Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten"

Transkript

1 Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten NUC Rapport 2010:1b Öppen version

2 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Utgångspunkt för myndighetssamverkan 5 Ett myndighetsgemensamt kapacitetsbegrepp 5 De kriminella individerna 7 De strategiska personerna 7 Gäng inom den grova organiserade brottsligheten 7 Särskilda kompetenser och yrkesroller 8 De kriminella verksamheterna 9 De kriminella metoderna samt underlättande och försvårande faktorer 12 Näringsverksamhet 12 Omsättning av kriminella förtjänster 13 Penningtvätt 13 Investeringsmål 14 Otillåten påverkan 14 Otillåten påverkan i form av våld och i form av att myndighetsföreträdare förmås missbruka sin tjänsteställning 14 Utövande av olovlig påverkan mot näringslivsföreträdare 15 Våld 15 Teknik 15 Den geografiska dimensionen 16 Slutdiskussion 17 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Grafisk form: Alenäs Grafisk Form Upplaga: 200 exemplar Tryck: RPS tryckeri, Stockholm 2011

3 Sammanfattning Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället. Förutom allvarliga effekter på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot och trakasserier och social påverkan, har den grova organiserade brottsligheten även allvarliga negativa ekonomiska effekter och övergripande samhällseffekter. De ekonomiska effekterna inbegriper förlorad egendom, skattebortfall, snedvriden konkurrens och negativ marknadspåverkan genom återinvesteringar av kriminella vinster i legala verksamheter. Allvarliga samhällskonsekvenser inkluderar stora samhällskostnader (rättsväsende, vård, osv.). En bedömning av vilket samhällshot varje strategisk person utgör är nödvändig. Det handlar för brottsbekämpande myndigheter om att rikta resurserna mot rätt individ vid rätt tillfälle på ett effektivt sätt. För att bedöma kriminella aktörers kapacitet utgår samverkansmyndigheterna från tre metoder som de använder sig av i sin kriminella verksamhet: näringsverksamhet, otillåten påverkan och våld. Det kan konstateras att företag i mycket hög utsträckning används på ett eller annat sätt av de strategiska personerna. Det är däremot desto mer ovanligt att de själva står som företrädare för företagen. I stället ser de till att andra, exempelvis släktmedlemmar, gör detta men att de själva egentligen till fullo kontrollerar företaget. Myndighetsföreträdare utsätts mycket sällan för allvarliga fall av våld men hot, särskilt riktade mot företrädare för brottsbekämpande myndigheter, är relativt vanligt förekommande. Systematiska hot och trakasserier är dock ovanligt men riktas i vissa fall mot poliser som arbetar i geografiska områden där vissa självmarkerande gäng är särskilt aktiva. Oroväckande många av de strategiska personerna inom den grova organiserade brottsligheten har också utövat eller anstiftat våld, hot och trakasserier mot vittnen och målsäganden. Ett indirekt utövande av våld är överhuvudtaget mycket vanligt bland de strategiska personerna. Vanligtvis är det inte de själva som utövat våldet utan de har anstiftat det och det är i stället kriminella kontakter i deras omgivning som utfört det. Även om vittnen och brottsoffer drabbas, är det absolut vanligaste att det är andra kriminella aktörer som våldet riktas mot. Brottsområden som traditionellt engagerar den grova organiserade brottsligheten är narkotikahantering i alla dess former, men även produktion av narkotika, människohandel och människosmuggling, varusmuggling, grova stölder och rån, utpressning och ekonomisk brottslighet. Den grova organiserade brottslighetens inblandning i dessa verksamheter är fortsatt hög. Narkotikahantering och utpressning är den brottslighet som är vanligast. De flesta brottsområdena har en internationell dimension, och i stort sett alla kriminella verkar över nations- eller regiongränser. Gränser försvårar samverkan för brottsbekämpande myndigheter, medan gränserna inte i någon större omfattning noteras av brottslingarna annat än som en möjlighet till fortsatt kriminell verksamhet. Samverkan nationellt såväl som internationellt och mellan olika verksamhetsområden är absolut nödvändig för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Samverkansrådets arbete är en mycket viktig komponent i detta arbete. Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 3

4 Inledning Regeringen beslutade den 17 juli 2008 om en bred mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten. 1 I beslutet understryker regeringen vikten av att bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten bedrivs med utgångspunkt från en av myndigheterna gemensamt framtagen nationell lägesbild. För att skapa nödvändig effektivitet och uthållighet bör myndigheterna också besluta om den gemensamma verksamhetens strategiska inriktning. Mot bakgrund av detta inrättades ett myndighetsgemensamt samverkansråd. Till det konstituerande mötet för Samverkansrådet den 17 september 2009 tog det nyinrättade Nationella underrättelsecentret (NUC) fram en första myndighetsgemensam lägesbild. Föreliggande lägesbild är den tredje i ordningen. 1 Ju2008/5776/PO Samverkansrådet beslutade i november 2009 att NUC ska ta fram en myndighetsgemensam lägesbild med slutsatser och rekommendationer till den 2 november Denna produkt ska utgöra grunden för Samverkansrådets strategiska inriktningsbeslut för Lägesbilden är baserad på en myndighetsgemensam bedömning av vilka aspekter av den grova organiserade brottsligheten som är mest samhällsfarliga. Denna lägesbilds primära syfte är att utgöra ett underlag för Samverkansrådets beslut angående inriktningen av arbetet mot den grova organiserade brottsligheten under I ett större perspektiv är lägesbilden också ett viktigt steg i det långsiktiga arbetet med att öka svenska myndigheters förmåga att gemensamt beskriva och bekämpa grov organiserad brottslighet. 4 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

5 Utgångspunkt för myndighetssamverkan Personer inom den grova organiserade brottsligheten söker konstant nya möjligheter att öka sina illegala vinster. Det handlar både om nya brottsupplägg och om indirekta sätt att underlätta den brottsliga verksamheten, genom att vidta olika åtgärder för att undvika lagföring. I Sverige finns det idag aktörer inom den grova organiserade brottsligheten som är aktiva på flera kriminella marknader, som driver företag och som också på olika otillåtna sätt påverkar exempelvis rättsprocessen. Detta innebär att de mer avancerade nätverken inom den grova organiserade brottsligheten utgör ett hot mot en rad olika samhällssfärer, såsom enskilda individers fysiska säkerhet, den legala ekonomin och statens myndighetsutövning. Nätverk kring strategiska personer inom den grova organiserade brottsligheten som penetrerar flera sfärer av samhället utgör på ett grundläggande plan ett mer allvarligt hot än de som bara är aktiva inom ett område. De förstnämnda har skapat sig bättre förutsättningar både för att göra stora vinster och för att undgå lagföring, vilket betyder att de har större kapacitet att skada samhället i stort. På ett mer konkret plan gör denna bredd att myndigheter måste samverka för att skapa en mer fullständig bild av nätverk kring strategiska personer inom den grova organiserade brottsligheten. För att kunna bedöma hotet ett sådant nätverk utgör och att identifiera de effektivaste motåtgärderna eller avgöra vilka specifika kriminella aktörer som ska prioriteras måste de olika samverkande myndigheternas respektive pusselbitar läggas ihop. Ett myndighetsgemensamt kapacitetsbegrepp Med detta som utgångspunkt har ett grundläggande kapacitetsbegrepp baserat på tre grundläggande samhällsfunktioner tagits fram. Dessa samhällsfunktioner kan beskrivas som: 1) fysisk säkerhet, dvs. statens uppgift att säkerställa att enskilda individer inte utsätts för fysiska angrepp, 2) det demokratiska statsskickets grundläggande processer, dvs. det politiska beslutsfattandet, verkställandet av politiska beslut (rättsprocessen och annan myndighetsutövning) och den fria debatten samt 3) den ekonomiska sfären, dvs. den fria konkurrensen som bygger på att alla aktörer håller sig till gällande lagstiftning. I mer konkreta termer är kapacitetsbegreppet baserat på tre typer av kriminella metoder som gör kriminella aktörer inom den grova organiserade brottsligheten särskilt samhällsfarliga: Användandet av våld. Med våld avses fysiska angrepp på enskilda individer. Denna typ av brottslighet skadar på ett allvarligt och direkt sätt enskilda personer. Våldet mot enskilda bygger dessutom upp ett skrämselkapital som gör det möjligt för kriminella aktörer inom den grova organiserade brottsligheten att påverka både individer och organisationer såsom företag och myndigheter. Användandet av otillåten påverkan. Otillåten påverkan syftar till att underlätta den ekonomiskt motiverade kriminaliteten men skadar direkt det demokratiska statsskicket, både genom att påverka enskilda beslut men också genom att undergräva förtroendet för processen som sådan. Otillåten påverkan är ett samlingsnamn för hot och våld som på ett beräknande sätt syftar till att påverka den politiska processen (förtroendevalda), rättsprocessen och annan myndighetsutövning (tjänstemän och vittnen) och den fria debatten (journalister). Begreppet innefattar även brott som tjänstemän begår inom ramen för sin myndighetsutövning för att vara den grova organiserade brottsligheten behjälplig, utan att ha utsatts för tvång. Användandet av företag. Med användandet av företag avses att en strategisk person på något sätt använder sig av legala företag i sin brottsliga verksamhet. Denna typ av brottslighet syftar både Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 5

6 till att öka illegala vinster men även till att undgå lagföring och resulterar i att kriminella aktörer inom den grova organiserade brottsligheten kan göra mycket stora vinster samtidigt som de snedvrider konkurrensen på marknader. I november 2009 beslutade Samverkansrådet att den myndighetsgemensamma lägesbilden i första hand ska fokusera på kriminella nätverk med kapacitet att använda de tre ovan nämnda kriminella metoderna. 6 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

7 De kriminella individerna I detta avsnitt beskrivs den grova organiserade brottsligheten ur två perspektiv. Utgångspunkten för att kunna beskriva den är att utgå från de enskilda kriminella individerna, vilka utgör det empiriska underlaget till denna lägesbild. Därefter beskrivs vilka kontaktnät, samarbeten och sammanhang de enskilda kriminella individerna ingår i. De strategiska personerna Det kan konstateras att de inrapporterade strategiska personerna och deras respektive inre krets till karaktären skiljer sig en hel del åt mellan de olika myndigheterna. Den brottslighet de strategiska personerna utövar skiljer sig naturligtvis åt beroende på de olika myndigheternas olika uppdrag och fokus. Samtidigt kan det betonas att flera av de strategiska personerna är inrapporterade av flera samverkande myndigheter men ur olika brottsperspektiv. Dvs. detta understryker det faktum att de flesta av de strategiska personerna är multikriminella och uppmärksammas av olika myndigheter beroende på vilket uppdrag myndigheten har. Den absoluta majoriteten av de inrapporterade strategiska personerna är män. Emellertid finns fruar och flickvänner ofta i de inre kretsarna som behjälpliga i brottsligheten, exempelvis som företrädare för företag och ägare av egendom, väl medvetna om att det pågår kriminell verksamhet. Det finns även kvinnor som är mer direkt involverade i de kriminella handlingarna. Det är liten spridning i personernas ålder. De allra flesta av de strategiska personerna är i åldersspannet år. De strategiska personer som i huvudsak sysslar med ekobrott tenderar att vara äldre, ofta i 60-årsåldern. De senare saknar i vissa fall våldskapital i den egna inre kretsen men anlitar då andra för detta för exempelvis indrivning. Flertalet av de kriminella strategiska personerna har ofta ett internationellt kriminellt kontaktnät i form av släkt och gamla vänner som de drar nytta av i sitt kriminella värv. De allra flesta kriminella individerna inom den grova organiserade brottsligheten tillhör inte något gäng utan är fristående aktörer med ett stort kriminellt kontaktnät som de drar nytta av. Gäng inom den grova organiserade brottsligheten Det som vanligtvis förknippas med kriminella gäng inom den grova organiserade brottsligheten är kriminella MC-gäng. Det finns även andra typer av gäng- eller nätverksstrukturer, exempelvis territoriella gäng och nätverk som baseras på gemensam etnicitet. En tydlig gängtillhörighet är en underlättande faktor i form av vålds- och skrämselkapital. Till exempel förekommer personer från kriminella MC-gäng oftare som medhjälpare i ekobrottssammanhang än personer från andra gäng. Det noteras också att många faktiska huvudmän i ekobrottssammanhang tycks ha goda kontakter med personer i den kriminella MC-miljön, vilka tidigare även har noterats som styrelseledamöter i olika företag. I flera svenska städer finns gäng som kontrollerar de kriminella marknaderna i ett geografiskt område, vanligtvis en stadsdel eller förort. De förefaller inte ha som huvudsaklig avsikt att expandera regionalt eller nationellt utan fokuserar snarare på att bibehålla eller utöka sin andel av de kriminella marknaderna lokalt. En tredje kategori är gäng och nätverk som baseras på gemensam etnicitet. Beträffande balkanrelaterad brottslighet förefaller fortfarande främst kokain och heroinsmuggling vara det främsta problemet. När det gäller östrelaterade nätverk är kriminella från Baltikum och Polen inriktade på att smuggla syntetiska droger som amfetamin och metaamfetamin till Sverige. Baltikum har även särskilt under det senaste året återkommit i sammanhang gällande bedrägerier och ekonomisk brottslighet. Ryska kriminella har vid flera tillfällen visat sig vara verksamma med varusmuggling av alkohol och cigaretter, men även punktskattebrott. I övrigt verkar inte kriminella från Ryssland ha för Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 7

8 avsikt att försöka slå sig in på de svenska kriminella marknaderna. De senaste åren har centralasiatiska och kaukasiska kriminella nätverk blivit allt vanligare i Sverige. Det mest slående är dess förmåga att anpassa sig till det svenska samhället samt bredden i den brottsliga verksamheten. Särskilda kompetenser och yrkesroller Vissa kriminella har antingen specialiserat sig på ett specifikt brottsupplägg eller en aspekt av ett brottsupplägg. Det förra kan handla om nätverk som specialiserat sig på att (endast) smuggla narkotika, människor eller något annat som kräver särskilda kompetenser. Det senare kan handla om t.ex. revisorer, företagsbildare, förfalskare, transportörer, garageägare eller annat som behövs för brottsupplägg. Vilka kompetenser är nödvändiga för att erbjuda nytta? Egentligen handlar allting om resurser, materiella eller immateriella: Materiella resurser handlar dels om pengar, dels om resurser i termer av tillgång till maskiner, vapen, bilar, manskap, osv. Immateriella resurser inkluderar mer svårmätbara tillgångar som t.ex. kunskap och erfarenhet. Även tillgång till kontakter eller nätverk skulle kunna ses som en materiell tillgång. De behövs för en rad olika omständigheter: för att initiera, planera och genomföra brott, och för att möjliggöra att vinsterna kan användas efter att ett brott begåtts. Bland immateriella resurser ryms även lojalitet, pålitlighet och andra förhållanden som får sociala relationer att fungera över tid. Renommé är också en väsentlig tillgång. Gängtillhörighet t.ex. erbjuder en känsla av tillhörighet som kan omsättas i lojalitet och förtroende. Etniskt definierade nätverk, ofta med internationella kontakter, bedriver ofta huvuddelen av sin brottsliga verksamhet inom det egna nätverket. Specialiserade kriminella finns förvisso. Men idén om att hela nätverk i allmänhet specialiserar sig på endast ett brottsområde upprätthålls dock oftast mer av administrativa skäl än som reflektion av den allmänna utvecklingen inom den grova organiserade brottsligheten. Individuella specialister i brott är antingen svårersättliga nyckelpersoner eller personer med gott rykte inom ett specifikt verksamhetssegment. Av olika skäl kommer dessa personer sällan att ingå som del i det brottsliga nätverket. När det gäller nyckelpersoner för att sådana ofta erbjuder sina tjänster närmast på konsultbasis till många brottsupplägg. När det gäller mer lättersättliga men välrenommerade personer just för att dessa är relativt lättersättliga. Om konsulten är en god liknelse för den första kategorin är den lojale löntagaren en god jämförelse för den senare. Avancerad brottslighet ställer krav på såväl sakkunskap som organisationsförmåga. Olika typer av experter, t.ex. revisorer och bolagsbildare, fortsätter därför att spela en central roll, i synnerhet när det handlar om ekonomisk brottslighet. Det bör framhållas att deras verksamhet i sig inte nödvändigtvis är olaglig och att de ofta medverkar i brottsuppläggen i form av rådgivare. Eftersom revisorer, bolagsbildare och andra experter sannolikt också har en vit kundkrets är expertfunktionen ett exempel på hur ekobrottsligheten inte sker skild från de legala strukturerna och att långt ifrån alla som medverkar i ett brottsupplägg är kriminella. Ett annat exempel är hur den bedrägeriverksamhet som omfattar någon form av säljorganisation också tycks utnyttja ungdomar, bland annat som telefonförsäljare i brottsupplägg med annonsbedrägerier. I några fall riktas tjänsterna till en avgränsad krets (t.ex. växlingskontor), men merparten står till förfogande för en större krets. En annan servicefunktion är målvakterna som till antalet överstiger efterfrågan och som det ständigt tillkommer nya av. Flera målvakter förekommer i många olika brottsupplägg och utgör på så vis också länkar mellan olika kriminella nätverk. Den strategiska medvetenheten hos den grova organiserade brottslighetens aktörer förefaller öka. Förutom att experter och mer sofistikerade målvakter (mer trovärdiga personer) används, indikerar granskandet av fällande domar att de aktivt försöker hitta sätt att kringgå rättsväsendets metoder. Åtal och fällande domar förefaller sakna effekt på luttrade och erfarna ekobrottslingar. Personer utan specialistkunskaper eller renommé kan också nyttjas för särskilda uppgifter i ett brottsupplägg. Sådana kan användas som springare eller målvakter. Även personer med specialistkunskaper kan differentieras mellan de med god eller dålig/ okänd kriminell renommé. Nyckelpersonerna är de med högt renommé, de andra kan bäst beskrivas som ett nödvändigt ont. 8 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

9 De kriminella verksamheterna En stor majoritet av de inrapporterade strategiska personerna är multikriminella. En vanlig kombination är narkotikahantering, utpressning och vapenhandel. En annan är ekobrott och bedrägerier. De som utmärker sig som mindre multikriminella är de som livnär sig på människosmuggling. Den enskilt vanligaste brottsligheten är smuggling eller försäljning av narkotika. Narkotikabrottslighet utgör ett stort och uppmärksammat problem i hela landet. Brottstypen genererar ofta snabba och omfattande ekonomiska vinster för de kriminella. Det är en av förklaringarna till varför den narkotikarelaterade kriminaliteten uppvisar stor innovation och därmed är svår att bekämpa. Smugglingen av narkotika till Sverige domineras av den grova organiserade brottsligheten, vilket framförallt gäller den mer omfattande smugglingen. Det finns idag inga tecken på att vare sig tillgången eller missbruket av narkotika minskar i Sverige. Viss variation kan förekomma över tid, men sammantaget talar statistiken för att tillgången till narkotika ökar samtidigt som gatupriserna sjunker. Generellt produceras i stort sett all narkotika som används i Sverige utanför landet. Emellertid har det de senaste åren påträffats större inhemska odlingar av cannabis på flera olika ställen i landet, vilket inte observerats tidigare i samma skala. En liknande situation gäller också för dopningspreparat där misstankar finns om en relativt omfattande inhemsk produktion. Människosmuggling är en mycket lukrativ verksamhet i förhållande till de straffsatser som föreligger. Den grova organiserade brottsligheten som organiserar människosmuggling har olika baser i Sverige som generellt består av 2-4 huvudaktörer per bas och är en del av ett större internationellt nätverk. Nätverken är vanligen etniskt homogena och de smugglar oftast människor med samma etniska bakgrund som de själva. Det finns exempel på att de i några fall är multikriminella. Exempelvis, på färjetrafiken över Östersjön sker cigarettsmuggling, prostitution och stölder. De kriminella nätverk som ägnar sig åt människohandel i Sverige kan sammantaget även de beskrivas som etniskt homogena, med ett litet antal medlemmar på eller i närheten av verksamhetsområdet och huvudmännen placerade utanför Sverige. Den geografiska närheten till Finland, Polen och de baltiska länderna har en påtaglig inverkan på den svenska brottsligheten, då bland annat arbetare från Baltikum och Polen ofta förekommer som svartavlönad arbetskraft. Gemensamt för samtliga är att de vanligtvis kommer hit med förhoppningar och missvisande information om vad arbetet innebär, något som bidrar till att de lätt kan utnyttjas. Smuggling av varor in och ut ur Sverige är en stor del av de kriminellas inkomst. Smuggling av och olaglig handel med cigaretter och alkohol är brottsområden med hög lönsamhet och tycks engagera flera grovt kriminella. Beslagen av cigaretter har ökat konstant sedan Under 2009 togs 56,7 miljoner cigaretter i beslag, vilket var närmare en tredubbling jämfört Redan under det första halvåret 2010 passerades förra årets hela beslag. Under 2010 har produktionsområdet för de smugglade cigaretterna förskjutits från Östeuropa till Asien och Mellanöstern. Utöver dessa områden har även Filipinerna tillkommit som produktionsområde. Sverige är både mottagarland och transitland för cigarettsmuggling till Storbritannien, Norge och Irland. Till smugglingen och den frekventa illegala införseln av cigaretter kommer också problematiken med skattebrott i samband med legal införsel eller import av cigaretter. Under 2010 har ingen minskning av denna problematik kunnat konstateras. Organiserade tobaksstölder är ett problem i Stockholm, där även flera nätverk sysslar med grova stölder av lagliga cigaretter. Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 9

10 Hur stort inslaget av grov organiserad brottslighet är inom alkoholsmuggling till Skandinavien är i dagsläget svårt att uppskatta. Graden av organisation och kapacitet hos de identifierade kriminella är i de flesta fall låg. Det finns dock nätverk som är väl organiserade och har god kapacitet som är inblandade i smuggling av alkohol. Rån har under en längre tid varit och är fortsatt ett stort problem i landet, även om det sedan ett par år kan konstateras en tydlig nedåtgående trend i antalet bankrån. För såväl bank- som värderån har det tillgripna värdet minskat. Man kan dock inte tala om samma nedgång när det gäller antalet värderån som för bankrån, utan de ligger mer konstanta sett över de senaste två åren. Inga eller ringa förändringar har noterats vad gäller ekonomisk brottslighet som ofta är en del av annan kriminalitet. Ekonomisk brottslighet bedrivs antingen i företagsform eller i enskild regi. Utanskatt-rakt-ned-i-fickan -principen fungerar när verksamheten har liten omfattning. Så snart den blir mer omfattande är någon typ av registrerat företag nödvändigt, ett faktum som aktörer inom den grova organiserade brottsligheten är väl medvetna om. De vanligaste ekobrotten är alltjämt bokförings- och skattebrott, till exempel användandet av svart arbetskraft och osanna fakturor. Punktskattebrotten fortsätter att befinna sig på en hög nivå. En utveckling som dock är tydlig är att fler grovt kriminella numera börjat intressera sig för ekonomisk brottslighet. Ekobrottslighet kännetecknas bland annat av att laglig och brottslig verksamhet blandas samman samt att både legala och kriminella aktörer kan förekomma i brottsuppläggen. Många gånger är den lagliga verksamheten eller fasaden en förutsättning för att begå vinningsbrott i form av oredligheter, skatte- och bokföringsbrott. Som regel verkar de faktiska huvudmännen via bulvaner eller målvakter och exponerar sig så lite som möjligt. Ekonomisk brottslighet kan generera mycket stora vinster och relativt låga straffsatser i förhållande till brottsutbytet samt utredningstekniska svårigheter bidrar sannolikt till det stora intresset. Byggbranschen fortsätter att vara mest förekommande i kopplingen mellan ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Det är en bransch som omsätter stora summor med möjlighet till stora vinster för ekobrottslingar. Andra aktuella verksamhetsområden är städbranschen samt säsongsarbete så som asfaltering, snöskottning och trädgårdsskötsel. Brottslig verksamhet i bostadsrättsföreningar förefaller att öka. Det kan konstateras att kända aktörer köper, exploaterar, förädlar fastigheter och säljer bostadsrättslägenheter. Förutom skattebrott noteras även att man med stor sannolikhet tvättar vinster från annan brottslig verksamhet. Olika typer av bedrägerier förefaller vara vanligt förekommande. Ett exempel är rotbedrägerierna där personnummer kapas i syfte att utnyttja ROTavdragen. Många kriminella aktörer har uppmärksammat möjligheten att tjäna stora pengar på detta. Denna typ av bedrägerier bedöms omsätta miljardbelopp varje år. Andra exempel är annonsbedrägerier då företag luras att betala för obefintliga eller värdelösa annonsplatser, bidragsfusk då aktörer systematiskt tillskansar sig statsbidrag via ideella föreningar utan eller med ringa redovisningsskyldighet, kreditbedrägerier då företag med god betalningsförmåga plötsligt upphör med att betala leverantörsfakturor samt utnyttjande av socialförsäkringen. I flera län har det framkommit att bidragsbedrägerier med assistansersättning från Försäkringskassan är mycket lukrativt för de kriminella. När det gäller märkesförfalskade varor brukar diskussionen framförallt handla om förfalskade märkeskläder och accessoarer. Detta är i sig allvarligt men dessa förfalskade produkter skadar i allmänhet inte slutkonsumenten. Än mer allvarligt är produkter som i sig är hälsovådliga samt i förlängningen kan komma att skada medborgarnas förtroende för legala producenter. Avregleringen av apoteksmonopolet i Sverige under 2008 har skapat förutsättningar för en svart marknad för läkemedel i Sverige. Innebörden av detta är att risken för att varumärkesförfalskade läkemedel kommer i omlopp i handeln har ökat. Förfalskade läkemedel säljs idag bl.a. via online-apotek på Internet och skickas per post till konsumenten i Sverige. Trenden med grova miljöbrott fortsätter (avfallshantering, citesbrott 2 etc.). Liksom byggbranschen är detta ett område som är starkt lagreglerat och där överträdelser kan genera stora ekonomiska vinster 2 Den globala regleringen av handel med utrotningshotade exemplar av växter och djur finns i CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), den så kallade Washingtonkonventionen som trädde i kraft i Sverige år För närvarande har 174 länder antagit denna. 10 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

11 för företag. I takt med att miljöreglerna skärps kan brottsincitamenten och vinstmarginalerna öka, vilket kan medföra ett större intresse hos den grova organiserade brottslighetens aktörer. Det förekommer en omfattande illegal utförsel/smuggling av miljöfarligt avfall från Sverige. Omfattningen är så pass stor att den förutsätter en god organisation, dvs. den bör betraktas som organiserad brottslighet. Den typ av miljöbrott med koppling till den organiserade brottsligheten som har konstaterats är illegal utförsel av miljöfarligt avfall och begagnade varor, exempelvis skrotbilar och elektronikskrot som datorer, TV-apparater och vitvaror, särskilt kylskåp. För att kunna organisera dessa transporter krävs bl.a. kunskap om internationell handel, tillståndsgivning, fordon för transport till uppsamlingsplatser, tillgång till lager och inte minst finansiella resurser. Främst smugglas miljöfarligt avfall och skrotbilar till länder i Väst- och Centralafrika. Fordon smugglas också till Mellanöstern och Sydamerika. En utbredd korruption är vanligt förekommande i många länder som är drabbade av gränsöverskridande miljöbrottslighet. För flera olika brottstyper gör kombinationen av låg upptäcktsrisk, låga straff och hög förtjänst brottsligheten attraktiv för den grova organiserade brottsligheten, vilket i hög grad även gäller miljöbrottslighet. Annan kriminalitet som är knuten till den gränsöverskridande miljöbrottsligheten är bland annat bedrägerier, osant intygande, ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Underrättelsemässigt blir det mer och mer tydligt att även de kriminella aktörer och nätverk som faller under definitionen för organiserad brottslighet ägnar sig åt seriebrottslighet som inkomstkälla. Den organiserade seriebrottsligheten karaktäriseras av att vara väl planerad, strukturerad och ge stora inkomster genom den stora volymen brott. Grova stölder och häleri i kombination med ekonomisk brottslighet, utpressning och vapenbrott förefaller ha blivit en vanlig kombination. Organiserad seriebrottslighet kan även ta andra former: inbrott i bostad, stölder av fordonsdelar, häleribrott, åldringsbrott och vägrån. Även om den organiserade seriebrottsligheten överlappar den grova organiserade brottsligheten går det inte att sätta likhetstecken dem emellan. Det finns få eller inga indikationer på systemhotande brottslighet eller annan maktbrottslighet. Den organiserade seriebrottsligheten fokuserar enbart på inkomstbringade brottslighet. Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 11

12 De kriminella metoderna samt underlättande och försvårande faktorer På samma sätt som den legala ekonomin kräver en fungerande infrastruktur, bygger den grova organiserade brottsligheten på ett fundament av faktorer som är viktiga för dess fortlevnad. Många gånger sammanfaller den legala och den illegala marknadens behov. Tillgången till leverantörer, säkra transporter och köpare är lika viktig oavsett om godset är legalt eller illegalt. Andra gånger kräver de kriminella marknaderna att specifika och olagliga åtgärder vidtas för att verksamheten ska fungera väl. Några centrala faktorer går att identifiera. Näringsverksamhet i termer av kriminellas användande av företag för brottsliga syften, är en viktig övergripande faktor. Otillåten påverkan och våld är två andra centrala faktorer. Dessa tre utgör basen för det myndighetsgemensamma arbetet. Teknikanvändning är en annan faktor värd stor uppmärksamhet. Detsamma gäller förhållningssätt till olika geografiska aspekter, framförallt gränser och dess möjliggörande av brott. Listan kan göras längre. I redogörelsen nedan belyses dessa faktorer som centrala faktorer för den grova organiserade brottsligheten. Näringsverksamhet Företag används i hög utsträckning av strategiska personer i främst två syften: att generera pengar genom att sälja varor eller tjänster i vinstsyfte eller som medel för att dölja pengars ursprung. Verkligheten är dock ofta komplex, vilket innebär att ett och samma företag kan användas för båda syftena. Vissa företag har som affärsidé att tillhandahålla finansiella tjänster så som kontanthantering, valutaväxling eller fakturabelåning. Dessa företag får därför en särställning då de dels kan sälja sina legala tjänster med vinst, dels tillhandahålla en metod för penningtvätt och därmed bedriver sin verksamhet i gråzonen mellan den legala och illegala marknaden. Det kan konstateras att företag i hög utsträckning används på ett eller annat sätt av de strategiska personerna. Det är däremot desto mer ovanligt att de själva står som företrädare för företagen. I stället ser de till att andra, exempelvis släktmedlemmar, gör detta men att de själva egentligen till fullo kontrollerar företaget. Det vanligaste är att företagen används som medel för att försvåra upptäckt av brott eller som en direkt del av brottsuppläggen. Ett exempel på detta är när ett företag betalar ut lön till en kriminell person utan att denne utför något arbete. Eftersom den kriminelle betalar skatt på denna inkomst skaffar denne sig rätt till a-kassa, sjukpenning med mera och undviker att nolltaxera. Företagaren som betalar ut lön ersätts med illegalt förvärvade kontanta medel eller egendom som motsvarar lönen. Utöver det kan det vara så att lön inte betalas ut överhuvudtaget och det kan i vissa fall inte ens förekomma någon företagsverksamhet alls. Underlaget som lämnas till Försäkringskassan avser att ge en falsk bild av att det förekommer verksamhet och att lön betalas ut. Ett annat sätt är att illegala förtjänster införlivas i företag som hanterar mycket kontanter. Just restauranger verkar vara av särskilt intresse för grovt kriminella. I flera städer har grovt kriminella stort inflytande över krogmiljön. Exempel på andra typer av företag som utnyttjas är städföretag, byggföretag och bilverkstäder. Många gånger är företag en förutsättning för att kunna bedriva en vinstdrivande brottslighet i organiserad form. Företagen används i flera av de olika leden i den kriminella verksamheten, allt från finansiering av inköp och transport till lagring och penningtvätt. I vilket sammanhang företaget används beror dock på det specifika brottsupplägget. Gemensamt för all tullrelaterad brottslighet som bedrivs i organiserad form är att den har en hög omsättning. Den kriminella verksamheten kännetecknas också av en stor hantering av kontanter. Den höga omsättningen och den stora andelen kontanter medför ett behov av att snabbt kunna tvätta de delar av vinsterna som inte återinvesteras i 12 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

13 den kriminella verksamheten. För att kunna åstadkomma detta är tillgången till företag samt kunskap och kompetens, främst i bokföring och investeringar, av största vikt. Utöver detta behövs också god organisations förmåga och goda ekonomiska resurser. Sambandet gäller oberoende av vilken typ av vara som smugglas. Storleken på varan, frekvensen på smugglingen och storleken på de enskilda partierna påverkar dock behovet av företag vid smuggling. Lite förenklat går det därför att dela in smugglingen av varor i två kategorier: skrymmande varor och icke-skrymmande varor, där den förra kategorin uppvisar större behov av t.ex. kunskaper om och tillgång till logistik och lagerutrymmen. Omsättning av kriminella förtjänster Gemensamt för majoriteten av de strategiska personer som ägnar sig åt gränsöverskridande smugglingsbrottslighet är att de ofta har tillgång till stora bostäder, lyxbilar och flertal företag. Till detta kommer också tillgångar i form av smycken, dyra klockor, aktier och andra värdepapper. Andra kriminella, som har ett mer långsiktigt mål med sin kriminella verksamhet, återinvesterar istället vinsterna i ny brottslighet eller tvättar vinsterna genom att investera i legala tillgångar. Det är särskilt inom den andra gruppen som stora tillgångar kan konstateras. Andra motiv kan också vara aktuella. Grov organiserad brottslighet genererar även pengar som används till finansiering av terrorverksamhet. De flesta av de strategiska personerna försöker i någon mån utöka eller förfina sin kriminella verksamhet, medan en mindre del helt fokuserar på att utveckla sin kriminella verksamhet. Det finns ett starkt samband mellan hur kriminellt erfaren den strategiska personen är och hur sofistikerad den kriminella verksamheten är. Generellt gäller att ju mer kriminellt erfarenhet den kriminella aktören är desto mer långsiktighet och större intresse har denne för att investera illegala förtjänster i legal verksamhet. De illegala vinsterna är i de flesta fall sannolikt inte särskilt stora. Höga omkostnader och många inblandade aktörer som alla vill ha sin del av kakan är bidragande orsaker. För många är exempelvis ekobrott snarare en försörjningsform, en inkomst där en del av ersättningen är vit och en svart. Genom att bedriva näringsverksamhet med legal fasad, t.ex. restaurang, oavsett om oegentligheterna begås där eller vid sidan av, upprätthålls en viss status och självbild. Även om de strategiska personerna bedöms tillhöra den grova organiserade brottsligheten innebär det inte att samtliga lever i överflöd. En stor del av de strategiska personerna överlever enbart på illegala förtjänster, men har inte möjlighet till ett vidlyftigt leverne. Emellertid finns det även flera exempel på kriminella som har gjort internationell kriminell karriär och som själva förfogar över avsevärda resurser. Hur mycket respektive strategisk person tjänar är starkt korrelerat med tre grundläggande förmågor hos den kriminella individen: förmågan att organisera sig över tid, förmågan att förvalta de kriminella förtjänsterna samt förmågan att utveckla sin brottskapacitet. Kriminella som åtminstone i någon mån besitter samtliga nämnda förmågor tenderar att efterhand börja med större eller mer avancerade brottsupplägg. De utvecklar även sina kriminella kontaktnät, exempelvis vid anstaltsvistelse, vilket möjliggör såväl utbyte av erfarenheter som flera alternativa samarbetspartners i ett brottsupplägg. Penningtvätt Som nämnts tidigare är de huvudsakliga incitamenten för kriminella inom den grova organiserade brottsligheten att skaffa sig mer pengar och makt. Av den anledningen är därför penningtvätt, dvs. att vinningen från brott döljs, en förutsättning för att tillgodose behovet av till synes legalt förtjänade pengar. Penningtvätten är, i och med att de illegala förtjänsterna då kan investeras och spenderas i den legala ekonomin, även en förutsättning för att många grovt kriminella ska kunna leva ett gott liv på samhällets bekostnad. De kriminella som har varit framgångsrika med sin kriminella verksamhet och därmed förfogar över stora summor vidtar genomgripande åtgärder för att skydda pengarna. Ett sätt som är vanligt är att sprida riskerna genom att investera pengarna i en mängd olika typer av egendomar och att sprida ut pengarna i olika länder och på olika kontinenter, gärna geografiskt sett så långt ifrån den kriminelle som möjligt. I dessa fall finns det en medvetenhet om att det blir mer tidskrävande att spåra pengarna för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Huvudaktörerna hanterar som regel även stora summor kontanter för att undvika koppling mellan Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 13

14 sig själva och konton. Resor, hotell och vardagskonsumtion betalas kontant. Det är även vanligt att pengar från brott investeras hos nära släktingar eller personer som huvudaktörerna har stort förtroende för och som inte kan knytas till den brottsliga verksamheten. Ett annat vanligt sätt att skydda egendom är att kriminella köper exempelvis en bil eller ett hus för lånade pengar. Under förra året observerades flera fall av förfalskade arbetsgivarintyg som uppvisades i samband med låneansökan. Penning tvätten sker i detta fall när de illegala förtjänsterna sedan används för att betala ränta och amorteringar. Syftet med detta förfarande är att myndigheter inte kan förverka belånad egendom eftersom den enligt lagen egentligen ägs av någon annan än den kriminella aktören. Kontantförmedlingsbranschen är alltjämt en förutsättning för de kontantkrävande ekobrottsuppläggen och kan därför något förenklat beskrivas som den svarta ekonomins smörjmedel. Det är relativt enkelt att starta företag som formellt ska ägna sig åt valutaväxling, men i praktiken fungerar som kassaservice åt personer som vill undandra staten skatter och avgifter genom kontantanvändning. Investeringsmål Det går inte att peka ut några enskilda populära investeringsmål hos kriminella utan det handlar snarare om ett brett spekt rum av olika typer av investeringar: alltifrån återinvestering i illegala varor, exempel vis ett nytt narkotikaparti, till exklusiva boenden utomlands. Men investeringsmålen skiljer sig åt beroende på vilken typ av brottslighet de kriminella ägnar sig åt. Generellt sett tenderar rånare, som inte kan hålla sig ifrån att hålla en hög profil efter ett lyckat rån, att spendera pengarna på lyxkonsumtion, statusprylar och på kasinon. Tvärtom tenderar människosmugglare och kriminella som tjänar pengar på människohandel att hålla en lägre profil, trots att de i vissa fall tjänar omfattande summor. De kan ofta bo billigt och använda kollektivtrafik. Pengarna skickas i stället företrädesvis till släktingar i deras forna hemländer och investeras i fastigheter och mark där. De strategiska personernas hemvist påverkar var de kriminella vinsterna tvättas och investeras. Det har dock på senare tid framkommit information som tyder på att även strategiska personer med huvudsaklig bas i Sverige har ökat sina investeringar utanför landet. En möjlig förklaring till detta kan vara de ökande möjligheterna för brottsbekämpande myndigheterna att förverka tillgångar. Genom att investera de kriminella vinsterna utanför Sverige försvåras de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att komma åt vinsterna. En tydlig likhet mellan nästan alla större narkotikaärenden är att en stor andel av vinningen från brott inte investeras direkt i Sverige eftersom brottsutbytena från dessa verksamheter ofta är för stora för att kunna döljas i Sverige. Däremot kan pengarna återinvesteras i Sverige genom utlandsbaserade bolag som används för handel och investeringar i Sverige. Det är även vanligt att pengar från brott investeras hos nära släktingar eller personer som inte kan knytas till den brottsliga verksamheten men som den kriminella individen har stort förtroende för. Otillåten påverkan Kriminella nätverk inom den grova organiserade brottsligheten besitter en betydande förmåga i form av våld- och skrämselkapital men utnyttjar endast en begränsad del till otillåten påverkan. Avsikten till otillåten påverkan omfattar de funktioner i samhället som direkt och på ett betydande sätt inverkar på den grova organiserade brottsligheten. Det vill säga, deltagare i rättsprocessen (tjänstemän, vittnen och målsägare), myndighetsutövare och i viss mån journalister. Den politiska processen, dvs. förtroendevalda, utsätts sällan för otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten. Otillåten påverkan i form av våld och i form av att myndighetsföreträdare förmås missbruka sin tjänsteställning Otillåten påverkan genom våld är ovanligt. Inget allvarligt fall av våld riktat mot myndighetsföreträdare eller journalister har kommit till Säkerhetspolisens kännedom det senaste året. Det förekommer dock att den grova organiserade brottsligheten anstiftar och utövar våld, hot och trakasserier mot vittnen och målsäganden. Personer knutna till kända kriminella gäng har också vid några tillfällen det senaste året utsatt poliser i yttre tjänst och deras egendom för våld och skadegörelse i samband med oroligheter i områden där dessa kriminella gäng är särskilt aktiva. 14 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

15 Hot och trakasserier är den vanligaste formen av otillåten påverkan. I majoriteten av fall är det fråga om enstaka fall av hot riktade mot myndighetsföreträdare. I vissa fall drabbas även journalister. Systematiska hot och trakasserier är dock ovanliga. De fåtal fall som har uppmärksammats har varit riktade mot poliser som arbetar i områden där kriminella gäng är särskilt aktiva. Poliser som arbetar i dessa områden har utsatts för upprepade indirekta hot men även trakasserier i form av kartläggning och hotfulla kommentarer. Att den grova organiserade brottsligheten i syfte att underlätta brottslig verksamhet, undvika upptäckt eller undgå lagföring försöker tillskansa sig sekretessbelagd information utgör ett relativt allvarligt problem. Omfattningen är i en internationell jämförelse begränsad men underrättelsehotet är systematiskt såtillvida att det kontinuerligt riktas mot företrädare för flera olika myndigheter på olika platser i landet. Utövande av olovlig påverkan mot näringslivsföreträdare I de fall där utövande av olovlig påverkan mot näringslivsföreträdare är känd handlar det nästan uteslutande om hot riktade mot restauranger, krogar och nattklubbar. Motiven är oftast att ta över delar av verksamheten såsom garderobshanteringen, dörrvaktstjänsterna och inträdesavgiften. Men det finns även exempel på hot där motivet är att ta över hela verksamheten. Utpressning är en stor källa till inkomst för den grova organiserade brottsligheten. Underrättelseuppgifter indikerar att utpressning även används för att tvinga sig till samarbete med legala parter. Bedömningen är att utpressning mot verksamheter med legala företrädare har minskat i omfattning och idag sker utpressning främst mot andra kriminella personer. Olovlig påverkan utgör inte ett systemhot då inga allvarliga marknadsstörningar är kända på övergripande nivå. Den förvrider dock konkurrensen och utgör ett hot mot den fria marknaden, åtminstone på lokal nivå. Våld Ett faktiskt utövande av våld är mycket vanligt bland de strategiska personerna. Vanligtvis är det dock inte de själva som utövat våldet utan de har anstiftat det och det är i stället kriminella kontakter i deras omgivning som utfört det. Emellertid har endast ett fåtal av de inrapporterade strategiska personerna utövat eller anstiftat våld som har resulterat i dödlig utgång. Dock har flera av dem utövat eller anstiftat så pass grovt våld att det mycket väl hade kunnat resultera i dödsfall. Det bör betonas att de som utsätts för våldet oftast själva är kriminella. Det är sällan som allmänheten drabbas. Systematiskt utövande av våld är ett typiskt karaktärsdrag bland de grovt kriminella. Våld eller själva hotet om utövandet av det är en central metod bland de grovt kriminella. De allra flesta grovt kriminella, även ekobrottslingar, behöver kunna eller ha tillgång till våldsutövande för att kunna försvara sin kriminella verksamhet. I detta avseende går det att prata om en myt om våld. Viktigt är dock att med jämna mellanrum statuera exempel för att kunna upprätta myten. Vanligast är användandet av hot, såväl direkt som indirekt. De territoriella gängen som beskrivs ovan utmanar statens våldsmonopol inom avgränsade geografiska områden. Detta kan i förlängningen skapa omfattande samhällsproblem och kan ses som ett demokratiproblem, åtminstone på lokal nivå. Teknik Kriminella blir alltmer avancerade i sin teknikanvändning. Teknik blir successivt billigare, alltmer avancerad och lättåtkomlig. Det mesta kan köpas över disk eller beställas via postorder alternativt tillhandahållas genom kriminella kontakter. Internet används, förutom för försäljning av preparat samt för kommunikation, även för sådana saker som bedrägerier mot banker och låneinstitut, momsbedrägerier och penningtransaktioner. En trend som identifierats är ökningen av tillgängligheten av narkotika på nätet. Penningtvätt genom spel och dobbel fortsätter att förekomma och teknikutvecklingen skapar hela tiden nya förutsättningar för detta. Företag som bedriver Internetbaserat pokerspel är exempelvis populära investeringsobjekt, bland annat eftersom de har sina servrar utomlands. Individer inom den grova organiserade brottsligheten har intressen i företag som är speloperatörer med olika produkter och mjukvarulösningar. Utvecklingen när det gäller betalningslösningar är oroande. Allt fler aktörer etablerar sig och vissa utvecklar även nya sätt att sköta penningförmedling genom t.ex. virtuella konton plånböcker för att Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 15

16 dölja betalningsflöden vilket innebär att möjligheterna att tvätta pengar eller dölja betalningsflöden ökar. Det förekommer i allt större utsträckning att aktörerna etablerar sig utomlands men riktar sig mot svenska kunder. Vissa aktörer har också tillkommit på grund av det ökade behovet av betalningslösningar för näthandel. Den geografiska dimensionen Det geografiska verksamhetsområdet för grov organiserad brottslighet är i högsta grad världsomspännande och det som sker inom den grova organiserade brottsligheten i omvärlden har en hög påverkan på den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Vissa kriminella med hemvist utanför Sverige men inom EU har rätt att vistas i Sverige medan kriminella med sin hemvist utanför EU tillfälligt vistas i Sverige som besökare. Det finns även flera exempel på att personer med svenskt ursprung flyttat utomlands och där de kriminella aktiviteterna tar sikte på såväl Sverige som andra länder. Grovt kriminella som har sin bas utomlands har ofta kontakter med kriminella i Sverige vilka ofta utgör den sista verkställande länken i en brottslig kedja. Enbart åtgärder från svenska myndigheter mot dessa är otillräckliga eftersom personerna i Sverige är mindre betydelsefulla och enkelt utbytbara. Huvuddelen av vinsterna från dessa brottsupplägg skickas utomlands via penningkurirer eller via finansiella system. Där investeras de ibland i den legala sektorn alternativt i nya brottsprojekt. Resterande delar av vinsterna går till att betala diverse kriminella i Sverige som på olika sätt bidrar till genomförandet av brottsupplägget lokalt. Utöver att möjliggöra gränsöverskridande brottslighet tycks internationella kontakter alltså annars främst syfta till att försvåra kontrollen av penningflöden och dölja tillgångar. Den ökade graden av internationalisering innebär också att kontaktnäten vidgas och fler personer och funktioner kan utnyttjas. Gränser erbjuder även möjligheter till andra brott, framförallt skattebrott. Detta gäller t.ex. livsmedelshandeln över gränsen mellan Sverige och Norge. 16 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

17 Slutdiskussion Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället. Förutom allvarliga effekter på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot och trakasserier och social påverkan, har den grova organiserade brottsligheten även allvarliga negativa ekonomiska effekter och övergripande samhällseffekter. I dagsläget bedöms de kriminella nätverken förvisso inte ha förmåga att genomdriva större projekt eller konkurrera ut etablerade företag på de olika marknaderna. De ekonomiska effekterna inbegriper dock förlorad egendom, skattebortfall, snedvriden konkurrens och negativ marknadspåverkan genom återinvesteringar av kriminella vinster i legala verksamheter. Allvarliga samhällskonsekvenser inkluderar stora samhällskostnader (rättsväsende, vård, osv.). Gemensamt för de flesta brottsupplägg är att de kräver en uppsättning av olika kompetenser. Specialister som revisorer, transportörer, företagsbildare osv. kompletteras med generalister som ibland närmast är att beskriva som entreprenörer i brott, dvs. personer med utvecklade kontaktnät som möjliggör konstruktionen av olika brottsprojekt. Gemensamt för de olika kompetenserna är att de tillför nytta till det aktuella brottsupplägget. Framför allt generalister utgör en strategisk funktion i den organiserade brottsligheten. En sammantagen bedömning är att den grova organiserade brottsligheten ökar och att de kriminella använder allt mer sofistikerade metoder i sin kriminella verksamhet. En bedömning av vilket samhällshot varje strategisk person utgör är nödvändig. Det handlar för brottsbekämpande myndigheter om att rikta resurserna mot rätt individ vid rätt tillfälle på ett effektivt sätt. För att bedöma kriminella aktörers kapacitet utgår samverkansmyndigheterna från tre metoder som aktörerna använder sig av i sin kriminella verksamhet: näringsverksamhet, otillåten påverkan och våld. Det kan konstateras att företag i mycket hög utsträckning används på ett eller annat sätt av de strategiska personerna. Det är däremot desto mer ovanligt att de själva står som företrädare för företagen. I stället ser de till att andra, exempelvis släktmedlemmar, gör detta men att de själva egentligen till fullo kontrollerar företaget. Den grova organiserade brottsligheten saknar avsikt och förmåga att allvarligt skada den politiska processen eller det demokratiska statsskicket som helhet. Den grova organiserade har dock både avsikt och förmåga att skada och störa grundläggande demokratiska processer så som verkställandet av politiska beslut (rättsprocessen och annan myndighetsutövning) och i viss mån den fria debatten. Otillåten påverkan riktas i första hand mot de specifika delar av dessa processer som direkt och på ett betydande sätt påverkar den grova organiserade brottsligheten. Allvarliga fall av våld mot myndighetsföreträdare och journalister är ovanligt. Oroväckande många av de strategiska personerna inom den grova organiserade brottsligheten har dock utövat eller anstiftat våld mot vittnen och målsäganden. Det föreligger även ett underrättelsehot mot brottsbekämpande myndigheter då den grova organiserade brottsligheten söker tillskansa sig sekretessbelagd information i syfte att underlätta brottslig verksamhet, undvika upptäckt eller undgå lagföring. Hot, särskilt riktade mot företrädare för brottsbekämpande myndigheter, är relativt vanligt förekommande. Systematiska hot och trakasserier är emellertid ovanligt men riktas i vissa fall mot poliser som arbetar i geografiska områden där kriminella gäng är särskilt aktiva. Ett indirekt utövande av våld är överhuvudtaget mycket vanligt bland de strategiska personerna. Vanligtvis är det inte de själva som utövat våldet utan de har anstiftat det och det är i stället kriminella kontakter i deras omgivning som utfört det. Även om vittnen och brottsoffer drabbas, är det absolut vanligaste att det är andra kriminella aktörer som våldet riktas mot. Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 17

18 Brottsområden som traditionellt engagerar den grova organiserade brottsligheten är narkotikahantering i alla dess former, men även produktion av narkotika, människohandel och människosmuggling, varusmuggling, grova stölder och rån, utpressning och ekonomisk brottslighet. Den grova organiserade brottslighetens inblandning i dessa verksamheter är fortsatt hög. Narkotikahantering och utpressning är den brottslighet som är vanligast. Men den grova organiserade brottsligheten begränsar sig inte bara till verksamheter som traditionellt associeras med den, utan uppmärksammar vad som helst som kan generera pengar. Seriebrottslighet, bedrägerier och andra brottsområden med ofta låg prioritet hos de brottsbekämpande myndigheterna engagerar den grova organiserade brottsligheten i hög utsträckning. En möjligen självklar observation värd att göra är att brottsbekämpande myndigheter i hög grad är bundna av gränser, territoriella såväl som verksamhetsmässiga. Det är inte brottslingarna. Sverige är inte en isolerad ö. En stor del av brottsligheten är gränslös till sin natur. Det är till och med så att gränser skapar möjligheter till brott. Många brottslingar är oerhört duktiga på att etablera och upprätthålla internationella nätverk, även över politiska gränser som på annat håll föranleder stora samarbetssvårigheter. Ett flertal etniska och internationella nätverk har identifierats, och många och tydliga kopplingar föreligger med länder såväl inom som utanför EU. Bland annat därför är det mycket viktigt att upprätthålla internationella kontakter på tjänstemannanivån, inom EU men också bilateralt med andra partners utanför EU. De flesta brottsområdena har alltså en internationell dimension, och i stort sett alla kriminella verkar över nations- eller regiongränser. Gränser försvårar samverkan för brottsbekämpande myndigheter, medan gränserna inte i någon större omfattning noteras av brottslingarna annat än som en möjlighet till fortsatt kriminell verksamhet. Såväl nationell som internationell samverkan är absolut nödvändig för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, och Samverkansrådets arbete är en mycket viktig komponent i detta arbete. Ett djupare samarbete ger goda resultat, vilket redan understrukits genom samverkansmyndigheternas arbete. Ett bredare samarbete med fler partners utanför den brottsbekämpande miljön kan erbjuda ett väsentligt tillskott till detta arbete, återigen såväl nationellt som internationellt. Brottslingarna anpassar sig flexibelt till förändringar i omvärlden. De samverkande myndigheterna måste angripa dem med samma flexibilitet. 18 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

19

20 Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Rikskriminalpolisen November 2013 Innehåll De kriminella nätverken...3 Typer av kriminella nätverk... 3 Beskrivning av de kriminella nätverken... 4

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm Utgivare Polismyndigheten Dnr A216.613/2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2013. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2013 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten

Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten RKP RAPPORT 2010:2 Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Finanspolisen Oktober 2010 Utgivare Rikskriminalpolisen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012

Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012 Rikskriminalpolisen November 2012 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 DE KRIMINELLA STRUKTURERNA... 3 STRUKTURER BASERADE PÅ MEDLEMSKAP... 4 STRUKTURER

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Lägesbild organiserad brottslighet 2011

Lägesbild organiserad brottslighet 2011 Lägesbild organiserad brottslighet 2011 2 L Ä G E S B I L D O R G A N I S E R A D B R O T T S L I G H E T Missiv Brottsbekämpningen har tagit fram en lägesbild rörande den organiserade brottslighet som

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Nationell hotbild. Den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner. november 2012

Nationell hotbild. Den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner. november 2012 Nationell hotbild Den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner november 2012 Nationell hotbild Gob Den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten 2009 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Innehåll Samverkansrådets ordförande har

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2013 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256,

Läs mer

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Pengarna som gick upp i rök Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Om Svensk Servicehandel & Fast Food Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23

UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 UPPFÖRANDEKOD FÖR PALMECENTRETS REPRESENTANTER OCH KONSULTER GODKÄND AV PALMECENTRETS LEDNING, 2009-06-23 INLEDNING Olof Palmes Internationella Center ( Palmecentret ) är arbetarrörelsens organisation

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Nationell hotbild. Otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten Februari 2014

Nationell hotbild. Otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten Februari 2014 Nationell hotbild Otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten Februari 2014 Sammanfattning Aktörer inom den grova organiserade brottsligheten har en grundläggande, latent avsikt och en

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ORGANISERAD BROTTSLIGHET

ORGANISERAD BROTTSLIGHET ORGANISERAD BROTTSLIGHET WALTER KEGÖ Senior Fellow Detective Superintendent Västra Finnbodavägen 2 131 30 Nacka-Stockholm Tel: +46(0)8-41056968 E-mail: wkegö@isdp.eu PRESENTATION Narkotikindustrin i världen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2014 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Polismyndigheten, Box 12256,

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2013/3527/L2 Yttrande Stockholm 2013-08-14 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Svensk Försäkring,

Läs mer

Införsel av motorfordon

Införsel av motorfordon Införsel av motorfordon Gränsöverskridande handel April 2015 Det organiserade momsfusket med motorfordon och husvagnar. Ett allvarligt hot mot den sunda konkurrensen. Införsel av motorfordon Cirka 30 personer

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning

Polisfrågor. Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14. Sammanfattning Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU14 Polisfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 167 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. De behandlade yrkandena

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument

1(8) Policy mot muta och bestickning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-02-26 24 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1...4 1.1 1.2 1.3 2 Allmänt...4 Syfte...

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015 Skatteverkets större insatser 2015 17 februari 2015 Nya regler för rot- och rutarbete Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Cajsa Toresten, verksamhetsutvecklare Nya regler för rot och rut Lagen infördes

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder Omvärlds- och hotbildsanalys 2006 Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder I N N E H Å L L 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekobrottsmyndighetens vision Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING

REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING TILL: Refugee Air MED E- MAIL 2015-09- 08 REFUGEE AIR FRÅGAN OM MÄNNISKOSMUGGLING SAMT ORGANISERANDE AV MÄNNISKOSMUGGLING 1. BAKGRUND 1. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen vid Medelhavet

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer