Utvärdering av Supported Employment

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Supported Employment"

Transkript

1 Utvärdering av Supported Employment Samordningsförbundet Östra Södertörn

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 UPPDRAG METOD OM SUPPORTED EMPLOYMENT... 4 VAD ÄR SUPPORTED EMPLOYMENT? SUPPORTED EMPLOYMENT I GRENVERKET SÖDERTÖRNS PROJEKTANSÖKAN SUPPORTED EMPLOYMENT INOM GRENVERKET SÖDERTÖRN... 6 DELRAPPORT 2 AV UTVÄRDERINGEN AV GRENVERKET SÖDERTÖRN...6 SUPPORTED EMPLOYMENT I DELPROJEKTEN DELPROJEKTENS ARBETE OCH SYN PÅ SUPPORTED EMPLOYMENT...7 BEDÖMNING OCH SLUTSATSER BEDÖMNING OCH SLUTSATSER UTIFRÅN FRÅGESTÄLLNINGARNA...10 ÖVRIGA SLUTSATSER of 14

3 Inledning PwC är anlitade av Samordningsförbundet Östra Södertörn för att genomföra den löpande utvärderingen av projektet Grenverket Södertörn. En av de särskilda insatserna som Grenverket Södertörn satsar på är Supported Employment (SE). PwC har fått i uppdrag att genomföra en särskild utvärdering ring av hur de olika delprojekten inom Grenverket arbetar med insatsen. Ansvariga konsulter från PwC är Tobias Bjöörn och Henrik Fagerlind. Uppdrag Uppdraget består av att fokusera på hur projektet arbetar med metoden internt, dvs hur projektet organiserat arbetet, hur projektet ser på metoden och hur projektet förberett och planerat för metoden. Genom att utvärderingen ska fokusera på det interna arbetet och samverkan följer att deltagarnas och arbetsgivarnas perspektiv ej inkluderas. Arbetet utförs som en koncentrerad genomlysning under perioden januari mars. Följande frågeområden är listade att beröras under utvärderingen: Arbetar man med Supported Employment? Om man inte arbetar med Supported Employment, varför gör man inte det? Skillnader mellan projekten? Hur många arbetar med Supported Employment i varje projekt? Hur väl har man "riggat" med arbetsprövnings-, praktik- och "lärlings/trainee" platser? Har man överhuvudtaget riggat? I hur stor grad letar man upp ovanstående platser utifrån Supported Employment metoden? I vilken omfattning är ungdomarna ute på arbetsmarknaden? I faktiska arbets- eller studiesituationer? På vilket sätt använder man Supported Employment? Hela metoden? Introduktionen? Uppföljningen? Metod För att genomföra uppdraget har intervjuer genomförts med delprojektledare, Supported Employövrig projektpersonal. Sammantaget har 12 personer intervjuats inom ramen för ment-handledare och ett urval kortare intervjuer med uppdraget. Vidare har vi insamlat, sammanställt och analyserat den uppföljning som finns i delprojekten gällande insatsen Supported Employment. Till grund för våra analyser ligger även tidigare iakttagelser som vi gjort inom ramen för utvärderingen av Grenverket Södertörn. 3 of 14

4 Om Supported Employment Vad är Supported Employment? Det finns flera olika definitioner och beskrivningar av Supported Employment. Enligt Socialstyrelsen 1 är Supported Employment (SE) ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatserrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få, och behålla, ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Målgrupp SE riktar sig generellt till personer med funktionshinder. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att en individ ska bli aktuell, alla med funktionshinder som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. Syfte Arbetsrehabiliteringring enligt Supported Employment syftar till att ge individen vägledning och stöd i att finna och behålla ett arbete. Målsättningen är ett reguljärt arbetee på den öppna arbetsmarknaden, på hel- eller deltid. Innehåll och genomförande Av Socialstyrelsen beskrivs innehåll och genomförande av Supported Employment enligt följande: En särskild stödperson med specifik utbildning i metoden, en så kallad jobbcoach stödjer och vägleder klienten i att hitta och behålla ett arbete. I planeringen och valet av lämpligt arbete utgår man från individens egna förutsättningar och önskemål. Arbetssökande påbörjas så snart som möjligt och föregås inte av omfattande bedömningar om lämplighet eller förberedande arbetsträning. Arbetsrehabiliteringen integreras så långt som möjligt i klientens övriga kliniska behandling och rehabilitering. Jobbcoachen fungerar som samordnare av behandlingsplaner tillsammans med det psykiatriska team som finns runt klienten ex psykiater, psykoterapeuter, sjuk- sköterskor etc. Jobbcoachen fortsätter sitt arbete så länge klienten önskar stöd. När det gäller omfattning och intensitet så ges insatsen så länge klienten har behov av den. Supported Employment i Grenverket Södertörns projektansökan Beskrivningar av insatsen Av Grenverket Södertörns projektansökan kan följande utläsas under rubriken Syfte avsikten med projektet : Särskilda insatser Tanken är att SE-handledare ska anställas och utbildas så att kompetensen ingår i samtliga basprojekt. Utbildning av SE-handledare och nätverket dem emellanellan sker i samverkan med ett annat ESF-projekt, nämligen KomAn-vägar ut till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. (Alternativt kan Arbetsförmedlingens SE-utbildningar användas) of 14

5 SE-metoden har företrädesvis använts vid arbetsinriktad rehabilitering för personer med olika typer av psykiska funktionshinder. Ungdomar med neuropsykiatriska problem kommer att ingå i Grenverkets målgrupp, där SE-metoden tar sikte på att stödja ungdomar att förstå, och träna sig i att använda, samhällets sociala koder etc. Träningen och stödet sker ute på arbetsplatser på ett integrerat sätt, dvs den unga arbetar tillsammans med övrig personal och det kontinuerliga stödet ska både omfatta själva arbetssituationen och det sociala livet och koderna på arbetsplatsen, dvs båda parterna får stöd under hela processen före, under och efter. En viktig förutsättning är arbetsgivarnas vilja att ta emot personer på arbetsplatserna. Syftet med insatsen är därmed att med hjälp av en strukturerad och evidensbaserad metod öka målgruppens möjligheter att finna, få och behålla ett arbete. Insatsen är integrerad med övrigt stöd som ungdomarna kan få från sina respektive basprojekt. Vidare framgår under rubriken Bakgrund till projektet följande: - Stärk kontakterna mellan unga och arbetslivet Arbetsgivare som tar emot ungdomar med komplexa problem ska erbjudas kvalificerat individbaserat stöd, såsom Supported Employment, SE och traineeplatser. Avsikten är att koppla SE-metoden till subventionerade anställningar, t ex lönebidrag, vilket ses som en viktig ingång till anställning av ungdomar med funktionsnedsättning. Enligt erfarenhet från Arbetsförmedlingen används lönebidrag i mycket liten omfattning för denna målgrupp. På Samordningsförbundet Östra Södertörns hemsida beskrivs också Supported Employment kortfattat: Inom Grenverket Södertörn används den s.k. Supported Employment-metoden. Den kan sammanfattas på följande sätt: Träning och stöd sker ute på arbetsplatsen och inte i en konstlad miljö; "placera och träna istället för att träna och placera". Målet är vanligt lönearbete - personer med och utan funktionshinder ska arbeta tillsammans. Stödet ges under en lång tid, även sedan en person fått ett arbete. Stödet ges både till personen, till arbetsgivaren samt kontaktpersonen på arbetsplatsen. Stor vikt läggs vid att hitta en arbetsplats som, tillsammans med arbetsuppgifterna, kan anpassas efter personens önskemål och färdigheter. Antal aktuella ungdomar för Supported Employment Nedanstående tabell redovisar antal ungdomar som i projektansökan bedömdes vara aktuella för insatsen Supported Employment. Totalt antal deltagare i projektet Antal ungdomar som enligt projektansökan ska få SE Paraplyprojektet Slussen/Lyra* Spången Ca 200 Ca 75 Ca 240 Ca 90 Ca 220 Ca 60 Ungdomsteamet Ca Ca 45 *Antalet gäller i praktiken Slussen, då projektet Lyra inte arbetar med SE. 5 of 14

6 Supported Employment inom Grenverket Södertörn Delrapport 2 av utvärderingen av Grenverket Södertörn Innan vi går in på iakttagelser från vår materialinsamling i denna utvärdering vill vi kortfattat återge en del av resultatet i delrapport 2 av utvärderingen av Grenverket Södertörn, där en enkätundersökning genomfördes som riktade sig till all projektpersonal. En fråga i enkäten rörde just Supported Employment: Hur väl fungerar SE enligt dig? Svaren fördelade sig enligt följande: Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra Vet ej/ingen uppfattning Summa Medelvärde (1-5) Antal Andel (%) 1 4,5 4 18,2 5 22,7 9 40,9 3 13, ,0 3,4 54,5% 5% av de som svarade på enkäten tyckte alltså att SE fungerar ganska eller mycket bra. Nästan var fjärde inom Grenverket svarade dock att SE fungerar ganska eller mycket dåligt. Resultatet i enkät- undersökningen indikerade således en förbättringspotential för hur SE kan fungera i delprojekten. Supported Employment i delprojekten När det gäller hur Supported Employment används inom delprojekten har vi insamlat information från projektansökan samt uppgifter om deltagande i SE som erhållits från delprojekten under februari Nedanstående tabell ger en överblick av läget i respektive projekt. Paraplyprojektet Slussen Spången Ungdomsteamet Antal ungdomar som enligt projektansökan ska få SE Antal ungdomar som listats som mottagare av SE-insatser Varav antal ungdomar som haft arbete, praktik eller studier med SE-stöd Ca Ca Ca Ca Tänkt antal SEhandledare (tjänster) 1,0 2,0 2,0 1,0 Antalet tänkta ungdomar som ska få SE varierar från cirka 45 i Ungdomsteamet till cirka 90 i Slussen. Av de ungdomar som projekten listat som mottagare av SE-insatser är variationerna något större. Slussen har enligt uppgift hittills arbetat med 59 ungdomar, medan de tre övriga projekten anger antal ungdomar i ett spann mellan 9-16 personer. Ser vi sedan till de ungdomar som haft arbete, praktik 6 of 14

7 eller studier med SE-stöd är antalet lägre. Givet att Grenverket Södertörns projekttid är 32 månader (från och med 1 november 2009 till 31 juni 2012) kan vi konstatera attt merparten av de ungdomar som ska erhålla SE enligt målen i projektansökan återstår för projektet att hantera nu när ungefär halva projekttiden (räknat 1 november 2009 till 28 februari 2011) har passerat. Delprojektens arbete och syn på Supported Employment Nedan sammanfattar vi arbetet och synen på Supported Employment i de olika delprojekten utifrån de gjorda intervjuerna med delprojektledare, SE-handledare och projektmedarbetare från respektive projekt. Supported Employment i Paraplyprojektet I Paraplyprojektet arbetar en person uttalat som SE-handledare medan ytterligare ett par personer som också erhållit utbildning i SE arbetar med delar av SE. I projektet har det förekommit diskussioner kring hur möjligt det är för dem att verkligen arbeta med SE. Detta eftersom projektet ska se till att ungdomarna i projektet får den hjälp de behöver från andra myndigheter. Projektet beskriver det som att de inte har i uppdrag att hitta praktikplatser och arbetar inte heller med sådant som andra myndigheter har i uppdrag att göra. Eftersom det redan finns coachande verksamheter beskriver Paraplyprojektetprojektet det som att de har en samordnande roll. Coacherna i projektet är således inte operativa på det sätt som skulle behövas för att de skulle kunna arbeta med SE fullt ut. Projektet har därför ifrågasatt SE i relation till projektets mål: om de ska stötta ungdomarna i myndighetskontakterna, hur ska de då kunna jobba med SE om de inte ska letar upp arbetsgivare. Projektet har dock landat i att de tillämpar användbara bitar av SE i sina insatser, samt stöttar mer fullt ut i traineemodellen som används för delar av målgruppen. Projektet har i traineemodellen en egen variant av SE. Uppdraget beskrivs bland annat som att utgöra stöd till ungdomen och att hjälpa ungdomen att hitta rätt. Man tittar också på vilka uppgifter en deltagare kan klara och försöker matcha det med en lämplig arbetsplats. De följer dock inte ungdomarna fullt så långt som SE förpliktigar till, enligt projektet själva. Stöttningen ser olika ut beroende av behov. Oftast är SE-handledaren med och klargör vad man kan kräva av ungdomen, och är även involverad i kontakter med arbetsgivaren. Det är vanligt med två veckors praktik innan traineeprogrammet startar, för att ungdomen ska kunna känna sig för. Detta övergår sedan till SE/trainee- plats. SE-handledaren stämmer sedan av regelbundet genom att ha kontakt med ungdomen varje vecka under traineetiden, samt telefonavstämning regelbundet med arbetsgivaren. Vidare stämmer man av vilken fas ungdomen är i och vilken lönenivå som ska gälla, samt planering vad som ska göras därefter. I de kommunala traineeplatsernatserna används olika lönenivåer som höjs successivt. För att göra det möjligt att ta in nya ungdomar är platserna tidsbegränsade till 1-1,5 år. För att få delta i Traineemodellen krävs att ungdomarna ej har fullföljt gymnasiet, och de ska vara mellan år. Beskrivningen av ungdomarna i övrigt varierar något. De kan ha det trassligt och ibland finns missbruk med i bilden. Vissa kan ha en neuropsykiatrisk diagnos. Andra beskrivs mer som osäkra och vara i behov av stöd, snarare än att de har diagnoser och är i behov av rehabilitering. Ett problem för projektet är bristen på traineeplatser. Projektet arbetar med att hitta och stötta ungdomarna, medan andra ska hitta och ta fram platser. När det gäller externa traineeplatser beskrivs de som alldeles för få. Det har inte skapats traineeplatser via kommunens upphandlingar i förväntad utsträckning. Och eftersom projektet inte jagar platser på egen hand är det svårt för dem att påverkan 7 of 14

8 tillgången på traineeplatser. Exempel på interna traineeplatser (inom kommunen) som används av projektet är förskolor och assistent till vaktmästare. Projektet inväntar platser inom skola och badhus. Sammanfattning: Paraplyprojektet har diskuterat i vilken mån de verkligen kan arbeta fullt ut med SE. De använder dock delar av SE generellt samt stöttar ungdomarna i det sk traineeprogrammet. Antalet tillgängliga traineeplatser för ungdomarna är dock i praktiken mer begränsat än vad projektet eftersträvar. Supported Employment i Slussen I Slussen arbetar idag två personer som SE-handledare, varav en är projektledare för projektet på halvtid. Slussen har därutöver en vakans motsvarande en halvtid som SE-handledare. Det har varit svårt, givet personalresurserna, att arbeta så intensivt man skulle vilja med SE. Inom Slussen arbetar dock hela personalgruppen med ett som man säger SE-inspirerat arbetssätt. Det innebär konkret att personalen oavsett beteckning - möter ungdomen utifrån dennes förut- sättningar och stöttar (jmf Supported) i de olika problem eller behov ungdomen ger uttryck för. Det rör sig om ett nära stöd när det gäller t ex vägledning till studier, att vara med i konkreta studiesituationer, att stötta i kontakter med andra myndigheter samt när det gäller mer arbetslika behov som praktikanskaffning. En benämning som projektet i viss mån använder internt är Supported for life vilket innebär att man är ett stöd i livet och inte, som begreppet Supported Employment antyder, primärt är ett stöd i anställningen. Inom Slussen finns det exempel på några ungdomar (13 stycken) som SE-handledarna själva menar att de kunnat arbeta enligt SE-metoden med. I dessa fall har SE-handledaren tillsammans med ungdomen kunnat finna en praktikplats, ta kontakt med arbetsgivare, analysera praktikplatsen (var finns det luckor där ungdomen kan bidra), finnas med på plats hos arbetsgivaren i hög grad för att handgripligen hjälpa ungdomen med arbetsuppgifter, för att sedan fasa ut sig men behålla kontakt med både arbetsgivare och arbetstagare. Vid tiden för utvärderingenn hade dock inte ungdomarna som fått detta stöd nått en anställning hos arbetsgivaren. Samtidigt skulle Slussen vilja kunna arbeta enligt ovanstående i högre utsträckning, och även kunna presentera för arbetsgivaren en lösning med lönebidragsanställning. En stor del av de ungdomar som kommer till Slussen har - vilket också målgruppsbeskrivningen gör gällande - diffus och komplex problematik. Det innebär att Slussens personal sällan direkt kan börja arbeta med ungdomen utifrån målet om egen försörjning. Det diffusa och komplexa behöver i många fall först klarna, och det kan projektet i viss del hjälpa till med, men samtidigt saknar man möjligheter att göra utredningar och bedömningar. I dessa hänseenden blir kanaler till och samverkan med behöriga myndigheter avgörande. Och därför tar det ibland lång tid innan problembilden klarnar och det blir aktuellt med insatser direkt kopplade till arbete (arbetsprövning, praktik, SE). En annan försvårande faktor för att kunna arbeta enligt Supported Employment är att ungdomarna inte är berättigade i särskilt hög utsträckning till lönebidragsanställningar. För att kunna ta en anställning med lönebidrag krävs för det första en diagnos på ett funktionshinder och därefter en kodning hos arbetsförmedlingen. Först sedan kan en lönebidragsanställning börja förhandlas fram med arbetsgivaren. Sammanfattning: Slussen arbetar med några ungdomar enligt SE i en praktiksituation, men projektet genomsyras av ett stödjande arbetssätt (SE-inspirerat) med relativt täta kontakter med ungdomarna. 8 of 14

9 Supported Employment i Spången Inom Spången uppges merparten av personalen ha gått utbildning i SE och alla i projektet arbetar med SE i någon form. Metoden beskrivs som ett individuellt utformat stöd för att ungdomen ska finna, få och behålla ett arbete. Man säger sig även arbeta med Supported Education inom studieområdet. Två SE-handledare fanns under 2010 men blev sjukskrivna från sommaren En ny SE-hand- ledare på plats i januari 2010 och en till som förväntas börja i mars, vilket skulle innebära att Spången återigen är fulltaliga när det gäller SE-handledare. Personal inom Spången har även erfarenhet av SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) som är en form av SE för dem med prövad arbets- förmåga. Projektet arbetar även med SE bredare och utgår från SE-principen när de stöttar ungdomarna. I Spången gör man en fördjupad kartläggning och försöker komma fram till vad som funkar för ungoch inför introduktionen till domen. Stort fokus läggs på kartläggning/ingång till projektet arbetsplatsen. Sedan söker man så snart som möjligt praktiskt prova på en arbetsplats. Projektet hänger sedan kvar och stöttar även dem som varit kvar på en arbetsplats en längre tid. Spången samarbetar även med MISA (som utgörs av två personer), som är specialiserade på neuropsykiatriska funktionshinder, och finns på plats hos Spången varje vecka. Många av ungdomarna i Spången och i SE uppges ha någon funktionshinderkod och projektet använder sig av lönebidrag. I projektgruppen har tre personer lönebidragsutbildning och kan koda ungdomar med stöd av arbetspsykolog, något som projektet har tillgång till. Arbetsplatser där Spången har ungdomar ute är bl a Telge Sommar, fastighetsbolag och en restaurang. Löfte finns också att Spången ska få 5 stycken sysselsättningsplatserser genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Antalet tillgängliga platser beskrivs dock som otillräckligt av projektet. På grund av de obesatta SE-platserna har projektet inte hunnit arbeta så mycket med praktik-/traineeplatser. Tanken är dock att skapa en SE-modul som arbetar mer metodiskt tillsammans med MISA och i högre grad är ute och letar arbetsgivare. Sammanfattning: Spången har pga personalbyten uppstannat något i sitt arbete med SE. Nya handledare är dock på plats och på gång in, samtidigt som samarbete även sker och utvecklas tillsammans med MISA kring ungdomar med särskilt behov av SE. Supported Employment i Ungdomsteamet Ungdomsteamet hade under en stor del av 2010 en anställd SE-handledare. Denne övergick dock till annat arbete inom Arbetsförmedlingen under hösten, och någon ersättare har inte rekryterats. Ungdomsteamet har sedan dess fått en ny inriktning och ny målgrupp, och varit inne i ett internt förändringsarbete. Under den period projektet hade en SE-handledaree uppges man trots det inte kunnat arbeta efter metoden. Anledningen härtill är att flödet av ungdomar som kan komma i fråga för insatsen inte fungerade. Ungdomsteamet hade i projektansökan budgeterat för att de ungdomar som skulle få Supported Employment också skulle ha lönebidragsanställningar, och en del av medfinansieringen byggde på sådana ersättningar. Till ungdomsteamet kom dock inga ungdomar med förutsättningar att ta en anställning med hjälp av lönebidrag. SE-handledaren kom under sin tid i Ungdomsteamet att arbeta med totalt 12 ungdomar, och i tre av fallen kom ungdomar ut till en arbetsgivare och fick stöd på plats. 9 of 14

10 Arbetar man med Supported Employment? Om man inte arbetar med Supported Employment, varför gör man inte det? Fyra av fem projekt (alla utom Lyra) har jobbat med Supported employment enligt egen definition i någon grad. Av dessa kommer tre projekt att fortsätta. Undantaget är Ungdomsteamet som i sin nya inriktning inte avser att arbeta med SE. Ungdomsteamets bevekelsegrunder för att inte arbeta med SE är dels att de försök man gjorde under 2010 av olika anledningar inte fungerade, dels att projektet fått en ny inriktning samt att ett annat projekt med fokus på just Supported Employment bedrivs i när- området. I de övriga delprojekten arbetar man med SE-liknande insatser eller SE-inspirerat stöd, men generellt är det i begränsad omfattning som vi får intrycket av att man arbetar enligt den strikta definitionen, och det är projekten också medvetna om. Spången, med sitt samarbete med MISA, är det projekt som förefaller arbeta närmast SE såsom målgruppen definieras av bl a Socialstyrelsen och i Grenverkets projektansökan. I de olika delprojekten har man i varierande grad valt bort respektive tillämpat delar av SE. Det har emellertid lertid varit svårt att få en tydlig, enhetlig bild av vad som tillämpas och på vilka grunder detta sker. Skillnader mellan projekten? Hur många arbetar med Supported Employment i varje projekt? En eller två renodlade SE-handledare finns i delprojekten (se tidigare sammanställning på sida 6). I praktiken har det i några av projekten varit relativt stor omsättning på personal vilket har haft negativ inverkan på möjligheten att arbeta enligt SE. Många projektanställda i basprojekten har dock fått utbildning i SE utan att ha ett uttalat SE-handledaransvar. Hur många som jobbar med SE i praktiken är inte helt lätt att fastslå då några i varje projekt har titeln SE-handledare, men flera andra har fått utbildning och arbetar i varierande utsträckning SE-inriktat. Variationer i hur man ser på SE och vad man menar med SE förefaller finnas både i och mellan delprojekten. Som nämnts ovan är det Spången som förefaller arbeta med utifrån den ursprungliga beskrivningen av SE, men projektet har samtidigt haft problem med att SE-tjänsterna varit vakanta under en längre tid. Haninge kommun deltar i, utöver Grenverket Södertörn, ett annat projekt som arbetar med Supported Employment: KomAn. Teamet hänvisar/remitterar framöver ungdomar aktuella för Supported Employment till detta projekt istället för att själva arbeta med metoden. Sammanfattning: Vid tidpunkten för utvärderingen arbetade inte Ungdomsteamet med Supported Employment. Avsikten är istället att vid behov använda projektet KomAn. Projektet utesluter dock inte att det kan bli aktuellt t att använda SE inom projektet, men det är inte planerat för detta i dagsläget. Bedömning och slutsatser Bedömning och slutsatser utifrån frågeställningarna 10 of 14

11 Hur väl har man "riggat" med arbetsprövnings-, praktik- och "lärlings/trainee" platser? I hur stor grad letar man upp ovanstående platser utifrån Supported Employment metoden? Vi får inte uppfattningen att projekten på ett uttalat sätt systematiskt inventerat och tagit fram färdiga platser för arbetsprövning eller praktik. Istället utgår man från ungdomarnas önskemål och behov och hjälper dem att finna praktikplatser, vilka till del används i arbetsprövningssyfte. Vår uppfattning är att delprojekten i huvudsak utgår från SE-metodens tankar om platser utifrån ungdomens förutsättningar och önskemål. Samtidigt finns det önskemål finns om fler arbetsprövningsplatser. När det gäller traineeplatser i Botkyrka finns idag ett alltför begränsat antal tillgängliga platser, vilket av projektet bedöms vara ett problem. Poängen med traineeplatser är att det ger just en anställning där projektets personal sedan kan gå in med stöd till anställdld och arbetsgivare, men projektet själva arbetar inte med att leta upp lämpliga platser. I vilken omfattning är ungdomarna ute på arbetsmarknaden? I faktiska arbets- eller studiesituationer? Utifrån erhållet underlag från delprojekten är vår bedömning att förhållandevis få ungdomar hittills har varit ute på arbetsmarknaden med Supported employment, särskilt i meningen anställda. Däremot har flera ungdomar i samtliga projekt haft praktikperioder, vars syfte varierar mellan arbetsprövning, pröva på och en anställning i förlängningen. Ser vi till hur projekten själva redovisar sina insatser inom ramen för Supported employment framgår följande: Projekt Paraplyprojektet Slussen Spången Ungdomsteamet Antal ungdomar Kommentar 7 varav 3 sagt upp sig 18 varav 13 i praktik och 5 i utbildning. 16 varav 7 anpassad anställning, 7 arbetsprövning och 2 feriepraktik 3 i lönebidrag Eftersom ungefär halva projekttiden har passerat för projekten kan vi konstatera att merparten av de ungdomar som ska erhålla SE enligt målen i projektansökan återstår för projektet att hantera. Spången utmärker sig genom att ha 7 ungdomar ute i anpassad anställning, vilket övriga projekt inte har. På vilket sätt använder man Supported Employment? Hela metoden? Introduktionen? Uppföljningen? Detta är svårt att uttalat sig exakt om. Projekten menar i hög grad att de jobbar SE-inspirerat och att mycket av det man gör är SE-liknande. Det har emellertid varit svårt att få en entydig bild från respektive delprojekt vad från SE-metoden som används och inte används. Det tydligaste är att de har nära kontakt och finns till för ungdomen. Däremot är det inte i lika hög grad som projekten placerar först och tränar sedan, eller att man har långtgående stöd till arbetsgivare i en arbetsliknande situation. Vår uppfattning är att Supported Employment i projekten har kommit att innebära ett förhållningssätt som präglas av mycket individuellt stöd och att SE blivit en allmän beteckning som används på många olika sätt. I vissa fall följer man metoden, och det som kännetecknar de fallen är ofta att ungdomen är 11 of 14

12 tillräckligt klar för att vara mogen att ta en anställning med stöd, och att det gärna ska finnas en kodning som möjliggör lönebidragsanställning, såsom projektansökan talarar om. Övriga slutsatser Förutom ovanstående svar på frågeställningarna har vi detta avslutande avsnitt samlat några övriga slutsatser. Frågorna i utvärderingsuppdraget uppdraget är formulerade utifrån en föreställning om att projekten faktiskt jobbar tydligare enligt en metod och olika tydliga steg i den metoden. Så är emellertid inte fallet enligt vår bedömning. Projekten har en bredare och vagare tillämpning av begreppet, vilket försvårar tydliga slutsatser. Det har i flera fall varit förenat med svårigheter att få tydliga förklaringar från projekten kring hur de arbetar med Supported Employment. Otydligheterna kring begreppet Supported Employment är problematisk Enligt vår bedömning är det problematiskt att det förekommer så pass stora otydligheter kring begreppetpet Supported Employment. Vår uppfattning är att projekten inte har tolkat det som att man strikt ska följa en vedertagen metod, men arbetssätten i projekten inspireras dock av SE. Ungdomarna i projekten har inte sällan en annan problematik än vad som beskrivs för SE och inte heller tillgång till stödsystem fullt ut. Under intervjuerna har det blivit tydligt att SE har kommit att betyda ett flertal saker. Till exempel menar man att det innebär SE att ta ett helhetsgrepp kring individen. Flera av projekten lägger också in generell stöttning av ungdomen i sina resonemang kring vad SE innebär för dem. Det är sannolikt ett stöd/en beskrivning som passar in på i princip samtliga deltagare som finns inne i de olika projekten, och inte bara de som enligt projektansökan ska omfattas av SE. Utifrån projektbeskrivningen är det cirka en fjärdedel av deltagarna som ska ta del av SE. Vi menar dock att när hela projektet i någon mening sägs s genomsyras av SE blir betydelsen av begreppet urvattnad. Om det inte finns med en arbetsgivare i bilden och stöttning till en arbetsplats, försvinner mycket av innebörden av begreppet. I enkätundersökningen som genomfördes under slutet av 2010 lämnades några kommentarer som illustrerar hur brett begreppet SE används: Insatsen SE använder vi till mer än vad som ursprungligen vad tänkt från AF:s sida. Vi använder medoden även för att lära sig klara vardagen studier mm, alltså ett mer allmänt support och inte enbart riktat till arbete. Jag tycker att SE genomsyrar mycket av det arbete vi gör, oavsett vad det är. Detta utifrån vad jag vet och har fått lära mig av metoden. Vi kan givetvis alltid bli bättre på att använda den och kanske också sätta in den tydligare när det handlar om att få individer ut i arbete. Liknande saker nämndes också under intervjuerna med projektpersonal under denna utvärdering. En av de intervjuade menade att när de stöttar ungdomarna, t ex om de behöver ta kontakt med kommunens försörjningsstöd eller hjälp med att sköta sin allmänna planering, så är det också SE. En annan fundering är att flera av projekten menar att när de jobbar med SE så gör de avstämningar med arbetsgivaren och deltagaren på arbetsplatsen. Detta är såklart en viktig del i att stötta både arbetsgivare och deltagare men samtidigt är sådana avstämningar något som sannolikt merparten av alla praktikanskaffare gör. Den som skickar ut en ungdom till en arbetsplats utan att ha någon kontakt 12 of 14

13 om hur det fungerar utgör förhoppningsvis ett undantag. Det blir därmed inte enkelt att se hur sådan kontakt kallad SE skiljer sig från annan kontakt som äger rum vid en helt vanlig praktikplats. Ett problem som vi ser är att otydligheten och frånvaron av en strukturerad och evidensbaserad metod gör att det blir svårt att mäta och värdera resultatet för insatsen Supported Employment. Vilka slutsatser satser kan t ex dras inför implementering i den ordinarie verksamheten vid projektets slut? En viktig fråga är ju hur delprojekten kan förmedla vad som kännetecknar Grenverkets arbete med SE och hur metoden har utvecklats inom ramen för projektet. Ett värde finns i att projekten har utbildats i Supported Employment Vår uppfattning är att projekten förstärkts genom utbildning i Supported Employment som de olika SE-handledarna och i viss mån övrig personal tagit del av. Projekten har sedan på egen hand utvecklat sitt arbetssätt inom projekten, där SE-handledarna på olika sätt och i olika grad har kommit att tillämpa olika varianter av SE. Vi har noterat att de intervjuade är positiva till kunskaperna de erhållit och uppfattningen är att SEhar mycket tid per deltagare tankesättet är användbart. Utgångspunkten att man supportar generellt, och ger ungdomarna stöd i allehanda situationer och problem verkar enligt personalens utsagor passa bra för projektets arbete och insatser för ungdomarna. Vissa förklaringar finns till situationen Det finns flera anledningar till att projekten har olika och otydliga beskrivningar av vad SE innebär i praktiken i deras arbete. En anledning är att i några av projekten har det varit omsättning på personal och de som ursprungligen arbetat med SE har antingen slutat helt eller blivit sjukskrivna. Ungdoms- teamet har i princip slutat att arbeta med SE på egen hand då någon nyrekrytering inte kommer att göras. Spången har till stor del fått börja om då bägge SE-handledarna blivit sjukskriva och nya personer har rekryterats som ersättare. Det förekommer även problem med flöden kopplat till praktikplatser/arbetsplatser. Ett sådant exempel är Paraplyprojektet där anskaffande av traineeplatser ligger utanför projektets påverkan. Projektet arbetar således inte med en av de mest avgörande sakernaa för måluppfyllelsen kopplad till SE, utan detta avgörs av andra myndigheters insatser för att skaffa fram platser till ungdomarna. Vi kan notera att projektet i den meningen inte kan påverka sin egen måluppfyllelse på detta område genom sitt eget arbete. En viktig förklaring tror vi hänger samman med de ungdomar som har kommit att ta del av projektets insatser. Denna målgrupp är i begränsad utsträckning sådan som SE traditionellt har kommit att tillämpas på. Enligt Socialstyrelsen är Supported Employment (SE) ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Hur många av ungdomarna i Grenverket som är aktuella för SE har behov av någon rehabilitering, eller har något funktionshinder? Ofta beskrivs istället som ungdomarna utifrån att de t ex inte klarat skolan så bra, saknar bra vuxen- stöd och är osäkra på sin förmåga. Diffusa problem är något annat än neuropsykiatriska problem, vilket kräver utredning och klarhet i behov. Som vi förstår det krävs det ofta för att verkligen jobba med SE att det finns förutsättningar för en lönebidragsanställning. Denna målgrupp har hittat till delprojekten i begränsad utsträckning och projekten har alltid inte kompetens, resurser eller mandat för att själva utreda, diagnostisera och koda individer. Utan den typen av stöd blir det också svårare att hitta arbetsplatser till ungdomarna där de på hel- eller deltid kan utföra lönearbete. 13 of 14

14 Behov av strategiska val Inför fortsättningen finns det som vi ser det strategiska val för projektets styrgrupp och projektledning att förhålla sig till. Om man väljer att fortsätt som nu behövs kanske en ny begreppsapparat tas fram, som bättre fångar det arbetssätt och den metod man arbetar efter. Detta för att tydliggöra att man inte jobbat fullt ut med Supported Employment såsom metoden traditionellt definieras, i syfte att under- lätta avvägningar inför implementering av lärdomar från projektet. Ett annat alternativ är att söka ändra flöden av ungdomar, ställa ökade krav på metodtrohet och tillse att personalstyrkan är fulltalig för att kunna arbeta med Supported Employment mer fullt ut. Oavsett tror vi att det är viktigt att varje delprojekt så konkret som möjligt försöker beskriva sitt arbetssätt, och vilka inslag som faktiskt är Supported Employment och hur mycket som i själva verket tillämpas fullt ut. Givet att Grenverket Södertörn arbetar för att utveckla nya metoder och skapa ett ökat utbud av insatser för ungdomarna i målgruppen bör man kunna förklara och visa mer konkret vad man gör med ungdomarna och hur väl det fungerar. Annars torde lärande och implementering vara svårt att uppnå. Vi tror också att det finns ett behov av att fundera över projektens roll i att skaffa arbetsplatser till ungdomarna som är i behov av SE. I dagsläget arbetar projekten i varierande utsträckning med att hitta lämpliga arbetsplatser utifrån ungdomarnas behov och önskemål. Om anskaffning av arbets- platser ligger utanför projektet minskar också projektets reella påverkan att nå målen avseende antal ungdomar i SE. 14 of 14

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Grenverket Södertörn redovisar 2013-1. Metodbeskrivning Supported Employment. Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar 2013-1. Metodbeskrivning Supported Employment. Pernilla Unell Projektsamordnare Grenverket Södertörn redovisar 2013-1 Metodbeskrivning Supported Employment Pernilla Unell Projektsamordnare Innehåll Sammanfattning... 3 1 Supported Employment grundläggande information... 4 2 Supported

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Grenverket Södertörn redovisar 2010-3. Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010. Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar 2010-3. Resultatredovisning. Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010. Pernilla Unell Projektsamordnare Grenverket Södertörn redovisar 2010-3 Resultatredovisning Grenverket Södertörn november 2009 oktober 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Grenverket Södertörn redovisar Halvtidsrapport. Grenverket Södertörn november 2009 mars Pernilla Unell Projektsamordnare

Grenverket Södertörn redovisar Halvtidsrapport. Grenverket Södertörn november 2009 mars Pernilla Unell Projektsamordnare Grenverket Södertörn redovisar 2011-1 Halvtidsrapport Grenverket Södertörn november 2009 mars 2011 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn Projekt

Läs mer

KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum 2009-02-10 Socialförvaltningens stab 1 (7) Mia Ledwith, utredare 08-5782 92 57 Diarienummer 010/09-739 Socialnämnden KomAn vägar ut i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

SE-vägen från sociala företag. SFSE Konferens 20 mars 2015

SE-vägen från sociala företag. SFSE Konferens 20 mars 2015 SE-vägen från sociala företag SFSE Konferens 20 mars 2015 Film Arbetsintegrerande sociala företag Företag som driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) stora versionen

Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) stora versionen 1 (8) Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) stora versionen Enheten där VBU:et är framtaget Samordningsförbundets kansli Projektnamn STINA, Stöd till Individuellt Närmande på Arbetsmarknaden Ansvarig för

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Utvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 3

Utvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 3 Rådgivningsrapport Utvärdering av Grenverket Södertörn delrapport 3 Samordningsförbundet Östra Södertörn 23 juni 2011 Innehållsförteckning Inledning 1 Vårt uppdrag 1 Rapportering 1 Slutsatser från förra

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Jonas Kullinger SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen avdelningen Rehabilitering till arbete Syn Döv Hörsel Mälardalen. Jag är gift med Jenni

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Pågående projekt mars 2009

Pågående projekt mars 2009 Senast uppdaterad 2009-04-01 Pågående projekt mars 2009 Information om projekten uppdateras kontinuerligt på www.finsamgotland.se/projekt Våren 2009 startar tre Finsam-projekt. 1. Arbetsgivarringen Skarphäll

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Goda resultat och framtidsfokus

Goda resultat och framtidsfokus Grenverket Södertörn redovisar 2012-2 Goda resultat och framtidsfokus Grenverket Södertörns resultat november 2009 december 2011 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Supported Employment i Skellefteå

Supported Employment i Skellefteå Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Samordningsförbundet. rbundet

Samordningsförbundet. rbundet Samordningsförbundet rbundet SAMSPELET s Futuro Ett samarbetsprojekt i Samordningsförbundet Samspelet Utifrån ett prioriterat område som behöver förstärkas så att fler har möjlighet att få fotfäste på

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av:

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av: Mentorskap amordningsförbundets beredningsgrupp har, i samarbete med en arbetsgrupp, utvald av FINM Landskrona-valöv, fått i uppdrag att skriva en projektansökan för projekt Mentorskap. Projektnamnet Mentorskap

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Leo Askeland Talare och projektledare från Misa Fridhemsplan. Projektmedarbetare Shaghayegh Kalatzadeh Kimselius Christian Smyth

Leo Askeland Talare och projektledare från Misa Fridhemsplan. Projektmedarbetare Shaghayegh Kalatzadeh Kimselius Christian Smyth Midhagenprojektet Leo Askeland Talare och projektledare från Misa Fridhemsplan Projektmedarbetare Shaghayegh Kalatzadeh Kimselius Christian Smyth IPS tillsammans med landstingets psykosmottagning Midhagen

Läs mer

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen START STOCKHOLM Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen STARTs övergripande mål är att förbereda och förbättra möjligheterna för personer

Läs mer

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år: Vi vågar! 1. Sammanfattning

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år: Vi vågar! 1. Sammanfattning Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år: Vi vågar! Projektnamn: Vi vågar! Projektägare: Skellefteå kommun Samverkansparter: Arbetsförmedlingen, Skellefteå, AF Rapporten har skrivits av: Karin Lundström

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Samordnare Hisingen augusti

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete

Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Ett FAKTABLAD från NNS maj 2011 Finansiell samordning exempel på hur samverkan får fler i arbete Finsam-lagen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna unika möjligheter

Läs mer

Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd

Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd Handläggare från Enheten för Ekonomiskt bistånd har intervjuats vid två olika tillfällen under projektperioden, dels inför den första

Läs mer

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning stockholm.se/alfa 2 (13) 3 (13) Innehåll Individual Placement and Support 4 Arbetsspecialistens roll 5 Alla som vill arbeta kan delta

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum

Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Handläggare: Eric Andersson, Arbetsmarknadsenheten, AME Socialnämnden Verksamhetsplan - 2008 Jobbcentrum Organisation Jobbcentrum ingår i Socialnämndens Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten hör till

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Lokal överenskommelse för unga till arbete Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Uppdrag Delegation för unga till arbete (Dua) har i uppdrag att

Läs mer