Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013"

Transkript

1 Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Rikskriminalpolisen November 2013

2 Innehåll De kriminella nätverken...3 Typer av kriminella nätverk... 3 Beskrivning av de kriminella nätverken... 4 De kriminella nätverkens brottsområden...7 Allmänt om brottsområden... 7 Brottsområden som medför ekonomisk vinning... 8 Brottsområden i ett europeiskt perspektiv... 8 Metoder och verktyg...9 Våld och hot... 9 Otillåten påverkan och utpressning... 9 Internet... 9 Personer med betydelsefull kompetens och insiders Slutdiskussion...11 Utgivare: Rikskriminalpolisen, Box 12256, Stockholm Diarienr: A /2013 POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

3 Inledning Det går inte att beskriva organiserad brottslighet på ett generellt sätt, det finns ingen enkel förklaringsmodell. Organiserad brottslighet består av komplexa strukturer och är i ständig förändring. I denna lägesbild behandlas olika typer av kriminella nätverk med koppling till organiserad brottslighet. Syftet med årets lägesbild är att ge en samlad bild av olika typer av kriminella nätverk kopplade till organiserad brottslighet. I fokus är således de kriminella nätverken snarare än beskrivning av brottslighet ur en allmän synvinkel. Lägesbilden är framtagen av Rikskriminalpolisen (RKP) tillsammans med Polisens sju samverkansområden. Underlaget till lägesbilden består av både kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Underlaget behandlar information om ett antal kriminella nätverk, och den bild som presenteras i lägesbilden är till största delen baserad på information kring dessa kriminella nätverk. Lägesbilden beskriver därmed inte alla kriminella nätverk i Sverige, utan baseras på information om kriminella nätverk som på olika sätt kopplas till organiserad brottslighet. Lägesbilden är uppdelad i tre olika avsnitt: De kriminella nätverken. Avsnittet behandlar fyra typer av kriminella nätverk, men inte enskilda kriminella nätverk. Syftet med avsnittet är att övergripande beskriva kriminella nätverk utifrån fem perspektiv och även belysa utmärkande drag för de olika nätverkstyperna. De kriminellas brottsområden. I avsnittet presenteras kort några utvalda brottsområden som kriminella nätverk inom organiserad brottslighet bedöms ägna sig åt och få brottsvinster från. En koppling görs även till organiserad brottslighet ur ett europeiskt perspektiv. Metoder och verktyg. I avsnittet beskrivs metoder och verktyg som de kriminella nätverken använder och som på olika sätt möjliggör, underlättar eller utvecklar deras brottslighet. De kriminella nätverken I detta avsnitt presenteras först de olika nätverkstyperna som används i lägesbilden och sedan beskrivs dessa utifrån fem perspektiv. Avslutningsvis tas även några utmärkande drag för varje nätverkstyp upp. Typer av kriminella nätverk Indelningen i nätverkstyper bygger på de kriminella nätverkens olika sammanhållande faktorer. För vissa kriminella nätverk är det svårt att finna en enskild sammanhållande faktor och det är inte ovanligt att det finns flera sammanhållande faktorer för samma kriminella nätverk. Indelningen är dock inget självändamål, utan ett verktyg för att överskådligt kunna strukturera information om kriminella nätverk. Utgångspunkten vid all slags kartläggning av kriminella nätverk är att de består av brottsaktiva individer. De fyra olika nätverkstyperna är: - kriminella nätverk baserade på gemensam etnicitet, nationalitet eller släktskap - kriminella nätverk baserade på medlemskap - kriminella nätverk baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde - blandade kriminella nätverk De tre förstnämnda nätverkstyperna förekom även i föregående års lägesbild. Nätverkstypen blandade kriminella nätverk tillkom i årets version efter indikationer på att vissa kriminella nätverk inte är lämpliga att beskriva utifrån de tre förstnämnda sammanhållande faktorerna. Kriminella nätverk baserade på etnicitet/ släktskap är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn mellan de kriminella individerna är etnicitet, nationalitet eller släktskap. Släktband, nationalitet och kultur är något som sammanbinder människor i samhället i stort och det är därför naturligt att det även påverkar valet av samarbetspartners vad gäller brottslighet. Medlemsbaserade kriminella nätverk är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn mellan de kriminella individerna är medlemskap i en organisation som består av individer som kan ägna sig åt brottsliga handlingar. Dessa kriminella nätverk kallas ibland för självmarkerande gäng eftersom vissa POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

4 medlemmar bär symboler för att visa andra att de är medlemmar i ett visst kriminellt nätverk. Kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn är att de som ingår i nätverket vuxit upp tillsammans eller bor i samma bostadsområde. Begreppet uppväxt är väldigt brett, personer som t.ex. gått i samma skola, varit skolkamrater eller umgåtts utanför skolan via gemensamma kamrater eller släktingar är ett sätt att beskriva uppväxt som en sammanhållande faktor. Blandade kriminella nätverk är kriminella nätverk som har andra förtroendeskapande faktorer än de tidigare nämnda. Gemensamt för flera av de blandade kriminella nätverken är att de består av en kärna omfattande ett fåtal personer som binds samman av ett brottsområde eller en expertkompetens. För flertalet av de kriminella nätverken anses den sammanhållande faktorn vara brottsligheten. Det är snarare brottsligheten som skapar behovet av att ha och agera i ett nätverk, än att nätverken genererar brotten. Beskrivning av de kriminella nätverken Kriminella nätverk beskrivs utifrån fem olika perspektiv. - Nätverksstruktur - Brottslighet - Ekonomiska aspekter - Samhälleliga aspekter - Involvering av ungdomar Nätverksstruktur Perspektivet belyser organisationsstruktur, samverkansformer och internationella kopplingar som de kriminella nätverken har. Underlaget till lägesbilden visar att det inom alla nätverkstyper finns en bredd i hur organisationsstrukturen ser ut. Undantaget är de medlemsbaserade kriminella nätverken som till övervägande del har en hierarkisk struktur. Många av de medlemsbaserade kriminella nätverken utgör avdelningar i större kriminella organisationer och dessa kriminella nätverks organisationsstruktur möjliggör en nationell kraftsamling av individer och resurser. Kriminella nätverk samverkar med andra kriminella nätverk och aktörer, generellt sett i syfte att öka sin ekonomiska vinning. Individerna i de kriminella nätverken samverkar med de kriminella nätverk och individer som gynnar deras brottslighet och är inte längre lika bundna till tidigare samarbetspartners. Detta är en utveckling som pågått under flera år. Gränsen mellan olika kriminella nätverk har blivit mindre tydlig och även tidigare konkurrerande kriminella nätverk samarbetar i dag med varandra i högre utsträckning än tidigare. Merparten av de kriminella nätverken har internationella kopplingar i någon form. Dessa kan ha uppstått utifrån den brottslighet som de kriminella nätverken begår eller så består de i kopplingar till forna hemländer eller släkt och vänner i utlandet. Brottslighet Perspektivet beskriver hur kriminella nätverk ägnar sig åt brottslighet. Specifika brottsområden behandlas under avsnittet De kriminella nätverkens brottsområden. Underlaget visar att kriminella nätverk är multikriminella. Det är en mycket begränsad andel kriminella nätverk som ägnar sig åt enbart ett eller högst ett par olika brottsområden. De kriminella nätverken bedriver i huvudsak sin brottslighet lokalt och strävar efter att kontrollera hela eller delar av den lokala kriminella marknaden. Inflytandet över den kriminella marknaden kan kombineras med att det kriminella nätverket har territoriell kontroll över ett geografiskt område. Territoriell kontroll diskuteras vidare under perspektivet samhälleliga aspekter. Ekonomiska aspekter Perspektivet beskriver olika ekonomiska aspekter av brottslighet, såsom nyttjande av företag i brottslig verksamhet, brottsvinster, och i vilken mån de kriminella individerna i de kriminella nätverken bedöms kunna leva på sin brottslighet. Underlaget visar att alltfler individer i kriminella nätverk ägnar sig åt ekonomisk brottslighet och företag i brottslig verksamhet. Detta är inget nytt, utan är en utveckling som pågått under flera år. Det är även känt sedan tidigare att företag i kontantintensiva branscher, såsom restaurangoch byggbranschen, är intressanta för kriminella, och att kriminella nätverk ofta använder sig av målvakter för sina företag. Målvakterna används för att bilda bolag eller ingå som styrelsemedlemmar i bolag. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

5 Företag i brottslig verksamhet möjliggör penningtvätt. Företag används också av kriminella för att nyttja vissa bidrag, som lönegarantier, ROT- och RUT-avdrag m.fl. Exempelvis kan bekanta anställas i företagen för att på så vis få tillträde till välfärdssystemet och därigenom rätt till föräldraersättning, a-kassa, sjukpenning och pension. Inom människosmuggling används företag för att på falska grunder ge personer äkta arbetstillstånd i Sverige. Missbruket fungerar så att företag tillhandahåller arbetserbjudanden som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd. Arbetserbjudandena är dock inte äkta, arbetet kanske inte finns alls alternativt inte under de förhållanden som uppgetts i erbjudandet. För samtliga nätverkstyper är förmågan att använda företag i brottslig verksamhet individbaserad snarare än att det kriminella nätverket i sig har kapaciteten. Detsamma gäller för utnyttjande av välfärdsystemet där det i huvudsak är enskilda individer som på egen hand utnyttjar olika ersättningsmöjligheter och bidrag. De kriminella nätverken ägnar sig åt olika typer av skatte- och bokföringsbrott vilket innebär att de inte konkurrerar på lika villkor med företag som betalar skatt. Något annat som snedvrider konkurrensen är indrivnings- och utpressningsverksamhet som kriminella nätverk bedriver mot näringsidkare. Detta kan få till följd att de drabbade får ekonomiska förluster och i förlängningen tvingas lägga ner sin verksamhet. Utpressningsverksamheten kan även innebära att näringsidkare tvingas sälja varor som är stulna eller oskattade. Få individer i de kriminella nätverken bedöms kunna leva på sin brottslighet. De som kan leva på den finns i huvudsak i toppskikten av de kriminella nätverken. Förtjänster från brottsligheten kan exempelvis användas till att återinvestera i brott, i företag eller skickas utomlands. Få individer i de kriminella nätverken bedöms kunna använda förtjänster från brottslig verksamhet till lyxkonsumtion. Samhälleliga aspekter Perspektivet belyser hur de kriminella nätverken negativt påverkar lokalsamhället. En del av de kriminella nätverkens samhälleliga påverkan sker via våld, hot och otillåten påverkan vilka är verktyg i nätverkens brottsliga verksamhet, något som behandlas i avsnittet Metoder och verktyg. En annan form av samhällspåverkan är territoriell kontroll som vissa kriminella nätverk har eller eftersträvar. Kriminella nätverk som har eller försöker uppnå territoriell kontroll påverkar, förutom den kriminella marknaden, även boende och näringsliv i de utsatta områdena. Nätverkens agerande kan leda till att vissa områden får ett dåligt rykte, något som på längre sikt kan medföra att näringsidkare och personer aktivt väljer att inte vistas eller bosätta sig där. En annan möjlig konsekvens är att det skapas så kallade tysta områden, d.v.s. områden där befolkningen inte vänder sig till Polisen. Ytterligare en konsekvens kan vara att parallella samhällsstrukturer skapas. Att kriminella nätverk har eller eftersträvar territoriell kontroll förekommer till största delen i storstadsregionerna. Territoriell kontroll är främst kopplad till kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde och etniska/släktbaserade kriminella nätverk. De kriminella nätverkens påverkan på samhället behöver inte alltid vara direkt. De blandade kriminella nätverken har ibland en mer indirekt samhällspåverkan. Som exempel kan nämnas att kriminella nätverk som arbetar på den digitala arenan skapar otrygghet och rädsla för att använda internet och internetbetalningar. Det kan på sikt medföra minskat förtroende för myndigheter och företag om dessa inte upplevs kunna bemöta brottsligheten i tillräckligt stor utsträckning. De kriminella nätverken har givetvis också en direkt påverkan för enskilda individer som blir utsatta för brott. Påverkan kan utgöras av ekonomisk skada vid exempelvis bedrägeribrott, eller en minskad känsla av trygghet efter exempelvis ett inbrott. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

6 Involvering av ungdomar Perspektivet beskriver hur de kriminella nätverken på olika sätt involverar ungdomar i de kriminella nätverken. Av underlaget framgår att samtliga nätverkstyper involverar ungdomar i sina kriminella verksamheter. Oavsett vilken typ av nätverk det handlar om är det ofta så att unga individer involveras i brottslighet, snarare än att det sker en aktiv rekrytering. Gemensamt för samtliga nätverkstyper är att de ungdomar som involveras tenderar att initialt få utföra mindre kvalificerade uppgifter för att sedan, beroende på prestation och lojalitet, beredas möjlighet till avancemang inom det kriminella nätverket. Inom de etniska/släktbaserade kriminella nätverken och de som är baserade på uppväxt/bostadsområde involveras ungdomar i ung ålder, i vissa fall barn. Det sker i många fall genom att de unga ofrivilligt växer in i en kriminell miljö som de omges av. Inom medlemsbaserade kriminella nätverk sker involveringen av unga i högre utsträckning genom att nya medlemmar själva söker sig till nätverken. Dessa individer kan då ha varit aktiva i andra kriminella nätverk sedan tidigare och det är alltså inte via de medlemsbaserade kriminella nätverken som de involverats i brottslighet för första gången. Tidigare har kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde förknippats med brott av enklare grad. Det finns emellertid indikationer på att vissa av dessa nätverk ökat sin förmåga att begå mer avancerade brott, exempelvis mer sofistikerade stöldbrott. Typiskt för kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde är att de ofta har, eller strävar efter, territoriella kontroll i vad som generellt betraktas som socioekonomiskt utsatta områden. Deras påverkan förstärker, i den mån det finns en sådan, den negativa samhällsutvecklingen i området. Kännetecknande för blandade kriminella nätverk är deras avsikt, vilken förefaller vara att optimera brottsupplägg snarare än att få makt och inflytande. Nätverken har god förmåga att koppla till sig specialister efter behov. De blandade kriminella nätverken har, som vi skrivit tidigare, en mer indirekt samhällspåverkan än andra nätverkstyper. Den indirekta samhällspåverkan sker exempelvis genom att allmänheten upplever att det inte känns säkert att använda olika betalningslösningar på internet som en effekt av deras it-relaterade brottslighet. Utmärkande drag för olika nätverkstyper Utmärkande för etniska/släktbaserade kriminella nätverk är deras internationella dimension vilken möjliggör eller förenklar vissa typer av brott. Som exempel kan nämnas smugglingsbrott. Etniska/släktbaserade kriminella nätverk som dessutom har territoriell kontroll har stor negativ påverkan på lokalsamhället. De medlemsbaserade kriminella nätverkens förmåga till nationell samling särskiljer dem från andra nätverkstyper i landet. Möjligen beroende på detta har de förmåga att utöva inflytande över andra kriminella aktörer och marknader. Karaktäristiskt för medlemsbaserade kriminella nätverk är deras kända varumärke vilket bedöms föra med sig starka negativa associationer hos allmänheten. Nätverken har genom detta en indirekt stor negativ samhällspåverkan. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

7 De kriminella nätverkens brottsområden I detta avsnitt behandlas ett par av de brottsområden som de kriminella nätverken bedöms ägna sig åt. Först beskrivs ett antal allmänna brottsområden. Sedan behandlas brottsområden som bedöms generera ekonomisk vinning för de kriminella individerna. Slutligen sätts brottsområden i ett europeiskt perspektiv. Underlaget visar att de brott som individerna i de kriminella nätverken huvudsakligen misstänks ägna sig åt är förhållandevis enkla och vanligt förekommande brott. Utifrån underlaget är det tydligt att det endast är en mindre andel av de kriminella nätverken som har förmåga att genomföra mer avancerade brott. Vissa brott sker mer frekvent men det betyder inte att de brotten är allvarligare. Att enbart resonera kring vilka brottsområden som är de vanligaste ger inte en rättvisande bild av organiserad brottslighet. Brott som utförs mindre frekvent eller av färre kriminella nätverk kan i vissa fall innebära större ekonomisk vinning. Allmänt om brottsområden I detta stycke belyses olika brottsområden som en stor del av de kriminella nätverken, oavsett typ, bedöms ägna sig åt. Bedömningen grundar sig på information om vilken brottslighet individer i de kriminella nätverken misstänks bedriva. Det är således inte en statistisk uppräkning, utan beskrivningen är baserad på information om vad kriminella individer konstaterats eller misstänks utföra. Brottsområdena presenteras utan inbördes ordning. - Narkotikabrott - Misshandel - Utpressning för ekonomisk vinning - Bötning 1 - Otillåten påverkan mot brottsoffer/vittnen - Innehav av skjutvapen - Skattebrott Utifrån underlaget framträder bilden av narkotikabrott som ett av de vanligaste brotten som de kriminella nätverken ägnar sig åt. Den vanligaste brottstypen är narkotikaförsäljning och det är även vanligt att individer innehar narkotika för eget bruk. Det är en klart mindre andel av de kriminella nätverken som har förmåga att smuggla narkotika jämfört med de som säljer densamma. Internationella kontakter underlättar för kriminella nätverk att utföra olika smugglingsbrott, däribland smuggling av narkotika. Narkotikasmuggling är ett exempel på det som kallas flaskhalsbrott. Narkotikasmuggling till Sverige är en förutsättning för att narkotika från andra länder ska kunna säljas i landet, narkotikasmuggling är alltså en flaskhals för narkotikaförsäljning. Misshandelsbrott är ett vanligt förekommande brottsområde. Många kriminella nätverk, främst de medlemsbaserade samt de kriminella nätverken baserade på uppväxt/bostadsområde utmärker sig inom detta brottsområde. Misshandel används av kriminella i annan vanligt förekommande brottslighet såsom utpressning för ekonomisk vinning samt bötning. Misshandel och andra våldsbrott är även kopplade till ett tredje vanligt brottsområde: otillåten påverkan. Då detta tillsammans med våld och hot även kan beskrivas som verktyg i de kriminellas verksamhet behandlas det istället i avsnittet Metoder och verktyg. Underlaget till lägesbilden visar att illegalt innehav av skjutvapen är vanligt. Det är dock inte alla kriminella nätverk som bedöms ha tillgång till illegala skjutvapen. Ännu färre kriminella nätverk har kapacitet att sälja skjutvapen och en än mindre andel har förmåga att smuggla skjutvapen. Som beskrivits under avsnittet Ekonomiska aspekter är ekonomisk brottslighet och företag i brottslig verksamhet något som allt fler individer i kriminella nätverk ägnar sig åt och denna brottslighet bedöms öka. Skattebrott är ett specifikt ekonomiskt brott som de kriminella nätverken ägnar sig åt. 1 Bötning är en benämning på utpressning där gärningspersonen försöker få en individ att betala ersättning för en påstådd kränkning eller skuld och driver därefter med våld eller hot om våld in ersättningen. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

8 Brottsområden som medför ekonomisk vinning I detta stycke beskrivs några vanliga brottsområden som bedöms generera brottsvinster till de kriminella nätverken. Bedömningen grundar sig på information i underlaget om vad individerna i de kriminella nätverken bedöms få merparten av sina brottsvinster från. Precis som för de tidigare beskrivna brottsområdena är det inte en statistisk uppräkning och brottsområdena presenteras utan inbördes ordning. - Narkotikabrott - Utpressning för ekonomisk vinning - Skattebrott - Stöldbrott Tre av de brottsområden som nämndes i föregående stycke narkotikabrott, utpressning för ekonomisk vinning och skattebrott är vanliga sätt för de kriminella nätverken att erhålla ekonomisk vinning. Att de kriminella nätverken tjänar pengar på de brottsområden som de ägnar stor del av sin tid åt är inte förvånande. Det är dock sannolikt att brottsvinsterna för en individ som säljer narkotika skiljer sig åt från brottsvinsterna för en individ som genomför skattebrott. Stöldbrott bedöms vara ett av de brottsområden som genererar brottsvinster för de kriminella nätverken. Det finns indikationer på att alltfler kriminella nätverk ägnar sig åt grova stölder och att stölderna även utförs mer avancerat. Den största delen av alla stölder skulle inte ske om det inte gick att omsätta stöldgodset. Häleri är därför ett flaskhalsbrott för stöldbrott på samma sätt som narkotikasmuggling kan vara en flaskhals för narkotikaförsäljning. Brottsområden i ett europeiskt perspektiv Brottsligheten i Europa bedöms ha en mer direkt påverkan på den organiserade brottsligheten i Sverige än vad brottsligheten i andra delar av världen bedöms ha. I detta avsnitt kopplas därför kriminella nätverks brottslighet i Sverige till den utveckling av organiserad brottslighet som beskrivs i Europols rapport om organiserad brottslighet, Europol SOCTA Flera av de problemområden som Europol lyfter fram i sin rapport belyses även i den svenska lägesbilden. Nyttjandet av företag i brottslig verksamhet och internet som en underlättande faktor är välkända fenomen i Sverige. Även narkotikaproblematiken är välkänd samt den ekonomiska brottslighet som kriminella nätverk ägnar sig åt. I rapporten beskrivs att den ekonomiska krisen i Europa har medfört ett visst fokusskifte på den kriminella marknaden. Minskade resurser i samhället för konsumtion har inspirerat kriminella att utveckla sin piratkopiering till att omfatta nya produkter. Förutom de sedan tidigare piratkopierade produkterna i form av lyxvaror, har kriminella grupperingar även inriktat sig på dagliga konsumtionsvaror. I Sverige har Polisen inte sett denna trend lika tydligt som man har gjort i övriga Europa. I Europols rapport lyfts att den ekonomiska krisen inte har minskat den kriminella marknaden i Europa som underlättar illegal immigration. På plats i Europa hamnar migranterna i många fall i en grå ekonomi. Där har de ofta inte något annat val än att acceptera exploaterande arbetsförhållanden för att betala tillbaka kostnaden för sin resa till Europa. Utnyttjandet av immigranter suddar i viss mån ut gränsen mellan människohandel och människosmuggling. Brottsområdena människosmuggling och människohandel är välkända problem även i Sverige. Det tycks dock vara färre kriminella nätverk som ägnar sig åt detta än åt exempelvis skatte- eller narkotikabrott. En förklaring till det kan vara att både människohandel och människosmuggling kräver särskilda förkunskaper och investeringar. Miljöbrott ses i Europa som ett växande problemområde men i Sverige finns det få kriminella nätverk som antas ägna sig åt det. Detta trots den stränga svenska miljölagstiftningen som ger ekonomiska incitament för illegal verksamhet. Illegala avfallstransporter förekommer från Sverige och kriminella nätverk har kopplats till miljöbrott, ofta gällande utförsel av begagnade bilbatterier m.m. 2 European policy Office, Europol SOCTA EU serious and organised crime threat assessment POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

9 Metoder och verktyg I detta avsnitt beskrivs ett urval av metoder och verktyg som de kriminella nätverken inom organiserad brottslighet använder och som är av stor vikt för deras brottslighet. I 2012 års lägesbild behandlades företag i brottslig verksamhet som ett verktyg. I år har vi dock valt att belysa det tidigare i lägesbilden som en del av perspektivet Ekonomiska aspekter. Våld och hot Kriminella nätverk grundar sin kriminella aktivitet och sitt inflytande på våld. Våld och hot om våld förekommer ofta och sker i form av olaga hot, misshandel, mordförsök och mord. Våldsanvändningen är att betrakta som ett brottsverktyg. Det är grunden för de kriminella nätverkens våldskapital som de behöver för att försvara eller utöka sin kriminella verksamhet. Våldskapitalet används vid utförandet av andra brott, som utpressning och otillåten påverkan. Ett högt och välkänt våldskapital kan många gånger betyda att våld aldrig behöver användas, utan samma resultat kan uppnås genom att använda hot. Internt används våldskapitalet för att lösa olika konflikter och upprätthålla maktordningen inom det kriminella nätverket. Externt riktas hot och våld mot andra kriminella nätverk för att lösa konflikter om t.ex. uppdelning av lokala kriminella marknader. Våldet kan även drabba personer utanför den kriminella sfären, exempelvis genom misshandel eller personrån. Det förekommer att kriminella individer riktar våld mot andra i samhället. Våld har exempelvis förekommit mot personal på skolor, fritidsgårdar och socialförvaltning. Otillåten påverkan och utpressning Otillåten påverkan kan grunda sig på hot om våld och baseras på ett känt våldskapital som verkar som ett skrämselkapital. Detta gäller särskilt för de medlemsbaserade kriminella nätverken. De kriminella nätverkens vålds- och skrämselkapital används mot brottsoffer och vittnen för att påverka rättsprocessen. Otillåten påverkan riktas främst mot just brottsoffer och vittnen men drabbar även anställda inom statlig och kommunal sektor. Myndighetspersoner, såsom poliser, brandmän och socialtjänstemän, utsätts för otillåten påverkan. Gemensamt för de kriminella nätverken är att otillåten påverkan är en central brottslig aktivitet. Otillåten påverkan riktas även mot näringsidkare och omfattar bl.a. beskyddarverksamhet som näringsidkarna tvingas betala för. Lokala näringsidkare kan även utsättas för hot och utpressning, rån, stölder, inbrott m.m. I vissa fall är otillåten påverkan en del av brottsupplägget. Detta gäller exempelvis vid användandet av så kallade bluffakturor när det utsatta brottsoffret hotas på olika sätt för att känna sig tvingat att betala. Otillåten påverkan är tätt sammankopplat med utpressning. De kriminella nätverkens våldskapital gör det möjligt för individerna i de kriminella nätverken att utföra beskyddarverksamhet, bötning och utpressning för ekonomisk vinning. Detta drabbar privatpersoner, näringsidkare och kriminella. Internet Kriminella individer och nätverk verksamma inom organiserad brottslighet använder i mångt och mycket internet som övriga samhället, exempelvis för kommunikation eller ekonomiska transaktioner. Vissa använder slutna forum på internet där de kan utbyta information, eller köpa och sälja narkotika eller stulna bank- och kreditkortsnummer utan insyn. Andra exempel på kriminell användning av internet är kartläggning och målsökning av brottsoffer och brottsobjekt eller avyttring av stöldgods via olika försäljnings- och auktionssidor. En trend som syns inom området är ett ökat utnyttjande av internet för att begå olika typer av bedrägerier. Bedrägerier kan ske via försäljningsoch auktionssidor i mer eller mindre organiserade former. Stulna identiteter används också, där bedragarna utger sig för att vara en viss individ, myndighet eller företag. Två avancerade former av internetbedrägerier har blivit vanligare. Det ena är att i e-postutskick uppge sig företräda företag eller myndigheter och uppmana privatpersoner att återsända konto- och personuppgifter till avsändaren. Detta bedrägerimodus kallas phishing, eller nätfiske. Ett annat modus är att använda datorvirus för att på så sätt få tillgång till en individs eller ett företags POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

10 internetbank, och därifrån flytta pengar till egna konton. Personer med betydelsefull kompetens och insiders Kriminella nätverk använder sig av personer med betydelsefull kompetens och insiders i sin brottsliga verksamhet. En person med betydelsefull kompetens är någon som har kunskaper inom ett visst område. Med insider menas en person som kan hjälpa kriminella individer att komma på insidan av exempelvis ett företag eller en samhällsfunktion. Personer med betydelsefull kompetens söks främst inom ekonomi- och juridikbranschen. Individer som har visat sig vara intressanta för de kriminella är exempelvis mäklare och banktjänstemän samt anställda vid växlingskontor eller speditionsfirmor. Generellt sett blir många av personerna med betydelsefull kompetens involverade i den brottsliga verksamheten genom att de redan har en kriminell bakgrund eller genom socialt tryck från exempelvis släktingar och vänner. Insiders söks inom liknande områden som personer med betydelsefull kompetens. Insiders bedöms dock inte i samma utsträckning som personer med betydelsefull kompetens ha en kriminell bakgrund utan begår handlingarna på grund av till exempel otillåten påverkan: hot och våld, socialt tryck eller mutor. Det är långt ifrån alla kriminella nätverk som bedöms ha förmåga och kapacitet att använda personer med betydelsefull kompetens eller insiders. De kriminella nätverk som har denna förmåga, använder personer med betydelsefull kompetens och insiders på ett sätt som indikerar att syftet i huvudsak är ekonomisk vinning. Endast i ett fåtal fall, och för ett begränsat antal kriminella nätverk, tycks det finnas en långsiktighet i försök till att rekrytera nyckelindivider för att få inflytande i beslutsprocesser. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

11 Slutdiskussion Kriminella nätverks påverkan på samhällsfunktioner Polisen bedömer att det i dagsläget inte finns några indikationer på att ett enskilt kriminellt nätverk eller flera kriminella nätverk i samverkan har för avsikt att kontrollera olika samhällsfunktioner på regional och nationell nivå. De flesta kriminella nätverk har god förmåga att nyttja hot och våld som maktmedel men detta används i huvudsak gentemot andra kriminella nätverk eller vid utpressning och inte gentemot samhällets institutioner. Det beror sannolikt på att det inte gynnar deras kriminella verksamhet att rikta hot eller våld mot dessa. Kriminella nätverk med territoriell kontroll negativ inverkan på lokalsamhället Kriminella nätverk med territoriell kontroll har en mycket negativ påverkan på lokalsamhället. Dessa kriminella nätverk påverkar, förutom brottsligheten, även boende och näringsliv i området. På längre sikt har denna utveckling en starkt negativ effekt på de drabbade områdena i och med det dåliga rykte som områdena får och att allt färre, både boende och näringsidkare, väljer att flytta dit. Redan utsatta områden riskerar därmed att bli alltmer utsatta om utvecklingen fortsätter. Ungdomar som växer upp i dessa områden kan många gånger se de kriminella individerna som förebilder vilket möjliggör ett kontinuerligt nytillskott till de kriminella nätverken. Kriminella nätverk som har, eller strävar efter, territoriell kontroll är en utmaning för Polisen. Arbetet på lokal nivå och samverkan med andra myndigheter och aktörer är viktiga delar i bekämpningen av territoriell kontroll. Bilden av organiserad brottslighet Det finns en schablonbaserad mediebild av att organiserad brottslighet består av kriminella nätverk som har en inre kärna bestående av ett fåtal individer som utför väldigt sofistikerade brott. Den bild av organiserad brottslighet i Sverige som framkommer i Polisens lägesbild består istället av kriminella nätverk som till stor del utför enkla vinningsbrott. Polisens lokala arbete för att stävja sådan brottslighet är därför en viktig del i Polisens bekämpning av organiserad brottslighet. Utveckling av internet som brottsverktyg Alltfler av dagens kriminella individer är uppväxta med internet och de kommunikationsmöjligheter som det erbjuder. Detta gör att kriminella individer kommunicerar på andra sätt i dag än vad de gjorde för ett par år sedan. Internet används även för att begå olika brott, såsom bedrägerier. Det är därmed viktigt att Polisen fortsätter utveckla sin it-kompetens för att vara närvarande där brotten begås och kunna följa utvecklingen såväl tekniskt som beteende- och kommunikationsmässigt. Involvering av unga i brottslighet Involveringen av ungdomar i kriminella nätverk börjar i vissa fall i väldigt ung ålder, vilket är oroande. Särskilt oroande är när de unga individerna ofrivilligt växer in i en kriminell miljö som de omges av. Involvering av ungdomar i brottslighet är en fråga som rör flera olika samhällsaktörer utöver Polisen, exempelvis skolor och socialtjänst. Samarbete mellan de olika aktörerna samt Polisens fortsatta närvaro i lokalsamhället är därför viktigt. Flaskhalsar brott som är nödvändiga för andra brott Häleri är en flaskhals för olika typer av stöldbrott. På samma sätt är narkotikasmuggling till Sverige en förutsättning, d.v.s. en flaskhals, för att narkotika ska kunna säljas på den svenska marknaden. Bekämpning av flaskhalsbrott får konsekvenser för annan typ av brottslighet. Att identifiera och arbeta mot sådana brott är en framgångsfaktor i Polisens arbete mot organiserad brottslighet. Användande av företag i brottslig verksamhet De kriminella nätverken nyttjar företag i brottslig verksamhet. Denna utveckling har pågått under flera år men bedömningen är att inslaget av företag i brottslig verksamhet och ekonomisk brottslighet ökar. Ett av problemen med företag i brottslig verksamhet är att de blandar illegal och legal verksamhet. Det kan vara svårt att skilja dessa verksamheter åt, och på sikt kan det leda till att konkurrensen inom vissa branscher sätts ur spel. Det är inte orimligt att anta att det som tidigare sågs som specialistkompetenser, nu är kompetens som finns hos flera individer som har olika kopplingar till kriminella nätverk. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

12 I arbetet mot kriminellas användande av företag i brottslig verksamhet måste Polisen samverka med andra. En del i det är den samverkan som sker via den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet men även samverkan med andra aktörer är betydelsefull. Brottsvinster Det finns inga tecken på att merparten av dem som ingår i de kriminella nätverken kan leva på sin brottslighet. Faktum kvarstår dock att ett centralt incitament för att begå organiserad brottslighet är att få avkastning på den tid och de pengar som satsas. Om de kriminellas förtjänster från brott blir mindre, minskar även incitamenten för att begå brott. Polisen måste därför fortsätta att arbeta mot de kriminellas brottsvinster. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm Utgivare Polismyndigheten Dnr A216.613/2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Kortversion Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, april 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet 2016-2017

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar

Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar Misstänkta illegala avfallstransporter av uttjänta bilar RKP RAPPORT 2008:7 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten September 2008 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon 08-401

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner

Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Rikskriminalpolisen November 2012 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 DE KRIMINELLA STRUKTURERNA... 3 STRUKTURER BASERADE PÅ MEDLEMSKAP... 4 STRUKTURER

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Policy mot oegentligheter för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2015-06-15 Antagen av Stadsmissionens Skolstiftelses och Stiftelsen

Läs mer

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten NUC Rapport 2010:1b

Läs mer

2014-2015. Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet. Öppen version

2014-2015. Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet. Öppen version Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i polisregion Stockholm. Polisregion Stockholm, underrättelseenheten juni 2017

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i polisregion Stockholm. Polisregion Stockholm, underrättelseenheten juni 2017 Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i polisregion Stockholm Polisregion Stockholm, underrättelseenheten juni 2017 Utgivare: Polismyndigheten Produktion: Underrättelseenheten, polisregion

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Krafttag mot bedrägerier

Krafttag mot bedrägerier Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3235 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Krafttag mot bedrägerier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet en stark förankring i vissa förorter eller familjer bildade nätverk. Enligt intervjuade poliser kunde denna tendens skönjas för första gången i början av 1990-talet. Det började med att kriminella personer

Läs mer

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg En kartläggning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet

Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Uppförandekod & Whistleblowpolicy

Uppförandekod & Whistleblowpolicy Uppförandekod & Whistleblowpolicy Inledning PeaceWorks uppförandekod och whistleblowpolicy riktar sig till anställda, praktikanter, förtroendevalda, volontärer och andra som åtagit sig ett uppdrag för

Läs mer

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT

STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT STÖDCENTRUM FÖR UNGA BROTTSOFFER SÖDERORT 1 Innehållsförteckning Inledning...3 Lagstadgat brottsofferstöd...3 Områdesbeskrivning...3 Brottsligheten...3 Barn och ungdomars utsatthet för brott...4 Upprepad

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Nationell lägesbild. Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige. Polismyndigheten Rapport 2015

Nationell lägesbild. Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige. Polismyndigheten Rapport 2015 Nationell lägesbild Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige Polismyndigheten Rapport 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, december 2015 Sammanfattning

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

RZ Gruppens Uppförandekod

RZ Gruppens Uppförandekod RZ Gruppens Uppförandekod Allmänt För att RZ Koncernen skall åtnjuta ett högt anseende som ett ansvarstagande Företagsgrupp, måste gruppens arbeten konsekvent bygga sin affärsverksamhet på integritet och

Läs mer

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete 1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Bedrägerier det spelar roll vad du gör!

Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Köp och sälj säkert på internet Falska fakturor anmäl och bestrid! Du ska vara du. Skydda din identitet Läs mer på internet: www.polisen.se: Om Polisen Arbetet mot

Läs mer

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Riskfritt för tjuvar på landsbygden? LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Är vår beredskap god? Moderator: Anna Ahlgren, Ekonomistyrningsverket

Är vår beredskap god? Moderator: Anna Ahlgren, Ekonomistyrningsverket Är vår beredskap god? Moderator: Anna Ahlgren, Ekonomistyrningsverket GOB-satsningen Anders Tegsten, Polisen GOB-satsningen Verksamhetsanalytiker Anders Tegsten anders.tegsten@polisen.se Sekretariatet

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser.

Nämnden bedömer att den granskade personuppgiftsbehandlingen är förenlig med PDL:s bestämmelser. Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-12 Dnr 98-2013 Polismyndigheten i Skånes behandling av känsliga personuppgifter inom ramen för satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Fryshusets Volontärpolicy

Fryshusets Volontärpolicy Fryshusets Volontärpolicy Fastställd av ledningsgruppen den 2 juni 2010 Volontärpolicy Volontär verksamheten på Fryshuset drivs i enlighet med Fryshusets vision, värdegrund och policydokument. I denna

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Allmänheten om alkoholpolitiken. Datum:

Allmänheten om alkoholpolitiken. Datum: Allmänheten om alkoholpolitiken Synovate Temo: Arne Modig Datum: 2006-05-11 Undersökningen Synovate Temo på uppdrag av Svenska Bryggareföreningen. Målgrupp: den svenska allmänheten 18 år och äldre. Telefonintervjuer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Välfärden brottslighetens nya bankomat

Välfärden brottslighetens nya bankomat Välfärden brottslighetens nya bankomat Program Välkommen Kriminalitet i välfärden, en introduktion Erfarenheter från Södertälje Utredningen - Kvalificerad välfärdsbrottslighet, (SOU 2017:37) Nationella

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Gemensam lokal lägesbild för Järfälla

Gemensam lokal lägesbild för Järfälla Gemensam lokal lägesbild för Järfälla September 2016 2016-09-02 1 (8) 1. INLEDNING Den här rapporten beskriver ett antal grundläggande fakta om Järfälla kommun som ska ligga till grund för en överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer