Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013"

Transkript

1 Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Rikskriminalpolisen November 2013

2 Innehåll De kriminella nätverken...3 Typer av kriminella nätverk... 3 Beskrivning av de kriminella nätverken... 4 De kriminella nätverkens brottsområden...7 Allmänt om brottsområden... 7 Brottsområden som medför ekonomisk vinning... 8 Brottsområden i ett europeiskt perspektiv... 8 Metoder och verktyg...9 Våld och hot... 9 Otillåten påverkan och utpressning... 9 Internet... 9 Personer med betydelsefull kompetens och insiders Slutdiskussion...11 Utgivare: Rikskriminalpolisen, Box 12256, Stockholm Diarienr: A /2013 POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

3 Inledning Det går inte att beskriva organiserad brottslighet på ett generellt sätt, det finns ingen enkel förklaringsmodell. Organiserad brottslighet består av komplexa strukturer och är i ständig förändring. I denna lägesbild behandlas olika typer av kriminella nätverk med koppling till organiserad brottslighet. Syftet med årets lägesbild är att ge en samlad bild av olika typer av kriminella nätverk kopplade till organiserad brottslighet. I fokus är således de kriminella nätverken snarare än beskrivning av brottslighet ur en allmän synvinkel. Lägesbilden är framtagen av Rikskriminalpolisen (RKP) tillsammans med Polisens sju samverkansområden. Underlaget till lägesbilden består av både kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Underlaget behandlar information om ett antal kriminella nätverk, och den bild som presenteras i lägesbilden är till största delen baserad på information kring dessa kriminella nätverk. Lägesbilden beskriver därmed inte alla kriminella nätverk i Sverige, utan baseras på information om kriminella nätverk som på olika sätt kopplas till organiserad brottslighet. Lägesbilden är uppdelad i tre olika avsnitt: De kriminella nätverken. Avsnittet behandlar fyra typer av kriminella nätverk, men inte enskilda kriminella nätverk. Syftet med avsnittet är att övergripande beskriva kriminella nätverk utifrån fem perspektiv och även belysa utmärkande drag för de olika nätverkstyperna. De kriminellas brottsområden. I avsnittet presenteras kort några utvalda brottsområden som kriminella nätverk inom organiserad brottslighet bedöms ägna sig åt och få brottsvinster från. En koppling görs även till organiserad brottslighet ur ett europeiskt perspektiv. Metoder och verktyg. I avsnittet beskrivs metoder och verktyg som de kriminella nätverken använder och som på olika sätt möjliggör, underlättar eller utvecklar deras brottslighet. De kriminella nätverken I detta avsnitt presenteras först de olika nätverkstyperna som används i lägesbilden och sedan beskrivs dessa utifrån fem perspektiv. Avslutningsvis tas även några utmärkande drag för varje nätverkstyp upp. Typer av kriminella nätverk Indelningen i nätverkstyper bygger på de kriminella nätverkens olika sammanhållande faktorer. För vissa kriminella nätverk är det svårt att finna en enskild sammanhållande faktor och det är inte ovanligt att det finns flera sammanhållande faktorer för samma kriminella nätverk. Indelningen är dock inget självändamål, utan ett verktyg för att överskådligt kunna strukturera information om kriminella nätverk. Utgångspunkten vid all slags kartläggning av kriminella nätverk är att de består av brottsaktiva individer. De fyra olika nätverkstyperna är: - kriminella nätverk baserade på gemensam etnicitet, nationalitet eller släktskap - kriminella nätverk baserade på medlemskap - kriminella nätverk baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde - blandade kriminella nätverk De tre förstnämnda nätverkstyperna förekom även i föregående års lägesbild. Nätverkstypen blandade kriminella nätverk tillkom i årets version efter indikationer på att vissa kriminella nätverk inte är lämpliga att beskriva utifrån de tre förstnämnda sammanhållande faktorerna. Kriminella nätverk baserade på etnicitet/ släktskap är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn mellan de kriminella individerna är etnicitet, nationalitet eller släktskap. Släktband, nationalitet och kultur är något som sammanbinder människor i samhället i stort och det är därför naturligt att det även påverkar valet av samarbetspartners vad gäller brottslighet. Medlemsbaserade kriminella nätverk är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn mellan de kriminella individerna är medlemskap i en organisation som består av individer som kan ägna sig åt brottsliga handlingar. Dessa kriminella nätverk kallas ibland för självmarkerande gäng eftersom vissa POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

4 medlemmar bär symboler för att visa andra att de är medlemmar i ett visst kriminellt nätverk. Kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde är kriminella nätverk där den förtroendeskapande faktorn är att de som ingår i nätverket vuxit upp tillsammans eller bor i samma bostadsområde. Begreppet uppväxt är väldigt brett, personer som t.ex. gått i samma skola, varit skolkamrater eller umgåtts utanför skolan via gemensamma kamrater eller släktingar är ett sätt att beskriva uppväxt som en sammanhållande faktor. Blandade kriminella nätverk är kriminella nätverk som har andra förtroendeskapande faktorer än de tidigare nämnda. Gemensamt för flera av de blandade kriminella nätverken är att de består av en kärna omfattande ett fåtal personer som binds samman av ett brottsområde eller en expertkompetens. För flertalet av de kriminella nätverken anses den sammanhållande faktorn vara brottsligheten. Det är snarare brottsligheten som skapar behovet av att ha och agera i ett nätverk, än att nätverken genererar brotten. Beskrivning av de kriminella nätverken Kriminella nätverk beskrivs utifrån fem olika perspektiv. - Nätverksstruktur - Brottslighet - Ekonomiska aspekter - Samhälleliga aspekter - Involvering av ungdomar Nätverksstruktur Perspektivet belyser organisationsstruktur, samverkansformer och internationella kopplingar som de kriminella nätverken har. Underlaget till lägesbilden visar att det inom alla nätverkstyper finns en bredd i hur organisationsstrukturen ser ut. Undantaget är de medlemsbaserade kriminella nätverken som till övervägande del har en hierarkisk struktur. Många av de medlemsbaserade kriminella nätverken utgör avdelningar i större kriminella organisationer och dessa kriminella nätverks organisationsstruktur möjliggör en nationell kraftsamling av individer och resurser. Kriminella nätverk samverkar med andra kriminella nätverk och aktörer, generellt sett i syfte att öka sin ekonomiska vinning. Individerna i de kriminella nätverken samverkar med de kriminella nätverk och individer som gynnar deras brottslighet och är inte längre lika bundna till tidigare samarbetspartners. Detta är en utveckling som pågått under flera år. Gränsen mellan olika kriminella nätverk har blivit mindre tydlig och även tidigare konkurrerande kriminella nätverk samarbetar i dag med varandra i högre utsträckning än tidigare. Merparten av de kriminella nätverken har internationella kopplingar i någon form. Dessa kan ha uppstått utifrån den brottslighet som de kriminella nätverken begår eller så består de i kopplingar till forna hemländer eller släkt och vänner i utlandet. Brottslighet Perspektivet beskriver hur kriminella nätverk ägnar sig åt brottslighet. Specifika brottsområden behandlas under avsnittet De kriminella nätverkens brottsområden. Underlaget visar att kriminella nätverk är multikriminella. Det är en mycket begränsad andel kriminella nätverk som ägnar sig åt enbart ett eller högst ett par olika brottsområden. De kriminella nätverken bedriver i huvudsak sin brottslighet lokalt och strävar efter att kontrollera hela eller delar av den lokala kriminella marknaden. Inflytandet över den kriminella marknaden kan kombineras med att det kriminella nätverket har territoriell kontroll över ett geografiskt område. Territoriell kontroll diskuteras vidare under perspektivet samhälleliga aspekter. Ekonomiska aspekter Perspektivet beskriver olika ekonomiska aspekter av brottslighet, såsom nyttjande av företag i brottslig verksamhet, brottsvinster, och i vilken mån de kriminella individerna i de kriminella nätverken bedöms kunna leva på sin brottslighet. Underlaget visar att alltfler individer i kriminella nätverk ägnar sig åt ekonomisk brottslighet och företag i brottslig verksamhet. Detta är inget nytt, utan är en utveckling som pågått under flera år. Det är även känt sedan tidigare att företag i kontantintensiva branscher, såsom restaurangoch byggbranschen, är intressanta för kriminella, och att kriminella nätverk ofta använder sig av målvakter för sina företag. Målvakterna används för att bilda bolag eller ingå som styrelsemedlemmar i bolag. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

5 Företag i brottslig verksamhet möjliggör penningtvätt. Företag används också av kriminella för att nyttja vissa bidrag, som lönegarantier, ROT- och RUT-avdrag m.fl. Exempelvis kan bekanta anställas i företagen för att på så vis få tillträde till välfärdssystemet och därigenom rätt till föräldraersättning, a-kassa, sjukpenning och pension. Inom människosmuggling används företag för att på falska grunder ge personer äkta arbetstillstånd i Sverige. Missbruket fungerar så att företag tillhandahåller arbetserbjudanden som ligger till grund för beslut om arbetstillstånd. Arbetserbjudandena är dock inte äkta, arbetet kanske inte finns alls alternativt inte under de förhållanden som uppgetts i erbjudandet. För samtliga nätverkstyper är förmågan att använda företag i brottslig verksamhet individbaserad snarare än att det kriminella nätverket i sig har kapaciteten. Detsamma gäller för utnyttjande av välfärdsystemet där det i huvudsak är enskilda individer som på egen hand utnyttjar olika ersättningsmöjligheter och bidrag. De kriminella nätverken ägnar sig åt olika typer av skatte- och bokföringsbrott vilket innebär att de inte konkurrerar på lika villkor med företag som betalar skatt. Något annat som snedvrider konkurrensen är indrivnings- och utpressningsverksamhet som kriminella nätverk bedriver mot näringsidkare. Detta kan få till följd att de drabbade får ekonomiska förluster och i förlängningen tvingas lägga ner sin verksamhet. Utpressningsverksamheten kan även innebära att näringsidkare tvingas sälja varor som är stulna eller oskattade. Få individer i de kriminella nätverken bedöms kunna leva på sin brottslighet. De som kan leva på den finns i huvudsak i toppskikten av de kriminella nätverken. Förtjänster från brottsligheten kan exempelvis användas till att återinvestera i brott, i företag eller skickas utomlands. Få individer i de kriminella nätverken bedöms kunna använda förtjänster från brottslig verksamhet till lyxkonsumtion. Samhälleliga aspekter Perspektivet belyser hur de kriminella nätverken negativt påverkar lokalsamhället. En del av de kriminella nätverkens samhälleliga påverkan sker via våld, hot och otillåten påverkan vilka är verktyg i nätverkens brottsliga verksamhet, något som behandlas i avsnittet Metoder och verktyg. En annan form av samhällspåverkan är territoriell kontroll som vissa kriminella nätverk har eller eftersträvar. Kriminella nätverk som har eller försöker uppnå territoriell kontroll påverkar, förutom den kriminella marknaden, även boende och näringsliv i de utsatta områdena. Nätverkens agerande kan leda till att vissa områden får ett dåligt rykte, något som på längre sikt kan medföra att näringsidkare och personer aktivt väljer att inte vistas eller bosätta sig där. En annan möjlig konsekvens är att det skapas så kallade tysta områden, d.v.s. områden där befolkningen inte vänder sig till Polisen. Ytterligare en konsekvens kan vara att parallella samhällsstrukturer skapas. Att kriminella nätverk har eller eftersträvar territoriell kontroll förekommer till största delen i storstadsregionerna. Territoriell kontroll är främst kopplad till kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde och etniska/släktbaserade kriminella nätverk. De kriminella nätverkens påverkan på samhället behöver inte alltid vara direkt. De blandade kriminella nätverken har ibland en mer indirekt samhällspåverkan. Som exempel kan nämnas att kriminella nätverk som arbetar på den digitala arenan skapar otrygghet och rädsla för att använda internet och internetbetalningar. Det kan på sikt medföra minskat förtroende för myndigheter och företag om dessa inte upplevs kunna bemöta brottsligheten i tillräckligt stor utsträckning. De kriminella nätverken har givetvis också en direkt påverkan för enskilda individer som blir utsatta för brott. Påverkan kan utgöras av ekonomisk skada vid exempelvis bedrägeribrott, eller en minskad känsla av trygghet efter exempelvis ett inbrott. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

6 Involvering av ungdomar Perspektivet beskriver hur de kriminella nätverken på olika sätt involverar ungdomar i de kriminella nätverken. Av underlaget framgår att samtliga nätverkstyper involverar ungdomar i sina kriminella verksamheter. Oavsett vilken typ av nätverk det handlar om är det ofta så att unga individer involveras i brottslighet, snarare än att det sker en aktiv rekrytering. Gemensamt för samtliga nätverkstyper är att de ungdomar som involveras tenderar att initialt få utföra mindre kvalificerade uppgifter för att sedan, beroende på prestation och lojalitet, beredas möjlighet till avancemang inom det kriminella nätverket. Inom de etniska/släktbaserade kriminella nätverken och de som är baserade på uppväxt/bostadsområde involveras ungdomar i ung ålder, i vissa fall barn. Det sker i många fall genom att de unga ofrivilligt växer in i en kriminell miljö som de omges av. Inom medlemsbaserade kriminella nätverk sker involveringen av unga i högre utsträckning genom att nya medlemmar själva söker sig till nätverken. Dessa individer kan då ha varit aktiva i andra kriminella nätverk sedan tidigare och det är alltså inte via de medlemsbaserade kriminella nätverken som de involverats i brottslighet för första gången. Tidigare har kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde förknippats med brott av enklare grad. Det finns emellertid indikationer på att vissa av dessa nätverk ökat sin förmåga att begå mer avancerade brott, exempelvis mer sofistikerade stöldbrott. Typiskt för kriminella nätverk baserade på uppväxt/bostadsområde är att de ofta har, eller strävar efter, territoriella kontroll i vad som generellt betraktas som socioekonomiskt utsatta områden. Deras påverkan förstärker, i den mån det finns en sådan, den negativa samhällsutvecklingen i området. Kännetecknande för blandade kriminella nätverk är deras avsikt, vilken förefaller vara att optimera brottsupplägg snarare än att få makt och inflytande. Nätverken har god förmåga att koppla till sig specialister efter behov. De blandade kriminella nätverken har, som vi skrivit tidigare, en mer indirekt samhällspåverkan än andra nätverkstyper. Den indirekta samhällspåverkan sker exempelvis genom att allmänheten upplever att det inte känns säkert att använda olika betalningslösningar på internet som en effekt av deras it-relaterade brottslighet. Utmärkande drag för olika nätverkstyper Utmärkande för etniska/släktbaserade kriminella nätverk är deras internationella dimension vilken möjliggör eller förenklar vissa typer av brott. Som exempel kan nämnas smugglingsbrott. Etniska/släktbaserade kriminella nätverk som dessutom har territoriell kontroll har stor negativ påverkan på lokalsamhället. De medlemsbaserade kriminella nätverkens förmåga till nationell samling särskiljer dem från andra nätverkstyper i landet. Möjligen beroende på detta har de förmåga att utöva inflytande över andra kriminella aktörer och marknader. Karaktäristiskt för medlemsbaserade kriminella nätverk är deras kända varumärke vilket bedöms föra med sig starka negativa associationer hos allmänheten. Nätverken har genom detta en indirekt stor negativ samhällspåverkan. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

7 De kriminella nätverkens brottsområden I detta avsnitt behandlas ett par av de brottsområden som de kriminella nätverken bedöms ägna sig åt. Först beskrivs ett antal allmänna brottsområden. Sedan behandlas brottsområden som bedöms generera ekonomisk vinning för de kriminella individerna. Slutligen sätts brottsområden i ett europeiskt perspektiv. Underlaget visar att de brott som individerna i de kriminella nätverken huvudsakligen misstänks ägna sig åt är förhållandevis enkla och vanligt förekommande brott. Utifrån underlaget är det tydligt att det endast är en mindre andel av de kriminella nätverken som har förmåga att genomföra mer avancerade brott. Vissa brott sker mer frekvent men det betyder inte att de brotten är allvarligare. Att enbart resonera kring vilka brottsområden som är de vanligaste ger inte en rättvisande bild av organiserad brottslighet. Brott som utförs mindre frekvent eller av färre kriminella nätverk kan i vissa fall innebära större ekonomisk vinning. Allmänt om brottsområden I detta stycke belyses olika brottsområden som en stor del av de kriminella nätverken, oavsett typ, bedöms ägna sig åt. Bedömningen grundar sig på information om vilken brottslighet individer i de kriminella nätverken misstänks bedriva. Det är således inte en statistisk uppräkning, utan beskrivningen är baserad på information om vad kriminella individer konstaterats eller misstänks utföra. Brottsområdena presenteras utan inbördes ordning. - Narkotikabrott - Misshandel - Utpressning för ekonomisk vinning - Bötning 1 - Otillåten påverkan mot brottsoffer/vittnen - Innehav av skjutvapen - Skattebrott Utifrån underlaget framträder bilden av narkotikabrott som ett av de vanligaste brotten som de kriminella nätverken ägnar sig åt. Den vanligaste brottstypen är narkotikaförsäljning och det är även vanligt att individer innehar narkotika för eget bruk. Det är en klart mindre andel av de kriminella nätverken som har förmåga att smuggla narkotika jämfört med de som säljer densamma. Internationella kontakter underlättar för kriminella nätverk att utföra olika smugglingsbrott, däribland smuggling av narkotika. Narkotikasmuggling är ett exempel på det som kallas flaskhalsbrott. Narkotikasmuggling till Sverige är en förutsättning för att narkotika från andra länder ska kunna säljas i landet, narkotikasmuggling är alltså en flaskhals för narkotikaförsäljning. Misshandelsbrott är ett vanligt förekommande brottsområde. Många kriminella nätverk, främst de medlemsbaserade samt de kriminella nätverken baserade på uppväxt/bostadsområde utmärker sig inom detta brottsområde. Misshandel används av kriminella i annan vanligt förekommande brottslighet såsom utpressning för ekonomisk vinning samt bötning. Misshandel och andra våldsbrott är även kopplade till ett tredje vanligt brottsområde: otillåten påverkan. Då detta tillsammans med våld och hot även kan beskrivas som verktyg i de kriminellas verksamhet behandlas det istället i avsnittet Metoder och verktyg. Underlaget till lägesbilden visar att illegalt innehav av skjutvapen är vanligt. Det är dock inte alla kriminella nätverk som bedöms ha tillgång till illegala skjutvapen. Ännu färre kriminella nätverk har kapacitet att sälja skjutvapen och en än mindre andel har förmåga att smuggla skjutvapen. Som beskrivits under avsnittet Ekonomiska aspekter är ekonomisk brottslighet och företag i brottslig verksamhet något som allt fler individer i kriminella nätverk ägnar sig åt och denna brottslighet bedöms öka. Skattebrott är ett specifikt ekonomiskt brott som de kriminella nätverken ägnar sig åt. 1 Bötning är en benämning på utpressning där gärningspersonen försöker få en individ att betala ersättning för en påstådd kränkning eller skuld och driver därefter med våld eller hot om våld in ersättningen. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

8 Brottsområden som medför ekonomisk vinning I detta stycke beskrivs några vanliga brottsområden som bedöms generera brottsvinster till de kriminella nätverken. Bedömningen grundar sig på information i underlaget om vad individerna i de kriminella nätverken bedöms få merparten av sina brottsvinster från. Precis som för de tidigare beskrivna brottsområdena är det inte en statistisk uppräkning och brottsområdena presenteras utan inbördes ordning. - Narkotikabrott - Utpressning för ekonomisk vinning - Skattebrott - Stöldbrott Tre av de brottsområden som nämndes i föregående stycke narkotikabrott, utpressning för ekonomisk vinning och skattebrott är vanliga sätt för de kriminella nätverken att erhålla ekonomisk vinning. Att de kriminella nätverken tjänar pengar på de brottsområden som de ägnar stor del av sin tid åt är inte förvånande. Det är dock sannolikt att brottsvinsterna för en individ som säljer narkotika skiljer sig åt från brottsvinsterna för en individ som genomför skattebrott. Stöldbrott bedöms vara ett av de brottsområden som genererar brottsvinster för de kriminella nätverken. Det finns indikationer på att alltfler kriminella nätverk ägnar sig åt grova stölder och att stölderna även utförs mer avancerat. Den största delen av alla stölder skulle inte ske om det inte gick att omsätta stöldgodset. Häleri är därför ett flaskhalsbrott för stöldbrott på samma sätt som narkotikasmuggling kan vara en flaskhals för narkotikaförsäljning. Brottsområden i ett europeiskt perspektiv Brottsligheten i Europa bedöms ha en mer direkt påverkan på den organiserade brottsligheten i Sverige än vad brottsligheten i andra delar av världen bedöms ha. I detta avsnitt kopplas därför kriminella nätverks brottslighet i Sverige till den utveckling av organiserad brottslighet som beskrivs i Europols rapport om organiserad brottslighet, Europol SOCTA Flera av de problemområden som Europol lyfter fram i sin rapport belyses även i den svenska lägesbilden. Nyttjandet av företag i brottslig verksamhet och internet som en underlättande faktor är välkända fenomen i Sverige. Även narkotikaproblematiken är välkänd samt den ekonomiska brottslighet som kriminella nätverk ägnar sig åt. I rapporten beskrivs att den ekonomiska krisen i Europa har medfört ett visst fokusskifte på den kriminella marknaden. Minskade resurser i samhället för konsumtion har inspirerat kriminella att utveckla sin piratkopiering till att omfatta nya produkter. Förutom de sedan tidigare piratkopierade produkterna i form av lyxvaror, har kriminella grupperingar även inriktat sig på dagliga konsumtionsvaror. I Sverige har Polisen inte sett denna trend lika tydligt som man har gjort i övriga Europa. I Europols rapport lyfts att den ekonomiska krisen inte har minskat den kriminella marknaden i Europa som underlättar illegal immigration. På plats i Europa hamnar migranterna i många fall i en grå ekonomi. Där har de ofta inte något annat val än att acceptera exploaterande arbetsförhållanden för att betala tillbaka kostnaden för sin resa till Europa. Utnyttjandet av immigranter suddar i viss mån ut gränsen mellan människohandel och människosmuggling. Brottsområdena människosmuggling och människohandel är välkända problem även i Sverige. Det tycks dock vara färre kriminella nätverk som ägnar sig åt detta än åt exempelvis skatte- eller narkotikabrott. En förklaring till det kan vara att både människohandel och människosmuggling kräver särskilda förkunskaper och investeringar. Miljöbrott ses i Europa som ett växande problemområde men i Sverige finns det få kriminella nätverk som antas ägna sig åt det. Detta trots den stränga svenska miljölagstiftningen som ger ekonomiska incitament för illegal verksamhet. Illegala avfallstransporter förekommer från Sverige och kriminella nätverk har kopplats till miljöbrott, ofta gällande utförsel av begagnade bilbatterier m.m. 2 European policy Office, Europol SOCTA EU serious and organised crime threat assessment POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

9 Metoder och verktyg I detta avsnitt beskrivs ett urval av metoder och verktyg som de kriminella nätverken inom organiserad brottslighet använder och som är av stor vikt för deras brottslighet. I 2012 års lägesbild behandlades företag i brottslig verksamhet som ett verktyg. I år har vi dock valt att belysa det tidigare i lägesbilden som en del av perspektivet Ekonomiska aspekter. Våld och hot Kriminella nätverk grundar sin kriminella aktivitet och sitt inflytande på våld. Våld och hot om våld förekommer ofta och sker i form av olaga hot, misshandel, mordförsök och mord. Våldsanvändningen är att betrakta som ett brottsverktyg. Det är grunden för de kriminella nätverkens våldskapital som de behöver för att försvara eller utöka sin kriminella verksamhet. Våldskapitalet används vid utförandet av andra brott, som utpressning och otillåten påverkan. Ett högt och välkänt våldskapital kan många gånger betyda att våld aldrig behöver användas, utan samma resultat kan uppnås genom att använda hot. Internt används våldskapitalet för att lösa olika konflikter och upprätthålla maktordningen inom det kriminella nätverket. Externt riktas hot och våld mot andra kriminella nätverk för att lösa konflikter om t.ex. uppdelning av lokala kriminella marknader. Våldet kan även drabba personer utanför den kriminella sfären, exempelvis genom misshandel eller personrån. Det förekommer att kriminella individer riktar våld mot andra i samhället. Våld har exempelvis förekommit mot personal på skolor, fritidsgårdar och socialförvaltning. Otillåten påverkan och utpressning Otillåten påverkan kan grunda sig på hot om våld och baseras på ett känt våldskapital som verkar som ett skrämselkapital. Detta gäller särskilt för de medlemsbaserade kriminella nätverken. De kriminella nätverkens vålds- och skrämselkapital används mot brottsoffer och vittnen för att påverka rättsprocessen. Otillåten påverkan riktas främst mot just brottsoffer och vittnen men drabbar även anställda inom statlig och kommunal sektor. Myndighetspersoner, såsom poliser, brandmän och socialtjänstemän, utsätts för otillåten påverkan. Gemensamt för de kriminella nätverken är att otillåten påverkan är en central brottslig aktivitet. Otillåten påverkan riktas även mot näringsidkare och omfattar bl.a. beskyddarverksamhet som näringsidkarna tvingas betala för. Lokala näringsidkare kan även utsättas för hot och utpressning, rån, stölder, inbrott m.m. I vissa fall är otillåten påverkan en del av brottsupplägget. Detta gäller exempelvis vid användandet av så kallade bluffakturor när det utsatta brottsoffret hotas på olika sätt för att känna sig tvingat att betala. Otillåten påverkan är tätt sammankopplat med utpressning. De kriminella nätverkens våldskapital gör det möjligt för individerna i de kriminella nätverken att utföra beskyddarverksamhet, bötning och utpressning för ekonomisk vinning. Detta drabbar privatpersoner, näringsidkare och kriminella. Internet Kriminella individer och nätverk verksamma inom organiserad brottslighet använder i mångt och mycket internet som övriga samhället, exempelvis för kommunikation eller ekonomiska transaktioner. Vissa använder slutna forum på internet där de kan utbyta information, eller köpa och sälja narkotika eller stulna bank- och kreditkortsnummer utan insyn. Andra exempel på kriminell användning av internet är kartläggning och målsökning av brottsoffer och brottsobjekt eller avyttring av stöldgods via olika försäljnings- och auktionssidor. En trend som syns inom området är ett ökat utnyttjande av internet för att begå olika typer av bedrägerier. Bedrägerier kan ske via försäljningsoch auktionssidor i mer eller mindre organiserade former. Stulna identiteter används också, där bedragarna utger sig för att vara en viss individ, myndighet eller företag. Två avancerade former av internetbedrägerier har blivit vanligare. Det ena är att i e-postutskick uppge sig företräda företag eller myndigheter och uppmana privatpersoner att återsända konto- och personuppgifter till avsändaren. Detta bedrägerimodus kallas phishing, eller nätfiske. Ett annat modus är att använda datorvirus för att på så sätt få tillgång till en individs eller ett företags POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

10 internetbank, och därifrån flytta pengar till egna konton. Personer med betydelsefull kompetens och insiders Kriminella nätverk använder sig av personer med betydelsefull kompetens och insiders i sin brottsliga verksamhet. En person med betydelsefull kompetens är någon som har kunskaper inom ett visst område. Med insider menas en person som kan hjälpa kriminella individer att komma på insidan av exempelvis ett företag eller en samhällsfunktion. Personer med betydelsefull kompetens söks främst inom ekonomi- och juridikbranschen. Individer som har visat sig vara intressanta för de kriminella är exempelvis mäklare och banktjänstemän samt anställda vid växlingskontor eller speditionsfirmor. Generellt sett blir många av personerna med betydelsefull kompetens involverade i den brottsliga verksamheten genom att de redan har en kriminell bakgrund eller genom socialt tryck från exempelvis släktingar och vänner. Insiders söks inom liknande områden som personer med betydelsefull kompetens. Insiders bedöms dock inte i samma utsträckning som personer med betydelsefull kompetens ha en kriminell bakgrund utan begår handlingarna på grund av till exempel otillåten påverkan: hot och våld, socialt tryck eller mutor. Det är långt ifrån alla kriminella nätverk som bedöms ha förmåga och kapacitet att använda personer med betydelsefull kompetens eller insiders. De kriminella nätverk som har denna förmåga, använder personer med betydelsefull kompetens och insiders på ett sätt som indikerar att syftet i huvudsak är ekonomisk vinning. Endast i ett fåtal fall, och för ett begränsat antal kriminella nätverk, tycks det finnas en långsiktighet i försök till att rekrytera nyckelindivider för att få inflytande i beslutsprocesser. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

11 Slutdiskussion Kriminella nätverks påverkan på samhällsfunktioner Polisen bedömer att det i dagsläget inte finns några indikationer på att ett enskilt kriminellt nätverk eller flera kriminella nätverk i samverkan har för avsikt att kontrollera olika samhällsfunktioner på regional och nationell nivå. De flesta kriminella nätverk har god förmåga att nyttja hot och våld som maktmedel men detta används i huvudsak gentemot andra kriminella nätverk eller vid utpressning och inte gentemot samhällets institutioner. Det beror sannolikt på att det inte gynnar deras kriminella verksamhet att rikta hot eller våld mot dessa. Kriminella nätverk med territoriell kontroll negativ inverkan på lokalsamhället Kriminella nätverk med territoriell kontroll har en mycket negativ påverkan på lokalsamhället. Dessa kriminella nätverk påverkar, förutom brottsligheten, även boende och näringsliv i området. På längre sikt har denna utveckling en starkt negativ effekt på de drabbade områdena i och med det dåliga rykte som områdena får och att allt färre, både boende och näringsidkare, väljer att flytta dit. Redan utsatta områden riskerar därmed att bli alltmer utsatta om utvecklingen fortsätter. Ungdomar som växer upp i dessa områden kan många gånger se de kriminella individerna som förebilder vilket möjliggör ett kontinuerligt nytillskott till de kriminella nätverken. Kriminella nätverk som har, eller strävar efter, territoriell kontroll är en utmaning för Polisen. Arbetet på lokal nivå och samverkan med andra myndigheter och aktörer är viktiga delar i bekämpningen av territoriell kontroll. Bilden av organiserad brottslighet Det finns en schablonbaserad mediebild av att organiserad brottslighet består av kriminella nätverk som har en inre kärna bestående av ett fåtal individer som utför väldigt sofistikerade brott. Den bild av organiserad brottslighet i Sverige som framkommer i Polisens lägesbild består istället av kriminella nätverk som till stor del utför enkla vinningsbrott. Polisens lokala arbete för att stävja sådan brottslighet är därför en viktig del i Polisens bekämpning av organiserad brottslighet. Utveckling av internet som brottsverktyg Alltfler av dagens kriminella individer är uppväxta med internet och de kommunikationsmöjligheter som det erbjuder. Detta gör att kriminella individer kommunicerar på andra sätt i dag än vad de gjorde för ett par år sedan. Internet används även för att begå olika brott, såsom bedrägerier. Det är därmed viktigt att Polisen fortsätter utveckla sin it-kompetens för att vara närvarande där brotten begås och kunna följa utvecklingen såväl tekniskt som beteende- och kommunikationsmässigt. Involvering av unga i brottslighet Involveringen av ungdomar i kriminella nätverk börjar i vissa fall i väldigt ung ålder, vilket är oroande. Särskilt oroande är när de unga individerna ofrivilligt växer in i en kriminell miljö som de omges av. Involvering av ungdomar i brottslighet är en fråga som rör flera olika samhällsaktörer utöver Polisen, exempelvis skolor och socialtjänst. Samarbete mellan de olika aktörerna samt Polisens fortsatta närvaro i lokalsamhället är därför viktigt. Flaskhalsar brott som är nödvändiga för andra brott Häleri är en flaskhals för olika typer av stöldbrott. På samma sätt är narkotikasmuggling till Sverige en förutsättning, d.v.s. en flaskhals, för att narkotika ska kunna säljas på den svenska marknaden. Bekämpning av flaskhalsbrott får konsekvenser för annan typ av brottslighet. Att identifiera och arbeta mot sådana brott är en framgångsfaktor i Polisens arbete mot organiserad brottslighet. Användande av företag i brottslig verksamhet De kriminella nätverken nyttjar företag i brottslig verksamhet. Denna utveckling har pågått under flera år men bedömningen är att inslaget av företag i brottslig verksamhet och ekonomisk brottslighet ökar. Ett av problemen med företag i brottslig verksamhet är att de blandar illegal och legal verksamhet. Det kan vara svårt att skilja dessa verksamheter åt, och på sikt kan det leda till att konkurrensen inom vissa branscher sätts ur spel. Det är inte orimligt att anta att det som tidigare sågs som specialistkompetenser, nu är kompetens som finns hos flera individer som har olika kopplingar till kriminella nätverk. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

12 I arbetet mot kriminellas användande av företag i brottslig verksamhet måste Polisen samverka med andra. En del i det är den samverkan som sker via den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet men även samverkan med andra aktörer är betydelsefull. Brottsvinster Det finns inga tecken på att merparten av dem som ingår i de kriminella nätverken kan leva på sin brottslighet. Faktum kvarstår dock att ett centralt incitament för att begå organiserad brottslighet är att få avkastning på den tid och de pengar som satsas. Om de kriminellas förtjänster från brott blir mindre, minskar även incitamenten för att begå brott. Polisen måste därför fortsätta att arbeta mot de kriminellas brottsvinster. POLISENS LÄGESBILD ÖVER ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm Utgivare Polismyndigheten Dnr A216.613/2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Rikskriminalpolisen November 2012 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 DE KRIMINELLA STRUKTURERNA... 3 STRUKTURER BASERADE PÅ MEDLEMSKAP... 4 STRUKTURER

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten NUC Rapport 2010:1b

Läs mer

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet en stark förankring i vissa förorter eller familjer bildade nätverk. Enligt intervjuade poliser kunde denna tendens skönjas för första gången i början av 1990-talet. Det började med att kriminella personer

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg En kartläggning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället

En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället Sekretessprövad version Rikskriminalpolisen Underrättelsesektionen Oktober 2014 Utgivare: Rikskriminalpolisen, Box 12256,

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet www.valbo.nu Walk%Over En#föreläsning#om#kriminalitet Bakgrund Kriminalitet#som#livsstil##(livsstils#begreppet) Brottslighet#kan#ses#som#en#livsstil#med#fyra# grunddrag: Upprepande%brott%mot%sociala%och%juridiska%lagar%och%

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14 Polisfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 167 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. De behandlade yrkandena

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Bedrägerier det spelar roll vad du gör!

Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Köp och sälj säkert på internet Falska fakturor anmäl och bestrid! Du ska vara du. Skydda din identitet Bedrägerier angår oss alla Läs mer på internet: www.polisen.se:

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014. PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara

Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014. PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara Peab Säkerhet Bygg- & Järnhandlarnas årsmöte 2014 PGA OF SWEDEN NATIONAL Bara Peter Martin Peppe 87-89 Militärtjänstgöring reservofficer 89-91 Securitas 91-92 Försäljare Brandskydd 92-07 Polis 07-09 säkerhetskonsult

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2009 AKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (13) RIKSPOLISSTYRELSEN Datum 20100614 AMA 2010/0217 RKP A102196/10 Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD Språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet? Presentation av projekt Stöd på eget språk Brottsofferjourernas Riksförbund 2006-2009 Brottsofferjourernas Telefoncentral Projektmedel

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bedrägerier det spelar roll vad du gör!

Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Bedrägerier det spelar roll vad du gör! Köp och sälj säkert på internet! Falska fakturor anmäl och bestrid! Du ska vara du. Skydda din identitet! Köp och sälj säkert på internet! Köper eller säljer du

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till HR-direkt Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Lägesbild organiserad brottslighet 2011

Lägesbild organiserad brottslighet 2011 Lägesbild organiserad brottslighet 2011 2 L Ä G E S B I L D O R G A N I S E R A D B R O T T S L I G H E T Missiv Brottsbekämpningen har tagit fram en lägesbild rörande den organiserade brottslighet som

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Kriminella gäng i Göteborg

Kriminella gäng i Göteborg Kriminella gäng i Göteborg Sommaren 2001 drabbade medlemmar i Original Gangsters samman med ett annat gäng på Nästets badplats utanför Göteborg. Ett stort antal vanliga badande utsattes för fara i samband

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild 2012- extern version. December 2012 Ekobrottskansliet C-KUT EBM K-2012/0114

Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild 2012- extern version. December 2012 Ekobrottskansliet C-KUT EBM K-2012/0114 Ekobrottsmyndighetens underrättelsebild 2012- extern version December 2012 Ekobrottskansliet C-KUT 2 (23) SAMMANFATTNING Den nationella underrättelsebilden 2012 för Ekobrottsmyndigheten är en strategisk

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2013 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256,

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Fördjupningskväll om trygghet och boende. Ordf. i styrgruppenjan Karlsson hälsar välkommen

Fördjupningskväll om trygghet och boende. Ordf. i styrgruppenjan Karlsson hälsar välkommen Välkomna! Fördjupningskväll om trygghet och boende Ordf. i styrgruppenjan Karlsson hälsar välkommen Under rubriken nätbrott berättar Mats Backström om de faror och fällor som finns på nätet och hur man

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-10-09 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

IRL KALMAR 2013-03 - 13

IRL KALMAR 2013-03 - 13 IRL KALMAR 2013-03 - 13 AGENDA Björn och Fredrik Om vår ägare Om oss i Europa och Sverige Vår organisation lokalt Vår funktion/erbjudande Presentation Kamerabevakning OM VÅR ÄGARE: STANLEY BLACK & DECKER

Läs mer

Butiksrån var, när, hur och vem?

Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån var, när, hur och vem? Butiksrån är ett allvarligt brott som har ökat under många år. År 2008 och 2009 nåddes de hittills högsta nivåerna med över 1 000 anmälda

Läs mer

Förteckning över tabeller och diagram

Förteckning över tabeller och diagram Bilaga 4 Förteckning över tabeller och diagram I rapporten Offer för våld och egendomsbrott 1978 2002, rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden Sammanfattning: Tabell 1 Sammanfattande tabell över olika

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Välj ett svar från detta kort där 0 betyder väldigt dåligt och 4 betyder väldigt bra.

Välj ett svar från detta kort där 0 betyder väldigt dåligt och 4 betyder väldigt bra. I1 VISA SVARSKORT G För att hjälpa oss att förbättra våra frågor i framtiden så kommer här några avslutande frågor som rör flera ämnen och som liknar tidigare frågor. Var vänlig och försök INTE minnas

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer