talang, tolerans och den kreativa klassen

Transkript

1 talang, tolerans och den kreativa klassen

2 Skånes kreativa kapacitet talang, tolerans och den kreativa klassen TemaPM: Kreativitet och tolerans Rapporten är ett gemensamt uppdrag från Strukturbild för Skåne tillsammans med Näringsliv Skåne, Region Skåne med syfte att stärka Skånes attraktionskraft. Uppdragsgivare Region Skåne: Therese Andersson, Strukturbild för Skåne, Avdelningen för regional utveckling Maria Lindblom, Näringsliv Skåne Forskare/författare: Docent Charlotta Mellander, Ledare för Prosperity Institute of Scandinavia, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Docent Martin Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Associate Professor, David Andersson, Institute of Public Affairs Management, National Sun Yat-sen University, Kaohsiung, Taiwan (textförfattare) Ph.D. Candidate, Zoltan Kettinger, Department of Business Management, National Sun Yat-sen University, Kaohsiung, Taiwan (kartritare) Textbearbetning: Therese Andersson och Nina Hannula, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne Grafisk Form: Nina Steiner, Näringsliv Skåne Omslagsfoto: skane.com Åsa Sillén Foto: sid 9, 89 och 121 skane.com Magnus Palmér, sid 13 skane.com Martin Lindeborg, sid 21 och 59 skane.com Bengt Flemark, sid 29 Lasse Davidsson, sid 103 skane.com Helena Bergqvist Tryck: Prinfo Grafiskt Center Upplaga: ex Utgiven av Region Skåne, Avdelningen för Regional utveckling och Näringsliv Skåne

3 talang, tolerans och den kreativa klassen

4

5 Inledning Under 2010 fick Internationella Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att kartlägga Skånes kommuners kreativa kapacitet avseende talang, tolerans och den kreativa klassen. I uppdraget ingick också att relatera dessa båda delar till ekonomiska och socioekonomiska faktorer, med andra ord att visa hur kreativitet och tolerans hänger samman med exempelvis inkomst, utbildning, industristrukturer, arbetslöshet, integration osv. Rapporten är ett gemensamt uppdrag från Strukturbild för Skåne tillsammans med Näringsliv Skåne, Region Skåne med syfte att stärka Skånes attraktionskraft. I rapporten kartläggs de kreativa yrkeskategorierna och olika former av tolerans i Skånes alla kommuner för att sedan koppla de kartläggningarna kring kreativa yrken och tolerans samman med andra regionala karakteristika. Kartläggningen har främst två syften dels ska den ge en överblick över variationen inom Skåne, dels ska den fungera som ett hjälpmedel för enskilda kommuner i Skåne. Rapporten hjälper dem att se styrkor och svagheter i jämförelse andra kommuner i Skåne och med landet som helhet. Det är viktigt att komma ihåg att det sällan eller aldrig finns en enda orsak till att en kommun utvecklas i en viss riktning, utan oftast är det en rad samband som hänger samman. Det är också viktigt att komma ihåg att samtliga faktorer som behandlas i rapporten hänger samman i mönster som påverkar varandra. Den ger alltså inte förslag på ett strikt orsakssamband i någon riktning. Däremot visar rapporten på läget för en rad olika faktorer samt hur dessa hänger samman med kreativitet och tolerans. Studien är explorativ i den mening att den inte har som syfte att testa specifika hypoteser. Skåne ligger mycket väl till vad gäller den kreativa klassen ur ett internationellt perspektiv. I ett nordamerikanskt perspektiv ligger Skåne högt upp på rankinglistan i nivå med metropolitan areas (det amerikanska uttrycket för en arbetsmarknadsregion) som Boulder, Washington DC, Boston samt Ottawa i Kanada. Det är en mycket hög nivå som placerar Skåne på en topp 10-nivå i en nordamerikansk kontext där fler än 400 regioner ingår. Sveriges vuxenbefolkning är enligt World Values Survey världens mest toleranta. Sverige kan sägas vara det mest toleranta landet tillsammans med de övriga skandinaviska länderna, Nederländerna och Canada. Bland de skånska gymnasieungdomarna är dock andelen intoleranta ungefär fem gånger större än bland vuxna svenskar i allmänhet. I Skåne finns det en tämligen stor andel ungdomar som har värderingar som bättre harmonierar med industrisamhället. Sådana värderingar förekommer överallt, men andelen är större bland skånska ungdomar än bland svenskar i största allmänhet. Man skulle kunna kalla deras värderingar för bruksortsvärderingar. Andra undersökningar har visat att dessa värderingar tenderar att vara speciellt vanliga bland lågutbildade svenska män med starka rötter i hemorten och arbete inom tillverkningsindustrin. Den mest övergripande slutsats som rapporten kommer fram till är att Skåne i dagsläget är tudelat. Det finns oerhört starka ekonomiska motorer som drar regionen framåt. Samtidigt finns det en stor mängd ekonomiskt svagare delar i regionen, som har halkat efter i utvecklingen. Rapporten visar tydligt dessa skillnader. Denna tudelning är stor utmaning i framtiden. Ska det arbetas för ett Skåne som är mer homogent eller ska det satsas mer resurser på de redan mycket väl fungerande ekonomiska motorerna och låta dem dra utvecklingen i Skåne? 3

6 Innehåll Inledning...3 Florida, tolerans och den kreativa klassen...9 Vad är egentligen kreativa klassen?...9 Den kreativa klassen...11 Toleransens betydelse för den kreativa klassen...12 Skånes kreativa kapacitet slutsatser...13 Skåne och den kreativa klassen...15 Den kreativa klassen i Skåne ur ett internationellt perspektiv...15 Skånsk tolerans i nivå med Tyskland och Finland...16 Skånes ungdomar har värderingar från industrisamhället...17 Sydvästra Skåne värderingsmässigt gynnat...17 Största intoleranta kommunerna i nordväst...17 Stor variation i Skåne...18 Arbetstillfällen påverkar yrkesgrupperna...19 Vad betyder det här för Skåne?...19 Att attrahera den kreativa klassen...21 Öppenhet och tolerans attraherar kreativitet...23 En positiv utvecklingspiral...24 Vilka regionegenskaper bygger attraktivitet?...25 Liv och rörelse skapar tillväxt...26 Gemensamma faktorer för attraktiva städer...26 Varje plats är unik...27 En strategi för att utveckla kommunerna i Skåne:...27 Kreativa klassen i Skåne...29 Kartläggning av kreativa klassen i Skånes kommuner...31 Kreativa klassen...32 Superkreativa klassen...34 Yrkesverksamma i kreativa näringar (creative professionals)...36 Datorrelaterade och matematiska yrken...38 Arkitekter och ingenjörer...40 Forskare inom medicin, natur- och samhällsvetenskap...42 Utbildningssektorn och biblioteksyrken...44 Konst, design, underhållning, sport och media

7 Yrkesverksamma inom kreativa näringar...48 Chefsyrken...48 Affärs- och finansyrken...50 Jurister...52 Läkare och sjukvårdstekniker...54 Kvalificerade säljare...56 Tolerans i Skånes kommuner...59 Hur mäts tolerans i Skånes kommuner?...61 Kartläggning av tolerans i Skåne...62 Intoleransindex...63 Rasism...66 Xenofobi...68 Språklig intolerans...70 Religiös intolerans...72 Islamofobi...74 Antisemitism...76 Intolerans mot romer...78 Homofobi...80 Intolerans mot aidssjuka...82 Intolerans mot samboförhållanden...84 Utbildningens betydelse...85 Ungdomar med utomeuropeisk bakgrund...86 Kreativa yrken och tolerans...89 Tolerans och den kreativa klassen i Skånes kommuner...91 Tolerans och den kreativa klassen i Sverige...98 Kreativa klassen och ekonomiska samt socioekonomiska karaktäristika Kreativa klassen och ekonomiska karaktäristika Kreativ klass och socioekonomiska karaktäristika Allt påverkar vartannat Referenser Appendix och bilagor Ekonomiska och socioekonomiska karaktäristika

8 6

9 Florida, tolerans och den kreativa klassen 7

10 8

11 Florida, tolerans och den kreativa klassen För knappt tio år sedan kom Richard Floridas bok Den kreativa klassens framväxt. Sedan dess har den blivit ett av de mest citerade verken inom urban utveckling, både inom universitetsvärlden och bland praktiker. Det finns en rad anledningar till att boken fick en sådan uppmärksamhet. För det första var det en av de första böckerna som satte kreativitet i relation till regional utveckling, till skillnad från det tidigare använda måttet genomsnittlig utbildningsnivå. Före Richard Floridas bok var det i princip enbart Åke E Anderssons verk om K-samhället från 1985 som haft ett sådant fokus på kreativitet. Teorierna kring den kreativa klassen integrerade flera tankesätt på ett framgångsrikt vis; å ena sidan betonades vikten av industristrukturer och universitet, å andra sidan vikten av en kreativ arbetskraft. Dessutom satte Florida platsen i fokus regionen eller staden som den arena som synkroniserar industri med arbetskraft, staden vars kvaliteter avgör hur pass framgångsrik regionen blir ekonomiskt. De mest framgångsrika städerna eller regionerna är, enligt Florida, de som lyckas attrahera och upprätthålla de tre T: na talang, teknologi och tolerans. Vad är egentligen kreativa klassen? När Florida skrev sin bok var han starkt inspirerad av tidigare verk av till exempel Drucker (1967, 1993) och Bell (1973), som visade på att det hade uppkommit en ny social klass baserad på kunskapsarbete. Dessa kunskapsarbetare gick att finna inom en rad olika industrier som exempelvis forskning, teknologi, konst, kultur, underhållning, och andra mer kunskapsintensiva industrier. Detta var en grupp som hade vuxit i andel sedan början av 1900-talet från cirka 5 till 10 procent av arbetskraften till mer än en tredjedel i slutet av århundradet. Det visade sig dock att dessa kunskapsarbetare inte var jämt fördelade i geografin, utan tycktes dras till vissa speciella regioner. Floridas bok och teorier analyserade vad dessa regioner hade gemensamt. Hans resultat visade på att detta var platser som lyckats odla en kultur och ett ekonomiskt ekosystem som byggde på höga andelar högteknologisk industri, en hög andel kreativa, drivna, kunniga och entreprenöriella individer, men också med så kallade låga inträdesbarriärer och social heterogenitet (också kallad tolerans). Även om många uppfattade teorierna som nya, byggde de på en lång akademisk tradition. Solow (1956), Lucas (1988) och Romer (1986, 1987, 1990) hade alla framgångsrikt visat på teknologins roll för innovationer och ekonomisk utveckling. Saxenian (1996) hade gjort fallstudier på områdena runt omkring Silicon Valley och Route 128, som visat på dynamiken på dessa platser och teknologins roll för regionens uppgång. Den kreativa klassens framväxt framhöll i linje med dessa tidigare arbeten teknologins roll för regional utveckling. Dock gavs individerna en starkare betydelse för regional utveckling. För att man som region skall kunna attrahera den här typen av högteknologisk industri, eller annan industri som i hög grad bygger på kreativitet och kunskap, måste man skapa en plats som är attraktiv för talangerna, eftersom dessa är en nödvändighet för att kunna producera. De är helt enkelt en nödvändig produktionsinput i en industri som i så hög grad bygger på kunskap och kreativitet. Platsen måste därför erbjuda en livskvalitet och en livsstil som framstår som attraktiv för talangerna. En del av en sådan 9

12 livskvalitet enligt Florida är öppenhet och tolerans. Kreativa individer dras i högre grad till platser som är inkluderande och öppna för nya idéer och individer. Tankegångarna var inte helt nya. Inglehart (1990, 1997) har under en rad år genomfört sin så kallade World Value Survey som på nationell nivå visar hur viktigt det är med öppenhet och tolerans för nationell ekonomisk tillväxt. Jacobs inflytelserika verk från 1960-talet om städers roll för ekonomisk tillväxt visar också på hur viktigt diversitet och mångfald är för att öka antalet innovationer och därmed också ekonomisk tillväxt. Jacobs utgångspunkt är att med fler kombinationer ökar sannolikheten för nya innovationer. Städer är i högre grad heterogena i sin struktur och utgör därför de mest fördelaktiga platserna för innovation. Den kreativa klassen är alltså en grupp individer som dras till dessa öppna och toleranta platser. Ju större andel kreativa och kunniga individer som samlas på en plats, desto större sannolikhet för nya innovationer. Dessutom är de i sig själva en magnet för växande, kunskapsintensiva industrier. Vikten av att ha många talanger samlade på en plats för ekonomisk utveckling var inte Richard Florida först med att säga heller. I verk av till exempel Barro (1991) ser man på nationell nivå hur viktig utbildning är för ekonomisk tillväxt. Glaeser, professor vid Harvard, har i en rad studier visat att sambandet också gäller på regional nivå (1994, 1998, 2000, 2001). På mikronivå har Becker (1964, 1993) och Mincer (1974) visat att individer med högre utbildning och erfarenhet blir mer produktiva och därför också får en högre lön. Lucas (1988) visade att individers vilja att investera i utbildning påverkar ekonomisk utveckling. Det fanns vid tiden av Richard Floridas bok med andra ord en rad teorier som alla framgångsrikt visat på rollen av utbildning och kunskap för nationell, regional och individuell ekonomisk utveckling. Vad dessa teorier dock har gemensamt är att de visar på rollen av utbildning och det traditionella humankapitalmåttet som används är andelen av arbetskraften som hade en universitetsexamen om tre år eller mer. Floridas perspektiv var att utbildning är viktigt, men att det är viktigare att se vad individer i praktiken gör, snarare än vad eller hur länge de studerat. Visserligen kan man förvänta sig ett visst samband mellan det två, dvs. utbildningsnivån påverkar i hög grad vilket yrke man får senare, men samtidigt fanns det en rad exempel på individer som åstadkommit oerhört mycket utan en högre utbildning. Bill Gates saknade universitetsexamen men byggde ett av de mest framgångsrika företagen i världen Microsoft. Michael Dell, också utan universitetsexamen, byggde sitt Dell-imperium trots det. I Sverige har vi Ingvar Kamprad som utan högre utbildning lyckades bygga ett av landets internationellt mest kända företag. Richard Floridas poäng var att det behövdes ett nytt alternativt mått på humankapital eller talang som fångar dessa individer. Med detta som bakgrund tillkom kreativa klassen. Den kreativa klassen Den kreativa klassen är individer som i hög grad får betalt för att tänka. Det är individer som kommer till jobbet varje morgon och vars huvudsakliga input i produktionsprocessen är kunskap eller kreativitet. Det ursprungliga kreativa klassen-måttet är baserat på amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) yrkesdefinitioner. BLS ger också utförliga beskrivningar på vad individer med dessa yrken förväntas prestera i sin dagliga yrkesutövning. Yrkesgrupperna i kreativa klassen valdes ut baserat på att de i genomsnitt använde en högre grad av kunskap och tankeverksamhet i sin yrkesutövning. De grupper som inkluderades var: 1. matematiker och programmerare 2. arkitekter och ingenjörer 3. forskare 10

13 4. yrken relaterade till utbildningsverksamhet och bibliotek 5. konst, design, underhållning, sport och media 6. chefer 7. affärs- och finansyrken 8. jurister 9. sjukvårdsyrken och sjukvårdstekniker 10. kvalificerade säljare Florida aggregerade dessa yrken i två grupper, där 1-5 utgör den så kallade superkreativa klassen och 6-10 är s.k. yrkesverksamma i kreativa näringar (eng. creative professionals ). Skillnaden mellan de två är att den sistnämnda gruppen i högre grad styrs av regler eller regelverk och att den förstnämnda har en högre grad av självstyre i sin yrkesutövning. Toleransens betydelse för den kreativa klassen I det postindustriella samhället beror regioners konkurrenskraft framförallt på de tre egenskaper som Richard Florida har kallat de tre T:na talang, teknologi och tolerans. Den värderingsbaserade analysen av strukturomvandlingen från ett industriellt till ett postindustriellt samhälle har huvudsakligen utvecklats av den amerikanske statsvetaren Ronald Inglehart (1977, 1990, 1997). Inglehart kallar den pågående omvandlingen av värderingsstrukturen för postmodernisering, som han menar innebär en lika omfattande omställning av värderingar och livsstilar som den moderniseringsprocess som inleddes med den industriella revolutionen. Ingleharts grundantagande är att individuella värderingar är en avspegling av uppväxtmiljöns kroppsliga och materiella trygghet. Personer som har växt upp under utomordentligt trygga förhållanden kan därför förväntas ge uttryck för tolerans gentemot avvikande grupper liksom en prioritering av mjuka politiska värderingar som yttrandefrihet, deltagande demokrati eller ett ekologiskt hållbart samhälle. Teorin har testats med hjälp av World Values Survey, som omfattar periodiskt återkommande intervjuundersökningar i fler än 80 länder. Florida (2002) använder sig av Ingleharts teori som en av flera utgångspunkter i sin teori kring toleransens roll för att attrahera den kreativa klassen. Florida har blivit speciellt känd för sitt gay index, där han med hjälp av statistisk analys visar att stadsregioner som attraherar homosexuella också tenderar att attrahera kreativa personer och högteknologisk industri. Den relativa acceptansen av en homosexuell livsstil kan signalera en regions toleransnivå, även om homosexuella inte nödvändigtvis är mer kreativa än heterosexuella. Florida argumenterar för att tolerans gentemot homosexuella är en speciellt tillförlitlig indikator på den allmänna tolerans som uppmuntrar till kreativitet och ovanliga livsstilar. Florida har också använt sig av andra mått på regional tolerans dels det så kallade bohem-indexet, som visar andelen kulturarbetare i relation till arbetskraften, dels det så kallade mosaik-indexet, som reflekterar andelen alternativt mångfalden av invandrare. David Andersson (2008) utvecklar hypotesen att toleransnivån i ett samhälle är en avspegling av ekonomins komplexitet. Med stigande komplexitet blir avvikelser från olika normer mer lönsamma, vilket ökar de ekonomiska incitamenten för en tolerant värderingsstruktur. Andersson (2011) visar att det finns ett starkt empirisk samband mellan acceptans av homosexualitet och olika indikatorer på socioeko nomisk utveckling, däribland FN:s Human Development Index och olika mått på frihet från korruption samt yttrandefrihet. 11

14 I Sverige har Åke E. Andersson och Peter Sylwan (1997) argumenterat för att kunskapssamhället innebär en kosmopolitisk och tolerant världsåskådning. Empiriska resultat från tidigare svenska värderingsundersökningar visar att en global orientering och acceptans av invandrare är speciellt vanliga bland välutbildade unga kvinnor (Andersson, Fürth och Holmberg, 1997). En anledning till att tolerans gentemot homosexuella har betonats mer än andra typer av tolerans är att det empiriska sambandet med utvecklingsnivå har visat sig vara speciellt starkt, vilket främst torde bero på att synen på homosexualitet är mindre konjunkturkänslig än till exempel synen på invandrare. En större befolkningsandel tenderar att uttrycka sig negativt om invandrare under perioder med hög arbetslöshet, eftersom invandrarna ofta uppfattas som konkurrenter på den lokala arbetsmarknaden. På samma sätt påverkas toleransen gentemot muslimer av islamistiskt motiverade terrorcykler, samtidigt som muslimer ofta ses som liktydiga med invandrare, åtminstone i Västeuropa. Men även de mer konjunkturkänsliga toleransmåtten har statistiskt signifikanta samband med ekonomisk utvecklingsnivå liksom med olika mått på relativ urbanisering. 12

15 Skånes kreativa kapacitet slutsatser 13

16 14

17 Skånes kreativa kapacitet slutsatser Kartläggningarna och analyserna som gjorts i denna rapport visar på ett Skåne som är i högsta grad tudelat. Det finns välmående och ekonomiskt framgångsrika delar i sydvästra Skåne som i hög grad karaktäriseras av både kreativitet och tolerans. Exempel på detta är Malmö och Lund och till viss del relativt närliggande platser. Detta är också platser som ligger väl till med avseende på kreativa yrkeskategorier. Samtidigt visar studierna på att Skånes östra delar ligger avsevärt sämre till, både vad gäller tolerans och kreativitet. En mycket stor utmaning för Skåne som region kommer att bli hur man ska tackla denna tudelning. Till stor del handlar det om att öka attraktiviteten för såväl människor som företag. Själva kartläggningarna presenteras i efterföljande kapitel. Skåne och den kreativa klassen Den kommun som toppar listan över andelen yrkesverksamma i den kreativa klassen i Skåne är inte oväntat Lund. Lund har av naturliga skäl god draghjälp av universitetet. På andra plats ligger Lomma, som delvis har draghjälp av sin strategiska placering i relation till både Lund och Malmö, men som också är bas för Alnarps lantbruksuniversitet. På tredje plats ligger Malmö, som utgör den största marknaden i Skåne idag, inte minst genom sin koppling till Köpenhamn och därmed till den främsta ekonomiska motorn i regionen. I botten av tabellen över kreativa klassen finner vi Tomelilla, Östra Göinge samt Örkelljunga. Tomelillas ekonomi bygger i högre grad på exempelvis jordbruk och turism, där det sistnämnda ofta är en drivkraft för mer traditionella servicejobb. Både Örkelljungas och Östra Göinges ekonomi bygger på en mer traditionell tillverkningsindustri, vilket ofta inte medför någon högre grad av kreativa yrken. Den kreativa klassen i Skåne ur ett internationellt perspektiv Skåne hade 2008 en andel inom kreativa klassen om 43,57 procent. Andelen superkreativa var 18,64 procent och andelen yrkesverksamma inom kreativa näringar var 24,93 procent. I ett nordamerikanskt perspektiv placerar detta Skåne högt upp på rankinglistan i nivå med metropolitan areas (det amerikanska uttrycket för en arbetsmarknadsregion) som Boulder, Washington DC, Boston samt Ottawa i Kanada. Det är en mycket hög nivå som placerar Skåne på en topp 10-nivå i en nordamerikansk kontext där fler än 400 regioner ingår. När det gäller den superkreativa klassen ligger Skåne i nivå med nordamerikanska regioner som kanadensiska Toronto, Montreal och Guelph, eller amerikanska Charlottesville, Austin eller Ann Arbor samtliga på en topp 20-lista i ett nordamerikanskt perspektiv. Slutligen, när det gäller yrkesverksamma inom kreativa näringar, ligger Skåne på en topp 10- nivå, med liknande andelar som i Boston, Washington DC, Trenton och Stamford alla regioner med mycket höga andelar av kreativa yrken och med stark regional tillväxt. Skåne ligger med andra ord mycket väl till ur ett internationellt perspektiv. Det framstår dock som relativt klart att Skåne som region är tudelad. Vissa kommuner ligger väldigt väl till, som Malmö, Lund, Lomma och Helsingborg, inom samtliga yrkeskategorier. Andra kommuner återfinns lika ofta i slutet av 15

18 tabellerna med de lägsta andelarna av kreativa yrkesandelar. Exempel på detta är Östra Göinge, Tomelilla, Örkelljunga och Höör. Detta bör vara alarmerande för de kommuner som återfinns i botten att deras andelar inte bara är låga, utan också oftast minskar över tid. Det är alltså viktigt att se resultaten ur ett mer holistiskt perspektiv. Skånsk tolerans i nivå med Tyskland och Finland Sveriges vuxenbefolkning är enligt World Values Survey världens mest toleranta. Sverige kan sägas vara det mest toleranta landet inom ett mycket tolerant kluster som förutom Sverige omfattar övriga Skandinavien, Nederländerna och Canada. Resultaten från den skånska ungdomsundersökningen visar att unga skåningar inte kan klassificeras som tillhörande samma grupp. Däremot ligger de skånska resultaten ganska nära det västeuropeiska genomsnittet, inklusive svenska grannländer som Tyskland och Finland. Tabell A sammanfattar hur mycket större andel som är intoleranta bland skånska ungdomar jämfört med Sverige som helhet enligt 2006 års intervjuundersökning. Den omfattade 808 vuxna svenskar över 18 år (World Values Survey, 2006). Studien ger också motsvarande multipler för Malmö och Lund, som på många sätt avviker från resten av Skåne. Tabell A: Intolerans (%) mot olika grupper bland skånska ungdomar år 2009 jämfört med den svenska vuxenbefolkningen år 2006 (Sverige = 1) Grupp Sverige Lund Malmö Skåne Invandrare Judar Annat språk Annan ras Annan religion Homosexuella Aidssjuka Ogifta par Romer Muslimer Genomsnitt 1 3 3½ 5 Tabell A visar att andelen intoleranta är ungefär fem gånger större bland skånska gymnasieungdomar än bland vuxna svenskar i allmänhet. Framförallt finns det en betydlig överrepresentation av ungdomar som är intoleranta mot invandrare och judar jämfört med befolkningen i stort. Även i Lund och Malmö finns det en större andel intoleranta ungdomar än bland den svenska vuxenbefolkningen; man kan säga att sydvästra Skåne ligger halvvägs mellan resten av Skåne och resten av Sverige. Man bör samtidigt inte dra förhastade slutsatser på grundval av tabell A. Undersökningsresultaten visar trots allt att en stor majoritet av de skånska ungdomarna måste betecknas som toleranta. Ungefär tre fjärdedelar av Skånes ungdomar har en tolerans mot avvikande egenskaper som är typisk för det framväxande postindustriella kunskapssamhället: de är toleranta mot minst nio av de tio grupperna. De flesta i den toleranta gruppen är i enlighet med förväntan inriktade på fortsatta studier efter gymnasiet. 16

19 Skånes ungdomar har värderingar från industrisamhället I regionen finns det emellertid också en tämligen stor andel ungdomar som har värderingar som bättre harmonierar med industrisamhället. Sådana värderingar förekommer överallt, men andelen är större bland skånska ungdomar än bland svenskar i största allmänhet. Man skulle kunna kalla deras värderingar för bruksortsvärderingar. Andra undersökningar har visat att dessa värderingar tenderar att vara speciellt vanliga bland lågutbildade svenska män med starka rötter i hemorten och arbete inom tillverkningsindustrin (Andersson, Fürth och Holmberg, 1997). Den skånska ungdomsundersökningen visar att denna grupp är som allra störst bland manliga gymnasiestuderande med europeisk bakgrund som studerar på yrkesinriktade linjer. Gruppen visar sig emellertid vara betydligt mer intolerant än vad grupper med annars likartade egenskaper har visat sig vara i tidigare svenska undersökningar. Runt en femtedel av männen på yrkesinriktad linje vill undvika kontakter med alla grupper som avviker från majoriteten i etniskt, sexuellt eller kulturellt avseende. En mindre grupp verkar bestå av invandrare som vill bevara muslimska värderingar. Liksom bland etniska européer med bruksortsvärderingar är värderingsstrukturen framförallt vanligt förekommande bland manliga studerande. I genomsnitt vill till exempel 36 procent av de unga männen med utomeuropeisk bakgrund undvika homosexuella grannar, jämfört med 14 procent av de unga kvinnorna med samma bakgrund. I kvantitativa termer är gruppen klart minst av de tre identifierbara grupperna: mindre än fem procent av hela Skånes ungdomsgeneration, med kanske upp mot en tioprocentig andel i de mest invandrartäta kommunerna. Sydvästra Skåne värderingsmässigt gynnat Om speciellt kvinnor på studieförberedande linjer tenderar att ha värderingar och toleransnivåer som passar bra ihop med det kreativa postindustriella samhället, finns det också kommuner som utmärker sig som mer gynnade i den pågående strukturomvandlingen. Det gäller framförallt kommuner med höga andelar av sysselsättningen i kreativa och superkreativa yrken. För vissa typer av tolerans är det också fördelaktigt att ha en stor befolkningsandel med utländsk bakgrund. Det sydvästra hörnet med Lund och Malmö i spetsen är värderingsmässigt gynnade genom att erbjuda toleranta miljöer som stimulerar till kreativitet och innovation, men även Höganäs och Trelleborg är genomgående toleranta. Vissa kommuner, speciellt Vellinge och Landskrona, visar sig ha relativt få intoleranta ungdomar i vissa dimensioner men många intoleranta i andra avseenden. I Vellinge är man förhållandevis tolerant mot homosexuella och personer av annan ras, men intolerant mot muslimska invandrare. I Landskrona är man däremot relativt tolerant mot muslimska invandrare, men intolerant mot homosexuella och aidssjuka. Värderingsproblemet torde vara värre för Landskrona, eftersom ett stort antal empiriska undersökningar har visat att intolerans mot homosexuella har ett ännu starkare negativt samband med ekonomisk utveckling än synen på invandrare eller muslimer. Största intoleranta kommunerna i nordväst I nordvästra Skåne finns de mest intoleranta större kommunerna Helsingborg och Ängelholm. Dessa båda kommuner har intoleransandelar som är nästan lika höga som det skånska genomsnittet för yrkesinriktade linjer, och betydligt högre andelar än vad som skulle förutspås på basis av deras respektive yrkesstruktur. En möjlig förklaring kan vara ovanligt segregerade etniska och socioekonomiska grupper. Någon definitiv slutsats kan man emellertid inte komma fram till på grundval av 17

20 resultaten från enkätundersökningen eller från diverse kommunala genomsnitt för socioekonomiska variabler. Florida (2002) och Andersson (2011) pekar på att tolerans gentemot homosexuella är en speciellt god indikator på ekonomisk utvecklingspotential. I den mån detta stämmer är Lund Skånes värderingsmässigt mest gynnade kommun medan Eslöv och Landskrona är de mest missgynnade. Men detta betyder inte att tolerans mot homosexuella är den enda typen av tolerans som betyder något. Det är snarare så att tolerans mot homosexuella har visat sig vara den mest robusta indikatorn på den underliggande toleransnivån inom ett geografiskt avgränsat område. Tolerans har blivit speciellt viktig för den regionala konkurrenskraften i det postindustriella samhället därför att kreativitet och innovationsrikedom har blivit viktigare för näringslivet, delvis beroende på kortare produktcykler. Men det beror också på att varors estetiska egenskaper har blivit mer centrala i företagens produktutveckling liksom i individernas konsumtionsval. Den amerikanska samhällsdebattören Virginia Postrel (2003, s. 63) talar om nya sociala attityder mot kulturella minoriteter, konformism och individualism. Att behandla alla lika betyder nu att man erkänner individers rätt att vara sig själva, inklusive friheten att välja sin egen smak. Det personliga uttrycket... besegrar ortodoxa sociala normer. När svarta ger sig själv rätten att klä sig i Afrikainspirerade kläder eller frisyrer beror deras framgång inte främst på mindre rasism utan på större tolerans i allmänhet. I stället för att upprätthålla den enda stilens väg har den sociala normen blivit att diktera mångfald. Postrels tes är att estetisk kreativitet undertrycktes i industrisamhället eftersom en anti-estetisk ideologi delades av religiösa puritaner, akademiska marxister och framförallt av teknokratiska män i politik och näringsliv. Postrel ger även en beskrivning av industrisamhällets konformism som både summerar toleransens betydelse och kärnan i de kvardröjande maskulina bruksortsvärderingarna: så sent som 1983 beskrev en modekritiker Armanikostymer som uttryck för en stil som med bestämdhet är homosexuell, och därför mindre intressant för genomsnittliga yrkesverksamma män, som är rädda för att verka feminina om de inte klär sig så att de inte syns Stor variation i Skåne Studien visar att det råder ett samband mellan kreativitet och tolerans å ena sidan, och regional socioekonomisk utveckling å andra sidan. Den visar också på en stor variation inom Skåne. De sydvästra delarna av Skåne, som ligger bäst till avseende kreativitet och tolerans, är också de delar med bäst uppkoppling till Danmark. Eftersom marknadsstorlek idag är en mycket viktigt komponent för att skapa mångfald och kreativitet, kan Skåne förvänta sig en fortsatt god utveckling på ett redan gott läge. Utvecklingen bör dessutom gå åt att integrera de svenska regionerna i så hög grad som möjligt. Detta åstadkommer man genom att exempelvis hålla pendlingskostnader på en låg nivå och genom att förenkla regler och institutionella hinder för en gemensam arbetsmarknad över nationsgränserna. Till viss del ligger sådant förändringsarbete på nationell nivå, men det bör vara en prioritet i Skåne att driva fram sådana förenklingar. Men fortfarande kvarstår problematiken för den stora andel kommuner som hamnat på efterkälken i Skåne. Analysen visar att det i hög grad handlar om kommuner som inte lyckats ställa till den nya tidens ekonomi. Det de eftersläpande kommunerna har gemensamt är att de i hög grad fortfarande är beroende av traditionell tillverkningsindustri en sektor som minskar i relation till service- och kunskaps sektorerna. Kartläggningen visar att det finns en rad kommuner i Skåne som i princip konstant ligger på lägre nivåer 18

21 än både Skånes och landets genomsnitt, oavsett om man mäter kreativa yrken, toleransnivåer eller socioekonomiska indikatorer. Arbetstillfällen påverkar yrkesgrupperna Rent generellt finns det ofta ett samband mellan industrins struktur och de yrkesgrupper man finner i en region. Spelar det då någon roll hur dessa strukturer ser ut? I princip sker den högsta tillväxten i regioner som har ställt om sin regionala ekonomi från traditionell tillverkning och mer standardiserad service till en högre grad av kunskapsintensiv produktion. Exempel på detta är Malmö, Lund och Helsingborg. De individer som arbetar inom kunskapsintensiv industri har oftast en högre utbildningsnivå och yrkena som återfinns här bygger ofta på en högre grad av självständighet och kreativitet. Viktigt är också att detta är yrken som ger högre lön, vilket hjälper till att driva den regionala ekonomin. Högre skatteintäkter är en effekt, mer omfattande köpkraft en annan. Det ger i praktiken en möjlighet för kommunen att tillhandahålla en bättre offentlig service. Dessutom innebär en starkare köpkraft ett bättre underlag för att skapa andra arbetstillfällen inom servicesektorn, till exempel jobb i affärer, restauranger och kaféer. I förlängningen innebär detta också en större mångfald och diversitet i staden och i regionen. Det är i sin tur attraktivt för andra högutbildade och kreativa individer när de väljer mellan möjliga boendeorter. En initialt hög nivå medför därför ofta, men inte nödvändigtvis, en god utveckling, medan en lägre nivå ofta innebär att individer både lämnar kommunen och har svårt att locka till sig nya individer utifrån. Vad betyder det här för Skåne? Frågan blir nu hur dessa perspektiv kan appliceras på Skåne och dess kommuner. En central del är hur man kan koppla samman den positiva utvecklingen i de sydvästra delarna med regionens nordöstra delar. Här spelar sannolikt kommunikationsinfrastrukturen en central roll. Forskning har visat att ungefär 90 procent av svenska folket är villiga att pendla upp till 45 minuter enkel resa dagligen. De kommuner som kan koppla ihop sig med de stora regionala, ekonomiska motorerna på ett effektivt sätt kommer troligen att klara sig relativt bra. Detta styrks av SCB s demografiska rapport (2003:2). I rapporten framgår att ett av de stora dragen i de mellanregionala flyttströmmarna i Sverige är att i åldrarna strax före 30 år flyttar barnfamiljer från storstäder och regioncentra till mindre kommuner av förortskaraktär inom pendlingsavstånd till den större kommunen. De mindre kommunernas attraktivitet byggs här upp av tillgänglighet till ett större regioncentra med ett brett utbud av konsumenttjänster och arbetstillfällen i kombination med en bra lokal boendemiljö. En fördel som dessa platser har är att de ofta kan erbjuda relativt sett billiga bostäder. Om vi tittar på svenska flyttmönster ser vi att flyttströmmar ofta kan relateras till olika livsstadier. Den första flyttströmmen går vid års ålder, när en stor mängd individer flyttar för att få tillgång till utbildning vid främst universitets- och högskoleorter. Nästa flyttström går vid cirka 25 års ålder då många individer avslutar sin utbildning och flyttar in till stadskärnorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det tredje och sista stora flyttströmmen går när dessa individer skaffar barn och flyttar ut från storstäderna. I regel flyttar de då till förorter till storstäderna, eftersom man har vant sig vid det utbud och den mångfald som storstäder erbjuder, men behöver ett större boende som i de större städerna innebär en mycket hög kostnad. För Skånes kommuners del innebär det att man måste se till att vara ett attraktivt alternativ i samband med dessa flyttströmmar. Lund, Helsingborg och Malmö har en relativ fördel genom att samtliga 19

22 orter erbjuder en högre utbildning och därmed blir ett naturligt mål för den första flyttströmmen. För de orter som inte har en högre utbildning, kan man på olika sätt ändå arbeta med att vara ett attraktivt alternativ genom att exempelvis erbjuda billigare boenden och goda kommunikationsmöjligheter. Sannolikheten för att behålla dessa individer ökar givetvis om de har bott på orten under sina utbildningsår. De mindre kommunerna har troligen svårare att attrahera den andra flyttströmmen den in till storstädernas stadskärnor. Det sker i en period i livet då individerna ofta saknar barn och har ganska mycket tid till den upplevelsekonsumtion som städerna kan erbjuda. Däremot bör de mindre kommunerna, som har god uppkoppling till de större ekonomiska motorerna i regionen, ha ett fördelaktigt läge när den tredje flyttströmmen går. De kommuner som då kan erbjuda ett bra boende till ett relativt sett lägre pris i en stadsmiljö som är attraktiv och har god öppenhet och toleransnivå har en bra chans att stå sig i den framtida regionala utvecklingen. Man ska komma ihåg att de individer som kommer med denna flyttström har vant sig vid det utbud och den mångfald som finns inne i storstadens kärna. Kommuner med hög intolerans och låg öppenhet framstår sällan som attraktiva alternativ för individerna som kommer med den tredje flyttvågen. Kommunen bör också se till att hålla hög kvalitet på det som är platsspecifikt och som är svårt att konsumera på annat håll, till exempel grundskolan. Till skillnad från gymnasieskolan har föräldrar begränsad möjlighet att skicka iväg barn i lägre åldrar till en angränsande kommun för att låta dem gå i en skola av högre kvalitet. Forskning har också visat att estetiskt tilltalande platser har en stark påverkan på hur nöjda individer är med sin plats samt hur sannolikt det är att de ska stanna kvar (Florida, Mellander, Stolarick, 2010). Genom högre attraktivitet för individer och företag finns också en potential för högre regionala inkomstnivåer. Detta kan vara en drivkraft för konsumtion och lokalt företagande, genom ökad efterfrågan på hantverkshjälp, hårklippningar, restaurang- och kafébesök, med mera. Denna konsumtion kan också innebära att en rad arbetstillfällen skapas inom den idag snabbt växande tjänstesektorn. Medan många tillverkningsjobb ofta riskerar att outsourcas till låglöneländer, tenderar tjänster att vara med platsspecifika i den bemärkelsen att de kräver att säljare och köpare träffas på samma plats. Det är därför betydligt svårare att utlokalisera produktionen av en hårklippning än produktionen av en mer traditionell tillverkningsvara. 20

23 Att attrahera den kreativa klassen 21

24 22

25 Att attrahera den kreativa klassen Den skeva fördelningen av kreativa klassen i Skåne är på intet sätt unik. Distributionen av högutbildade är skevt fördelad inom i princip i alla länder. Eftersom dessa talanger utgör en attraktiv grupp har mycket forskning ägnats åt hur man blir en mer attraktiv plats. Richard Floridas egen forskning på området har visat att den livsstil som platsen kan erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans, påverkar attraktionskraften. Det gäller att skapa en levande stad där det händer saker. En stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Florida är starkt inspirerad av Jane Jacobs och hennes synpunkter på hur man kan utforma stadskärnan för att bättre åstadkomma en sådan plats. Förutom utformningen av den fysiska planeringen av staden, finns det också en rad andra kvaliteter som attraherar. Relativt ny forskning visar att stadens skönhet och estetiska utformning har stor påverkan på hur individer trivs. Det påverkar också sannolikheten för att man ska vilja stanna kvar. Att ha många olika typer av tjänster gör också att platsen framstår som mer attraktiv. Med andra ord har tjänstesektorn en dubbel betydelse dels är det en sektor som växer och där det skapas många nya arbetstillfällen, dels utgör den en del av ekosystemet i en attraktiv stad. Det handlar om att ha många olika typer av restauranger att välja bland, att ha en variation när det gäller shopping, en mångfald då det gäller kulturutbud, med mera. Öppenhet och tolerans attraherar kreativitet Toleranta miljöer antas attrahera talanger och stimulera kreativitet, vilket i sin tur attraherar teknologiföretagen. I stora drag bygger resonemanget på antagandet att platser med god tillgång till välutbildad och kreativ arbetskraft attraherar företag. Individerna drar till sig företag snarare än tvärtom. Det innebär i sin tur att en regions attraktivitet är en viktig egenskap. Styrkan och riktningen på dessa samband beror på hur lång tid man talar om och på hur stora områden man tar in i kalkylen. Senare analyser pekar på en långsiktig tendens att den kvalificerade arbetskraftens bosättning avgör företagens lokaliseringsval. 1 Floridas teoribildning poängterar öppenhet och tolerans som en betydande del av en regions förmåga att attrahera kreativa människor. Toleranta miljöer kännetecknas av låga inflyttningshinder för kompetenta personer. På sikt skapas en positiv regional utveckling. Det finns ett antal studier som ger stöd för hypotesen att toleranta miljöer ger tillväxt. Ottaviano och Peri (2002) studerar sambandet mellan invandrare och regional utveckling. 2 Hypotesen är att invandrare har komplementära kunskaper och erfarenheter och att de kan ge en region betydande produktionsfördelar. Genom en ekonometrisk analys av data från städer i USA visar författarna att det finns positiva samband mellan löner, fastighetspriser och diversitet med avseende på invånarnas födelseland. Florida och Gates (2001) approximerar tolerans med det så kallade Gay-index och finner ett positivt samband med regional utveckling. Inglehart och Norris (2003). Sociologen Inglehart och ekonomen Welzel (2005) finner att tolerans är ett kärnvärde i avancerade ekonomier med hög BNP per capita och tillväxt. 1 Ett skäl till detta är att avancerade ekonomier får ett allt större inslag av tjänster. Tjänstebranscher har normalt ett större behov närhet till marknader. Vidare är högutbildad och kreativ arbetskraft generellt sett mer betydande för tjänsteföretag än för traditionell fabrikstillverkning. 2 En stor koncentration av immigranter i en region kan tolkas som en indikation på att regionen erbjuder en tolerant miljö. 23

26 Studien baseras på forskning med data över mer än 60 länder från fyra årtionden. Deras forskning tyder också på att öppenhet gentemot homosexuella är en bra indikator på ett lands generella toleransnivå. Page (2007) presenterar ett generellt ramverk för hur olikheter bland människor skapar innovationskraft och ekonomisk utveckling. En positiv utvecklingspiral Frågan om orsak och verkan är komplicerad ur såväl teoretiska som empiriska perspektiv. I ett regionalt perspektiv är frågan om jobs follow people eller people follow jobs och kopplingen till resonemanget om kreativa individer och tolerans en viktig byggsten för klargöra orsaksmönstren. En rumslig koncentration av kreativa individer samt individer med hög utbildningsnivå kan dessutom stimulera öppenhet och tolerans. De variabler som är av intresse förändras i mycket långsamma processer vilket gör att effekter av en ökning eller minskning av till exempel tolerans är svåra att mäta statistiskt. 3 Man bör därför se på sambanden som en avspegling av ömsesidiga beroenden mellan olika regionala egenskaper. De ömsesidiga beroendena innebär att man kan beskriva utvecklingen som en självförstärkande process där olika regionegenskaper stimulerar varandra. Exempel på självförstärkning är klusterbildningar, där en ansamling av företag i en bransch attraherar stödtjänster och specialiserad arbetskraft som i sin tur gör regionen eller kommunen mer attraktiv för företag i samma bransch. Figuren nedan illustrerar sådan form av positiv utvecklingsspiral med ömsesidiga beroenden. Stora marknader (exempelvis Köpenhamn och Malmö) attraherar arbetskraft som i sin tur attraherar företag. Företagen skapar arbetstillfällen vilket gör att marknaden för olika former av service växer och blir mer attraktiv för arbetskraft. Utvecklingen av Sveriges storstadsregioner de senast årtiondena kan med framgång förklaras med den typ av självförstärkande process som Figur 1 återspeglar. Marknadstillgänglighet (storlek) Arbetstillfällen Arbetskraft Företag Figur 1. Självförstärkande regional utveckling genom ömsesidiga beroenden. 3 Samtidigt är det problematiskt att hitta exogena variabler som kan användas som instrument för att lösa endogeneitetsproblem. 24

27 Vilka regionegenskaper bygger attraktivitet? Platsegenskaper spelar självklart en stor roll för att förklara en regions utveckling. Generellt gäller att en regions attraktivitet skapas av både arbets- och konsumtionsmotiv. Regionen ska erbjuda tillgänglighet till arbeten men också möjlighet till konsumtion av kultur, vackra miljöer, och så vidare. Modern forskning pekar på att det senare konsumtionsmotivet blir allt viktigare. Edward Malecki, ekonomgeograf vid Ohio State University (USA), har nyligen dokumenterat hur den regionala utvecklingspolitiken alltmer fokuserar på att bygga upp regional attraktivitet för att attrahera kompetens och kapital. Han menar också att regioner idag i stor utsträckning konkurrerar med varandra om rörliga produktionsfaktorer. I detta sammanhang påvisar han att regioner och städer satsar alltmer på marknadsföring, samt på att ligga bra till i olika typer av rangordningar. I liknande anda har författare såsom Florida (2002a, b) och Nevarez (2003) betonat betydelsen av regionala kvalitetsattribut för regioners förmåga att attrahera kompetens. 4 The latest priority is being placed on attracting mobile workers and mobile investments. Creative workers are the core of the knowledge economy [.] Knowledge metrics, innovation indices and report cards are increasingly common, each seemingly developed to sort the list of places in a different order. Lists or league tables of the best place to live, to retire and to visit are key features of economies or societies whose factors of success are highly mobile [.] Competition among places involves more than marketing or attempting to sell them. It involves the enhancement or improvements in the attributes that make it possible to attract and keep investments and migrants that is, to become sticky places. (Malecki, 2004 p.1101 & 1103). Vad är då kvalitetsattribut? I tidiga artiklar om betydelsen av kvalitetsattribut fokuserade man ofta på av naturen givna faktorer såsom klimat, närhet till skog, sjöar, med mera. Idag menar man dock att kvalitetsattribut består av mer än så. I en rad studier har Edward Glaeser, professor vid Harvard (USA), med olika medförfattare studerat betydelsen av kvalitetsattribut för regioners attraktivitet och tillväxt. Hans forskningsteam menar att det finns fyra särskilt viktiga kvalitetsattribut, (Glaeser et al, 2001): Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror. Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper. Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och dagis). Kvaliteten på infrastrukturen ( speed ). Mot denna bakgrund menar Glaeser et al (2001) att konsumtionsmotivet, med avseende på alla fyra kvalitetsattributen, blir allt viktigare för regional attraktivitet och tillväxt: as human beings continue to become richer, quality of life will become increasingly critical in determining the attractiveness of particular areas. After all, choosing a pleasant place to live is among the most natural ways to spend one s money. 4 Kvalitetsattribut används här som en svensk översättning av det engelska begreppet amenities. 25

28 Liv och rörelse skapar tillväxt Vad finns det då för trender som motiverar en sådan ståndpunkt? Även om de trender som ligger bakom de ovannämnda ståndpunkterna återfinns i Europa bygger de framförallt på regionalforskning i USA. Glaeser et al (2001) pekar speciellt på två trender: 1. Tillväxten av omvänd pendling ( reverse commuting ). Under perioden har andelen omvända pendlare mer än fördubblats. 5 Omvända pendlare bor centralt i en stad (eller region) men har sin arbetsplats i ytterområdena. Här menar författarna att eftersom man generellt sett betalar en högre hyra för att bo centralt, och därmed längre ifrån sin arbetsplats, är den naturliga förklaringen en stark efterfrågan av de konsumtionsmöjligheter (konsumtionsmotivet) som finns i staden (regioncentrat). 2. Städer och regioner med höga kvalitetsattribut uppvisar en stark befolkningstillväxt. Författarna skapar ett index över regioners kvalitetsattribut 1980 och testar sedan sambandet mellan detta index och befolkningstillväxten de kommande 10 åren, Man finner ett starkt samband mellan detta index över kvalitetsattribut och befolkningstillväxt. Utöver dessa två övergripande trender påvisar även författarna att det finns indikationer på att efterfrågan på regionala kvalitetsattribut ökat över tiden. För att behandla denna fråga utgår författarna från en enkel men etablerad princip. Utgångspunkten är att attraktiva regioner med höga löner och höga kvalitetsattribut måste ha högre bostadspriser. I en jämvikt kan detta samband uttryckas på följande sätt: lönepremie + premie för kvalitetsattribut = bostadsprispremie Ekvationen innebär att man principiellt kan mäta premien för kvalitetsattribut genom att studera skillnaden mellan lönepremien och bostadsprispremien. 6 Om bostadsprispremien är högre än lönepremien kan skillnaden hänföras till kvalitetsattributspremien. Författarnas huvudsakliga poäng är dock att om skillnaden mellan bostadspris- och lönepremien ökar över tiden innebär detta en ökad attraktivitet som inte förklaras av ökande löner. Genom att studera regional data på löner och huspriser i USA, England och Frankrike finner man tydliga indikationer på att kvalitetsattribut har blivit viktigare över tiden, särskilt i USA. I England och Frankrike är trenderna något osäkrare men är tydliga för storstadsområdena, särskilt Paris och London. Richard Floridas forskning pekar i samma riktning. Det gäller att skapa en levande stad, där det händer saker en stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Florida är starkt inspirerad av Jane Jacobs och hennes synpunkter på hur man kan utforma stadskärnan för att bättre åstadkomma en sådan plats. Till viss del handlar det ett samspel mellan byggnationen i stadens centrum och det som erbjuds i form av varor och tjänster. Gemensamma faktorer för attraktiva städer 1. För det första ska staden tillhandahålla många olika typer av så kallade primära funktioner, det vill säga funktioner som gör att individer dras dit per automatik och som gör att många vistas i området. Det kan röra sig om olika typer av arbetsplatser, banker, bibliotek och skolor. När många primära funktioner finns samlade tenderar de så kallade sekundära funktioner att till- 5 Bygger på pendlingsdata över storstadsområden i USA. 6 I detta sammanhang ska det noteras att en rad studier påvisar att lönerna är högre i storstadsområden, se t.ex. Glaeser och Maré (2001) samt Rauch (2001). Ett sådant samband finns även i Sverige. 26