugglingen till Sverige under de senaste åren. På liknande sätt har skärpta återvinningsregler och miljökrav inom EU lett till smuggling och dumpning av miljöfarligt avfall i Västafrika. 6 Rikskriminalpolisen 2009

8 Grov organiserad brottslighet Den organiserade brottsligheten ökar, i Sverige såväl som internationellt. Antalet personer som ingår i kriminella grupperingar ökar. Den gränsöverskridande kriminaliteten växer och antalet fall av misstänkt penningtvätt stiger. Kriminella grupperingar Den grova organiserade brottsligheten inkluderar en mängd olika samarbetsformer och konstellationer. Nedan följer en grov uppdelning av kriminella grupperingar som är aktiva i Sverige: n Imperiebyggarna är ofta affärsmän som tangerar och infiltrerar den legala sfären, men använder sig av kriminella metoder. Dessa grupper utgör en stor utmaning då de verkar i det tysta och är svåra att binda till specifika brott. n Kriminella MC-gäng är etablerade i Sverige och har övergått till en mer osynlig brottslighet. Det öppna våldsanvändandet överlåter de till sina supporterklubbar. n Förortsgäng har sällan långsiktiga strategier, men ägnar sig åt våldsutövande och annan grov brottslighet för att öka sitt skrämselkapital. n Smugglingsgrupperingar har ofta kopplingar till internationella nätverk med bas utanför Sverige. Personerna i Sverige ska kunna bytas ut när problem uppstår, vilket gör det svårt att följa dessa gruppers utveckling i storlek. Allt oftare samarbetar kriminella personer från olika organisationer för att begå specifika brott. En projektliknande konstellation sätts samman bestående av individer med de kompetenser och specialistförmågor som krävs för det aktuella brottet. Konstellationen kan vara verksam under kortare eller längre tid. Samhället som måltavla De kriminella nätverken är beroende av en fungerande marknad och en förutsägbar verklighet för att kunna begå sina brott. Den grova organiserade brottsligheten försöker därför inte bryta ner samhället utan strävar istället efter att påverka det i den riktning som gynnar de kriminella grupperingarnas intres- sen och underlättar deras primära verksamhet. Detta kan ske genom mutor för att påverka myndighetsbeslut, hot för att påverka en domare eller våld för att tysta ett vittne eller en journalist. Svenskt samhälle och svensk förvaltning kännetecknas av hög transparens och låg korruption. Det gör att möjligheten för kriminella grupperingar att genom mutor uppnå otillbör ligt inflytande i det svenska samhället är små. Detta ökar risken för att de istället använder sitt skrämselkapital eller tar till hot för att påverka offentliga beslutsfattare. Denna typ av brottslighet är fortfarande mycket ovanlig, men det finns all anledning att vara observant på varje försök från de kriminella nätverken att flytta fram sina positioner genom att påverka samhällsfunktionerna. Behov av finansiell infrastruktur Penningtvätt är liksom den systemhotande verksamheten en form av sekundärbrott; det vill säga brott som syftar till att understödja den primära och lönsamma brottsligheten. En stor del av de vinster som uppstår av illegal brottslighet används till konsumtion eller återinvesteras i den kriminella verksamheten. Men samtidigt finns ett behov, särskilt hos personer högre upp i den kriminella hierarkin, av att få in kapital i det legitima ekonomiska systemet och på så sätt öka pengarnas användbarhet. Penningtvätten syftar också till att förklara ett liv på en materiell nivå som annars skulle framstå som uppenbart orimlig utifrån personens lagliga inkomst. Genom att använda eller kontrollera till synes legala verksamheter kan kriminella, genom exempelvis valutaväxling eller betalningsförmedling, utföra penningtvätt i egen regi. Rikskriminalpolisens analyser visar även en ökad benägenhet hos kriminella att på olika sätt, som ägare eller långivare, söka sig till branscher med hög kontantomsättning. Rikskriminalpolisen

9 Grov organiserad brottslighet Kriminella nav i Europa De kriminella naven i Europa har olika funktioner men sammantaget är de en samlingsplats för kriminella varor, tjänster och handel med människor. Här visas de kriminella navens påverkan på Sverige. NORDÖSTRA NAVET (Estland, Lettland, Litauen) De baltiska länderna är en samlingsplats för varor och människohandel. Stöldligor med ursprung i Baltikum är vanliga i Sverige. NORDVÄSTRA NAVET (Nederländerna och Belgien) Är en central handelsplats för kriminella varor och människohandel. Nederländernas liberala syn på narkotika är en faktor i sammanhanget. SYDVÄSTRA NAVET (Spanien och Portugal) Genom detta nav smugglas kokain från Sydamerika (ibland har detta passerat Västafrika) och cannabis från Marocko. SÖDRA NAVET (Italien) Kontrolleras av den italienska maffian. Den del av narkotikan, förfalskade varor från Asien och människor som har destinationsland Sverige, passerar normalt sett det nordvästra navet innan de når Sverige. SYDÖSTRA NAVET (Balkan) Via Balkan från Turkiet passerar mycket av det heroin och opium som når resten av Europa. Människor, vapen och cigaretter är andra vanliga handelsvarorna. Vid sidan om dessa mer traditionella verktyg för penningtvätt erbjuder Internet ytterligare möjligheter. Det kan exempelvis handla om kontrollerade förluster i spel där en summa snabbt kan överföras från ett konto till ett annat. Synlighet som verktyg för hot För kriminella nätverk är det förväntade förhållningssättet att de vill undvika onödig uppmärksamhet. Samtidigt finns det tecken på att vissa aktörer på ett mycket medvetet sätt använder medierna för att nå sina syften. Det som vid första anblicken kan tyckas vara ett resultat av narcissism är förmodligen oftare ett utslag av strategiska överväganden. Genom att figurera i medierna förstärker de kriminella grupperingarna bilden av sin benägenhet att använda våld, vilket gör att det så kallade skrämselkapitalet växer. Att på ett effektivt sätt hota om våld är helt enkelt billigare och mindre riskabelt än faktisk våldsanvändning. De kriminella nätverken kan dessutom eftersöka medieuppmärksamhet för att underlätta rekrytering och expansion. Brottslighet utan gränser kräver gränsoberoende brottsbekämpning Sammanfattningsvis bekämpar Rikskriminalpolisen en komplex brottslighet, ofta med globala organisationer som är aktiva inom flera parallella verksamheter i flera länder. Med nationell och internationell överblick och expertkompetens i ständig utveckling fyller Rikskriminalpolisen en viktig funktion. Men ingen brottsbekämpande enhet kan isolerat angripa wdenna flexibla verksamhet. Internationellt samarbete och samverkan mellan myndigheter är därför en nödvändighet. Genom en samordnad och gränsoberoende brottsbekämpning minskar de kriminella nätverkens handlingsutrymme samtidigt som samhällets möjligheter att förhindra och bekämpa brott ökar. 8 Rikskriminalpolisen 2009

10 Så arbetar Rikskriminalpolisen Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella operativa polis med huvuduppdrag att bekämpa grov organiserad brottslighet. Det övergripande målet är att försvåra för grov organiserad brottslighet att verka i Sverige. Rikskriminalpolisen är också nationell kontaktpunkt för internationellt polissamarbete. Vid kriser och särskilda händelser av riksangelägenhet har Rikskriminalpolisen ett uppdrag att samordna Polisens insatser. Rikskriminalpolisens roller Ledning och Samordning Rikskriminalpolisen leder och samordnar en rad verksamheter inom Polisen, till exempel inom områdena underrättelsetjänst och gränskontroll. Rikskriminalpolisen leder även aktionsgrupper och annan operativ verksamhet. Expert Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen arbetssätt och metoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig del av expertrollen är kompetensöverföring till samarbetspartners. Biträde Rikskriminalpolisen biträder landets polismyndigheter vid behov av särskilda kompetenser och resurser, exempelvis med Polisflyget, Nationella insatsstyrkan eller med utredningskompetens vid svårutredda mord. Mångfacetterad verksamhet Verksamheten vid Rikskriminalpolisen är mångfacetterad och samlar den främsta expertisen inom en mängd områden. Som expertorgan utvecklar Rikskriminalpolisen metoder och arbetssätt, bland annat genom att ta sig an och utreda nya brottsfenomen. Samtidigt som Rikskriminalpolisen bedriver egna operativa ärenden, bistår Rikskriminalpolisen landets polismyndigheter med expertkompetens. Det kan röra sig om stöd i utredningar med internationella kopplingar, spaningsarbete mot narkotikabrott och svårutredda mord. Rikskriminalpolisen upprätthåller även nationella resurser som Polisflyget, Nationella insatsstyrkan och Finanspolisen. Rikskriminalpolisen samlar expertkompetens och särskilt utvalda resurser. Ett exempel är Nationella fingeravtrycks avdelningen, vars huvuduppgift är att upprätthålla det nationella fingeravtryckssystemet (AFIS) och att identifiera brottslingar genom t.ex. brottsplatsspår. Underrättelsestyrd bekämpning av grov organiserad brottslighet I kampen mot grov organiserad brottslighet krävs välgrundade underrättelser. Nyckelpersonerna i kriminella nätverk är ofta svåra att knyta till enskilda brott. Enskilda kriminella nätverksmedlemmar ansvarar ofta för en isolerad del av brottet. Det ställer höga krav på Rikskriminalpolisens kunskap om nätverkens sammansättning, metoder och tillvägagångssätt. Detta kräver i sin tur uthållighet under lång tid. Rikskriminalpolisen arbetar med underrättelsestyrd verksamhet som tar sin utgångspunkt i strategisk och operativ analys. Den strategiska analysen kartlägger olika brottsfenomen och kriminella nätverk på en övergripande nivå. Den operativa analysen är inriktad på specifika individer och grupper, och deras brottsliga verksamhet. Rikskriminalpolisen

11 Så arbetar Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen arbetar både strategiskt och operativt för att kartlägga och lagföra nyckelpersoner inom grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisen sammanställer årligen en strategisk lägesbild över den grova organiserade brottsligheten för Polisens räkning. Baserat på denna lägesbild beslutas inriktningen för kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen som helhet. Dessutom ligger lägesbilden till grund för inriktningarna för Rikskriminalpolisens operativa verksamhet. Inriktningarna används som underlag för prioritering av ärenden i den operativa ledningsgruppen. Vid Rikskriminalpolisen finns även det nationella underrättelsecentret, NUC, som sammanställer den myndighetsgemensamma lägesbilden för mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisens inriktningar 2009 n Gäng: Organiserade kriminella som utnyttjar etablerat våldskapital och som begår grova brott, inte minst utpressning och systemhotande brottslighet. n Österled: Kriminella grupperingar och nätverk med knytningar till de östeuropeiska länderna inklusive Ryssland med inriktning på bland annat narkotikahandel. n Balkan: Kriminella grupperingar och nätverk som kommer från Balkanområdet och som bedriver grov varusmuggling, grova narkotikabrott och vapenbrott. n Västerled: Kriminella grupperingar inom narkotikahandel med koppling till Sydamerika, Västeuropa och Västafrika. n Människosmuggling med fokus på Mellanöstern och människohandel, främst för sexuella ändamål. Den operativa verksamhetens betydelse I en operativ insats samverkar olika kompetenser inom Rikskriminalpolisen. I insatser ingår ofta spanare, utredare, analytiker, och andra specialister. Dessutom medverkar ofta personer från andra polismyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter i en insats. Syftet är att lagföra de identifierade nyckelpersonerna inom de kriminella nätverken för att därigenom försvaga och störa ut nätverken. Rikskriminalpolisen bidrar även i andra polismyndigheters insatser med expertkompetens, till exempel med avancerad spaning eller vid farliga ingripanden. De operativa och strategiska verksamheterna är starkt beroende av varandra och ger stora synergieffekter. På samma sätt som den strategiska verksamheten är viktig för planering och genomförande av operativa insatser, så är den operativa erfarenheten nödvändig för utveckling av nya metoder och upprätthållande av expertkompetensen. Myndigheter i samverkan mot grov organiserad brottslighet Samverkan på internationell, nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för framgångsrik brottsbekämpning. Lika viktigt är att dialog och samarbete sker över myndighets- och organisationsgränser. Rikskriminalpolisen har alltid haft ett nära samarbete med landets polismyndigheter, men nu vidareutvecklas samarbetet med andra myndigheter i rättskedjan. Under 2009 inleddes en ny form av ett myndighetsöverskridande samarbete för att stärka kampen mot den grova organiserade brottsligheten. De medverkande myndigheterna är Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Krono- 10 Rikskriminalpolisen 2009

12 Så arbetar Rikskriminalpolisen fogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Syftet är att på ett effektivt sätt kunna utnyttja expertis och resurser från olika delar av samhället för att försvåra för de kriminella nätverken. Läs mer om mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet på s. 12 Fokus på pengaflöden En framgångsrik strategi i kampen mot grov organiserad brottslighet är att analysera flödet av de kriminella nätverkens kapital. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden skapas nya möjligheter att knyta kriminella individer och grupperingar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot nätverken. Genom att bedriva utredningar i syfte att återta brottsvinster kan de kriminellas ekonomiska bas för fortsatt brottslig verksamhet försvagas. Internationell överblick Rikskriminalpolisen är Sveriges nationella kontaktpunkt för utlandsrelaterade ärenden, både vad gäller förfrågningar från utlandet och från svensk polis. Förfrågningarna handlar exempelvis om underrättelser, utlämningar, efterlysningar och rättshjälp. Kontaktpunkten, som är bemannad dygnet runt, ansvarar för att ärendehanteringen sker rättssäkert, kvalitetssäkrat och i rätt internationell kanal, som till exempel Interpol eller Europol. En viktig del i arbetet är att förmedla underrättelser om gränsöverskridande brottslighet för att på så sätt bidra till välgrundade lägesbilder och trendanalyser. Läs mer om internationell brottsbekämpning på s. 21 Krisberedskap och särskilda händelser Rikskriminalpolisen har ansvaret för att förutse potentiella kriser, kommunicera lägesbilder och, när kriser inträffar, samordna och leda de nationella resurserna. Vid större planerade händelser av riksangelägenhet, som exempelvis möten under det svenska EU-ordförandeskapet, har Rikskriminalpolisen samordningsansvaret för säkerheten. Läs mer om Rikskriminalpolisens arbete under ordförandeskapet på s. 28 Rikskommunikationscentralen, RKC, är en viktig resurs i arbetet. RKC har planer, arbetssätt och personal för att kunna leda arbetet vid en allvarlig händelse eller kris. RKC har även kapacitet att arbeta uthålligt över tid om händelsen eller krisen blir långvarig. Detta sker då med stöd av det hundratal medarbetare vid Rikskriminalpolisen som har utbildning och erfarenhet av stabsarbete. Expertkompetens i ständig utveckling Rikskriminalpolisens uppdrag förutsätter förmåga att arbeta såväl minutoperativt vid kriser och särskilda händelser, som långsiktigt med exempelvis underrättelsearbete och omvärldsbevakning. Verksamheten ställer höga krav på organisationens flexibilitet för att snabbt kunna skifta fokus, både på kort och lång sikt. Lika lite som omvärlden är statisk kan Rikskriminalpolisens arbetssätt och metoder vara det. En kontinuerlig utveckling av såväl expertkompetens som utrustning är nödvändig för att kunna möta lokala och globala trender och tendenser. Det faktum att Rikskriminalpolisen är Sverige nationella operativa polis innebär att nya polisiära verksamheter som ska omhändertas på nationell nivå, generellt tillförs Rikskriminalpolisen. Exempel på nya uppdrag är samordning av gränskontroll och inrättande av Asset Recovery Office. Expertkompetens till nytta för hela Polisen Genom egna ärenden och biträde till polismyndigheter får Rikskriminalpolisens expertkompetens unik erfarenhet av kvalificerade insatser i skarpt läge. På bilden övar Nationella insatsstyrkan. Som expertorgan samlar Rikskriminalpolisen resurser och kompetenser, vars motsvarigheter ofta inte finns tillgängliga inom länspolismyndigheterna. Denna roll innebär ett ansvar att utveckla metoder och kunskap för att bekämpa grov organiserad brottslighet. Rikskriminalpolisen ansvarar också för att sprida denna expertkompetens inom hela Polisen. Detta sker bland annat genom kompetensöverföring i det löpande samarbetet med de lokala polismyndigheterna. Det kan också ske genom konkreta utbildningsinsatser där Rikskriminalpolisens arbetssätt lärs ut. Exempelvis har Gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott under 2009 utbildat utredare vid landets polismyndigheter i att klassificera barnpornografiskt material. Utredarna har sedan möjlighet att fördjupa sina kunskaper ytterligare genom praktikutbildning vid IT-brottssektionen. Rikskriminalpolisen

13 Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet Den mobilisering mot grov organiserad brottslighet som startade under 2009 är banbrytande. Det är en ny form av samverkan, där expertis och resurser från alla delar av samhället gemensamt bekämpar den organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kronofogden Kustbevakningen Migrationsverket Skatteverket Säkerhetspolisen Tullverket Åklagarmyndigheten Myndigheternas strategiska lägesbilder Polisens nationella strategiska ledningsgrupp Nationellt underrättelsecenter kansliet samverkansrådet Strategiska inriktningar operativa rådet Operativa inriktningar och insatser kriminalunderrättelsetjänst Operativa ledningsgrupper Regionala underrättelsecentra samverkande myndigheter Aktionsgrupper Åklagarmyndigheten är representerad i Samverkansrådet och Operativa rådet men bidrar inte till den gemensamma lägesbilden. Migrationsverket och Försäkringskassan deltar inte i Samverkansrådet och Operativa rådet. Myndighetsgemensamma funktioner Polisiära funktioner De kriminella nätverken är ofta aktiva inom flera verksamheter som berör flera delar av samhället. Samma gruppering som ägnar sig åt att sälja piratkopior och smuggla exempelvis märkeskläder kan mycket väl vara inblandad i både skattebrott och narkotikahandel. Det är också vanligt att grovt kriminella, genom exempelvis felaktiga uppgifter eller hot, utnyttjar olika typer av sociala skyddsnät som sjukpension och A-kassa. Läs mer om grov organiserad brottslighet på s. 6 För att effektivt och uthålligt kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten inrättades en ny form av myndighetssamverkan under De medverkande myndigheterna är Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Satsningen är en förstärkning av den ordinarie verksamheten och inriktar sig på särskilda grupperingar, nyckelpersoner och inriktning 2010 De samverkande myndigheterna har beslutat att under 2010 fokusera på insatser mot konstellationer med kapacitet att agera inom tre brottsområden, nämligen användandet av: n Företag i brottslig verksamhet n Otillåten påverkan n Våld Konstellationer med kapacitet att agera inom samtliga tre brottsområden utgör ett påtagligt hot och bör högprioriteras. brottsfenomen. Åtta särskilda aktionsgrupper har inrättats, en vid Rikskriminalpolisen och sju i olika regioner runt om i landet. Regionala underrättelsecentra har etablerats på åtta platser i landet för att inhämta underrättelser och förbereda operativa ärenden. Ett nationellt underrättelsecenter har etablerats vid Rikskriminalpolisen. 12 Rikskriminalpolisen 2009

14 Nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet År 2009 inrättades en ny form av myndighetssamverkan mot grov organiserad brottslighet. En central och banbrytande del av satsningen är Operativa rådet där representanter från de samverkande myndigheterna beslutar om operativa insatser. Operativa rådet leds av biträdande rikskriminalchefen Tommy Hydfors Underrättelseverksamhet i samverkan I satsningen är både den strategiska inriktningen och de operativa insatserna baserade på underrättelser. De åtta regionala underrättelsecentren arbetar med att sammanställa lokala underrättelser från de samverkande myndigheterna och driver myndighetsöverskridande ärenden. Vid behov kan även andra myndigheter involveras, till exempel Försäkringskassan och Migrationsverket. Det nationella underrättelsecentret, NUC, vid Rikskriminalpolisen tar årligen fram en lägesbild utifrån information från de samverkande myndigheterna. Därigenom skapas en myndighetsgemensam kartläggning av den grova organiserade brottslighetens utveckling i Sverige. Denna tjänar sedan som under lag för de strategiska inriktningsbeslut som fattas i det så kallade Samverkansrådet. Samverkansrådet beslutar inriktningen Rikspolischefen och de samverkande myndigheternas generaldirektörer träffas två gånger per år i Samverkansrådet. Där enas de om en gemensam inriktning för kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Inriktningen innehåller riktlinjer och prioriteringar för hur satsningens resurser ska användas. Operativa rådet ger uppdrag till aktionsgrupperna Den nationella inriktningen är vägledande för Operativa rådet. Operativa rådet träffas varannan vecka och samlar representanter från de samverkande myndigheterna. Representanterna har mandat att på sittande möte fatta beslut om resurser till operativa insatser. Operativa rådet bestämmer vilka operativa insatser aktionsgrupperna ska arbeta med. Vid särskilt akuta fall har ordföranden för Operativa rådet möjlighet att på egen hand fatta beslut om insatser. Dessa snabba och korta beslutsvägar ökar myndigheternas möjligheter att ligga steget före de kriminella nätverken. Aktionsgrupper till Operativa rådets förfogande De åtta särskilda aktionsgrupperna består totalt av ca 200 personer. Av dessa finns 30 vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna arbetar främst på uppdrag av Operativa rådet. Detta gör att de snabbt kan sättas in och styras om till de mest prioriterade uppdragen. Det gör även att de kan arbeta samordnat med insatser i hela landet och stödja varandra över tid så att arbetet blir uthålligt. Aktionsgrupperna är polisiära, men kan tillfälligt förstärkas med medarbetare från de andra myndigheterna, till exempel Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Kansliet bereder och samordnar Besluten i Samverkansrådet och Operativa rådet måste alltid ske i konsensus. Detta ställer höga krav på kansliet som ansvarar för beredning av de ärenden och beslut som ska behandlas. Det är exempelvis kansliets uppgift att, utifrån lägesbilden, ta fram och förankra förslag på inriktningar för beslut i Samverkansrådet. Kansliet bereder också alla ärenden som Operativa rådet beslutar om. Kansliet är placerat vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen

15 Så Kriminalpolisenheten fungerar den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet OSLO leva över sina taxerade tillgångar, med motorbåtar, dyra bilar och stora villor. De driver en byggfirma tillsammans. - Polisen får fram uppgifter som tyder på att männen har centrala roller i ett europeiskt kriminellt nätverk. Nätverket är inblandat i människohandel och smuggling av narkotika, vapen och flyktingar. - Polisen förmedlar informationen till det regionala underrättelsecentret (RUC) i region väst. Polisen Ekobrottsmyndigheten Två män 1 2 i Kungsbacka verkar Skatte- Kust- verket Tullen Region mitt Underrättelsecentret undersöker de två männens inkomster, ägande, affärsverksamhet etc. Samtidigt bedriver Polisen spaning. En brottsutredning startas, ledd av en åklagare. - Underrättelser pekar på att männen finansierar delar av sin affärsverksamhet genom grova narkotikabrott. Ärendet tas upp i den regionala operativa ledningsgruppen i region väst, som beslutar att föreslå en insats genom Operativa rådet. - Det nationella underrättelsecentret (NUC) kompletterar med information från andra myndigheter, i Sverige och internationellt. 3 Operativa rådet beslutar om en särskild insats som leds av aktionsgruppen i region väst. Insatsen förstärks med personal från aktionsgruppen i region mitt. Den förstärkta aktionsgruppen bedriver spaning. - Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogden undersöker de misstänktas ekonomiska förehavanden och säkrar bevis. - Insatsen följs upp av Operativa rådet var 14:e dag och då säkras även att insatsen har rätt resurser. bevakningen Kungsbacka 14 Grafik: Idégrafik Region väst GÖTEBORG Rikskriminalpolisen Tullen gör ett beslag av 15 kilo amfetamin vid Öresundsbron, med stöd av underrättelser. Kuriren har telefonnummer som kopplas till de misstänkta gärningsmännen. - Polisen finner bevis för att de misstänkta har smugglat in amfetamin och hasch i stora mängder. De har sålt narkotikan via ett nätverk av distributörer i Västsverige och Oslotrakten. - Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kan belägga att de misstänkta, parallellt med legal verksamhet, använder svart arbetskraft för att bygga om bostadsrättslägenheter för Malmö vidare försäljning. På så sätt tvättar de pengar och undanhåller skatt. 6 5 Aktionsgruppen har nu tillräcklig information för att de två misstänkta männen ska kunna gripas. - Polisen gör ett samordnat tillslag mot ett tiotal adresser, inklusive de misstänktas bostäder och kontor. De misstänkta anhålls och häktas därefter. Dessutom grips ytterligare tio personer i Sverige, Norge och Polen, genom ett samordnat tillslag. - Polisen genomför förhör, säkrar bevis och slutför ärendet. Åtal väcks. De misstänkta åtalas för grovt narkotikabrott och grovt skattebrott. De döms till sju och åtta års fängelse. Även övriga gripna lagförs. - Båtar, bilar och villor förverkas efter domstolens beslut. Kronofogdemyndigheten säljer tillgångarna och pengarna återförs till staten. Fotnot: Exemplet ovan är ett fiktivt ärende.

16 Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten Kriminalpolisenheten inhämtar, analyserar och bearbetar information, samt delger underrättelser om grov organiserad brottslighet. Vidare bedriver enheten brottsutredningar och spaning, med såväl nationell som internationell koppling. Enhetens expertkompetenser medverkar i Rikskriminalpolisens egna brottsutredningar, samt är ett stöd till polismyndigheter och andra brottsbekämpande organ. CENTRALA GRÄNS- KONTROLLENHETEN ENHETEN FÖR INTERNATIONELLT POLISSAMARBETE Internationella sektionen Sambandsmannasektionen KRIMINALPOLISENHETEN Spaningssektionen Underrättelsesektionen IT-brottssektionen Utredningssektionen Finanspolisen Sektionen för särskilda insatserser RIKSKRIMINALPOLISEN STABEN ORDNINGSPOLISENHETEN Polisflyget Nationella insatsstyrkan Rikskommunikationscentralen Polisens utlandssektion Polishundtjänsten Ordningspolisiära frågor Kriminalpolisenheten består av sex sektioner som här presenteras kortfattat. Kapitlet i övrigt lyfter fram teman som varit särskilt viktiga under Spaningssektionen Ansvarar för kvalificerade spaningsinsatser, inklusive teknikbaserad spaning och hemlig rumsavlyssning. Underrättelsesektionen Inhämtar, bearbetar och analyserar information om grov organiserad brottslighet. Tar fram operativa underrättelser för operativa insatser och strategiska rapporter, däribland den årliga lägesbilden. IT-brottssektionen Analyserar information och säkrar bevisning, både i underrättelsearbetet och i brottsutredningar där särskilda IT-kunskaper är nödvändiga. Specialister inom Internetspaning, IT-forensiska undersökningar och barnpornografi. Utredningssektionen Arbetar med särskilt komplexa utredningar och med utredningar med internationella för greningar. Innefattar bl.a. Gärningsmannaprofilgruppen, Riksmordkommissionen och Krigsbrottskommissionen. Finanspolisen Bedriver finansiell och miljöbrottsrelaterad underrättelseverksamhet. Bearbetar anmälningar om misstänkt penningtvätt från banker, växlingsföretag och andra rapporteringsskyldiga företag och institutioner. Sektionen för särskilda insatser Arbetar bland annat med att nationellt samordna det kvalificerade personsäkerhetsarbetet. Ökande behov av avancerad spaningsteknik Den tekniska utvecklingen i samhället går mycket snabbt och nya kommunikationsmöjligheter skapas och förfinas hela tiden. Även de kriminella nätverken utvecklar sina sätt att kommunicera och begå brott. Detta innebär nya utmaningar för Polisen i allmänhet och för spaningsarbetet i synnerhet. Från utveckling till användning Mot bakgrund av denna utveckling finns på Spaningssektionen en specialistgrupp med huvuduppgiften att driva Rikskriminalpolisens teknikutveckling framåt. Rikskriminalpolisen är ledande inom spaningsteknikområdet i Sverige och ligger även i framkant på området i ett internationellt perspektiv. Med hjälp av tekniskt avancerade hjälpmedel kan Rikskriminalpolisen inhämta information om kriminella individer och grupperingar, som inte är möjlig genom fysiska iakttagelser. På så sätt kan spaningsteknik bidra till avgörande pusselbitar i brottsutredningar. Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och operativ användning av spaningsteknik. Ett exempel där alla dessa kompetenser tas i bruk är hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, som Spaningssektionen har det nationella ansvaret för. Ansvaret omfattar allt ifrån förberedelser till installation och informationsöverföring. Det finns en tydlig rutin för varje ärende, som inleds med en ansökan från den myndighet som vill utföra hemlig rumsavlyssning. Därefter möts representanter från teknikspaningsgruppen, insatsledare och åklagare för att avgöra om rumsavlyssning är motiverad, diskutera prioriteringarna samt var och när avlyssning ska ske. Därefter ansöker åklagare om tillstånd för hemlig rumsavlyssning vid en domstol. Generellt sett är rumsavlyssningen en resurskrävande och komplicerad arbetsmetod som används sparsamt. Metoden har dock visat sig vara framgångsrik när den sätts in på rätt plats och vid rätt tillfälle. Spaningssektionen ansvarar också för teknikförberedelser, som innebär att ett tekniskt koncept tas fram, särskilt anpassat efter den specifika miljö där avlyssning ska ske. Spaningssektionen arbetar med Rikskriminalpolisens ärenden och biträder svensk och internationell polis. Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet ökar behovet av spaningsteknik. Detta gör, tillsammans med den ökade teknikanvändningen i allmänhet, att Spaningssektionens expertkompetens efterfrågas i allt större utsträckning. Rikskriminalpolisen

17 Kriminalpolisenheten Spaningssektionen ansvarar för utveckling, anpassning och operativ användning av spaningsteknik, t.ex. hemlig rums avlyssning. Detta har stor betydelse för kartläggningen av kriminella nätverk och nyckelpersoner. Expertkompetens inom brottsutredningar Rikskriminalpolisen bedriver brottsutredningar i aktionsgrupper inom den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet och i egna ärenden. Dessutom biträder Rikskriminalpolisen andra länder och svenska polismyndigheter i utredningar som kräver expertkompetens. De egna ärenden som Rikskriminalpolisen driver gäller framför allt komplexa eller särskilt känsliga brottsutredningar, och ärenden med internationella kopplingar. Inom Utredningssektionen finns specialiserad kompetens, inom bland annat Riksmordkommissionen, Gärningsmannaprofilgruppen och Krigsbrottskommissionen. Riksmordkommissionen biträder landets polismyndigheter vid komplicerade spaningsmord. Exempel från 2009 är utredningen av mordet på Carolin Stenvall i Gällivare och mordet på en företagare i Fagersta. Inte sällan sker biträdet i samarbete med Gärningsmannaprofilgruppen och andra specialistfunktioner vid Rikskriminalpolisen. Gärningsmannaprofilgruppen är den enda av sitt slag i Norden med kompetenser som kriminalpoliser, kriminaltekniker, beteendevetare, rättsläkare, psykolog och psykiatriker. För svensk polis utgör man ett operativt stöd och bollplank för kriminaltekniker, utredare och rättsläkare. Läs mer om Gärningsmannaprofilgruppens arbete på s. 18 och s. 36 Krigsbrottskommissionen arbetar med att utreda brott mot de internationella humanitära lagarna. Vid behov biträder kommissionen även andra länder, FN-tribunalen samt den internationella brottsdomstolen i Haag. Under 2009 har Krigsbrottskommissionen bedrivit den första utredning som kan komma att leda till åtal i Sverige. Den handlar om en 43-årig man från Bosnien-Hercegovina som gripits i norra Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott, mord, människorov och medhjälp till människorov. Spaningssektionens ärenden 2009 uppdelade på brottsområden Utpressning 3 % Ekonomisk brottslighet 3 % Internationellt efterlysta 3% Rån 4 % Multikriminalitet 7 % Mord 5 % Mord Förberedelse/försök till mord 3 % Övrigt 13 % Grovt narkotikabrott 59 % Bland övriga ärenden finns bl.a. sexuellt utnyttjande av minderårig, sprängning, grov mordbrand, grov varusmuggling, människosmuggling och vapenbrott. 16 Rikskriminalpolisen 2009

18 Kriminalpolisenheten Brottsvinster i fokus Finanspolisen har även under 2009 fokuserat på strategin att följa pengarna och brottsvinsterna i kriminell verksamhet. Genom att fokusera på brottsvinster och pengaflöden skapas nya möjligheter att knyta kriminella individer och grupperingar till brott. Rent konkret handlar det om att kartlägga och hitta mönster i hanteringen av pengar för att kunna planera insatser mot nätverken. Kunskap om pengaflöden i kriminella nätverk är också viktig för att kunna upplysa rapporteringsskyldiga företag, som banker och växlingskontor, om vad de ska vara uppmärksamma på. Strategin att sikta in sig på de kriminellas pengar och egendom förutsätter ett nära samarbete med andra myndigheter. Den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet stärker detta samarbete ytterligare. Skatteverket kan exempelvis identifiera misstänkta mönster i sina revisioner, som Polisen inte har automatisk tillgång till. Tullverket kan genom statistik upptäcka avvikande mönster i handelskedjor, vilka kan visa sig vara en täckmantel för smuggling av illegala varor. Samarbetet bidrar alltså till att ge en mer heltäckande bild av de finansiella strukturerna inom de kriminella nätverken. Framför allt får myndigheterna fler verktyg till sitt förfogande i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Tillgångsutredningar Tillgångsutredningar fokuserar på misstänkta brottslingars egendomar och intäkter. Syftet är att utreda vad som köpts eller intjänats på laglig väg och vad som är knutet till kriminell verksamhet. I första hand ska brottsvinster som är knutna till ett specifikt brott förverkas. Men penningtvätt och andra omständigheter gör att det ofta är svårt att göra en direkt koppling mellan en specifik egendom och ett specifikt brott. Därför har nya regler införts, som ökar möjligheterna att beslagta brottsvinster. Det räcker nu att visa på en stor avvikelse mellan den misstänktes faktiska förmögenhet och den förmögenhet som kunnat intjänas på laglig väg, för att förverkande av egendom ska kunna ske. Tillgångsutredarna vid Rikskriminalpolisen är en del av Sveriges Asset Recovery Office, en nationell kontaktpunkt som hanterar internationella förfrågningar om tillgångar som ska spåras eller förverkas. I Sverige utgörs Asset Recovery Office av Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits vid Rikskriminalpolisen, varav 14 avslutades under året och 6 fortfarande pågick vid årets slut. Sammanlagt har dessa tillgångsutredningar lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt beslut från domstol. Förverkande av egendom Juridisk term som innebär att en domstol förklarar den vinst som gjorts av brott förverkad. Med detta menas att en dömd inte har rätt till det han eller hon har kommit över genom brott eller det som köpts för pengar som tjänats på kriminell väg. Även den egendom som använts för hjälpmedel vid brott kan förklaras förverkad. Tillgångsutredningarna breddar Finanspolisens verksamhet Finanspolisens huvudsakliga fokus ligger på underrättelsearbete, men tillgångsutredningarna innebär att enheten också arbetar med förundersökningar och biträder åklagare inom Rikskriminalpolisens ärenden i syfte att kunna återta brottsvinster. Under 2009 har 20 tillgångsutredningar bedrivits vid Rikskriminalpolisen, varav 14 avslutades under året. Sammanlagt har dessa utredningar lett till att 12 miljoner kronor har förverkats enligt beslut från domstol eller i något fall länsrätten. Rikskriminalpolisen

19 Kriminalpolisenheten Sexuella övergrepp mot barn i utlandet Rikskriminalpolisen har under 2009 inlett en särskild satsning i kampen mot sexualbrott mot barn som begås av svenskar i utlandet. Arbetet sker inom ramen för regeringens särskilda satsning mot människohandel som gjort det lättare att lagföra dessa sexualbrott. Fyra medarbetare vid IT-brottssektionen arbetar specifikt med dessa frågor, två med underrättelseverksamhet och två utredare. De har också i uppgift att uppmuntra allmänheten att anmäla misstänkta fall till Polisen. Förhoppningarna är stora om att satsningen ska minska den totala aktiviteten inom denna del av den grova organiserade brottsligheten både i Sverige och utomlands. I maj 2009 resulterade Rikskriminalpolisens nära samarbete med thailändsk polis i ett tillslag där två svenska män kunde gripas misstänkta för sexuella övergrepp mot barn. Svenska utredare bistod i underrättelse- och förundersökningsarbetet medan själva gripandet gjordes av thailändsk polis. Kriminaltekniker Lennart Kjellander på Gärningsmannaprofilgruppen analyserar brottsplatser vid grova våldsbrott, i nära samarbete med gruppens rättsläkare. Spaningssektionens ärenden fördelat på vem som begärt spaningsinsatser Antal Polismyndigheter 82 Rikskriminalpolisen 35 Polismyndigheter i andra länder 15 Andra myndigheter 9 Totalt 141 Penningtvättsanmälningar Antal penningtvättsanmälningar Delgivningar till andra myndigheter Antalet penningtvättsanmälningar var exceptionellt högt år 2008 på grund av att en penningtvättsrapportörs ackumulerade och obehandlade uppgifter inrapporterades vid ett tillfälle under året. Bortsett från det ökar antalet penningtvättsanmälningar, vilket beror på att antalet rapporteringsskyldiga företag blivit fler och att många banker har infört system som automatiskt kan upptäcka misstänkta penningflöden. Gärningsmannaprofilgruppens biträden 2009 Åtgärd Brott/händelse Antal Ärendeanalys Mord/försvunna personer 3 där brott misstänks Sexualbrott 3 Mordbränder 2 Försök, grov misshandel 1 Hot/riskanalys rådgivning Mord 2 Brottsplatsanalys för att avgöra dödsorsak Rån 1 Utpressning 2 Hot 5 Mordbränder 3 Försvunnen person 1 Handlingsplan för 2 skolskjutningar Mord/självmord/dödsfall 1 Sakkunnig i rättsmedicin Kapning/utpressning 1 Brottsplatskoordinering, kriminalteknik Kartläggning för att hitta ev. tidigare begångna brott Dödsfall 1 Värderån med helikopter 1 Mord, sexualbrott 1 Samordning/analys Glas i livsmedel 1 Totalt 31 Gärningsmannaprofilgruppen anlitas i en mängd olika sammanhang. Gruppens primära uppgift är ärendeanalys som syftar till att utröna vad som har hänt vid ett brott och varför brottet skedde. I vissa fall kan hypoteser formuleras om sannolika personliga egenskaper hos gärningsmannen. Grundtesen är att en människas handlingar avspeglar hennes/hans personlighet. 18 Rikskriminalpolisen 2009

20 Centrala gränskontrollenheten Centrala gränskontrollenheten I takt med att människor, varor och kapital rör sig friare över nationsgränserna skapas också nya möjligheter för kriminella nätverk. Gränskontroll är därför en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten. Centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen är Sveriges kontaktpunkt mot EU och har i uppdrag att skapa en samordnad, effektiv tillämpning av gränskontrollen och övrig utlänningsrätt i Sverige. Utlänningsrätt Delas upp i tre huvudområden Yttre gränskontroll Kontroll av Schengenländernas gemensamma yttre gräns. Inre utlänningskontroll Kontroll i Sverige av utländska medborgare och deras rätt att vistas i landet. Verkställigheter Återsändande av personer som fått avslag på asylansökan. Utlänningsrätten regleras främst av bindande EU-regler för gränskontrollen och av Utlänningslagen. Fri rörlighet kräver bättre samarbete Genom EU och Schengensamarbetet får gränserna inom Europa allt mindre betydelse medan den yttre gränsen blir allt viktigare. Den fria rörligheten inom Schengenområdet är något som även de kriminella nätverken utnyttjar, till exempel för människohandel och narkotikasmuggling. Detta ställer krav på effektivare arbetsmetoder och bättre samarbete mellan gränskontrollen och brottsbekämpande myndigheter i Europa. Centrala gränskontrollenhetens roll är att samordna, utveckla och strukturera svensk gränskontroll och övrig utlänningsrätt. Enheten fungerar som rådgivare till polismyndigheterna i frågor om tillämpning och tolkning av lagar och regelverk, samt om förändringar av exempelvis viseringsoch dokumentkrav. Vidare arbetar enheten med att ta fram föreskrifter för polisväsendet. Asylfrågor ligger primärt inom Migrationsverkets ansvarsområde. I de fall det rör sig om personer som fått avslag på asylansökan och inte frivilligt återvänder till sina ursprungsländer ansvarar Polisen för att verkställa återsändandet av dessa personer. Centrala gränskontrollenheten samordnar så kallade återsändandeoperationer i Frontex regi. Enheten har ett nära samarbete med främst Migrationsverket, Kriminalvården och Kustbevakningen. Rikskriminalchefen är gränskontrollchef Rikskriminalchefen är Polisens gränskontrollchef. Det innebär bland annat befogenhet att i brådskande fall besluta om att införa tillfälliga gränskontroller vid inre gräns. Centrala gränskontrollenheten har ett nära samarbete med EU:s gränskontrollbyrå Frontex. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU hölls ett styrelsemöte i Frontex i Stockholm där Rikskriminalpolisen var värd. Rikskriminalpolisen

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten 2009 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Innehåll Samverkansrådets ordförande har

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2014 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Polismyndigheten, Box 12256,

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2013 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256,

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet ett bättre samarbete ger högre utbyte ISBN 978 91 7086 236 6 RiR 2010:26 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen

Läs mer

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18

Brott och digitala bevis. Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 Brott och digitala bevis Stefan Kronqvist e-stockholm 08 2008-11-18 RKP:s IT-brottssektion Var finns vi i organisationen? RIKSPOLISCHEF Säkerhetspolis RKP RPS KPE Stab OPE IPO IT-brottssektionen Samordningsfunktion

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2013/3527/L2 Yttrande Stockholm 2013-08-14 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Svensk Försäkring,

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2009 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Stoppa trafficking. LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Stoppa trafficking LÄNSsTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN HANDELSRUTTER Människohandel förekommer över hela världen. Antal traffickerade till Sverige uppskattades år 2003 till 400-600 kvinnor och barn per

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm Utgivare Polismyndigheten Dnr A216.613/2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Ni lurade Sverige och EU med

Ni lurade Sverige och EU med Öppet brev till Beatrice Ask Ni lurade Sverige och EU med Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men Sveriges polis har misslyckats med att minska brottsligheten och öka tryggheten,

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport

Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Människohandel för sexuella ändamål Lägesrapport Lena Melin SamO-Kut Nord December 2008 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Uppdrag och syfte... 3 1.2. Inriktning och avgränsningar... 3 1.3. Metod... 3 2.

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Rapport om den ekonomiska brottsligheten

Rapport om den ekonomiska brottsligheten Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2 Förord Förord Ekobrottsmyndigheten ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten ska innehålla en redogörelse

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1419 Utkom från trycket den 9 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten NUC Rapport 2010:1b

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Budgetunderlag 2010-2012

Budgetunderlag 2010-2012 Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2008 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande

Läs mer

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Rikskriminalpolisen November 2013 Innehåll De kriminella nätverken...3 Typer av kriminella nätverk... 3 Beskrivning av de kriminella nätverken... 4

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Problemet Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Behov av mer kunskap hur farliga är hoten? Hur skall vi bedöma riskerna? Hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009 AKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (13) RIKSPOLISSTYRELSEN Datum 20100614 AMA 2010/0217 RKP A102196/10 Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år

Läs mer

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten RKP RAPPORT 2010:2 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen Oktober 2010 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1 Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av ekobrottsbekämpningen i landet. Myndighetens specialistkompetens ska kunna

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009 Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009 Januari 2009 Sida 1 (15) Ert Er beteckning Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2009 anvisat drygt 396 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND

SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND Dnr TV0-2008-490 2008-11-27 Innehållsförteckning 0. Sammanfattning... 3 1. Uppdrag...7 2. Nuläge/analys... 7 a. Metod...7 b. Verksamhet...8 c. Samverkan... 8 d. Ledning

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten

Finanspolisens årsrapport 2014. Polismyndigheten Finanspolisens årsrapport 2014 Polismyndigheten Innehåll Innehåll Inledning...5 Kort om Finanspolisen 2014 en del av Rikskriminalpolisen...7 Finanspolisens organisation 2014...7 Finanspolisens organisation

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel Arbejdsmarkedsudvalget, Retsudvalget, Socialudvalget, Udvalget for Udlændinge- og Integrationspolitik 2010-11 AMU alm. del Bilag 109, REU alm. del Bilag 251, SOU alm. del Bilag 178, UUI alm. del Bilag

Läs mer

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation Årsredovisning 2007 7 6 X X X X I N N E H Å L L Innehåll 2 Förord 6 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 9 Verksamhet

Läs mer