Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan?

Transkript

1 Rapport nr 28 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 1 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? En uppföljning av Minor Field Studies och Sidas resestipendium

2 2 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan?

3 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 3 Sammanfattning Denna studie är utförd inom ramen för Internationella programkontorets verksamhet och redovisar effekter i form av kompetenshöjning, meritvärde samt intresset för globala frågor för deltagare i stipendieprogrammen Sidas resestipendium och Minor Field Studies, vilka båda kan kopplas till resursbasen. 1 En tredjedel av de stipendiater som gjort praktik eller fältstudie utomlands arbetar eller söker aktivt internationella tjänster idag. Det betyder att ungefär 30 % kan räknas in i en faktisk resursbas. Men studien pekar också på att ytterligare 60 % av de f.d. stipendiaterna kan räknas in i en utökad resursbas. När fler aktörer än de som traditionellt förknippas med utvecklingsarbete är verksamma inom området för det också med sig ett ökat behov av internationell erfarenhet inom fler områden. Studien visar också att en övervägande del av de f.d stipendiaterna upplever att praktiken/fältstudien är en merit som höjer anställningsbarheten. Stipendiaterna framhåller därtill att arbetsgivarna i 26 % av fallen hävdat att praktiken/fältstudien direkt bidragit till anställning eller internationella uppdrag. Över hälften anser dessutom att praktiken/fältstudien gav kvalificerade kunskaper eller erfarenheter som de har nytta av i sin nuvarande befattning. Svaren pekar på en tendens där stipendiaterna genom fältstudien eller praktiken lagt grunden för en fortsättning inom det ämnesområde, land- eller språkkompetens som förvärvats. De öppna svaren pekar på tendenser där många stipendiater redan innan utlandsperioden hade ett intresse för utvecklingsfrågor men utlandsperioden bidrog till en mer holistisk förståelse för de globala sammanhangen. Utlandsperioden ökade därför också motivationen och stärkte engagemanget för utvecklingsfrågor i hög utsträckning. Generellt kan man konstatera att internationella erfarenheter kommer många skilda branscher och områden till nytta. Svaren pekar på att stipendiaterna inhämtat dokumenterade specialkunskaper för områden som exempelvis tropiska sjukdomar och demokratifrågor. Men erfarenheterna kan även förstås som en utveckling av interkulturell kompetens som i näringslivssammanhang kan komma till nytta vid etablerandet av nya affärsförbindelser. 1 Sveriges resursbas är en resursbas av personer med erfarenhet av internationellt arbete och arbete med utvecklingsfrågor.

4

5 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Studiens syfte...7 Metod...7 Tidigare studier... 7 Stipendieprogrammen i korthet... 8 Resultat...9 Arbete med internationella frågor Andel som arbetar inom internationella organisationer Arbete inom nordisk nationell biståndsorganisation Annat internationellt bistånd Internationell erfarenhet inom andra yrkesområden Förväntningar på och upplevelse av praktiken/fältstudien Profilering Upplevd nytta vid rekrytering Upplevd nytta i nuvarande befattning Utlandsperiodens påverkan på intresset för globala frågor Ideellt engagemang Reflektioner från f.d stipendiater Återkoppling till ursprungsidén och uppdraget Intervju med Resestipendiat Avslutande diskussion Referenser Bilaga Frågeformulär... 33

6 6 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? Inledning I UDs skrivelse Högre utbildning inom ramen för PGU och utvecklingssamarbetet 2 har regeringen yttrat sig angående den högre utbildningens roll inom Sveriges politik för global utveckling (PGU). I skrivelsen identifieras Internationella programkontoret som en aktör inom utbildningsområdet och man pekar på hur programkontorets verksamhet kan kopplas till behov inom högre utbildningssystem i utvecklingsländer. UD menar att en välutbildad befolkning är grundläggande för demokratiutveckling och ser aktivt kunskapssökande medborgare som en förutsättning för detta. Utvecklingssamarbetet innebär därför att ge stöd till fattiga länders utbildningssystem, att bredda kontaktytorna med andra länder samt att göra insatser för internationalisering av utbildning i Sverige, främst på gymnasie- och högskolenivå. Inom PGU:n 3 menar den svenska regeringen att en ökad internationalisering inom högre utbildning är en angelägenhet eftersom det bidrar till en ökad kvalitet på utbildningar vid svenska högskolor och universitet. Bidragande faktorer för denna kvalitetshöjning är en närvaro av utländska studenter och lärare i Sverige, samt att svenska studenter studerar och praktiserar utomlands, och att svenska lärare undervisar utomlands. Detta gör att utbildningar tillförs nya perspektiv när utbildningar och ämnen formas och prövas av en mer mångfacetterad kritisk massa. Det ökar dessutom möjligheterna till kvalitativa jämförelser med andra länder. Nationella satsningar på stipendier för internationella studier och praktik möter målet att främja intresset hos yngre akademiker att arbeta inom internationella organisationer med frågor som berör det svenska utvecklingssamarbetet. Internationella programkontoret för utbildningsområdet är en statlig myndighet under utbildningsdepartementet som administrerar ca 70 program för internationella samverkansprojekt, utbyten och praktik. Syftet med verksamheten är att stärka kvaliteten i svensk utbildning genom att ge förutsättningar för människor att delta i internationellt samarbete. En grundläggande idé är att främja ett livslångt lärande, med en vision om att globalt lärande skapar bryggor mellan människor, kulturer och miljöer och ger den bästa kvaliteten i utbildningen. 4 Genom utlandserfarenheter ska anställningsbarheten och intresset för globala frågor öka. Men vilka effekter ger programmen för stipendiaterna när de ska ut i yrkeslivet? Vilka kvalitativa lärdomar anser sig stipendiaterna ha fått av erfarenheten utomlands? 2 Högre utbildning inom ramen för PGU och utvecklingssamarbetet. UD 2010 (under tryckning). 3 Regeringens proposition 2002/03:122. Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling. 4

7 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 7 Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka om stipendieprogrammen bidrar till att utbilda och utveckla den svenska resursbasen med personer som kan komma ifråga för internationella tjänster. Mer specifikt syftar studien till att identifiera och synliggöra effekter av stipendieprogrammen Minor Field Study (MFS) och Sidas resestipendium. Vad gör stipendiaterna idag, några år efter stipendieperioden? Har praktiken/fältstudien bidragit till anställning eller andra internationella uppdrag för stipendiaterna? Bidrar programmen till att öka engagemanget för globala frågor bland yngre akademiker? Metod För att få svar på detta har vi undersökt inom vilka områden och organisationer f.d. stipendiater arbetar idag och om utlandsperioden varit vägledande för yrkesval, en merit för karriärutveckling eller till nytta för nuvarande befattning. I studien ser vi även på graden av ideellt engagemang och om utlandsperioden bidragit till ett ökat intresse för globala frågor. Stipendiaterna gavs också möjlighet att reflektera över möjliga förändringar i programmen. Dessa redovisas i slutet av rapporten. Data har samlats in via en kombination av webbaserad enkät och telefonintervjuer med studenter som fått Sidas resestipendium eller stipendium för en Minor Field Study under åren Enkätundersökning valdes som metod för att få ett så representativt resultat som möjligt i kartläggningen av yrkesverksamhet bland stipendiaterna idag samt för att identifiera trender i svaren. Resultatdelen kompletteras med en intervju med en av de deltagande i enkätundersökningen för att ge ett konkret exempel på effekter av deltagande i stipendieprogrammen. 5 På så sätt framträder också kopplingen till resursbasen tydligare. Undersökningen inleddes med att enkäten skickades ut via e-post till 1000 tidigare stipendiater. 6 Av dessa 1000 stipendiater utgjorde MFS stipendiaterna ca 60 % och Sidas resestipendiater ca 40 %. Anledningen till att enkäten utgick till fler MFS stipendiater är att de är fler till antalet totalt sett. Totalt har 637 f.d. stipendiater besvarat frågorna vilket ger en svarsfrekvens på 63,7 procent. De flesta svarande är runt 30 år och majoriteten är kvinnor (76 %). Svarsfrekvensen uppdelat per kön stämmer i stort sett överens med könsfördelningen av beviljade och sökande. 7 Ett eventuellt mörkertal i enkätundersökningen kan utgöras av före detta stipendiater som för närvarande arbetar för internationella organisationer/med internationella uppdrag utomlands och därför är svåra att nå. Om detta är fallet, är också siffrorna för den faktiska resursbasen högre än de som redovisas i studien. Tidigare studier Internationella studentutbyten har under de senaste åren blivit en allt viktigare del av högre utbildning. Det totala antalet studenter engagerade i internationella utbyten i eftergymnasial utbildning beräknas ha uppgått till mer än 2,7 miljoner Det innebär en ökning på nästan 61 % sedan Det finns också en hel del forskning som antingen behandlar utbildning eller globalisering, men dessvärre få studier av den högre utbildningens globalisering och av högre lärosätens betydelse för globaliseringen. 9 En stor del av de studier som utförts kring internationella studentutbyten behandlar studentutbyten på terminbasis och studenternas upplevelser av studierna och den personliga utvecklingen Intervjun redovisas i slutet av rapporte. 6 Markör Marknad AB har på uppdrag av Internationella programkontoret utfört enkätundersökningen. 7 Här bör man också komma ihåg att könsuppdelningen generellt på högskolor idag är ca 60 % kvinnor och 40 % män. 8 Verbik & Lasanowski Börjesson, Mikael Se ex, Bachner, David och Ulrich, Zeutschel & Opper, Susan, Ulrich Teichler och Jerry Carlson. 1990

8 8 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? En annan typ av studier som blivit allt vanligare är undersökningar av huruvida utlandsperioden är en merit och om studenternas anställningsbarhet ökar i anslutning till utlandsstudier. Dessa studier utgår ofta från ett arbetsgivarperspektiv. 11 Denna studie som behandlar effekter av utlandsperioden utgår både från ett student- och organisationsperspektiv och ingår i en riktning där det inte finns mycket skrivet. Vi ser visserligen på om studenterna upplever att anställningsbarheten ökat efter utlandsperioden, men det är inte studiens huvudfokus. För vår del handlar det snarare om att skapa en bild av var stipendiaterna befinner sig idag beträffande arbete och vilka kvalitativa lärdomar de anser att de tillgodogjort sig, som ett led i undersökningen av hur programmen främjar syftet med att öka den svenska resursbasen. En mindre presentation av ett material med liknande ingångsfrågor redovisas av The Institute for the International Education of Students (IES). 12 Institutet som genomfört studier av utbytesstudenters erfarenheter sedan 1959 presenterar i artikeln resultatet av svar från ca 3400 studenter. Ett par av slutsatserna i den studien pekar på att utlandsperioden utgör en brytpunkt i studenternas liv och att erfarenheterna fortsätter att påverka studenternas liv i termer av karriärval, världsbild och självförtroende många år efter utlandsperioden. Stipendieprogrammen i korthet Syftet med MFS och Sidas resestipendium är att främja intresset hos yngre akademiker att i framtiden arbeta inom internationella organisationer med frågor som berör det svenska utvecklingssamarbetet och därmed bredda den svenska resursbasen tog Internationella programkontoret över administrationen av de bägge programmen som tidigare låg närmare Sidas egen verksamhet. Minor Field Studies (MFS) är ett stipendium för mindre fältstudier. Programmets två syften är att bredda den svenska resursbasen för internationellt engagemang och att bredda och fördjupa den internationella kompetensen vid svenska universitet och högskolor. 13 Det ger studerande på universitet och högskolor med minst 150 högskolepoäng möjlighet att i ett utvecklingsland samla material till uppsats eller examensarbete för en kandidat-, magister- eller mastersexamen. Den som beviljats MFSstipendium kan under minst åtta veckor studera frågor som har betydelse för utvecklingsländernas ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utveckling. MFS-stipendierna är knutna till lärosätena och utbildningen som ges där. Detta skapar större möjligheter för de svenska institutionerna att knyta kontakter med högskolor och universitet i utvecklingsländer. I UD:s skrivelse Högre utbildning inom ramen för PGU och utvecklingssamarbetet finner regeringen bland annat att MFS - programmet bidrar till internationaliseringen av svensk högre utbildning genom att stipendiaterna får en ökad kunskap om- och ett ökat engagemang för globala utvecklingsfrågor. Programmet utvecklar på så vis Sveriges kapacitet samtidigt som det tydligare framhäver inslag av utvecklingsfrågor vid svenska lärosäten. Mellan åren 2003 och 2006 beviljades 2168 MFS stipendier (ca 540/år). Därefter har medelstillgången ökat och 2010 beviljades ca 780 st. Sedan starten 1968 har ungefär studenter fått MFS stipendier för fältstudier i utvecklingsländer. Under de senaste åren har flest studier genomförts i Tanzania och Sydafrika följt av Indien, Kina och Vietnam. 11 Se ex, Arbetsgivares syn på utlandserfarenhet, Internationella programkontorets rapportserie nr 27. Betydningen af uddannelseophold i udlandet CIRIUS. Studiemobilitet og arbedsmarkedstilpasning, NIFU. Study on the relevance of international student mobility to work and employment, CIMO 12 Dwyers & Peters Denna studie fokuserar i vilken utsträckning stipendieprogrammen bidrar till att utbilda och utveckla den svenska resursbasen. Studien har inte för avsikt att utvärdera den internationella kompetensen hos svenska lärosäten.

9 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 9 Sidas resestipendium riktar sig till studenter och nyutexaminerade vid högskolan som antagits till obetald praktik inom internationella organisationer utanför Sverige, företrädesvis multilaterala organisationer (t ex FN och OSSE m fl ) eller EU:s institutioner. Möjliga praktikplatser är även huvudkontoren för internationella NGO:s som Röda Korset, Rädda Barnen och Amnesty International. Merparten av de svenska lärosätena deltar i stipendieprogrammen men de flesta studenter som ansöker och får Sidas resestipendium har läst vid något av de stora lärosätena Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Ungefär en tiondel av stipendierna går till studerande som studerar utomlands. Alla svenska lärosäten finns inte representerade när det gäller resestipendiet. Detta kan bero på att stipendiet inte är direkt knutet till utbildningen och att det är möjligt att söka stipendiet även efter avslutad utbildning. Konkurrensen är ofta stor för att få en praktikplats (framförallt inom FN:s organisationer) men den som har blivit antagen till en obetald praktikplats vid en godkänd internationell organisation blir vanligtvis beviljad Sidas resestipendium. Den vanligaste orsaken för avslag är att organisationen vid vilken studenten önskar göra praktik inte ligger inom ramen för programmets riktlinjer. Mellan åren 2003 och 2006 beviljades 630 stipendier (mellan 119 och 176/år) för praktik på en internationell organisation genom Sidas resestipendium. Resultat En övergripande frågeställning för denna undersökning är inom vilka verksamheter stipendiaterna återfinns idag, och vilka frågor de arbetar med. Detta kan ge en indikation om hur Minor Field Studies och Sidas resestipendium bidrar till att bygga upp en svensk resursbas av yngre akademiker med intresse för att arbeta med internationella frågor. Resultaten visar att ungefär 20 % av stipendiaterna direkt arbetar internationellt/med internationalisering medan majoriteten 57 % huvudsakligen arbetar med andra arbetsuppgifter (Figur 1). Till detta tillkommer 10 % som är aktivt arbetssökande för internationella tjänster och ytterligare 3 % som tidigare har haft en internationell tjänst eller ett uppdrag men som inte har det för närvarande. Resterande 11 % anser sig inte passa in i någon nämnd kategori och är inte heller intresserad av en internationell tjänst. Yrkesverksamhet idag Arbetar internationellt Arbetar inte för en internationell organisation idag men har gjort Inte inom någon av ovanstående men är arbetssökande inom området Med en annan befattning/anställning Inte inom någon av ovanstående/ inte intresserad Figur

10 Inte inom någon av ovanstående men är arbetssökande inom området in Med en annan befattning/anställning Inte inom någon av ovanstående/ inte intresserad 10 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? Yrkesverksamhet/program Sida MFS 0 Arbetar internationellt Arbetar inte för int.org. Men har gjort Inte inom någon av ovanstående men är arb.sökande Med en annan befattning Inte inom någon av ovanstående inte intresserad 50 Figur Ser man på yrkesverksamhet och en uppdelning per program ser man också att Sidas resestipendiater, trots 30 sitt mindre totala antal, ändå utgör en större grupp inom kategorin arbetar internationellt/med internationalisering. Det pekar på att resestipendiet på ett mer direkt sätt förbereder stipendiaterna för internationella tjänster. 20 Skola eller universitet MFS å andra sidan uppvisar en större bredd beträffande den yrkesverksamma fortsättningen för Offentlig förvaltning stipendiaterna (Figur 2). 10 Inom näringslivet Nationell NGO Majoriteten av stipendiaterna uppgav att de fick arbete relativt kort tid efter utlandsperioden. Inom ett Annat 0 år var 77 % i arbete efter avslutad praktik eller fältstudie medan 91 % hade fått arbete inom två år. I de öppna svaren skrev många att de fick jobb direkt efter slutförd praktik eller direkt efter examen. Arbete med internationella frågor Av de totalt 637 f.d. stipendiater som ingår i undersökningen arbetar 121 st yrkesmässigt för närvarande med internationella frågor, antingen inom internationella organisationer, i en nationell/nordisk 50 biståndsorganisation eller med internationella frågor i Sverige. Ytterligare 21 stipendiater har tidigare arbetat 40 i en internationell organisation eller haft ett internationellt uppdrag men gör inte det för närvarande. Därutöver söker 65 personer aktivt arbete inom området. Det betyder att drygt 30 % av de före detta stipendiaterna arbetar, har arbetat eller önskar arbeta med internationella frågor i någon mening. 30 De utgör då en faktisk resursbas. Räknar man dessutom in de med annan befattning/anställning visar det sig att ytterligare nästan 60 % av de före detta stipendiaterna kan räknas in i en utökad resursbas. 20 FN Även de med annan befattning har dokumenterad internationell erfarenhet genom sin praktik eller EU fältstudie (i vissa fall båda eller ytterligare erfarenheter) och kan därför räknas in i en utökad resursbas. 10 Biståndet involverar idag många fler aktörer än tidigare. Därför finns också ett utökat behov av människor 0 med internationell erfarenhet. Näringslivet är till exempel en aktör där personal med utlandser- Annat farenhet alltmer efterfrågas på grund av utökade internationella affärsförbindelser. De internationella erfarenheterna kan då vara till nytta i befattningen trots att man inte arbetar med internationella frågor direkt. Många av stipendiaterna som idag återfinns i gruppen annan befattning menar också uttryckli- OECD INGO Ökat int Öka Stimu

11 Arbetar internationellt Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 11 Arbetar inte för en internationell organisation idag men har gjort Inte inom någon av ovanstående men är arbetssökande inom området gen att de har användning för erfarenheter från utlandsperioden i sitt nuvarande arbete. Med tanke på att arbetsmarknaden för internationella tjänster är mycket begränsad och att man inte bör vara borta från den svenska arbetsmarknaden alltför lång tid då man riskerar att mista kontakten inte intresserad med, eller upphör att vara intressant för den svenska arbetsmarknaden innebär det ofta att man växelvis arbetar utomlands och 0 i Sverige med 10 Sverige 20 som bas Några exempel på internationella organisationer visar på bredden av organisationer där stipendiaterna verkar idag: UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) Läkare utan gränser UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) 40 Save the Children UK Röda korset 35 WHO (World Health Organisation) 30 European Forest Institute Med en annan befattning/anställning Inte inom någon av ovanstående/ Globala frågor påverkar oss alltmer i vår vardag och i vårt yrkesutövande samtidigt som internationell samverkan blivit en allt större del av myndigheters, lärosätens, företags och andra organisationers 20 arbete. 15 Genom till exempel internationella konventioner, EU inträdet 1995, Kyotoprotokollet och WTO har globala frågor kommit att påverka oss på ett flertal sätt. Därför kan vi också se i svaren att många 10 som huvudsakligen arbetar med andra frågor har internationella kontakter eller arbetsuppgifter som 5 Sida på olika sätt gör att de har nytta av sin studie/praktiktid utomlands. 0 Arbetar Arbetar Inte inom Med en Inte inom En del internationellt av de stipendiater inte för som arbetar någon med av internationalisering/internationella annan någon av frågor är verksamma i int.org. Men ovanstående befattning ovanstående Sverige. Inom denna har grupp gjort återfinns men de är framförallt inom offentlig inte förvaltning, skolor och universitet (Figur 3). arb.sökande intresserad Arbete med internationella frågor i Sverige MFS Skola eller universitet Offentlig förvaltning 10 Inom näringslivet Nationell NGO 0 Figur. 3 Annat Ökade metodiska kunskaper Arbetsplatser inom kategorin offentlig förvaltning är t ex UD och regeringskansliet. I kategorin Annat 50 finner vi bland annat arbetsgivare som Missionsskyrkan, FNs flyktingorgan och det Civila samhället. En av de svarande menar att fältstudien och ett följande konsultuppdrag var en avgörande anledning till 40 att han/hon fick tjänsten som internationell koordinator på en högskola. Fördjupade/vidgade kunskaper i mitt eget ämne Förbättrade språkkunskaper Lärdom av verkligheten i ett utvecklingsland Fältstudien tillsammans med konsultuppdraget jag fick har givit mig erfarenhet att jobba i en internationell miljö, vilket var en av anledningarna till att jag först fick jobb som internationell koordinator vid högskolan jag jobbar på idag. FN EU OECD INGO Annat Få professionella kontakter Ökat intresse för ojämlika livsvillkor Ökat intresse för globala frågor Merit för karriären

12 har gjort men är arb.sökande inte intresserad Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? Skola eller universitet Offentlig förvaltning Inom näringslivet Arbete inom internationell organisation 50 F Figur. 4 Annat Andel som arbetar inom internationella organisationer Nationell NGO Annat Av de stipendiater som fått arbete inom internationella organisationer återfinns de flesta inom organisationer som FN, EU, OECD, Röda Korset eller Läkare utan gränser. Totalt utgör denna grupp 53 0 personer (8 %). Den största enskilda arbetsgivaren inom denna kategori är FN. FN:s huvudkontor i New York är också den organisation som tar emot flest stipendiater med Sida:s resestipendium. Även EU:s institutioner är en vanlig praktikplats, och som figur 4 visar finns det ett antal f.d stipendiater som arbetar där idag. En stor del återfinns idag inom internationella NGO:s som Rädda barnen, Plan International, FIAN International och Läkare utan Gränser. Majoriteten av de som rekryteras av Sida till tjänster som JPO (Junior Professional Officer) och BBE (biträdande bilateral expert) 14 har gjort en MFS eller praktik genom Sidas resestipendium. Hälften av stipendiaterna som idag arbetar för en internationell organisation tyckte inte att deras uppdrag/arbetsgivare passade in i något av de förutbestämda valen och har därför kryssat för annat. Här märks arbetsgivare som ambassader, konsultfirmor, svenska staten etc (ex EcoAfrica Environmental Consultants, Brittiska ambassaden, European Forest Institute, Exportrådet och Regeringskansliet). FN EU OECD INGO Ökat int Öka Stimu in Av de 53 personerna i denna kategori har 26 % en handläggartjänst eller programme/desk Administration officer som är den vanliga engelska benämningen. Konsulter utgör 15 % medan drygt hälften har Mänskliga en annan rättigheter befattning som t ex projektledare, kampanjansvarig, kanslisekreterare, forskare, informatör eller Handel expert inom ett visst sakområde. Ett litet antal har en biträdande tjänst inom FN-systemet eller en bilateral biträdande tjänst. Enkätsvaren visar att det vanligast förekommande enskilda sektorsområdet inom Utbildning internationella organisationer är arbete med mänskliga rättigheter följt av arbete med utbildning Hälsa och demokratifrågor (Figur 5). Ett stort antal kryssade för annat område och angav arbete med konfliktfrågor, Demokrati migration, trafficking och forskning Miljö Teknik Annat Då FN är den största enskilda arbetsgivaren bland de stipendiater som idag arbetar för en internationell organisation kan det vara intressant att se vad FN fokuserar på när det gäller mänskliga rättigheter. Det arbete som utförs av FN inom området för mänskliga rättigheter består bland annat av arbete med tematiska frågor inom prioriterade områden. Exempel på tematiska områden inom FN:s arbete är våld mot 14 Bilaterala biträdande experter arbetar under handledning i något av Sidas samarbetsländer. Krav är bl a minst två års relevant yrkeserfarenhet efter examen och att tidigare yrkeserfarenhet i utvecklingsländer inte får överstiga ett år. Sökande får inte ha fyllt 33 år vid ansökningstillfället och ska vara svensk medborgare eller inneha permanent uppehållstillstånd i Sverige. ( 15 Här kan noteras att stipendiaterna haft möjlighet att ge fler än ett svar.

13 F 10 0 OECD INGO Annat Ökat intresse för globala frågor Merit för karriären Stimulera till fördjupningsstudier i utvecklingsproblematik Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 13 Ökad kulturell förståelse Ökad kännedom om internationella organisationer Arbete inom internationell organisation: område Få erfarenhet av internationell arbetsmiljö Personlig utveckling 0 Administration U Mänskliga rättigheter Handel Miljö Teknik Utbildning Hälsa Demokrati Annat Figur. 5 kvinnor, folkmord i världen, barn och militära konflikter samt ursprungsbefolkningars situation för att nämna några. FN har även internationella domstolar och tribunaler (t ex Jugoslavien, Rwanda) inom arbetsområdet för att ta upp brott mot mänskliga rättigheter som har internationell status. Arbetet utgår från deklarationen för mänskliga rättigheter som togs gemensamt av FNs medlemsländer i generalförsamlingen Deklarationen utgår från alla människors lika värde och att inte bli diskriminerad pga bl a etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning samt att kunna få utöva fria medborgerliga rättigheter. Arbete inom nordisk nationell biståndsorganisation 22 personer arbetar idag inom en nordisk nationell biståndsorganisation. Den största enskilda arbetsgivaren är Sida som står för 32 % inom denna grupp. Majoriteten återfinns emellertid inom annan nationell biståndsorganisation vilken inkluderar statliga myndigheter och NGOs. 16 Ingen av stipendiaterna arbetar för någon av de nordiska nationella biståndsorganisationerna Danida, Finida eller Norad (eller de nordiska utrikesdepartementen), utan de flesta arbetar för en NGO med biståndsverksamhet, t ex Svenska Afghanistankommittén, Individuell Människohjälp och Kristna fredsrörelsen för att nämna några av dessa organisationer Arbete inom nordisk nationell biståndsorganisation Sida Annan nationell biståndsorganisation Figur Inom gruppen annan nationell biståndsorganisation finns statliga myndigheter med biståndsuppdrag. Folke Bernadotte Akademin arbetar till exempel med säkerhets och fredsbevarande frågor och rekryterar personal till OSSE. En annan myndighet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 0

14 14 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är övergripande mål för det svenska utvecklingssamarbetet eftersom miljontals människor i världen idag inte har dessa rättigheter. Sida arbetar därför med de här frågorna på många olika sätt och tillsammans med många aktörer: med regeringarna i 80 samarbetsländerna, med internationella organisationer som FN och Världsbanken och med folkrörelser och 70 andra civila organisationer i Sverige och samarbetsländerna. Den svenska regeringen menar att Aktörssamverkan kan utgöra en viktig brygga i övergången från ett långsiktigt utvecklingssamarbete 60 till ett självbärande och breddat samarbete baserat på ömsesidigt intresse. 17 Det är också inom ramen för 50aktörsamverkan som Internationella programkontorets verksamhet med bl a Minor Field Study och Sidas resestipendium återfinns. 40 Annat internationellt bistånd NGO Konsult Inom näringslivet Annat et Figur Annat internationellt bistånd Den svenska regeringen vill främja samverkan mellan aktörer inom utvecklingssamarbete och har 20 därför satt fokus på vikten av att stimulera självbärande relationer mellan svenska aktörer och aktörer i utvecklingsländer som bidrar till en rättvis och global utveckling och fattigdomsbekämpning. Annan nationell Sida En närmare samverkan mellan skilda aktörer i Sverige och samarbetsländerna i formulering biståndsorganisation 0 och implementering av politiken anses stärka genomslaget. Utbildning, forskning och en ökad förståelse för globala utvecklingsprocesser spelar en viktig roll och regeringen anser att utbildningen i så hög grad som möjligt bör genomsyras av ett globalt perspektiv. 19 Vad figur 7 pekar på är att biståndsarbetet idag omfattar fler aktörer än de som traditionellt har förknippats med bistånd och att enskilda organisationer har blivit en allt större aktör inom detta område. Att fälterfarenheten är viktig för att tillgodogöra sig ett globalt perspektiv och få en bättre insikt i lokala problem och behov vittnar många av svaren om. Ökade metodiska kunskaper Fördjupade/vidgade kunskaper i mitt eget ämne Förbättrade språkkunskaper Jag fick fördjupad förståelse av utvecklingsproblematik ur ett gräsrotsperspektiv samt nära kontakt med människor som själva är direkt berörda. Mötet med medlemmar i olika CBOs (Community Based Organisations) och deras bild av INGOs (International Non Governmental Organisations) är något jag idag bär med mig i möten med olika målgrupper i samband med start av nya projekt. Lärdom av verkligheten i ett utvecklingsland 17 ( 18 (PGU s. 4) Få professionella kontakter 19 (PGU s.51). Ökat intresse för ojämlika livsvillkor

15 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 15 Möjligheten att samverka med människor från lokala organisationer och målgrupper (för att få deras bild av det bistånd som olika internationella organisationer utför) är en värdefull erfarenhet för framtida uppdrag och planering av nya projekt. För stipendiaten ovan innebar nära samverkan med människor från lokala CBO:s en fördjupad förståelse för utvecklingsproblematik. I förlängningen för det med sig att planering och genomförande av insatser kan ske i närmare samspel med fattiga människors behov, förutsättningar och prioriteringar. Internationell erfarenhet inom andra yrkesområden Internationella inslag finns inom många branscher utan att för den skull vara en huvuduppgift i den aktuella befattningen. Man behöver inte ha ett specifikt ansvar för internationalisering på företaget eller myndigheten för att ha kundkontakter i andra länder eller vara med i internationella samverkansprojektet. Därför finns det många områden där erfarenheter från praktiken eller fältstudien kan komma till användning. Exempel på bredden av nuvarande befattningar i Sverige: VA chef (vatten och avlopp) på en kommun, Veterinär Jobbcoach Doktorand Pressekreterare på regeringskansliet Förskollärare Samhällsplanerare och parkförvaltare Utbildningsansvarig på ett medicintekniskt företag IKEA - anställd Många företag har idag sina underleverantörer i länder där arbetskraften är billig och större leveranser kan garanteras till låga kostnader. Då arbetsrättsliga förhållandena för de anställda inte alltid lever upp till internationell standard förorsakar detta ibland krav på att arbetsrättsliga avtal följs. När nya kontakter tas i ett land för eventuella affärsförbindelser kan förståelsen för kulturella värderingar därför vara av stor betydelse. Likaså kan förståelse för partnerlandets värdegrund underlätta samarbetet. I exemplet nedan pekar en stipendiat på hur förståelse för andra kulturella värdegrunder lett till värdefull kompetens för tjänsten ifråga. Jag genomförde min studie i Malaysia och studerade Asian Values and Human Rights. Den asiatiska värdegrunden har varit mycket värdefull för mig att förstå då jag i mitt arbete för IKEA ofta möter problematiken med den kravställning på mänskliga rättigheter och miljöstandard som vi har att uppfylla för att starta upp affärer hos en leverantör i Kina. En betydande andel av stipendiaterna arbetar idag som lärare eller med annan pedagogisk befattning. I deras fall är det framförallt den ökade kunskapen om utvecklingsländer, ökad interkulturell förståelse och språkkunskaper som omnämns. Jag är samhällslärare. Så i mitt dagliga arbete så använder jag mina erfarenheter hela tiden. Och även utanför arbetet. Jag har ett eget produktionsbolag inom mediebranschen. Jag producerar program inom historia och vetenskap. Jag har även gjort program om HIV och malaria. Kanske har jag gjort lite för lite

16 16 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? av den sortens program. Det här samtalet väcker tankar hos mig... Ett annat exempel kommer från en präst som gjort en Minor Field Study i Sydafrika och idag föreläser om apartheid i skolor och inom kyrkan. Tiden i Sydafrika gav en speciell reflektion. Stipendiaten som själv är adopterad betraktades som färgad i Sydafrika samtidigt som personen ifråga representerade ett välfärdsland. Jag är präst och arbetar i Svenska kyrkan. Jag har använt mina kunskaper om Sydafrika för att föreläsa om apartheid, rasism, aids och kyrkornas historia i olika sammanhang. Detta har jag gjort i skolor när det varit temadagar eller i predikningar när det varit söndag. Jag är själv adopterad till Sverige och jag har reflekterat mycket över mina erfarenheter av att å ena sidan betraktas som färgad i Sydafrika och å andra sidan, under min utlandsvistelse, vara en representant för ett I-land med ekonomisk och social välfärd som dessutom tjänar på att hålla u-länderna nere vad gäller utveckling. Min upplevelse (MFS och Linnaeus Palme) har påverkat min teologi och min tro och därför påverkar det mitt arbete En annan stipendiat menar att MFS-studien ansågs vara så intressant för institutionen där hon/han studerade att det lade grunden för en ny kurs på programmet. Tack vare studien jag gjorde lades det till en ny kurs på mitt program, och det är jag väldigt stolt över. Den personliga utvecklingen som många stipendiater beskriver att de uppnått kan förstås som ett personligt tillägnande av kompetens. 20 Denna kompetens ger människor möjlighet att upptäcka olika uppfattningar och föreställningar om hur världen är beskaffad. Det är en förhandling människor för med sig själva och andra om hur världen ska förstås. Förutom att det innebär en djupgående intellektuell utveckling är ett resultat att sannolikheten ökar för att grupperna kommer att skapa en gemensam uppfattning och uppnå konsensus. I förlängningen ökar då också sannolikheten för positiva samverkansinsatser. Stipendiaterna återfinns idag inom ett mycket brett spektra av områden: inom nationella och internationella organisationer, inom det privata näringslivet, inom offentliga myndigheter samt nationella och internationella enskilda organisationer. Stipendiaterna arbetar idag med allt från flyktingprojekt, utredning och jobbcoachning till att inneha en chefsposition inom kommunen. Enskilda internationella befattningar som återkommer är handläggare, projektledare/koordinator eller konsult. Doktorander, läkare och lärare, samt anställda på myndigheter, inom näringslivet eller en NGO är återkommande befattningar i Sverige. Ofta finns ett internationellt inslag i arbetsuppgifterna och i majoriteten av fallen säger sig stipendiaten ha haft nytta av sina erfarenheter från praktiken/fältstudien i nuvarande befattning. Utlandsperioden har dessutom fört med sig en kompetensutveckling beträffande internationella arbetsmiljöer och samverkan med människor från andra kulturer. Dessa erfarenheter kommer till nytta både vid arbete utomlands och i det alltmer mångkulturella Sverige. Förväntningar på och upplevelse av praktiken/fältstudien En annan viktig fråga handlar om vilka förväntningar stipendiaterna hade inför fältstudien/praktiken och i vilken grad förväntningarna införlivats. Högst förväntningar hade stipendiaterna på att utlandsperioden skulle utveckla dem personligen, att de skulle få erfarenhet av en internationell miljö och uppnå ökad kulturell förståelse och fördjupade kunskaper i sitt eget ämne. 20 En central del av interkulturell kompetens utgörs av en aktiv medvetenhet om sig själv som en komplex kulturell varelse och en medvetenhet av den egna kulturens påverkan på det egna tänkandet och handlandet. Personlig utveckling, eller interkulturell kompetens, ska då förstås som ett verktyg eller en förmåga att samarbeta med andra för att undersöka de betydelser och syften som ligger bakom beteenden och mål, och en öppenhet för att prova olika sätt att tänka och göra saker på. (Efter Berthoin Antal & Friedman 2003)

17 NGO Konsult Inom näringslivet Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 17 Annat itet ng Förväntningar på och erfarenheter av studier och praktik Ökade metodiska kunskaper Fördjupade/vidgade kunskaper i mitt eget ämne Förbättrade språkkunskaper Lärdom av verkligheten i ett utvecklingsland Få professionella kontakter Ökat intresse för ojämlika livsvillkor Ökat intresse för globala frågor Merit för karriären Stimulera till fördjupningsstudier i utvecklingsproblematik Ökad kulturell förståelse Ökad kännedom om internationella organisationer Få erfarenhet av internationell arbetsmiljö Personlig utveckling Förväntningar inför studien/praktiken Upplevelse av studien/praktiken ter Figur. 8 Figuren ovan (Figur 8) visar att erfarenheterna av fältstudierna/praktiken ligger väl i linje med med de förväntningar som stipendiaterna hade på sin fältstudie/praktik. Erfarenheterna överträffar också i de flesta fall förväntningarna. Störst skillnad mellan förväntan och upplevelse återfinns i kategorierna personlig utveckling, ökad kulturell förståelse och förbättrade språkkunskaper. Det gav lite mer än man förväntat sig. Lägst förväntningar hade man på att utlandsperioden skulle stimulera till fördjupningsstudier i utvecklingsproblematik, att man skulle förbättra sina språkkunskaper eller öka sina metodiska kunskaper. Men i de två sistnämnda, språk och metodik, upplevde stipendiaterna att de i verkligheten lärde sig mer än de förväntat sig. En förklaring till de låga förväntningarna på att utlandsvistelsen skulle stimulera till fördjupningsstudier i utvecklingsproblematik kan vara att vissa av de övriga kategorierna utgör delar av just utvecklingsproblematik eller att fördjupningen kan rikta sig mot det egna ämnet I mycket hög utsträckning I hög utsträckning Varken eller I ganska låg utsträckning I mycket låg utsträckning Vet inte/minns ej Teknik

18 18 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? istället för specifikt mot utvecklingsproblematik. Jag fick ökad insikt i de stora skillnader, mellan t.ex. kvinnor och män, som präglar vissa utvecklingsländer. Samtidigt fick jag ökad insikt i att det går att göra något åt de stora skillnaderna, men att initiativen måste komma underifrån. Jag fick också en mer nyanserad bild av utvecklingsländer och utvecklingsarbete; vad gäller det första fokuserar mediebilden ofta enbart på det negativa och vad gäller det senare finns det bistånd m.m. som kan vara kontraproduktivt. Sammantaget ökade dessa insikter mitt intresse för utvecklingsfrågor. Många hade höga förväntningar på att fördjupa och vidga kunskaperna i det egna ämnet. Erfarenheterna visade sig tillföra mycket men de nådde inte riktigt upp till förväntningarna. Andra erfarenheter var att utlandsperioden gav självinsikt, nya perspektiv på tillvaron och vänner för livet. En av de främsta förväntningarna var att få erfarenhet av att arbeta i internationell miljö. Denna förväntan är ofta kopplad till andra förväntningar som att lära känna en internationell organisation genom att vara där som praktikant. Jag fick arbeta inom WFPs (World Food Programme) avdelning för säkerhetsanalys och operationell planering. Jag lärde känna både organisationen och det säkerhetspolitiska läget i 64 av de 80 länder som WFP arbetar i. För tillfället arbetar jag för WHO i Irak, och mina analytiska kunskaper och kontakter från 2005 är ännu aktuella. Även om kontakter inte var det som stipendiaterna hade högst förväntningar på, eller det som de värderade högst efter fältstudien/praktiken, så är det ändå noterbart att kontakter som etablerats under utlandsperioden ofta har betydelse senare i yrkeslivet. För stipendiaten ovan var de personliga kontakterna högst aktuella fyra år efter praktiken. Vad citatet också pekar på är att de kunskaper man tillgodogör sig vid fältstudier och praktik rör sig på olika nivåer. Å ena sidan handlar det om att tillgodogöra sig specialkunskaper som säkerhetsanalys och operationell planering. Men det handlar också om mer övergripande kunskaper som att lära känna organisationen och det säkerhetspolitiska läget i världen. Profilering För att ansöka om ett MFS-stipendium krävs en hel del förberedelser och fokusering med en för institutionen intressant frågeställning inom ett ämnesområde. För att komma ifråga för en praktikplats måste man även konkurrera med andra sökande och visa att man genom tidigare erfarenheter eller dokumenterat intresse för organisationens/avdelningens profil är tillräckligt intressant. Ofta har studenten redan ett intresse för vissa frågor. Genom stipendieperioden erbjuds möjlighet att fördjupa och utveckla förståelsen och kunskaperna i ett visst ämne under en bestämd period. Detta förväntas resultera i en uppsats eller att dessa kunskaper tillämpas praktiskt. Många gånger ger detta även uppslag till ytterligare frågeställningar eller profilering. Svaren från de f.d. stipendiaterna pekar på en tydlig tendens där erfarenheter från MFS och praktiktiden lagt grunden för en fortsättning inom ämnesområdet eller den land- eller språkkompetens som erhållits. Ibland har detta lett till doktorandstudier, andra gånger till arbete inom en organisation som fokuserar på dessa frågor eller till arbete i ett visst land där tjänsten ifråga (kan vara på företag, myndighet etc.) har nytta av just denna erfarenhet/kompetens. Det förekommer också i vissa fall att stipendiater återvänt till samma plats eller organisation och arbetar där idag. Fältstudien eller praktiken kan vara triggern eller motivatorn till att vilja satsa på en internationell karriär eller till att arbeta med internationella frågor i Sverige. Intresset för globala frågor finns ofta sedan tidigare men svaren visar att utlandsperioden gjorde dem mer målfokuserade och att detta fört med sig en ökad insikt om framtida inriktning och yrkesval. Då konkurrensen är stor och arbetsmarknaden relativt liten gäller det att få så många relevanta erfarenheter som möjligt. För att stärka sina möjligheter

19 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? 19 har ett antal av de svarande efter fältstudien ansökt om att få en praktikplats. Jag doktorerar nu och mitt projekt är en förlängning av min MFS-studie. Jag har även gjort en praktik på FAO finansierad av Sidas resestipendium. De erfarenheter och kontakter jag knöt under dessa perioder i fält (och då särskilt under MFS:et eftersom jag som sagt nu doktorerar om det jag studerade under MFS:et) hjälpte mig att författa en övertygande ansökan för att doktorera. Båda fältperioderna erbjöd en chans att lära sig om hur man genomför fältstudier i praktiken, både metodologiskt och organisatoriskt (under min praktik fick jag genomföra utvärderingsstudier åt FAO av några av deras projekt i landet, vilka jag till hög grad ansvarade för utformningen av). Emedan det var mycket trial and error under MFS:en så kände jag under praktiken att jag fick en chans att ompröva och konsolidera mina erfarenheter från MFS:et. Då studierna under praktiken var mer omfattande, liksom rapporten jag fick författa, lärde jag mig oerhört mycket. Dock känner jag nu flera år senare fortfarande att jag är en nybörjare. Sen blir man ju aldrig fullärd, men som sagt, för mig känns det som det fortfarande finns hur mycket mer som helst att lära, både organisatoriskt och metodologiskt. Men det råder ingen tvekan om att möjligheterna att få prova på fältarbete som gavs genom dessa stipendier blev en nyttig start för min karriär och en bekräftelse på att det är detta jag vill hålla på med. Vad citatet ovan pekar på är att det tycks finnas en naturlig ordning mellan fältstudier, praktik och en senare anställning eller fortsatta studier. Fallet med doktorandstudenten visar hur nya insikter leder till progression både vid författande av ansökningar och vid formulerandet av metodologi vid fortsatt fältarbete. Om MFS-studien karaktäriserades av trial and error så innebar den följande praktiken att studenten fick möjlighet att ompröva och befästa erfarenheterna från det tidigare fältarbetet. Detta ledde till att studenten utvecklade en form av specialistkunskaper och kom att ansvara för ett utvärderingsprojekt. Upplevd nytta vid rekrytering Det danska institutet för internationell utbildning (Styrelsen for International Uddannelse) tar i sin rapport Betydningen af uddannelseophold i udlandet upp egenskaper som arbetsgivare i Danmark värdesätter vid rekrytering. De fyra egenskaper som värderas högst är analytisk, förändringsbenägen samt en förmåga att samarbeta och nätverka. 21 Om man har en relevant utlandserfarenhet kopplad till examen så är detta att föredra framför en ren inhemsk utbildning menar de intervjuade arbetsgivarna i rapporten. Relevant utlandserfarenhet säger något om studenten, att denne gjort något självständigt. Praktik värderas högre än studier då det visar på direkt erfarenhet inom ett visst ämnes- eller arbetsområde. Vid rekrytering bör arbetsgivaren kunna se att utlandserfarenheten har koppling till utbildningen och relevans för den aktuella tjänsten. I en liknande studie utförd inom ramen för programkontorets verksamhet ombads ett antal företag och myndigheter reflektera över vilka egenskaper de tror kommer att vara viktiga i framtiden vid ett anställningsförfarande. 22 Sammanställningen visar att företagen ser god kommunikativ förmåga, förmåga att möta kunder, social kompetens, drivkraft och problemlösningsförmåga som viktiga i framtiden. För myndigheternas del ser det lite annorlunda ut. De ser bland annat god kommunikativ förmåga, interkulturell kompetens, goda engelskkunskaper, problemlösningsförmåga samt andra språkkunskaper som viktiga framöver. Företagen och myndigheterna fick sedan ta ställning till vilka egenskaper studenter utvecklar vid en utlandsvistelse. Både företagarna och myndigheterna anser att goda engelsk- 21 Tre av dessa; samarbetsförmåga, bra på att nätverka och förändringsbenägen är också kompetenser som kännetecknar personer med utlandserfarenhet menar man i rapporten. 22 Arbetsgivares syn på utlandserfarenheter IPK:s rapportserie nr 27

20 20 Fältstudier och praktik utomlands Vad hände sedan? kunskaper, interkulturell kompetens samt andra språkkunskaper och god kommunikativ förmåga är det som studenterna utvecklar mest vid en utlandsvistelse. Även om svarsalternativen skiljer sig åt en aning mellan den svenska och danska undersökningen kan man se att det förutom språkkunskaper är en form av analytiska och sociala kompetenser man ser som viktiga i framtiden. Dessutom ser man att dessa är några av de egenskaper som studenterna utvecklar vid en utlandsvistelse. Stipendiaterna anser att arbetsgivare sällan känner till MFS eller Sidas resestipendium. Men det faktum att Sida är en välkänd organisation och finansierar programmen, i kombination med att personen ifråga fått detta stipendium, gör att arbetsgivaren ofta reagerar positivt. Det som ytterligare förstärker värdet av utlandserfarenhet är att personen ifråga utmärker sig med att ha något extra och något som inte alla andra har. Det visar sig vara extra viktigt när det är många som har en liknande utbildning och liten eller ingen arbetslivserfarenhet. I profileringen är det därför viktigt att visa vad man lärt sig och fått fördjupade kunskaper i. Studien visar att stipendiaterna i över 80 % av fallen ser det som troligt att praktiken/fältstudien bidragit till anställning. I 26 % av fallen menar de att arbetsgivaren uttryckligen sagt att utlandsperioden varit en merit som bidragit till anställningen. Det är många som har tagit upp det under intervjuer att de ser det som positivt. Tror att det gör att man sticker ut lite att man har en annan erfarenhet är min upplevelse, speciellt när det är inom det ämnet jag gjorde uppsatsen om. Det stod i min tjänsteansökan. Erfarenhet av arbete i utvecklingsländer är en merit. I Regeringskansliet tror jag att de vill ha människor med utlandserfarenheter, speciellt från utvecklingsländer och därför tror jag att det är en mycket bra merit. Jag blev antagen till ett traineeprogram med väldigt många sökande. Jag fick veta att det var en stor merit att jag arbetat utomlands och dessutom fått stipendium. MFS var en förutsättning för att jag en månad efter examen blev stationerad i Libyen och ett halvår senare i Afghanistan. Upplevd nytta i nuvarande befattning När alla svarande är medräknade, oavsett yrkesområde, så visar det sig att 63 % anser att praktiken/fältstudien gav kvalificerade kunskaper eller erfarenheter som de har nytta av i sin nuvarande befattning i hög eller mycket hög utsträckning (Figur 9). Utlandserfarenheter kommer inte bara till nytta i internationella sammanhang. De öppna svaren pekar på att internationell erfarenhet kommer till användning inom olika ämnesområden och sektorer även i nationella sammanhang. Jag jobbar inom landstinget, med olika projekt och forskning nationellt just nu. Det är spännande att se skillnaden mellan hur man använder läkemedel i olika länder. Har kunnat använda mig av det jag lärde mig nu här i Sverige. Jag arbetar internationellt med klimatfrågor på Energimyndigheten och jag befinner mig just på klimatmötet i Köpenhamn. Eftersom jag är lärare (religion) så har jag haft stor nytta av se t ex religionen/erna i Indien. Jag har fått mer förståelse, jag använder mina kunskaper och erfarenheter varje dag.