TRÅDLÖS TELEFON FÖR LTH-STUDENTER. Av Ulrika Carlberg, Linda Meiby, Ambjörn Viking

Transkript

1 TRÅDLS TELEFON FR LTH-STUDENTER Av Ulrika Carlberg, Linda Meiby, Ambjörn Viking

2 INNEHÅLL: Inledning sid 3 Designprocessen sid 4 Diskussion sid 7 Ergonomi sid 9 Kognitionsergonomi sid 11 Avslutning sid 19 BILAGOR Designbeskrivning Ulrika Carlberg Linda Meiby Ambjörn Viking Funktionsanalys Lathund 2

3 INLEDNING Har ni märkt att det finns en tendens hos fikasamtal att bli mer och mer innehållslösa ju närmare en tenta man kommer? Det är precis som om man inte vill anstränga sig att tänka i onödan. Man sparar inför tentan och tänker minsann inte ge sig in på intellektuella resonemang. I detta tillstånd av temporär hjärndödhet, fullkomligt omotiverade kommentarer utan sammanhang och allmän fantasilöshet, ramlade vi in på ämnet föräldrar och tekniska apparater. Plötsligt var alla djupt intresserade och berättade olika historier om hur de på telefon försökt lära mammor, pappor, mostrar och gamla-faster Agda att svara i mobilen, spela in på video eller att starta datorn för sjuttiofemte gången. Den allmänna uppfattningen var att människor över 40 år helt enkelt inte kan hantera tekniska apparater med fler än två knappar (av och på). Genetisk determinism, antog de flesta av mina vänner var orsaken. Hur kommer det sig att det kan vara så svårt att hantera tekniska apparater? Är det för människan onaturligt att lära sig dem eller handlar det om olika attityd till teknik? Kanske handlar det mest om design... Vi har i detta projekt focuserat oss på belastningsergonomi och kognitionsergonomi hos telefoner. I rapporten beskriver vi designprocessens gång, ergonomiska aspekter och hur dessa påverkat telefonens utformning. Slutligen presenteras de färdiga produkterna med en kort redogörelse kring deras respektive utforming och funktioner. Vår uppgift var att utforma en trådlös telefon för LTHstudenter. Vi önskar Er en stunds trevlig läsning! Under hösten 2000 har Industri Design 99 arbetat med ett övergripande projekt att utforma telefoner för olika brukargrupper och krav. Projektet har, utöver designprocessen, innefattat olika typer av undersökningar och föreläsningar för att ge teoretisk grund till utformningen. 3

4 DESIGNPROCESSEN Vi har i vår grupp arbetat genom att intervjua ett färre antal personer med frågor angående uppfattningar om nuvarande trådlösa telefoners för- och nackdelar inom områden såsom ergonomi, form, funktion och utseende. Utifrån dessa önskemål och synpunkter på förbättringar, ytterligare funktioner ändringar i design och uttryck har vi utvecklat våra telefoner. Vi har sedan använt delvis samma personer för utvärdering av konceptmodeller och skisser baserade på slutsatser dragna från svaren. INTERVJURESULTAT Här under följer en sammanställning baserad på intervjusvaren. Den är fokuserad på problem som kan tänkas finnas med dagens trådlösa telefoner och önskemål på förbättringar. Problem: - Obekväm att hålla länge i handen - Obekväm att klämma fast mot axeln - Alltför breda/klumpiga former - För tunna, hala och lätta; glider lätt ur grepp - Tenderar att förläggas; svår att hitta - För kort batteritid - Tråkig form; liknar för stora och omoderna mobiltelefoner - Otydligt grepp; högtalaren svår att rikta rätt vilket leder till dåligt ljud - Går ej att slå nummer utan att se på luren t.ex. svårt att slå nummer och lyssna till automatsvar samtidigt - Går ej att svara utan luren - Dyr - Dåligt ljud; brusar 4

5 nskemål: - Förbättrad ergonomi - Mer estetiskt tilltalande/intressant design - Tydlig funktionalitet; knapparnas användning - Förbättrad möjlighet att hitta lur genom ex. uppringning av luren - Telefonbok och nummerpresentation - Billigare - Prata utan att hålla i luren; högtalarfunktion och hands free preferenser utvärdera modellerna. Vi fick därmed ett bra underlag för fortsatt arbete med telefonerna. Vidare har vi lagt tyngdpunkten på diskussioner under arbetets gång; gruppen har använts som bollplank, för brainstorming och för kontinuerlig utvärdering av nya idéer och aspekter. MODELLUTVECKLING Då telefoner är föremål som man hanterar med händerna kändes det relevant att tidigt utveckla tredimensionella skissmodeller. Med hjälp av dessa modeller fick man snabbt en uppfattning om volym och form; man kan direkt utvärdera komfort genom att hålla och känna på dem för att sedan vidareutveckla dem, ändra dimensioner och former. Vi började genom att arbeta i lera som är ett flexibelt material. Sedan övergick vi successivt till att arbeta i skummaterial som tillåter högre grad av precision. För att få feedback och synpunkter från ett brett spann av brukare lät vi studenter med olika handstorlek och 5

6 MÅLGRUPPENS KRAV Med studenter som målgrupp kan det vara viktigt att ta hänsyn till aspekter såsom: begränsad ekonomi, ålder, framåtsträvande, trendkänsliga, nytänkande, teknikvana och imagémedvetna. Målgruppen är därför på olika sätt både krävande och tacksam. Studenter har t.ex. lägre krav vad det gäller stora knappar, funktioners tydlighet jämfört med äldre brukargrupper men har å andra sidan höga krav vad det gäller tekniskt innehåll och telefonens utseende, image och pris. Med dessa premisser i åtanke utformade vi en funktionsanalys med önskemål och krav för telefonen (se bilaga). 6

7 DISKUSSION MATERIALVAL Vi lade stor vikt vid valet av material, struktur och form, för att få en telefon som känns behaglig att hålla i och upplevs tålig. En telefon ska exempelvis inte vara iskall mot huden och därför bör metall undvikas i lurenheten. Vi ansåg det även vara viktigt att hitta material som är tåligt mot förslitning och deformation. En annan viktig aspekt hos materialet är att det tillåter rengöring och i sig inte absorberar fukt och smuts. Detta är även en viktig aspekt vad det gäller formen hos telefonen där gropar och skarpt konkava ytor bör undvikas. Kanske har trådlösa telefoner blivit en kompromiss mellan vanliga telefoner och mobiltelefoner, och har därmed inte skapat sig någon egen nisch. Resultatet har ofta blivit trista kopior av redan omoderna mobiltelefoner. Detta såg vi som en utmaning att försöka ändra på; att ge den trådlösa telefonen en egen identitet. Vi ville ge den en form som inte enbart utstrålar "telefon" utan att skapa ett form som är spännande i sig ge den ett egenvärde. BEFINTLIGA TELEFONER Vi tittade på befintliga trådlösa telefoner på marknaden och ifrågasatte hur de uppfattades av olika brukare. Många av produkterna uppfattades som både tråkiga och oergonomiska. Vi reagerade på att formen i många fall inte verkade ha något egenvärde. Funktionerna verkar fått styra designen av telefonen och ställt formens egna betydelse i skymundan. Utvecklingen av trådlösa telefoner verkar ha stannat upp jämfört med vanliga stationära telefoner med sladd och mobiltelefoner. 7

8 PROBLEMATIK Ett problem med en trådlös telefon är att man förlägger den på olika ställen i hemmet. Det är därför viktigt att göra en synlig form och att tillsätta funktioner såsom att kunna ringa upp luren från basenheten eller ge luren blinkande dioder. Ett annat problem är att man ofta pratar i den samtidigt som man gör någonting annat, vilket leder till att man gärna klämmer fast luren mellan huvudet och axeln. Något som inte är nyttigt ur ergonomisk synpunkt. Det kan leda till belastningsskador och man riskerar att tappa telefonen i golvet. För att undvika detta ville vi utforma telefonen så att man inte lockas eller ens kan klämma fast den. Helst ville vi hitta en lösning där händerna inte alls används för att hålla luren. Den kanske bästa befintliga lösningen på detta problem är ett sk headset, där man har både lur och mikrofon fäst i en båge över huvudet eller klämma kring örat. En lösning som vi tycker känns stel och kontorsmässig. Vi tror inte att man gärna vill ha på sig ett headset när man är ledig och knallar runt där hemma, så vi ville hitta en roligare lösning. Dessutom tenderar man att inte fästa ett headset eller liknande anordning ordentligt när man bara ska "svara snabbt" eller ringa ett kort samtal. REFLEKTION VER DEN TRÅDLSA TELEFONINS FRAMTID Kanske ligger den trådlösa telefonin i ett alltför snävt gränsland mellan mobil- och stationär telefoni, som kan påverka dess framtid. Kanske ersätter den sladdbundna telefonen fullständigt. I och med en utveckling mot billigare mobiltelefoni riskerar kanske all stationär telefoni att utkonkurreras; varför ha två telefoner med olika telefonnummer om det är lika billigt att ringa mobilt? En redan utbredd tendens, kanske i synnerhet bland studenter, är att enbart ha mobilabonnemang. En annan viktig fråga är huruvida strålningen från mobila och trådlösa telefoner är skadlig. Om detta kan bevisas genom forskningsresultat med tillräcklig tyngd kan utvecklingen bli en helt annan. Med mobiltelefonerna tillkommer också ökade tekniska krav på telefoner i allmänhet; nummerpresentation och telefonboksfunktion är redan näst intill självklart. 8

9 ERGONOMI AXELHÅLLNING Som tidigare nämnts är en av de viktigaste frågorna, vad det gäller ergonomi och telefoner, tendensen att klämma fast telefonen mot axeln för att få båda händerna fria för andra sysslor. Detta innebär att man måste lyfta axeln med hjälp av trapetzius och dessutom böja ned huvudet med hjälp av nackmuskulaturen. Detta är muskler som vi redan har en tendens att spänna alldeles för mycket och många lider av en konstant förhöjd muskeltonus i nack- och axelparti, vilket kan leda till huvudvärk, nackvärk och ryggont. Att dra upp axlarna på detta sätt skapar dessutom dålig hållning och därmed fortsätter cirkeln av felbelastning. Att hålla fast en telefon mellan öra och axel är alltså ergonomiskt sett olämpligt. Vår ambition var därför att skapa en telefon som inte krävde handhållning utan som kan fästas på kroppen eller Vanligt sätt att få händerna fria genom att klämma fast telefonen mellan öra och axel. Kan leda till belastningsskador och spänningshuvudvärk. kläderna alternativt över huvud eller öra. Detta visade sig dock vara en svår uppgift att lösa. Ett problem med integrerat headset och handhållen lur är att det är svårt att ta av och på olika mekanismer som fästes på kläderna eller över huvudet, och att man därför riskerar att inte använda den på rätt sätt, vilket leder till ett ännu sämre resultat ur ergonomisk synpunkt. HANDGREPP En annan ergonomisk aspekt på telefoner är hur luren hålles i handen. För att inte anstränga handens muskler mer än nödvändigt bör lurens bredd motsvara det avslappnade handgreppet (vi får här anta ett standardmått och möjliggöra variation). Viktigt är också att skapa möjlighet för variation av handgreppet genom att inte fixera greppets lokalisering på luren (genom t.ex.fingerfördjupningar) och att undvika skarpa kontraster och kanter i formen. Ett behagligt grepp ligger strax innanför greppbredden för minsta möjliga belastning av handmuskulaturen. 9

10 Tyngdpunkten hos luren ska vara placerad i centrum dvs så att den faller genom greppets mittpunkt. VARIATIONER I GREPP I våra undersökningar och intervjuer fann vi att olika handgrepp används när man använder en telefon. Dels krävs olika handgrepp på luren när man greppar och svarar, när man slår nummer med samma hand som man håller luren med, ett annat om man använder två händer för att slå nummer och ytterligare några olika varianter under pågående samtal (se fig.) Naturligtvis är det viktigt att anpassa luren för både vänster och högerhållning av luren. En intressant observation som bl.a. utmärkte sig när man bad andra testhålla ens telefonlur, var att det finns en generell skillnad mellan hur olika människor håller en telefonlur. En del har en tendens att greppa kring hela lurens skaft med något som liknar ett kraftgrepp eller alternativt vila luren i hela handflatan i ett diagonalgrepp. Dessa tenderar att stöda luren diagonalt mot hela handslängden och hålla ett eller flera fingrar nästan parallellt med lurens längdriktning, de föredrar dessutom ett klart smalare grepp för att greppa kring lurens skaft om detta grepp används. Se figurer nedan?. Handgrepp som används vid olika manövrar under telefonsamtal. Enligt våra observationer två av de vanligaste greppen under pågående samtal; Kraftgreppet när man greppar kring hela handtaget och diagonalgreppet när man lägger handen diagonalt mot längdriktingen (se fig till höger? ). 10

11 KOGNITIONSERGONOMI FUNKTIONER Till dagens trådlösa telefoner hör ett antal olika funktioner. De kan innefatta allt från nummerupplysning till volyminställning. Vi valde att undersöka vilka av åtta olika funktioner som ansågs mer eller mindre viktiga genom att be ett tiotal personer rangordna dem efter signifikans. Våra funktioner i rangordning enligt enkätsvaren var: 1. Signal i luren när den är frilagd dvs. Om det ringer ska det låta även från själva luren om den inte är placerad i parkeringsstället 2. Nummerpresentation även att kunna spara nummer, ringa upp, radera och bläddra. 6. Högtalarfunktion på basenheten; aktiveras genom knapptryckning 7. Kunna svara utan luren; genom att svara via högtalarfunktionen på basenheten 8. Feedback i knapparna; välj olika tryckmotstånd, belysning och/eller ljud Vi passade i samma enkät på att undersöka hur viktigt det var med så få moment för att ringa som möjligt (ett grepp, svaraknapp). Vi var även intresserade av att se om knapparnas färg, form och storlek hade stor betydelse för användaren. Dessa två aspekter prioriterades högt av deltagarna, vilket gör att de får ses som viktiga att ha i åtanke vid utformningen av knappsatsen. 3. Display för information på luren; innefattar menysystem med olika valfria funktioner i form av inställningar, telefonbok m.fl. 4. En knapp på parkeringsställ för att ringa efter luren för att hitta den när den är förlagd 5. Telefonbok; lämpligen kopplad till nummerpresentation för lagring av nummer, radering, sökfunktion. Ligger i menysystemet (se ovan). 11

12 MOBILERNAS INFLUENS PÅ TELEFONI Idag sker utvecklingen av mobiltelefoner i en rasande fart. De vanliga telefonerna får nöja sig med att mer och mer efterlikna mobiltelefoner i formuttryck och funktioner. Speciellt trådlösa telefoner influeras mycket av den mobila marknaden. Vi väljer därför medvetet att jämföra mobiltelefonernas kognitionsergonomiska design istället för existerande trådlösa alternativ. På grund av likheten i form och användning, förväntar man sig automatiskt att en trådlös telefon ska ha mobiltelefonernas funktioner såsom nummerpresentation, telefonbok, inställningar och melodival. Vissa funktioner som är motiverade i en mobiltelefon är dock fullkomligt överflödiga i en stationär telefon; meddelandetjänst, väckarklocka, spel och kalkylator. Det finns inget egenvärde i att lägga in irrelevanta funktioner; detta gör enbart att telefonen blir dyrare och att användningen försvåras. 12

13 MOBILTEST För att få inblick på den befintliga marknadens lösningar på gränssnitt, knappsatser och hur dessa upplevs av användaren, valde vi att jämföra fem mobiltelefoner enligt elva olika kriterier. Mobilerna var av tre olika märken och av varierande ålder. Våra elva kriterier: 1. Allmän förståelighet av meny och funktioner 2. Knappsatsens tydlighet 3. Knapparnas tillgänglighet 4. Knappsatsens estetiska utseende 5. Gränssnittets tydlighet (Hur väl förstår man vad man väljer? Var man är någonstans i menyn?) 6. Symbolik (För sparsam? Relevant? Tydlig?) 7. Menyns upplägg (Logisk följd? Hittar man vad man söker? Innehåll?) 8. typsnittets tydlighet 9. Typsnittets estetiska utseende 10. Allmän grafik 11. Knappmotståndets behaglighet Bedömning av kriterierna skedde enligt en 5-gradig skala. 1= mycket dålig 5=mycket bra 13

14 Slutsatser: Knappstorleken upplevdes som viktig, medan avståndet mellan knapparna inte var lika avgörande för lättillgängligheten hos knappsatsen. Självlysande knappar är bra; de syns i mörker och ökar tydligheten. Knappmotståndet ska vara lagom då detta är viktigt för feedbacken; man ska känna att man trycker in en knapp samtidigt som det inte ska upplevas som trögt. Grafiken ska vara tydlig och så bildrik som möjligt för att det ska vara roligt att hantera menyn. En bild ska dock vara så pass tydlig att den ensam kan guida användaren utan textens hjälp. Symboliken ska inte försämras av att bilden blir mer avancerad. Olika punktstorlek på displayens olika rader är bra när det används för att öka tydligheten; man kan visa vilken rubrik som är det aktiva kommandot och i vilken katalog man befinner sig. Observationer och kommentarer: Om menyn upplevs som logisk eller ej beror till stor del på vad man är van vid. Menyn kan ha olika upplägg; antingen befinner man sig automatiskt i menyn (det finns endast en loop) eller också måste man först välja meny för att komma in (2 loopar). Jämför Eriksson och Nokias menyer. För att se var någonstans i menyn man befinner sig, finns en orienteringsaxel i sidan av displayen som symboliserar menyinnehållet. På denna finns en markering som förflyttar sig i förhållande till var man befinner sig i menyn. Med stöd av ovan nämnda undersökningar, föreläsningar i kognitionsergonomi och laborationer, utformade vi i gruppen ett gränssnitt för våra telefoner samt gjorde den sk lathunden för två av funktionerna. Knappsatsens förståelighet förbättras genom tydliga symboler på knapparna och försämras när knapparna är placerade oregelbundet eller assymmetriskt. Ex. pilknapparna ska vara riktade i den riktning de verkar. 14

15 BETYDELSEN AV GOD KOGNITIONSERGONOMI God kognitionsergonomi ska medföra att en apparat är mycket lätt att förstå och använda. Målet är att skapa en design som gör det möjligt för användaren att genast förstå hur, och till vad, ett föremål ska användas. Detta ska helst kunna genomföras med så få förkunskaper som möjligt. Det ultimata vore att skapa en design som gjorde manualen överflödig föremålet ska kunna förstås enbart utifrån designen. Dålig kognitiv design är att förnedra människan (Arne Svensk). Brukaren tar på sig skulden när man misslyckas med förstå och använda ett föremål och känner sig dum. Man varken vill eller vågar medge att man inte förstår. VANA OCH FRSTÅELSE Våra tidigare erfarenheter av hur föremål hanteras innebär att det ibland är lättare att använda sig av en kognitivt mer avancerad, men traditionell lösning, än att utveckla en icketraditionell, som egentligen är mer lättförståelig och logisk. Många föredrar t.ex. PC framför Mac trots att Macintosh bevisligen är lättare att hantera för en förstagångsanvändare och man tenderar att föredra den mobiltelefon man själv har, oavsett märke. Vanan är alltså av stor betydelse för hur vi uppfattar ett föremåls användarvänlighet. Man skapar sig dessutom ett schema av en operation som beskriver hur man generellt går tillväga för att ta ut pengar, hur man gör för att logga in på en dator, hur man sätter på en kaffebryggare mm. Användarens preferenser bestäms även av andra faktorer såsom huruvida man är nybörjare eller expert, vilken åldersgrupp eller vilket kön man tillhör, vilken utbildning eller vilka handikapp man har. Människan har ett mycket gott spatialt minne och kan utan problem plocka ut en enskild bild ur ett hundratal som hon en gång blivit visad endast ett ögonblick. Vi har också en förmåga att uppfatta bilder mycket snabbare än text och får av denna bild många gånger fler intryck och information än från texten. En bild äger därmed en oerhörd styrka och uttryckskraft som man lärt sig att använda i exempelvis reklam. Det finns alltså en stor fördel med att använda sig av bildspråk och symbolik för att öka tydligheten och lättförståeligheten. 15

16 DESIGNASPEKTER För att skapa en design som äger god kognitionsergonomi måste man skapa tydlighet. Det ska synas hur ett föremål ska användas och hur man ska hantera det. En viktig aspekt är föremålets affordance. Föremålets utformning ska signalera vad det kan utföra och inbjuda till en handling som medför att någonting sker. En kopps öra signalerar var handen ska hålla, en stor röd knapp med texten PRESS att man ska trycka på den. Sådan utformning inbjuder till handling. En knappsats är en representation för ett antal händelser som sker någon annan stans. Det är då viktigt att man kan förstå vad som händer när man trycker på en viss knapp; vad släcker eller tänder vad? Var sätter man på ugnen? Detta kallas för mapping; dvs hur är knapparna lokaliserade i förhållande till vad de utför. God mapping medför tydlighet. En knappsats är en liten karta över funktioner och dess verkan. Knapparnas storlek kan bero på funktionens betydelse; man förutsätter automatiskt att stora knappar är viktiga medan mindre är mindre betydelsefulla. Knappar med samma typ av funktion liknar varandra och är placerade i grupp. 16

17 När man formger en knappsats finns det vissa aspekter att ha i åtanke. Förutom ett logiskt utseende mapping ska den vara fysiskt lättillgänglig, tydlig i kontrast till bakgrunden och regelbunden. Det är vanligt att gamla människor har problem med knappar som är för små, otydliga och svårtillgängliga. Beroende på vilken specifik användargrupp man vill vända sig till är det av storvikt att göra knappar som är stora och lätta att trycka in. Kontrasten mellan underlag och knapp är viktig för synskadade; den absolut bästa kontrasten är gult mot svart. FEEDBACK FELTOLERANS Människor gör fel. Därför krävs viss feltolerans; ett feltryck får inte ha några allvarliga konsekvenser. Det får inte försvinna pengar från mitt konto på grund av jag råkade trycka OK helt oförmodat. Skyddsmekanismer måste finnas inbyggda i systemet såsom dubbelkoll och krav på medvetna operationer för att utföra exempelvis överföring av pengar, eller - är du säker på att du vill stänga av datorn utan att spara? En operation måste vara reversibel; det ska gå att återgå till föregående och att ångra. Föremålet måste också signalera när man gjort fel och helst även vad felet är. Feedback är ett brett begrepp som generellt beskriver den respons man får i en kommunikationssituation. Detta innefattar även när man får negativ eller avsaknad av feedback dvs när man upplever att ingen kommunikation sker all. Då kommunikation är en tvåvägs process, förväntar vi oss någon form av respons när vi gjort något. Exempelvis tryckt på en knapp. Denna respons kan vara i form av ett ljud, ljus, blinkning, ett visst fysiskt motstånd eller liknande bekräftelse på handlingen. Ett exempel på dålig feedback kan vara en touch screen som inte ger återkoppling. Man litar inte riktigt på att den har uppfattat ens budskap. 17

18 GRÄNSSNITT Gränssnittet anger bl.a. informationens placering på en display eller skärm och hur denna information ser ut. Eftersom en display har en viss begränsning måste informationen vara tydlig och kortfattad. Man orkar dessutom inte läsa någon längre beskrivning av vad som händer då nonchalerar man informationen. Man trycker t.ex. ofta bort alla textrutor som dyker upp på datorskärmen utan att läsa dem trots att de kan innehålla någonting viktigt. SYMBOLIK Avslutningsvis god kognitionsergonomi är ett föremål som:?? Är lätt att förstå redan första gången man använder den?? Är logisk och tydlig (i kontrast dvs. synlighet och i funktion)?? Har en regelbunden och välupplagd knappsats?? Ger god feedback på kommandon?? Har god feltolerans?? Har ett tydligt och lättförståligt gränssnitt?? Använder sig av god symbolik?? Inbjuder till användning och är rolig att använda Symbolik är en stor fördel ( jmf. resonemang bildspråk ) då den säger mycket med små medel. En förutsättning är dock att symboliken är tydlig och relevant. Traditionella figurer som egentligen inte tydligt visar vad de symboliserar fungerar som en förkortning av ett ord eller en hel mening. T.ex. on/offsymbolen, =, %, &, *, #. Andra betydligt mer figurativa symboler är,,,. Men dessa är å andra sidan otydliga i sin betydelse och innebörden kan variera beroende på i vilket sammanhang de är placerade. God symbolik är figurativ (rolig), icke-kulturell och tydlig i kontrast och betydelse. 18

19 AVSLUTNING Vi har i denna rapport diskuterat utformning av trådlösa telefoner med focus på brukargruppen LTH-studenter. Vi hoppas att vi kunnat ge er en klar bild av den bakgrund vi haft och de ställningstaganden vi gjort i utformningen av våra telefoner. Kanske har våra små diskussioner även gett upphov till nya tankar och idéer... Med vänlig hälsning från Ulrika Carlberg, Linda Meiby och Ambjörn Viking 19

20 En trådlös telefon Ambjörn Viking Maximal frihet En trådlös telefon för studenter som är tankt att bäras runt halsen eller hållas i som en konventionell telefon om man vill det. En högtalare i telefonen gör det möjligt att höra den du pratar med trots att du inte håller telefonen direkt mot örat. Vill man prata privat ställer man med ett enkelt handgrepp om från högtalarfunktion till en lägre volym och du använder telefonen som vanligt mot örat. Storleken på telefonen är medvetet liten för att inte kännas klumpig när den bärs runt halsen men utan att vara för lite när den ligger i en stor hand. Den osymetriska formen är ett resultat av önskan att möjliggöra en bekväm höger- och vänsterfattning samtidigt som formen ska tilltala ögat. Tanken är att man inte ska behöva hålla i telefonen med någon hand någon längre tid utan istället utnyttja högtalarfunktionen och hänga telefonen runt halsen. Genom att hänga telefonen runt halsen har man båda händerna fria för att göra andra saker än att hålla i telefonen. Du slipper dessutom bli trött i armen eller

21 handen av att hålla i luren, vilket annars ofta leder till att man klämmer fast luren mellan axel och huvud. Ambitionen är att formen och materialen ska vara spännande och roliga att ta på och gärna kännas lite som en kul figur snarare än ett neutralt instrumen för samtal, som ofta är fallet med befintliga telefoner enligt min mening. Genom att blanda material med olika egenskaper och struktur skapas förhoppningsvis intessanta kontraster och möten. Ergonomi Formen på telefonen ska vara fri från vassa kanter och hörn. För att passa så många handstorlekar som möjligt är formen enkel och ren med stora radier på kanter för att den ska ligga bekvämt i handen. Inslag av gummiytor på telefonen ska gen en behaglig känsla samtidigt som det ger friktion för att undvika att telefonen slinker ur handen. Tyngden får inte vara för stor om man ska hänga telefonen runt halsen utan att det känns jobbigt. Valet av band som telefonen hänger i påverkar också hur man upplever tyngden. Där kan ett elastiskt band vara ett säkrare alternativ för att minimera risken för skador om man skulle fastna i något när man bär telefonen runt halsen. Enkelhet För att telefonen ska vara så enkel som möjligt att använda har jag valt att skala av så mycket knappar som möjligt och istället utnyttjat röststyrning. Med de fyra knappar som finns på telefonen ska man kunna utnyttja alla funktioner så som telefonok, ändra inställningar, bläddra i menyer etc. Knapparna ska fungera som ett komplement till röststyrningen om man vill men det normala brukandet med röststyrningen är tänkt att fungera utan att man behöver använda sig av knapparna. Telefonen har en rund display med bara den nödvändigaste informationen för att ytterligare förenkla användandet. Basenheten är även den ren från onödig information och knappar. De två knappar den har styr dels högtalarfunktionen för att kunna svara utan lur och dels en uppringningsfunktion för att kunna ringa upp luren om man inte kan hitta den.

22

23 FUNKTIONSANALYS ERGONOMI Medge friktion Medge höger/vänsterfattning Undviska vassa kanter Minimera hand/armbelastning Medge bekväm fattning Minimera huvud/nackbelastning Erbjuda variation i fattning Medge fria händer N N Andas nyhet Vara billig Medge beständighet Medge god värmebehaglighet Medge knapptryckning utan att se på lur Medge god tydlighet FUNKTIONER Erbjuda nummerupplysning Medge ringning i lur och parkeringsställ Medge blnkande lur Medge god batteritid och -upplysning Medge svar utan lur Erbjuda telefonbok Erbjuda display i lur Erbjuda god högtalare i lur BRUKAREN Medge trådlöst telefonsamtal Medge rengöring Medge enkel hantering Tilltala ögat Medge tydlighet HF N