Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet. Öppen version

Transkript

1 Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet Öppen version

2

3 Innehåll Sammanfattning och rekommendationer Inledning och uppdragsbeskrivning Syfte Metod Lägesbeskrivning Aktörerna och deras brottslighet Företag i brottslig verksamhet Brottsverktyg Hot, våld och otillåten påverkan Analys av strategiska personer Interna styrkor Interna svagheter Externa möjligheter Externa hot Analys avseende myndigheterna Interna styrkor Interna svagheter Externa möjligheter Externa hot Slutdiskussion med rekommenderade åtgärder Lagstiftnings- och regelverksfrågor Säkerhetsfrågor Följ pengarna och minska vinningen av brott Internationell samverkan Utökad it-kompetens och närvaro på internet Gemensam kommunikationsplan Slutsats...10 Bilaga 1: definitioner av begrepp...11 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Dnr: RKP- ÐR- Ð2/2013 Grafisk form: Citat Upplaga: 200 ex Tryck: RPS tryckeri, Stockholm mars 2014 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

4 Sammanfattning och rekommendationer Bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten (Gob) bedrivs med utgångspunkt i en myndighetsgemensam nationell lägesbild som ligger till grund för den gemensamma verksamhetens strategiska inriktning. Föreliggande lägesbild är den öppna versionen. Nationella underrättelsecentret, Nuc, har använt två huvudsakliga typer av underlag; dels samverkande myndigheters egna lägesbilder och rapporter av strategisk karaktär, dels fördjupade underrättelsebaserade analyser av kända grovt kriminella individer, utifrån dessa har en SWOT-analys 1 gjorts för att identifiera den grova organiserade brottslighetens och myndigheternas respektive styrkor och svagheter samt möjlig heter och hot. Analysen visar att det går att vända en svaghet till en styrka och att det finns sätt att reducera externa hot. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER: Samstämt agera för ändrad lagstiftning samt för samstämmig tillämpning av gällande lagstiftning. Utöka samverkan i administrativa åtgärder. Använda den metod som finns för att analysera brottsprocesser och ta fram indikatorer. Skapa en myndighetsöverskridande samverkansgrupp för säkerhetsfrågor. Utveckla och följa upp myndighetsöverskridande samverkan på brottsutbytesområdet. Utnyttja alla möjligheter som finns för att återta brottsutbyte, såväl inom som utom landet. I större utsträckning utnyttja möjligheten att starta/delta i gemensamma utredningsgrupper (JIT 2 ) eller andra internationella samverkansgrupper. Höja/bättre utnyttja IT-kompetensen inom myndigheterna avseende brottsbekämpning. Förbättra de tekniska hjälpmedel i brottsbekämpningen som redan finns. Ta fram en gemensam kommunikationsplan. 1 SWOT är en akronym byggd på de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats. Översatt till svenska: Styrkor, svagheter, möjligheter och hot. För utökad definition, se bilaga 1. 2 Joint Investigation Team. 2 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

5 1. Inledning och uppdragsbeskrivning Regeringen beslutade den 17 juli 2008 att satsa på en bred mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. I beslutet underströk regeringen vikten av att bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten (Gob) 3 bedrivs med utgångspunkt från en myndighetsgemensamt framtagen nationell lägesbild, beställd av Samverkansrådet. Detta är den öppna versionen. För att skapa nödvändig effektivitet och uthållighet ska Samverkansrådet besluta om den gemensamma verksamhetens strategiska inriktning i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Lägesbilden har i enlighet med uppdraget tagits fram i samverkan mellan myndigheterna som ingår i Nationella underrättelsecentret, Nuc. Lägesbilden redovisades vid Samverkansrådets möte hösten Föreliggande lägesbild är den femte i ordningen. 1.1 SYFTE Syftet med detta beslutsunderlag är att skapa möjlighet att inrikta den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet utifrån ett antal rekommenderade åtgärder. 1.2 METOD Lägesbilden bygger på två huvudsakliga typer av underlag; dels samverkande myndigheters egna lägesbilder och rapporter av strategisk karaktär, dels fördjupade underrättelsebaserade analyser av kända grovt kriminella individer vilka benämns som strategiska personer. Utifrån dessa har en SWOT-analys 4 gjorts för att identifiera styrkor och svagheter inom den grova organiserade brottsligheten respektive myndigheterna (kapitel 3 och 4). De identifierade styrkorna och svagheterna har därefter ställts mot varandra för att hitta effektiva offensiva åtgärder att angripa grov organiserad brottslighet på. För att motverka Gob har även effektiva defensiva åtgärder tagits fram (kapitel 5). 3 I denna lägesbild representeras den grova organiserade brottsligheten av ett antal kända grovt kriminella individer. För utökad definition, se bilaga 1. 4 SWOT är en akronym byggd på de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats. Översatt till svenska: Styrkor, svagheter, möjligheter och hot. För utökad definition, se bilaga 1. MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

6 2. Lägesbeskrivning 2.1 AKTÖRERNA OCH DERAS BROTTSLIGHET Med utgångspunkt i de undersökta personerna kan konstateras att den genomsnittliga personen, som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet, är en man som är bosatt i ett storstadsområde och som är född på eller 70-talen. Att endast ett fåtal är födda senare än så kan bero på att det tar tid att bygga upp en kriminell verksamhet och skaffa sig tillräcklig kunskap för att begå avancerade brott. En majoritet har familj och barn. Vad gäller brottslighet och tillvägagångssätt är individer inom den grova organiserade brottsligheten flexibla såtillvida att de förändrar sin brottslighet i takt med att myndigheterna förändrar sina arbetssätt eller att lagstiftningen förändras. Deras kriminella aktiviteter kan likna legala aktiviteter vilket gör dem svåra att upptäcka och bekämpa. Aktörerna verkar ofta inom flera brottsområden vilket betyder att de är multikriminella. År 2012 kom en rapport som behandlar några av de brottsområden som i den förra lägesbilden framställdes som de mest förekommande inom den grova organiserade brottsligheten. Bland de områden som beskrivs i rapporten hör olika typer av skattebrott och narkotikabrott. Rapportens syfte var att beskriva olika brottsprocesser, att skapa en metod för att studera brottsprocesser samt att identifiera potentiella samhällsaktörer som skulle kunna upptäcka och/ eller agera mot olika kriminella verksamheter. 5 Tanken är att metoden ska underlätta för myndigheterna att välja det mest effektiva verktyget i sin verktygslåda för brottsbekämpning vid rätt tid i processen, liksom att ge kunskap till underlag för att planera myndighetsgemensamma kontroller. Utöver de redan nämnda brottsområdena har ett omfattande systemutnyttjande av välfärds- och förmånssystemen identifierats. Detta innefattar exempelvis bedrägerier med RUT- och ROT-bidrag, assistansersättning, sjukpenning och lönegarantisystemet. Nära knutet till detta är också brukande av arbetstillstånd och falska eller dubbla identitetshandlingar i kriminella syften. Möjligheten till systemutnyttjande minskar i takt med ökad myndighetssamverkan, bättre informationsutbyte och mer målinriktade kontroller. Då syftet med den kriminella verksamheten ofta är ekonomisk vinning vill de kriminella få tillgång till pengar snabbt. Detta medför att de föredrar kontantintensiva branscher Brottsverktyg Kriminella har behov av både kunskap om olika brottsupplägg och tillgång till brottsverktyg för att kunna genomföra dessa. Brottsverktyg i företagssammanhang kan utgöras av såväl målvakter och bulvaner som experter och insiders. Målvakter och bulvaner har olika bakgrund men tjänar till att agera i någon annans ställe så att denne inte kan dömas för brott. Personer med expertkompetens inom exempelvis bank-, fastighets- och revisionsbranscherna anlitas för att utföra specifika uppgifter, men också som möjliggörare för andra att begå brott. 2.3 HOT, VÅLD OCH OTILLÅTEN PÅVERKAN Den grova organiserade brottsligheten använder sig av vålds- och skrämselkapital, det vill säga en verklig förmåga och känd potential att använda våld. Användning av våld förekommer främst vid etablering av nya grupperingar och/ eller nya marknader. Det faktiska våldet övergår senare i hot om våld och man lever i stället på sitt rykte, det så kallade skrämselkapitalet. Vålds- och skrämselkapital används i olika syften; dels som verktyg för den inkomstbringande brottsliga verksamheten, exempelvis utpressning, vilket torde vara den mest dominerande inriktningen, dels i syfte att påverka myndighetsutövning. Utöver våld- och skrämselkapital finns också andra medel för den organiserade brottsligheten att använda sig av. I takt med att det blir svårare att begå vissa typer av brott på grund av ökat skydd, både fysiskt skydd och datasäkerhet, så ökar incitamenten att försöka komma på insidan av objekt, företag eller samhällsfunktioner. 2.2 FÖRETAG I BROTTSLIG VERKSAMHET En viktig komponent hos den grova organiserade brottsligheten är användandet av företag. Företag skapar legitimitet för kriminella i kontakter med andra företag liksom med banker och kreditinstitut. Brottslig verksamhet döljs således bakom legala strukturer i företag som utåt sett förefaller skötsamma. Företag används i flera led i den kriminella verksamheten; ekonomin är ofta en blandning av legala och illegala medel. 5 NUC-rapport 2012:1 4 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

7 3. Analys av strategiska personer I detta avsnitt följer en SWOT-analys avseende ett antal kända grovt kriminella personer, så kallade strategiska personer. Här redovisas de interna styrkor och svagheter som samverkansmyndigheterna identifierat hos aktörerna idag. Genom ett framåtblickande perspektiv har även myndigheterna försökt rama in vilka externa möjligheter och potentiella hot som kan gynna eller missgynna aktörerna på sikt. Avsikten med SWOT-analysen av de strategiska personerna är att svara på frågeställningarna: Vilka interna styrkor har Gob? Vilka interna svagheter har Gob? Vilka externa möjligheter har Gob? Vilka externa hot har Gob? Interna styrkor Pålitliga och kompetenta kontaktnät Tillgången till ett bra och pålitligt kontaktnät har identifierats som en intern styrka. Majoriteten av de strategiska personerna har ett kontaktnät som är väl utvecklat. En längre bekantskap och tidigare samarbeten ger en högre tillit och erfarenhet som underlättar för fortsatt kriminalitet. I den tidigare lägesbeskrivningen nämndes olika roller och funktioner som återfinns i kontaktnäten och som erbjuder ett bra utbud av olika tjänster som möjliggör brott. En ytterligare förmåga inom kontaktnäten som inte bara handlar om en särskild erfarenhet eller expertkunskap är kontakter på den internationella arenan. Genom att ha en anknytning till flera länder, privat eller affärsrelaterad, ökar marknadsflexibiliteten och möjligheterna till internationella kontaktytor Kapital goda ekonomiska förutsättningar Kapital har identifierats som en intern styrka, eftersom det skapar förutsättningar för investeringar i affärsverksamheter och rekrytering av kontakter med rätt kompetens. Nolltaxering kan utgöra en svaghet för aktörerna, framförallt gentemot Skatteverket, genom att vara ett avvikande mönster som kan föranleda kontroll. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för dessa personer. Det kan tyda på att kriminella bedömer att det är av större vikt att inte ha några ekonomiska tillgångar som kan utmätas vid en eventuell brottsupptäckt än att ha en legal inkomst för att inte riskera att utmärka sig hos myndigheter. Av de undersökta personerna har ungefär hälften erhållit ersättning från Försäkringskassan sedan En sammantagen bedömning är att ersättning från Försäkringskassan har betydelse men är inte en avgörande inkomstkälla för dessa individer, eftersom det rör sig om mindre summor i jämförelse med vad de omsätter i sin kriminella verksamhet. Dock kan ersättningar från Försäkringskassan i vissa fall vara en form av systemutnyttjande som inte bara har betydelse för aktörerna utan även deras familj och inre krets. I det senare fallet handlar det om bidragsbrott. Sammanfattningsvis är bedömningen att de undersökta personerna har tillgång till kapital som är dolt för myndigheterna Företagsstruktur Den tidigare lägesbeskrivningen återger betydelsen av att ha tillgång till företag som brottsverktyg. Flera kopplingar finns till företag, antingen direkt eller via bulvaner. De vanligaste branscherna är restaurang- och byggbranscherna. En före - tagsstruktur som innefattar flera verksamheter gör det allt svårare för andra att få insyn, särskilt om affärerna gränsar över till länder utanför Sverige. Utifrån Kronofogdens årsrapport för konkurstillsyn (2011) återfinns uppgifter om att konkursförvaltarna i allt mindre omfattning generellt förespråkat att frågan om näringsförbud bör utredas. Antalet anmälningar är mindre än 25 procent av hur många som anmäldes för ca tio år sedan. Utifrån rapporten hänvisas till att det tidigare var vanligare att så kallade härvor samordnades till samma konkursförvaltare som då hade möjlighet att identifiera eventuell organiserad brottslighet Interna svagheter Behovet av att osynliggöra pengar Det kan konstateras att kontantberoende leder till att de kriminella personerna är bundna till vissa bestämda tillvägagångssätt som är kända av de brottsbekämpande myndigheterna. Kontantberoendet följer av att det är lättare att spåra elektroniska överföringar eftersom det finns en spårbarhet mellan olika konton. En intern svaghet är att pengar som härrör från diverse brottslig verksamhet måste döljas för att senare kunna konsumeras eller återinvesteras i andra brottsliga projekt. Det finns dock vissa hjälpmedel för personerna när det gäller att undgå myndigheternas kontroll av kontanthanteringen. Det gäller till exempel det som kallas för virtuella eller digitala pengar. 6 Kontanthantering bedöms dock fortfarande vara det vanligaste tillvägagångssättet Skulder Många av personerna har skulder till Kronofogden. Det är sannolikt ett utfall av misslyckade affärsupplägg och/eller att man misslyckats med att hålla sig under myndigheternas radar i sin brottsutövning. Det är en svaghet för de kriminella att ha skulder eftersom de inte kan äga något officiellt. De måste därför hålla tillgångar, till exempel bilar, hus och båtar dolda för myndigheterna för att undvika utmätning. Detta i sin tur skapar omkostnader för de kriminella i form av tid och 6 Se bilaga 1 för definition. MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

8 pengar då de blir tvungna att skenskriva egendom på släktingar eller inre krets Avslöjande exponering Kriminellas behov av att visa upp sin framgång gentemot bekantskapskretsen, samarbetspartners eller allmänheten resulterar i att de exponeras även mot myndigheter. Allt eftersom enkla lösningar för anonymitet och krypteringsmöjligheter kommer kriminella till nytta, förändras deras beteende när de känner sig trygga med att använda sig av internet Externa möjligheter Tekniska kommunikationslösningar De undersökta personerna använder sig av olika avancerade tekniska hjälpmedel, inte bara för att underlätta den kriminella verksamheten utan även för att skydda tillgångar. En viktig del inom det tekniska området är olika former av kommunikationssätt Fri rörlighet Den fria rörligheten för varor inom EU och människor inom ramen för Schengenavtalet innebär en viktig möjlighet för kriminella nätverk som kan missbrukas och utnyttjas för brottslig verksamhet. Möjligheterna att även föra kapital mellan olika länder, särskilt inom EU, är ett område som utnyttjas i kriminella syften Externa hot Fördyrande omständigheter En överhängande risk som alltid finns för de undersökta personerna är att en kriminell affär kan komma att bli dyrare än vad den är tänkt. Det kan finnas oförutsedda kostnader som gör att brottsvinsten minskar eller uteblir. Ett exempel är när brottsbekämpande myndigheter upptäcker och beslagtar större partier av narkotika och den beräknade försäljningen av varorna därmed uteblir. Ett annat exempel på fördyrande omständigheter är när Skatteverket gör revision på ett byggföretag och upptäcker oredovisade inkomster, felaktiga kostnader eller utbetalning av svarta löner. Konsekvensen blir ökade kostnader för de kriminella. Bara förekomsten av kontroller skapar en osäkerhet för kriminella vilket ger högre omkostnader i och med att extra säkerhetsåtgärder måste vidtas Läckage Som redan nämnts är det en intern styrka att ha tillgång till kompetenta och pålitliga personer i sitt kontaktnät för att kunna bedriva en kriminell verksamhet. Läckage och illojala medbrottslingar kan därför ses som ett externt hot. Det är ett hot som kriminella personer alltid riskerar att ställas inför, framförallt när det gäller kontakter utanför den inre kretsen. Personerna är inte sällan involverade i flera verksamhetsområden som kräver flera personer för att kunna genomföras. En kriminell rörelse som innefattar många deltagare och där tillfälliga kontakter behöver anlitas kan därför löpa stor risk att drabbas av läckage, antingen medvetet eller omedvetet. 6 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

9 4. Analys avseende myndigheterna I detta avsnitt följer en SWOT-analys avseende de samverkande myndigheterna. Utifrån myndigheternas egna lägesbilder har Nuc skapat en bild av vilka gemensamma styrkor och möjligheter som myndigheterna har idag och framöver. Avsikten med SWOT-analysen av de samverkande myndigheterna är att svara på frågeställningarna: Vilka interna styrkor har myndigheterna? Vilka interna svagheter har myndigheterna? Vilka externa möjligheter har myndigheterna? Vilka externa hot har myndigheterna? Interna styrkor Kunskap/information En viktig styrka som samverkan inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten medför är det kunskaps- och informationsutbyte som sker mellan myndigheterna. Utbytet av information leder till ett bättre kunskapsläge om kriminella personer och större möjligheter att motverka dem. I sammanhanget bör även nämnas att mötet mellan olika kompetenser och bakgrunder från myndigheterna är gynnsamt för att lära av de andra myndigheterna, deras metoder och om de områden de ansvarar för. Det är dock inte enbart informationsutbyte gällande Gob som sker i samverkan. Inom ramen för samarbetet finns det även utrymme för myndighetsöverskridande utbildningar, där deltagande myndigheter drar nytta av en annan myndighets expertkunskaper Verktygslådor Genom samverkan kan myndigheterna i gemensamma insatser använda både brottsbekämpande och administrativa åtgärder som försvårar för de kriminella personerna. Med administrativ avses sådan åtgärd som huvudsakligen inte syftar till lagföring för brott. I en rapport från Nuc 7 presenteras en bild av några av de olika verktygslådor som varje myndighet har. I rapporten inkluderas sådana åtgärder som kan störa den organiserade brottsligheten på bredare front och som inte tar sikte på enskilda individer. Det handlar istället om att säkerställa att de administrativa åtgärderna i samhällets kontrollsystem används fullt ut Interna svagheter Varierande sekretesstolkning Sekretessfrågor tolkas ibland olika mellan myndigheterna vilket kan skapa ineffektivitet i vissa sammanhang och en kunskapsbrist när det gäller vissa företeelser inom grov organiserad brottslighet. 7 NUC rapport Alla kontrollsystem ger inte möjlighet att ingripa i rätt tid En del system som finns inom myndigheterna gör att uppgifter inte läggs in i realtid utan först en tid efter en händelse. Detta har identifierats som en svaghet för myndigheterna eftersom det kan göra det svårt att upptäcka och bekämpa vissa typer av brottslig verksamhet Externa möjligheter Bättre samordning Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet är fortfarande ung och under utveckling. Den samordning som sker av myndigheterna är bra, men kan bli bättre. Därför betraktas den som en möjlighet. Anledningen till att den står som extern möjlighet är för att den även skulle kunna inkludera fler samarbetspartners än de som ingår idag. I takt med att myndigheterna får mer erfarenhet och skapar gemensamma metoder för att motverka grovt kriminella personer har samordningen av arbetet stor betydelse för att rätt prioriteringar ska kunna göras. Det brottsbekämpande arbetet skulle därmed kunna bli mer effektivt. Trots att det finns mycket mer kunskap idag än vad som tidigare funnits, så finns det dock fortfarande kunskapsluckor som skulle kunna täppas till genom att få informationsflöden att fungera bättre Teknik De strategiska personerna utnyttjar, som redan nämnts, i viss utsträckning olika avancerade tekniska möjligheter. De skulle troligen kunna göra det ännu mer, och det gäller även myndigheterna. Redan idag använder sig myndigheterna av teknik som analyshjälpmedel i form av datoriserade system för att till exempel hitta mönster eller avvikelser inom olika flöden Internationella kontaktnät Det finns idag en mängd internationella överbryggningar i form av organisationer, samarbetsforum och särskilda funktioner utplacerade i olika länder som tillsammans har identifierats som en extern möjlighet för myndigheterna i deras brottsbekämpning. Exempel på sådana internationella kontaktnät är OECD 8, Europol, Eurojust, Östersjösamarbetet och sambandspersoner i olika länder. Gränsöverskridande myndighetssamverkan kan till exempel användas för att hitta och återta tillgångar i andra länder. Sedan 2003 finns också möjligheten inom EU att inrätta gemensamma utredningsgrupper, JIT. Anledningen till att 8 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (eng. Organisation for Economic Co-operation and Development). OECD är ett forum för idé och erfarenhetsutbyte och ett organ för analys inom alla områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen, främst i de 34 medlemsländerna. MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

10 denna möjlighet infördes var att de vid den tiden befintliga samarbetsmetoderna ansågs vara otillräckliga för att bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Flera av de samverkande myndigheterna har även egna internationella kontaktytor gentemot sina motsvarigheter utomlands som skulle kunna användas för informationsinhämtning Externa hot Hot mot myndigheterna För att kunna arbeta effektivt mot Gob bör myndigheterna värna om det som är skyddsvärt, såsom exempelvis information och personal. Det är därför av största vikt att myndigheterna vidtar skyddsåtgärder och att medarbetarna kan känna sig trygga med att man har stöttning inte enbart från sin egen myndighet utan även från de andra deltagande myndigheterna Virtuella pengar 9 Ett exempel på en virtuell valuta är Bitcoins. Valutan skapades i syfte att göra det möjligt att genomföra anonyma direkta betalningar mellan användare på internet. Bitcoins möjliggör ett anonymt ägande och användarens bitcoins sparas i plånboksfiler, antingen på användarens dator eller externt i molnet. På grund av att valutan är krypterad och anonym är den användbar för kriminella aktörer som inte vill synliggöra sina betalningar. 9 Se bilaga 1 för definition. 8 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

11 5. Slutdiskussion med rekommenderade åtgärder Utifrån ovanstående har vi kommit fram till följande rekommenderade åtgärder som tas upp i punktform nedan. Samstämt agera för ändrad lagstiftning samt för samstämmig tillämpning av gällande lagstiftning. Utöka samverkan i administrativa åtgärder. Använda den metod som finns för att analysera brottsprocesser och ta fram indikatorer. Skapa en myndighetsöverskridande samverkansgrupp för säkerhetsfrågor. Utveckla och följa upp myndighetsöverskridande samverkan på brottsutbytesområdet. Utnyttja alla möjligheter som finns för att återta brottsutbyte, såväl inom som utom landet. Utnyttja möjligheten att starta/delta i gemensamma utredningsgrupper (JIT) eller andra internationella samverkansgrupper. Höja/bättre utnyttja IT-kompetensen inom myndigheterna avseende brottsbekämpning. Förbättra de tekniska hjälpmedel i brottsbekämpningen som redan finns. Ta fram en gemensam kommunikationsplan Lagstiftnings- och regelverksfrågor En intern svaghet hos myndigheterna som har identifierats är att alla kontrollsystem inte ger möjlighet att ingripa i rätt tid. En del av lagstiftningen får därför direkta eller indirekta konsekvenser för brottsligheten. Den myndighetsgemensamma satsningen mot Gob ger dock en unik möjlighet för myndigheterna att samstämt agera för ändrad lagstiftning där det är lämpligt Sekretesstolkningsfrågor Att sekretessfrågor ibland tolkas olika påverkar inte bara informationsspridningen inom den egna myndigheten, utan också möjligheten att samverka med andra myndigheter. För att underlätta informationsöverföring bör myndigheterna verka för en mer likformig tillämpning av lagstiftningen Säkerhetsfrågor Samverkan och samordning skulle i högre omfattning kunna ske i säkerhetsfrågor. Samtliga myndigheter inom den myndighetsgemensamma satsningen bedriver säkerhetsarbete på olika nivåer inom respektive myndighet. För att uppnå synergieffekter och möjliggöra erfarenhetsutbyte bör en samverkansgrupp för säkerhetsfrågor formellt skapas Följ pengarna och minska vinningen av brott En central del i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet är strävan efter att återta utbyte av brott. Regeringen har nyligen givit Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som redan idag sker på brottsutbytesområdet. 10 I uppdraget ingår bland annat att utveckla en myndighetsövergripande strategi för brottsutbytesarbetet och att utveckla de myndighetsgemensamma arbetsprocesserna Internationell samverkan Den grova organiserade brottsligheten är på många sätt flexibel och anpassar sig efter de förändringar som sker globalt. Kriminella personer utnyttjar den fria rörligheten av både människor och varor inom EU- och Schengen-områdena till att förflytta både sig själva och brottsvinsterna mellan olika länder. För att motverka detta bör samverkansmyndigheterna till fullo använda den externa möjligheten i form av internationella kontaktnät Återtagande av brottsutbyte internationellt Som nämnts är strävan efter att återta utbytet av brott en central del i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. För att hitta tillgångar i andra länder krävs tillgångsutredning på internationell nivå. Internationella kontaktnät och samverkan ses som en möjlighet för myndigheterna i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten Gemensamma brottsutredningar Som redan nämnts finns sedan 2003 möjligheten att inom EU inrätta gemensamma utredningsgrupper, JIT, där både Europol och Eurojust spelar centrala roller. Denna möjlighet bör användas i större utsträckning för en effektiv brottsbekämpning trots olika rättssystem Utökad IT-kompetens och närvaro på internet IT-kompetens inrymmer flera olika aspekter. Hur avancerad teknik aktörerna inom den grova organiserade brottsligheten använder sig av varierar. Teknik har här identifierats som en extern möjlighet för både myndigheterna och de strategiska personerna. Myndigheterna bör därför agera kraftfullt för att öka kompetensen inom såväl teknik- som internetanvändning. De bör också utnyttja de möjligheter som finns inom den myndighetsgemensamma satsningen för att samverka i dessa frågor och att ta vara på den kompetens som redan finns samt att ta hjälp av andra specifikt kompetenta myndigheter i särskilt svåra fall. Knutet till detta är fortsatt bevakning av aktuell lagstiftning 10 Uppdrag om myndighetsöverskridande samverkan för att mer effektivt återföra vinster från brottslig verksamhet, Ju2013/4511/Å, Ju2012/4186/Å, MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

12 från myndigheternas sida. Detta för att se vilka möjligheter lagförändringar kan innebära vad gäller inhämtningsmöjligheter av information Gemensam kommunikationsplan Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet omfattar elva olika myndigheter med flera olika verksamhetsområden. I flera fall kan verksamheter som faller utanför den direkt brottsbekämpande delen bidra till att uppdaga eller förhindra pågående brottslighet. Den interna kommunikationen som handlar om att sprida kunskap till myndigheternas egna medarbetare om den myndighetsgemensamma satsningen och hur man kan bidra är därmed fortsatt aktuell Slutsats Analysen har identifierat den grova organiserade brottslighetens och myndigheternas respektive styrkor och svagheter samt möjligheter och hot. Utifrån analysen har ett antal åtgärder rekommenderats. Var för sig bedömer Nuc att varje åtgärd har begränsad effekt, men tillsammans utgör de en kraftfull strategi i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Genom att följa de ovan rekommenderade åtgärderna anser därför Nuc att myndigheterna kan öka sin egen brottsbekämpande och administrativa kapacitet. 10 MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

13 Bilaga 1. Definitioner av begrepp Ekonomisk brottslighet och skattebrott. Brott inom företag eller brott som någon begår utanför företag men som får konsekvenser inom centrala ekonomiska system 11, såsom skatte- eller socialförsäkringssystemen. Med skattebrott menas att en person medvetet till en myndighet lämnar oriktiga skatteuppgifter eller inte lämnar in deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift. Grov organiserad brottslighet. Det finns ingen allmängiltig definition av begreppet, varken inom Sverige eller i övriga världen. Den definition som används i samarbetet mellan myndigheterna utgår från den EU-gemensamma definitionen. Målvakt och bulvan. En målvakt är en person som sätts in som styrelseledamot eller verkställande direktör för att ta det straffrättsliga ansvaret för att ett företag används som brottsverktyg. Målvakten kan också sättas in för att ta konsekvenserna när ett bolag blir av med sina tillgångar 12. En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn men som i själva verket företräder en annan person, en huvudman som vill vara hemlig. Formellt har bulvanen de rättsliga befogenheterna och ansvaret för företaget, men i verkligheten är det huvudmannen som har det ansvaret. Penningtvättsanmälan. Man blir anmäld av till exempel en bank eller annan inrättning. Man kan även bli anmäld av myndighet i vissa fall, främst Kronofogden för det fall man till exempel betalar av en stor skuld med kontanter. En penningtvättsanmälan är en indikation på att pengarna kan komma från brott. SWOT. (en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats"). Analysmetoden är ett hjälpmedel för att hitta styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn av den egna eller andras verksamheter. Virtuella pengar. Ett exempel på en typ av virtuell valuta är så kallade Bitcoins. Dessa skapades 2009 i syfte att göra det möjligt att genomföra anonyma direkta betalningar mellan användare och internet. Bitcoins möjliggör ett anonymt ägande och användarens bitcoins sparas i plånboksfiler, antingen på användarens dator eller externt i molnet. (Om plånboksfilen raderas så raderas alla bitcoins som lagras i den). Valutan är krypterad och anonym den 9 september Ibid. MYNDIGHETER I SAMVERKAN MOT DEN ORGANISERADE BROTTSLIGHETEN

14 Utgivare: Rikspolisstyrelsen Box Stockholm