Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm. Regionala underrättelsesektionen Stockholm"

Transkript

1 Kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i Stockholm Regionala underrättelsesektionen Stockholm

2 Utgivare Polismyndigheten Dnr A /2015 Produktion Regionala underrättelsesektionen, polisregion Stockholm Tryck Polismyndigheten Foto Polismyndigheten

3 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Definition av kriminella nätverk Definition av organiserad brottslighet Metod och teoribildning Modell för samhällshotande brottslighet Modell för kapacitetsbedömning Resultat De kriminella nätverken Inom vilken samhällsstruktur verkar de kriminella nätverken? De kriminella nätverkens samhällspåverkan Slutsatser

4 1. Sammanfattning Den regionala underrättelsesektionen i Stockholm, RUS, har under år 2014 identifierat 39 kriminella nätverk i polisregion Stockholm. Kartläggningen grundar sig på inhämtad information från regionens dåvarande polismästardistrikt. Sammantaget visar kartläggningen på den differentiering och komplexitet som finns inom den organiserade brottsligheten. Nätverken är multikriminella där mångsidigheten blir ett sätt för dem att sprida risker samtidigt som de ökar möjligheterna till brottsvinster. Av de kartlagda nätverken verkar ett tiotal inom den legala samhällsstrukturen vilket innebär att de använder företag som brottsverktyg i sina brottsupplägg. Generellt bedöms utvecklingen inom den organiserade brottsligheten vara att den mer och mer går mot legala samhällsstrukturer. Lojaliteter mellan kriminella individer är också flyktigare nu än tidigare. Det innebär att de kriminella nätverken inte är lika beständiga som tidigare och att rörligheten mellan olika kriminella grupperingar ökar. Individernas eventuella tillhörighet till olika kriminella nätverk har mindre betydelse, utan nätverken söker snarare samverkan med personer som kan tillföra nödvändig kompetens. I och med detta har olika former av möjliggörare, exempelvis specialister och insiders, fått en allt viktigare roll inom den organiserade brottsligheten. Inslag av otillåten påverkan och korruption på politisk-/myndighetsnivå förekommer också inom ramen för nätverkens kriminella verksamhet. Majoriteten av de kartlagda nätverken strävar efter territoriell kontroll av kriminella marknader och geografiska områden. Något som de inte sällan försöker uppnå genom våldshandlingar gentemot rivaler men även genom att de använder våld för den egna rättskipningen. I flera områden i Stockholm är det också märkbart hur tongivande aktörer använder sitt inflytande över ungdomar i lokalsamhället i syfte att skapa oro i området, vilken gagnar deras brottsliga verksamhet. Förutom att ungdomarna skapar oro bland allmänheten utsätter de även näringsidkare och myndighetspersoner för otillåten påverkan. Utövandet av otillåten påverkan är ett välbeprövat verktyg för den organiserade brottsligheten, som kriminella aktörer använder i syfte att vinna pengar, inflytande och makt. Ett resultat av otillåten påverkan är ofta en minskad upplevd trygghet bland boende. I arbetet mot den organiserade brottsligheten är myndighetssamverkan viktig, och bör vara ett stående inslag i linjeverksamheten på alla nivåer inom polisens verksamhet. Avsaknad av myndighetssamverkan utnyttjas av aktörer inom den organiserade brottsligheten, exempelvis vid systematiska utnyttjanden av välfärdssystemet. För att nå framgång och långsiktiga effekter mot de kriminella nätverk som är verksamma med komplexa brottsupplägg behöver Polisen samarbeta med andra myndigheter och lyfta det brottsbekämpande perspektivet. Samtidigt bör Polisen rikta fokus på det territoriella inslaget i nätverkens brottslighet, dels för att försvaga dem geografiskt och marknadsmässigt men också för att öka allmänhetens upplevda trygghet och stimulera till tillväxt i området. Detta kan i förlängningen bryta den isolering som finns i vissa områden i regionen, och därmed också minska nyrekrytering av unga till kriminella nätverk. 4

5 2. Inledning Vad gäller den organiserade brottsligheten i regionen har RUS under senare år uppmärksammat brottslighet som begås inom ramen för kriminella nätverk. Den organiserade brottsligheten är komplex och i ständig förändring vad gäller tillvägagångssätt och organisering. Där nätverken inom organiserad brottslighet ständigt ligger i framkant för att upptäcka nya områden med möjligheter till ekonomiska förtjänster. Under år 2014 genomförde den regionala underrättelsesektionen i Stockholm en kartläggning av befintliga kriminella nätverk som syftar till att identifiera de nätverk som helt eller delvis verkar inom regionen. Kartläggningen är en undersökning som grundar sig på inhämtad information från dåvarande polisdistrikt, vilket i förlängningen innebär att kartläggningen enbart täcker in de kriminella nätverk som polisen tidigare arbetat mot, och ger följaktligen inte en heltäckande bild för Stockholm då de nätverk som andra myndigheter, exempelvis Ekobrottsmyndigheten, arbetar mot, inte täcks in. 2.1 Bakgrund Stockholmsregionen har under en längre tid utvecklats mot att bli allt mer uppdelad avseende invånarnas ekonomiska och sociala förutsättningar. Vilket till viss grad återspeglar sig i regionens tre polisområden (PO- City, PO-Nord och PO-Syd). I Citys polisområde finns till exempel en stor andel av regionens socioekonomiskt starka hushåll, till skillnad från de övriga två polisområdena, som har flera områden som utmärker sig genom hög arbetslöshet och segregation. Citys polisområde skiljer sig också genom att till ytan vara det minsta polisområdet i länet, samtidigt som de har en helt annan genomströmning av människor än de övriga två. Detta beror på att många av kollektivtrafikens största knutpunkter finns inom polisområdet och att den övervägande delen av Stockholms nöjesliv finns här. Polisområdenas demografi återspeglar till viss del i brottsligheten i områdena, där en något förenklad bild av brottsligheten skulle kunna beskrivas så här: Restaurang- och krogtätheten i City gör att många kriminella nätverk etablerar sig där. Nätverken köper restauranger och krogar under så kallade bulvanförhållanden, då dessa utgör stabila plattformar för ekonomisk brottslighet och narkotikaförsäljning. Den brottslighet som begås i Stockholms förorter i övriga polisområden kan förutom den som begås på restauranger och krogar, ofta handla om territoriella anspråk, häleri- och stöldbrottslighet och social oro. Brottsligheten har många gånger en direkt påverkan på boende, myndighetsutövning och näringsliv i området. 5

6 2.2 Definition av organiserad brottslighet I rapporten används EU:s definition av organiserad brottslighet på de kriminella nätverk som finns i polisregion Stockholm. Definitionen är väldigt allmänt hållen men kan ändock fungera som ett hjälpmedel i analysen. För att komma med i denna rapport krävs att det kriminella nätverket uppfyller denna definition, som således blir en första sållningsmekanism. Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas för att det ska röra sig om organiserad brottslighet. Punkterna 1, 3, 5 samt 11 är obligatoriska. 1. Samarbete mellan fler än två personer. 2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en. 3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden. 4. Någon form av disciplin och kontroll. 5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar. 6. Verksamhet på lokal nivå. 7. Användning av våld eller andra metoder för hot. 8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer. 9. Deltagande i penningtvätt. 10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi. 11. Strävan efter vinning och/eller makt. 2.3 Definition av kriminella nätverk Brottsförebyggande rådet (Brå) definierar den organiserade brottsligheten enligt följande 1 : Det rör sig om en nätverksbaserad vinstinriktad brottslig verksamhet i projektform som har vilja och förmåga att skydda och underlätta brottsligheten genom otillåten påverkan (trakasserier, hot, våld och korruption). Inom projekten, som avlöser varandra, finns en arbetsdelning och flexibilitet som innebär att medarbetare går in och ut ur projekten. Verksamheten bedrivs i regel diskret, men kan ibland ta sig uttryck i synliga gäng, med ett utmanande beteende, symboler och maktanspråk. 1 Brå, Organiserad brottslighet 6

7 3. Metod och teoribildning 3.1 Modell för samhällshotande brottslighet I rapporten beskrivs aktuell brottslighet utifrån teoribildningen att samhället består av tre olika samhällsstrukturer: illegala, legala och institutionella. Inom dessa tar sig brottsligheten per automatik olika skepnader. Illegala strukturer Brottsligheten på denna nivå är varken beroende av eller nyttjar legala samhällsstrukturer såsom exempelvis företag eller offentlig service, utan begås till stor del oberoende av samhället i stort. Brottsligheten inom illegala strukturer är relativt synlig och kommer därmed vanligtvis till myndigheters kännedom med avtryck i kriminalstatistiken. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om stöld, misshandel, mord, narkotika och utpressning (bötning). Legala strukturer På denna nivå är brottsligheten beroende av och/eller nyttjar befintliga legala strukturer, såsom företag och offentlig service, i samhället. Denna brottslighet kräver därmed förmåga att förfina och förädla brottsliga handlingar. Brottsligheten kommer vanligtvis ej till myndigheters kännedom och syns därmed inte heller i kriminalstatistiken i samma utsträckning. Kännedom om denna brottslighet styrs i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsliga handlingar på denna nivå handlar exempelvis om punktskattebrott, organiserat svartarbete, bedrägerier och utpressning (bluffakturering). Institutionella strukturer Brottsligheten på denna nivå är beroende av och/eller nyttjar institutionella strukturer i syfte att påverka myndighetsutövning och lagstiftning. Denna brottslighet kräver ekonomisk och/eller social och/eller politisk förmåga att föra fram, förmedla samt genomföra ett särintresses dolda agenda. Inte heller denna brottslighet kommer vanligtvis till myndigheters kännedom eller till uttryck i kriminalstatistiken. Kännedom om denna brottslighet styrs även här i hög grad av myndigheters och andra aktörers prioriteringar och förmåga. Brottsligheten på denna nivå handlar exempelvis om otillåten påverkan som syftar till att påverka tjänste- och myndighetsutövning. Modellen för samhällshotande brottslighet visar utifrån ett strategiskt perspektiv inom vilka samhällsstrukturer brottsligheten verkar och kan därmed också tydliggöra ett kriminellt avancemang, såväl inom som mellan strukturerna. All brottslighet utgör till sin natur någon form av parallell struktur till majoritetssamhället och har i olika grad en samhällshotande karaktär, i huvudsak beroende på inom vilka strukturer den sker. Modellen för samhällshotande fenomen kan jämföras med kapacitetsbedömningsmodellen inom Det kriminalarboristiska perspektivet (KAP) 2, vilken dock snarast beskriver enskilda individers förmåga i brottsupplägg. 2 Det kriminalarboristiska perspektivet. Särtryck Rikskriminalpolisen. 7

8 3.2 Modell för kapacitetsbedömning För att kunna analysera de kriminella nätverken har RUS under år 2014 tagit fram en modell för att kunna genomföra kapacitetsbedömningar av kriminella nätverk. I huvudsak rör det sig om fyra kapaciteter som används för att bedöma nätverkens kriminella förmåga. Nätverket har ett eget våldskapital Med kapaciteten avses förmågan att utöva eller anstifta våld eller hot. Våld eller hot om våld används av den organiserade brottsligheten som stöd för att kunna genomföra inkomstbringande brottslighet. Ryktbarhet om förmåga att ta till våld kan användas som skrämselkapital, varför flera olika typer av våld är viktiga att lyfta fram. Våld eller hot om våld kan användas som ett sätt att upprätthålla disciplin internt inom grupperingar och nätverk. Då är våldet till för att skydda annan brottslighet. Våld kan även användas för att möjliggöra annan brottslighet, till exempel för att tvinga personer att begå brott eller prostituera sig. Det kan även användas vid utpressning, olika situationer av övergrepp i rättssak eller materiella skador. Nätverket besitter eller strävar efter territoriell kontroll Med kapaciteten avses flera aspekter av kontroll i ett geografiskt område. Dels att nätverket har eller strävar efter att ha kontroll av kriminella marknader men även kontroll av offentlig förvaltning, samhällsservice eller näringsliv. I sin strävan efter kontroll av kriminella marknader använder nätverken inte sällan våld för den egna rättskipningen och våldshandlingar som till exempel skjutningar påverkar indirekt den upplevda tryggheten hos allmänheten och i förlängningen viljan att medverka i polisutredningar. Vad gäller kontroll av offentlig förvaltning och näringsliv med mera har det betydelse för allmänhetens tilltro och uppfattning av legitimiteten i politiska beslut och att marknadens mekanismer tillåts fungera. Nätverket har egen förmåga att genomföra komplexa eller riskfyllda brottsupplägg Med kapaciteten avses att nätverket har förmågan att genomföra brottsupplägg som kräver särskilda kunskaper, noggrann planering, kontakter, finansiering med mera. Exempel på dessa upplägg kan vara rån mot värdedepå i annat land, bedriva strippklubbsverksamhet eller bank- och växlingskontor. Nätverket har egen förmåga att använda företag i brottslig verksamhet och förvalta brottsvinster Med användandet av företag avses att nätverket på något sätt använder sig av företag i sin brottsliga verksamhet som kan syfta till att öka illegala vinster eller att undgå lagföring. Det resulterar i att kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten kan göra mycket stora vinster samtidigt som de snedvrider konkurrensen på marknader. Det är viktigt att se på både stora och mindre företag. Användandet av mindre företag är ofta del av ett avancerat och välorganiserat upplägg. Myndighetskontrollen och insynen är mindre i de små företagen, vilket gör det möjligt för dem att undvika att betala skatt. Användandet av flera mindre företag medför även möjligheter för aktörerna att flytta pengar mellan sig. 8

9 4. Resultat 4.1 De kriminella nätverken 39 kriminella nätverk har identifierats. Nätverkens organisationsgrad varierar från tydligt strukturerade och ordnade efter hierarkiskt mönster till löst sammansatta med en eller några tongivande aktörer. Nätverken är multikriminella men det finns också de nätverk som är mer specialiserade. Exempelvis beskriver Brå:s kartläggning från 2012 Stockholm som ett kunskapscentrum för grova rån i och med att här bor expertkunskapen som har förmågan att genomföra spektakulära rån och förvalta brottsbytet 3. Nuvarande utveckling visar dock att rånspecialister i större utsträckning ägnar sig åt andra brottsupplägg eftersom kontanthanteringen inom många branscher har minskat och att säkerheten har blivit bättre. Nätverkens mål är alltid att optimera den ekonomiska förtjänsten, där multikriminaliteten blir ett sätt för nätverken att sprida sina risker och öka möjligheterna till brottsvinster. Men det är också ett sätt för den enskilde individen och nätverket att ständigt utvecklas i sin brottslighet. När nätverken utvecklas i sin brottslighet kännetecknas det ofta av att de förvärvar förmågan att begå komplexa brottsupplägg, förvalta sina brottsvinster och använda företag i sin brottsliga verksamhet 4. I och med att de kriminella nätverken avancerar i sin brottslighet, exponerar de tongivande individerna sig också allt mindre och får ett mer affärsmässigt förhållande till sin kriminalitet. Ofta knyter de till sig yngre personer som får utföra brotten, bland annat i narkotikaförsäljningen. När nätverken förbättrar sina brottsupplägg och exponerar sig mindre, försvårar det myndigheternas brottsbekämpande arbete. En utveckling som skett inom den organiserade brottsligheten är att lojaliteter mellan kriminella individer nu är flyktigare än tidigare. Det innebär att de kriminella nätverken inte är lika beständiga över tid och att rörligheten mellan olika kriminella grupperingar ökar. Kriminell samverkan bygger på principen att om den gynnar brottsligheten och ökar de kriminella aktörernas möjligheter till ekonomisk vinning, så sker den. Individernas eventuella tillhörighet till olika kriminella nätverk har mindre betydelse, utan nätverken söker snarare samverkan med personer som kan tillföra nödvändig kompetens. I och med detta har olika former av möjliggörare såsom specialister och insiders fått en allt viktigare roll inom den organiserade brottsligheten. Inslag av otillåten påverkan och korruption på politisk-/myndighetsnivå förekommer också inom ramen för vissa nätverks kriminella verksamhet. 3 Brottslighet och Trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg En kartläggning, Brå, Se avsnitt 3.2 9

10 4.2 Inom vilken samhällsstruktur verkar de kriminella nätverken? Av 39 identifierade nätverk har ett tiotal förmågan att verka inom flera samhällsstrukturer samtidigt. Vilket dels visar på komplexiteten men också på omfattningen av nätverkens brottslighet. De nätverk som verkar inom den institutionella och legala samhällsstrukturen har en lång historik av brottslig verksamhet. De har en tydlig organisation där det går att urskilja en eller ett par huvudaktörer. Deras brottsliga verksamhet är omfattande och komplex, och de har det kontaktnät som krävs för att knyta till sig betydelsefulla kompetenser. Nätverk inom den illegala samhällsstrukturen I princip alla nätverk verkar i någon form inom den illegala samhällsstrukturen, det vill säga de är varken beroende av eller nyttjar legala strukturer. Nätverkens brottslighet är relativt synlig och majoriteten av nätverken strävar efter territoriell kontroll. Samtliga nätverk som verkar inom den illegala samhällsstrukturen har ett våldskapital, och av de nätverk som i huvudsak verkar lokalt, skapar de genom sitt våldskapital en otrygghet i lokalsamhället, bland annat genom att ägna sig åt otillåten påverkan mot lokala näringsidkare och myndighetspersoner såsom poliser, brandmän och socialtjänstemän. För flera av de nätverk som agerar inom den illegala strukturen bedöms förutsättningarna för dem att avancera i sin brottslighet som goda. Tongivande aktörer har en lång historik av kriminalitet och har skaffat sig den kunskap och de kontakter som är nödvändiga för att avancera i sin brottslighet. Vanligt förekommande är att de kriminella nätverken utvidgar sin verksamhet med ekonomisk brottslighet, och oftast ger de sig in i restaurangbranschen. Andra branscher kan vara fastighets- och bilbranschen. Av de kartlagda nätverken finns det några som inte främst drivs av ekonomiska förtjänster utan snarare begår brott med ideologiska motiv eller kopplade till klubbtillhörighet. För dessa nätverk är våldskapitalet unisont, och det är också den enda kapacitet som nätverken har. Risksupportrarna möts genom sina våldsyttringar i idrottssammanhang och de ideologiska nätverken använder våldet som ett medel mot sina politiska motståndare. Nätverk inom den legala samhällsstrukturen Den generella tendensen inom den organiserade brottsligheten är att den mer och mer går mot legala samhällsstrukturer. Att använda företag i sin brottsliga verksamhet är ett återkommande och naturligt inslag för många kriminella. För att nätverken ska nå framgång och öka sina illegala vinster uppstår ofta behovet av specialister i form av exempelvis jurister, ekonomer och personer med teknisk kompetens. 10

11 Nätverken använder sig främst av företag inom kontantintensiva branscher eller av nystartade företag. Brå:s nyligen utgivna rapport Intyg som dörröppnare till välfärdssystemet en rapport om välfärdsbrott med felaktiga intyg 5 beskriver hur gärningspersoner använder företag i brottsligt syfte i sina bedrägerier mot myndigheter och kommuner. Typexempel: Grovt bedrägeri I media beskrivs ärendet som assistanshärvan. 35 personer åtalades varav 34 dömdes för grovt bedrägeri mot Försäkringskassan. Brottsupplägget bestod av att två huvudmän under bolaget Elma personlig assistans AB uppgett oriktiga uppgifter till Försäkringskassan gällande vilka som arbetade som assistenter åt dem och hur många assistentimmar som deras anställda hade utfört. Genom arbetsgivarintyg utfärdat av Elma personlig assistans AB har assistenterna också kunnat skaffa sig en vit inkomst, vilket berättigade dem till SGI 6, och därmed också rätt till diverse bidrag. Brottsupplägget var beroende av specialister. Läkarintyg behövdes för beslut om ersättning från Försäkringskassan samtidigt som huvudmännen har haft medhjälpare vid förvaltning av sina brottsvinster. Nätverk inom den institutionella samhällsstrukturen Ett fåtal nätverk har förmågan att verka inom den institutionella samhällsstrukturen, vilket syftar till att påverka myndighetsutövning och lagstiftning. Att bedriva brottslighet på denna nivå kräver en ekonomisk, social eller politisk förmåga att föra fram, förmedla samt genomföra ett särintresses dolda agenda. Inslag av otillåten påverkan och korruption på politisk-/ myndighetsnivå förekommer inom ramen för nätverkens kriminella verksamhet, där bedrägerier och bidragsbrott underlättas av personer som har insyn i eller inflytande över myndigheters handläggningsprocesser, det vill säga så kallade insiders eller specialister. Polisiära insatser har för tillfället försvagat de kriminella nätverk som verkar inom den institutionella samhällsstrukturen. Exempelvis renderade polisinsatsen Tore 2 i en myndighetsgemensam insats där flera personer greps, misstänkta för grova bedrägerier mot Arbetsförmedlingen, varav en var nätverkets huvudman. Denne hade med hjälp av insiders systematiskt fått felaktiga utbetalningar. 5 Brå rapport 2015:8 6 Sjukdomsgrundande inkomst 11

12 5. De kriminella nätverkens samhällspåverkan Några av de kriminella nätverken har förmågan att parallellt verka inom flera samhällsstrukturer vilket dels visar på omfattningen av nätverkens brottslighet men också på komplexiteten kring den. Generellt har de nätverk som har förmågan att verka inom den institutionella och legala samhällsstrukturen en lång historik av kriminell verksamhet, och av dem som främst verkar på polisområdesnivå, har några ett märkbart inflytande över det lokala civilsamhället. Inom vissa socioekonomiskt utsatta områden ses också tendenser till parallellsamhällen, det vill säga det finns en informell ekonomi och egna regelverk. Denna maktförskjutning beror ofta på en misstro till de rättsvårdande myndigheterna. Den brottslighet som begås inom den illegala samhällsstrukturen är relativt synlig och får många gånger tydliga konsekvenser i samhället, ofta på grund av de kriminella nätverkens strävan efter territoriell kontroll som leder till våldsammandrabbningar mellan personer i de olika nätverken, ibland med en risk för tredje man. De nätverk vars drivkraft främst är ideologisk snarare än ekonomisk, har ofta en ambition att påverka politiska beslutsfattare och samhället i stort mot vad de anser vara en mer önskvärd riktning. Supporternätverken har främst ett intresse av att påverka den egna klubbens beslutsprocesser. Deras primära fokus är dock uppgjorda slagsmål. En möjlig utveckling för dessa nätverk är att personer från nätverken infiltrerar styrelser i sin strävan att påverka beslutsprocesser. De ungas väg in i kriminaliteten I resurssvaga områden finns det generellt ett underlag för rekrytering till kriminell verksamhet bland unga personer. Unga slussas in i kriminaliteten genom syskon, vänner, släkt eller genom andra äldre personer som de ser upp till. Från nätverkens sida är det sällan en fråga om aktiv rekrytering, utan i deras periferi samlas unga, vilka ofta benämns som nätverkens svans eller springpojkar. De utför uppdrag åt de äldre kriminella oftast frivilligt men det förekommer också att unga begår brott under hot eller på grund av skulder som ska betalas av. För att stävja den negativa utvecklingen i resurssvaga områden, där unga utgör en rekryteringsbas till de kriminella nätverken, är det brottsförebyggande arbetet av stor betydelse. I det krävs en hög grad av samverkan med andra samhällsaktörer (skola, kommun, socialtjänst) som kan erbjuda alternativ till den kriminella karriären. Viktigt blir också att stärka de vuxnas roll i samhället för att kunna påverka de unga i rätt riktning under ett tidigt stadium. Nätverkens strävan efter territoriell kontroll Majoriteten av de kartlagda nätverken strävar efter territoriell kontroll av kriminella marknader och geografiska områden. Något som de inte sällan försöker uppnå genom våldshandlingar gentemot rivaler men även genom att de använder våld för den egna rättskipningen. På liknande sätt använder de nätverk som redan uppnått territoriell kontroll, hot om våld eller faktiskt våld för att bibehålla sin kontroll. Denna strävan resulterar inte allt för sällan i skjutningar på allmän plats, ibland med risk för tredje man. I flera polisområden är det också märkbart hur ton- 12

13 givande aktörer använder sitt inflytande över ungdomar i lokalsamhället i syfte att skapa oro i området, vilken gagnar deras brottsliga verksamhet. Otillåten påverkan ett välbeprövat verktyg Förutom att ungdomarna skapar oro bland allmänheten utsätter de även näringsidkare och myndighetspersoner för otillåten påverkan. Utövandet av otillåten påverkan är ett välbeprövat verktyg för den organiserade brottsligheten som kriminella aktörer använder i syfte att vinna pengar, inflytande och makt. Ett resultat av otillåten påverkan är ofta en minskad upplevd trygghet bland boende. Bristande tilltro till polisen och deras förmåga att skydda allmänheten och minska brottsligheten i området, kan i förlängningen leda till att så kallade tysta samhällen bildas (det vill säga medborgarens vilja att medverka vid polisutredningar är låg eller obefintlig). Våldsanvändning bland de kriminella nätverken Våld och territoriell kontroll går hand i hand och våldsanvändning vid konflikter är snarare en regel än undantag. Polismyndigheten har tidigare uppmärksammat hur våldet bland kriminella aktörer har ökat i omfattning och grovhet. Fler personer har lättare att ta till våld samtidigt som våldet blir allt allvarligare. Därtill bedöms vapentillgången i Stockholm som god och det förefaller ha skett en attitydsförändring gällande vapenanvändning, där forskning har visat att skjutningar i samband med kriminella konflikter har ökat 7. Narkotikabrottsligheten roten till kriminella konflikter Våld och kriminella uppgörelser har ofta sin grund i narkotikabrottsligheten. Av de kartlagda kriminella nätverken begår majoriteten narkotikabrott i någon form spannet sträcker sig från gatuförsäljning till storskalig smuggling. Narkotikabrottsligheten är ofta en basinkomst för kriminella aktörer inom den organiserade brottsligheten. För många av de karlagda nätverken som verkar på lokal nivå utgör narkotikabrottsligheten kärnan i deras verksamhet, och det är också den som kan utgöra ingången för unga till den organiserade brottsligheten. Multikriminella nätverk och möjliggörarens roll för den organiserade brottsligheten Sammantaget visar kartläggningen på den differentiering och komplexitet som finns inom den organiserade brottsligheten. Nätverken är multikriminella och mångsidigheten blir ett sätt för dem att sprida risker samtidigt som de ökar möjligheterna till brottsvinster. Rörligheten mellan nätverken har också ökat och nätverken ser till att rekrytera den kompetens som de behöver. Möjliggörarens roll inom den organiserade brottsligheten kan inte nog understrykas. Möjliggöraren behöver inte alltid vara en fysisk person utan kan också vara en internetsajt, pengar som möjliggör brottslighet och så vidare. När möjliggöraren är en person kan denne ha en avgörande position på en arbetsplats eller besitta en särskild kunskap som är till fördel för de personer som vill begå brott. Möjliggörarens information, kunskap eller 7 Brottsförebyggande rådet, Brå (2011) Det dödliga våldets utveckling Fullbordat och försök till dödligt våld i Sverige på och 00-talet, rapport 2011:5 13

14 agerande kan vara helt avgörande för om brottsuppläggen lyckas eller inte. Ett uthålligt arbete mot möjliggörare är kritisk i arbetet mot den organiserade brottsligheten, och då framförallt mot möjliggörare som har kompetenser inom it och ekonomi. Ekobrottslighet en grundläggande kompetens bland de kriminella nätverken På samma sätt som narkotikabrottsligheten kan utgöra en basinkomst för de kriminella nätverken kan ekonomisk brottslighet göra detsamma, och idag bedöms ekobrott såsom bedrägerier utgöra en grundläggande kompetens för kriminella inom den organiserade brottsligheten. Bedömningen är att den ekonomiska brottsligheten kommer att bli mer omfattande med tiden samtidigt som den kommer att ytterligare förfinas rent tillvägagångsmässigt. Likaså kommer det tekniska kunnandet bland aktörer inom den organiserade brottsligheten att öka, och därav också den it-relaterade brottsligheten. Flera brottsbekämpande myndigheter lyfter den identitetsrelaterade brottsligheten som lukrativ för den organiserade brottsligheten och samtidigt spås trenden gällande bedrägerier mot välfärdssystemet fortsätta, detta som en följd av att lagstiftning och kontrollsystem utnyttjas och undgås 8. Trots att polisens medvetande kring ekobrott har ökat, finns det fortfarande kunskapsluckor och brister som utnyttjas av personer som begår ekonomisk brottslighet. Flertalet myndigheter har regionala uppdelningar och när kriminella personer verkar över gränser försvårar det upptäckten av brottslig verksamhet 9. Samtidigt distanserar och anonyminserar kriminella personer sig ytterligare från brotten genom användandet av företag och tekniska lösningar. Framtida utveckling? Målsättningen för de aktörer som verkar inom den organiserade brottsligheten är alltid att optimera den ekonomiska förtjänsten, vilket innebär att nätverken ständigt måste ligga i framkant för att upptäcka nya lukrativa områden. Livsmedelsbedrägerier, miljöbrott och människosmuggling bedöms vara attraktiva brottkategorier eftersom risken för upptäckt är liten, straffen relativt låga och vinsterna stora. Efter narkotika- och vapenbrott är miljöbrott 10 den största illegala verksamheten i världen; den är global, organiserad och gränsöverskridande 11. Intresset för återvinning eller handel med avfall ökar inom den organiserade brottsligheten, mycket på grund av den låga upptäcksrisken och de låga straffnivåerna i kombination med stor ekonomisk vinning. Faktorer som gör att kriminella aktörer som tidigare varit aktiva inom andra områden söker sig till miljöbrott. Uppgifter från Brå visar att i endast en bråkdel av de anmälda miljöbrotten i Sverige, kan en person lagföras 12. På samma premisser är livsmedelbedrägerier lönsamma för aktörer inom den organiserade brottsligheten. Bristande tillsyn och strukturella svagheter i livsmedelskedjan gör matfusk till en fördelaktig arena. I och med att få brott upptäcks, finns det också stora kunskapsluckor kring dessa typer av brott. 8 Ekobrottsmyndigheten, EBM (2014) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014, EBM A-2014/ Ekobrottsmyndigheten, EBM (2014) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014, EBM A-2014/ Exempel på brott: förbjudna transporter med farligt avfall, illegal dumpning av sopor och avfall. 11 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI (2013) Strategisk utblick 2013, M. Tham Lindell, J. Hellström, L. Molin & Å. Wiss (red.)

15 6. Slutsatser Den organiserade brottsligheten är komplex. Nätverken förändrar ständigt tillvägagångssätt samtidigt som allianser skiftar. En generell tendens inom den organiserade brottsligheten är att den mer och mer styrs mot legala samhällsstrukturer. Polisen ser en utveckling mot ett systematiskt användande av företag som ett lönsamt verktyg för kriminella aktörer i sin brottsliga verksamhet, vilket får ses som ett naturligt steg när kriminella aktörer avancerar i sin brottslighet, och behovet av att förvalta och investera brottsvinster uppstår på ett annat sätt än tidigare. Användandet av företag i brottslig verksamhet samt det ökade tekniska kunnandet gör att kriminella aktörer kan distansera och anonymisera sig från sina brott på ett helt annat sätt än tidigare. Samtidigt förändras nätverkskonstellationerna ständigt, då rörligheten mellan kriminella grupperingar ökar, lojaliteteter skiftar samt att nätverken i mångt och mycket formas efter planerade brottsupplägg. Det är brottsupplägget som avgör vilka kompetenser som behövs. Vidare bedöms nätverken ha en god förmåga att anpassa sina brottsupplägg efter rådande lagstiftning, rättväsendets agerande och samhällets kontrollåtgärder. Här fyller polisen en viktig roll gällande att lyfta fram det brottsbekämpande perspektivet gentemot andra myndigheter, eftersom vi ofta besitter kunskapen om hur den organiserade brottsligheten undgår och utnyttjar systemet. I det brottsbekämpande arbetet är det viktigt att synliggöra den brottslighet som begås på legal och institutionell nivå. Detta blir särskilt angeläget då utvecklingen inom den organiserade brottsligheten mer och mer går mot eko- och it-brott. Tydliga indikatorer på detta är det systematiska användandet av företag och den trendförskjutning som ses där bedrägerier ingår som en naturlig del av en persons brottskatalog. Likaså sker utnyttjandet av välfärdsystemet allt mer systematiskt och utstuderat samt att it-relaterad brottslighet bedöms vara en fullt integrerad del av den organiserade brottsligheten. I arbetet mot den organiserade brottsligheten behöver fokus också riktas mot det territoriella inslaget i brottsligheten, dels som ett led i att försvaga nätverkens ställning geografiskt och marknadsmässigt jämväl som det ökar allmänhetens upplevda trygghet och stimulerar till tillväxt i området. Detta kan i förlängningen hjälpa till att bryta den isolering som finns i vissa områden och därmed minska ungas rekrytering till kriminella nätverk. I arbetet mot den organiserade brottsligheten är myndighetssamverkan viktig, och bör vara ett stående inslag i linjeverksamheten på alla nivåer inom polisens verksamhet. Brist på myndighetssamverkan utnyttjas av aktörer inom den organiserade brottsligheten, exempelvis i form av systematiska utnyttjanden av välfärdssystemet. För att nå framgång och långsiktiga effekter mot de nätverk som är verksamma med komplexa brottsupplägg behöver Polisen samarbeta med andra myndigheter och lyfta det brottsbekämpande perspektivet. 15

16 polisen.se

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013

Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Polisens lägesbild över organiserad brottslighet 2013 Rikskriminalpolisen November 2013 Innehåll De kriminella nätverken...3 Typer av kriminella nätverk... 3 Beskrivning av de kriminella nätverken... 4

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Kortversion Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, april 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015

Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015. Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015 Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015 Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Läs mer

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet

2016-2017. Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Myndighetsgemensam lägesbild om grov organiserad brottslighet 2016-2017

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Göteborg 2006 Utmaningen Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Mer kunskap hur farliga är hoten för individ/samhälle? Hur knyta

Läs mer

Krafttag mot bedrägerier

Krafttag mot bedrägerier Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3235 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Krafttag mot bedrägerier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider

Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Korruption i Myndighetssverige Otillåten påverkan mot insider Brå i samverkan med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket,

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Så här arbetar vi för att motverka fusk och bedrägerier

Så här arbetar vi för att motverka fusk och bedrägerier Kristianstad 6 september Så här arbetar vi för att motverka fusk och bedrägerier Shrikant Ward Cecilia Kumlin Elisabeth Roots Uppdragsansvarig Roger Svanborg Södertälje kommun Ange text i sidfot här 3

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

2014-2015. Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet. Öppen version

2014-2015. Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet. Öppen version Nationella underrättelsecentret, Nuc, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Nationella underrättelsecentrets lägesbild av grov organiserad brottslighet

Läs mer

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning

Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Visioner och strategier för ekobrottsbekämpning Generaldirektörens förord Ekobrottsmyndighetens vision är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Visionen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september 2015 - seminarium

Värdegrundsforum 14 september 2015 - seminarium Värdegrundsforum 14 september 2015 - seminarium Otillåten påverkan av insider korruption i Myndighetssverige Medverkande: Lars Korsell, enhetschef vid Brottsförebyggande rådet Finansdepartementet Otillåten

Läs mer

Grov organiserad brottslighet

Grov organiserad brottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3236 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning Webbilaga Rapport 2016:13 Denna webbilaga innehåller vissa tabeller från rapporten. I dessa tabeller redovisades av platsskäl enbart andelen svarande, men i bilagan framgår även antalet. De har samma tabellnummer

Läs mer

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten

Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten, redovisar: Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten NUC Rapport 2010:1b

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen,

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, Sida 1 (10) Ert Er beteckning 2007-02-13 Ju2007/1406/Å Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, SOU 2007:8 Inledning Inrättandet av

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-06 Handläggare: Michael Frejd Telefon: 08-508 03 254 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun

Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Presentation av arbete mot korruption och organiserad brottslighet i Nacka kommun Jan Landström Jan.landstrom@nacka.se Tel: 08-718 87 45 Nacka kommun Detta ska jag hinna med att prata med er om Ordinarie

Läs mer

En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället

En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället Sekretessprövad version Rikskriminalpolisen Underrättelsesektionen Oktober 2014 Utgivare: Rikskriminalpolisen, Box 12256,

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning

Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg. En kartläggning Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg En kartläggning Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:96 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:96 Sammanfattning Kommittédirektiv Organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden Dir. 2015:96 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet

Geografiska territorier knutna till bostadsområdet en stark förankring i vissa förorter eller familjer bildade nätverk. Enligt intervjuade poliser kunde denna tendens skönjas för första gången i början av 1990-talet. Det började med att kriminella personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2008

Förslag på verksamhetsplan 2008 Förslag på verksamhetsplan 2008 VISION Centrala Hisingen en levande stadsdel mitt i Göteborg. VERKSAMHETSIDÉ FCH samverkar och driver utvecklingen av Centrala Hisingen, för att stärka området som en omtyckt

Läs mer

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Problemet Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Behov av mer kunskap hur farliga är hoten? Hur skall vi bedöma riskerna? Hur

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

Rikskrim 10. Riks krim

Rikskrim 10. Riks krim Rikskrim 10. 10. Riks krim Rikskriminalpolisen Polhemsgatan 30 Box 12256, 102 26 Stockholm E-post: rikskriminalpolisen@polisen.se Tel: 08-401 90 00 Fax: 08-650 55 66 www.polisen.se Rikskriminalpolisen

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2012 mot den organiserade brottsligheten Innehåll Samverkansrådet har ordet...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem 2014-03-06 - Styrelsen Innehållsförteckning Inledning... 3 Medlemsnyttan i fokus... 3 Opinion... 4 Stöd... 5 Service... 5 Tjänster... 5 Kommunikation...

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Datum dom Brott Straff

Datum dom Brott Straff Datum dom Brott Straff 2007 Försök t grov stöld, Brott mot knivlagen Fängelse 6 mån 2007 Narkotikabrott, Rattfylleri, Olovlig körning Fängelse 1 mån 2007 Misshandel Dagsböter 6000 2007 Narkotikabrott Fängelse

Läs mer

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär

Ordbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Butiksrån. Första halvåret 2014. svenskhandel.se

Butiksrån. Första halvåret 2014. svenskhandel.se Butiksrån Första halvåret 2014 svenskhandel.se Butiksrån första halvåret 2014 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras åsrapporten med råndata för

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

REKOMMENDERAD UPPFÖRANDEKOD FÖR SVENSK PERSONAL I INTERNATIONELLA UPPDRAG

REKOMMENDERAD UPPFÖRANDEKOD FÖR SVENSK PERSONAL I INTERNATIONELLA UPPDRAG REKOMMENDERAD UPPFÖRANDEKOD FÖR SVENSK PERSONAL I INTERNATIONELLA UPPDRAG Utarbetad av Nätverket för Etiska Regler och Uppförandekoder 15 januari 2004 Inledning Svensk personal med internationella uppdrag

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

XXXX 76. Budgetunderlag 2009-2011

XXXX 76. Budgetunderlag 2009-2011 XXXX 76 Budgetunderlag 2009-2011 Sida 1 (17) Ert Er beteckning Regeringen Justitiedepartementet Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2009-2011 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten

Läs mer