Grenverket Södertörn redovisar Metodbeskrivning Supported Employment. Pernilla Unell Projektsamordnare

Transkript

1 Grenverket Södertörn redovisar Metodbeskrivning Supported Employment Pernilla Unell Projektsamordnare

2 Innehåll Sammanfattning Supported Employment grundläggande information Supported Employment inom delprojekten Paraplyprojektet Spången Lyra Slussen Ungdomsteamet Haninge Metodutvecklingsarbete Utbildningsinsatser Utvärdering Handledning och nätverk SE-metoden Överenskommelse Yrkesprofil Jobbsökande Arbetsgivarengagemang Stöd på arbetsplatsen Diskussion

3 3 Sammanfattning Grenverket Södertörn är ett samverkansprojekt mellan kommuner på Södertörn samt Arbetsförmedlingen och Samordningsförbunden Huddinge Botkyrka Salem, Södertälje och Östra Södertörn. Under projekttiden har Grenverket Södertörn använt sig av metoden Supported Employment för den målgrupp som projektet vänder sig till. Målgruppen är unga, år med komplex, diffus problematik i behov av samordnade insatser från fler myndigheter. Den här rapporten belyser de arbetssätt som utformats runt metoden Supported Employment för att passa projektets breda målgrupp. En målgrupp som inte nödvändigtvis har utredda funktionsnedsättningar eller har funktionsnedsättningar kombinerat med annan problematik. Arbetet med metoden skiljer sig mellan delprojekten. Det finns små, men inte obetydliga skillnader i delprojekten, avseende målgrupp och inriktning men även i personalgruppernas sammansättning. Metoden Supported Employment har använts framgångsrikt i alla delprojekten, främst i det avseendet att delprojekten använt sig av de steg som passat respektive deltagare bäst. Förutom i Spången så har Supported Employment företrädesvis använts i valda delar. Metoden har också använts i syfte att utveckla arbetsgivarnas engagemang för målgruppen. Supported Employment ger deltagare möjligheten att snabbt komma ut i arbete och därefter träna upp sin förmåga utan rehabiliterande steg inför insatsen. Detta har visat sig vara en bra metod för de deltagare som har motivation att arbeta eller för den delen att studera. Svårigheten är dock att bland deltagare i Grenverket Södertörn är motivationen ofta låg, liksom kunskapen om arbetsmarknaden. Därtill saknar merparten slutbetyg från gymnasiet vilket ytterligare försvårar möjligheten att hitta en bra arbetsplats för deltagaren.

4 4 1 Supported Employment grundläggande information Supported Employment är i grunden en metod för arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att stötta människor som står längre ifrån arbetsmarknaden att finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Framförallt har metoden använts för personer med funksionsnedsättning och psykisk ohälsa. Olika metoder har utvecklats med Supported Employment som grund, t.ex. IPS för personer med psykisk ohälsa och SIUS-programmet för arbetssökande med funktionsnedsättning. Som en röd tråd genom Supported Employment löper begreppen empowerment, social integration, värdighet och respekt för individen. Metoden utvecklades främst i syfte att möjliggöra ett inträde på arbetsmarknaden för personer med olika funktionsnedsättningar. Metoden bygger på följande fem steg; Överenskommelse med individen Yrkesprofil Jobbsökande Arbetsgivarengagemang Stöd på arbetsplatsen

5 5 2 Supported Employment inom delprojekten. Projektet Grenverket Södertörn bestod av fem delprojekt i fyra kommuner i Södra Stockholm. Dessa projekt samverkade i fråga om vissa övergripande insatser, däribland Supported Employment. Delprojekten var Paraplyprojektet i Botkyrka, Spången i Södertälje, Lyra och Slussen i Huddinge och Ungdomsteamet i Haninge. Storleken på delprojekten varierar, Lyra är det minsta delprojektet med 20 årsplatser och Ungdomsteamet det största med 300 årsplatser. Trots att alla delprojekt arbetar med unga 16 till 24 år (i vissa fall 29 år) med diffus/komplex problematik som står längre från arbetsmarknaden, skiljer sig målgruppen åt mellan delprojekten. Lyra arbetar t.ex. uttalat med unga med psykisk ohälsa. Även sammansättningen av personal är olika vilket medför att delprojekten arbetar på olika sätt. Slussen i Huddinge är det enda delprojektet som har en medarbetare som även arbetar med det kommunala informationsansvar, vilket har medfört att deras resultat inom utbildningsområdet är generellt sett bättre än övriga delprojekt. Ungdomsteamet Haninge är det enda delprojektet med en jobbagent och det är också det delprojekt med mest aktiva insatser för arbetsgivare. 2.1 Paraplyprojektet Paraplyprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Botkyrka kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Frivården Södertörn. Syftet med projektet är att fånga upp ungdomar som varken arbetar eller studerar och stötta dem så att de på sikt kommer ut i arbete eller studier. Målgruppen för projektet är ungdomar i Botkyrka kommun, mellan 16 och 24 år, som varken studerar eller arbetar. I målgruppen ingår både unga med komplex problematik och sådana som står närmare arbetsmarknaden. Gemensamt för ungdomarna är att de har svårt att fullfölja myndighetskontakter. Myndigheterna samverkar över gränserna för att kunna ge de unga som deltar ett samlat och individanpassat stöd, utifrån vars och ens behov. Ingen ska behöva hamna i någon myndighets stuprör eller i en gråzon mellan myndigheterna. Ungdomarna kontaktar projektet på eget initiativ eller remitteras av någon samverkande part. Varje månad hålls ett myndighetsövergripande samverkansmöte där representanter från ett antal myndigheter närvarar. På samverkansmötet diskuteras nyinkomna ärenden och en handlingsplan skrivs för varje ärende. Handlingsplanen ska fungera som ett gemensamt förslag från representanterna till ungdom och berörda myndigheter på hur de samverkande parterna på bästa sätt ska kunna stötta ungdomen vidare mot arbete eller studier. Deltagarna får sedan, genom en coach i projektet, exempelvis stöd i att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, stöd i att söka jobb eller studier eller chans till en traineeanställning. Ett av projektets mål är att 40 procent av ungdomarna efter projekttiden ska studera eller ha ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Paraplyprojektet arbetar inte uttalat med Supported Employment i någon större utsträckning, men vissa deltagare har fått stöd i vissa delar med hjälp av metoden.

6 6 2.2 Spången Målgruppen för Spången har utvecklats mycket från ungdomar med psykisk problematik till att nästan helt domineras av deltagare med kriminell belastning i åldern år, mycket på grund av de satsningar mot organiserad brottslighet och rekrytering till dessa nätverk som gjorts i Södertälje. Spången har remissförfarande men tar även in personer som kommit till dem på grund av eget initiativ. Traditionellt har inte Supported Employment använts för den målgruppen i någon större omfattning men inom Spången har metoden kunnat användas i stor utsträckning. Spången har ett tydligt fokus på arbete från första träffen, det är deltagaren som avgör om det är Supported Employment-insats som kommer att ta vid. I arbetet med målgruppen har det blivit tydligt att det är viktigt att ha god kontakt med det personliga nätverket såväl som att myndigheternas olika roller är tydlig. I arbetet fungerar SE-handläggaren är ett nav som håller kontakten med det nätverk som finns kring individen. Ett problem som Spången upptäckt med de personer som har kriminell belastning är att deltagarna gärna vill se belöning direkt och inte alltid ser vinsten med att arbeta långsiktigt och inte heller vill ta de arbeten som är möjliga. 2.3 Lyra Lyra i Huddinge är en kombination av en öppen verksamhet och ett individuellt förändringsarbete och riktar sig till personer mellan år med psykisk ohälsa. Lyra är en rehabiliteringsinsats och syftar till att för individen bygga en hållbar grund inför kommande arbets- och studieliv. Lyra har rekryteringsgrupp med representanter från de fyra myndigheterna som träffas en gång i månaden. Varje deltagare har en individuell handlingsplan som utvärderas var tredje månad. Handlingsplanen baseras på vad deltagaren behöver för att ta nästa steg i riktning mot studier, praktik och arbete. Den öppna verksamheten syftar till att träna rutiner och sociala färdigheter. Coacherna bedriver samtal utifrån olika kompetensområden och på Lyra finns två coacher som är utbildade i Supported Employment och som i sitt arbete är inspirerade av vissa delar av SEmetoden. På Lyra finns möjlighet för deltagarna att praktisera och jobbskugga på arbetsplatser för att få en inblick i arbetslivet eller ett specifikt jobb. För de deltagare som varit ute på praktik har det inte varit aktuellt med stöd på arbetsplatsen, då det har räckt med uppföljningar på praktikplatsen. Det främsta arbetet med deltagarna är kring det förberedande arbetet inför praktik/arbete/studier såsom exempelvis yrkesprofilen. Detta görs genom övningar som yrkes/hobbykortlek och jobbkarta för att genom visualisering kunna skapa en bra yrkesprofil. Lyra har två mål, ett direkt efter avslut då 50 % ska gå vidare till studier/praktik/arbete/annan arbetsmarknadsinsats och ett efter avslut, då 50 % ska vara ute i egen försörjning. 2.4 Slussen Slussen har ett anvisningsförfarande till projektet i form av en intresseanmälan, men individen är också delvis själv med och väljer om den vill delta i Slussens verksamhet. Det ska kännas meningsfullt och värdefullt att delta i de aktiviteter Slussen har. Under den initiala kartläggningsfasen och under de fortsatta individuella träffarna, identifieras personer som kan vara i behov av stöd från SE-handläggare. Metoden Supported Employment har varit och är fortfarande en grund för mycket av projektets arbete. Inom Slussen arbetar två handläggare

7 7 heltid enligt Supported Employment. Studie- och yrkesvägledarna använder sig mycket av Supported Education och övriga medarbetare använder många delar av metoden i det dagliga arbetet. Individens behov styr mycket av arbetet och Slussen försöker att arbeta med en holistisk syn på deltagarna och kallar sitt arbetssätt med Supported Employment för Support for life. Slussen är det enda av delprojekten som har det kommunala informationsansvaret integrerat i projektet. Man har också haft två SE- handläggare inom projektet sedan start. Slussen har även jobbat aktivt med Supported Education. Under 2010 hade Grenverket Södertörn en insats, orienteringskurser, allmänt orienterade kurser för en återgång till studier. Deltagarna till orienteringskursen kom från samtliga delprojekt, men en klar överrepresentation av Slussens deltagare avslutade orienteringskursen. Detta var mycket tack vare Supported Education och stöttning på plats i utbildningslokalen. Projektet själv bedömer att ca 85 % av de deltagare som påbörjat studier under tiden i projektet, har deltagit i aktiviteter med SE-stöd med positivt resultat. 2.5 Ungdomsteamet Haninge Ungdomsteamet är Grenverket Södertörns största delprojekt sett till personalgrupp och deltagarantal. Teamet arbetar med ungdomar som står längre ifrån arbetsmarknaden. Teamet har till och från haft SE-handläggare som arbetat i projektet men olika inriktning och uppdrag. Under delprojektets första år fanns en SE-handläggare från Arbetsförmedlingen som arbetade med ett uppdrag liknande SIUS-programmet. Insatsen SIUS kräver att det finns ett dokumenterat arbetshinder. Detta innebar att arbetet inom Ungdomsteamet blev begränsat då målgruppen inte alltid har en diagnos eller har komplexa problembilder. Under 2011 saknades SE handläggare inom teamet men 2012 utbildades tre handläggare i metoden och har arbetat med metoden från olika fokus. Under en kortare period hade teamet återigen under en SE-handläggare. Handläggarna inom Ungdomsteamet arbetar mycket med kartläggning och yrkesprofil och använder även yrkeskortlekar för visualisering inför en yrkesprofil. Även fritidskortlekar används för att få deltagaren mer intresserad av andra sociala sammanhang. Ungdomsteamet har ett ambassadörsprogram som strävar efter att få arbetsgivare mer engagerade i frågor som rör målgruppen och ambassadörsprogrammet erbjuder även en utbildning i handledning för arbetsgivare som ett led att underlätta för arbetet på arbetsplatsen, detta medför i viss mån att SE-handläggare oftast inte behöver vara med i så stor utsträckning. Ambassadörsskapet är i hög utsträckning inspirerad av metoden Supported Employment men det är arbetsgivaren/ambasadören som står för en del av arbetsinsatsen. Inom Ungdomsteamet är SE-handläggaren inte ensamt ansvarig för platsanskaffningen, den sköts primärt av jobbagenten men är ett fokusområde för samtliga handläggare.

8 8 3 Metodutvecklingsarbete Grenverket Södertörn har genomfört ett antal olika insatser för att få arbetet med Supported Employment att fungera väl i delprojekten. Det har handlat om såväl utbildningsinsatser som satsningar på utvärdering och handledning. 3.1 Utbildningsinsatser Projektet har genomförts tre mer omfattande utbildningssatsningar för SE-handledare. Inledningsvis i projektet skedde utbildning genom samarbete med Arbetsförmedlingens huvudkontor och personal från projektet fick en utbildning mycket lik den utbildning som Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenter får. Efterhand uppmärksammades dock att denna utbildning var svår att applicera på målgruppen med diffus/komplex problematik. Ytterligare personal tillkom också efter hand som saknade utbildning, varför en ytterligare utbildningsinsats ansågs behövas. Efter upphandlingsförfarande slöts avtal med företaget MISA om att genomföra en grundutbildning för alla SE-handledare, vilket också gjordes. Denna utbildning gav grunderna i Supported Employment och var särskilt anpassad för projektets målgrupp och även på att arbeta med Supported Education mot studier. Totalt har 26 projektmedarbetare fått utbildning i SE-metoden inom ramen för dessa tre utbildningssatsningar. 3.2 Utvärdering Projektet uppmärksammade relativt tidigt de svårigheter som fanns inom delprojekten att förhålla sig till metoden. Även projektets externa utvärderare uppmärksammade att förvirring rådde kring begrepp och inriktning. Projektet beställde därför en särskild extern utvärdering av arbetet med Supported Employment, vilken genomfördes av projektets utvärderare från PwC. Rapporten visade bl.a. på otydligheter i förhållningssätt till metoden och behov av en gemensam begreppsaparat. För ytterligare information, se PwC:s rapport Utvärdering av Supported Employment, Med denna utvärdering som grund formades det fortsatta arbetet med nätverk, utbildning och metodstöd. Projektet utsåg också en metodansvarig. 3.3 Handledning och nätverk Projektet har över projekttiden provat olika varianter av nätverk för handledning, erfarenhetsutbyte och metodstöd. Inledningsvis fick SE-handledarna stöd genom nätverksträffar tillsammans med KomAn-projektets insatssamordnare för Supported Employment. När projektet tillsatt en egen metodansvarig, tog hon över ansvaret för nätverksträffarna. Under sista projektåret köptes metodstöds- och handledningstjänster genom MISA.

9 9 4 SE-metoden Metoden delas in i en femstegsprocess som bekräftats som en europeisk modell för god praxis som kan användas inom ramverket för Supported Employment. De fem stegen: överenskommelse, yrkesprofil, jobbsökande, arbetsgivarengagemang och stöd på arbetsplatsen är alla delar i en process för att underlätta för deltagare med funktionshinder och andra svårigheter att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. De värderingar som ligger till grund för Supported Employment bygger mycket på individens egen vilja och förmåga att bygga på sina intressen och egenskaper, individens egna engagemang är central för att metoden ska bli framgångsrik. 4.1 Överenskommelse Delprojekten inom Grenverket Södertörn har olika typer av anvisningsförfarande men samtliga delprojekt kan ta emot deltagare som av egen kraft hittat till projektet. Anvisningen är inte tvingande och samtliga deltagare kan välja att tacka nej till insatsen utan någon form av konsekvens. I sig ser anvisningen ut att vara nödvändig då delprojekten inte är del i ordinarie verksamhet och således inte har egna naturliga flöden. Projekttiden är dessutom kort vilket medför att utan anvisningar från ordinarie verksamhet skulle projektet troligen inte kunna hitta deltagare tillräckligt snabbt för sin verksamhet. Delprojekten har alla ett inledande samtal där en grundläggande kartläggning görs men oftast binds inte deltagaren upp vid någon särskild insats utan det är av vikt att deltagaren själv upplever motivation till någon av insatserna i respektive delprojekt.en stor del av arbetet med målgruppen handlar om motivation och självbild, inte sällan har deltagarna ett lågt förtroende för vuxna generellt och myndigheter specifikt. Kartläggning av förmågor och intressen är centralt i samtliga delprojekt. Inom projekten råder sekretess, den bryts endast genom samtycke om att sekretessen hävs från individen, vilket är en nödvändighet för att handläggarna ska kunna få den information som är nödvändig för handläggningen av ärendet. SE-handläggarna i delprojekten kommer från olika myndigheter och behöver kunna kommunicera med varandra i ärendet då hänsyn måste tas till flera regelverk än ett. Kommunikationen sker i samråd med deltagaren, ofta handlar det om att göra en bra kartläggning av nätverket som omger en deltagare med flera olika myndighetskontakter. Ett bra, respektfullt bemötande är en av grunderna inom Grenverket Södertörn. Deltagarna erbjuds aktiviteter av olika art varav Supported Employment kan vara en. Informationen och tillgängligheten av insatsen varierar, de delprojekt som har Supported Employment som grund upplever att deltagarna väljer att själva ha kontakt med SE-handläggare utan att behöva informera speciellt mycket. 4.2 Yrkesprofil Delprojekten arbetar med olika visuella hjälpmedel för att på bästa sätt få fram en yrkesprofil baserat på deltagarens intressen men har även individuella samtal för att bäst kunna stödja deltagaren. Även studiebesök, besök av arbetsgivare som föreläser och jobbskuggning har prövats inom delprojekten för att ytterligare informera om olika yrkens krav och innehåll.

10 10 Målgruppen saknar i hög utsträckning erfarenhet av arbetsmarknaden och merparten har inte slutbetyg från gymnasiet vilket medför svårigheter att hitta lämpliga arbeten. Många deltagare har svårigheter i sina sociala kontakter och det kan finnas en trötthet i att behöva berätta om sig själv och sin bakgrund för olika myndigheter. Även misslyckanden har i viss mån blivit en norm och en förutsättning för fortsatt stöd. Att bygga på individens egna styrkor och att väcka motivation är således en grundförutsättning för att arbeta med den målgrupp Grenverket Södertörn har. Arbetspraktik används i hög utsträckning, det kan ske i anställande syfte men majoriteten av samtliga som praktiserar gör det i studie- och yrkesvägledande syfte även om målet med alla aktiviteter givetvis är arbete eller studier. Inom delprojekten har det utvecklats olika program som möjliggör kortare praktik enbart för att få möjlighet att prova ett arbete. Inom Grenverket Södertörn har en modell för anpassade yrkesutbildningar prövats som ett komplement till arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar. Grundprincipen inom dessa är att kombinera en förberedande, motivationshöjande utbildning med utbildning inom specifika yrkesområden. Till utbildningen är praktik kopplad. Praktiköverenskommelsen med praktikanordnaren är väldigt tydlig och ett stöd med hög tillgänglighet från utbildningsanordnaren erbjuds deltagaren under praktikperioden. Grenverket Södertörn har ett mål om att 95 % av deltagarna ska ha en myndighetsövergripande handlingsplan i projektet. Målet har visat sig vara svårt att uppnå i de något större projekten. En myndighetsövergripande handlingsplan är sällan en handlingsplan som riktar sig till individen enbart, den ger även ledning till vilken myndighet som har det övergripande ansvaret för de insatser en individ planerat att genomföra. Den överenskommelse yrkesprofilen mynnar ut i dokumenteras i den myndighetsövergripande handlingsplanen. SE-handläggare inom de olika delprojekten kan skapa egna handlingsplaner men detta innebär oftast merarbete. 4.3 Jobbsökande Målgruppen för Grenverket Södertörn är, som tidigare sagts, ingen homogen grupp och varje individ har sina svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden eller påbörja studier. Jobbsökandet varierar därför kraftigt i de olika delprojekten både till form och art men gemensamt är att deltagarna behöver ytterligare stöd i sitt arbetssökande. Stödet kan vara olika, det kan handla om traditionella arbetsförmedlarinsatser men även fördjupade insatser inom personlig marknadsföring och ansökningshandlingar. Intervjuträning och träning i att kontakta arbetsgivare per telefon har funnits som komplement för bl.a. Ungdomsteamets deltagare. I de flesta delprojekten är det handläggare och deltagare som tillsammans identifierar olika arbetsgivare/branscher och deltagaren som söker arbetet. Ett av problemen med målgruppen är att de ofta saknar arbetslivserfarenhet och gymnasiekompetens vilket medför att de ofta har svårt att konkurrera om arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Även andra hinder kan finnas för att söka arbete t.ex. social fobi och kriminell belastning. I vissa delprojekt har SE-handläggaren en ackvirerande funktion och sonderar den lokala arbetsmarknaden efter de lediga platser som finns utannonserade men även de som inte är utannonserade. Detta arbetssätt har ofta även andra handläggare inom delprojekten. Till vissa delar har praktik även fungerat som jobbsökande inom Grenverket Södertörn, i dagsläget är det få företag som anställer utan att få möjlighet att se en person i det dagliga arbetet först. Tanken med att ha avlönat arbete från första dagen är bra men med tanke på svårigheterna i matchningen av deltagarna kan en praktikplats vara en väg till anställning. En

11 11 praktik som ett led i ett anställningsförfarande bör vara väl definierad, det är av vikt att arbetsgivaren förstår vad som är hans ansvar och vilket ansvar praktikanten och handledaren har. Tiden i praktik ska vara begränsad, Inom Grenverket Södertörn har de flesta bara en månads praktik, men möjligheten finns till förlängning enbart om deltagaren själv känner att det skulle behövas. 4.4 Arbetsgivarengagemang En viktig förutsättning i metoden Supported Employment är att arbetsgivarna är medvetna om deltagarens svårigheter och delaktiga i att anpassa arbetsuppgifterna efter den förmåga deltagaren har. Mycket vikt läggs på deltagarens motivation och behov, mindre läggs på arbetsgivarens behov och förutsättningar generellt. I Ungdomsteamet Haninge har funktionen Jobbagent utformats. Funktionen arbetar strategiskt med arbetsgivarkontakter och har till syfte att involvera och engagera arbetsgivare i målgruppen. Jobbagenten har inte enbart ett ansvar att skapa möjligheter för praktikplatser eller arbeten kopplade till Supported Employment utan har arbetsgivare som sin primära målgrupp. Jobbagenten arbetar mycket likt en SE-handläggare och skapar överenskommelser med arbetsgivare baserat på värdegrund. Att ta reda på arbetsgivarens behov, när det gäller bemanning och kompetenskrav är en del i arbetet likväl som att undersöka arbetsgivarnas behov av att profilera sig som ett socialt ansvarstagande företag. Ungdomsteamet Haninge har även arbetat strategiskt för att skapa mer fokus på målgruppen, teamet har två insatser som riktar sig specifikt till arbetsgivare eller personer som sitter i rekryterande nätverk: Mentorskapsprogrammet och Ungdomsteamets Ambassadörer. Mentorskapsprogrammet är en insats som ska ge ungdomarna möjligheten att träffa en vuxen person med god förankring i arbetslivet medan mentorn får personlig utveckling och större förståelse för målgruppen. Ungdomsteamets Ambassadörer strävar till att knyta till sig rekryterande företag som åtar sig att delta i aktiviteter med målgruppen. Åtagandet kan vara t.ex. föreläsning, mentor eller praktikplats. En utbildning för arbetsgivare i praktikhandledning ingår för samtliga deltagande företag och företaget profileras på Ungdomsteamets hemsida. Vinsterna för arbetsgivarna är flera, profilering inom socialt ansvarstagande, bättre handledning av nyanställda, professionellt rekryteringsstöd. Företagen erbjuds även deltagande i ett blandat nätverk av personer från näringslivet, stat och kommun. I Paraplyprojektet har en Traineemodell utvecklats där traineeplatser finns med som krav i kommunala upphandlingar. Tanken är att ge projektets deltagare tillgång till traineeplatser, vilket dock visats sig vara svårt att förverkliga i den utsträckning som det var tänkt. Paraplyprojektets deltagare har istället företrädesvis gått till traineeplatser inom kommunal verksamhet. 4.5 Stöd på arbetsplatsen Inom Supported Employment är stödet på arbetsplatsen en central punkt, det är oftast det stödet som är avgörande för att deltagaren ska kunna behålla sin anställning långsiktigt. Målgruppen för Grenverket Södertörn har oftast en kombination av olika svårigheter och det är relativt vanligt att det inte finns en konstaterad funktionsnedsättning. Antisociala beteenden och diffus psykisk ohälsa kombinerad med otillräcklig skolbakgrund och svagt socialt nätverk medför att stödet måste utformas mer otraditionellt. Stödet på arbetsplatsen är individuellt men delprojektens erfarenhet är att stödet på arbetsplatsen oftast är intensivt i början för att relativt snabbt fasas ut.

12 12 Trygghetsfaktorn är avgörande för om deltagaren kommer att fortsätta sin anställning/praktikplats och SE-handläggaren har i princip alltid trepartsmöten med arbetsgivare och deltagare inför start. I arbetet med kriminellt belastade ungdomar är det vanligt att deltagaren avböjer stöd på arbetsplatsen i form av SE-handläggare men behåller stödet per telefon eller vid träffar med handläggaren. De inblandade parterna har tydliga rollfördelningar och vilka förväntningar de har av varandra, återkoppling sker på det sätt som avtalats och det är inte ovanligt att det efter någon tid enbart kan göras uppföljningar via telefon och e-post. Vid händelse av någon form av problem på arbetsplatsen brukar trepartsmöte vara en bra lösning.

13 13 5 Diskussion Inom Grenverket Södertörn har metoden Supported Employment prövats under en relativt kort tid, det tog tid för flera av delprojekten att komma igång med metoden och metoden har använts olika i de olika delprojekten. I Spången och Slussen har dock metoden använts i större omfattning under merparten av projekttiden. Projektet har genomfört olika satsningar på att få metoden att fungera, men sett till projektet som helhet har det gått trögt. Tre mer omfattande utbildningsinsatser har gjorts och en hel del tid har lagts på nätverksträffar och handledning med olika inriktning. Uppdraget i projektet har varit något otydligt med avseende på Supported Employment och det har varit svårt att hålla ihop delprojektens olika arbetsformer till en helhet. Den övergripande målgruppen har varit unga (29) år med diffus, komplex problematik men delprojekten har haft små men inte obetydliga variationer i målgrupp och inriktning, vilket ytterligare medfört att arbetet med metoden varierat. För den här gruppen finns inte sedan tidigare så mycket erfarenhet av att arbeta med Supported Employment det finns inte så mycket kunskap att luta sig emot som t.ex. i fall med personer med funktionsnedsättning. Den här rapporten syftar inte till att redovisa eller analysera resultat avseende Supported Employment, det uppdraget har projektets externa utvärderare. Dock bör det i alla fall framgå att genom projektet har 360 ungdomar fått SE-stöd och av dessa har 232 avslutats mot arbete eller studier. Det motsvarar drygt 64 procent, varför Supported Employment ändå kan sägas ha varit en fungerande metod även för ungdomar med diffus/komplex problematik.

14 14 Grenverket Södertörn redovisar I serien Grenverket Södertörn redovisar har följande skrifter publicerats: Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren Orienteringskurs. Ett bra sätt att öka ungdomars lust att studera? Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober Halvtidsrapport. Grenverket Södertörn november 2009 mars Lägesbeskrivning Supported Employment/Supported Education, Goda resultat och framtidsfokus. Grenverket Södertörns resultat November 2009 December Metodbeskrivning. Supported Employment, september 2013.