LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

Transkript

1 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne Intern remiss av regeringens förslag om gårdsstöd m.m. LRF Skåne vill härmed lämna synpunkter på regeringens förslag om gårdsstöd. Sammanfattning LRF Skåne vill att man i remissvaret till regeringens förslag om gårdsstöd tar hänsyn till vad Skånes livsmedelsproduktion betyder för hela Sveriges livsmedelsproduktion och svenskt näringsliv. Vidare behöver förslaget syfta till att den skånska konkurrenskraften stärks och att man minimerar negativa konsekvenser för att producera livsmedel i Skåne. LRF Skåne förordar att tilläggsbeloppen utjämnas fullt ut till 2019 och att de historiska kopplingarna skall tas bort. en oförändrad regionindelning. stöd till unga enligt regeringens förslag. ett kopplat stöd till nötkreatur. Det bör utformas så det gynnar både mjölk och nöt och får inte ligga nära marknaden. inga avdrag på höga gårdsstödsbelopp. Beslutar ändå regeringen om avdrag anser vi att lönekostnader skall räknas bort före avdrag. att marker med många träd, buskar och alvarmarker skall inkluderas i gårdsstödet. Regelverket måste vara enkelt. en individuell tillämpning av premien för miljövillkor. Förgröningsåtgärderna måste få ingå i produktionssystemet. 1. Skånes livsmedelsproduktion och dess betydelse för svensk livsmedelsproduktion De senaste årtiondena har stora förändringar skett på livsmedelsmarknaden. Politik och teknik har gjort att produktions- och distributionsled alltmer har internationaliserats och rationaliserats. Samtidigt förändras konsumenternas efterfrågan. En förändring som bland PE R SSON ANITA, anita.persson@lrf.se LRF Skåne Box Höör Besöksadress Friluftsvägen 2 Tfn Växel +46 (0) Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr

2 2(17) annat har medfört att både mer globalt och mer lokalt producerade livsmedel och drycker efterfrågas. Produktionen och distribution i Skåne av både primärprodukter och färdiga livsmedel har en särskild tyngd i Sverige med sin stora omfattning i alla led förutom detaljistledet. Landytan i Skåne är drygt 1 miljon hektar och cirka 80 procent av den ytan används till jord- och skogsbruk, vilket är betydligt högre än i landet som helhet. Tyvärr har åkerarealen minskat, men värdet av den skånska växtodlingen har ökat tack vare höga globala spannmålspriser de senaste åren. År 2010 fanns det runt hektar jordbruksmark som brukades av företag. Antal sysselsatta i primärproduktionen i Skåne är personer. Odlingen av potatis och sockerbetor är omfattande i Skåne jämfört med övriga Sverige. Specialodlingar, som t ex fröodlingar, har stor betydelse för den svenska utvecklingen av utsäde anpassat till Sverige. Trädgårdsodling kan vara en av förutsättningarna för att gårdsförädlingen ska frodas och utvecklas som den gör framför allt i norra Skåne. Gårdsförädlingen växer på ett antal lantbruk, men är fortfarande marginell både i gårdars verksamhet och vad gäller total livsmedelsförädling eftersom stora delar av Skånes produktion är anpassad för global volymproduktion. År 2010 motsvarade exempelvis den skånska gårdsförädlingen knappt 100 heltidstjänster, vilket är cirka en procent av arbetskraften i skånsk livsmedelsframställning. Här finns det en potential att utveckla. Det skånska varierande landskapet ger möjligheter till förnyelser och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Dessutom finns det en stor efterfrågan på närodlade och producerade produkter till de offentliga köken vilket motsvarar ca måltider. Skånsk partihandel är framträdande i Sverige. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och dessutom växer denna andel. Ett skäl till skånsk partihandels starka ställning är att dagligvarukedjan Bergendahls har förlagt sin distributionscentral till Skåne. En annan orsak är att stora mängder frukt och grönt slussas vidare till den svenska marknaden via Helsingborg. Ungefär en fjärdedel av alla svenskproducerade livsmedel och drycker framställdes i Skåne år Om man räknar bort den del som exporteras är cirka femton procent av de livsmedel som säljs i landet skånska. Skåne har i större utsträckning berikats med fler livsmedelsföretag än landet i övrigt. Skånsk och övrig svensk livsmedelsindustri tappar kontinuerligt andelar på den svenska marknaden. Öppnare gränser har lett till att mer och mer importerade livsmedel och drycker säljs via dagligvaruhandeln. Informationsteknologi har dessutom underlättat dagligvaruhandelns paneuropeiska grossistverksamhet, utländska lågprisvarukedjors etablering och tillväxten av egna märkesvaror - trender som har stimulerat importen av livsmedel. En annan förklaring är att konsumenter i högre utsträckning efterfrågar ett bredare sortiment och på så sätt mer importerade livsmedel. Svensk livsmedelsindustri och skånsk livsmedels-industri i synnerhet växer därför med exporten. Om inte exportmöjligheterna hade tagits till vara skulle både skånsk och svensk livsmedelsindustri ha krympt tiden efter EU-medlemskapet. Skåne har en lång tradition och kunskap av jordbruk och livsmedelsproduktion. Skåne har stor betydelse för svensk livsmedelsframställning i alla led från jordbruk till partihandel.

3 3(17) Skåne står för 45 procent av hela Sveriges omsättning inom livsmedelsindustrin. Skåne har 25 procent av den svenska livsmedelsindustrin ( Källa: Agrifood 2013:3 Från gröda till föda. Skånsk livsmedelsproduktion i siffror) Skånes andel av livsmedelsproduktionen i Sverige Verksamhet % Höstvete 40 Vårvete 9 Råg 57 Höstkorn 36 Vårkorn 21 Havre 5 Råvete 19 Socker 97 Grönsaker: Trädgårdsgrönsaker, friland 62 Konservärtor 74 Oljeväxter 38 Gräsfrö 30 Potatis 38 Industri-stärkelse 82 % Mjölkkor 11 Köttkor 18 Lamm, tackor, baggar 10 Smågris, slaktsvin 26 Höns 15 Kyckling 29 % Gårdsförädling 15 Om den skånska livsmedelsproduktionen sjunker med 10 % betyder det att ca arbetstillfällen försvinner. Samtidigt gäller ju även det omvända förhållandet d v s det tillkommer arbetstillfällen om produktionen ökar.

4 4(17) 2. Skånsk konkurrenskraft Skånes produktion av livsmedel och energi har en avgörande betydelse för framtidens svenska produktion. Den ger möjligheten till ökad och upprätthållande av sysselsättningen. Den möjliggör till att säkerhetsställa folkhälsan med minimering av antibiotikaresistens för våra barn och barnbarn. Den tar ansvar för miljö och biologisk mångfald. Skånsk produktion av energi och livsmedel förbättrar Sveriges beredskap vad gäller livsmedelsförsörjning i händelse av ett avstängt krisläge. Skåne har förutsättningar för att öka produktion av livsmedel och energi. Vi lever nära marknaden speciellt trädgårdsnäringen. Volymen kommer att ha stor betydelse för att vara intressant på marknaden. Den ger möjlighet för utveckling av industri och förädling. En ökad produktion krävs med mindre insatser. Avgörande är långsiktiga åtgärder genom hela kedjan, från odling av olika grödor, till produktion av kött och mjölk. Ett ökat samarbete mellan växtoch djurgårdar ger här stora fördelar. Skåne har traditionen, kunskapen och komptensen att producera. Tabell 1.2: Utbetalt belopp 2013 (i miljoner euro) för Skåne och Blekinge i förhållande till ett utjämnat belopp att betala ut år inom grundstöd med premie för miljövillkor inkluderat. Länsstyrelsen i Skånes beräkningar. Förväntad utbetalning Förväntad utbetalning Minskade medel i förhållande till utbetalt belopp 2013 Minskade medel i förhållande till utbetalt belopp 2013 (utan djurbidrag) (med djurbidrag) (utan djurbidrag) (med djurbidrag) Utbetalt 2013 (148,39) Regional ,51 144,31-3,88-4, ,63 140,94-7,76-7, ,75 137,58-11,64-10, ,87 134,21-15,52-14, ,99 130,85-19,40-17,55 Summa 683,75 687,89-58,21-54,07 Nationell ,04 142,16-6,36-6, ,68 136,65-12,71-11, ,33 131,14-19,07-17, ,97 125,63-25,42-22, ,62 120,12-31,78-28,27 Summa 646,64 655,70-95,33-86,26

5 5(17) 3. Skåne har mångfalden från slättbygd, mellanbygd till skogsbygd För att vi ska få en utveckling av hållbara lönsamma landsbygdsföretag som producerar livsmedel och energi behövs en ökad attraktionskraft. Idag står många företag inför ett ägarskifte. Det behövs också en kapitalförstärkning för att klara större variationer i marknaden och andra oförutsedda händelser som kan kräva kapital under en period. I storstadsområdet kämpar man med att den bästa jorden exploateras, vilket gör att priset för mark och därmed arrende ökar eftersom det finns ett alternativvärde som inte styrs av jordbruket. I Skånes skogsbygder försvinner animalieproduktionen med igenväxning, i första hand av naturbetesmarker, som följd. Förslagen om borttagande av LFA ersättning i dessa områden kommer att ytterligare påskynda en negativ utveckling. 4. Effekter och konsekvenser av utjämningsförslag och vad stöden ska stödja Frilandsodling av ärtor Sverige har möjlighet att förbättra konkurrensen med 13 öre per kg med fortsatt regionindelning, vilket är oerhört viktigt för fortsatt odling av konservärter i Sverige och där med industri och sysselsättning. Här är även sysselsättning inom svensk transportsektor en stor del. Belgiens gårdsstöd i Nya CAP är fortfarande osäkra. Skördeskillnaderna beror på att Belgien har bättre klimat och jord. Dessutom skördar de mogna ärtor. De har fler godkända växtskyddspreparat. Svampbehandlingen i Belgien ger restsubstanser. Övriga hårt konkurrensutsatt industrigrönsaker är spenat, morötter och potatis. Beräkningen för Danmark är en prognos från Länsstyrelsen i Skåne.

6 6(17) Jämförelse odling av konservärtor med inkluderat gårdsstöd mellan Sverige, Belgien o Danmark Anledning till valet av dessa länder är att Belgiska ärtor importeras mest till Sverige, härefter kommer danska ärtor 2014 års förutsättningar Nya CAP 2019 enligt förslag nationell utjämning Belgien Sverige Belgien Sverige Medelavkastning i kg/ha Gårdsstöd ung. i kr. reg Intäkt hektar Pris-ex kr/kg 2014 Kilopris för svenska ärtor för att få 2.51 kr/kg samma intäkt som Belgien Skåne fortsatt regionindelning 2600 reg Nya CAP 2019 enligt förslag nationell utjämning Danmark Sverige 1 region Danmark Sverige Medelavkastning i kg/ha Gårdsstöd ung. i kr. reg Intäkt hektar Pris-ex kr/kg Kilopris för Svenska ärtor för att få 1.97 kr/kg samma intäkt Skåne fortsatt regionindelning 2800 reg Potatis till stärkelse Produktionen av stärkelse sker hos 400 odlare som producerar ton stärkelsepotatis på ha. Departementet räknar med 38 ton/ha och att normalodlaren i deras exempel bara har 10 ha. Medelskörden de senaste åren ligger runt 43 ton/ha och har en medelareal på 14,5 ha, vilket har stor betydelse för tilläggsbeloppen. Det gör att betydelsen av tilläggsbeloppen underskattas. En stärkelseodlare med 20 % av sin areal som stärkelsepotatis (ganska normalt, många har både 25 och 30 %) har tilläggsbelopp på drygt kr/ha om skörden är 43 ton/ha. Det innebär att stödnivån inklusive grundstödet i utgångsläget 2014 är drygt kr/ha. Departementet räknar med drygt kr, vilket är en grov underskattning.

7 7(17) Efter att stärkelsestödet frikopplades odlingssåret 2012 söker nu industrin en riktning där betalningsförmågan för stärkelsepotatis måste förbättras. Under tiden är det frikopplade stärkelsestödet en nödvändig buffert och viktig del i stärkelseodlarens ekonomiska resultat för att klara konkurrensen. Industrin dränerades på cirka 50 MSEK att betala upp till odlaren motsvarande det frikopplade beloppet. Detta för att behålla odlingsunderlaget. Det är mycket pengar för en liten produktionsgren. Löftet vid denna tidpunkt var att reduktionen av tilläggsbeloppen skulle ske i en takt som stärkelseproducenter förmår att hantera. Nedtrappningen sker radikalt 2015, vilket inte är acceptabelt för stärkelseproducenterna. Flera produktionsgrenar går ur denna reform i stort sett skadeslösa, där stärkelsen får den största nedskärningen. Resultatet blir en oerhört försvagad odlarkår vilket äventyrar stärkelsepotatisens existens. Under den process vi genomgått efter frikopplingen har vi tappat cirka 14 % av arealunderlaget. Stärkelseproducenterna jobbar på en kraftigt konkurrensutsatt marknad, vilket påtalades vid avreglerings-tillfället. Förändringen måste ske i takt med våra konkurrentländer som erbjuds fördelaktigare villkor, vilket snedvrider konkurrenssituationen. Departementet har inför beslutet om den svenska tillämpningen framhållit att man bevakar hur andra medlemsländer agerar bl.a. då det gäller kopplade stöd. Inte bara de mindre potatisstärkelseproducerande länderna Finland, Tjeckien och Litauen inför ett kopplat stärkelsestöd utan också Frankrike. I Frankrike föreslås ett stöd på i storleksordningen 110 /ha. Ett inte oväsentligt inkomststöd, vilket kan inverka negativt på den prisuppgång på potatisstärkelse som odlarna behöver. Potatisstärkelseproduktionen är en kapital- och arbetsintensiv produktion. Inom den aktuella regionen sysselsätts mycket människor i såväl primärproduktionen som i efterföljande förädlingsled. Svensk Frö- och Oljeväxtodling Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, är en odlarorganisation bestående av cirka 4600 av landets cirka 6200 oljeväxt- och vallfröodlare. SFO ansvarar för Sveriges officiella sortprovningar vad gäller oljeväxter, samt utför och samordnar övrig forskning och utveckling inom odlingsområdet. I Sverige odlas cirka ha oljeväxter (Skånes andel 38 %), fördelat på ha höstraps, ha vårraps samt ha övriga oljeväxter. Oljeväxtarealen har under 2000-talet varit starkt ökande i Sverige samtidigt som skördeutvecklingen varit positiv med många nya högavkastande sorter. Oljeväxterna bidrar till en sund växtföljd och är idag en viktig gröda för stor del av landets jordbruksföretag. Frö-vallar till vall- och grönyteutsäde odlas på cirka ha (Skånes andel 30 %) och består av ett flertal gräs- och klöverarter. Det totala värdet för dessa grödor är cirka 2 miljarder kronor i odlarledet. Gemensamt för dessa grödor är att handeln sker på en avreglerad och global marknad. Vår bedömning är att framför allt odlingen av oljeväxter kommer att öka. Marknaden för både vegetabiliska oljor och proteinmjöl är fortsatt stark. Enligt prognoser fram till 2020 (Oil World) kommer det globala behovet av vegetabiliska oljor öka med ca 2 miljoner ton per år och av proteinmjöl med 6 miljoner ton per år. Vad gäller oljeväxter så säljs och processas

8 8(17) cirka 70 % av den svenska skörden inom landet. AAK Karlshamn är den helt dominerande uppköparen. Övriga 30 % exporteras övervägande inom Europa. Frö- och oljeväxtodlingen i Sverige finns i våra bördigare slättbygder. Region 1-3 är de helt dominerande odlingsområdena. SFO anser att en utjämning till en nationell region underminerar den positiva framtidsvision som finns för vår odling. För att klara konkurrensen på en global marknad krävs rationella brukningsenheter med god lönsamhet. Det svenska jordbruket har redan genom sitt geografiska läge ett sämre utgångsläge än våra konkurrenter. Vill regeringen bedriva en offensiv regionalpolitik, måste dessa pengar hämtas från andra delar av samhället. Det måste också påpekas att den industri som skall ta hand om våra livsmedelsråvaror återfinns i de högst producerande odlingsområdena. Detta gäller inte bara för växtodlingen utan för all livsmedelsproduktion i Sverige. Man kan konstatera att den snabba strukturrationaliseringen inom livsmedelsindustrin tillsammans med allt tuffare lagstiftning kring hur lantbruket skall producera livsmedel i princip omöjliggjort animalieproduktion i norra delen av vårt land. Vi ser nu konsekvensen av svensk landsbygdspolitik. Utjämningen av de kopplade stöden är en politisk fråga. Här måste en bedömning göras om hur länge den historiska kopplingen är motiverad för den som har haft kostnader i samband med en avveckling av en subventionerad produktion. Det SFO ser som den stora frågan i förslaget om CAP-reformen är en utjämning av stödregionerna från 5 till 1. En utjämning utarmar den del av det svenska jordbruket som fortfarande är konkurrenskraftigt. 30 % av tillgänglig åkermark i Sverige ligger redan idag utan produktion. Det är en grov missbedömning att tro att produktionen kommer att flytta till andra delar av landet. Sockerbetsodlingen I Sverige odlas cirka ha sockerbetor av odlare. Ungefär 97 % av arealen finns inom Skånes gränser. Cirka 2/3 av den svenska betodlingen sker i region 1. Genomsnittodlaren är en man på 58 år som har 18 hektar sockerbetor, motsvarande cirka % av hans totalareal åker-mark. Samtliga betor går till Örtofta Sockerbruk som ägs av Nordic Sugar (NS). Detta bolag är ett dotterbolag till Nordzucker AG, ett odlarägt sockerföretag i norra Tyskland. NS har sockerbruk i Danmark, Sverige, Litauen och Finland. Nordzucker är det näst största socker-företaget i EU. Nordic Sugars verksamhet i Sverige omfattar Örtofta Sockerbruk, raffinaderiet vid Arlövs Sockerbruk och Fibrexfabriken utanför Ystad. Antalet fast anställda i Sverige uppgår till cirka 340. Till detta kommer cirka 120 säsongsanställda. Den svenska per capitaförbrukningen av socker uppgår till cirka 40 kg. Denna siffra har i princip varit konstant de senaste 50 åren. Med dagens befolkningsmängd betyder detta en totalförbrukning på cirka ton. Den svenska landskvoten är ton, vilket motsvarar cirka 80 % av förbrukningen. Den svenska produktionen av socker har, som ett medeltal för de senaste fem åren uppgått till ton, d v s i princip detsamma som landets totalförbrukning. Volymer över kvoten får enligt nuvarande marknadsordning inte användas som konsumtionssocker i EU. Det vanligaste användningsområdet är s k industrisocker. Sockret används då som en energikälla i processer där slutprodukten är något annat än socker. Exempel på sådana är tillverkning av enzymer för foderindustrin, läkemedel och etanol. För NS sker den största avsättningen av

9 9(17) industrisocker till enzymtillverkare, som till största delen finns i Danmark. Vid år med hög produktion och gynnsamma priser på världsmarknaden har en del av det svenska överskottssockret avsatts dit. Fr o m 2017 försvinner kvotsystemet. Detta innebär att det inte blir någon skillnad på kvotoch industrisocker, utan socker som socker. Det är fritt fram för varje land att producera hur mycket socker som helst. Vidare är det fritt fram att exportera hur mycket som helst. (I nuvarande kvotsystem begränsar WTO-åtaganden exporten från EU. Den får i normalfallet bara uppgå till 1,4 ton). Det kommer att bli en ökad konkurrens inom Europa då det gäller sockerproduktion. En hög och stabil avkastning hos betgrödan kommer att spela en avgörande roll för sockernäringens konkurrenskraft. Sverige ligger i dagsläget i mittskiktet i EU då det gäller hektarskördar. Under senare år har den svenska avkastningen ökat väsentligt. Denna utvecklingstakt får inte avstanna, utan helst växla upp ännu mer. Investeringar på gårdsnivå i form av dränering, rätt kalk- och växtnäringstillstånd samt ny teknik är exempel på nödvändiga åtgärder. En eller fem regioner för gårdsstödet kan få konsekvenser för om den svenska betodlande gården missgynnas i förhållande till liknande gårdar i andra länder. Resultatet på bottenlinjen blir sämre jämfört med konkurrentländerna. Innebärande att mindre resurser kan återinvesteras i företaget. För växtodlingen kan detta t ex betyda mindre investeringar som på gårdsnivå möjliggör högre och stabilare skördar. Kort uttryckt: vi riskerar att hamna i en negativ spiral i förhållande till omvärlden som blir märkbar i produktionsresultat och konkurrenskraft. Värt att påpeka är också att få andra länder i EU, om något, har så stora olikheter inom landet som Sverige då det gäller produktionsförutsättningar inom växtodlingen. Då det gäller krav på växtföljd/grödfördelning kommer detta inte att bli något problem för sockerbetsodlarna. Men att beakta för den betodlande gården i slättlandskapet är avsättningen av 5 % av arealen till ekologiska fokusarealer. Om det inte skulle vara möjligt att på ett förnuftigt sätt odla och skörda grödor på dessa arealer blir det ytterligare ett avbräck på gårdsnivå. Sveriges Betodlarförening anser att: Nuvarande fem regioner ska behållas Samtliga tilläggsbelopp bör behandlas lika Ett särskilt stöd till unga lantbrukare kan vara positivt Det bör undvikas särregler för de minsta och största jordbruken, i linje med förslaget När det så småningom handlar om pelare 2 måste här finnas möjlighet för den växtodlande gården att delta. T ex genom vettiga miljöåtgärder av typen REKO.

10 10(17) Nötköttsproduktion Skånes betesmarker består till stor del av betesmark som har hävdats i många år. Detta beror på att vi har haft en spannmålsproduktion som har odlats på åkermarken och de betande djuren har fått beta på betesmarker med högt biologiskt värde, dvs bete med särskilda värde. Genom olika tillämpningar av regelverk har arealen betesmark sjunkit. De betande djuren har sjunkit i antal, vilket också betyder att andelen ha betesmark har sjunkit. I delar av Skåne växer de igen. Skåne har en tradition, kompetens och kunskap att producera betesdjur. Koantalet består av lika många mjölkkor som dikor, till skillnad från andra regioner som har en högre andel mjölkkor. Den skånska nötköttsproduktionen präglas av en produktion där man har fler djur per hektar jämfört med andra delar av Sverige. I nötköttsproduktionen används foderprodukter från andra produktionsgrenar t ex sockerbetor och potatis. Nötköttsproduktion med vallproduktionen har en betydande roll i vissa regioner, främst 3, för att odla spannmål med kvalitet som efterfrågas på marknaden. Antalet kor sjunker i Sverige, vilket betyder att antalet betesmarker växer igen och antalet kalvar för köttproduktion minskar. Nötköttsproduktionen finns på två marknader för samhällsnytta och för mat. Matproduktion kan delas in i volym med mervärde och volym med mervärde och identitet. Företagen utvecklar förädling och tar större del i värdekedjan som är en förutsättning för att finnas på marknaden. Den svenska produktionen är knappt 50 % av den svenska konsumtionen. Volymen håller på att bli en kritisk mängd för att vara intressant på marknaden. Av cirka ton kött kommer cirka 35 % från kor. Fler kor behövs för att producera kalvar. Det behövs därför ett stöd till primärledet. Skånes nötköttköttsproducenter förordar en regional utjämning. Stora delar av nötköttsproduktionen bedrivs i mellanbygden region 3 och en del i region 4. En nationell utjämning upplevs som att tilläggsbeloppen som ligger på animalieproduktion flyttar norrut, där det kanske krävs något helt annat för att få igång en nötköttsproduktion. Viktigt i dessa områden, region 4 och 5, är att nuvarande LFA området inte förändras.

11 11(17) Förslaget om nötpeng för alla djur över 1 år gagnar inte syftet att hålla betesmarker öppna enligt förslaget. Denna nötpeng ligger för nära marknaden. Och kan därför ätas upp av förädlingsledet som sänker priset på slaktdjur i motsvarande grad som stödet höjs. Detta kan resultera i att vi slår ut en efterfrågad marknad t ex kalv till restauranger, och handel. Skånes Nötköttproducenter förordrar kopplat stöd fullt ut 13 % i form av en kopeng till alla kor med kalv. Argumenten för detta är: Stödet hamnar så långt ifrån marknaden som möjligt. Det möjliggör att stödet kommer till primärledet. Fortsatt hävd av betesmarker. Ur klimatsynpunkt viktig. Effektiv, resursnål produktion premieras. Minimerar risken för dålig rekrytering. Minimerar kostnaden för tjurar på bete och ökar säkerheten för allmänheten. Kopengen kontrolleras via CDB upptill att kalven är 28 dagar. Denna tidpunkt motsvarar den tid då den nyfödda kalven skall registreras i CDB. Detta tror vi minimerar möjligheten till tomma kor och till att man avlivar kalvar speciellt i mjölkproduktionen. CDB-systemet finns redan. Det borde vara enklare att administrera jämfört med nuvarande förslag om nötpeng för alla djur över 12 mån. Djurslag i Skåne Skånes andel av riket % 5 år %1 år kor för mjölkproduktion ,2% -7,6% -0,3% kor för uppfödning av kalvar ,5% -0,7% -0,9% kvigor, tjurar och stutar ,9% -5,7% -0,2% kalvar, under 1 år ,5% -1,8% 0,3% Mjölkproduktion De skånska mjölkorna har sjunkit i antal under några år. Trenden ser ut att vända. Det finns en attraktionskraft för att utveckla. Korna skapar ovärderlig samhällsnytta i form av öppna landskap och biologisk mångfald. Skåne har förutsättningarna för att producera mjölk. Mjölkproduktionen bidrar till jobb och välstånd i svensk ekonomi. I Skåne län är arbetslösheten bland de högsta i Sverige med 10,4 %. Om vi fördubblar antalet mjölkkor i Skåne skulle det innebära jobb. Det skulle i sin tur ge extra inkomster och ökade skatteintäkter. Det handlar om potentiella inkomster på över ¾ miljard kronor. Det skulle kunna ge t ex 311 läkare, 620 sjuksköterskor, 744 undersköterskor, 581 lärare eller 629 förskollärare.

12 12(17) Mjölknäringen i Skåne förordar Regional utjämning Nötpeng Individuell förgröning Stöd till unga Bibehållna LFA områden 5. Argument som visar jämförelser med närliggande länder Det finns ett stort hot från närliggande länder mot den svenska livsmedelsproduktionen. Exempel finns utförligare beskrivet under de olika produktionsgrenarna i föregående avsnitt. Speciellt utsatta är odlare av specialgrödor i region 1. Exempelvis frilandsodling av gröna ärtor, men industripotatis kan också nämnas. Procordia har tidigare haft kontrakt gällande ha för odling av potatis. Produktionen har successivt minskat idag är det 450 ha i Skåne. Förändras dagens förutsättningar för odling är det stor risk att den svenska produktionen och den svenska industrin/förädlingen läggs ner. Orsaken är i huvudsak att man inte klarar konkurrensen från närliggande länder. Animalieproduktionen är mycket hårt utsatt av importvaror. När det gäller den danska grisproduktionen har de ett större arealstöd för odling av foder som kan göra skillnad i kostnadskalkylen. Att införa en Kopeng är nödvändigt för mjölk- och nötköttsproduktionen. Irland, som är ett stort exportland när det gäller nötkött till Sverige, inför kopplat stöd på nötköttsproduktionen. Generellt kommer alla länder i EU som har en betydande nötköttsproduktion att utnyttja det kopplade stödet till denna produktionsgren. Skåne och Sverige har möjlighet att producera mer mjölk och nötkött. I dessa produktionsgrenar kvävs det också att det sker en teknisk utveckling för att uppnå rationella effektiva företag. 6. LBP och LFA Det har tidigare nämnts att det är otroligt viktigt hur landsbygdsprogrammet (LBP) utformas för att man ska kunna ge synpunkter på hur pelare 1 ska se ut. Vi anser att resurser ska sättas in där det finns en investeringsvilja på landsbygden. Investeringsstödet är viktigt för att vi ska få en effektivare och resurssnålare utveckling av livs- och energiföretagen. Skåne har högre krav än övriga när det gäller att producera miljövärden. Det är viktigt att man tar hänsyn till detta och att det ges bra förutsättningar med rätt miljöersättningar för att utveckla en produktion som går i hand med miljömålen. Miljöersättningarna ska ses som en möjlighet och de måste tillgängliggöras omgående. Vi ser med oro på de förändringar som föreslås av indelningen av LFA-område. Det skulle betyda stora konsekvenser för en redan ansträngd animalieproduktion i de LFA-områden som försvinner. I dessa områden, markerat med rött på kartan (se nedan), bedrivs stor del av Skånes mjölk- och nötköttsföretagande. Vi har gjort stickprover på gårdar och det visar sig att det kommer att påverka deras företagande negativt. De minskade intäkterna härav, kommer

13 13(17) vara mycket svåra att ta ut på marknaden. Detta betyder att neddragning av animalieproduktion kommer att ske, dessutom upphörande av vallodling, samt upphörande av betesproduktion. I förlängningen betyder det igenväxning av en idag fungerande levande landsbygd med öppet landskap, där även andra verksamheter inom de gröna näringarna har en potential att utvecklas. I förslaget hamnar enligt våra beräkningar 970 företagare i Skåne utanför LFA-området och de tappar i snitt cirka 30 % av sitt totala stödbelopp. Utgångspunkten i LFA-områdens indelning måste vara de naturliga förhållandena och inte administrativa gränsdragningar. LRF Skåne anser därför att: Delade församlingar ska kunna ingå De företagsekonomiska förutsättningarna bör vägas tyngre. T.ex. ta hänsyn till arrondering. Man kan avläsa i blockdatabasen och i SAM antal skifte och storlek på skifte som spelar stor roll för ekonomin i företaget Företagsekonomisk data bör tas fram så att de kan jämföras med andra länder i EU. LFA-arbetet måste synkroniseras och fasas ihop med hela Gårdsstödshanteringen och den kommande utjämningen. Vallstöd på slätten inkluderar all vallareal utanför LFA område. LRF Skåne ifrågasätter den nya områdesindelningen där man tagit bort områden som symboliseras av 180-dagarslinjen i södra delen av Sveriges karta. 180-dagarslinjen följer väldigt tydligt gränsen mellan gårdsstödsregionerna 3 och 4. Den yttre gränsen bör enligt LRF Skåne följa 180 dagars-linjen med undantag för det i region 1 som ligger norr om 180 dagarslinjen. Vidare upplever LRF Skåne att, i de områden som nu tas bort, bedrivs det idag ett affärsmässigt livsmedelsföretagande. Med hjälp av LFA lyckas dessa företag idag bedriva hållbara företag både ekonomiskt och socialt i dessa borttagna områden. Genom att ta bort LFA ersättningen minskar möjligheten att bedriva hållbara företag både ekonomiskt och socialt. Stödområde i LFA som försvinner är markerat med rött

14 14(17) 7. Argument om tradition, kompetens och kunskap Bilden av Skåne är öppet landskap. Skåne är en mångfald. Samtliga 5 regioner är representerade. Skåne har en tradition att producera livsmedel och på senare år även producera energi. Skåne har de naturliga förutsättningarna för att producera många olika produkter inom vegetabilier och animalier. Det betyder att det finns en kunskap om att hushålla med resurser, att ta tillvara på olika produktionsgrenars biologiska värde och utnyttja dem på bästa sätt för att få bäst utbyte. Det finns ett tydligt kretsloppstänkande när det gäller stad och land eftersom Skåne också anses vara en storstadsregion. Närheten mellan stad och land i Skåne ger också unika möjligheter att visa barn och ungdomar i stan var maten kommer ifrån och därmed öka förståelsen för landsbygdens värde. Det varierande landskapet ger möjligheter till förnyelser och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Skånes Livsmedelsakademi är ett nav för att sida vid sida med Lantbrukets organisationer, universitet och myndighet utveckla livsmedelsnäringen. Skåne är den region som är närmast EU. För att kunna utvecklas vidare och vara i framkant, som gagnar hela Sverige krävs en framtidstro och en attraktionskraft. En kontinuitet i de primära förutsättningarna är en självklar parameter. Likaså konkurrensförmågan gentemot andra länder. 8. Argument om den skånska produktionens värde för den svenska livs- och energiproduktionen 80 % av Skånes yta används till jord- och skogsbruk. Odlingen av potatis och sockerbetor är omfattande i Skåne jämfört med övriga Sverige. Specialodlingar som t ex fröodlingar har stor betydelse för den svenska utvecklingen av utsäde anpassat till Sverige. Stor del av den skånska grönsaksodlingen finns i Skåne. Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till Skåne och denna del växer. Ungefär en fjärdedel av alla svenskproducerade livsmedel och drycker framställdes i Skåne år procent av de livsmedel som säljs i landet är skånska. Skåne står för 45 procent av hela Sveriges omsättning inom livsmedelsindustrin. Skåne har 25 procent av den svenska livsmedelsindustrin.

15 15(17) 9. Frågor och svar från regeringens förslag - Ds 2014:6 Svart = frågor, Blått = Svar, Rött = LRF Skånes synpunkter Arealbidrag till vegetabilier kommer inte att delas ut. Produktionen har ansetts som stabil. Vad händer med specialgrödor som odlas på marker som har högt arealstöd idag? T ex frilandsodling av grönsaker, gräsfrö, proteingrödor som har tagit del av region 1:s gårdsstöd. Finns det några analyser på vad som händer med dessa grödor? Räknat på vissa proteingrödor och jämfört med resten av landet. Det är ok. Specialgrödor som fröodlingar, konservärtor har man inte räknat på. Dokumentation på detta finns att läsa under ärtodling tidigare i detta dokument. Konkurrenskraften från Belgien med helt andra förutsättningar blir hårt för framtida svensk produktion av gröna ärtor SASM ligger till grund för modellberäkningarna. Vad är det som gör att man kan se att om man lägger en kopremie på samtliga kor då riskerar man att se kor som inte är dräktiga? Man ser även att kalvar avlivas direkt? Modell är ekonomisk. Inte lika smart som verkligheten. Avlivning av kalvar ska ligga under alternativet mjölkkor. Dikor kommer inte att gå tomma eller att kalven avlivas I beräkningarna har man också fått fram att marknaden snedvrids om inte handjuren får stöd. Marknaden på nötkött idag från hondjur ökar! Lägg detta som en remissynpunkt Hur har SASM beräknat när man har fått fram att handjur bidrar till ha mer betesmarker hålls i hävd med denna premie? I alternativet med stöd till alla nötkreatur har man räknat ut att det blir kr per mjölkko. Hur mycket blir det för en diko? Jämför att ta allt stöd på en gård. Svårare att ta fram ta alla stöd och dividera med antalet kor. Dikorna får lägre stöd pga. lägre rekryteringsprocent och yngre slaktade djur. Detta resonerades fram Har man tittat på att lägga ett stöd till en nyfödd kalv? Alla registrerar in när en kalv är född! Eller ko med kalv kan vara ett annat alternativ? Intressant inlägg förslag på mail och även i remissyttrande. Det finns ett förslag från Skånes nötköttsproducenter i detta dokument. LRF Kött borde räkna på det och lämna in det som förslag som efterfrågas av dep Hur kommer man att göra om man förändrar gränserna i LFA? Kan inte svara på det. Ta (se avsnittet LFA) med hur LFA påverkar de skånska förutsättningarna för att producera animalier i framför allt område 4 och 5 i Skåne 7. Vad är det som gör att man ändrar namnet förgröning till miljövillkor för att sedan kalla det för premie? Miljövillkor är ett bättre namn än förgröning. Premie = pengar som är kopplade till miljövillkoren. Miljövillkor är få 30 % på grundstödet. Sedan tar man bort kopplade stöd, stöd för unga och budgetneddragning. Därefter lägger man på premien för miljövillkor. Miljövillkoren är frivillig men 2017 sker en neddragning med 20 % på grundbeloppet och % på grundbeloppet. Det blir en s.k. sanktion!. Detta borde man informera bättre om. Efterlyser ett bättre namn från näringen än premie Kommer man att ta hänsyn till kommissionens tekniska regelverk för att undvika dubbelbetalning. Vad kommer man i första hand ta hänsyn till? Går det att ta beslut innan det tekniska regelverket är känt. TR har kommit. Den säger inte så mycket. Skyddszoner ska ligga

16 16(17) ut med vatten, kan vara växtlighet utanför åker, åkerkant kan räknas som är 1 m. Här undrar man om vi vill ha flera typer av ekologiskt fokusområde eller ett fåtal. I våra företag finns en mångfald, därför föreslår vi att det finns en lista med olika alternativ Hur kommer man ifrån att träda inte blir passivt brukande? Träda skogsundantaget är positivt därför flera att kombinationer än träda för öka produktion. Genom utjämning så blir marken mer värd att odla. Utjämningen löser inte problematiken med Norrland. Norrlandsstödet är nödvändigt. Utjämningen ger en enklare administration och är enklare på olika område. Risken med nationell utjämning är att specialgrödor försvinner. Förutsättningarna för att producera animalier försvinner i hela landet. Idag kan vi producera i delar av landet. Regional utjämning möjliggör fortsatt produktion i delar av Sverige En del EFA finns i dag att söka i pelare 2. Kommer det att bli möjligt att söka den i pelare 2 under nästa kommande period? Säg att du har 10 ha fångröda i LBP. Du kommer på att du måste ha 3 ha i EFA, då får du inte miljöersättning för dessa 3 ha men du får för 7 ha Ingår odling av gröna ärtor i kvävefixerande grödor och kan de räknas som EFA? Hur driver man denna fråga? Skulle tro detta. Beror på bekämpningen. Jag framförde att den är ju väldigt styrd i Lisa och behovsanpassat. Det fanns en förhoppning. Skicka in material. Enligt kommissionen står det inget i TE om ekologiskt. Konservärtor borde kunna gå in. Godkända N fixerade grödor kan komma ut på lista. De välkomnar förslag från oss. Vill vi ha många olika eller några få. Skyddszoner skulle kunna läggas in i databasen om vi vill men det blir dyrt. Ambitionen är att anpassa EFA efter LBP. Miljöersättningar är ersättningar för skötsel. Gräsmarker går in och du kan få ersättning för dessa. Konservodlingen av ärtor är styrd via Svenskt Sigill och Lisa. Vi föreslår att man tar hjälp av Sigill för att skicka in material som visar på att ärtodlingen är väldigt styrd med näring och bekämpning som är behovsanpassad. 8. Har man i modellberäkningarna SASM räknat på hur stor den svenska livsmedelsproduktionen, sysselsättningen kommer att bli 2020 med förslaget om nationell utjämning och nötpeng djur över i år? Ne j Man har inte hunnit. Modellerna är inte verklighet utan får se det som scenarier inte marknad? LRF borde räkna marknad i sitt svar till regeringen. 8.4 Nationell utjämning skulle vara positivt för det svenska lantbrukets konkurrenskraft? Hur stort är det kommande dirketstödet i Danmark, Tyskland och Belgien, England och Irland? Om man inte vet detta hur kan man då mäta konkurrenskraften? Framåt sommaren kan man se det från Belgien. Kopplade stöd från förra omgången på koms hemsida. Nationell utjämning är ett politiskt beslut. Man är fullt medveten om vad det innebär för oss. Politiken prioriterar enkelhet och andra fördelar. Vad Prioriterar LRF? Borde se hur livsmedelsproduktionen påverkas. a) Vad är definitionen på extensiv nötköttköttsproduktion eller intensiv nötköttköttsproduktion? Är det de/ha? Typgård extensiv = dikor och intensiv = djur på stall. Intresserad av hur vi tänker med en intensiv dikoproduktion. Det finns dikoföretag som har bra betesmarker där det inte är ovanligt att 1 ha betesmark kan producera foder till 1 diko med kalv jämfört med i andra delar av Sverige där man kanske behöver 10 ha per ko och kalv. Vinterfoder kan bestå av foderprodukter från sockerbetor, potatis etc. Det betyder med dessa parameterar att dikorna inte har så stor

17 17(17) areal att tillgå. Omvänt kan vara att intensiv nötköttsproduktion kan vara extensiv d.v.s. att man har en mycket stor andel vallfoder i foderstaten. Det blir en snedvridning i beräkningarna när man generaliserar för mycket. Sammanfattning av Skånes behov för framtida konkurrenskraft Skånes produktion av livsmedel och energi har avgörande betydelse för framtidens svenska produktion. Skånska lantbrukare ger möjlighet till ökad tillväxt, upprätthållande av sysselsättningen och en levande landsbygd. Vi värnar folkhälsan genom att minimera antibiotikaanvändningen i vår djurproduktion och vi tar ansvar för miljö, djurvälfärd och biologisk mångfald. Tillsammans säkerställer vi livsmedelsförsörjningen för våra barn, barnbarn och barnbarns barn. Ta ansvaret - stärk den skånska konkurrenskraftsförmågan som är nödvändig på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Välj regional utjämning i kombination med en ersättning till mjölk- och nötköttsföretagare. Modell för utjämning LRS Skåne förordar att tilläggsbeloppen utjämnas fullt ut till 2019 och att de historiska kopplingarna skall tas bort. Regionindelning LRF Skåne vill ha en oförändrad regionindelning. Kopplat stöd LRF Skåne ställer sig positiva till kopplat stöd till nötkreatur. Det bör utformas så det gynnar både mjölk och nöt och får inte ligga nära marknaden. Stöd till unga LRF Skåne ställer sig bakom regeringens förslag. Övriga delar Inga övriga synpunkter Avdrag på höga stödbelopp LRF Skåne vill inte ha avdrag på höga gårdsstödsbelopp. Beslutar ändå regeringen om avdrag anser vi att lönekostnader skall räknas bort. Betesmarksdefinitionen LRF Skåne delar uppfattningen att marker med många träd, buskar och alvar marker skall inkluderas i gårdsstödet. Regelverket måste vara enkelt. Miljövillkor för gårdsstödet LRF Skåne förespråkar en individuell tillämpning. Förgröningsåtgärderna måste få ingå i produktionssystemet. Med vänlig hälsning, Marianne Andersson, ordförande för LRF Skåne