Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Transkript

1 Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

2 Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov av nya resurser pga ändrad preskription Utveckling och förbättring av arbetsmetoder Central förvaring hos NFC av spår och beslag Prioritering av kalla fall hos NFC Kalla Fall-arbete har blivit normalt

3 Uppklarade fall

4 Definition av ouppklarade fall Ingen känd gärningsperson har kunnat lagföras Endast vissa kända gärningspersoner har kunnat lagföras Känd misstänkt gärningsperson ännu inte kunnat gripas

5 Sammanställning av ouppklarade fall Preskription borta sedan 1 juli 2010 Det finns drygt 500 ouppklarade fall i Sverige Gotland ett fall Stockholm 150 fall Varje region tar fram sina fall Såväl lokala som ett centralt register ska upprättas En prioritering av fallen måste göras

6 Förslag på prioritering av fall 1. Teknisk bevisning finns bevarad 2. Andra omständigheter gör att det finns anledning att gå vidare, exempelvis förändrade lojaliteter 3. Svåruppklarade fall. Exempel: oidentifierad kropp eller tidigare åtalad misstänkt friad ingen ny bevisning möjlig misstänkt avliden

7 Svårigheter De svåraste fallen eller dåligt utredda fall Alla fall kanske inte kan återfinnas De äldre fallen finns ej hos polisen utan hos landsarkiv Teknisk och annan bevisning kan vara förkommen Vittnen kan ha förbleknade minnen av händelsen eller vara avlidna Gärningspersonen kan vara avliden

8 Skjutningar i kriminella miljöer Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av dödligt våld med skjutvapen i kriminella miljöer Kraftig ökning över tid av denna typ av dödligt våld Parallellt en allt lägre uppklaring av dessa fall

9 Offer för skjutningar i kriminella miljöer Femårsmedeltal

10 Andel uppklarade fall vid skjutningar i kriminella miljöer

11 Förslag Utredningsfrågor Nationell registrering av skjutningar Särskilda utredningsgrupper bör inrättas Specialåklagare Vittnesfrågan

12 Förslag Kriminaltekniska frågor Större avspärrade områden i dessa fall utomhus Nationell registrering av vapenrelaterade spår måste förbättras Vikten av förkortade handläggningstider hos NFC

13 Förslag Juridiska frågor Straffskärpningsregler Höjt minimistraff Mördade offers DNA läggs in i spårregistret Förenklade möjligheter till inhämtning av telefonlistor Utreda möjligheterna att få tillgång till mördade personers SMS-trafik

14 Disposition Metod Utveckling Omständigheter kring brotten Offer och gärningspersoner Påföljder Något om brottsförebyggande aspekter

15 Dödligt våld

16 Dödligt våld - Definition kan skifta - Kriminalstatistiken: - Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång - Dödsorsaksstatistiken: - Mord, dråp och annat övergrepp av annan person - Egen forskning: Mord, dråp, barnadråp och misshandel eller grov misshandel i kombination med vållande eller grovt vållande till annans död enligt rättsväsendet

17 Material och metod Samtliga anmälda fall av dödligt våld varje år studeras Totalt drygt 4800 polisanmälda fall av dödligt våld varav drygt 2400 är faktiska fall tom år 2014 Samtal med utredarna Samtliga domar RPU-data

18 Andel faktiska fall

19 Korrekta men ändå fel Dödligt våld utomlands Stämpling till mord och dråp (t.o.m. 2004)

20 Felaktiga registreringar Anstiftan till mord Försök till mord och dråp Förberedelse till mord Falsk anmälan Nödvärn Alkohol- eller drogförgiftning Självmord

21 Felaktiga registreringar Olyckor Naturlig död eller sjukdom Dubblett omregistrering av äldre fall Dubblett samma fall flera gånger Brott ej styrkt

22 Vållande till annans död Brottskod 0392 Misshandel/grov misshandel och VTAD Fel enligt kodningsanvisningarna Drygt 60 fall per år Ungefär 30 fall/år misstänkt våldsbrott Dessa fall skulle in under dödligt våld Tre fall per år faktiskt våldsbrott Stor felprocent även här Våld utan vapen betecknande

23 Risk för överskattning Felregistreringar Dödsorsak oklar initialt Dubblettanmälningar Skillnad mellan medicinsk och juridisk bedömning Olika anmälnings- respektive brottsår

24 Risk för underskattning Felregistreringar finns under andra brott Definition av dödligt våld vållandefallen Oupptäckta brott försvunna personer Oupptäckta brott färre obduktioner

25 Offer för dödligt våld Femårsmedeltal

26 Förändringar av offergrupper Antal barn under 15 år som offer har minskat från tio till omkring fem per år Antalet fall i missbruksrelaterade miljöer har minskat Antal män som offer har minskat mer än kvinnor Antalet mördade kvinnor i nära relation har minskat något under de senaste åren Antalet fall av dödligt våld i kriminella kretsar har ökat

27 Antal barn som offer

28 Relationer Andelar

29 Utveckling relationer Andel familjefall och mellan bekanta har ökat något Andel obekanta har minskat något Andel ouppklarade fall har åter ökat

30 Brottsplatser Andelar

31 Våldsmetoder Andelar

32 Motiv Andelar

33 Utveckling motiv Svartsjuka och separationsproblematik har fortsatt att minska färre barn och kvinnor som offer Bagatellbråk har minskat Dödligt våld i samband med annan brottslighet och kriminella uppgörelser har fortsatt att öka

34 Könsfördelning Andelar

35 Antal kvinnor som offer för dödligt våld i nära relationer

36 Antal kvinnor som gärningsmän Femårsmedeltal

37 Kvinnliga gärningsmän dödar oftare inom familjen dödar oftare inomhus dödar oftare utan vapen begår eller försöker oftare begå självmord offren oftare yngre (kvinnans barn) offren oftare alkoholiserade (kvinnans man) Sällan i samband med annan brottslighet

38 Åldersfördelning Andelar

39 Alkoholpåverkan och missbruk procent av gp och 50 procent av offren alkoholpåverkade procent av gp och 40 procent av offren alkoholpåverkade procent av gp och 40 procent av offren alkoholmissbrukare

40 Narkotikapåverkan och missbruk procent av gp och 5 procent av offren narkotikapåverkade procent av gp och 10 procent av offren narkotikapåverkade procent av gp och 14 procent av offren narkotikamissbrukare

41 Socioekonomisk status Andelar

42 Andel tidigare lagförda gm

43 Utveckling brottsrubriceringar Mord 45 procent 75 procent Dråp 25 procent 15 procent VTAD 30 procent 10 procent

44 Påföljder för dödligt våld

45 Andel livstidsdömda för mord

46 Utveckling av livstidsstraff From år 2007 påtaglig minskning med anledning av HD-dom Den tidigare ökningen berodde bland annat på att underlaget för att kunna döma till livstid ökade då fler dömdes för mord och färre dömdes till rättspsykiatrisk vård Från och med 1 juli 2014 ska normalstraffet för mord vara livstids fängelse

47 Längre strafftider Sedan år 1990 har strafftiderna ökat Fler livstidsstraff talen omvandlat till år och halvtids frigivning Från 1990-talet omvandlat till år och två tredjedels frigivning På senare år vanligare med år i stället för 10 års fängelse Från och med 2014 beräknas livstid åter öka

48 Psykiatriska undersökningar

49 Psykiatriska diagnosgrupper Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Posttraumatiskt stressyndrom Missbruk Autismspektrumstörningar

50 RPU efter brottsrubricering

51 Sammanfattning av brottsituationerna Ofta svaga vittnen eller avsaknad av dem Ofta socialt marginaliserade miljöer Ofta svaga offer, exempelvis kvinnor, barn Ofta psykiskt sjuka eller störda, kriminella och/eller missbrukande gärningspersoner Ofta slutna miljöer Sällan planerade brott Kniv vanligast

52 Brottsförebyggande aspekter Tidigare våld och hot mot kvinnor ofta känt Föräldrar som dödar barn ofta kända hos psykiatrin och socialtjänsten Psykiskt sjuka gärningsmän ofta kända hos psykiatrin Psykiskt störda missbrukare kända hos många myndigheter