talang, tolerans och den kreativa klassen Sammanfattning

Transkript

1 talang, tolerans och den kreativa klassen Sammanfattning

2 Skånes kreativa kapacitet talang, tolerans och den kreativa klassen Detta är en sammanfattning av rapporten Skånes kreativa kapacitet talang, tolerans och den kreativa klassen. Rapporten är ett gemensamt uppdrag från Strukturbild för Skåne tillsammans med Näringsliv Skåne, Region Skåne med syfte att stärka Skånes attraktionskraft. Uppdragsgivare Region Skåne: Therese Andersson, Strukturbild för Skåne, Avdelningen för regional utveckling Maria Lindblom, Näringsliv Skåne Forskare/författare: Docent Charlotta Mellander, Ledare för Prosperity Institute of Scandinavia, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Docent Martin Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Associate Professor, David Andersson, Institute of Public Affairs Management, National Sun Yat-sen University, Kaohsiung, Taiwan (textförfattare) Ph.D. Candidate, Zoltan Kettinger, Department of Business Management, National Sun Yat-sen University, Kaohsiung, Taiwan (kartritare) TemaPM: Kreativitet och tolerans Textbearbetning: Peter Johansson, Givakt samt Therese Andersson, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne Grafisk Form: Nina Steiner, Näringsliv Skåne Omslagsfoto: skane.com Åsa Sillén Foto: sid 1 och 4 skane.com Bengt Flemark, sid 2 skane.com Lasse Davidsson, sid 7 skane.com Martin Lindeborg Tryck: Prinfo Grafiskt Center Upplaga: ex Utgiven av Region Skåne, Avdelningen för Regional utveckling och Näringsliv Skåne

3 Hur ökar vi Skånes attraktionskraft? Under 2010 fick Internationella Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att kartlägga Skånes kreativa kapacitet avseende talang, tolerans och den kreativa klassen. Kartläggningen visar ett tudelat Skåne. Sydvästra Skåne är välmående och ekonomiskt framgångsrikt, kreativt och tolerant. Samtidigt får Skånes östra delar avsevärt sämre betyg, både vad gäller tolerans och kreativitet. En stor utmaning för Skåne som region blir att tackla denna tudelning. Den skeva fördelningen av kreativa klassen i Skåne är inte unik. Högutbildade och kreativa människor är ojämnt fördelade i många andra länder. Eftersom den kreativa klassen är en mycket eftertraktad grupp, har mycket forskning ägnats åt hur en plats blir mer attraktiv. Vad gör en plats attraktiv? För knappt tio år sedan kom Richard Floridas bok Den kreativa klassens framväxt. Sedan dess har den blivit ett av de mest citerade verken inom urban utveckling. Boken fick stor uppmärksamhet eftersom den satte kreativitet i relation till regional utveckling. Richard Florida menar att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft och att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla de tre T:na Talang, Teknologi och Tolerans. Edward Glaeser, professor vid Harvard, USA, har studerat betydelsen av kvalitetsattribut för regioners attraktivitet och tillväxt. Hans forskningsteam lyfter fyra saker som särskilt viktiga: Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror. Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper. Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och dagis). Kvaliteten på infrastrukturen. 1

4 Attraktionskraften påverkas av den livsstil som en plats erbjuder. Det gäller att skapa en levande, öppen och tolerant stad där det händer saker och där olika sorters människor vistas och där det finns utrymme för nya möten. Ny forskning visar att stadens estetiska utformning också har stor påverkan på hur individer trivs. Sannolikt påverkar det också viljan att stanna kvar. Storleken på tjänstesektorn är en annan viktig del av ekosystemet i en attraktiv stad. Många restauranger och barer, ett varierat kultur utbud och bra shopping höjer värdet. Det finns forskning som pekar på att konsumtionsmotivet blir allt viktigare. Den kreativa klassen När Richard Florida gav ut sin bok 2002 var han starkt inspirerad av tidigare verk som visade på att det hade uppkommit en ny social klass kunskaps arbetarna. Dessa går att finna inom en rad olika industrier, exempelvis forskning, teknologi, konst, kultur, underhållning, och andra kunskapsintensiva industrier. Det är en grupp som har vuxit i andel sedan början av 1900-talet, från cirka 5 10 procent av arbetskraften, till mer än en tredjedel i slutet av århundradet. Hos Florida fick individerna en starkare betydelse för regional utveckling. Ju större andel kreativa och kunniga individer som samlas på en plats, desto större sannolikhet för nya innovationer. Dessutom är de i sig själva en magnet för växande, kunskapsintensiva industrier. Den kreativa klassen är individer som i hög grad får betalt för att tänka. Det är individer som kommer till jobbet varje morgon och vars huvudsakliga input i produktionsprocessen är kunskap eller kreativitet. Yrkesgrupperna i kreativa klassen valdes ut baserat på att de i genomsnitt använde en högre grad av kunskap och tankeverksamhet i sin yrkesutövning. De grupper som inkluderades var: 1. matematiker och programmerare 2. arkitekter och ingenjörer 3. forskare 4. yrken relaterade till utbildningsverksamhet och bibliotek 5. konst, design, underhållning, sport och media 6. chefer 7. affärs- och finansyrken 8. jurister 9. sjukvårdsyrken och sjukvårdstekniker 10. kvalificerade säljare 2

5 Florida aggregerade dessa yrken i två grupper, där 1-5 utgör den så kallade superkreativa klassen och 6-10 är s.k. yrkesverksamma i kreativa näringar (eng. creative professionals ). Skillnaden mellan de två är att den sistnämnda gruppen i högre grad styrs av regler eller regelverk och att den förstnämnda har en högre grad av självstyre i sin yrkesutövning. Var finns den kreativa klassen? Kunskapsarbetarna i den kreativa klassen är inte jämt fördelade i geografin. De dras till vissa regioner. I sin bok analyserar Richard Florida vad dessa regioner har gemensamt. I stort handlar det om platser som lyckats odla en kultur och ett ekonomiskt ekosystem som bygger på en stor andel högteknologisk industri, en hög andel kreativa individer men som också har hög toleransnivå. Generellt finns det ofta ett samband mellan industrins struktur och de yrkesgrupper man finner i en stad eller i en region. I princip sker den högsta tillväxten i regioner som har ställt om sin ekonomi från traditionell tillverkning till en högre grad av kunskapsintensiv produktion. De individer som arbetar inom kunskapsintensiv industri har oftast högre utbildningsnivå och yrkena bygger ofta på en högre grad av självständighet och kreativitet. Dessa yrken ger också högre lön, vilket hjälper till att driva den regionala ekonomin. Högre skatteintäkter är en effekt, mer omfattande köpkraft en annan. Det ger i praktiken en möjlighet för kommunen att tillhandahålla en bättre offentlig service. Dessutom innebär en starkare köpkraft ett bättre underlag för att skapa andra arbetstillfällen inom servicesektorn, till exempel jobb i affärer, restauranger och kaféer. En del av den regionala tillväxten sker genom självförstärkning. Utvecklingen av Sveriges storstadsregioner de senast årtiondena kan förklaras med en självförstärkande process som i Figur 1 nedan. Marknadstillgänglighet (storlek) (storlek) Arbetstillfällen Arbetstillfällen Arbetskraft Arbetskraft Företag Företag Figur 1. Självförstärkande regional utveckling genom ömsesidiga beroenden. Var finns den kreativa klassen i Skåne? Lund toppar listan över andelen yrkesverksamma i den kreativa klassen i Skåne tack vare universitetet. På andra plats ligger Lomma, som har nära till både Lund och Malmö, men som också är bas för Alnarps lantbruksuniversitet. På tredje plats kommer Malmö, som utgör den största marknaden i Skåne idag, inte minst genom sin koppling till Köpenhamn och den främsta ekonomiska motorn i regionen. 3

6 I botten av tabellen över kreativa klassen återfinns Tomelilla, Östra Göinge och Örkelljunga. Tomelillas ekonomi bygger i högre grad på exempelvis jordbruk och turism, där det sistnämnda ofta är en drivkraft för mer traditionella servicejobb. Både Örkelljungas och Östra Göinges ekonomi bygger på en mer traditionell tillverkningsindustri, vilket ofta inte medför någon högre andel kreativa yrken. Skånes kreativa klass i ett internationellt perspektiv 2008 hade Skåne en andel inom kreativa klassen på 43,57 procent. Andelen superkreativa var 18,64 procent och andelen yrkesverksamma inom kreativa näringar var 24,93 procent. I ett nordamerikanskt perspektiv placerar detta Skåne högt upp på rankinglistan i nivå med arbetsmarknadsregioner i Boulder, Washington DC, Boston och Ottawa i Kanada. Det är en mycket hög nivå som placerar Skåne på en topp 10-nivå i en nordamerikansk kontext med fler än 400 regioner. I den superkreativa klassen ligger Skåne i nivå med nordamerikanska regioner som kanadensiska Toronto, Montreal och Guelph, eller amerikanska Charlottesville, Austin och Ann Arbor samtliga på en topp 20-lista i ett nordamerikanskt perspektiv. När det gäller yrkesverksamma inom kreativa näringar, ligger Skåne på en topp 10-nivå, med liknande andelar som i Boston, Washington DC, Trenton och Stamford alla regioner med mycket höga andelar av kreativa yrken och med stark regional tillväxt. Karta 1: Kreativa klassen i Skånes kommuner år 2008 Den kreativa klassen och tolerans Richard Florida har blivit speciellt känd för sitt gay index, där han med hjälp av statistisk analys visar att stadsregioner som attraherar homosexuella också tenderar att attrahera kreativa personer och högteknologisk industri. Acceptansen av en homosexuell livsstil är alltså en tydlig signal på en regions toleransnivå, även om homosexuella inte nödvändigtvis är mer kreativa än heterosexuella. 4

7 En anledning till att tolerans gentemot homosexuella har betonats mer än andra typer av tolerans är att sambandet med utvecklingsnivå har visat sig vara speciellt starkt och mindre konjunkturkänslig än till exempel synen på invandrare. En större befolkningsandel tenderar att uttrycka sig negativt om invandrare under perioder med hög arbetslöshet, eftersom invandrarna ofta uppfattas som konkurrenter på den lokala arbetsmarknaden. Skånska ungdomar och tolerans Enligt World Values Survey, som studerar förändrade värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet, är Sveriges vuxna befolkning världens mest toleranta. Kartläggningen av de skånska ungdomarna visar att de ligger närmare det väst europeiska genomsnittet, inklusive svenska grannländer som Tyskland och Finland. Tabell 1 sammanfattar hur mycket större andel som är intoleranta bland skånska ungdomar jämfört med Sverige som helhet. Tabell 1: Intolerans (%) mot olika grupper bland skånska ungdomar år 2009 jämfört med den svenska vuxenbefolkningen år 2006 (Sverige = 1) Grupp Sverige Lund Malmö Skåne Invandrare Judar Annat språk Annan ras Annan religion Homosexuella Aidssjuka Ogifta par Romer Muslimer Genomsnitt 1 3 3½ 5 5

8 I Skåne finns det en ganska stor andel ungdomar vars värderingar harmonierar med industrisamhället. Sådana värderingar förekommer överallt, men andelen är större bland skånska ungdomar än bland svenskar i allmänhet. Dessa så kallade bruksortsvärderingar knyts till en grupp som är allra störst bland manliga gymnasiestuderande med europeisk bakgrund och som studerar på yrkesinriktade linjer. Gruppen är betydligt mer intolerant än vad grupper med likartade egenskaper har varit i tidigare svenska undersökningar. En mindre grupp i Skåne verkar bestå av invandrare som vill bevara muslimska värderingar. Liksom bland etniska européer med bruksortsvärderingar är värderingsstrukturen framförallt vanligt förekommande bland manliga studerande. Men undersökningsresultaten visar trots allt att en stor majoritet av de skånska ungdomarna är toleranta. Ungefär tre fjärdedelar av Skånes ungdomar har en tolerans mot avvikande egenskaper som är typisk för det framväxande postindustriella kunskapssamhället. De flesta i den toleranta gruppen är inriktade på fortsatta studier efter gymnasiet. Det sydvästra hörnet med Lund och Malmö i spetsen är värderingsmässigt gynnade genom att erbjuda toleranta miljöer som stimulerar till kreativitet och innovation, men även Höganäs och Trelleborg är genomgående toleranta. I nordvästra Skåne finns de mest intoleranta större kommunerna Helsingborg och Ängelholm. Dessa båda kommuner har intoleransandelar som är nästan lika höga som det skånska genomsnittet för yrkesinriktade linjer. En möjlig förklaring kan vara ovanligt segregerade etniska och socioekonomiska grupper. Karta 2: Intoleransindex i Skånes kommuner år 2009 Richard Florida pekar, precis som många andra forskare, på att tolerans gentemot homosexuella är en speciellt god indikator på ekonomisk utvecklingspotential. I den mån detta stämmer är Lund Skånes värderingsmässigt mest gynnade kommun medan Eslöv och Landskrona är de mest miss gynnade. 6

9 Nästa steg för Skånes kommuner Kreativitet och utveckling är kopplat till stora frågor som infrastruktur, bostadspolitik, utveckling av stadskärnor och kompetensförsörjning. För de mindre skånska kommunerna visar rapporten på flera konkreta åtgärder som kan höja attraktionskraften: Bra kommunikationer är viktiga för att de nordöstra delarna av Skåne ska kunna haka på den positiva utvecklingen i Malmöregionen. Mindre kommuner med pendlingsavstånd till attraktiva städer kan satsa på att bygga upp attraktiva boendemiljöer. En viktig del av en strategi för att utveckla en attraktiv boendemiljö är en levande och attraktiv stadskärna Strategier för att nå en levande stadskärna kan vara att förbättra villkoren för handel och annan service. Mindre kommuner bör hålla hög kvalitet på det som är platsspecifikt och svårt att konsumera på annat håll, till exempel grundskolan. Kommunen bör föra en aktiv politik för tillväxt av företagande och sysselsättning. Kommuner med låga inkomstnivåer och låg sysselsättningsgrad behöver strategier för att stärka framväxten av tjänstesektorn. Nyföretagande är en viktig komponent i en omställning mot tjänstesektorn. Frigörande av etableringsmöjligheter för privata företag inom utbildning och hälso- och sjukvård kan vara en viktig komponent för att stimulera nyföretagandet. För privata företagstjänster är tillgängligheten till kvalificerad och högutbildad arbetskraft en av de viktigaste lokaliseringsfaktorerna. Framtidens Skåne Sammanfattningsvis ligger Skåne mycket väl till i ett internationellt perspektiv. Men regionen är tudelad med några starka ekonomiska motorer (Malmö, Lund och Helsingborg) och en stor mängd ekonomiskt svagare områden (Tomelilla, Örkelljunga och Östra Göinge, med flera) som halkat efter. Enligt rapportförfattarna är det en mycket stor utmaning för Skåne som region hur man ska hantera denna tudelning. Till stor del handlar det om att öka attraktiviteten för såväl människor som företag. Hur blir Skåne en mer attraktiv plats? Det som påverkar attraktionskraften är framförallt den livsstil som platsen kan erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans. Det gäller att skapa en levande stad där det händer saker. En stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. 7

10 8

11 Satsa på attraktiva stadsmiljöer! Inom flera studier de senaste åren lyfts städers och regioners attraktionskraft, kreativitet samt tolerans och mångfald upp som oerhört viktiga faktorer att arbeta med för att skapa en konkurrenskraftig region. Skåne konkurrerar idag på den globala arenan om medborgare, besökare, kapital, företag, evenemang och uppmärksamhet. Konkurrensen idag handlar om människor och att skapa attraktiva stads- och boendemiljöer. För att öka Skånes konkurrenskraft behöver vi skapa en levande stad, där det händer saker en stad där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Hur skapar vi attraktiva miljöer som utvecklar kreativa människor och företag? Hur lockar vi morgondagens kreativa individer och talanger? Hur skapar vi attraktiva och kreativa stadsmiljöer där nya idéer kan utvecklas? Vilka behov har framtidens företagande vad gäller lokalisering, miljöer och mötesplatser? Kunskapen om hur kreativa miljöer ger förutsättningar för tillväxt blir allt mer viktig att integrera i strategiskt arbete på lokal och regional nivå. Under 2010 fick Internationella Handelshögskolan i Jönköping i uppdrag att kartlägga Skånes kommuners kreativa kapacitet avseende talang, tolerans och den så kallade kreativa klassen. I uppdraget ingick också att relatera dessa båda delar till ekonomiska och socioekonomiska faktorer, med andra ord att visa hur kreativitet och tolerans hänger samman med exempelvis inkomst, utbildning, industristrukturer, arbetslöshet, integration osv. Rapporten är ett gemensamt uppdrag från Strukturbild för Skåne tillsammans med Näringsliv Skåne, Region Skåne med syfte att stärka Skånes attraktionskraft. skane.se