FN:s åtta millenniemål

Transkript

1 Lär dig mer om FN:s åtta millenniemål Studiematerial från Hungerprojektet 1

2 Välkomna till Hungerprojektets studiematerial om FN:s millenniemål! Mycket har blivit bättre i världen under de senaste 20 åren. Fattigdomen har minskat, färre barn under fem år dör, blivande mödrar får bättre vård, fler barn går i skolan. Men vi kan inte luta oss tillbaka och tycka att vi inte behöver göra mer. Det finns fortfarande mycket som måste förändras, saker som med små insatser går att göra mycket bättre. En del större orättvisor måste regeringar och myndigheter ta tag i. De rika länderna måste stryka de allra fatt i gaste ländernas skulder till dem, ett av skälen till att de sitter fast i fattigdom. Kvinnors situation måste förbättras genom lagar och kontroll på att de följs. Och barn måste få gå i skolan och bygga något nytt i framtiden. Människor som har det svårt tappar ofta modet. Men genom att stötta människors kraft, kan deras erfarenheter leda till viktiga förändringar. Vad kan du och jag och vi göra? Det första steget till förändring är kunskap. När vi lär oss mer, förstår vi varandra bättre och kan lägga ihop det vi vet till något större. Kunskap ger makt, både i rika och fattiga länder! Därför har vi gjort ett studiematerial för er i årskurs 7 9. Här berättar vi om FN:s millenniemål och ger ett exempel från verkligheten till vart och ett av dem. Därefter kopplas uppgifter till dessa texter. Och så berättar vi förstås vilka viktiga framsteg som har gjorts. Det är bra och viktigt att materialet används som underlag för diskussioner i klassrummet. Ta vara på synpunkter, idéer och erfarenheter, först då kan broschyren intressera och väcka nyfikenhet att ta reda på mer. Om Hungerprojektet Hungerprojektet är en global ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Vi investerar i människors drivkraft och ger dem chansen att se sin egen potential. Då kan de med egna krafter förändra sina samhällen en gång för alla. En del av Hungerprojektets arbete är också att informera om utvecklingsfrågor i Sverige. Eftersom vi arbetar med FN:s alla åtta millenniemål, tog vi fram det här utbildningsmaterialet. Vi föreläser även om millenniemålen för skolklasser. Om ni har synpunkter på innehållet i häftet eller vill veta mer, är ni alltid välkomna att höra av er till oss. Det här utbildningsmaterialet har finansierats med Sidastöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Barn i Obenyemi epicenter, Ghana. 3

3 Foto: Anneke Verbraeken Vad är millenniemålen? När 1900-talet gick över i 2000-talet bestämdes i FN* att man skulle ta tag i fattigdomen på jordklotet på allvar. Kofi Annan, som då var generalsekreterare*, kallade samman till ett toppmöte med ledande politiker från världens länder. Man ville satsa resurser på att förbättra livet för utsatta grupper. Politiker från 147 av FN:s 193 medlemsländer deltog i toppmötet. De skapade de åtta millenniemålen*. Planerna var att de här målen skulle uppnås senast 2015, de skulle vara realistiska och gå att mäta. Undersökningar görs löpande runt om i världen, som visar hur det går att uppfylla målen. Allt redovisas i statistik som kommer ut varje år. Vad kan de fattiga själva göra? Vad kan du göra? Vilka möjligheter finns? Vilka begränsningar finns? Hur kan vi i de rikare länderna göra det lättare för de länder som har svårt att uppfylla målen? Det här ska vi kolla upp lite närmare i det här häftet. En liten ordlista finns i varje avsnitt. Ord som har en * förklaras i slutet av varje avsnitt ❶ Halvera jordens fattigdom och hunger ❷ Se till att alla barn får gå i grundskola ❸ Öka jämställdheten mellan kvinnor och män ❹ Minska barnadödligheten ❺ Förbättra mödrahälsan ❻ Stoppa spridningen av hiv och aids ❼ Säkra en hållbar utveckling ❽ Öka samarbetet kring bistånd och handel FN Förenta Nationerna bildades efter andra världskriget Man kan likna det vid ett parlament med politiker från de 193 medlemsländerna, som försöker komma överens om saker som berör världen. Generalsekreteraren i en organisation är chef och talesman för den. Millennium betyder år. En kvinna deltar i en utbildning för mödrar vid Beterou epicenter, Benin. 5

4 Foto: Johannes Odé Mål 1: Halvera jordens fattigdom och hunger. Fattigdom och hunger hänger samman. För vem skulle frivilligt välja att gå hungrig om han eller hon hade möjlighet att äta sig mätt? På norra jordklotet bor det färre som är fattiga, än på södra. Men vem är egentligen fattig? Man talar om extrem fattigdom och relativ fattigdom. Den som tvingas leva på under en amerikansk dollar om dagen, cirka 6,50 i svenska kronor, räknas som extremt fattig. Ibland kallar man detta också för absolut fattigdom. Relativ fattigdom mäter istället skillnaderna i inkomst mellan grupper inom ett land eller samhälle. Till exempel kan vissa grupper i ett land tjäna väldigt mycket pengar, medan andra visserligen tjänar mer än 6,50, men lite i jämförelse med dem som tjänar mycket. Målet är att antalet människor som lever på mindre än 6,50 kronor per dag, ska bli hälften så många. Andelen människor som lider av hunger ska halveras. Både kvinnor och män, ungdomar och vuxna, ska kunna överleva på den lön de får från ett vettigt arbete med rimliga arbetsvillkor. Man börjar räkna ifrån år 1990 och fram till Fattigdom handlar inte bara om att ha ont om pengar. Det kan också vara att inte kunna påverka livet för sig själv och sin familj. Att inte kunna gå till läkare när man blir sjuk, att inte kunna försörja sin familj, att vara arbetslös, att inte kunna läsa och skriva, att regelbundet vara utsatt för våld. Eller att vara helt beroende av någon annan för att klara sig. Mikrolån Små saker kan göra att livet blir lättare, både för den som är extremt och relativt fattig. Att ge små summor i lån till låg ränta fungerar för det mesta mycket bra. Sådana lån kallas mikrolån*. De fattiga slipper då att bli utnyttjade av personer som lånar dem pengar till alltför hög ränta*. De upptäcker att de kan överleva på sitt eget arbete. Kanske kan de köpa skoluniformer till sina barn och se till att de får en bra utbildning. Utbildning som gör att barnen i framtiden kan få bättre betalda arbeten. Så småningom får de möjlighet att spara pengar och bygga ut sin verksamhet. Tanken med mikro lån är att visa man att man tror på att människor har kraft att hjälpa sig själva, även om de är mycket fattiga från första början. Här är ett exempel på en kvinna som tillsammans med andra har hjälpt sig själv, efter att ha fått ett mikrolån. Emelienne Montchohodi var anställd, men nu är hon chef. Emilienne Montchohodi är 44 år och bor i byn Assalin i Benin i Västafrika. Hon visar stolt upp sin affär där hon säljer jordnötskakor. Flera kvinnor har fullt upp med att grilla jordnötterna, blanda deg och steka kakorna. Tidigare var Emelienne anställd av en bonde och arbetade på hans åker. För att försörja sig och sin familj arbetade hon också på sin egen åker och bakade jordnötskakor som hon sålde. Allt hon tjänade gick till familjen och till att betala tillbaka ett lån till bonden. Den höga räntan gjorde att hon var tvungen att ta ett nytt lån för att betala av räntan på det första lånet till bonden. Att spara pengar var inte möjligt, jag hade inte ens en tanke på det. Räntan på lånen som jag hade tagit var väldigt hög, faktiskt runt 100 procent. Jag lyckades aldrig betala av mina skulder. Jag var fast i en ond spiral, berättar Emilienne. Sedan dess har mycket förändrats i hennes liv. Tillsammans med 16 andra kvinnor från byn, lånar hon nu en summa pengar, som de delar mellan sig. De lånar i en bank som ligger i Hungerprojektets epicenter* i Zakpota. Där Emilienne är numera en framgångsrik affärskvinna. får de mikrolån till en betydligt lägre ränta. Hon har också deltagit i en workshop om hur man sköter ett företag och om regler när man anställer någon. Det är svårt att försörja sig på att bara sälja jordnötskakor. Hon fick rådet att inte bara satsa på en sak utan försöka hitta andra inkomster. Nu köper hon majs och andra grödor som hon lagrar. När priserna är bra säljer jag dem. Jordnötter köper jag i större lager, det gör att jag kan hålla kostnaderna nere. För pengarna köper jag mat till familjen och betalar skolavgifter för mina yngsta barn, säger hon. Emelienne har sju barn, några av dem är redan gifta, och de yngsta bor fortfarande hemma. När hon har dragit av kostnaderna för löner och transporter, har hon fortfarande pengar över. I framtiden drömmer hon om att köpa mark och bygga hus som hon sedan kan hyra ut. Framför allt har jag lärt mig vikten av sparande. Nu har jag tre anställda som jag kan betala full lön till. Min egen dott er jobbar för mig nu. När jag var ung och fortfarande bodde hemma hos min mamma, jobbade jag på hennes åker, men på den tiden fick jag inget betalt för det. Det är mycket som har förändrats sedan dess! säger Emilienne och skrattar. 6 7

5 Uppgifter När du svarar på frågorna kan du använda den information som finns i texten om hunger och fattigdom och i berättelsen om Emilienne Montchohodi. 1) Eva arbetar i jordbruket hos en bonde där hon tjänar 6 kronor om dagen. Hon har lånat pengar av bonden hon arbetar hos för att klara att försörja sin familj. Varje månad betalar hon av lånet, men det minskar inte för räntan är så hög. Vad kan hon göra för att ändra sin situation? 2) Vilka grupper av människor kan vara relativt fattiga i vårt land? Motivera och diskutera i smågrupper. 3) Tänk dig en familj i det afrikanska landet Uganda. Gör en liten berättelse om hur mannen och kvinnan tillsammans kommer ur sin fattigdom genom att de får ett mikrolån, som de köper en symaskin för. a) Vad kan de tillverka? b) Hur säljer de det som de tillverkar? c) Hur kan de utveckla sin verksamhet? Använd din fantasi och inlevelse! 4) Gå in på länken Hur går det med hunger och fattigdom i världen? Målet att halvera det antal människor som lever på under 6,50 kronor om dagen, är redan uppfyllt ett par år före Det visar de uppgifter som länderna själva samlat in och som räknats samman i statistik. Det ser sämre ut för dem som lever i hunger, det målet kommer förmodligen inte att nås. 900 miljoner människor i världen har inte tillräckligt med mat för dagen. En stor anledning är att ekonomin globalt har gått nedåt och detta har lett till att priserna på råvaror varit låga. Det har drabbat tips/ och skrolla ner till fotbollsfilmen Match against poverty Titta på den och svara på frågorna som står under. Stjärnuppgift 5) På FN:s hemsida finns statistik samlad över välståndet i världens länder. Man har mätt nivån på hälsa, utbildning och levnadsstandard (inkomster) bland befolkningen och sedan gjort en lista från 1 till 186. a) Vilka fem länder ligger högst upp på listan? I vilka världsdelar ligger de? b) Skrolla ner till slutet på listan. Vilka länder är fattigast i världen? I vilka världsdelar ligger de? c) På vilken plats hamnar Sverige? 6) Gå in på länken Skriv i ett land och se hur du skulle ha det om du bodde i detta land. Källor: FN-förbundet: fattiga bönder i de fattiga länderna särskilt hårt, eftersom de inte kan överleva på sina inkomster från jordbruket. Andra anledningar är att priset på mat har ökat och gjort det svårare för fattiga att köpa den. Extremare väder som torka och översvämningar påverkar också, och dessutom en orättvis och dåligt fungerande jordbrukspolitik, både i rika och fattiga länder. Mål 2: Se till att alla barn får gå i grundskola. Det andra av millenniemålen är att alla världens barn, både flickor och pojkar, ska gå i skolan. Det är ett säkert sätt att ta sig ur fattigdom och fördelarna är många. Den som kan läsa och skriva är inte lika lättlurad som den som inte kan det. Att kunna läsa och skriva ger ett bättre självförtroende och man klarar sig bättre i kontakter med dem som bestämmer, både i familjen, i byn och i samhället. I värsta fall utnyttjas de som varken är läs- eller skrivkunniga. De kan luras att göra saker som inte är bra för dem, varken ekonomiskt eller mänskligt. En läskunnig person kan själv läsa om saker och behöver inte be någon annan göra det. Flickor som får gå i skola dröjer med att få barn. De ser andra möjligheter att försörja sig än att gifta sig tidigt. Flickor som vet sitt värde blir heller inte sexuellt utnyttjade på samma sätt som de som inte har utbildat sig. Flickor med utbildning drabbas inte lika ofta av hiv och aids. Det beror på att de själva kan lära sig fakta om sjukdomen. De behöver inte tro på fördomar och historier som sprids, som inte stämmer med verkligheten. Den som har en grundskoleutbildning har lättare att få ett bättre betalt arbete än den som inte har det. Dessutom går det bättre för de familjer som låter både döttrar och söner gå i skola. Och det går också bättre för de länder som har en hög andel barn som går i skolan. Skolungdomar i Bangladesh. Mikrolån är små lån som ges till fattiga människor som inte kan få lån i vanliga banker. Tanken är att räntan ska hållas på en sådan nivå att den fattige kan betala den och ändå få pengar över för ett litet företag. Det kan vara att köpa en get och sälja mjölken, att köpa en mobiltelefon och låna ut den mot betalning eller att köpa en symaskin och sy kläder som man säljer. Ofta ges mikrolån till kvinnor eftersom det visat sig att de är bättre än män på att betala tillbaka lånen. Ränta är en extra summa pengar som betalas av en person eller ett företag, för att de ska kunna låna pengar av en bank eller person. Epicenter är ett samhällscentrum för byar ute på Afrikas landsbygd. Det består av en byggnad som byggts av byinvånarna själva och som ägs av dem. I byggnaden finns bland annat mikrokreditbank, utbildningslokaler, matbank, sjukstuga och skola. Ett jordbruk tillhör också epicentret. Målet med Hungerprojektets epicenterstrategi är att skapa självförsörjande samhällen som inte behöver ekonomiskt stöd utifrån. 8 9

6 Vi behöver inte ta med oss gödsel varje fredag för att preparera golvet, berättar de. Fantu Shewarega är medlem i byns ledning. Idag frågar lärare om de kan få bli förflyttade till vår by. Vår skola har blivit attraktiv för elever, föräldrar och lärare. En föräldra- och lärarförening har bildats som arbetar med att få den ännu mer attraktiv. De försöker påverka föräldrar så att de skickar sina barn till skolan, säger han. Förut hade vi svårt att behålla lärarna eftersom förhållandena var så dåliga, Men nu har jag inga planer på att sluta, säger lärarinnan Genet Zewdie, som trivs bra i de nyrenoverade lokalerna. Uppgifter 1) När du läste texten om skolan i Bortene i Etiopien, vilka skillnader var störst mot hur du själv har det i skolan i Sverige? Motivera! 2) Tänk dig in i en situation i din egen vardag när det är viktigt att kunna läsa och skriva, för att kunna klara sig bra. Berätta och motivera. 3) Gå in på hemsidan Utbildning. Läs den löpande texten och svara på frågorna: a) Hur stor del av barnen i Etiopien går i skolan, enligt siffror från 2009? b) Hur klarar Etiopien FN:s mål om att alla barn ska gå i skolan? c) Har Etiopien tillräckligt med utbildade lärare? d) Hur ser skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män ut? Stjärnuppgift 4) Gå in på hemsidan Utbildning. Läs statistiken i rutan till höger på sidan. a) Hur många barn börjar i skolan här? b) Hur många elever har varje lärare i genomsnitt? c) Hur många procent av svenska kvinnor är läs- och skrivkunniga? d) Hur många procent av svenska män är läs- och skrivkunniga? e) Hur hög är den gemensamma läs- och skrivkunnigheten i Sverige? Gå in på hemsidan Utbildning och läs motsvarande siffror om Etiopien. f) Jämför siffrorna. g) Vilka tankar får du om de skillnader du ser? Hur går det med skolgången i världen? Nu blir barnen inte längre sjuka i skolan i Bortene Bortene är en by som ligger nästan mitt i Etiopien i östra Afrika. För några år sedan var skolan i byn nedsliten och fungerade dåligt. Det fanns inga pengar för att renovera den, golvet var dammigt, väggarna var inte gipsade och vinden blåste in genom fönstren. Insekterna trivdes i dammet, de bet och stack skolbarnen. Förhållandena här på skolan var hemska. Det fungerade inte att undervisa, alla rum var dammiga och mörka. Många elever blev sjuka och hoppade av skolan. Flera barn Allt fler barn i världen får gå i skolan. stannade hemma på fredagar när de var tvungna att ta med sig djurgödsel hemifrån för att preparera skolgolvet, berättar lärarinnan Genet Zewdie. I samarbete med Hungerprojektet i Etiopien lyckades byledningen renovera skolan. Nu finns de här problemen inte kvar, allt förändrades och nu är vår skola attraktiv och hälsosam, berättar skolans föreståndare Tigistu Tekle nöjt. Idag slipper barnen insekterna som förut plågade dem. Abel Sahle and Marta Wolde är två elever som går i klass fyra: Vi trivs i skolan, klassrummen är ljusa med cementgolv. Det går bra för i världen börjar numera nio av tio barn i skolan. I världens allra fattigaste länder är framstegen störst. I länderna Burundi, Madagaskar, Rwanda, Samoa, Sao Tome och Principe, Tanzania och Togo är nästan alla barn inskrivna i grundskolan. I Asien går det bäst, där börjar 90 procent av alla barn i skolan och där kommer målet att uppnås. I Afrika söder om Sahara har andelen ökat från 54 procent 1990 till 76 procent. I många länder har familjerna tidigare varit tvungna att betala skolavgifter och uniformer till sina barn. Har man fem-sex barn i skolåldern kan det vara omöjligt att betala för dem alla. Då kanske föräldrarna väljer att satsa på utbildning för ett av barnen, medan de andra blir utan. Nu har många länder slopat skolavgifter och det har gjort att fler barn får möjlighet att studera. Men fortfarande är 65 miljoner barn i Sydasien* och 47 miljoner barn i Afrika söder om Sahara varken läs- eller skrivkunniga. Det gör att målet inte är uppnått i hela världen. Barn som måste arbeta, barn med funktionshinder*, flyktingbarn eller barn i områden där det inte finns vägar till skolan, får ingen chans att utbilda sig. Sydasien är ett område där bland andra länderna Bangladesh, Indien och Pakistan ingår. Funktionshinder kan vara en utvecklingsstörning, blindhet, dövhet, förlamning, kroppslig eller psykiskt sjukdom

7 Foto: Johannes Odé Mål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män. När flickor får börja skolan innebär det att hela samhället utvecklas. Flickors självförtroende och självkänsla ökar när de utbildar sig och de blir mer självständiga. Man vet att barn som har en utbildad mamma har större chans att bli fem år eller äldre. Hon behöver inte tro på rykten som sprids, utan kan själv avgöra vad som kan vara sant när det gäller vård av sina barn och barnuppfostran. Man vet också att mammor som är utbildade ser till att både söner och döttrar får utbildning. Tre regioner i världen har nått full jämställdhet när det gäller inskrivna barn i grundskolan. Regionerna är Kaukasus/Centralasien*, Latinamerika/Karibien* och Sydostasien*. Det finns också regioner där fler flickor än pojkar går i skolan. Så är det i Östasien och i Latinamerika. Fler kvinnor än män arbetar i världen, men ofta utför kvinnor sådant som inte ens räknas som arbete. Men visst är det arbete att laga mat, städa, hämta vatten, samla bränsle att elda med, se efter barnen och sköta jordbruket? Samhällen skulle stanna helt om inte allt detta utfördes av världens kvinnor. När kvinnor får lön, tjänar de oftast mindre än vad män gör. Det gäller i alla länder i världen, också i Sverige. Tittar vi på fördelningen mellan kvinnor och män som sitter i riksdag eller parlament i världen, är en av fem kvinnor. Men jämför man länder med varandra är skillnaderna stora. I flera länder finns inte en enda kvinna i parlamentet, medan parlamenten i andra länder består till hälften eller mer av kvinnor. Kvinnor i Zakpota epicenter i Benin. 13

8 Uppgifter 1) På vilka sätt arbetar Deepa Rajguru med att förbättra förhållandena för kvinnor i sin hemby? 2) Läs i texten ovan om vilka länder som har jämlik inskrivning av barn i grundskolan. Rita in områdena i världen på en karta! 3 a) Gissa, utifrån de kunskaper du har just nu, vilka fyra länder i världen som har flest kvinnor i parlament eller riksdag. Skriv upp dem! b) Gå in på hemsidan Läs texten mitt på sidan. Vilka länder i världen har flest kvinnor i parlament eller riksdag? c) I vilka världsdelar ligger dessa länder? d) Blev du överraskad eller stämde det med vad du trodde? Diskutera! Stjärnuppgifter 4) Klicka på länken och titta på filmen The Girl Effect. Vad kan påverka en ung flickas liv? Gör en lista! Jämför med hur flickor i Sverige har det. Diskutera med varandra. 5) Man kan mäta hur jämställt ett land är genom att se hur många flickor som går i skola hur många kvinnor som finns i ett lands riksdag eller parlament hur många kvinnor som arbetar med annat än jordbruksarbete. Vi jämför jämställdheten i tre länder: Rwanda, Sverige och Saudiarabien. a) Under den första punkten använder vi istället siffror som gäller andel barn, både flickor och pojkar, som börjar grundskolan. I Rwanda är det 98,4 procent, i Sverige 99,3 procent och i Saudiarabien 89,9 procent. b) I Sverige är andelen kvinnor i riksdagen 47 procent. Gå in på hemsidan och titta på rutan till höger hur många kvinnor det finns i Rwandas parlament. Gå sedan in på Sociala-Forhallanden Hur många procent kvinnor finns det i Saudiarabiens parlament? Notera alla siffror. c) I Sverige är andelen kvinnor i arbetsstyrkan 47,3 procent. Klicka på följande länk och ta reda på hur stor andelen kvinnor är i arbetsstyrkan i Rwanda. Klicka sedan på följande länk: och se hur det ser ut i Saudiarabien. d) Sammanställ alla siffror du har fått fram under respektive land. Jämför dem och diskutera i grupp vad som skiljer länderna åt. Kan ett land vara jämställt om det inte finns kvinnor i parlamentet? Om de flesta barn i ett land går i skolan, är det jämställt då? Motivera! Källor: Folkvalda kvinnliga ledare i en by i Indien. Deepa Rajguru kämpar mot diskriminering i sin hemby Sedan 1950-talet har byar, i bland annat Indien, en typ av självstyre. Genom en styrelse får de själva besluta i frågor som har med deras egen by att göra. Sedan 1993 finns en bestämmelse om att en tredjedel av platserna i byråden ska innehas av kvinnor. När 26-åriga Deepa Rajguru valdes som president för styrelsen i hembyn i Rajasthan i Indien, reagerade hon på att det var så mansdominerat. De manliga medlemmarna i styrelsen dominerade mötena och vägrade låta kvinnorna delta. De tyckte att kvinnorna skulle sitta längst bak i rummet under mötena. På det sättet förminskades de kvinnliga ledarnas möjlighet att påverka. Hungerprojektet i Indien har särskilda kurser för att stödja kvinnor att ta mera plats i politiska sammanhang. Deepa deltog i en sådan kurs och bestämde sig för att männ ens dominans inte skulle hindra henne. Istället sa hon vad hon tyckte i olika frågor, och fick stöd av andra kvinnliga ledare i byn. Tidigare togs ofta besluten utan att byinvånarna hade insyn. Ett exempel är när nya vattentunnor skulle köpas in. Det gjordes utan att man öppet visade vad de kostade. Deepa lyckades omförhandla priset på de dyra tunnorna och få dem billigare. Det gjorde att bystyrelsen sparade pengar. Kvinno- och barnmisshandel är vanligt i Indien. Genom att kvinnor, och män, får veta att det är förbjudet enligt indisk lag kan misshandel aktivt motarbetas. Deepa är en av dem som informerar om detta. Hon berättar också för kvinnor om pensioner, projektpengar och stöd som de kan ansöka om att få. Som aktiv i byns styrelse försöker hon få andra kvinnor att också bli aktiva. Hur går det med jämställdheten i världen? Det är svårt att mäta hur jämställda kvinnor och män är i ett samhälle, men det går. Mätningar görs av hur många flickor som går i skolan, hur många kvinnor som sitter i riksdag eller parlament och hur många kvinnor som arbetar med annat än jordbruksarbete. Det har gått framåt med utbildningen bland barn i världen. Idag går över 90 procent av alla barn i grundskola. Nästan lika många flickor som pojkar får grundskoleutbildning, om man slår ihop siffrorna från världens alla länder. När det gäller gymnasieskolan har också utvecklingen gått starkt framåt. Sedan år 2000 har andelen kvinnor i parlamenten i världens länder ökat från 14 till 20 procent. Men fördelningen mellan världens länder är mycket ojämn. På vissa ställen har man infört regler som tvingar fram att kvinnor ska delta i det politiska livet. Kanske gör det att kvinnornas antal i politiken ökar sakta, men säkert. Det är mindre jämställt i fattiga länders parlament än i rika, men skillnaderna är inte så stora som man skulle kunna tro. Man kan se att färre kvinnor än män arbetar med annat än jordbruksarbete, att de tjänar mindre och har osäkrare anställningar. Centralasien består bland annat av Afghanistan, Kazakstan och Mongoliet. Karibien kallas också Västindien och består bland annat av Haiti, Jamaica och Kuba. Sydostasien består bland annat av Indonesien, Thailand och Vietnam

9 Mål 4: Minska barnadödligheten. När man pratar om barnadödlighet i millenniemålen, men ar man det antal barn under fem år som dör. Nu är siffran cirka barn varje dag i världen och många av dem mister sitt liv under sin allra första månad. Många skulle ha kunnat räddats om de fått bättre sjukvård, rent vatten och fått sova under myggnät med insektsmedel mot malaria*. Undernäring gör dessutom barn mer sårbara för sjukdomar och det gör också dålig hygien. I det afrikanska landet Angola är det 73 gånger så hög risk för ett barn under fem år att dö, som i Sverige. Just i Afrika är det tre sjukdomar som orsakar hälften av alla dödsfall: lunginflammation, diarré och malaria. Med förebyggande arbete och behandling kan många barn räddas, utan att det kostar särskilt mycket. Enkla åtgärder som antibiotika* kan häva en infektion i luftvägarna och en enkel sockersaltlösning förhindrar uttorkning vid diarré. Vaccinering mot vanliga barnsjukdomar kan rädda många barns liv. Få barn i u-länderna vaccineras mot mässlingen, som är en mycket smittsam barnsjukdom. Därför dör många spädbarn av sjukdomen i dessa länder. Ett av sätten att mäta barnadödligheten i världen är att undersöka hur många barn som vaccineras mot mässlingen. Där har man kunnat se att de barn som lever i fattiga familjer, som bor på landet eller som har föräldrar som inte har gått i skola, ofta inte vaccineras. Man kan också se att barn som har många äldre syskon som är ovaccinerade, inte heller vaccineras. Barn med en mamma som kan läsa och skriva har större chans att överleva sin femårsdag. Detsamma gäller barn som lever i en familj som har en hygglig inkomst, jämfört med en riktigt fattig familj. Källor: Mamma med barn utanför Bangladesh huvudstad Dhaka. 17

10 Bara 25 gram pulver från moringablad ger en människa dagsbehovet av kalcium*, A-vitamin och nästan hela järn behovet, och en hel del andra mineraler, vitaminer och prote iner. När barn äter den som grönsaksrätt får deras mat ett bättre näringsinnehåll, och om gravida äter bladen ökar födelsevikten hos nyfödda. Dessutom förbättras bröstmjölk ens kvalitet hos ammande mödrar. Grupper med unga i Benin har engagerats för att plantera äppel-, cashew- och palmträd, men också tusentals moringaträd. Moringabladen mals och paketeras så att de kan säljas och ge inkomster. Jag har använt moringablad under tre månader som tillägg i min mat och i gröten som jag ger min pojke, berättar 22-åriga mamman Christine Kpatali. Hon bor i byn Lèma som ligger i södra halvan av det västafrikanska landet Benin. Jag kan intyga att sjukdomar som diarré, kräkningar och hosta, som mitt barn led av innan jag började använda moringabladen, har försvunnit nu, säger hon. Christine har gått en kurs i Hungerprojektets regi om hur man kan använda sig av det som moringaträden kan erbjuda och delat med sig av sina kunskaper till andra mödrar i byn. Tyvärr finns inte träden så nära oss som vi skulle vilja. Ofta måste vi hämta bladen vid epicentret. Nu planterar vi träd närmare våra hus för att vi lättare ska kunna komma åt bladen, berättar Christine. Uppgifter 1) Vilka sjukdomar kräver flest barns liv i Afrika? 2) Gå in på sidan Läs i texten vilket land i världen som har högst barnadödlighet. a) På vilka sätt förbättrar den unga mamman Christine Kpatali chanserna för sitt barn och andra mammors barn att överleva? 3) Du har läst ovan om orsaker till att barn dör runt om i världen. I Sverige har vi en låg barnadödlighet. Gör en lista på orsaker som du tror gör att så få barn dör i vårt land. Stjärnuppgifter 4) Läs om familjer som inte vaccinerar sina barn mot mässlingen i texten ovan. Tänk ut tre enkla åtgärder som kan få familjer att vaccinera sina barn. 5) Varför tror du att ett barn som har en mamma som kan läsa och skriva, har större chans att överleva? Mirakelträdet Moringa räddar barn och mammor Moringaträdet kommer ursprungligen från norra Indien, men numera finns det runt om i Asien, i Sydamerika och Afrika. Många kallar det mirakelträdet. Moringaträdet växer fort och trädets blad är bland det mest näringsrika som finns. Barken är perfekt att elda i ugn med, man kan göra olja som används i tvål och lampor och för att smörja redskap med. Men det största miraklet är hur näringsrikt det är. Hur går det med barnadödligheten i världen? Barnadödligheten har minskat med nästan hälften sedan 1990, men 2011 var det fortfarande nära sju miljoner barn under fem år som dog runt om i världen. Det är ungefär lika många som bor i Israel Att barnadödligheten gått ner beror till stor del på massvaccinering, att fler har fått tillgång till rent vatten och satsningar på malariabekämpning. Två områden har gjort stora framsteg och det är Nordafrika och Östasien, där bland annat Kina ingår. Fyra länder i Afrika söder om Sahara har lyckats minska antalet barn som dör med 50 procent eller mer. Men i andra länder på samma kontinent har det gått betydligt sämre. Det är glädjande att fem av världens fattigaste länder, Bangladesh, Eritrea, Laos, Nepal och Östtimor, har lyckats minska barnadödligheten med 60 procent eller mer. Malaria är en mycket vanlig sjukdom i till exempel Afrika och Asien. Sjukdomen sprids via myggor och ger feber, frossa, huvudvärk och ont i lederna. Varje år blir miljontals människor sjuka i malaria. Kalcium bygger upp ben, tänder och muskler. Antibiotika är ett läkemedel som behandlar infektioner som orsakas av bakterier

11 Mål 5: Förbättra mödrahälsan. Ett av FN:s mål för mödrahälsan i världen är att antalet mammor som dör när de föder barn, ska minskas med tre fjärdedelar. Man började mäta 1990 och håller på till På landsbygden i Indien dör en mamma var femte minut på grund av dålig hälsa, otrygga födslar hemma och brist på hälsovård av god kvalitet. Andra problem är att kvinnor inte får tillräcklig hjälp av utbildad personal när de ska föda. Kanske vet kvinnorna inte ens om att de kan få hjälp och för andra är det långt till närmaste mödravårdsklinik. Många är undernärda och har fött många barn under flera år, samtidigt som de har andra sjukdomar. Vad kan göras för att förbättra livet för världens mödrar? Det finns många sätt. Rådgivning om hur man bör äta under graviditet och amning, besök hos barnmorska minst fyra gånger under graviditeten och familjeplanering, är några. Familjeplanering innebär att informera om att det finns preventivmedel för att vänta med, eller helt undvika, graviditet. Det finns unga flickor som föder barn trots att de är barn själva, en del är bara 13 eller 14 år. Att föda barn som tonåring innebär risker för hälsan. Man vet också att flickor som inte har någon utbildning föder sitt första barn tidigare och föder fler barn, än de som gått i skolan. I kulturer där unga flickor gifts bort tidigt, lyssnar man sällan till deras egna åsikter och önskemål. Hälsan hos mödrar påverkas av de åsikter som finns om kvinnor i den kultur som råder i landet där de bor. Om kvinnor har låg status och betydelse i ett land, bryr man sig inte om mödrars behov och rättigheter. I länder där kvinnors värde är högt är det tvärtom. Därför kan man säga att millenniemål 5 hänger ihop med ett annat av FN:s millenniemål: mål 3 om att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Källor: Mercy kunde föda sin son Enock på mödrakliniken. Mercy Thomas slapp att gå långt för att föda säkert I Hungerprojektets epicenter Mpingo i det sydöstafrikanska landet Malawi, byggdes en mödraklinik Då fanns inte tillräckligt med medicinsk utrustning och inte heller nog med utbildad personal som kunde hjälpa till vid förlossningar och kliniken kunde inte öppna. Efter ett par år, genom ett samarbete mellan myndigheter och företag, kunde man utrusta kliniken så att den kunde öppna. Kliniken invigdes 2011 och redan dagen efter födde 25-åriga Mercy Thomas en välskapt pojke där. Hon döpte honom till Enock. Hon hade bestämt sig för att bli den första kvinnan att föda på kliniken. Den ligger så nära hennes hemby att hon knappt behövde gå en kilometer för att nå den. Det här är mitt tredje barn, de första två är flickor. Förut var jag tvungen att gå långt, sju kilometer, för att föda säkert på en annan hälsoklinik. Det här området är kulligt och bergigt och det är svårt för en gravid kvinna att gå där till fots. Så många av mina vänner har fött hemma och några har dött, de nyfödda också, berättar Mercy. Under de två första veckorna på mödrakliniken i Mpingo föddes sex små barn, en pojke och fem flickor. Dessutom har 88 kvinnor fått mödravård innan förlossningen och 16 barn under fem år har gått igenom hälsokontroller

12 Jag tackar dem som har öppnat den här mödrakliniken. Inom en kilometers avstånd har vi ett bra ställe att föda på, säger Mercy. Idag har kliniken ett fullt utrustat förlossningsrum, tio sängar för mödravård och lika många sängar för vård av mammor och barn efter förlossningen. Mål 6: Stoppa spridningen av hiv, aids och andra stora sjukdomar. Uppgifter 1) Läs i texten om mödrahälsan i världen. Vad kan göras? 2) Hur påverkar fattigdom och analfabetism unga flickor och kvinnor? Diskutera! 3) Läs igenom mål 3 om att öka jämställdheten mellan kvinnor och män, och mål 5. Försök med egna ord förklara på vilka sätt målen 3 och 5 går in i varandra. 4) Hur gör mödrakliniken i Mpingo att Mercy Thomas och andra mammor känner sig säkrare än tidigare? Hur går det med mödrahälsan i världen? Det är långt till att nå det mål som FN har satt upp för mödravården. Det visar att det finns regeringar som inte bryr sig så mycket om hälsan hos små barn och kvinnor. Men ändå har förbättrad hälsovård gjort att hälften så många mödrar dör idag, som när man började mäta Men tyvärr stämmer inte alltid de siffror som länderna skickar till FN med verkligheten. Fler kvinnor far illa än vad som rapporteras. När det gäller familjeplanering* har biståndet minskat, trots att behovet har ökat. Fler kvinnor världen är numera i fertil ålder*, så bistånd till familjeplanering borde istället ha ökat. Med mer familjeplanering minskar antalet mödrar och nyfödda att vårda. Idag har bara hälften av världens kvinnor tillgång till mödravård. På landet är det dubbelt så vanligt att tonåringar får barn, som i stan. Stjärnuppgift 5) Föreställ dig att du arbetar på en byrå som fått ett uppdrag att arbeta fram ett informationsmaterial om mål 5. Du ska göra tecknad information som hjälper blivande mödrar som inte kan läsa och skriva. Informationen ska vara tydlig och ingen text får användas, endast tecknade bilder. Du får använda information som underlag från det här häftet, men kan även använda annan från internet, till exempel Källor: Familjeplanering. Det är inte självklart för alla kvinnor i världen att själva välja när och hur många barn de vill ha. Genom undervisning och information om sex och samlevnad och om preventivmedel, kan unga flickor undvika att bli gravida. Kvinnor med många barn kan undvika oönskade graviditeter. Det kallas familjeplanering. Fertil ålder betyder den ålder då man är fruktsam, alltså då man kan få barn. Hiv och aids upptäcktes på 1970-talet och 1997 var det år då flest människor i världen smittades smittades 2,6 miljoner färre än 1997, nästan lika många som i storstaden Chicago i USA. Hiv och aids smittas via blod och sperma. Man ska vara försiktig med oskyddat sex och om man blöder eller måste arbeta med blod. Narkomaner som använder sprutor riskerar också att smittas. Hiv läker inte av sig själv utan är ett virus* som finns i kroppen hela livet. Enligt svensk lag måste man tala om för den man har sex med, om man är smittad och man måste använda skydd. Genom att mäta hur många åringar runt om i världen som fått viruset, kan man se utbredningen av sjukdomen. På vissa ställen i världen är det vanligt att historier och skrock sprids om hur, eller hur man inte, smittas av hiv. Rykten finns om att sex med en oskuld skyddar mot sjuk domen eller att det hjälper att duscha efter samlag. På andra ställen tror man att andar eller viss mat ger skydd eller att hiv och aids kan smitta via toaletter eller genom beröring. Inget av detta är sant. Genom att fråga vad åringar runt om i världen vet om sjukdomen, kan man få reda på var och hur falska rykten sprids. Då kan man ge rätt information så att människor kan skydda sig. I områden där man inte kan läsa och skriva, sprids information till exempel genom små seriestrippar som delas ut eller sticks in emellan frukt och grönsaker på marknaden. Information kan också spridas via tv-serier och teaterpjäser. Det finns inget vaccin mot hiv och aids och ingen medicin kan ta bort viruset ur kroppen. Men det finns bromsmediciner* som man måste ta i resten av sitt liv. De gör att den som är smittad nästan kan leva ett vanligt liv. En annan allvarlig sjukdom är malaria som sprids via myggstick. Två barn i minuten dör av sjukdomen världen över. Genom att barn under fem år får sova under myggnät som är preparerade, kan de skyddas. Om malariasjuka barn får rätt medicinsk behandling kan de räddas och detsamma gäller lungsjukdomen tbc. Källor: Hälsoutbildning vid Beterou epicenter, Benin

13 Uppgifter 1) Hur kan man skydda sig själv mot hiv-viruset? 2) Du träffar en person som inte vet något om hiv och aids. Nämn fyra saker om sjukdomen som du tycker är viktigast att berätta om. Motivera! 3) Läs i texten om hur man kan sprida information om farliga sjukdomar till människor som inte kan läsa eller skriva. Kan du själv komma på andra sätt? Använd din fantasi! 4) På vilka sätt kan man förhindra eller hjälpa dem som fått malaria eller tbc? Stjärnuppgift 5 a) Gå in på och titta hur stor andel av befolkningen i Sverige som är HIV-smittade, i rutan till höger på sidan. b) Gör samma sak med fakta från Lettland i östra Europa landguiden.se/lander/europa/lettland/sociala-forhallanden. Titta i rutan till höger. c) Gör detsamma med denna länk för det afrikanska landet Tanzania Titta i rutan till höger. Gör en jämförelse mellan vad som står i den löpande texten mitt på sidan på de olika ländernas sidor. d) Vad skiljer sig åt i de tre länderna när det gäller sociala förhållanden? e) Hur liknar de tre länderna varandra när det gäller sociala förhållanden? f) Med hjälp av den information du har, fundera på vad som kan göra att något land har större andel hiv-smittade och något annat har en låg andel. Motivera. Hur går det med att stoppa spridningen av hiv och aids i världen? Unge Augustine Nortu vill stoppa hiv och aids Augustine Nortu lever i byn Matskope i Ghana i Väst afrika deltog han i en workshop om hiv och aids. Nästa steg var att bli volontär genom Hungerprojekt et och arbeta frivilligt utan lön, med att utbilda andra om hiv och aids. Efter det började han leda egna utbildningar och tre andra byinvånare hängde på. Han och de barn han arbetade med började framföra teaterpjäser som handlade om hur man kan prata om hiv och aids. Han ville hjälpa till att bryta tystnaden och skammen kring sjukdomen. Efter ett tag började grundskolor runt byn bjuda in honom och barnen för att undervisa och spela upp teater pjäser på detta tema. Ryktet spreds och volontärerna började samarbeta med Augustines engagemang i hälsofrågor har gett honom självförtroende och respekt. sjuksköterskorna i byn. Volontärerna fick utbildning i när ingslära och bekämpning av malaria och på så sätt fick sjuk sköterskorna mer tid över att arbeta mer med hiv- och aidsfrågor. I december 2010 började Augustine en utbildning till vård assistent. Idag är han anställd och har arbetat på flera sjukhus. Han arbetar fortfarande med utbildning i sitt område och har valts till sekreterare i styrelsen för Hungerprojektets epicenter i Matskope. Det här har gjort att jag har fått självförtroende, re spekt och viktigast av allt, att jag nu jobbar med hälsofrågor. Det är som om jag har blivit en ny människa. Det går bra för de ungdomar som utan betalning och på sin fritid ställde upp och hjälpte mig. Jag tror att de också kommer att förändras, säger Augustine. Sedan 1997, när spridningen av hiv och aids var som högst, och fram till nu har lika många personer som bor i staden Rom sluppit sjukdomen. Alltså 2,7 miljoner människor. Det går bättre och bättre med att förhindra att smittan förs vidare. Av de som redan fått hiv och aids överlever fler än någonsin tidigare var det tretton gånger så många som hade tillgång till bromsmediciner, om man jämför med I Östeuropa och Centralasien ökar smittspridningen. Trots att den minskar i Afrika är det ändå flest drabbade i världen som bor där. När det gäller malaria har stora framsteg gjorts i bekämpningen av sjukdomen. Flera hundra miljoner preparerade myggnät har delats ut de senaste två åren och det har gett resultat. Sedan år 2000 har 25 procent färre drabbats av malaria. Ofta har hiv-smittade också lungsjukdomen tuberkulos, eller tbc som den också kallas. Men också här har det hänt mycket. När fler och fler hiv-smittade fått bromsmedicin så minskar också risken att drabbas av tbc. Virus orsakar virussjukdomar som till exempel herpes, hiv eller en vanlig förkylning. Vissa sjukdomar går att vaccinera sig mot, men inte mot hiv eller förkylning. Bromsmedicin är mediciner som minskar mängden virus och bromsar sjukdomen

14 Mål 7: Säkra en miljömässigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling betyder att det människor gör idag inte bara ska gynna dem själva och ge dem ett bra liv. Det måste fungera under längre tid och får inte vara negativt för kommande generationer. Hållbar utveckling kan sammanfattas under tre rubriker: Social hållbarhet alla människor ska få sina grundläggande mänskliga behov uppfyllda, som mat, vatten, tak över huvudet, trygghet. Ekonomisk hållbarhet att vara rädd om materiella ting och ta vara på de resurser och den kraft som människor har. Ekologisk hållbarhet utvecklingen ska anpassas till vad miljön och människans hälsa tål. Hur kan man ta reda på om ett lands utveckling är hållbar? Ett sätt är att mäta hur mycket av växthusgasen* koldioxid som släpps ut, från till exempel industrin och trafiken. Målet är att koldioxidutsläppen ska minska med hälften mellan 1990 och Men idag ökar utsläppen från utvecklingsländerna och i i-länderna är utsläppen redan höga. Många tycker att i-länderna har ett stort ansvar att sänka sina utsläpp och att göra av med mindre energi. Ett annat sätt att mäta är hur mycket skog som finns i olika länder. När skogen huggs ner försvinner växter och djur och den biologiska mångfalden, alltså antalet olika arter, minskar. Det drabbar i slutändan människan som är beroende av att naturens samspel fungerar. Utan rent vatten att dricka blir vi sjuka och riskerar att dö. Därför satsas det mycket på att människor ska kunna dricka rent vatten. Det och tillgång till toaletter hör ihop. Ofta gör människor sina behov i floder och sjöar, eftersom det inte finns några toaletter. Detta vatten används sedan som dricksvatten till både människor och djur, eller används för att tvätta sig i. Man undersöker också hur många som lever i slumområden, ofta i utkanten av världens största städer. Där är förhållandena när det gäller vatten, toaletter, hälsa, sjukvård och möjligheter till utbildning mycket dåliga. Berättelsen om Erick Kafuruma är ett exempel på hur man kan ta vara på människors kraft och resurser. Källor: Den här mannen i Bangladesh ville lära sig fiska och leva på sin inkomst, så han utbildades av Hungerprojektet.

15 Uppgifter 1) Vilka olika typer av hållbar utveckling finns det? 2) Gå in på och läs om varför så många flickor hoppar av skolan i förtid. Vilka är dina tankar om detta? 3) Gå in på hemsidan och läs om orsakerna till att det är brist på rent dricksvatten runt om i världen. Motivera och diskutera kring dina synpunkter med klassen/gruppen. a) Vilka orsaker finns just nu inte i Sverige? b) Vilka orsaker skulle kunna finnas i Sverige? Varför? c) Vilka orsaker kan inte finnas i Sverige? Varför? 4) Gå in på och skrolla ner till filmen om hållbar utveckling The future we want. Diskutera frågorna i grupp som står under klippet efter filmen. Stjärnuppgift 5) Runt om i världen satsas mycket på mikrolån som kvinnor kan få och bistånd särskilt riktat till kvinnor. Varför tror du att målgruppen så ofta är kvinnor? Ge minst fyra skäl som du kan motivera. Använd dig av de kunskaper du fått när du arbetat med de övriga målen. Källa: Hur går det med den miljömässigt hållbara utvecklingen i världen? Det är aldrig för sent att börja med något nytt 74-årige Erick Kafuruma är pensionerad soldat och jordbrukare. Han bor i en by i Uganda i östra Afrika. Efter pensioneringen från armén ville han ha något att göra, så han började med biodynamisk odling*. De flesta i samhället där han bor ville inte vara med på hans nya idéer, trots att han arbetat mycket för att få fler människor att delta. Men efter ett tag hittade han några personer som tänker på samma sätt som han gör. Han uppmuntrade också sin fru att vara med i en grupp för mikrolån, små lån som fattiga kan få tillsammans med andra. Han och hans fru använde pengarna från mikrolånet till att förbättra sin egen Erick fick ett lån från mikrofinansbanken och började odla biodynamiskt. fruktträdgård. I sådana grupper får man, förutom lånet, betydelse full information om nya saker som händer och kan på så sätt följa med i utvecklingen. De som bor i Erick Kafurumas by tar honom inte alltid på allvar, men personalen på epicentret Mbarara har utsett honom som deras talesperson. De vill att han ska arbeta för förändring och sätta igång olika projekt. Framöver planerar man att börja med ostronodling och biodling och att anlägga en fruktträdgård. Erick Kafuruma vill fortsätta att skapa hållbarhet och påverka människor att ta till sig effektivare jordbrukstekniker. Så kan människorna i byn bli självförsörjande och visa kommande generationer hur man kan överleva på ett bra sätt. Av allt det man mäter går det bäst med tillgången till rent vatten. Hela 89 procent har idag möjlighet att dricka vatten av god kvalitet, det är nästan nio av tio personer. Men det går inte lika bra med utbyggnaden av toaletter. Målet att halvera det antal människor som inte har tillgång till en toalett, kommer inte att uppnås förrän 2049, med dagens utvecklingstakt. Antalet människor som lever i slum ökar, över 800 miljoner lever under mycket dåliga förhållanden utanför stora städer, särskilt i Afrika söder om Sahara. Skyddet för olika djur- och växtarter har förbättrats, men ändå minskar antalet arter. Detta hör bland annat ihop med att mycket skog huggs ner. Men det finns ljusglimtar: särskilt i Kina återplanteras idag mer skog än vad som huggs ner. I Sverige har antalet nationalparker* och naturreservat* ökat under de senaste åren, eftersom riksdagen har stiftat nya lagar om biologisk mångfald och hållbar utveckling. När det gäller koldioxidutsläpp ser det inte bra ut i världen. Istället för att minska, har utsläppen ökat sedan 1990 då man började mäta. Källor: Växthusgaser finns både naturligt och kan vara konstgjorda. Förutom koldioxid räknas till exempel vattenånga, metan och ozon som växthusgaser. Tillsammans påverkar de och höjer temperaturen på jordens yta. Biodynamisk odling är ett sätt att odla då man tar hänsyn till naturen och krafter som påverkar människor och annat levande på jorden. Nationalparker är naturområden med växter och djur som rege r ingen tycker ska bevaras. Marken ägs av staten. Naturreservat är skyddade enligt lagen. Där ska man bevara, återställa eller skapa nya miljöer för människor, växter och/eller djur. I Sverige finns över sådana reservat

16 Mål 8: Öka samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar. Uppgifter 1) Testa dig själv om hur mycket du kan om millenniemålen. Gå in på 2) Testa hur allmänbildad du är om hur det står till i världen! Gå in på b) Med de kunskaperna i bakhuvudet, klicka på länken youtube.com/watch?v=ygiwz5khhr0 och se filmen om somaliska ungdomar. Klippet är textat på engelska och du måste vara bra på språket om du ska kunna hänga med. Det åttonde målet handlar om ansvaret som de rika länderna har för att alla millenniemålen ska kunna uppnås. De rika länderna har lovat de fattiga länderna att hjälpa dem med bistånd*. Det löftet betyder att de ska ge 0,7 procent av sin BNI i bistånd till fattigare länder. BNI är ett mått på hur mycket varor och tjänster som produceras i ett land, men också hur mycket handel som sker med utlandet. De flesta länder ligger långt under målet på 0,7 procent. Bara fem länder i världen uppfyller löftet. Att lägga 0,7 procent i bistånd är för många rika länder ingen omöjlighet. Det handlar snarare om att de bestämmer sig för vad som är viktigast att satsa på. I många rika länder betalar man till exempel mer pengar i bidrag till sitt eget jordbruk, till militär upprustning eller till tobak. Av de 25 miljarder dollar som utlovats till de fattigaste länderna, har mindre än hälften, bara 11 miljarder, verkligen betalats ut. I många länder finns tullar* för varor som förs in i landet och stora bidrag ges till vissa varor som produceras inom landet. Bomullsodlare i USA, ett land som egentligen inte är så väl lämpat för bomullsodling, får stora bidrag för att fortsätta odla. Priserna kan då hållas låga på den internationella marknaden. Effekten blir att bomull som kommer från länder i Afrika, som passar bättre för bomullsodling, inte kan sälja bomullen lika billigt på grund av höga avgifter eller tullar. Många fattiga länder hålls kvar i fattigdom eftersom de lånat pengar under en period då det var billigt att låna och räntan var låg. Lånen användes ibland på ett dåligt sätt och inte för att bygga upp utbildning, sjukvård och möjligheter till arbete för den egna befolkningen. När sedan olika internationella kriser inträffade, ökade räntorna på lånen. Ländernas lån blev allt dyrare och betalades tillbaka under många år. Idag har 40 av de allra fattigaste länderna i världen fått sina skulder avskrivna. Men fortfarande betalar vissa fattiga länder av dyra lån som hindrar dem från att utvecklas. Många ser en ljusnande framtid till exempel i Afrika, där den ekonomiska utvecklingen går fort. Orsaken är skuldavskrivningar, förändringar i ekonomierna, färre krig, investeringar* från utlandet och nya partners att handla med. Allt detta sammantaget förklarar framgångarna. En annan del av mål 8 är att göra ny teknik tillgänglig för alla, också för de allra fattigaste. Det betyder satsningar på mobiltelefoni och utbyggnad av internet. Dessutom arbetar man för att, tillsammans med läkemedelsföretag, se till att läkemedel finns och kan köpas till låga priser i utvecklingsländer*. Källor: Stjärnuppgift 3 a) Leta reda på fakta om Somalia om medellivslängd, barnadödlighet, läs- och skrivkunnighet, antal kvinnor i parlamentet på länken Bara fem av världens länder har nått upp till målet att 0,7 procent av deras BNI (bruttonationalinkomst) ska ges i bistånd. De länderna är Danmark, Holland, Luxemburg, Norge och Sverige. Utvecklingsländernas del av den internationella handeln har ökat, även om man inte rättat till alla bestämmelser som gör att handeln inte är rättvis för de fattiga länderna. Det har gått framåt när det gäller utbyggnad av mobiltelefoni och internet i utvecklingsländerna. År 2010 hade tre av fyra i världen tillgång till en mobiltelefon och en av tre kunde gå ut på internet. Det här har stor betydelse för Källor: Hur går det med samarbetet kring bistånd, handel och skuldavskrivningar? Bistånd kallas den hjälp som länder eller stora organisationer ger till andra länder för att minska fattigdom, öka demokratin och bidra till en hållbar utveckling. Bistånd kan också ges till länder vid större katastrofer. Tull är en avgift eller skatt som måste betalas när en vara lämnar ett land och kommer in i ett annat. Investeringar är ekonomiska satsningar av företag. Utvecklingsländer är de länder i världen där invånarna har en låg inkomst per person. människor i kontakten med till exempel banker, sjuk- och hälsovård

17 Vad innebär FN:s åtta millenniemål? Kommer vi att uppnå dem till 2015? Vad kan du och jag och vi till sammans göra? Det här studiematerialet riktar sig till er elever, främst i åk 7-9, som är nyfikna och vill veta mer! Här berättar vi om millenniemålen och ger ett exempel från verkligheten till vart och ett av dem. Därefter kopplas uppgifter till dessa texter. Och så berättar vi förstås vilka viktiga framsteg som har gjorts. Du kan jobba med materialet enskilt eller ha det som underlag för diskussioner i klassrummet. Dina idéer, erfarenheter och tankar är viktiga! Du kanske inte kan förändra världen, men du kan göra mycket mer än du tror. Det här studiematerialet är framtaget av Hungerprojektet tillsammans med journalisten och läromedelsförfattaren Ulla M. Andersson, som har en lång erfarenhet som lärare bakom sig. Hungerprojektet är en global ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom, och som arbetar med alla FN:s millenniemål. Vi hoppas att ni ska få glädje av innehållet i det här häftet, och att det ger mersmak! INVESTERA DU OCKSÅ Hungerprojektet avskaffar hunger och fattigdom genom att väcka lokal entreprenörsanda. Det ger bestående resultat och äkta framtidstro. Hungerprojektet har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Plusgiro: , Bankgiro: Text och uppgifter: Ulla M. Andersson, Skrivstället Väst. Foto: Anneke Verbraeken, Johannes Odé m.fl. Produktion: The big plan. Tryck: Tryckfolket.