Årsredovisning Pantone 301 CMYK = 100, 45, 0, 20. Pantone 18. storlekar över 55 mm. storlekar upp till 55 mm

Transkript

1 Årsredovisning 2012 storlekar över 55 mm storlekar upp till 55 mm Pantone 301 CMYK = 100, 45, 0, 20 Pantone 18 CMYK = 0,

2 Inbjudan till Bolagsstämma Aktieägarna i Elverket Vallentuna AB, org. nr , kallas till årsstämma tis dagen den 21 maj 2013 kl på Mathias gården med adress Kyrkvägen 4, Vallentuna. Registrering börjar kl Rätt att deltaga vid stämman Aktieägare som önskar delta vid årsstämman ska vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 15 maj 2013 (för förvaltar registrerade aktier, se även nedan), och anmäla sig till bolaget senast onsdagen den 15 maj 2013, under adress Elverket Vallentuna AB (publ), Box 36, Vallentuna, eller per telefon , eller per telefax , eller via bolagsstamma@elverket.se. Vid anmälan bör uppges namn eller firma, person- eller organisationsnummer, antalet aktier samt adress och telefonnummer. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden ska göra anmälan därom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare måste, för att få delta i årsstämman, begära att tillfälligt vara inregistrerad för aktierna i eget namn i aktieboken hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare som önskar sådan inregistrering måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid före onsdagen den 15 maj 2013, då sådan inregistrering senast måste vara verkställd. Ombud m.m. Aktieägare får utse ett eller flera ombud. Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet, om inte i fullmakten särskilt anges en längre giltighetstid, dock längst fem år från utfärdandet. Till fullmakt utställd av juridisk person ska bifogas behörighetshandlingar (registreringsbevis eller motsvarande). Fullmakten i original samt eventuella behörighetshandlingar bör i god tid före årsstämman insändas till Elverket Vallentuna AB (publ), Box 36, Vallentuna. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats, Vägbeskrivning från Stockholm: Mathiasgården ligger i anslutning till Vallentuna Kyrka på Kyrkvägen 4 i Vallentuna. Koordinater: Lat N Lon E Med bil: Tag Norrtäljevägen till avfart Vallentuna. I Vallentuna åk mot Upplands Väsby över järnvägen och fortsätter rakt fram på Väsbyvägen, tag vänster efter cirka 500 m och vänster igen in på Kyrkvägen. Parkering finns vid Vallentuna kyrka, Mathiasgården ligger mitt emot kyrkan. Med kommunala färdmedel: Roslagsbanan från Östra station mot Kårsta, hållplats Vallentuna station. Cirka 500 m promenad via Centralvägen över Väsbyvägen mot Vallentuna kyrka. Alternativt tunnelbanans röda linje mot Mörby centrum, hållplats Danderyds sjukhus. Buss 610 mot Vallentuna, hållplats Vallentuna station. Elverket Årsredovisning 2012

3 Om oss Innehåll Viktiga händelser under året 2 VD har ordet 4 Flerårsöversikt 6 Historik 7 Ägare och aktien 8 Vision, affärsidé och strategier 9 Elmarknaden i Sverige 10 Affärsområde Elnät 12 Affärsområde Elhandel 15 Affärsområde Bredband 19 Organisation och styrning 20 Elverket grundades 1919 och är noterat på Aktietorget sedan Vi säljer el på den fria marknaden till konkurrenskraftiga priser och är den lokala nätägaren i Vallentuna som ser till att alla hushåll, företag och övriga verksamheter i kommunen har en trygg elförsörjning. Elverket erbjuder även bredbandslösningar lokalt i Vallentuna. Förvaltningsberättelse och finansiella rapporter 21 Koncernens resultaträkning 24 Rapport över totalresultat, koncernen 24 Koncernens balansräkning 25 Koncernens förändringar i eget kapital 27 Koncernens kassaflödesanalys 28 Moderbolagets resultaträkning 29 Moderbolagets balansräkning 30 Moderbolagets förändringar i eget kapital 32 Moderbolagets kassaflödesanalys 33 Tilläggsupplysningar 34 Noter 39 Vinstdisposition 50 Revisionsberättelse 51 Styrelse 52 Ledningsgrupp 53 Av miljöskäl har Elverket valt att inte trycka och distribuera årsredovisningen. Denna finns att beställa via Elverkets hemsida eller telefon Elverket Årsredovisning

4 Viktiga händelser under året Tillgång och efterfrågan på el Den hydrologiska situationen från hösten 2011 med välfyllda vattenkraftdammar fortsatte under hela Under året var det också en god tillgänglighet i kärnkraftverken. I Sverige utökades dessutom produktionskapaciteten med en utbyggnad av vindkraft och högre effekt i befintliga produktionsanläggningar. En ovanligt varm väderlek under merparten av 2012 och därmed relativt låg efterfrågan på el till värmepumpar i kombination med svag förbrukning av el inom industrin medförde att den totala efterfrågan understeg den samlade produktionen. Förutom att svensk elexport slog all-time-high innebar situationen att marknadspriset på el var lågt under hela Väderstörningar i elnätet I april 2012 gjorde Kung Bore sitt sista framträdande för vintersäsongen med ett rejält lass med tung, blöt snö samtidigt som höga vindhastigheter pinade oss. Situationen sammanföll med ett tekniskt fel i en av Vattenfalls större transformatorstationer som förser vårt elnät med ström. Som ett resultat av detta hade vi som mest strömlösa kunder. Under annandag jul kom årets andra tillfälle med en kombination av tung blötsnö och höga vindstyrkor. Som mest var av våra kunder strömlösa i en situation där det ena avbrottet avlöste det andra under ett antal dygn. Vid båda tillfällena arbetade våra duktiga montörer dag och natt med att återställa elnätets funktion. Trots ett i övrigt vädermässigt normalt år innebar de två stormarna att medelavbrottstiden per kund hamnade på 120 minuter per år jämfört med ett normalt utfall om cirka minuter per år. Myndighetsreglering av elnätsintäkter I oktober 2011 meddelade Energimarknadsinspektionen sitt beslut avseende elnätsföretagens tillåtna intäktsramar för tillsynsperioden Beslutet kom som något av en kalldusch för branschen och Elverket överklagade tillsammans med ett 80-tal andra elnätsbolag beslutet. Ärendet har sedan dess legat i Förvaltningsrätten i Linköping. Parallellt med det juridiska spåret har under 2012 en diskussion förts mellan branschens företrädare och myndigheten. Den 31 oktober 2012 gjorde myndigheten vissa eftergifter vilka förbättrar Elverkets intäktsram till att ligga i linje med föregående års. Energimarknadsinspektionens övergripande syn kvarstår dock i skrivande stund. Förvaltningsrätten kommer under 2013 att samla in kompletterande synpunkter och en dom väntas under hösten. Timmätning och timavräkning Den 1 oktober 2012 trädde en förändrad ellag i kraft som introducerar möjligheten för kunder att på frivillig basis få sin elkonsumtion mätt per timma istället för som idag per månad. Syftet med ändringen är att skapa incitament för kunden att flytta sin elkonsumtion från tider då det är relativt hög efterfrågan till tider då det är lägre efterfrågan. Genom förändringen hoppas staten att kunderna kan sänka sina elkostnader och att belastningen i såväl elnät som elproduktionsanläggningar blir jämnare. För att lagändringen ska få någon effekt krävs också en ändring av Mätförordningen vilken reglerar hur avräkning sker. Vår bedömning är att ändringen kommer att leda till en efterfrågan på energi effektiviseringsprodukter och tjänster som hjälper kunden att realisera möjliga besparingar. Elverket arbetar aktivt för att kunna erbjuda sådana tjänster. Anvisningsavtal Regeringen gav under året Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur man kan minska eller avveckla den prisskillnad som de facto uppstått mellan kunder som inte aktivt valt en elleverantör och därför blivit tilldelade ett så kallat anvisningsavtal och de kunder som aktivt valt elleverantör. Myndighetens rekommendation var att inte reglera avtalsformen men att reglera anvisningsprocessen. För Elverkets del blir eventuella förändringar i lagstiftningen av marginell betydelse då vi har en mycket låg andel kunder med så kallat anvisningsavtal. Vi välkomnar dock förändringarna vilka rimligen bidrar till att förbättra branschens rykte. Ökade kapitaliseringskrav Inom EU har ett förslag till förordning och direktiv avseende marknader för finansiella instrument presenterats inom ramen för BASEL II. Då elhandelsbranschen använder finansiella instrument för att säkra den portfölj av kundavtal man ingår anser vissa in- 2 Elverket Årsredovisning 2012

5 stanser att de nya reglerna ska gälla även elbranschen. Säker heten för derivat, vilken kommer utgöras av kapital på låsta konton, kommer att innebära ökade kostnader och minskade marginaler för de elhandlare som inte kan kompensera för kostnadsökningen genom prisökningar. Utveckling av Elverkets affärer Elverkets elnät har utökats med nyanslutning av 132 kunder vilket motsvarar en organisk tillväxt om 1,0 %. Dessutom har vi byggt ut elnätet med en 10kV matning till Lindholmen, en ny station för matning av Vallentunas nya kulturhus samt i bostadsområdena Kulla och Skoga. Vårt erbjudande om fiberoptiskt bredbandsnät direkt in i hemmet har mottagits väl av marknaden i Vallentuna. Totalt har vi anslutit cirka 450 nya kunder under året. Gatubelysningsaffären har under året fortsatt med drift och service åt befintliga kunder. Utöver detta har vi tagit ett antal belysningsentreprenader, bland annat längs Lindholmsvägen samt i bostadsområdena Kulla samt Norr- och Sörgården. I november lanserade affärsområde Elhandel erbjudandet BetalSmart som innebär att kunden kan fördela årets elkostnader enligt egna preferenser. Vi har redan fått ett starkt gensvar från våra kunder. Under våren genomförde Elhandel ett pilotförsök med teknik som kan optimera energiförbrukningen främst för våra villakunder. Försöket föll väldigt väl ut och avsikten är att lansera en färdig produkt och tjänst under I december lanserade vi Elverkets nya hemsida. Den nya hemsidan har många funktioner och förtjänster men vi hoppas att den framför allt ska bidra till ökad försäljning. Utveckling av Elverkets processer och verktyg Våra lokaler i Vallentuna utnyttjas hårt och vi har under året genomfört nödvändiga ombyggnationer för att få plats. I samband med detta har vi nytt larm och larmoperatör samt inpasseringskontroll. En efterlängtad ny telefonväxel installerades i december. Flera av Elverkets leverantörer har under året bytts ut och nya avtal har tecknats med kvarvarande leverantörer. Genom åtgärderna har vi fått mer ändamålsenliga leverantörer, produkter och tjänster och samtidigt minskat kostnaderna. De viktigaste förändringarna gäller leverans av bland annat transformatorer, fysisk kraft och balansansvar, portföljförvaltning, återvinning, fakturaproduktion, larm och IR-information. Arbetet med att utveckla Elverkets processer och verktyg har fortsatt under året. Processarbetet har inneburit att vi nu arbetar systematiskt och kontinuerligt med ständiga förbättringar. Utveckling av Elverkets organisation Under våren slog Elverket ihop kundservicefunktionerna inom Elhandel respektive Elnät till en organisation med placering i moderbolaget. Som en konsekvens är vårt elhandelsbolag nu helt fokuserat på att marknadsföra och sälja samt köpa in el. Organisationsförändringen har redan lett till förbättringar inom såväl kundservice som elhandel och vi ser fram emot ytterligare positiva effekter. Elhandelsaffären har resultatmässigt tagit stora steg under året genom uppbyggnad av kompetenser och förmågor. Ett starkt fundament är nu på plats för att affären ska kunna växa med lönsamhet inom både privatmarknaden och företagsmarknaden. Under december månad bröts elnätsverksamheten ut ur moderbolaget och två nya bolag bildades. Det ena bolaget ska äga, förvalta och utveckla vårt elnät medan det andra bolaget ska tillhandahålla entreprenadtjänster i vår egen och andra elanläggningar. Den nya organisationen sjösattes den 1 januari Utveckling av Elverkets personal Under 2012 har vi arbetat fram Elverkets grundläggande värderingar och genom ett antal utbildningstillfällen introducerat dessa och vad det innebär att vara en Elverkare idag och i framtiden. Vår förhoppning är att investeringarna i medarbetarna ska betalas tillbaka genom en bättre förståelse för och tydlighet i vad vi vill betyda för våra kunder. Ett antal nya tjänster har tillsatts under året. Några långvariga medarbetare har tagit en för dem ny roll inom organisationen. Introduktionen av nya medarbetare har överlag gått bra och vi är väl rustade inför 2013 års utmaningar. Elverket Årsredovisning

6 Bästa energibolaget vårt mål En omvärld i förändring Under 2012 sjönk marknadspriset (spot och forward) på el jämfört med tidigare år. Anledningen är en kombination av minskad efterfrågan som en konsekvens av dämpad industrikonjunktur och ökad tillgång som ett resultat av god tillgång på vatten i kraftverksdammar, hög tillgänglighet i kärnkraftverken samt utbyggnad av ny produktionskapacitet. Även om marknadspriset på el kommer att bli högre 2013 än under 2012 förutspås en längre period av elöverskott med relativt moderata elpriser som resultat. Ett nytt jämviktsläge vad gäller elpriset ändrar affärsförutsättningarna i hela värdekedjan. Energibesparingar Energibranschens ansvar att proaktivt bidra till den energiomställning som behövs blir tydligare och tydligare. Ett exempel är att konsumentmarknaden för el är på väg att utvecklas med incitament för energibesparing. Introduktionen i oktober 2012 av frivillig timmätning var ett första steg som kommer att följas av timavräkning. När reformerna inte längre är frivilliga utan huvuddelen av marknaden är både mätt och avräknad per timma behöver lösningar som automatiskt styr och optimerar energikonsumtion finnas på plats. Denna förändring är bra för konsumentens plånbok, för miljön och för de energiföretag som förstår att utnyttja de affärsmöjligheter som skapas. I juni väntas ett lagförslag om nettodebitering för nätansluten mikroproduktion av elektricitet. Här handlar det för riksdag och myndigheter om att hitta en bra balans av subventioner för att utveckla produktionsmarknaden främst för småskalig vind- och solelproduktion utan att sätta den övergripande elmarknaden ur spel. Marknadsutvecklingen för mikroproduktion i Sverige kommer att påverkas fundamentalt under flera år. Överklagande För tillsynsperioden meddelade Energimarknadsinspektionen i oktober 2011 sitt beslut avseende tillåtna intäkter för elnätsföretagen. Flertalet av Sveriges elnätsföretag överklagade beslutet och ärendet ligger i Förvaltningsrätten där dom väntas under hösten Utfallet i domstolen är viktigt då avkastningen på sysselsatt kapital bestäms inte bara för historiska investeringar utan även för framtida investeringar. Givet samhällets gigantiska investeringsbehov i energiinfrastruktur behöver avkastningsnivån stå i rimlig proportion till marknadsmässiga upplåningsräntor, verksamhetens risker och alternativa investeringsmöjligheter. För Elverket kommer beslutet att i hög grad styra vilken avkastning vi kan generera till våra ägare. Elverket har genom åren hållit en god underhållsnivå på vårt elnät. Kanske för god då intäktsramen inte längre medger underhållskostnader på den nivå som varit. Effektiviseringar är nödvändiga. Ökande datatrafik Behovet av mobil och trådlös bredbandskapacitet växer oerhört fort genom tillväxten av smarta mobiltelefoner, läsplattor, med mera. I mobiltelefonnäten ökar trafikmängden många gånger fortare än intäkterna vilket innebär att mobiltelefonioperatörer behöver flytta datatrafik till kostnadseffektiva fasta fiberoptiska kommunikationsnät där kapaciteten i praktiken är obegränsad. För privatkonsumenter drivs migrationen från mobilnät till trådlösa men fasta nät av att mobiltelefonnäten upplevs som alltför långsamma. Sveriges bästa energibolag Elverket hade under 2012 fler kunder än under Lokalt i Vallentuna växte vi på elnätssidan med den inflyttning som sker i hela Vallentunaområde. Alla nybyggda bostäder och många befintliga bostäder i Vallentuna anslöts med fiberoptiskt bredband. Elhandelsaffären växte med ett antal tusen nya kunder över hela Sverige. Resultatmässigt utvecklades framför allt elhandelsaffären väldigt positivt. Elverket behöver fortsätta att utvecklas för att nå det mål vi satt upp för oss själva Sveriges bästa energibolag för våra kunder, våra ägare och våra medarbetare. Inom elhandelsaffären behöver vi bättre förstå kunders behov av lösningar inom energiområdet och vi behöver utveckla och introducera spännande kunderbjudanden som innebär att vi utmärker oss. Vi behöver hitta de bästa kunderna först och vi behöver behålla dem längre. Vi behöver även expandera företagssegmentet. Detta behöver vi göra utan att ge avkall på vår marginal. 4 Elverket Årsredovisning 2012

7 För att klara av att möta alla utmaningar är en given förutsättning att vi fort sätter att investera i våra medarbetare och vår organisation. Inom elnätsaffären behöver vi fortsätta att leverera den samhällsnytta som våra kunder förväntar sig. Vi behöver möta ändrade lagkrav bland annat genom att investera i nya system för hantering av mångdubbelt högre volymer av mätvärden. Vi behöver förbättra våra långtidsplaner för att säkerställa att våra investeringsbeslut ger en god avkastning. Vi behöver underhålla vårt elnät på en nivå som möter samhällets styrning i form av kostnadstak. Detta behöver vi göra utan att binda för mycket kapital eller försämra vårt elnäts långsiktiga kapacitet och kvalitet. Inom entreprenadaffären behöver vi höja produktiviteten genom bättre arbetsplanering. Vi behöver få ut mer av våra leverantörer för mindre. Vi behöver hitta nya arbetsformer gentemot vår egen elnätsorganisation och vi behöver få verksamheten att växa genom fler externa kunder. Detta behöver vi göra utan att ge avkall på tillgänglighet, kvalitet och säkerhet. Inom bredbandsaffären behöver vi kapitalisera på den marknadsmöjlighet som finns här och nu genom att fortsätta anslutningen av nya bredbandskunder i hög takt. Vi behöver hitta de bästa kunderna först. Vi behöver fortsätta att bygga ut vårt fiberoptiska nätverk till ännu fler områden i Vallentuna. Detta behöver vi göra utan att binda för mycket kapital. Inom stödfunktionerna kundservice, ekonomi, HR, process & IT, riskhantering samt affärsutveckling behöver vi arbeta för bättre service internt och externt. Vi behöver hitta leverantörer och partners som hjälper oss att utvecklas. Detta behöver vi göra utan att öka våra kostnader. För att klara av att möta alla ovanstående utmaningar, är en given förutsättning att vi fortsätter att investera i våra medarbetare och vår organisation. Jag ser fram emot att fortsätta arbeta mot målet Sveriges bästa energibolag för våra kunder, våra ägare och våra med arbetare. Patrik Johansson, VD och koncernchef Elverket Årsredovisning

8 Flerårsöversikt Fem år i sammandrag Rörelseresultat, tkr Rörelsemarginal, % 6,4 6,3 2,9 4,6 2,1 Synligt eget kapital, tkr Soliditet, % 46,7 41,9 39,8 54,0 41 Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % 16,4 14,1 9,6 11,5 5,8 Avkastning på genomsnittligt operativt kapital, % 13,1 19,4 14,8 12,4 5,0 Utveckling Resultat Tkr Avkastning på kapital % Rörelseresultat Resultat efter skatt Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital 2012 Soliditet Soliditet % 60 % Resultat per aktie Soliditet Kr % Elverket Årsredovisning 2012

9 Historik Ekonomiska föreningar bildas Elektrifieringen i Vallentuna kommun inleddes 1919 när Össeby- Garns Elektriska Distributionsförening bildades av bönder och andra företagare som ville få tillgång till el för sina verksamheter. I mars 1919 fick K E Karlsson tillsammans med sitt arbetslag i uppdrag att bygga ledningsnätet inom Össeby-Garns, Angarns och Vada socknar. De var färdiga strax före jul Redan året efter, 1920, fick K E Karlsson med sitt arbetslag i uppdrag att planera och bygga nätet för Markim-Orkestas Elektriska Distributionsförening samt ledningsnätet i Vallentunas Distributionsförening. K E Karlsson och hans arbetslag satte igång arbetena i början av juni Den 11 november 1920 var det dags att släppa på spänning på nätet som levererade el till cirka 30 jordbruksfastigheter och omkring 100 villor. På sommaren 1922 erbjöds K E Karlsson anställning som föreningsmontör i Vallentuna och Markim-Orkesta elektriska distributionsföreningar. I början fick K E Karlsson cykla inom det vidsträckta området inköptes en Harley Davidsson med sidovagn för att K E Karlsson lättare skulle kunna ta sig runt till anläggningarna. K E Karlsson blev senare chef för Vallentuna Elverket ekonomiska förening och gick i pension 1963, men var kvar i styrelsen fram till Gunnar Karlsson, K E Karlssons äldste son, var anställd vid Vallentuna Elverk fram till sin pensionering Håkan Karlsson, K E Karlssons barnbarn, anställdes Då hade han redan sommarjobbat i många år, mest med att köra skottkärra vid kabelläggning. Numera träffar ni honom när han sköter om vägbelysningen i Vallentuna var också Kårsta Elektriska Distributionsförening klar med sitt elnät. Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades Vallentuna storkommun av ett antal kringliggande områden slogs Markim-Orkesta Elektriska Distributionsförening samman med Vallentuna Elektriska Distributionsförening och tog namnet Vallentuna Elverket ekonomiska förening. Ytterligare kommun sammanslagningar till Vallentuna kommun skedde 1971 vilka ledde till ytterligare sammanslagning av Kårsta och Össeby-garns Elektriska Distributionsföreningar med Vallentuna Elverk ekonomiska förening. Totala antalet elkunder uppgick då till stycken. Avreglering av elmarknaden Elmarknaden i Sverige avreglerades Avregleringen av elmarknaden innebar att nät och elhandelsverksamheterna inte kunde drivas i samma juridiska organisation. Vallentuna Elverk valde då att starta ett dotterbolag för elhandel, Vallentuna Energi AB, samt låta nätverksamheten vara kvar i den ekonomiska föreningen. Ombildning till aktiebolag och notering på AktieTorget Under åren 2000 och 2001 genomfördes en omvandling från ekonomisk förening till aktiebolag, Elverket Vallentuna AB. En viktig orsak var att en del medlemmar ville sälja sina andelar till marknadsvärde. Efter aktiebolagsbildningen visade det sig mycket svårt att få till stånd en inofficiell handel i Elverket Vallentuna AB. Vallentuna Elverk AB noterades därför på AktieTorget och den första handelsdagen var den 19 mars Sedan den 1 november 2007 har AktieTorget Finansinspektionens tillstånd att driva en handelsplattform för värdepapper och står därmed under inspektionens tillsyn. Strax efter notering bytte Vallentuna Elverk AB namn till Elverket Vallentuna AB. Dotterbolaget Vallentuna Energi AB bytte namn till Elverket Vallentuna El AB Den 1 januari 2013 fördes elnätsverksamheten över i två helägda dotterbolag, Elverket Vallentuna Elnät AB samt Elverket Entreprenad AB. Elverket Årsredovisning

10 Ägare och aktien Många av våra ägare är också kunder. Cirka 40 procent av aktiekapitalet i Elverket ägs lokalt av mindre ägare som också är kunder i Elverket. Våra aktieägare är också våra kunder Elverket grundades genom att bönder och andra näringsidkare i Vallentuna kommun bildade ekonomiska föreningar för att kunna förse sina verksamheter med el. För att göra det möjligt att köpa och sälja andelar i Elverket ombildades bolaget till ett aktiebolag och noterades 2002 på Aktietorget. Än idag är många av våra ägare också kunder. Cirka 40 procent av aktiekapitalet i Elverket ägs lokalt av mindre ägare som också är kunder i Elverket. Aktieägare Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2012 till stycken (1 182). Elverkets tio största ägare enligt aktieboken Aktien Elverkets aktier noteras på Aktietorget. Antalet aktier uppgick den 31 december 2012 till ( ). Kursen på aktien noterades till 41,10 kr på årets första börsdag och till 37,20 kr på årets sista börsdag med en högsta notering på 47,00 kr den 5 april och lägsta notering på 32,60 kr den 18 juli och 26 augusti. Kursutveckling mars 2002 december 2012 Kr Antal Innehav Röster Marknadsvärde Namn aktier (%) (%) (Tkr) E.ON Sverige Aktiebolag ,4 43, Vallentuna kommun ,6 10, Görel Bergdahls Konsultaktiebolag ,9 1, Vallentuna församling ,3 1, Uppsala Akademiförvaltning ,1 1, KB Elverket Vallentuna OMX Stockholm Utilities_PI Össeby församling ,9 0, Ålund, Per-Erik ,8 0, Johansson, Ulla ,6 0, Elverket Vallentuna okända ägare ,6 0, Öberg, Örjan ,5 0, Elverket Årsredovisning 2012

11 Vision, affärsidé och strategier Vår Vision Vårt personliga engagemang skapar långsiktigt värde. Det betyder att vi bryr oss om våra kunder, våra aktieägare, vår personal och vårt samhälle. Vi är övertygade om att det är det som gör skillnaden i vår strävan att skapa värde för såväl kunder som aktieägare och personal. Vår Affärsidé Elverket är ett energibolag som erbjuder val frihet genom att vara bra på skräddarsydda lösningar och att vara smarta tillsammans med våra kunder. Vi vill kunna erbjuda energilösningar som passar den enskilda kundens behov bäst och som genererar god ekonomisk avkastning för både kunden och Elverket. Dessa lösningar, som bygger på en nära dialog med den enskilda kunden, bidrar dessutom ofta till en förbättrad miljö. Det betyder att vi inser att kunder har olika behov och önskemål beroende på kundens unika situation just nu, kundens energibehov och preferenser. Vi tror att vår vision och affärsidé leder till långvariga kundrelationer. Strategier Kundfokus Elverkets strategi tar sin utgångspunkt i ett fokus på kunden och kundens behov av energilösningar. Vårt koncept smarta tillsammans med kunden betyder att vi bygger lösningar i en tät dialog med kunden. El till ett konkurrenskraftigt pris är bara en del av lösningen, medan innovativa och hållbara lösningar är det som verkligen gör skillnad för kunden och för hela samhället i stort. Att vi på detta vis också aktivt vill bidra till en hållbar framtid är en del av Elverkets strategi om att vara en positiv kraft för alla våra intressenter. Tillväxt genom tydliga erbjudanden En stark kundrelation är förutsättningen för elhandelns existens. Vi ska presentera tydliga och enkla erbjudanden och tillhandahålla personlig och lättillgänglig service på kundens villkor. Elhandelsverksamheten är genom investeringarna i förbättrad förmåga i volymprognosmodellering och prissättning nu förberedd för lönsam tillväxt. Vår plan är att tillväxten ska ske på både privatoch företagsmarknaden. På bredbandssidan erbjuds företag och hushåll i Vallentuna kommun en direktanslutning till vårt fiberoptiska nätverk. Kostnadseffektivitet I vår elnätsverksamhet är intäkten reglerad. Lönsamheten är därför helt beroende av att vi är kostnadseffektiva och kan generera god avkastning på våra investeringar. Förbättrad kostnadseffektivitet kan vi exempelvis uppnå genom samverkan med andra ickekonkurrerande företag avseende standardisering av utrustning, inköp samt delning av fasta kostnader. När det gäller nybyggnad och underhåll av vårt elnät gäller det att vara tillräckligt bra för att upprätthålla en fullgod service. Kompetent organisation Elverkets organisation ska vara effektiv och rätt dimensionerad för uppgifterna vi åtagit oss. Organisationen ska byggas på god kompetens och som har stöd av robusta processer och verktyg. Alla som arbetar på Elverket ska ha tydliga roller, ansvar och mål. Vi fortsätter därför att investera i personalen och i förbättringar av hur vi arbetar. Elverket Årsredovisning

12 Elmarknaden i Sverige Elmarknaden i Sverige avreglerades Efter avregleringen är nätet skiljt från själva leveransen av el. Elmarknaden domineras idag av tre stora multinationella företag med både produktion, distribution och elhandel: Vattenfall, Fortum och Eon. Därutöver finns cirka 120 andra elhandelsbolag som varierar avseende storlek, geografiskt verksamhetsområde och ägarstruktur. I Sverige finns ett stamnät som staten ansvarar för genom affärsverket Svenska Kraftnät. Därutöver finns regionala respektive lokala nät. Nätverksamhet ett naturligt monopol Nätverksamheten är idag ett så kallat naturligt monopol. Nätägare är ansvariga för sitt nät och kunderna betalar överföringsavgift för tjänsten att få el levererad via nätet. Energimarknadsinspektionen vid Statens Energimyndighet utövar tillsyn över nätföretag. Bland annat granskar de att överföringsavgifterna är skäliga och att kvaliteten i nätet upprätthålls så att elleveranserna kan säkerställas. El som vara Själva elen betraktas som en vara och för denna kan kunderna välja elleverantör. Varje nätägare är skyldig att ha ett avtal med en så kallad anvisad elleverantör, som levererar el till de nätkunder som inte gör ett aktivt val av elleverantör. En elhandlare köper och säljer el. Elen är en vara med speciella egenskaper. Den går inte att lagra och det måste matas in lika mycket i nätet som elförbrukarna tar ut ur nätet i varje ögonblick. Det nationella nätet måste hela tiden vara i balans och detta organiseras så att det finns olika ansvarsnivåer. På den övergripande nivån ansvarar Svenska Kraftnät för hela elsystemets balans. Den andra ansvarsnivån består av de balansansvariga företagen. De har tecknat ett balansavtal med Svenska Kraftnät och ansvarar för att hålla sina företagsbalanser på tim basis. Den tredje ansvarsnivån består av de aktörer som valt att inte teckna egna balansavtal och i stället överlåter detta till ett av de balansansvariga företagen. Elverket har valt att inte teckna eget balansavtal. Fyra elområden Svenska Kraftnät driver det svenska stamnätet och ser till att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på el. Den 1 november 2011 delade Svenska Kraftnät in den svenska elmarknaden i fyra elområden. Gränserna mellan elområdena går där det finns fysiska begränsningar i stamnätet för överföringen av el, de så kallade snitten eller flaskhalsarna i Sverige. I norra 10 Elverket Årsredovisning 2012

13 Sverige finns ett överskott av elproduktion jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Det gör att överföringskapaciteten under vissa timmar då det råder stora elflöden genom Sverige inte alltid räcker till. Innan indelningen av elmarknaden i elområden var det samma elpris i hela Sverige, oavsett hur produktion och förbrukning förhöll sig till varandra. Detta enhetliga pris speglade inte de faktiska skillnaderna i tillgång och efterfrågan som ibland uppstod mellan olika geografiska områden. Med indelningen i elområden följde att olika elområdena kan ha olika elpriser områdespriser vid olika tillfällen. Att införa elområden är ett myndighetsbeslut i linje med EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad, som också ska ge ett starkare elnät. Elområdena ska stimulera till att nya kraftverk byggs där det är underskott på el, och till att elnäten förstärks för att kunna föra över mer el inom Sverige. Hållbarhet och forskning Inom energibranschen sker för tillfället en snabb global utveckling av ny teknologi som understödjer hållbar samhällsutveckling. De kanske mest spännande framstegen sker inom energiproduktion där bränslemixen håller på att förändras globalt från fossila bränslen i riktning mot de så kallade flödande energislagen sol, vind och vatten. Även om det är lång väg kvar sker många lovande framsteg. I Sverige är vår elkonsumtion i stort redan CO2-fri då merparten av vår elproduktion genereras genom vattenkraft och kärnkraft. Investeringar i de så kallade flödande energislagen minskar därför miljöbelastningen i Sverige först när existerande produktionsanläggningar inte längre kan möta marknadens efterfrågan. I dagsläget uppstår denna situation endast några få dagar per år. Vårt svenska elsystem blir alltmer integrerat med våra grann- länders och då konsekvenserna av miljöbelastningen är globala kan man hävda att de ekonomiska incitamenten i Sverige för investeringar i de flödande energislagen kommer svenska skattebetalare och energikunder tillgodo. Om detta är det mest miljöeffektiva investeringsalternativet är omtvistat. Oavsett elproduktionens framtida bränslemix är vår bedömning att elens marknadsandel som energibärare kommer att öka över tiden. En orsak till detta är den betydligt större miljöutmaning som uppstår genom transportbehovet av människor och varor, som idag till stora delar är fossilbränsledrivet. Intresset för elfordon ökar och allt fler bilföretag lanserar sina varianter av elbilar. Elfordon är således på frammarsch, initialt via olika hybridlösningar, och då behövs inte bara mer el utan även laddningsinfrastruktur spritt över hela Sverige. Även för behovet av uppvärmning av våra bostäder och arbetsplatser finns betydande miljöförbättringspotential. Här ligger fokus på energibesparing genom energisnålare apparater och applikationer, mer sofistikerad styr- och reglerutrustning och högre krav för nyproducerade byggnader (t.ex. passivhus eller nära-noll byggnader). Vår bedömning är att statsmakterna kommer att initiera incitament för energibesparingsåtgärder även för det existerande fastighetsbeståndet. Inom elnätsverksamheten ställs stora hopp till Smart Gridteknologi som kommer att innebära ökade möjligheter att styra inte bara näten, utan också konsumtionen. Storskaliga försök till lagring av elektricitet genomförs för tillfället. De ekonomiska incitamenten att minska och flytta sin elkonsumtion över tiden kommer att förbättras i och med införandet av timvis mätning och avräkning vilket också kommer att bidra till ökad hållbarhet. I utvecklingen av nästa generations mätningslösningar flyttas teknologigränserna nästan varje dag. Elmarknaden är inne i en period av stora förändringar och kostsamma investeringar. Elen är en vara med speciella egenskaper. Den går inte att lagra och det måste matas in lika mycket i nätet som elförbrukarna tar ut ur nätet i varje ögonblick. Elverket Årsredovisning

14 Affärsområde Elnät 12 Elverket Årsredovisning 2012

15 Affären: Elverket Vallentuna AB äger och förvaltar nätet för distribution av el i Vallentuna kommun. Elverket är så kallad nätkoncessionsinnehavare inom Vallentuna kommun vilket innebär att det i området inte finns någon konkurrens från andra elnätsbolag. Att vara nätkoncessionsinnehavare innebär också många skyldigheter, bland annat att leverera el till alla som önskar. Bolagets nätverksamhet står under tillsyn av Energimarknadsinspektionen (EI). EIs uppgift är bland annat att se till att kunderna till landets elnätsbolag får en bra elleverans till skäliga avgifter. Detta innebär att verksamheten är ordentligt reglerad och det finns en mängd krav som vi kontinuerligt behöver uppfylla. Elverkets ambition är att ha ett väl fungerande elnät som ger boende, företag och andra organisationer som verkar i området en säker och trygg elleverans. Vi verkar därför i området genom egna resurser som har en god kännedom om förhållandena i kommunen och har därmed goda förutsättningar att kunna förse kunderna med de lösningar som de behöver. Vallentuna är en kommun som under många år har varit under stark tillväxt. Framtidsplanerna i kommunen visar på en ännu högre tillväxttakt med därtill hörande stora byggnationsprojekt. Detta ställer givetvis stora krav på elnätet som är en av de första infrastrukturinvesteringarna som görs i nybyggnationsområden. Affärsområde Elnät har under 2012 erbjudit ytterligare tjänster utanför den reglerade nätverksamheten. Till exempel har Elverket skött kommunens belysningsnät liksom för en del föreningar och samfälligheter. Från och med den 1 januari 2013 återfinns dessa tjänster inom Affärområde Entreprenad. Många av bolagets medarbetare är också boende i kommunen och har därför en god lokalkännedom. Vi tycker att det är viktigt att både vara nära och känna kunden och samtidigt hålla en hög kvalitet på det arbete som vi gör. Arbetet ställer ofta höga krav på våra medarbetare både avseende kompetens och förmåga att arbeta under svåra förhållanden, ofta orsakat av väder. Året som gått Under det gångna året har Elverket höjt nätavgiften med 2 procent. Orsaken är att vi måste säkerställa finansieringen av våra framtida investeringar, både i nät och nya stödsystem. Elverket införde under hösten timmätning och timavräkning för alla kunder som så önskar. Det innebär ökade möjligheter för den aktiva kunden att påverka sin energiförbrukning och energikostnad. Under året har antalet nätkunder ökat med 132 stycken, vilket är något mindre än föregående år. Det totala antalet nätkunder var vid årsskiftet stycken. Energi- och effektförbrukning 2012 inleddes med en köldtopp i februari, och ytterligare en i slutet av året, som innebar ett mindre överuttag från överliggande regionnät. Den totala energiomsättningen i nätet blev dock som ett normalår. Den totala energiomsättningen i Elverkets nät över året var 248 GWh, vilket var i samma nivå som föregående år. Elverkets högsta effektuttag under året var 71,2 MW som noterades i samband med köldknäppen i februari. Elverkets högsta notering är 76,9 MW och inträffade år Driftstörningar Jämfört med tidigare år har Elverket under de två senaste åren upplevt ett ökat antal svåra väderstörningar. Under 2012 drabbades Vallentunaområdet av två för oss ovanligt stora oväder i form av storm i april och stora mängder mycket tung snö i slutet av december. Vår personal ställde upp mangrant och arbetade hårt för att begränsa konsekvenserna för våra kunder. Under vissa kvällar och helgdagar förlängde vår kundtjänst öppettiderna för att kunna svara på kundernas frågor. Under året har 13 kunder haft längre strömavbrott än 12 timmar och fem över 24 timmar och avbrottsersättning har betalats ut. Efter dessa oväder följde givetvis ett arbete med att så snabbt som möjligt återställa nätets goda grundkvalitet och mer permanent åtgärda de problem som ovädren orsakade. Energi- och effektförbrukning Energiomsättning MWh Högsta effekt 71,2 73,6 76,9 62,9 MW Medelavbrottstid/kund (SAIDI) 146,9 241,8 36,4 28,4 min/kund, år Antal avbrott/kund (SAIFI) 1,30 1,81 0,58 0,69 antal/kund, år Elverket Årsredovisning

16 Medelavbrottstiden per kund under året blev 146,9 minuter varav cirka 117 minuter kan hänföras till ovädren som var i april och december. Medelantalet fel per kund under året uppgick till 1,3 (1,8). Elverket har under hösten införskaffat en fyrhjuling med larvtillsats att använda på snö. I samband med driftstörningarna i december kom maskinen till mycket stor användning och förkortade tiden för felsökning och felavhjälpning avsevärt. Antalet driftstörningar under året var 147 stycken (98), och medelavbrottstiden per kund blir även år 2012 avsevärt högre än normalt. Investeringar och underhåll Den höga nybyggnadstakten inom Vallentuna kommun skapar behov av fortsatta investeringar i nytt nät. Nätbyggnationer hör till de tidiga infrastrukturinvesteringar som görs i nybyggnadsområden. Elnätverksamheten har under 2012 ökat med 132 nya kunder till totalt (13 820). Elverkets investeringsprogram med inriktning på att göra ett bra nät ännu bättre fortgår löpande. De totala bruttoinvesteringarna under året uppgick till tkr ( tkr varav tkr avsåg nytt affärssystem). Den övervägande delen av investeringarna under 2012 har varit nybyggnation och nyanslutning främst i exploateringsområdena Kulla etapp 3, Skoga och Macfreez/Lindholmen. Från fördelningsstationen i Ubby har ny högspänningsutmatning byggts till Lindholmen. Matning i Vallentuna centrum har utökats med en dubbel betongstation för att i första hand klara matningen till Vallentunas nya kulturhus. I Lilla Mörby och Lilla Mellösa har nya nätstationer byggts för att möta den allmänt ökade belastningen och i Torsholma har ny 10 kv ledning med tillhörande stolpstation byggts. Omsättning och resultat Nettoomsättningen för affärssegmentet elnät uppgick till tkr (96 927). Rörelseresultat uppgick till tkr (20 566). Det minskade resultatet beror i huvudsak på ökade regionnätskostnader samt förändringar i principer för koncerngemensamma kostnader. Utmaningar och möjligheter Att följa de krav som ställs på nätkoncessionsinnehavare är en resurs- och tidskrävande uppgift som engagerar stora delar av bolaget. Nya krav och regler kommer fortlöpande. Vi strävar efter att fullgöra våra åtaganden mot både kunder och myndigheter på ett effektivt och kvalitetsmedvetet sätt. Vi tar aktivt del i de framtida intressanta och utmanande förändringar som kan komma att påverka vår verksamhet. Elnätsverksamheten står inför stora utmaningar i framtiden. Vallentuna väntas fortsätta att växa kraftigt under kommande år och omfattande investeringar i nytt nät behöver göras, vilket är positivt för oss. För att säkerställa dessa investeringar behöver vi redan nu planera och avsätta kapital för framtiden samtidigt som nätavgifterna ska hållas inom nätregleringens ramar. 14 Elverket Årsredovisning 2012

17 Affärsområde Elhandel Elverket Årsredovisning

18 Affären: Elverket Vallentuna El AB erbjuder elhandelsprodukter och tjänster till kunder inom hela Sverige. Basverksamheten innebär att vi köper in el och säljer vidare till slutkund i olika kundanpassade erbjudanden. För kunder inom Vallentuna kommun är bolaget också anvisningsleverantör för de kunder som inte gör ett aktivt val av elhandelsbolag. Vi erbjuder våra kunder väl anpassade lösningar för olika kundbehov till konkurrenskraftiga priser och med en hög servicenivå. I och med att energipriserna under de sista åren ökat kraftigt finns ett allt större intresse av att hitta lösningar anpassade för olika kundkategorier. Elverkets ambition är att kunna erbjuda olika lösningar för att kunna tillgodose dessa olika kundkategoriers behov och vi tror att utbudet av kundanpassade lösningar kommer att öka alltmer. Anskaffning av el säkras finansiellt för att balansera elprisrisker och valutarisker. För att säkerställa att vi inte tar onödiga finansiella risker och för att säkerställa leveransen till våra kunder följer elhandels verksamheten en riskpolicy. Elhandelsverksamheten motsvarar cirka tre fjärdedelar av hela koncernens omsättning. Året som gått Året 2012 har uppvisat en lägre prisbild än föregående år med mycket låga priser under sommarperioden. Vid ingången av 2012 rådde ett stort hydrologiskt överskott i Norden jämfört med normala förhållanden. Detta i kombination med milt vinterväder gav relativt de senaste årens vinterperioder, ett lägre elpris under årets första månader. Den hydrologiska balansen har under hela året varit god och är i kombination med milt väder och god tillgång på kärnkraft det största skälet till den relativt låga prisnivån under Rustat för ökade marknadsandelar Under 2012 har den levererade volymen till kund ökat jämfört med föregående år. Den främsta orsaken är ett ökat antal kunder jämfört med 2011 samt mer normala temperaturer än föregående år. Elverket är väl rustat för att öka våra marknadsandelar. Arbetet med att skapa attraktiva kunderbjudanden fortsätter med målet att skapa en ökad tillväxt under lönsamhet. Det senaste årets målmedvetna arbete med att öka kvaliteten i de interna affärsprocesserna ger nu resultat i form av en bättre analys och styrning av affären. Omsättning och resultat Nettoomsättningen för affärssegmentet elhandel uppgick till tkr ( ). Rörelseresultatet uppgick till tkr (1 743). Resultatförbättringen i elhandelsverksamheten jämfört med föregående år beror framförallt på en högre leveransvolym samt en ökad marginal på levererad volym. Modellen för prissättning till kund har vidareutvecklats och kvaliteten i prognosmodellen har höjts ytterligare. Arbete med att skapa en ny struktur och att kvalitetssäkra verksamhetsprocesserna fortsätter. Utmaningar och möjligheter Elverkets främsta utmaning på kort sikt är att fortsätta vara en attraktiv leverantör på elmarknaden. Ambitionen att vara smarta tillsammans med våra kunder genomsyrar Elverkets arbete med att hitta de bäst paketerade tjänsterna och lösningarna för olika kundbehov. En av framgångsfaktorerna för Elverket är att vara fortsätt framgångsrika i att ta fram produkter och tjänster med ett mervärde för kunden. Avtalsformen Året Runt El är ett exempel på det. Genom denna avtalsform har kunden ett fast pris under vintermånaderna då elpriset är högst och ett rörligt pris under sommarmånaderna då elpriset är lägre. Ett annat exempel är Betalsmart, en betalningslösning som lanserades under slutet av året. Genom den får kunderna bland annat möjlighet att fördela sina elkostnader jämt över året. Något som är mycket uppskattat då elkostnaden annars oftast fördelas väldigt ojämnt över året. Förändrade regleringar På längre sikt är utmaningen att hantera ett antal förändringar i regleringen av elmarknaden. Energimarknadsinspektionen har tillsammans med de motsvarande myndigheterna i de andra nordiska länderna lagt fram ett förslag om en gemensam nordisk slutkundsmarknad med introduktion Exakt hur detta kommer att genomdrivas är i dagsläget inte klart. Syftet är en fri etableringsrätt för elhandelsföretagen inom övriga nordiska länder för att öka valfriheten och därmed stärka konsumentens position gentemot elhandelsföretagen. I syfte att förenkla för konsumenten föreslås också Elhandelsföretagen bli single point of contact gentemot kunden med respektive elnätsföretag som underleverantör. Vi tycker att syftet med denna reform är vällovligt men tror inte att kostnaden för konsumenterna kommer att minska. Tvärtom. Elhandelsmarginalen i Sverige idag är låg givet det hundratal elbolag som sinsemellan konkurrerar hårt och vi tror inte att denna marginal kommer att kunna minska. Kostnaderna för att introducera förslaget kommer att bli höga och kommer oundvikligen att belasta konsumenterna. Framför allt kommer kostnaderna i relativa termer bli höga för de små bolagen vilket kan leda till utslagning och minskad konkurrens på marknaden. Icke desto mindre 16 Elverket Årsredovisning 2012

19 kommer naturligtvis vi på Elverket att förbereda oss så att vi kan utnyttja våra specifika fördelar på bästa sätt. Vi tror att så kallad mikroproduktion genom bland annat solceller inom några år kan bli en kostnadseffektiv investering för småhusägare. En faktor som bestämmer hur snart man kan nå ett ekonomiskt nollresultat är huruvida statsmakterna kommer att godkänna nettodebitering. Nettodebitering innebär att egenproducerad el på ett förenklat sätt kan kvittas mot konsumtion vid annan tidpunkt, vilket betyder att den ekonomiska nyttan förutom spotpriset också kan inräkna energiskatt och moms. Elverket arbetar aktivt för att förenkla för kunder som satsar på mikroproduktion av förnyelsebar el och kommer därför att erbjuda så kallad nettodebitering. Nettodebitering betyder att den produktion som kunden genererar köps av elbolaget till samma pris som elbolaget säljer el till kunden för. Endast nettot debiteras kunden. En av framgångsfaktorerna för Elverket är att vara fortsätt framgångsrika i att ta fram produkter och tjänster med ett mervärde för kunden. Avtalsformen Året Runt El är ett exempel på det. Elverket Årsredovisning

20 Erbjudanden Under det gångna året har Elverket lanserat ett antal nya erbjudanden i syfte att skapa attraktiva och trygga lösningar för bolagets kunder. En av lanseringarna är tjänsten Betalsmart. Elverket deltar aktivt i utvecklingen av tjänsten och skapar tillsammans med kunderna lösningar som ger incitament för såväl kunden som för Elverket. Bakgrund Mätarreformen som kom för tre år sedan innebär att kundernas elförbrukning mäts och betalas varje månad. Med en villa som är eluppvärmd kan det innebära att beloppen på elräkningarna kan variera med tusentals kronor mellan vinter- och sommarmånaderna. Inte alla hushåll har den flexibiliteten i sin ekonomi. En betalningslösning som jämnar ut beloppen över året och/eller ger möjlighet till betalningsfria månader och att avbetala valfritt belopp kan underlätta betalningen av elräkningen. Målgrupp I första steget vänder vi oss med tjänsten till våra befintliga kunder, men vi ser också att tjänsten kan attrahera nya kunder. Tjänsten är intressant både för kunder med större förbrukning och därmed elkostnad, men också för kunder med mindre förbrukning och behov av att kunna förutse sina utgifter och att ha jämna utgifter varje månad. Betalsmart Betalsmart är en kredittjänst som har en uppläggningskostnad och en löpande månadskostnad. Kunden betalar ränta när det finns en skuld till oss och erhåller ränta när det finns pengar tillgodo. Tjänsten kan, men behöver inte, kopplas till autogiro. 18 Elverket Årsredovisning 2012