En kvalitativ studie av NGO:s syn på trafficking

Transkript

1 Kriminologiska institutionen En kvalitativ studie av NGO:s syn på trafficking Uppsats 15 hp Kriminologi Påbyggnadskurs i allmän kriminologi (30 hp) Höstterminen 2007 Sofia Nordgren

2

3 Sammanfattning Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka problem olika NGO:s, non-governmental organizations, menar ligger bakom trafficking. Studien syftar att ta reda på vad som anses ligga bakom trafficking, om de undersökta NGO:s ser några strukturella orsaker samt undersöker om de ser ett samband mellan trafficking och andra former av organiserad brottslighet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys av broschyrer, artiklar och informationsmaterial som har gått att beställa eller läsa på organisationernas hemsidor. De Undersökta NGO är organisationer med en svensk bas och tydlig profil kring traffickingfrågan. Sju organisationer har undersökts: Ecpat, Rädda Barnen, UNICEF, Kvinna till Kvinna, Individuell Människohjälp, Baltic Fem och Plan. Analysen visar att samtliga NGO hävdar att offret är fritt från skuld. Man ser också ett antal olika orsaker bakom trafficking. Ecpat och Kvinna till Kvinna lägger främst ansvaret på köparens efterfrågan och Ecpat menar att trafficking styrs av marknadsekonomiska principer. Dessa orsaker ligger på ett individuellt plan medan övriga NGO främst lägger orsakerna på ett strukturellt plan. Fattigdom och problem sammankopplade med fattigdom samt genusstrukturer orsakar trafficking, menar övriga NGO:s. Samtliga NGO:s lägger huvudorsakerna på antingen individen eller strukturen och arbetar därmed mot trafficking på olika sätt Kopplingar dras mellan trafficking och annan organiserad brottslighet, men kopplingen diskuteras inte djupare av de undersökta NGO:s. Ecpat menar att de enorma vinsterna som trafficking drar in hjälper till att finansiera annan organiserad brottslighet, så som internationell vapen- och narkotikahandel. Ingen av de undersökta NGO:s diskuterar någon koppling mellan öppnare gränser och ökad internationell brottslighet.

4

5 Innehåll: 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Definitioner Kriminologisk relevans Disposition Metod och material Material Materialets omfattning Materialproblem Undersökta NGO:s Kvinna till Kvinna Rädda Barnen Individuell Människohjälp Ecpat Baltic Fem Plan UNICEF Metod Validitet och reliabilitet Teoretiska utgångspunkter Det idealiska offret Genus Socialkonstruktivism och konstruktionen av sociala problem Tidigare forskning Inledning Fattigdom och människohandel Trafficking en intervjustudie med nyckelpersoner inom svenska myndigheter och organisationer Analys Inledning Offrets skuld Köparna bär ansvaret Fattigdom som främsta förklaring Genusperspektivet Organiserad brottslighet Avslutande diskussion Referenser Material Publikationer

6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt FN har trafficking ökat explosionsartat under det senaste årtiondet. Människor över hela världen blir offer för trafficking i olika former för sexuella ändamål eller som slavar i industrier och andra farliga arbeten. FN anser att ökningen är störst i Central- och Östeuropa, samt i forna Sovjetunionen och att det främst är kvinnor och barn som blir utsatta för handel för sexuella ändamål. Trafficking är nästan alltid en form av organiserad brottslighet och har likt annan organiserad brottslighet blivit globaliserad. De personer som blir handelsvaran genom trafficking ska alltid betraktas som offer, menar FN:s avdelning för narkotika och brottslighet ( ). Trafficking går ofta genom minst tre länder eller områden. Man brukar tala om ursprungsland, transitland och destinationsland. Sverige fungerar i första hand som destinationsland och transitland, det vill säga ett land som offren och hallickarna passerar på väg till andra länder. Traffickingströmmar går främst från öst till väst och från fattiga länder till rika. Till Sverige kommer många offer från Baltikum, många med löften om bra jobb som servitriser eller au pairer. Medias uppmärksamhet kring trafficking har ökat under de senaste tio åren och därmed har allmänheten fått större kunskap kring problemet. Under senare år har ett antal kinesiska flyktingbarn försvunnit från Sverige. De har kommit till Sverige alla utrustade på samma sätt med bland annat mobiltelefon, ryggsäck och en viss summa pengar. Ganska snart efter ankomsten till flyktingförläggningen har de försvunnit. Våren 2005 greps ett antal personer misstänkta för människosmuggling på Amsterdams flygplats. I samband med detta gripande återfanns några av de barn som hade försvunnit från Sverige ( ). I detta fall användes Sverige som transitland och historien om de kinesiska flyktingbarnen fick stort genomslag i media och hos allmänheten. Även Lukas Moodyssons film Lilja 4-ever skapade en stor debatt kring trafficking och vad man skulle göra åt problemet. Trots att Lilja 4-ever är fiktion fick den stor uppmärksamhet och engagerade många. Uppmärksamheten kring trafficking verkar bara öka, vilket gynnar de NGO:s som är beroende av bidrag från allmänheten. 3

8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika non-governmental organizations, NGO:s, ser på trafficking. Jag är ute efter att undersöka vad man anser ligger bakom uppkomsten av trafficking och vad problemet grundas i. Jag är även ute efter att se hur olika NGO:s beskriver traffickingoffret. Genom en analys av olika NGO:s material vill jag undersöka deras bild av trafficking, offren för trafficking och vad som orsakar problemet. Mina frågeställningar grundas i två olika teman. 1. Offret: Hur ser NGO:s på offren för trafficking? Skuldbeläggs offren eller anses de vara helt fria från skuld? Menar man att offren kan påverka huruvida de hamnar i trafficking? 2. Orsaker: Vilka orsaker ligger bakom trafficking, enligt NGO:s? Hur menar NGO:s att trafficking uppstår? Vilka åtgärder mot trafficking förespråkar de undersökta NGO:s? 1.3 Definitioner Begreppet trafficking kan användas på olika sätt. Ordet trafficking används oftast om människohandel för sexuella ändamål, men kan också innebära slavhandel eller organiserad droghandel. Trafficking nämns också ofta i samband med människosmuggling, men det finns en tydlig skillnad mellan de två begreppen. De personer som hamnar i människosmuggling är flyktingar som har givit sitt samtycke till smugglingen, medan offer för trafficking inte har givit sitt samtycke eller inte har fått veta till fullo vad de ger sig in på. En annan skillnad är att människosmugglig slutar med att personen når destinationslandet. Trafficking däremot slutar inte där, utan framme i destinationslandet blir offret utnyttjat för ekonomisk vinning ( ). Jag kommer i fortsättningen att tala om människohandel för sexuella ändamål när jag talar om trafficking. Detta gäller även undersökta NGO:s som också syftar på människohandel för sexuella ändamål när de nämner trafficking. Varför jag har valt det internationella ordet trafficking framför det svenska ordet människohandel motiverar jag med att jag anser att ordet trafficking har fått tillräckligt stor utbredning i det svenska språket. Flera av de undersökta NGO:s använder sig också av ordet trafficking, vare sig de skriver på svenska eller engelska. Genom att använda begreppet NGO gör jag en ganska bred definition av de organisationer jag har undersökt. NGO står för non-governmental organization, icke statlig organisation, och syftar på en 4

9 organisation som inte är knuten till någon statsmakt eller regering. Begreppet användes av FN vid grundandet 1945 i artikel 71, kapitel 10 i Förenta Nationernas stadga ( ). NGO är svårt att översätta direkt till svenska och jag väljer att använda mig av denna engelska term då jag inte hittar någon passande svensk motsvarighet. Det svenska ordet intresseorganisation ger intrycket av att organisationen driver en specifik fråga politiskt. Hjälporganisation passar inte heller in på beskrivningen av samtliga organisationer då inte alla ägnar sig åt direkt hjälparbete på fältet. Flera av de undersökta organisationerna definierar även sig själva som NGO:s och jag anser att denna term innefattar samtliga undersökta organisationer. De undersökta organisationerna är framförallt finansierade genom medlemsavgifter, ekonomiska bidrag från allmänheten samt ekonomiskt stöd från bland annat organisationer, stiftelser och församlingar. Flera av de undersökta organisationerna får även statliga bidrag från bland annat Sida och Socialstyrelsen, men räknas som icke knutna till staten. Jag väljer även att tala om offer för trafficking. Med detta begrepp syftar jag på de personer som blir den mänskliga handelsvaran i trafficking. Jag har två anledningar till att välja begreppet offer när jag talar om dessa personer. För det första så väljer jag att följa FN:s åsikt nämnd ovan, det vill säga att de personer som blir handelsvara i traffickingen alltid ska betraktas som offer. För det andra använder jag begreppet offer eftersom samtliga undersökta NGO:s använder detta begrepp. 1.4 Kriminologisk relevans Forskningen kring trafficking är inte ännu särskilt omfattande och min studie kan därför bidra till att ge en bild av trafficking utifrån NGO:s perspektiv. De NGO:s som arbetar mot trafficking är varken poliser eller politiker, utan arbetar helt utifrån sina egna förutsättningar. De kan därför ha en helt annan bild av trafficking som kan bidra till att öka förståelsen kring problemet. Jag kommer också att grunda min studie i tanken om konstruktionen av sociala problem och menar att de undersökta NGO:s är med och konstruerar trafficking som ett socialt problem. NGO:s är med och påverkar både opinionen och Sveriges officiella riktlinjer för hur trafficking ska motarbetas. Detta påverkar i sin tur lagstiftningen kring trafficking. 5

10 1.5 Disposition Uppsatsen består av sex kapitel. I det första redogör jag för syfte och frågeställningar. Andra kapitlet behandlar studiens metod och material samt en kortare genomgång av de undersökta NGO. Tredje kapitlet går igenom de teoretiska utgångspunkterna: genusperspektivet, Nils Christies teori om det idealiska offret och socialkonstruktivismen. I kapitel fyra går jag igenom tidigare forskning i form av en artikel från Utrikesdepartementet och Sofia Holmströms studie om trafficking. Kapitel fem går igenom själva analysen och i kapitel sex för jag en avslutande och sammanfattande diskussion. 2 Metod och material 2.1 Material Mitt material begränsas till texter och publikationer från olika NGO:s. Dessa texter är officiella och är främst informationsmaterial hämtat från hemsidor eller från broschyrer. Från vissa NGO:s har det varit möjligt att beställa hem deras publikationer och broschyrer om trafficking, medan andra enbart har informationen upplagd på hemsidan. Jag använder mig endast av svenska organisationer, eller organisationer som har en svensk bas, och som har en tydlig plan kring trafficking. Det kan vara svårt att motivera min avgränsning, eftersom jag med största sannolikhet inte kan finna eller använda mig av alla NGO:s som arbetar med trafficking i Sverige. Dock använder jag mig av material från de största och mest kända organisationerna med tydligast profil kring trafficking. Det är dessa NGO:s som syns mest för allmänheten genom bland annat reklam i media och som också har störst chans att ses som trovärdiga och pålitliga. Genom att synas mycket i media i positiv bemärkelse bör allmänheten också få ett större förtroende för dem. Dessa NGO:s har därmed en större möjlighet än mindre organisationer att påverka allmänhetens bild av trafficking och traffickingoffret. Vissa av de undersökta NGO:s arbetar med flera olika områden utöver trafficking, vilket gör att publikationerna som behandlar ämnet trafficking kan vara ganska kortfattade. Andra har sitt arbete helt fokuserat på trafficking, vilket gör att materialet blir mer omfattande. De olika NGO:s har också olika inriktning, då vissa är enbart inriktade på trafficking med barn. Jag gör inte någon uppdelning här, eftersom det handlar om uppkomsten av trafficking oavsett om det gäller vuxna kvinnor eller barn. Alla organisationer som jag har undersökt tar dock upp vilka orsaker de anser 6

11 ligger bakom trafficking. Synen på orsakerna och organisationens förslag på åtgärder hänger oftast samman. Vissa organisationer betonar framförallt en enskild orsak, medan andra tar upp en mängd olika orsaker. 2.2 Materialets omfattning Materialet är broschyrer och informationstexter från organisationernas hemsidor, där de redogör för sitt arbete mot trafficking. Jag har börjat med att gå in på respektive organisations hemsida och beställa hem material. Jag har också använt texter som finns direkt på hemsidan. Materialet sträcker sig från artiklar på flera sidor, till kortare broschyrer. I flera av texterna, från framförallt UNICEF, är informationen om trafficking sammanslagen med information kring annat arbete som organisationen utför. Det är dock tydligt vad som handlar om trafficking och vad som inte gör det. De flesta av de andra undersöka NGO:s har enbart renodlade texter om trafficking. Jag har inte behövt välja bort några texter, då materialet inte var för omfattande, utan har analyserat samtliga texter om trafficking som jag har kunnat hitta hos de NGO:s som jag har valt ut. Texterna behandlar främst åtgärderna som organisationerna vill genomföra eller har genomfört. Sammanlagt har jag analyserat tolv olika texter från sju olika NGO:s. Vissa av texterna är mer omfattande broschyrer medan andra texter enbart är kortare artiklar. 2.3 Materialproblem Även om detta är en kvalitativ uppsats så bör man ändå påpeka det ojämna i materialets omfattning. En del av de undersökta NGO:s, bland annat organisationen Ecpat, har ett mycket omfattande och lättillgängligt material. Genom ett enkelt beställningsformulär på hemsidan fick jag hem ett stort antal broschyrer och texter som behandlade ämnet trafficking. Andra NGO:s, som till exempel Baltic Fem och Rädda Barnen har ett mycket litet material kring trafficking. Rädda Barnens material utgörs endast av en kort artikel. Jag har dock känt att dessa NGO:s ändå har varit relevanta för undersökningen. Även om orsakerna bakom trafficking inte kan diskuteras djupare i ett litet material så hinner organisationerna ändå ta upp vad de anser är de viktigaste orsakerna och man kan urskilja övergripande teman. 7

12 2.4 Undersökta NGO:s Här ger jag en kortare beskrivning av samtliga undersökta NGO:s, utifrån hur de själva beskriver sig på sina hemsidor och i broschyrer Kvinna till Kvinna Kvinna till Kvinna är en organisation som stödjer andra kvinnoorganisationer i krigsdrabbade länder på Balkan, i Mellanöstern och i Kaukasus. De arbetar inte direkt med offer för människohandel, utan arbetar främst med opinionsbildning och föreläsningar. De stödjer också lokala kvinnoorganisationer ekonomiskt. Kvinna till Kvinna arbetar främst med att stärka kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Trafficking är ett problem som Kvinna till Kvinna arbetar med och det går därmed att finna information om arbetet på hemsidan ( ). Kvinna till Kvinna skiljer sig lite från de övriga undersökta NGO:s i och med att de inte talar om traffickingoffer som har Sverige som transit- eller destinationsland. De arbetar i stället med att förändra attityden hos svenskar i utlandstjänst som skulle kunna vara potentiella sexköpare Rädda Barnen Rädda Barnen ingår i The International Save the Children Alliance som finns i 110 länder. Rädda barnen utgår från FN:s barnkonvention och arbetar för att skapa opinion och för att stödja utsatta barn. Rädda Barnen menar att deras viktigaste mål är att barn inte utsätts för exploatering, diskriminering, våld och övergrepp ( ). Rädda Barnen arbetar med många olika problem och har inget större material om trafficking specifikt. De få texter kring trafficking som går att finna på hemsidan är dock tydliga med att peka ut orsakerna bakom trafficking och vilka åtgärder som Rädda Barnen anser lämpliga Individuell Människohjälp Individuell Människohjälp är en biståndsorganisation med kristna värderingar, men är politiskt och religiöst obunden. IM arbetar främst med hälsa, utbildning och försörjning i fattiga områden tillsammans med lokala samarbetspartners ( ). IM har flera projekt i bland annat Moldavien, som handlar om att förebygga trafficking. IM har volontärer som på olika sätt arbetar ute på fältet. IM:s volontärer i t ex Moldavien kommer mycket sällan i kontakt med offer för trafficking. 8

13 2.4.4 Ecpat Ecpat Sverige tillhör Ecpat International och arbetar med att stoppa och förebygga barnsexhandel. Ecpat jobbar inte med bistånd utan är en organisation som arbetar för att påverka bland annat politiker, företag och allmänheten att göra motstånd mot barnsexhandel. Ecpat påverkar makthavare och beslutsfattare för att åstadkomma förändringar av lagar och vill även skapa en debatt hos allmänheten ( ). Ecpat arbetar med föreläsningar och information, och möter inte offer eller förövare i sitt arbete. Då Ecpat koncentrerar sig på barnsexhandel finns det ett omfattade material i form av broschyrer och texter om trafficking. Ecpats material dominerar bland de undersökta NGO:s i fråga om omfattning Baltic Fem Baltic Fem är en NGO baserad i Sverige som arbetar för jämställdhet med inriktning på yrkeslivet och entreprenörskap i Östersjöområdet. Baltic Fem har deltagit i projektet Equal co-operation against trafficking tillsammans med bland andra olika NGO:s, församlingar och myndigheter. ( ) De kommer inte i direkt kontakt med trafficking, utan arbetar främst med information. Baltic Fem har ett mycket litet material kring trafficking och endast i samband med projektet Equal, men jag har ändå valt att inkludera materialet då jag anser att det är relevant Plan Plan är en NGO som arbetar mycket på lokal nivå i olika länder. Huvudmålet är att bekämpa fattigdom och förbättra livskvaliteten för barn i utvecklingsländer. Plan arbetar långsiktigt med så kallad hjälp till självhjälp, det vill säga att de arbetar tillsammans med lokalbefolkningen så att de kan bygga upp ett stabilare samhälle. I Plans programländer sker det, ofta i samarbete med andra organisationer, att personalen kommer i kontakt med offer för trafficking. Plan Sverige har däremot ingen kontakt med offer eller förövare. Plan är främst finansierat genom bidrag från sina faddrar, men även genom bidrag från statliga och enskilda organisationer, företag och privatpersoner. ( ). Det material jag har använt mig av för denna uppsats är Plans rapport om arbetet mot trafficking i det västafrikanska landet Togo. 9

14 2.4.7 UNICEF UNICEF (the United Nations Children s Fund) arbetar på uppdrag åt FN och är helt beroende av frivilliga bidrag. UNICEF arbetar utifrån barnkonventionen och är världens största barrättsorganisation. UNICEF arbetar bland annat med barns hälsa och trygghet, utbildning, vaccination, exploaterade och utsatta barn, samt i hiv/aids-projekt ( ). UNICEF har en svensk nationalkommitté, UNICEF Sverige, som hjälper till att finansiera hela organisationen. Med de olika arbetsområdena fokuserar UNICEF inte enbart på trafficking, men har ändå ett väldokumenterat arbete kring frågan och diskuterar såväl orsaker som åtgärder i texter på hemsidan. Den svenska avdelningen av UNICEF kommer inte i kontakt med offer för trafficking. 2.5 Metod Jag har analyserat texterna med hjälp av en innehållsanalys för att kunna undersöka hur NGO:s ser på traffickingproblemet. Innehållsanalysen är bra att använda då man till exempel vill undersöka hur något värderas och jag anser därför att den typen av analys passar mitt syfte och mina frågeställningar (Bergström & Boréus, 2000, s. 47). Nackdelarna med innehållsanalys är främst att vissa aspekter av texten går förlorade. Outtalad kontext försvinner ofta i innehållsanalysen. Det underförstådda i texten eller vissa förutsättningar för debatten i texterna framkommer inte alltid i analysen. Innehållsanalys handlar om manifesta inslag i texter, även om analysen kan användas för att komma åt mer implicita inslag i texten (Bergström & Boréus, 2005, s. 45). Man kan göra en skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där den kvalitativa oftast har möjlighet att göra lite mer komplicerade tolkningar av textens innehåll (Bergström & Boréus, 2005, s. 44). Den kvantitativa handlar mer om att räkna och mäta, man gör ofta generaliseringar av texterna och kan inte göra djupare tolkningar av materialet. Kvalitativ analys lämpar sig bättre för ett mindre material, vilket passar mig bra. Mitt material är inte så stort, men många åsikter och värderingar uttryckt i texterna. Jag har därför använt mig av en kvalitativ analys för att inte bara fokusera på specifika ord, utan för att kunna gå djupare i materialet. Med en kvalitativ analys kan man också finna implicita åsikter som inte står direkt skrivna i texten och man kan därmed få en mer djupgående tolkning av materialet. Ett problem med att analysera kvalitativt är att det inte går att vara helt objektiv och min förförståelse kommer att göra mina tolkningar mer subjektiva. Min förförståelse kan påverka hur jag läser materialet och jag kan missa saker som inte stämmer överrens med vad jag förväntar mig. Genom att hela tiden vara uppmärksam på min förförståelse hoppas jag att jag ska kunna vara så objektiv som möjligt när jag läser materialet och minska 10

15 risken för att min tolkning påverkar resultatet för mycket. Min förförståelse kan till exempel vara uppfattningar kring trafficking som jag har fått från bland annat media. Även min bild av sexköparen, hallicken, offret, livssituationen in offrets hemland, med mera, är en del av min förförståelse och därmed min tolkning av materialet. Innan jag började gå igenom materialet hade jag en förförståelse kring trafficking som till stor del grundades i debatten om trafficking i media och även i filmen Lilja 4-ever. Jag betraktade problemet som ett problem som enbart kommer från offrens hemländer, inte ett svenskt problem. Begär eller behov av pengar var vad som drev hallickarna och offren att genomföra detta. Min förförståelse kring offret handlade om att jag inte såg offret helt fritt från skuld, främst på grund av diskussioner under seminarierna som hölls i samband med att jag började arbeta på denna uppsats. Jag menade att vissa, men långt ifrån alla, offer visste ungefär vad de gav sig in på. Min förförståelse har också påverkats av debatterna kring gränspolitik och öppnare gränser. Jag hade väntat mig att finna en diskussion kring öppna gränser i mitt material. För att underlätta den kvalitativa analysen har jag delat in materialet i olika rubriker. De olika rubrikerna skapades utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Vid den första genomläsningen av materialet markerade jag alla stycken och ord som diskuterade traffickings orsaker, offer och åtgärderna som organisationerna arbetade med. Vid den andra genomläsningen började jag dela in materialet under rubriker som jag ansåg passande. Rubrikerna växte fram i samband med genomläsningarna och förändrades allt eftersom. Till slut har jag funnit sju rubriker att dela in materialet efter: - Fattigdom - Sociala orättvisor - Organiserad brottslighet - Efterfrågan - Genusperspektivet - Offret och gärningsmannen - Utbildning Dessa rubriker är till för att strukturera upp materialet och göra det mer överskådligt samtidigt som man ser vilka teman som lyser igenom starkast och är tydligast i materialet. Efter att ha strukturerat upp materialet under dessa rubriker har jag funnit fem huvudteman som jag presenterar i analysen. Rubrikerna Fattigdom, Sociala orättvisor och Utbildning lade jag sedan samman under rubriken 11

16 Fattigdom som främsta förklaring. Detta på grund av att sociala orättvisor och brist på utbildning beskrevs som ett fattigdomsproblem. Alla texter har lästs igenom och delats in under olika rubriker efter denna princip. Större delen av texterna kunde delas in under ett flertal olika rubriker, men jag såg även till att märka ut om det var ett tema som var mer framträdande än de andra. I min analys har jag alltså inte sökt på enskilda ord, utan har satt rubriker efter de åsikter som har presenterats. Genom att analysera materialet på detta vis anser jag att jag det är en mindre risk att missa implicita värderingar som endast uttrycks mellan raderna. Jag har valt att ta in många direktcitat från materialet för att tydliggöra min analys. Vissa citat är på engelska och jag har då valt att ta med dem på originalspråk. Jag motiverar detta med att jag för det första anser att största delen av läsarna förstår engelska tillräckligt väl för att en översättning är överflödig, för det andra anser jag inte mig själv kunna översätta citatet helt korrekt och jag skulle därmed kunna missa viktiga detaljer. 2.6 Validitet och reliabilitet En undersökning har god validitet när den verkligen mäter det man avser att mäta, dvs att frågeställningarna besvaras genom val av rätt metod (May, 2001, s. 118). Det innebär att mitt valda material och resultat bör reflektera det jag vill undersöka. Genom innehållsanalysen påverkar mina egna tolkningar resultatet och en annan persons tolkningar kan alltså ge ett något annorlunda resultat. Validiteten i en undersökning kan bedömas utifrån hur väl analysredskapen besvarar mina frågeställningar. Denna bedömning måste i det här fallet göras av författaren själv, vilket innebär att bedömningen blir subjektiv (Bergström & Boréus, 2000, s. 79). Jag upplever att jag har kunnat besvara mina frågeställningar bra med hjälp av mina analysverktyg, men har också haft friheten att kunna förändra mina analysredskap om de inte har gett god validitet. När en undersökning är reliabel bör man uppnå samma resultat med samma mätningar även om det sker vid olika tillfällen (May, 2001, s. 117). Blir resultatet olika varje gång är reliabiliteten låg och analysredskapen har inte kunnat möjliggöra en konsekvent bedömning. Genom att jag har använt mig av en innehållsanalys kommer mina personliga tolkningar att påverka resultatet. Detta är mycket svårt att undvika och om någon annan upprepade undersökningen skulle man antagligen få fram ett annat resultat. Genom att tydligt beskriva mina analysredskap och mitt tillvägagångssätt bör jag kunna öka reliabiliteten. 12

17 3 Teoretiska utgångspunkter Studiens syfte är att undersöka NGO:s bild av traffickingproblemet och vilka orsaker de menar ligger till grund för problemet. När jag gick igenom mitt material såg jag genast hur samtliga undersökta NGO:s började med att diskutera offrets roll i trafficking. Jag har valt att använda mig av Nils Christies text Det idealiska offret som teoretisk utgångspunkt för att kunna analysera NGO:s bild av offren för trafficking. Min andra teoretiska utgångspunkt handlar om att kunna diskutera NGO:s syn på trafficking utifrån ett genusperspektiv. Flera av de undersökta NGO:s tar upp patriarkala maktstrukturer och synen på kvinnan i sitt material, jag vill kunna diskutera det med ett genusperspektiv i ryggen. Jag tar också upp socialkonstruktivismen och konstruktionen av sociala problem som teoretiska utgångspunkter. 3.1 Det idealiska offret Christies teori om det idealiska offret utgår från samhällets syn på offer och gärningsmän. Christie menar att det finns en kategori individer som lättare får en legitim status som offer när de drabbas av brott (Christie, 2001, s 47). Dessa individer betraktas alltså oftare som oskyldiga och vinner lättare samhällets sympati. Det idealiska offret har en status som totalt oskyldig och god, och är motsatsen till den onda gärningsmannen. Christie menar att det idealiska offret inte nödvändigtvis är de som löper störst risk att bli offer för brott, utan att det idealiska offret är någon som kan fråntas all skuld vid ett brott och därmed har lättast att bli betraktad som ett offer. Christie sätter upp fem egenskaper som definierar det idealiska offret och därmed även gärningsmannen. (Christie, 2001, s. 48): 1. Offret är svagt. Här nämner Christie sjuka, gamla eller mycket unga människor. 2. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt. 3. Offret är på en plats som hon inte kan klandras för att vara på. 4. Gärningsmannen är stor och ond. 5. Gärningsmannen är okänd för offret. Christie beskriver också begreppet den idealiska gärningsmannen. Den idealiske gärningsmannen är stor, ond och främmande. Det är en person som skapar ängslan, som ska vara så främmande och omänsklig som möjligt (Christie, 2001, s. 59). Den idealiske gärningsmannen ska kontrastera offret. Då det idealiska offret är svagt, oskyldigt och mänskligt ska den idealiske gärningsmannen vara icke mänsklig och ond, ett monster. De två motpolerna blir som svart och 13

18 vitt, och Christie menar att genom att vi har en förenklad bild av den idealiske gärningsmannen framstår vi själva som vanliga. 3.2 Genus Genus brukar ofta beskrivas som socialt kön, de socialt konstruerade kategorierna man och kvinna. Genus är någonting som hela tiden skapas, som konstrueras och symboliseras med hjälp av vår kropp och vårt biologiska kön. Det finns ingen fixerad biologisk grund för hur man gör genus, däremot blir genus en arena där man tar med kroppen i olika sociala processer (Connell, 2002, s. 10). Är man född med det biologiska könet kvinna är det också sannolikt att man kommer att återskapa det könet socialt genom sitt kroppsspråk, klädval och genom sina handlingar. Kroppen kan betraktas som en grund där det finns en biologisk skillnad mellan män och kvinnor, nämligen könsorganen. Begreppen kvinna och man är däremot inte bundet till våra biologiska kroppar, utan till en mängd olika föreställningar om olikheter, biologiska skillnader och egenskaper som anses ha ett direkt samband med våra biologiska kroppar. Uppfattningen om olikheterna mellan män och kvinnors kroppar sitter så djupt i våra tankar och handlingsmönster så att det var blivit ett strukturellt faktum (Lander, 2003, s. 30). Tydliga mönster i sociala relationer brukar kallas strukturer inom samhällsteorin. Genus är därför en social struktur. Det är ett mönster i våra sociala institutioner och i våra dagliga handlingar, som hela tiden skapas och återskapas. Genusstrukturer handlar också om makt och hierarkier, där mannen ständigt värderas högre än kvinnan (Connell, 2002, s. 9). Mannen ses som aktiv och drivande medan kvinnan ses som passiv och i behov av mannen. När jag i min analys talar om genusstrukturer syftar jag främst på de patriarkala maktstrukturer som gör att kvinnan blir ett offer och som handlar om att kvinnor värderas lägre än män, att kvinnor oftare har det ekonomiskt sämre ställt och att kvinnor blir offer för våld från män. Även synen på kvinnans, och mannens, sexualitet är relevant när man talar om trafficking. Uppfattningar om manligt och kvinnligt påverkar hur vi förhåller oss till sexualiteten och kan leda till ett samhälle där män köper och kvinnor säljer sex. Den heterosexuella sexualiteten hänger samman med makt- och genusstrukturer. De patriarkala maktstrukturerna och bilden av kvinnan som den passiva gör att kvinnan kan ses som ett sexuellt objekt. Kvinnan blir enbart en kropp utan egen sexualitet (Connell, 2002, s. 92). Detta gör att kvinnans kropp kan ses som en handelsvara som kan säljas och köpas. 14

19 3.3 Socialkonstruktivism och konstruktionen av sociala problem Det socialkonstruktivistiska perspektivet handlar om att människan inte lever i en given och fast förutbestämd värld, utan hela tiden skapar den verklighet hon lever i (Hilte, 2006, s. 23). Samhällsförhållanden ses inte som något objektivt och på förhand givet, utan är sociala konstruktioner som hela tiden skapas av individer. Alla samhällsförhållanden är skapade av individer och deras handlande, men är samtidigt något som alla individer ställs inför. Allt vi gör utgår ifrån det redan existerande (Hilte, 2006, s. 23). Våra handlingar utgår alltså ifrån en redan existerande samhällskultur, men påverkar och skapar samtidigt denna kultur. Ett exempel på detta är socialt kön, som jag tar upp under rubriken ovan. När en pojke föds möts han av en redan existerande kultur kring vad en man är och hur en man beter sig. Genom att förhålla sig till den existerande kulturen och de normerna skapar och återskapar han också dessa. Jag är inte ute efter att lägga fram NGO:s bilder av trafficking som några beskrivningar av verkliga fakta. Jag menar inte att de beskriver trafficking som objektiva observatörer, utan som delaktiga aktörer. Genom att förhålla sig till trafficking som ett socialt problem skapar de också det sociala problemet. Tidigare har man utgått ifrån att sociala problem är något objektivt som är oberoende av individernas uppfattningar kring problemet. Socialkonstruktivismen utgår istället från att sociala problem skapas på samma sätt som resten av samhället, dvs. av samhällsmedlemmarna. Sociala problem är inte något fast och givet utan är helt beroende av sin sociala kontext. De sociala problemens framväxande, sättet att beskriva dem och åtgärderna mot dem är resultatet av en kollektiv definitionsprocess, dvs. att samhällsmedlemmarna börjar definiera fenomenet som ett problem (Hilte, 2006, s. 24). Hilte redovisar för Blumers (1971) tankar om hur sociala problem växer fram som en process i fem faser: 1. Uppdykande av sociala problem 2. Legitimering av sociala problem 3. Mobilisering av handling 4. Skapande av en officiell handlingsplan 5. Realisering av den officiella planen Det sociala erkännandet handlar om när samhällsmedlemmarna lyfter fram något som problematiskt och för att problemet ska leva vidare måste det bli legitimerat. När dessa två faser 15

20 har passerats blir det sociala problemet föremål för diskussioner och kontroverser. Förvrängda beskrivningar och överdrivna krav är vanligt förekommande i den tredje fasen, menar Blumer (Blumer 1971 se Hilte, 2006, s. 24). Det är här som exempelvis filmen Lilja 4-ever, som jag tog upp i inledningen, kommer in. Lilja 4-ever skapade på gränsen till hysteri hos media och allmänheten och ledde till stora debatter kring trafficking som problem. När det sociala problemet har definierats och beskrivits går problemet vidare till fas fyra och fem. I fas fyra formas en officiell handlingsplan utifrån förhandlingar mellan olika intressenter, däribland NGO:s. I fas fem realiseras den officiella handlingsplanen och de föreslagna åtgärderna vrids och modifieras utifrån olika intressen. De som har något att vinna exploaterar handlingsplanen (Blumer 1971, se Hilte, 2006, s. 24). De NGO:s jag undersöker är en del av skapandet av trafficking som socialt problem. Genom att definiera trafficking som ett socialt problem blir det också sett som ett problem av samhället. Hur de undersökta NGO:s ser på problemet påverkar inte bara deras eget arbete utan även på hur andra anser att problemet bör åtgärdas. Det påverkar den officiella handlingsplanen precis som Blumer beskriver, vilket i sin tur leder till bland annat förändrade lagar och kriminalisering. Genom sina bilder av offret och orsakerna påverkar de det sociala problemet och hur det ska åtgärdas. 4 Tidigare forskning 4.1 Inledning Jag har haft svårt att hitta någon tidigare forskning som är relevant för min uppsats i fråga om syfte och upplägg. Forskningen om trafficking är ganska begränsad och handlar främst om statliga rapporter där man uppskattar antalet offer för trafficking eller utvärderar lagändringar eller kampanjer. Jag menar dock inte att dessa rapporter är helt ointressanta för min uppsats, då de ger en bra bakgrund till traffickingproblemet och till vilka åtgärder som sätts in. Eftersom jag betraktar NGO:s bilder av trafficking som en del av skapandet av verkligheten, istället för som en objektiv redogörelse för verkligheten, blir det inte särskilt relevant att ta upp en rapport som menar att den redovisar en given verklighet. Det kan dock vara intressant att jämföra mina resultat med någon annans bild av traffickingproblemet. Jag har valt att belysa en informationsskrift utgiven av Utrikesdepartementet år 2003 som sammanfattar regeringens syn på människohandel, eftersom den behandlar frågan om orsakerna bakom trafficking. Artikeln blir därmed intressant i jämförelse med min analys och skulle kunna kontextualisera min studie. Denna skrift kan också betraktas som en 16

21 del av den officiella handlingsplan som enligt Blumer är en del av konstruktionen av sociala problem (Blumer 1971, se Hilte, 2006, s. 24). Mina undersökta NGO:s har både påverkat och utgått ifrån den officiella handlingsplanen i sitt arbete. Jag har också valt ut Sofia Holmströms studie kring hur personer som arbetar mot trafficking uppfattar traffickingoffret. Holmströms studie undersöker synen på traffickingoffret och diskuterar om den synen påverkar hur offret blir bemött. Denna studie blir därför intressant som bakgrund till min studie av synen på traffickingoffren. 4.2 Fattigdom och människohandel Utrikesdepartementets artikel Fattigdom och människohandel tar upp människohandelns utbredning och orsaker samt åtgärder mot människohandel och Sveriges agerande i frågan. Artikeln är från 2003, men känns ändå relevant. Jag använder här begreppet människohandel, eftersom UD talar om alla former av människohandel, inte bara för sexuella ändamål. UD beskriver ett typfall av människohandel där en ung flicka säljs för sexuella ändamål. Detta typfall ger läsaren en bra bakgrund till både UD:s informationstext och min analys. Ett typiskt fall av människohandel är den unga kvinnan från en fattig familj på landsbygden som lockas till staden, eller till ett välbärgat grannland, under förespeglingar om välbetalt arbete. Ofta är det en bekant som står för de första kontakterna med kvinnan eller hennes familj. Kvinnan som hamnar i ett främmande land är helt beroende av denna kontaktperson. Hon varken förstår språket eller känner till trakten och saknar oftast inresetillstånd. När hon väl lämnat hembyn kanske färden inte går dit det var sagt, arbetsplatsen visar sig vara en bordell, och betalningen inte den som förespeglats. Tvärtom blir hon skyldig för resekostnaderna, fråntagen sina eventuella dokument och ofta sexuellt utnyttjad. (UD, 2003, s. 9). UD menar att de flesta länder är berörda av människohandeln, antingen som offrets hemland, transitland eller destinationsland. Handeln sker både inom länder och över nationsgränser, men sker främst från fattiga länder till rika (UD, 2003, s. 9). Enligt UD är det mycket svårt att uppskatta hur utbredd människohandeln är eftersom den sker i det fördolda. Siffror är ofta enbart grova antaganden och data är sällan tillförlitligt. Inga siffror över antalet offer för trafficking nämns därför i rapporten. UD menar att följderna för offrets hälsa och sociala liv är svåra, många blir 17

22 socialt utstötta, får fysiska skador till följd av misshandel eller blir smittade med sjukdomar såsom hiv och aids. De stora summorna som omsätts inom människohandeln bidrar till också en växande kriminalitet (UD, 2003, s 12). Det finns även negativa följder för samhället, bland annat kan patriarkala attityder förstärkas som ger negativa konsekvenser för jämställdheten. Handeln förser prostitutionsindustrin med offer, vilket i sin tur får följder för jämställdheten och synen på mäns och kvinnors sexualitet. Den förstärker föreställningen att såväl människor som sexualitet kan köpas och säljas. (UD, 2003, s. 12) UD presenterar orsakerna till trafficking på ett sätt som gör det intressant att jämföra med frågeställningarna och syftet i denna uppsats. Man tar upp både strukturella problem och andra orsaker. Människohandel är ett sammansatt problem. För att förstå dess orsaker behöver man identifiera och analysera både de mer omedelbara och utlösande faktorerna men också de underliggande och strukturella. Orsaker går att finna i såväl politiska och ekonomiska som sociala och kulturella faktorer liksom i samspelet dem emellan. Människohandel kan vidare analyseras utifrån ett utbuds- respektive ett efterfrågeperspektiv, d.v.s. vilka faktorer utelämnar människor till människohandel respektive vilka faktorer påverkar efterfrågan på dessa människor. (UD, 2003, s. 13) Orsakerna bakom trafficking är enligt UD främst ekonomiska problem såsom fattigdom, brist på utbildning och arbetslöshet, men även patriarkala maktstrukturer, synen på kvinnors och mäns sexualitet och att kvinnor inte får samma möjligheter som män tas upp som orsaker (UD, 2003, s. 15). UD specificerar de ekonomiska orsakerna genom att ta upp en ojämn fördelning av resurser, brist på inkomstmöjligheter, jordbrukets minskade lönsamhet, dåliga löner och brist på facklig organisation (UD, 2003, s. 13). Med synen på kvinnors och mäns sexualitet menar UD att det finns föreställningar om män sexualitet som naturgiven medan kvinnors sexualitet skam- och skuldbeläggs (UD, 2003, s 15). 18

23 Även köparnas efterfrågan, bristen på tillfredsställande lagstiftning och ett ineffektivt rättsväsende diskuteras som grundläggande orsaker. UD väljer också att strukturera upp analysen utifrån de tre berörda parterna, nämligen offret, utnyttjaren och hallickarna. När de talar om offret nämner de främst orsaker som fattigdom, arbetslöshet och dåliga framtidsutsikter. När det gäller utnyttjaren nämner UD bristande lagstiftning och köparens ointresse för offrets situation som problem. Problemen kring hallicken ligger i de enorma vinsterna med människohandel och den låga risken att bli avslöjad (UD, 2003, s. 17). Genom att dela upp analysen av orsakerna på det här sättet tydliggör UD att de anser att det finns både strukturella orsaker så väl som mer direkta bakom människohandel. UD sammanfattar Sveriges agerande mot människohandel på det nationella planet. Justitiedepartementet arbetade med lagstiftning som gällde ökad kriminalisering av alla former av människohandel. Man arbetade också på att lägga fram ett lagförslag som stärker skyddet för offren för människohandel. Under hösten 2000 tog Sverige ett initiativ tillsammans med Thailand och Filipinerna till ett bättre samarbete mellan Asien och Europa i frågan om handel med kvinnor och barn (UD, 2003, s. 27). Regeringen tog också policybeslut om att fattigdomsbekämpande, demokrati och ökad jämställdhet mellan män och kvinnor är de övergripande målen för svenskt utvecklingssamarbete. UD noterar också att Sverige hade liten erfarenhet av insatser direkt riktade på att bekämpa människohandeln, eftersom problemen endast hade uppmärksammats under de senaste åren. Dock poängterar man arbetet mot människohandel genom stödet till UNICEF och Ecpat, vilka är två av de NGO:s som jag har undersökt (UD, 2003, s. 30). 4.3 Trafficking en intervjustudie med nyckelpersoner inom svenska myndigheter och organisationer Sofia Holmström behandlar i sin studie hur personer i det svenska samhället som kommer i kontakt med traffickingoffer uppfattar dessa. Holmström har intervjuat nyckelpersoner som aktivt arbetar med traffickingfrågor för att undersöka deras bild av kvinnor som har blivit offer för trafficking. Holmström har intervjuat personer hos polisen, socialtjänsten, skyddat boende, kris- och traumacentrum och Kvinnoforum för att för att se hur man uppfattar traffickingoffret från olika synvinklar. Holmström utgår liksom jag ifrån Nils Christies teori om det idealiska offret när hon undersöker bilden av traffickingoffret. Holmström utgår även ifrån Margareta Hydéns studie som tar upp att offer för kvinnomisshandel riskerar att omyndigförklaras och berövas sitt ansvar när de 19

24 ses som offer (Holmström, 2007, s.16). Holmström menar i sin studie att bilden av traffickingoffret är motsägelsefull. Kvinnorna beskrivs både som starka självständiga aktörer och som svaga och lurade offer. Polisen beskrev bland annat kvinnorna som självständiga aktörer som säljer sex för att finansiera sina studier. Holmström menar att detta kan bero på att rättsprocessen speglas i polisernas syn, där kvinnorna antingen ses som medskyldiga eller som offer och därmed vittnen (Holmström, 2007, s. 36). Holmström menar också att genom att betrakta kvinnorna som viljelösa offer blir det lättare för myndighetspersoner och organisationer att bestämma vad kvinnorna behöver. När man tillskriver någon offerstatus, är risken stor att man själv utnämner sig till den person i sammanhanget som vet bäst. Frågan måste ställas: Hur mycket lyssnar man på en individ, som man i grund och botten betraktar som hjälplös och lurad? Om de traffickerade kvinnorna på detta sätt görs till offer, ökar risken för att svenska myndigheter och organisationer själva bestämmer vad kvinnorna behöver under sin vistelse här och vad de vill med sin framtid. (Holmström, 2007, s. 36) Genom att se kvinnorna som självständiga aktörer som under svåra ekonomiska förhållanden har valt att prostituera sig i Sverige blir antagligen kvinnorna bemötta på ett annat sätt och får större möjlighet att påverka sin situation och bestämma om de vill återvända till hemlandet, menar Holmström. Holmstöm diskuterar också hur kvinnorna beskrivs som idealiska offer efter Christies mall, men först efter att intervjupersonerna har bortförklarat allt som kan peka på en självständighet hos kvinnorna. Intervjupersonerna menar att kvinnorna har lurats, blivit berövade sin frihet inte har varit medvetna om exakt vad som ska hända när de kommer till Sverige (Holmström, 2007, s. 37) Hallickarna beskrivs också som idealiska gärningsmän, de är onda och omänskliga. Holmström menar dock at den andre görningsmannen, sexköparen, saknas i intervjuerna. Holmström menar att det kan bero på att det kanske är svårare att beskriva sexköparen som en ond och främmande gärningsman på samma sätt som hallicken beskrivs. Holmström anser att det finns stora brister i att inte se sexköparen som en gärningsman. Intervjudeltagarna talar inte om att efterfrågan som en viktig del av handeln, utan hänvisar enbart till problem i kvinnornas hemländer. Detta gör att problemet inte ses som ett svenskt problem, utan något som andra måste lösa (Holmström, 2007, s. 40). 20

25 5 Analys 5. 1 Inledning Här presenterar jag de resultat jag har kommit fram till efter min analys av materialet utifrån mina frågeställningar. Jag har kommit fram till att flera av de undersökta NGO:s ser ett antal olika orsaker bakom trafficking, men samtidigt är noga med att betona det som de anser är den främsta orsaken. Vissa NGO:s lägger problemet på individnivå medan andra lägger det på en större samhällsnivå, vilket påverkar vilka orsaker som de anser vara mest framträdande. Min uppdelning av orsakerna bakom trafficking baseras på mina frågeställningar och på de teman jag använde för att skapa ordning i materialet. Jag har funnit fem övergripande teman i mitt material som blir rubriker i analysen: offrets skuld, köparna bär ansvaret, fattigdom som främsta förklaring, genusperspektivet och organiserad brottslighet. Under rubriken offrets skuld lägger jag fram hur de undersökta NGO:s ser på traffickingoffret och offrets möjlighet att påverka sitt öde. Det är under rubrikerna köparna bär ansvaret, fattigdom som främsta förklaring och genusperspektivet som samtliga undersökta NGO:s har lagt huvudorsakerna bakom trafficking. Under rubriken fattigdom som främsta förklaring har jag även diskuterat ett antal olika samhällsproblem som alla kan kopplas till fattigdom på olika sätt. Rubriken organiserad brottslighet skiljer sig något från de tre föregående rubrikerna eftersom ingen av de undersökta NGO:s tydligt uttalar att övrig organiserad brottslighet och öppnar gränser orsakar trafficking. Dock ser flera av de undersökta NGO:s ett tydligt samband mellan trafficking och annan organiserad brottslighet och menar att de två gynnar varandra. Jag har därför ansett det vara relevant att ta med detta huvudtema. 5.2 Offrets skuld Samtliga undersökta NGO:s fråntar offret all skuld och lägger skulden utanför offrets kontroll. Man betonar att offret lurats eller kidnappats och sällan vet vad de ger sig in på. Genom att hallickarna erbjuder ett jobb som till exempel servitris lockas offren in i sexhandeln. Offret ska inte heller beskyllas för att vara naivt och flera av de undersökta NGO:s är tydliga med att poängtera detta. Man menar också att även om offret är medveten om vad han eller hon ger sig in i kan ingen skuld läggas på dem. Olika orsaker gör att offret inte ser något annat alternativ än att följa med människohandlarna, och ett medvetet beslut att ge sig in i sexhandeln har alltså alltid någon bakomliggande orsak. 21

26 Det är viktigt att vi ser att de här kvinnorna inte har något alternativ. De kommer från fattiga länder, de är lågutbildade, kommer från landsbygden och blir ofta lurade. En del väljer kanske att åka trots att de förstår att det handlar om prostitution, men att de sedan behandlas som slavar, det vet de inte. (IM, 2005) Offret är alltså alltid fri från skuld enligt de undersökta NGO:s och det är andra problem än offrens naivitet som orsakar trafficking. Offret kan inte frivilligt gå med på traffickingen, eftersom att de är så utsatta och sårbara. NGO:s bilder av traffickingoffret liknar till vissa delar Christies bild av det idealiska offret. Flera av de undersökta NGO:s som är beroende av bidrag från allmänheten skulle möjligen kunna vinna på att framställa traffickingoffret som ett idealiskt offer. Ett idealiskt offer får enligt Christie lättare samhällets sympati och vissa av de undersökta NGO:s är beroende av att allmänheten känner sympati för offret. Christie tar upp ett exempel gällande våldtäktsoffer där den unga oskulden, som blir våldtagen av en okänd gärningsman när hon är på väg hem från skolan, är det idealiska offret. En erfaren kvinna på väg hem från en krog eller en prostituerad som bli våldtagen har det mycket svårare att få en legitim offerstatus (Christie, 2001, s. 48). De undersökta NGO:s anammar bilden av det idealiska offret på traffickingoffret till stor del. Offren för trafficking beskrivs som svaga och utsatta. Flera av de undersökta NGO:s, Ecpat, UNICEF och Rädda Barnen, koncentrerar sig enbart på barn vilket gör att offret passar in på beskrivningen av det idealiska offret som svagt på grund av låg ålder. Även kvinnor får lättare en legitim status som offer på grund av svaghet. Att kvinnan oftare betraktas som svag jämfört med mannen handlar inte enbart om fysisk svaghet, utan även om större utsatthet i fråga om bland annat sexualitet och makt. En stor stark man som blir offer betraktas inte lika ofta som helt oskyldig. Många menar att han, till skillnad från en späd kvinna, bör ha kunnat undvika situationen. Även om offret för trafficking inte är minderårigt beskrivs det ändå som svagt av de undersökta NGO:s. Svagheten ligger då inte i ålder eller sjukdom utan i brist på pengar, utbildning, trygga hemförhållanden och goda framtidsutsikter. Hur vida offret för trafficking är upptaget med ett respektabelt projekt diskuteras inte av de undersökta NGO:s, men klart är att han eller hon har lurats eller tvingats in i traffickingen. De undersökta NGO:s hävdar att inget offer skulle följa med hallicken om det var de var fullt medvetna om vad det innebar, eller om de var helt kapabla att fatta det beslutet. De undersökta NGO:s talar hela tiden om offrets sårbarhet och offrets utsatthet. Offret betraktas som ett enkelt byte för 22