LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Skåne

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Skåne Eskil Erlandsson Magnus Kindbom Leif Denneberg Angående regeringens förslag om tillämpningen av CAP LRF Skåne förespråkar att gårdsstödet ska betalas ut med hänsyn till regionala förutsättningar. Regeringens förslag om att det ska ske en nationell utjämning av gårdsstödet, där ingen hänsyn tas till regionernas specifika förutsättningar, kommer att innebära att många lantbrukare i Skåne får försämrade villkor. Detta eftersom Skåne är ett av de områden i landet som har hög produktion, rationella och effektiva enheter och nära till länder med tuff konkurens där specialgrödor produceras. Om regeringen beslutar enligt förslaget riskerar vi att hamna i en negativ spiral i förhållande till omvärlden, vilket kan bli märkbart både när det gäller produktionsresultat och konkurrenskraft. Med tanke på Skånes betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen kommer regeringens beslut inte bara påverka skånska lantbrukare, utan det kommer att förändra förutsättningarna för hela den svenska livsmedelsframställningen. 80 procent av den skånska landytan används till jord- och skogsbruk, vilket är en betydligt högre andel än i landet som helhet. Odlingen av potatis och sockerbetor är omfattande i Skåne och en stor del av landets grönsaksodling finns i länet. Vidare har specialodlingar, som exempelvis fröodlingar, i Skåne stor betydelse för den svenska utvecklingen av utsäde som är anpassat till Sverige. Skåne står för hela 45 procent av Sveriges omsättning inom livsmedelsindustrin och ungefär 15 procent av de livsmedelsprodukter som säljs i landet är skånska. Även skånsk partihandel är framträdande i Sverige. Nästan en femtedel av grossistverksamheten för livsmedel är förlagd i länet. Om den skånska livsmedelsproduktionen sjunker med 10 procent betyder det att cirka arbetstillfällen försvinner. För att säkerställa inhemsk tillgång på livsmedel och energi vid tuffare globala situationer, krävs det effektiva och hållbara jordbruksföretag som kan förse livsmedels- och förädlingsindustrierna med svenska råvaror även i framtiden. LRF Skåne upplever att våra kontakter med departementet gällande CAP har varit positiva och vår förhoppning är att vi kan fortsätta den konstruktiva dialogen. Den modell av utjämning som beskrivs som regeringens huvudlinje anses inte ta hänsyn till de drivkrafter som finns i landets olika delar. Det gäller dels konkurrensförutsättningarna i en del slättområden dels risken för inlåsning av jordbruksmark i skogs- och mellanbygd. LRF Skåne Besöksadress Friluftsvägen 2, Höör Tfn Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr

2 2(24) LRF Skåne förespråkar främst utjämning i de 5 gårdsstödsregionerna. Men det finns ett andra alternnativ som ligger mittemellan regional utjämning i 5 regioner och nationell utjämning. Det är en ny typ av regionindelning där vi endast har två regioner. Förslaget är att den första regionen består av nuvarande region 1, 2 och 3 varpå den andra regionen består av nuvarande region 4 och 5. Mer om förslaget finns i bilaga 1. Denna typ av regionsindelning tar större hänsyn till de olika förutsättningarna som råder i Sveriges där vi ser både slätt-, skogs- och mellanbygd. LRF Mjölk menar att det är nödvändigt att fördela ersättningarna i förhållande till de behov som finns i respektive område. Denna alternativa modell av ny regionsindelning ger ett fördelaktigt utfall för de olika regionerna där man tar hänsyn till drivkrafter och konkurrenskraften i de olika regionerna samt är administrativ möjlig att genomföra då grunden är idag redan befintliga regioner. I och med komplexiteten i frågan måste utjämningen ses tillsammans med utformningen av premien för miljövillkoren. Utformningen av premien för miljövillkoren kommer att ha en betydande inverkan på utjämningstakten vilken vi önskar bli så jämn som möjligt. Den nya regionsindelningen ska också ses i ljuset av hur stödområdena i landsbygdsprogrammet ska se ut geografiskt. Det är lämpligt att den nya gårdsstödsregionen motsvarande nuvarande gårdsstödsregion 4 och 5 ska sammanfalla med stödområdena i Landsbygdsprogrammet i så hög utsträckning som möjligt. De nya regionerna för gårdsstödet och Landsbygdsprogrammet skapar möjligheter att utforma en jordbrukspolitik som skapar drivkraft och konkurrenskraft utifrån de förutsättningar som ges geografiskt och klimatmässigt i olika delar av Sverige.

3 3(24) Sammanfattning LRF Skåne vill att regeringen tar hänsyn till vad Skånes livsmedelsproduktion betyder för hela Sveriges livsmedelsproduktion och svenskt näringsliv när ni fattar beslut om gårdsstöd. Vidare behöver beslutet syfta till att den skånska konkurrenskraften stärks och att man minimerar negativa konsekvenser för att producera livsmedel i Skåne. LRF Skåne förordar att tilläggsbeloppen utjämnas fullt ut till 2019 och att de historiska kopplingarna skall tas bort. en oförändrad regionindelning. Alternativt 2 regioner enl. LRF Mjölks modell. stöd till unga enligt regeringens förslag. ett kopplat stöd till nötkreatur. Det bör utformas så det gynnar både mjölk och nöt och får inte ligga nära marknaden. inga avdrag på höga gårdsstödsbelopp. Beslutar ändå regeringen om avdrag anser vi att lönekostnader skall räknas bort före avdrag. att marker med många träd, buskar och alvarmarker skall inkluderas i gårdsstödet. Regelverket måste vara enkelt. en individuell tillämpning av premien för miljövillkor. Förgröningsåtgärderna måste få ingå i produktionssystemet. 1. Skånes livsmedelsproduktion och dess betydelse för svensk livsmedelsproduktion De senaste årtiondena har stora förändringar skett på livsmedelsmarknaden. Politik och teknik har gjort att produktions- och distributionsled alltmer har internationaliserats och rationaliserats. Samtidigt förändras konsumenternas efterfrågan. En förändring som bland annat har medfört att både mer globalt och mer lokalt producerade livsmedel och drycker efterfrågas. Produktionen och distribution i Skåne av både primärprodukter och färdiga livsmedel har en särskild tyngd i Sverige med sin stora omfattning i alla led förutom detaljistledet. Landytan i Skåne är drygt 1 miljon hektar och cirka 80 procent av den ytan används till jord- och skogsbruk, vilket är betydligt högre än i landet som helhet. Tyvärr har åkerarealen minskat, men värdet av den skånska växtodlingen har ökat tack vare höga globala spannmålspriser de senaste åren. År 2010 fanns det runt hektar jordbruksmark som

4 4(24) brukades av företag. Antal sysselsatta i primärproduktionen i Skåne är personer. Odlingen av potatis och sockerbetor är omfattande i Skåne jämfört med övriga Sverige. Specialodlingar, som t ex fröodlingar, har stor betydelse för den svenska utvecklingen av utsäde anpassat till Sverige. Trädgårdsodling kan vara en av förutsättningarna för att gårdsförädlingen ska frodas och utvecklas som den gör framför allt i norra Skåne. Gårdsförädlingen växer på ett antal lantbruk, men är fortfarande marginell både i gårdars verksamhet och vad gäller total livsmedelsförädling eftersom stora delar av Skånes produktion är anpassad för global volymproduktion. År 2010 motsvarade exempelvis den skånska gårdsförädlingen knappt 100 heltidstjänster, vilket är cirka en procent av arbetskraften i skånsk livsmedelsframställning. Här finns det en potential att utveckla. Det skånska varierande landskapet ger möjligheter till förnyelser och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Dessutom finns det en stor efterfrågan på närodlade och producerade produkter till de offentliga köken vilket motsvarar cirka 89 miljoner måltider 2012 enligt Delfi food service guide. Skånsk partihandel är framträdande i Sverige. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och dessutom växer denna andel. Ett skäl till skånsk parti-handels starka ställning är att dagligvarukedjan Bergendahls har förlagt sin distributionscentral till Skåne. En annan orsak är att stora mängder frukt och grönt slussas vidare till den svenska marknaden via Helsingborg. Ungefär en fjärdedel av alla svenskproducerade livsmedel och drycker framställdes i Skåne år Om man räknar bort den del som exporteras är cirka femton procent av de livsmedel som säljs i landet skånska. Skåne har i större utsträckning berikats med fler livsmedelsföretag än landet i övrigt. Skånsk och övrig svensk livsmedelsindustri tappar kontinuerligt andelar på den svenska marknaden. Öppnare gränser har lett till att mer och mer importerade livsmedel och drycker säljs via dagligvaruhandeln. Informationsteknologi har dessutom underlättat dagligvaruhandelns paneuropeiska grossistverksamhet, utländska lågprisvarukedjors etablering och tillväxten av egna märkesvaror - trender som har stimulerat importen av livsmedel. En annan förklaring är att konsumenter i högre utsträckning efterfrågar ett bredare sortiment och på så sätt mer importerade livsmedel. Svensk livsmedelsindustri och skånsk livsmedels-industri i synnerhet växer därför med exporten. Om inte exportmöjligheterna hade tagits till vara skulle både skånsk och svensk livsmedelsindustri ha krympt tiden efter EU-medlemskapet. Skåne har en lång tradition och kunskap av jordbruk och livsmedelsproduktion. Skåne har stor betydelse för svensk livsmedelsframställning i alla led från jordbruk till partihandel.

5 5(24) Skåne står för 45 procent av hela Sveriges omsättning inom livsmedelsindustrin. Skåne har 25 procent av den svenska livsmedelsindustrin ( Källa: Agrifood 2013:3 Från gröda till föda. Skånsk livsmedelsproduktion i siffror) Skånes andel av livsmedelsproduktionen i Sverige Verksamhet % Höstvete 40 Vårvete 9 Råg 57 Höstkorn 36 Vårkorn 21 Havre 5 Råvete 19 Socker 97 Grönsaker: Trädgårdsgrönsaker, friland 62 Konservärtor 74 Oljeväxter 38 Gräsfrö 30 Potatis 38 Industri-stärkelse 82 % Mjölkkor 11 Köttkor 18 Lamm, tackor, baggar 10 Smågris, slaktsvin 26 Höns 15 Kyckling 29 % Gårdsförädling 15 Om den skånska livsmedelsproduktionen sjunker med 10 procent betyder det att cirka arbetstillfällen försvinner. Samtidigt gäller ju även det omvända förhållandet det vill säga att det tillkommer arbetstillfällen om produktionen ökar.

6 6(24) 2. Skånsk konkurrenskraft Skånes produktion av livsmedel och energi har en avgörande betydelse för framtidens svenska produktion. Den ger möjligheten till ökad och upprätthållande av sysselsättningen. Den möjliggör säkerställandet av folkhälsan med minimering av antibiotikaresistens för våra barn och barnbarn. Den tar ansvar för miljö och biologisk mångfald. Skånsk produktion av energi och livsmedel förbättrar Sveriges beredskap vad gäller livsmedelsförsörjning i händelse av ett avstängt krisläge. Skåne har förutsättningar för att öka produktion av livsmedel och energi. Vi lever nära marknaden speciellt trädgårdsnäringen. Volymen kommer att ha stor betydelse för att vara intressant på marknaden. Den ger möjlighet för utveckling av industri och förädling. En ökad produktion krävs med mindre insatser. Avgörande är långsiktiga åtgärder genom hela kedjan, från odling av olika grödor, till produktion av kött och mjölk. Ett ökat samarbete mellan växtoch djurgårdar ger här stora fördelar. Skåne har traditionen, kunskapen och komptensen att producera. Tabell 1.2: Utbetalt belopp 2013 (i miljoner euro) för Skåne och Blekinge i förhållande till ett utjämnat belopp att betala ut år inom grundstöd med premie för miljövillkor inkluderat. Länsstyrelsen i Skånes beräkningar. Förväntad utbetalning Förväntad utbetalning Minskade medel i förhållande till utbetalt belopp 2013 Minskade medel i förhållande till utbetalt belopp 2013 (utan djurbidrag) (med djurbidrag) (utan djurbidrag) (med djurbidrag) Utbetalt 2013 (148,39) Regional ,51 144,31-3,88-4, ,63 140,94-7,76-7, ,75 137,58-11,64-10, ,87 134,21-15,52-14, ,99 130,85-19,40-17,55 Summa 683,75 687,89-58,21-54,07 Nationell ,04 142,16-6,36-6, ,68 136,65-12,71-11, ,33 131,14-19,07-17, ,97 125,63-25,42-22, ,62 120,12-31,78-28,27 Summa 646,64 655,70-95,33-86,26

7 7(24) 3. Skåne har mångfalden från slättbygd, mellanbygd till skogsbygd För att vi ska få en utveckling av hållbara lönsamma landsbygdsföretag som producerar livsmedel och energi behövs en ökad attraktionskraft. Idag står många företag inför ett ägarskifte. Det behövs också en kapitalförstärkning för att klara större variationer i marknaden och andra oförutsedda händelser som kan kräva kapital under en period. I storstadsområdet kämpar man med att den bästa jorden exploateras, vilket gör att priset för mark och därmed arrende ökar eftersom det finns ett alternativvärde som inte styrs av jordbruket. I Skånes skogsbygder försvinner animalieproduktionen med igenväxning, i första hand av naturbetesmarker, som följd. Förslagen om borttagande av LFA ersättning i dessa områden kommer att påskynda den negativa utvecklingen ytterligare.

8 8(24) 4. Effekter och konsekvenser av utjämningsförslag och vad stöden ska stödja Frilandsodling av ärtor Sverige har möjlighet att förbättra konkurrensen med 13 öre per kg med fortsatt regionindelning, vilket är oerhört viktigt för fortsatt odling av konservärter i Sverige och där med industri och sysselsättning. Här är även sysselsättning inom svensk transportsektor en stor del. Belgiens gårdsstöd i Nya CAP är fortfarande osäkra. Skördeskillnaderna beror på att Belgien har bättre klimat och jord. Dessutom skördar de mogna ärtor. De har fler godkända växtskyddspreparat. Svampbehandlingen i Belgien ger restsubstanser. Övriga hårt konkurrensutsatt industrigrönsaker är spenat, morötter och potatis. Beräkningen för Danmark är en prognos från Länsstyrelsen i Skåne. Jämförelse odling av konservärtor med inkluderat gårdsstöd mellan Sverige, Belgien o Danmark Anledning till valet av dessa länder är att Belgiska ärtor importeras mest till Sverige, härefter kommer danska ärtor 2014 års förutsättningar Nya CAP 2019 enligt förslag nationell utjämning Belgien Sverige Belgien Sverige Medelavkastning i kg/ha Gårdsstöd ung. i kr. reg Intäkt hektar Pris-ex kr/kg 2014 Kilopris för svenska ärtor för att få 2.51 kr/kg samma intäkt som Belgien Skåne fortsatt regionindelning 2600 reg Nya CAP 2019 enligt förslag nationell utjämning Danmark Sverige 1 region Danmark Sverige Medelavkastning i kg/ha Gårdsstöd ung. i kr. reg Intäkt hektar Pris-ex kr/kg Kilopris för Svenska ärtor för att få 1.97 kr/kg samma intäkt Skåne fortsatt regionindelning 2800 reg

9 9(24) Potatis till stärkelse Produktionen av stärkelse sker hos 400 odlare som producerar ton stärkelsepotatis på ha. Departementet räknar med 38 ton/ha och att normalodlaren i deras exempel bara har 10 ha. Medelskörden de senaste åren ligger runt 43 ton/ha och har en medelareal på 14,5 ha, vilket har stor betydelse för tilläggsbeloppen. Det gör att betydelsen av tilläggsbeloppen underskattas. En stärkelseodlare med 20 % av sin areal som stärkelsepotatis (ganska normalt, många har både 25 och 30 %) har tilläggsbelopp på drygt kr/ha om skörden är 43 ton/ha. Det innebär att stödnivån inklusive grundstödet i utgångsläget 2014 är drygt kr/ha. Departementet räknar med drygt kr, vilket är en grov underskattning. Efter att stärkelsestödet frikopplades odlingssåret 2012 söker nu industrin en riktning där betalningsförmågan för stärkelsepotatis måste förbättras. Under tiden är det frikopplade stärkelsestödet en nödvändig buffert och viktig del i stärkelseodlarens ekonomiska resultat för att klara konkurrensen. Industrin dränerades på cirka 50 MSEK att betala upp till odlaren motsvarande det frikopplade beloppet. Detta för att behålla odlingsunderlaget. Det är mycket pengar för en liten produktionsgren. Löftet vid denna tidpunkt var att reduktionen av tilläggsbeloppen skulle ske i en takt som stärkelseproducenter förmår att hantera. Nedtrappningen sker radikalt 2015, vilket inte är acceptabelt för stärkelseproducenterna. Flera produktionsgrenar går ur denna reform i stort sett skadeslösa, där stärkelsen får den största nedskärningen. Resultatet blir en oerhört försvagad odlarkår vilket äventyrar stärkelsepotatisens existens. Vid framställning av stärkelse produceras även en foderprodukt, pulpa. Den är en viktig ingrediens i foderproduktionen till den skånska animalieproduktionen. Under den process vi genomgått efter frikopplingen har vi tappat cirka 14 % av arealunderlaget. Stärkelseproducenterna jobbar på en kraftigt konkurrensutsatt marknad, vilket påtalades vid avregleringstillfället. Förändringen måste ske i takt med våra konkurrentländer som erbjuds fördelaktigare villkor, vilket snedvrider konkurrenssituationen. Departementet har inför beslutet om den svenska tillämpningen framhållit att man bevakar hur andra medlemsländer agerar bland annat då det gäller kopplade stöd. Inte bara de mindre potatisstärkelseproducerande länderna Finland, Tjeckien och Litauen inför ett kopplat stärkelsestöd utan också Frankrike. I Frankrike föreslås ett stöd på i storleksordningen 110 /ha. Ett inte oväsentligt inkomststöd, vilket kan inverka negativt på den prisuppgång på potatisstärkelse som odlarna behöver. Potatisstärkelseproduktionen är en kapital- och arbetsintensiv produktion. Inom den aktuella regionen sysselsätts mycket människor i såväl primärproduktionen som i efterföljande förädlingsled.

10 10(24) Svensk Frö- och Oljeväxtodling Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, är en odlarorganisation bestående av cirka 4600 av landets cirka 6200 oljeväxt- och vallfröodlare. SFO ansvarar för Sveriges officiella sort-provningar vad gäller oljeväxter, samt utför och samordnar övrig forskning och utveckling inom odlingsområdet. I Sverige odlas cirka ha oljeväxter (Skånes andel 38 %), fördelat på ha höstraps, ha vårraps samt ha övriga oljeväxter. Oljeväxtarealen har under 2000-talet varit starkt ökande i Sverige samtidigt som skördeutvecklingen varit positiv med många nya högavkastande sorter. Oljeväxterna bidrar till en sund växtföljd och är idag en viktig gröda för stor del av landets jordbruksföretag. Frö-vallar till vall- och grönyteutsäde odlas på cirka ha (Skånes andel 30 %) och består av ett flertal gräs- och klöverarter. Det totala värdet för dessa grödor är cirka 2 miljarder kronor i odlarledet. Gemensamt för dessa grödor är att handeln sker på en avreglerad och global marknad. Vår bedömning är att framför allt odlingen av oljeväxter kommer att öka. Marknaden för både vegetabiliska oljor och proteinmjöl är fortsatt stark. Här har Sverige möjlighet till att producera inhemskt proteinfoder till animalieproduktionen. Detta proetinfoder har en konkurrensmöjlighet rent näringsmässigt gentemot sojaproduktionen. Enligt prognoser fram till 2020 (Oil World) kommer det globala behovet av vegetabiliska oljor öka med ca 2 miljoner ton per år och av proteinmjöl med 6 miljoner ton per år. Vad gäller oljeväxter så säljs och processas cirka 70 % av den svenska skörden inom landet. AAK Karlshamn är den helt dominerande uppköparen. Övriga 30 % exporteras övervägande inom Europa. Frö- och oljeväxtodlingen i Sverige finns i våra bördigare slättbygder. Region 1-3 är de helt dominerande odlingsområdena. SFO anser att en utjämning till en nationell region underminerar den positiva framtidsvision som finns för vår odling. För att klara konkurrensen på en global marknad krävs rationella brukningsenheter med god lönsamhet. Det svenska jordbruket har redan genom sitt geografiska läge ett sämre utgångsläge än våra konkurrenter. Vill regeringen bedriva en offensiv regionalpolitik, måste dessa pengar hämtas från andra delar av samhället. Det måste också påpekas att den industri som skall ta hand om våra livsmedelsråvaror återfinns i de högst producerande odlingsområdena. Detta gäller inte bara för växtodlingen utan för all livsmedelsproduktion i Sverige. Man kan konstatera att den snabba strukturrationaliseringen inom livsmedelsindustrin tillsammans med allt tuffare lagstiftning kring hur lantbruket skall producera livsmedel i princip omöjliggjort animalieproduktion i norra delen av vårt land. Vi ser nu konsekvensen av svensk landsbygdspolitik. Utjämningen av de kopplade stöden är en politisk fråga. Här måste en bedömning göras om hur länge den historiska kopplingen är motiverad för den

11 11(24) som har haft kostnader i samband med en avveckling av en subventionerad produktion. Det SFO ser som den stora frågan i förslaget om CAP-reformen är en utjämning av stödregionerna från 5 till 1. En utjämning utarmar den del av det svenska jordbruket som fortfarande är konkurrenskraftigt. 30 % av tillgänglig åkermark i Sverige ligger redan idag utan produktion. Det är en grov missbedömning att tro att produktionen kommer att flytta till andra delar av landet. Sockerbetsodlingen I Sverige odlas cirka ha sockerbetor av odlare. Ungefär 97 % av arealen finns inom Skånes gränser. Cirka 2/3 av den svenska betodlingen sker i region 1. Genomsnittodlaren är en man på 58 år som har 18 hektar sockerbetor, motsvarande cirka % av hans totalareal åker-mark. Samtliga betor går till Örtofta Sockerbruk som ägs av Nordic Sugar (NS). Detta bolag är ett dotterbolag till Nordzucker AG, ett odlarägt sockerföretag i norra Tyskland. NS har sockerbruk i Danmark, Sverige, Litauen och Finland. Nordzucker är det näst största sockerföretaget i EU. Nordic Sugars verksamhet i Sverige omfattar Örtofta Sockerbruk, raffinaderiet vid Arlövs Sockerbruk och Fibrexfabriken utanför Ystad. Antalet fast anställda i Sverige uppgår till cirka 340. Till detta kommer cirka 120 säsongsanställda. Den svenska per capitaförbrukningen av socker uppgår till cirka 40 kg. Denna siffra har i princip varit konstant de senaste 50 åren. Med dagens befolkningsmängd betyder detta en totalförbrukning på cirka ton. Den svenska landskvoten är ton, vilket motsvarar cirka 80 % av förbrukningen. Den svenska produktionen av socker har, som ett medeltal för de senaste fem åren uppgått till ton, d v s i princip detsamma som landets totalförbrukning. Volymer över kvoten får enligt nuvarande marknadsordning inte användas som konsumtionssocker i EU. Det vanligaste användningsområdet är så kallat industrisocker. Sockret används då som en energikälla i processer där slutprodukten är något annat än socker. Exempel på sådana är tillverkning av enzymer för foderindustrin, läkemedel och etanol. För NS sker den största avsättningen av industrisocker till enzymtillverkare, som till största delen finns i Danmark. Vid år med hög produktion och gynnsamma priser på världsmarknaden har en del av det svenska överskottssockret avsatts dit. Vid sockertillverkningen produceras också en stor mängd foderprodukter. HP massa, betfor och viss mån melass är mycket viktiga ingredienser för svensk foderproduktion till animalieproduktionen. Främst till mjölkproduktion men även till större slaktungnötsföretag. Från och med 2017 försvinner kvotsystemet. Detta innebär att det inte blir någon skillnad på kvot- och industrisocker, utan socker som socker. Det är fritt fram för varje land att producera hur mycket socker som helst. Vidare är det fritt fram att exportera hur mycket som helst. (I nuvarande kvotsystem

12 12(24) begränsar WTO-åtaganden exporten från EU. Den får i normalfallet bara uppgå till 1,4 ton). Det kommer att bli en ökad konkurrens inom Europa då det gäller sockerproduktion. En hög och stabil avkastning hos betgrödan kommer att spela en avgörande roll för sockernäringens konkurrenskraft. Sverige ligger i dagsläget i mittskiktet i EU då det gäller hektarskördar. Under senare år har den svenska avkastningen ökat väsentligt. Denna utvecklingstakt får inte avstanna, utan helst växla upp ännu mer. Investeringar på gårdsnivå i form av dränering, rätt kalk- och växtnäringstillstånd samt ny teknik är exempel på nödvändiga åtgärder. En eller fem regioner för gårdsstödet kan få konsekvenser för om den svenska betodlande gården missgynnas i förhållande till liknande gårdar i andra länder. Resultatet på bottenlinjen blir sämre jämfört med konkurrentländerna. Innebärande att mindre resurser kan återinvesteras i företaget. För växtodlingen kan detta till exempel betyda mindre investeringar som på gårdsnivå möjliggör högre och stabilare skördar. Kort uttryckt: vi riskerar att hamna i en negativ spiral i förhållande till omvärlden som blir märkbar i produktionsresultat och konkurrenskraft. Värt att påpeka är också att få andra länder i EU, om något, har så stora olikheter inom landet som Sverige då det gäller produktionsförutsättningar inom växtodlingen. Då det gäller krav på växtföljd/grödfördelning kommer detta inte att bli något problem för sockerbetsodlarna. Men att beakta för den betodlande gården i slättlandskapet är avsättningen av 5 procent av arealen till ekologiska fokusarealer. Om det inte skulle vara möjligt att på ett förnuftigt sätt odla och skörda grödor på dessa arealer blir det ytterligare ett avbräck på gårdsnivå. Sveriges Betodlarförening anser att: Nuvarande fem regioner ska behållas Samtliga tilläggsbelopp bör behandlas lika Ett särskilt stöd till unga lantbrukare kan vara positivt Det bör undvikas särregler för de minsta och största jordbruken, i linje med förslaget När det så småningom handlar om pelare 2 måste här finnas möjlighet för den växtodlande gården att delta. T ex genom vettiga miljöåtgärder av typen REKO.

13 13(24) Nötköttsproduktion Skånes betesmarker består till stor del av betesmark som har hävdats i många år. Detta beror på att vi har haft en spannmålsproduktion som har odlats på åkermarken och de betande djuren har fått beta på betesmarker med högt biologiskt värde, dvs bete med särskilda värde. Genom olika tillämpningar av regelverk har arealen betesmark sjunkit. De betande djuren har sjunkit i antal, vilket också betyder att andelen hektar betesmark har sjunkit. I delar av Skåne växer de igen. Skåne har en tradition, kompetens och kunskap att producera betesdjur. Koantalet består av lika många mjölkkor som dikor, till skillnad från andra regioner som har en högre andel mjölkkor. Den skånska nötköttsproduktionen präglas av en produktion där man har fler djur per hektar jämfört med andra delar av Sverige. I nötköttsproduktionen används foderprodukter från andra produktionsgrenar till exempel sockerbetor och potatis. Nötköttsproduktion med vallproduktionen har en betydande roll i vissa regioner, främst 3, för att odla spannmål med kvalitet som efterfrågas på marknaden. Antalet kor sjunker i Sverige, vilket betyder att antalet betesmarker växer igen och antalet kalvar för köttproduktion minskar. Nötköttsproduktionen finns på två marknader för samhällsnytta och för mat. Matproduktion kan delas in i volym med mervärde och volym med mervärde och identitet. Företagen utvecklar förädling och tar större del i värdekedjan som är en förutsättning för att finnas på marknaden. Den svenska produktionen är knappt 50 % av den svenska konsumtionen. Volymen håller på att bli en kritisk mängd för att vara intressant på marknaden. Av cirka ton kött kommer cirka 35 % från kor. Fler kor behövs för att producera kalvar. Det behövs därför ett stöd till primärledet. Skånes nötköttköttsproducenter förordar en regional utjämning. Stora delar av nötköttsproduktionen bedrivs i mellanbygden region 3 och en del i region 4. En nationell utjämning upplevs som att tilläggsbeloppen som ligger på animalieproduktion flyttar norrut, där det kanske krävs något helt annat för att få igång en nötköttsproduktion. Viktigt i dessa områden, region 4 och 5, är att nuvarande LFA området inte förändras. Förslaget om nötpeng för alla djur över 1 år gagnar inte syftet att hålla betesmarker öppna enligt förslaget. Denna nötpeng ligger för nära marknaden.

14 14(24) Och kan därför ätas upp av förädlingsledet som sänker priset på slaktdjur i motsvarande grad som stödet höjs. Detta kan resultera i att vi slår ut en efterfrågad marknad exempelvis kalv till restauranger, och handel. Skånes Nötköttproducenter förordrar kopplat stöd fullt ut 13 procent i form av en kopeng till alla kor med kalv. Argumenten för detta är: Stödet hamnar så långt ifrån marknaden som möjligt. Det möjliggör att stödet kommer till primärledet. Fortsatt hävd av betesmarker. Ur klimatsynpunkt viktig. Effektiv, resursnål produktion premieras. Minimerar risken för dålig rekrytering. Minimerar kostnaden för tjurar på bete och ökar säkerheten för allmänheten. Kopengen kontrolleras via CDB upptill att kalven är 28 dagar. Denna tidpunkt motsvarar den tid då den nyfödda kalven skall registreras i CDB. Detta tror vi minimerar möjligheten till tomma kor och till att man avlivar kalvar speciellt i mjölkproduktionen. CDB-systemet finns redan. Det borde vara enklare att administrera jämfört med nuvarande förslag om nötpeng för alla djur över 12 mån. Djurslag i Skåne Skånes andel av riket % 5 år %1 år kor för mjölkproduktion ,2% -7,6% -0,3% kor för uppfödning av kalvar ,5% -0,7% -0,9% kvigor, tjurar och stutar ,9% -5,7% -0,2% kalvar, under 1 år ,5% -1,8% 0,3% Mjölkproduktion De skånska mjölkorna har sjunkit i antal under några år. Trenden ser ut att vända. Det finns en attraktionskraft för att utveckla. Korna skapar ovärderlig samhällsnytta i form av öppna landskap och biologisk mångfald. Skåne har förutsättningarna för att producera mjölk. Mjölkproduktionen bidrar till jobb och välstånd i svensk ekonomi. I Skåne län är arbetslösheten bland de högsta i Sverige med 10,4 procent. Om vi fördubblar antalet mjölkkor i Skåne skulle det innebära jobb. Det skulle i sin tur ge extra inkomster och ökade skatteintäkter. Det handlar om potentiella inkomster på över ¾ miljard kronor. Det skulle exempelvis kunna ge 311 läkare, 620 sjuksköterskor, 744 undersköterskor, 581 lärare eller 629 förskollärare.

15 15(24) Mjölknäringen i Skåne förordar Regional utjämning Nötpeng Individuell förgröning Stöd till unga Bibehållna LFA områden 5. Argument som visar jämförelser med närliggande länder Det finns ett stort hot från närliggande länder mot den svenska livsmedelsproduktionen. Exempel finns utförligare beskrivet under de olika produktionsgrenarna i föregående avsnitt. Speciellt utsatta är odlare av specialgrödor i region 1. Exempelvis frilandsodling av gröna ärtor, men industripotatis kan också nämnas. Procordia har tidigare haft kontrakt gällande ha för odling av potatis. Produktionen har successivt minskat och idag är det 450 ha i Skåne. Förändras dagens förutsättningar för odling är det stor risk att den svenska produktionen och den svenska industrin/förädlingen läggs ner. Orsaken är i huvudsak att man inte klarar konkurrensen från närliggande länder. Animalieproduktionen är mycket hårt utsatt av importvaror. När det gäller den danska grisproduktionen har de ett större arealstöd för odling av foder som kan göra skillnad i kostnadskalkylen. Att införa en Kopeng är nödvändigt för mjölk- och nötköttsproduktionen. Irland, som är ett stort exportland när det gäller nötkött till Sverige, inför kopplat stöd på nötköttsproduktionen. Generellt kommer alla länder i EU som har en betydande nötköttsproduktion att utnyttja det kopplade stödet till denna produktionsgren. Skåne och Sverige har möjlighet att producera mer mjölk och nötkött. I dessa produktionsgrenar kvävs det också att det sker en teknisk utveckling för att uppnå rationella effektiva företag. 6. LBP och LFA Det har tidigare nämnts att det är otroligt viktigt hur landsbygdsprogrammet, LBP, utformas för att man ska kunna ge synpunkter på hur pelare 1 ska se ut. Vi anser att resurser ska sättas in där det finns en investeringsvilja på landsbygden. Investeringsstödet är viktigt för att vi ska få en effektivare och resurssnålare utveckling av livs- och energiföretagen. Skåne har högre krav än övriga när det gäller att producera miljövärden. Det är viktigt att man tar hänsyn till detta och att det ges bra förutsättningar med rätt miljöersättningar för att utveckla en produktion som går i hand med miljömålen.

16 16(24) Miljöersättningarna ska ses som en möjlighet och de måste tillgängliggöras omgående. LRF Skåne kan se att gränserna till LFA har förändrats, vilket kommer att betyda stora förändringar för våra medlemmar som bedriver företag. En större areal ingår i nya LFA, men det betyder tyvärr inte att det är självklart att man får ersättning. Områden har förändrats och det är nya beteckningar. Stora delar av LFA-området som ligger i Skåne ligger under beteckningen S4 som ger det allra lägsta stödet. Vi är mycket oroliga för att den nya jordbrukspolitiken kommer att påverka den skånska livsmedelsproduktionen negativt. Den nya indelningen kan få stora konsekvenser för en redan ansträngd animalieproduktion. En stor del av Skånes mjölk- och nötköttsföretagande bedrivs i de LFA-områden som försvinner. Vi har gjort stickprover på gårdar och det visar sig att det kommer att påverka deras företagande negativt. De minskade intäkterna kommer att vara mycket svåra att ta ut på marknaden. Detta betyder att en neddragning av animalieproduktion kommer att ske, dessutom upphörande av vallodling, samt upphörande av betesproduktion. I förlängningen betyder det igenväxning av en idag fungerande levande landsbygd med öppet landskap, där även andra verksamheter inom de gröna näringarna har en potential att utvecklas. Utgångspunkten i LFA-områdens indelning borde vara de naturliga förhållandena och inte administrativa gränsdragningar. Nivån på det högsta stödet för LFA, som blir i Norrland, påverkar vilket LFAstöd vi får i Skåne, eftersom det är uträknat som en procentsats av det högsta värdet. Med nationell utjämning av gårdsstödet och Norrlandsstödet (som finansieras till hundra procent av den svenska staten) kan det betyda att vi slår i taket och att LFA reduceras i Norrland. Konsekvensen av detta kan bli att vi får ett lägre högsta belopp, vilket kommer att påverka LFA-ersättningen i Skåne negativt. Vi kan konstatera att man inte kan få EU-stöd för samma betingelser två gånger. Vallstödet som tidigare legat i LFA, kan komma att ingå i LFA-ersättningen framöver. Om LRF Skåne har tolkat det rätt, så kommer det att vara möjligt att söka vallstödet i de områden som ligger utanför LFA. LRF Skåne förordar att man analyserar verkliga skördemängder i området under en period för att se hur det faktiskt ser ut. Underlaget till analyserna blir då bättre verklighetsförankrat. I beräkningskalkylen ska förutom intäkter även kostnader ingå. LRF Skåne ifrågasätter den nya LFA-områdesindelningen. I dag bedrivs det ett affärsmässigt livsmedelsföretagande i de områden som nu tas bort. Med hjälp av LFA har dessa företag lyckats bedriva hållbara företag både ekonomiskt och socialt. Genom att ta bort LFA-ersättningen minskar möjligheten att bedriva affärsmässigt företagande. LRF Skåne menar därför att det är av yttersta vikt att se hur helheten för pelare 1, med bland annat gårdsstödet, och pelare 2, med

17 17(24) bland annat LBP och LFA, kommer att utformas innan man tar ett slutgiltigt beslut. Eftersom ett utrymme har getts är det viktigt att göra studiebesök, djupare analyser, kalkyler och konsekvensberäkningar för de områden och företag som finns i LFA området och som producerarar livsmedel och energi. 7. Argument om tradition, kompetens och kunskap Bilden av Skåne är öppet landskap. Skåne är en mångfald. Samtliga 5 regioner är representerade. Skåne har en tradition att producera livsmedel och på senare år även producera energi. Skåne har de naturliga förutsättningarna för att producera många olika produkter inom vegetabilier och animalier. Det betyder att det finns en kunskap om att hushålla med resurser, att ta tillvara på olika produktionsgrenars biologiska värde och utnyttja dem på bästa sätt för att få bäst utbyte. Det finns ett tydligt kretsloppstänkande när det gäller stad och land eftersom Skåne också anses vara en storstadsregion. Närheten mellan stad och land i Skåne ger också unika möjligheter att visa barn och ungdomar i stan var maten kommer ifrån och därmed öka förståelsen för landsbygdens värde. Det varierande landskapet ger möjligheter till förnyelser och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Skånes Livsmedelsakademi är ett nav för att sida vid sida med Lantbrukets organisationer, universitet och myndighet utveckla livsmedelsnäringen. Skåne är den region som är närmast EU. För att kunna utvecklas vidare och vara i framkant, som gagnar hela Sverige krävs en framtidstro och en attraktionskraft. En kontinuitet i de primära förutsättningarna är en självklar parameter. Likaså konkurrensförmågan gentemot andra länder. 8. Argument om den skånska produktionens värde för den svenska livs- och energiproduktionen 80 % av Skånes yta används till jord- och skogsbruk. Odlingen av potatis och sockerbetor är omfattande i Skåne jämfört med övriga Sverige. Specialodlingar som t ex fröodlingar har stor betydelse för den svenska utvecklingen av utsäde anpassat till Sverige. Stor del av den skånska grönsaksodlingen finns i Skåne. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och denna del växer. Ungefär en fjärdedel av alla svenskproducerade livsmedel och drycker framställdes i Skåne år 2010.

18 18(24) 15 procent av de livsmedel som säljs i landet är skånska. Skåne står för 45 procent av hela Sveriges omsättning inom livsmedelsindustrin. Skåne har 25 procent av den svenska livsmedelsindustrin. 9. Frågor och svar från regeringens förslag - Ds 2014:6 Svart = frågor, Rött = LRF Skånes synpunkter Arealbidrag till vegetabilier kommer inte att delas ut. Produktionen har ansetts som stabil. Vad händer med specialgrödor som odlas på marker som har högt arealstöd idag? T ex frilandsodling av grönsaker, gräsfrö, proteingrödor som har tagit del av region 1:s gårdsstöd. Finns det några analyser på vad som händer med dessa grödor? Dokumentation om specialgrödor finns att läsa under ärtodling tidigare i detta dokument. Konkurrenskraften från Belgien med helt andra förutsättningar blir hårt för framtida svensk produktion av gröna ärtor SASM ligger till grund för modellberäkningarna. Vad är det som gör att man kan se att om man lägger en kopremie på samtliga kor då riskerar man att se kor som inte är dräktiga? Man ser även att kalvar avlivas direkt? Avlivning av kalvar ska ligga under alternativet mjölkkor. Dikor kommer inte att gå tomma eller att kalven avlivas I beräkningarna har man också fått fram att marknaden snedvrids om inte handjuren får stöd. Marknaden på nötkött idag från hondjur ökar Hur har SASM beräknat när man har fått fram att handjur bidrar till ha mer betesmarker hålls i hävd med denna premie? I alternativet med stöd till alla nötkreatur har man räknat ut att det blir kr per mjölkko. Hur mycket blir det för en diko? Har man tittat på att lägga ett stöd till en nyfödd kalv? Alla registrerar in när en kalv är född! Eller ko med kalv kan vara ett annat alternativ? Det finns ett förslag från Skånes nötköttsproducenter i detta dokument Hur kommer man att göra om man förändrar gränserna i LFA? Ta (se avsnittet LFA) med hur LFA påverkar de skånska förutsättningarna för att producera animalier i framför allt område 4 och 5 i Skåne. 7. Vad är det som gör att man ändrar namnet förgröning till miljövillkor för att sedan kalla det för premie? Detta borde man informera bättre om. Efterlyser ett bättre namn från näringen än premie.

19 19(24) Kommer man att ta hänsyn till kommissionens tekniska regelverk för att undvika dubbelbetalning. Vad kommer man i första hand ta hänsyn till? Går det att ta beslut innan det tekniska regelverket är känt. Här undrar man om vi vill ha flera typer av ekologiskt fokusområde eller ett fåtal. I våra företag finns en mångfald, därför föreslår vi att det finns en lista med olika alternativ Hur kommer man ifrån att träda inte blir passivt brukande? Risken med nationell utjämning är att specialgrödor försvinner. Förutsättningarna för att producera animalier försvinner i hela landet. Idag kan vi producera i delar av landet. Regional utjämning möjliggör fortsatt produktion i delar av Sverige En del EFA finns i dag att söka i pelare 2. Kommer det att bli möjligt att söka den i pelare 2 under nästa kommande period? Ingår odling av gröna ärtor i kvävefixerande grödor och kan de räknas som EFA? Hur driver man denna fråga? Konservodlingen av ärtor är styrd via Svenskt Sigill och Lisa. Vi föreslår att man tar hjälp av Sigill för att skicka in material som visar på att ärtodlingen är väldigt styrd med näring och bekämpning som är behovsanpassad. 8. Har man i modellberäkningarna SASM räknat på hur stor den svenska livsmedelsproduktionen, sysselsättningen kommer att bli 2020 med förslaget om nationell utjämning och nötpeng djur över i år? 8.4 Nationell utjämning skulle vara positivt för det svenska lantbrukets konkurrenskraft? Hur stort är det kommande dirketstödet i Danmark, Tyskland och Belgien, England och Irland? Om man inte vet detta hur kan man då mäta konkurrenskraften? Man borde titta på hur livsmedelsproduktionen påverkas. a) Vad är definitionen på extensiv nötköttköttsproduktion eller intensiv nötköttköttsproduktion? Är det de/ha? Det finns dikoföretag som har bra betesmarker där det inte är ovanligt att 1 ha betesmark kan producera foder till 1 diko med kalv jämfört med i andra delar av Sverige där man kanske behöver 10 ha per ko och kalv. Vinterfoder kan bestå av foderprodukter från sockerbetor, potatis etc. Det betyder med dessa parameterar att dikorna inte har så stor areal att tillgå. Omvänt kan vara att intensiv nötköttsproduktion kan vara extensiv d.v.s. att man har en mycket stor andel vallfoder i foderstaten. Det blir en snedvridning i beräkningarna när man generaliserar för mycket. Med vänlig hälsning LRF Skåne Marianne Andersson Regionordförande

20 20(24) Bilaga 1. Generellt LRF Mjölk anser övergripande att gårdsstödet skall säkerställa konkurrenskraften i svenskt lantbruk och se till att mark används för aktiv produktion. En politik som både skapar konkurrenskraft men som samtidigt minskar risk för onödig kapitalisering och inlåsningseffekter är nödvändig för den svenska mjölkproduktionen. Det grundläggande gårdsstödet behöver anpassas efter förutsättningar som gäller i slätt-, skogs- och mellanbygd och vi behöver säkerställa att mark används inom aktiv produktion. Regeringen uppger i promemorian att deras prioriteringar för arbetet med förslag till svenskt genomförande har varit att stärka jordbruksföretagens konkurrenskraft samt att de vill se en framtida livskraftig jordbruksproduktion så att produktionen ökar på marknadsmässiga grunder. LRF Mjölk delar regeringens syn på prioriteringarna och anser vidare, i likhet med regeringen, att tillväxt på marknadsmässiga grunder, att gårdsstödet ska bidra till sysselsättning och aktivitet i Sveriges alla landsbygder samt att lika konkurrensvillkor mellan Sverige och andra EU länder är viktiga frågeställningar att beakta. Det är dock otillfredsställande att landsbygdsprogrammets utformning inför kommande period i stora delar fortfarande är oklar då det omöjliggör en helhetssyn på den gemensamma jordbrukspolitiken. Många av detaljerna i det tekniska regelverk som den Europeiska kommissionen inom kort förväntas presentera för den gemensamma jordbruksreformen fram till år 2020 kommer att ha stor betydelse för flertalet svenska mjölkproducenter vilket gör att även denna information är av stort värde för en fullständig bedömning av kommande programperiod. LRF Mjölk kan därmed ge ett ställningstagande till regeringens förslag till svenskt genomförande av gårdsstödet med förbehåll för de detaljer och bestämmelser som förväntas presenteras inom landsbygdsprogrammet vilka kan komma att ändra förutsättningarna för vissa ingående delar i gårdsstödet.

21 21(24) Kommentarer till enskilda frågor inom ramen för det svenska genomförandet av gårdsstödet Utjämningen Förslag till ståndpunkt: LRF Mjölk förespråkar en full utjämning till 2019 i två nya regioner (ny region 1 = nuvarande samt ny region 2= nuvarande region 4+5). Den modell av utjämning som beskrivs som regeringens huvudlinje anses inte ta hänsyn till de drivkrafter som finns i landets olika delar. Det gäller dels konkurrensförutsättningarna i en del slättområden dels risken för inlåsning av jordbruksmark i skogs- och mellanbygd. LRF Mjölk förespråkar istället en regional utjämning med en ny typ av regionsindelning där vi endast har två regioner. Förslaget är att den första regionen består av nuvarande region 1, 2 och 3 varpå den andra regionen består av nuvarande region 4 och 5. Mer om förslaget finns i bilaga 1. Denna typ av regionsindelning tar större hänsyn till de olika förutsättningarna som råder i Sveriges där vi ser både slätt-, skogs- och mellanbygd. LRF Mjölk menar att det är nödvändigt att fördela ersättningarna i förhållande till de behov som finns i respektive område. Denna modell av ny regionsindelning ger ett fördelaktigt utfall för de olika regionerna där man tar hänsyn till drivkrafter och konkurrenskraften i de olika regionerna samt är administrativ möjlig att genomföra då grunden är idag redan befintliga regioner. I och med komplexiteten i frågan måste utjämningen ses tillsammans med utformningen av premien för miljövillkoren. LRF Mjölk anser att utformningen av premien för miljövillkoren kommer att ha en betydande inverkan på utjämningstakten vilken vi önskar bli så jämn som möjligt. Den nya regionsindelningen ska också ses i ljuset av hur stödområdena i landsbygdsprogrammet ska se ut geografiskt. LRF Mjölk vill att den nya gårdsstödsregionen motsvarande nuvarande gårdsstödsregion 4 och 5 ska sammanfalla med stödområdena i Landsbygdsprogrammet i så hög utsträckning som möjligt. De nya regionerna för gårdsstödet och Landsbygdsprogrammet skapar möjligheter att utforma en jordbrukspolitik som skapar drivkraft och konkurrenskraft utifrån de förutsättningar som ges geografiskt och klimatmässigt i olika delar av Sverige.

22 22(24) - Miljövillkor för gårdsstödet Förslag till ståndpunkt: LRF Mjölk förespråkar en individuell premie för miljövillkor. Som tidigare nämnts ser LRF Mjölk fördelar med att miljövillkoren utformas så att premien för miljövillkoren beräknas individuellt för lantbrukaren. Denna position ligger i linje med LRFs riksförbundsstyrelses beslut från 2013 där man beslutade att miljövillkoren inte ska verka utjämnande varpå man förespråkade en individuell premie för miljövillkoren. LRF Mjölk håller fast vid denna position även om det innebär att det inte blir en fullständig utjämning av tilläggsbeloppen initialt - Särskilt stöd till unga jordbrukare Förslag till ståndpunkt: LRF Mjölk ställer sig bakom regeringens förslag. När det gäller stödet till unga ställer sig LRF Mjölk bakom regeringens förslag om att stödet till unga bör baseras på antalet hektar med en övre hektargräns på 90 hektar som ett 25 % påslag baserat på ett nationellt genomsnitt. Det nationella genomsnittet gör att alla unga oavsett geografisk placering behandlas lika och vi tror i likhet med regeringen att detta kan vara ett ökat incitament för generationsskifte. - Reduktion av höga stöd Förslag till ståndpunkt: LRF Mjölk är negativa till avdrag på gårdsstödet. LRF Mjölk är negativa till avdrag på gårdsstödet. En övergripande bedömning är att detta kan hämma strukturutvecklingen av mjölkföretagen vilket inte är en utveckling som LRF Mjölk önskar se. - Betesmarksdefinitionen Förslag till ståndpunkt: LRF Mjölk förespråkar en homogen betesmarksdefinition inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. LRF Mjölk anser att det är viktigt med en tydlighet och en rättsäker definition av betesmarker så att företag inte riskerar att drabbas av återkrav för sina ersättningar för betesmarker. Det är även viktigt att det finns en tydlighet mellan myndigheter och jordbrukare samt att anpassa ersättningsnivån till betesmark inom ramen för gårdsstödet och vidare se hur dessa ska kompletteras inom landsbygdsprogrammet.

23 LRF Mjölk samtycker med att ett förenklat system underlättar för företagen men hoppas se ett system där definitionen för betesmark är lika areal som är stödberättigad inom gårdsstödet som för den betesmark som idag upprätthåller miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet. En homogen definition förespråkas för att förenkla administrationen ytterligare för både företagare liksom berörda myndigheter. 23(24)

24 24(24) Förslag gällande ny regionsindelning I figur 1 och även i tabell 1 kan man se resultatet av en ny regionsindelning. Resultatet redovisas för slutåret 2019 för den konstruerade typgård som regeringen utgått från i sina beräkningar jämfört med dagen nivåer för samma typgård. Observera att det kopplade stödet inte är inlagt i tabellen ovan och inte heller inräknad i analysen nedan Nötpeng Förgröning Grundstöd nuvarande region 1 nuvarande region 2 nuvarande region 3 nuvarande region 4 nuvarande region 5 ny region 1 ny region 2 Figur 1. Ny regionsindelning. Sammanslagning av region 1, 2 och 3 samt en sammanslagning av region 4 och 5. Tabell 1. Alternativ regionsindelning, Euro/ha. Tabellen visar skillnader jämfört med regeringens huvudlinje om fullständig national utjämning. ny region gammal region grundbelopp miljövillkor totalt Skillnad mot reg. Förslag , ,66 24, , ,5-19,5