Mål & budget med ekonomisk plan för

Transkript

1 Mål & budget 2015 med ekonomisk plan för

2

3 innehåll 1. Förord Inledning Ekonomi i omvärlden Omvärldsanalys ekonomiska förutsättningar på makronivå Region Hallands ekonomiska situation Historik Ekonomiska bedömningar Åtgärd utifrån allvarligt läge Åtgärdsplan Kort om Hallands förutsättningar Demografisk utveckling Hallands geografiska förutsättningar Halland, innovationskraft och ökat företagande Halland och arbetsmarknaden Regional utveckling Mål för regional utveckling Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hälso- och sjukvård Framtiden kräver handling Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Region Halland som arbetsgivare Styrning och ledning Driftnämndernas mål och inriktning Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Känslighetsanalys Resursfördelning Regionbidrag Resultatbudget och balansbudget Årets resultat Resultathantering Planeringsförutsättningar Ekonomiska förutsättningar Resultatbudget Balansbudget Ekonomisk plan Resultatbudget Balansbudget

4 1. Förord Inför kommande mandatperiod står Region Halland inför en stor utmaning. De senaste åren har kostnadsutvecklingen varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna främst inom hälso- och sjukvården har också varit större än ökningen av skatteintäkterna. Behovet att få balans mellan kostnader och intäkter är därför stort. Det finns olika sätt att göra det. Antingen att öka intäkterna, anpassa kostnaderna eller en kombination av båda åtgärderna. Att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen är också av stor betydelse för att Region Halland ska kunna lyckas med uppdraget att skapa utveckling och tillväxt i regionen. Ett uppdrag som innebär att utveckla Halland genom att attrahera nya invånare, företag och besökare. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Det förutsätter ett fokus på att behålla hälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningen. Men också på att öka verkningsgraden (optimera resurserna) av utfört arbete och att säkra kompetensförsörjningen. Mål & budget för 2015 och ekonomisk plan för har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Dokumentet, antaget i regionfullmäktige för nuvarande mandatperiod, har därför en annan karaktär än tidigare. Målen är tydligare och färre, främst inom hälso- och sjukvård. Som underlag finns Mål & Strategier som gäller till och med Under 2014 har regionstyrelsen beslutat om en analys som ska resultera i förslag till konkreta åtgärder. Regionstyrelsen fattar på samma sätt som tidigare beslut om direktiv/uppdrag till driftnämnderna och till regionstyrelsens egen verksamhet. Direktiven ska förtydliga vad respektive nämnd särskilt behöver beakta inför målstyrning till respektive förvaltning. Inför 2015 ska direktivet samordnas med åtgärdsplanearbetet. Det nytillträdda regionfullmäktige kommer att fastställa budgethandlingen som kan kompletteras med regionstyrelsens direktiv som en återrapportering. Mål & budget 2015 och åtgärdsplan ska stödja samma mål balans i ekonomin. Den nya nämnden för kultur och skola får ett eget direktiv som samordnas med kulturutskottets arbete under resten av En förutsättning för att åtgärder och förändrade mål ska ge ledning och stöd på alla nivåer i verksamheten är ökad följsamhet och tydlighet i uppföljning. 4

5 2. Inledning Region Hallands vision är Halland bästa livsplatsen. En plats där människor ges bästa möjliga förutsättningar att leva, arbeta, studera och driva företag. Halland ska vara en region med nöjda invånare, oavsett i vilken livssituation man befinner sig. Även besökare och resenärer ska få en positiv bild av Halland. Region Halland har det statliga uppdraget att erbjuda en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionen har också regeringens uppdrag att verka för regional utveckling och tillväxt. Verksamheterna finansieras främst av skattemedel och styrs av politiskt tillsatta nämnder och styrelser. God kvalitet i det som Region Halland erbjuder är nyckeln till högt förtroende och acceptans för den skattefinansierade verksamheten. Det handlar inte bara om funktion och faktiska resultat utan också om gott bemötande och god dialog mellan olika parter. Välfärden i Sverige påverkas av ett stort omvandlingstryck där olika faktorer samverkar. Detta påverkar Region Halland som behöver möta invånarens behov och samtidigt vara resurseffektiv. Det innebär att tänka nytt och arbeta på annat sätt där kvalitet och kompetens möter vårdbehov och en snabb teknisk och medicinsk utveckling. 3. Ekonomi i omvärlden 3.1. Omvärldsanalys ekonomiska förutsättningar på makronivå Det finns indikationer på att den internationella konjunkturen håller på att vända. År 2014 har startat bra och tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Den svenska BNP:n beräknas växa med omkring tre procent såväl i år som nästa år. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar ökar. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Hushållens inkomster har under de senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt även under Framöver prognosticerar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt därmed kommer sparandet att reduceras. Det bidrar till att tillväxten i den svenska ekonomin ökar. 5

6 4. Region Hallands ekonomiska situation 4.1. Historik Under de senaste åren har landsting och regioner i Sverige påverkats kraftigt av tillfälliga poster. Återbetalningar av premier från AFA Försäkringar har skett år 2012 och år 2013 med 87 mnkr respektive 77 mnkr. Sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen år 2011 och 2013 har inneburit att den bokförda kostnaden ökat med 144 mnkr år 2011 och 210 mnkr år Detta påverkar årets resultat. Motsvarande belopp har avsatts för ökad pensionsskuld i balansräkningen. Dessa jämförelsestörande poster är av engångskaraktär varför det är nödvändigt att exkludera dessa vid bedömningen av resultatutvecklingen. TABELL 1 REGION HALLAND EKONOMISKT RESULTAT, NETTOKOSTNAD OCH SOLIDITET Enhet Prognos 2014 Årets reultat Mnkr 154,7-114,9 85,0-254,3-136,8 Årets resultat exkl Mnkr 154,7* 28,7-1,7-121,8-206,8 jämförelsestörande poster Nettokostnadsandel exkl % 97,6 99,6 100,0 101,6 102,7 jämförelsestörande poster Nettokostnadsandel % 99,0 99,0 99,0 99,0 99,0 långsiktigt mål Soliditet inkl ansvarsförbindelse % -2,8-9,7-8,4-15,9-15,7 pensioner Soliditet inkl ansvarsförbindelse % >0 >0 >0 >0 >0 pensioner långsiktigt mål Andel invånare 65 år och äldre % 19,6 20,1 20,5 20,9 *inkl statligt konjunktursstöd 123,8 mnkr Region Halland har de senaste åren inte haft en ekonomi i balans. Vid flera tillfällen har ekonomiska obalanser konstaterats vid Hallands sjukhus. Driftnämnden för Hallands sjukhus fick ett tillskott med 100 mnkr i 2014 års budget. Under senhösten 2013 konstaterades ytterligare underskott för Hallands sjukhus. Resultatet för Region Halland slutade på ett underskott på 122 mnkr rensat från jämförelsestörande poster. Av detta underskott stod Driftnämnd Hallands sjukhus för 130 mnkr. 6

7 Prognosen för 2014 upprättad efter tre månader visar ett underskott med 137 mnkr varav 133 mnkr av detta prognostiseras som underskott i hälso- och sjukvården, exkluderat hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Regionfullmäktiges mål är att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare inte ska öka mer än rikets genomsnitt. Detta uppfylldes inte för 2011 och Då ökade kostnaderna enligt SCB med 3,7 procent jämfört med genomsnitt för riket som låg på 1,9 procent. Ökningen mellan år 2011 och 2010 var 3,8 procent jämfört med rikets 2,8 procent. Målet uppfylls således inte. I bokslutet för 2013 var kostnaden för hälso- och sjukvård 3,8 procent högre än utfallet 2012 och 3,4 procent högre än vad som budgeterats. TABELL 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKOSTNADER PER INVÅNARE Årtal Halland Riket Ökningstakt Halland Ökningstakt Riket ,20% 2,30% ,30% 2,30% ,80% 2,80% ,70% 2,00% Tabellen rensad från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Källa SCB och SKL 4.2. Ekonomiska bedömningar Den ekonomiska sammanställningen under budgetarbetet för år 2015 och planen för år 2016, 2017 och 2018 visar på betydande accelererande underskott trots bra tillväxttakt på skatteintäkterna. Region Halland har en för hög kostnadsnivå i förhållande till skatteintäkterna och också en för hög kostnadsökningstakt i förhållande till skatteutvecklingstakten. I diagrammet representerar den röda linjen regionens kostnader och den blå linjen regionens intäkter över tid. En bidragande orsak till att kostnadsnivån är högre än intäktsnivån är den beslutade förändringen i kostnadsutjämningssystemet. Det innebär att Region Hallands avgift har ökat med 139 mkr år 2015, vilket sänker den blå kurvan. Beräkningar som ligger till grund för diagrammet visar på kraftiga underskott under den kommande mandatperioden. 7

8 Som diagram 1 visar är den procentuella ökningstakten i skattetillväxten lägre än den procentuella ökningstakten för kostnaderna. Det innebär att gapet ökar mellan kurvorna. DIAGRAM 1 UTGÅNGSLÄGE Tkr Skatt, utjämning o generella stb Nettokostn. inkl avsk o fin.netto Åtgärd utifrån allvarligt läge Region Halland befinner sig i ett allvarligt ekonomiskt läge. Det är nödvändigt med kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans under den kommande mandatperioden. Genom att höja skatten med 40 öre beräknas skatteintäkterna öka med 247 mnkr Knappt 25 öre av dessa kan hänföras till förändringen i kostnadsutjämningssystemet. De senaste årens ökade kostnader för bland annat kollektivtrafik och hemsjukvård motiverar den resterande delen. DIAGRAM 2 EFTER ÅTGÄRD Tkr Skatt, utjämning o generella stb Nettokostn. inkl avsk o fin.netto Med en skattehöjning med 40 öre förflyttas linjen för skatteintäkterna uppåt i diagram 2. 8

9 Förändring av skatteintäkterna ger följande årliga resultatsammanställningar (tabell 3). Tabell 3 visar att det krävs ytterligare åtgärder för att få ekonomin i balans. Resultat före åtgärdsplan visar på underskott för de kommande två åren. Därefter ökar underskotten ytterligare då takten på kostnadsutvecklingen är större än takten på skatteutvecklingen. Region Halland har som mål för att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2013 sattes detta mål till 100 procent, det vill säga att intäkter och kostnader skulle vara i balans. För perioden föreslås att målet för nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara 99,5 procent. Detta innebär att överskottet ska vara 0,5 procent av regionens skatter och generella statsbidrag. I tabellen redovisas dessa överskott i raden Resultat efter åtgärdsplan. Trots förstärkning av skatteintäkterna och ett sänkt överskottsmål till 0,5 procent krävs kraftfulla åtgärder på kostnadssidan för att kunna uppnå dessa överskott. De kostnadsreduceringar som dessa åtgärder ska leda till redovisas till sina belopp årvis vid rubrikerna åtgärdsplan 2015 osv. År 2015 ska kostnadsreduceringar med 25 mnkr verkställas, 2016, 35 mnkr, 2017, 75 mnkr och 2018, 75 mnkr. Sammantaget, för hela planeringsperioden rör det sig om kostnadsreduceringar om 210 mnkr. Tkr TABELL 3 RESULTATSAMMANSTÄLLNING MED SKATTEHÖJNING 40 ÖRE Prognos UR Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skatt, utjämning o generella stb varav skattehöjning intäktsökningstakt 1,3% 5,9% 4,2% 3,8% 3,6% Plan 2018 Summa Nettokostn. inkl avsk o fin.netto Resultat före åtgärdsplan Återställning av balanskravsresultat Resultat efter återställning Nettokostn. inkl avsk, fin netto o åtgärdsplan åtgärdsplan åtgärdsplan åtgärdsplan åtgärdsplan Kostnadsökningstakt 1,4% 3,9% 3,5% 3,9% 3,5% Resultat efter åtgärdsplan Resultat efter åtgärdsplan men före återställning av 2013 års balanskravsresultat Summa insatser/åtgärder = kostnadsred. per år

10 4.4. Åtgärdsplan Nu pågår arbetet med att ta fram en flerårig regionövergripande åtgärdsplan. Målet är att minska kostnaderna och kostnadsutvecklingen genom att möta invånarnas behov på rätt vårdnivå, öka verkningsgraden i verksamheten samt minska kvalitétsbristkostnaderna och bromsa inflödet. Det förutsätter en kulturförändring både vad gäller tankesätt och arbetssätt. Denna förändringsprocess samt utveckling av grundläggande system för Region Hallands verksamheter är mycket viktiga framgångsfaktorer. Åtgärderna behöver pågå över hela mandatperioden. 10

11 5. Kort om Hallands förutsättningar Halland är en välmående region som fortsätter att växa. Det har många positiva effekter. Medelinkomst och rörlighet ökar i regionen vilket i sin tur genererar jobb och skatteintäkter. Detta behövs för att möta morgondagens behov inom välfärden. De resurser som står tillbuds ska räcka till att möta invånarnas behov. Men hela Halland växer inte i samma takt, det finns regionala skillnader. Detta innebär såväl möjligheter som utmaningar Demografisk utveckling Folkmängden i Halland har ökat under en lång tid och är en av de regioner i Sverige som länge har haft en stark folkmängdstillväxt. Inflyttningen genererar en ökad medelinkomst och höjd utbildningsnivå och påverkar därmed den regionala ekonomin positivt. Kommunernas olika befolkningsutveckling beror på skillnader i åldersstruktur och flyttningsmönster. Mellan år 2012 till 2030 beräknas Hallands befolkning öka med 36,3 procent i åldersgrupperna över 65 år. Befolkningsökningen i de yngre och förvärvsarbetande åldrarna är väsentligt lägre. Källa: WSP Analys & Strategi, Befolkningsprognos till år 2030 för kommunerna i Region Halland Den demografiska utvecklingen ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för offentlig sektor. Samtidigt ökar förväntningarna på kvalitet och vilka välfärdstjänster som ska levereras. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och för en jämlik hälsa är väsentligt då det finns ett tydligt samband mellan befolkningens hälsotillstånd och ekonomisk tillväxt Hallands geografiska förutsättningar Halland har bra förutsättningar med ett läge som är attraktivt. Halland är en del i ett tillväxtområde, sydvästra Sverige som går från Göteborg till sydvästra Skåne. Denna del av Sverige växer och man kan se en ökad befolkningskoncentration till storstäderna och dess närhet. Halland erbjuder goda boendemiljöer såväl havsnära som i inlandet, vilket är centralt för Hallands tillväxt. Hallands tillväxt bygger också på att allt fler 11

12 invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. En god tillgänglighet med väl utvecklad fysisk infrastruktur och kollektivtrafik påverkar Hallands attraktivitet. En framtida utmaning för infrastrukturen och kollektivtrafik i Halland är att möjliggöra för fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik. Det finns geografiska skillnader inom regionen som innebär såväl möjligheter som utmaningar. En av skiljelinjerna är mellan kust och inland och en annan är mellan norr och söder Halland, innovationskraft och ökat företagande Ett ökat företagande är viktigt för tillväxten och en långsiktigt god utveckling av välfärden. Ett växande näringsliv präglas av både ett produktivt nyföretagande och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Eftersom det halländska näringslivet karaktäriseras av många små företag är det en särskild utmaning att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling. En regions innovationskraft kan vara en avgörande konkurrensfördel som på sikt leder till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Det finns en klar koppling mellan hög utbildning och kompetens samt en hög grad av innovation i en region. För att vara en konkurrenskraftig region är det därför viktigt att kunna erbjuda en god utbildning, med såväl bredd och spets, samt ett livslångt lärande Halland och arbetsmarknaden Sysselsättningen i Halland är hög. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. Arbetsmarknaden efterfrågar alltmer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling gör att många enklare arbeten försvinner. Detta försvårar för till exempel ungdomar med ofullständiga betyg, utlandsfödda (även högutbildade), personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens i tillbakagående yrken. Bara till viss del kompenseras detta av en ökad servicenäring. 12

13 6. Regional utveckling Regional politik ger möjlighet att ta ett helhetsgrepp om samhällsutvecklingen i regionen inom såväl hälso- och sjukvård, regional utveckling och kultur. Kärnan i en hållbar tillväxt är en kombination av ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. Region Halland har det formella makten att ta ett regionalt ledarskap och tillsammans med kommuner och andra aktörer arbeta för att utveckla Halland bästa livsplatsen. Det regionala utvecklingsarbetet är avgörande för att möta framtidens utmaningar i Halland. Det innebär att vi fortsatt måste arbeta så att Halland blir en än mer attraktiv region så att fler väljer att bo och arbeta här. Med en befolkningsökning, fler halländska företag och fler hallänningar i jobb skapas en stark region med förutsättningar att finansiera den framtida välfärden Mål för regional utveckling Det finns tre områden inom regional utveckling som är avgörande för att utveckla Halland till en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Med en attraktiv region menas i detta sammanhang en region som har hög inflyttning, det vill säga att fler människor väljer att flytta och bosätta sig i Halland. En inkluderande region betyder att Halland har ett högt deltagande på arbetsmarknaden och med en konkurrenskraftig region menas att det i regionen finns goda förutsättningar att starta och utveckla företag Hög attraktivitet En definition av attraktivitet är förmågan att locka och behålla olika målgrupper. Goda boende- och livsmiljöer med hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad har varit central för Hallands tillväxt. Andra faktorer som påverkar attraktiviteten i en region är ett gott samhällsklimat, god samhällsservice, ett rikt kulturliv, naturtillgångar och en hög kompetens i regionen. Avgörande är att förhålla sig till ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt hållbart perspektiv. Därför är det viktigt att hålla kvar fokus på miljömålen från Mål & Strategier Hallands attraktivet kan öka genom att prioritera en utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur, såväl norrut som söderut som möter de behov som finns med fler invånare som ska kunna resa till och från arbetet. En utvecklad infrastruktur är också av stor vikt för att möta det regionala näringslivets behov. 13

14 I detta sammanhang handlar det också om att det i Halland finns tillgång till bredband med hög hastighet som stärker förutsättningarna så att fler kan nyttja digitaliseringens möjligheter. En framtida utmaning för Hallands attraktivitet är att vi också fortsättningsvis kan erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer och stadsmiljöer. Städernas roll som mötesplatser främjar företagsamhet, innovationer och kultur. MÅL Halland är en region med hög attraktivitet Halland är en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer 6.3. Stark konkurrenskraft Innovationskraft i en region är en avgörande konkurrensfördel som leder till attraktivitet. För att innovationskraften i en region ska kunna nyttjas behövs samverkan mellan näringsliv, utbildnings- och offentliga aktörer. Ett långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem i Halland är också av stor vikt. I de halländska styrkeområdena hälsoinnovation, grön tillväxt och besöksnäringen finns goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. En viktig komponent att öka Hallands konkurrenskraft är att stimulera entreprenörskap och ökat företagande. En stor potential finns i att öka ungas, kvinnors och utlandsföddas företagande. Den ökade mobiliteten skapar möjlighet till tillväxt och med nya internationella samarbeten och utbyten mellan människor och partners i Halland, nationellt och internationellt ökar kunskap och affärsmöjligheter på internationella marknader. MÅL Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande Halland är en stark kunskapsregion Halland är en region med goda kontakter i omvärlden 14

15 6.4. Fler i arbete Sysselsättningen i Halland är hög, men vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarkanden. För att få fler hallänningar i arbete behöver vi verka för en jämställd arbetsmarkanad samt öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Med en öppen och inkluderande arbetsmarknad blir mångfalden en resurs att säkra kompetensförsörjningen. Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden måste öka för grupper som står utanför. Tillgången till rätt kompetens är avgörande för utvecklingen av det halländska näringslivet och för offentliga arbetsgivare. MÅL Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Halland är en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad 15

16 7. Hälso- och sjukvård 7.1. Framtiden kräver handling Förväntningarna på och behoven av hälso- och sjukvård kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minskad ohälsa är angeläget och det arbetet behöver intensifieras. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökade vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. För att möta detta krävs fokus på bibehållen hälsa i befolkningen, ökad verkningsgrad av utfört arbete samt rekrytering och förmåga att behålla kompetent personal. Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras för att skapa en jämlik vård. Hälso- och sjukvården i Sverige har, sett ur ett internationellt perspektiv, god tillgång till läkare per invånare. Trots detta är det förhållandevis få patientbesök per capita. En effektivare användning av medarbetares kompetens och resurser är avgörande Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, så som hälso- och sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. Den positiva genomsnittliga hälsoutvecklingen som skett visar att de satsningar som gjorts inom välfärdssektorn har gett resultat. Samtidigt har inte skillnader i hälsa minskat. Hälsogapet mellan olika grupper i befolkningen har tvärt om ökat. För att möta osakliga skillnader och framtidens vårdbehov krävs ett hälsofrämjande perspektiv med riktade insatser. Det kan handla om stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet och hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Enligt WHO kan sundare levnadsvanor förebygga 80 procent av hjärt-kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av cancersjukdom. Ett aktivt arbete för hälsosammare levnadsvanor är ett sätt att minska sjukdomsbördan och dödligheten av kroniska sjukdomar. Ett annat är att tidigt kunna identifiera individer med förhöjd risk att insjukna eller återinsjukna och genom insatser förhindra eller bromsa utvecklingen av sjukdom. Erbjudande 16

17 av relevanta screeningprogram och ett högt deltagande i dessa kan också minska risken för sjukdom. MÅL Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska 7.3. Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Hallänningen har ett högt förtroende för och är nöjd med vården och i nationella jämförelser utmärker sig Halland för god tillgänglighet och hög kvalitet i vården. Som bransch har hälso- och sjukvården dock höga kvalitetsbristkostnader och en bristande förmåga att använda resurserna på mest effektivt sätt. För att kunna möta morgondagens behov behöver vi skapa bättre förutsättningar för planering, uppföljning och ett systematiskt kvalitetsarbete kombinerat med ett tydligt ledarskap för resultat. Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet är viktiga komponenter för att bromsa kostnadsutvecklingstakten. Genom en ökad verkningsgrad av insatta åtgärder kan fler patienter vårdas inom befintliga resurser. En fortsatt koncentration av avancerad vård med små volymer krävs för att bibehålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens. Patienten ska vara utgångspunkt för ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå. Öppenvården kommer mer i centrum och utvecklingen mot att invånaren ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov i den nära vården ska fortsätta. Den utveckling som, i nationell samverkan sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. Kunskapsstyrning på nationell-, regional- och lokalnivå skapar förutsättningar för att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetas utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap. En kraftfull satsning på patientsäkerhetsarbete krävs för att minska onödigt mänskligt lidande och komma till rätta med kvalitetsbristkostnader som är undvikbara. Detta gäller bland annat områdena vårdrelaterade infektioner, fallskador, tryckskador och läkemedel. MÅL Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka 17

18 8. Region Halland som arbetsgivare Tillgång till medarbetare med rätt kompetens är helt avgörande för att Region Halland ska fortsätta att utvecklas och en förutsättning för konkurrenskraft. Framöver är kompetensförsörjning en stor utmaning. Den består i att på olika sätt säkerställa och attrahera den kompetens som krävs för att kunna erbjuda god samhällsservice inom regionens områden. För att lyckas med den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver Region Hallands arbetsplatser präglas av en god arbetsmiljö med mångfald och jämställdhet där man arbetar utifrån regionens gemensamma värdegrund VI KAN för att skapa goda resultat. En hög utvecklingstakt ställer krav på en effektiv organisation där tillgänglig kompetens nyttjas på det mest effektiva sättet utifrån nytta och behov. Det krävs en organisation som snabbt förmår introducera och implementera nya metoder och tekniker i verksamheten och inte ser ett egenvärde i befintliga strukturer. För att veta att rätt saker görs, både utifrån resultat och kostnadseffektivitet, behöver insatser följas upp och utvärderas. Det krävs att styrdokumenten är verktyg för uppföljning, utvärdering och lärande. Utifrån den reglering som finns inom hälso- och sjukvården har verksamhetsansvariga ansvar att använda personalen så flexibelt och effektivt som möjligt. För att möta framtidens välfärd är det helt avgörande att chefer och medarbetare vet vad som förväntas av dem och att det finns tydliga ramar att verka inom. Följsamheten till och verkställigheten av fattade beslut måste förbättras. Inom ramarna behöver arbetaplatserna präglas av engagemang och initiativ. Centrala uppgifter för cheferna är att tydliggöra ramarna och skapa förutsättningar för medarbetarnas kompetens, ansvar och nytänkande. Genom en tydlighet både internt och externt i att Region Halland är EN arbetsgivare skapas förutsättningar att behålla, utveckla och attrahera den kompetens organisationen behöver. Rätt antal medarbetare med rätt kompetens är en avgörande faktor för att upprätthålla kunskap och kvalitet för att förverkliga verksamhetens mål. MÅL Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare 18

19 9. Styrning och ledning 9.1. Driftnämndernas mål och inriktning Utifrån regionfullmäktiges budgetbeslut om Mål & budget samt direktiv från regionstyrelsen, ska samtliga driftnämnder fatta beslut om Mål & inriktning för respektive förvaltning. Beslutet ska tydliggöra hur man, inom nämndens ansvarsområden avser arbeta för att Region Halland ska uppnå fullmäktiges mål på kort och lång sikt. De övergripande målen ska brytas ned i för varje driftnämnd relevanta aktiviteter med tydliga mätbara 1 och 2 samt årsrapporten. De ska bifogas regionstyrelsens uppföljning till regionfullmäktige inom varje målområde. Inriktningsdokumentet ska även omfatta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. 10. Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Region Halland intäkter består till nästan 90 procent av skatter och statsbidrag/ utjämningsbidrag. Detta budgetförslag har tagits fram med utgångspunkt från ökad utdebitering med 0,40 kronor till en utdebitering på 10,82 kronor. Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar såväl skatteutvecklingen i regionen, som avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats i SKL:s planeringsförutsättningar april 2014 ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nivån på det generella statsbidraget ligger fast enligt regeringens vårproposition. I vårpropositionen aviserar dock regeringen att medel kan komma att avsättas för ökad tillgänglighet inom cancervården. I beräkningarna har inte hänsyn tagits till detta och inte heller till eventuella merkostnader med anledning av regeringens avsikter om ökad tillgänglighet inom detta område Finansnetto Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Avkastning på eget kapital är ett exempel på finansiella intäkter. Som finansiella kostnader räknas bland annat reversränta till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag samt finansiella kostnader för pensionsskulden beräknas regionen ha ett negativt finansnetto (-13,2 mnkr). 19

20 10.3. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS Mnkr Löneökning med 1 procent, inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) +18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/-62 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet Budgeten förutsätter att Region Halland får 40 miljoner kronor från den så kallade kömiljarden. Ersättningen baseras på andel av befolkningen och på prestationer inom tillgänglighetsarbetet. Hallands andel av befolkningen motsvarar cirka 30 miljoner kronor ur kömiljarden, men såväl 2012 som 2013 har regionen fått betydligt mer eftersom vi haft hög tillgänglighet i förhållande till andra landsting och regioner. I budget 2014 beräknas ersättningen ur kömiljarden bli 40 mnkr. Faktiskt utfall för 2015 kommer att vara beroende av hur 2015 års modell för stimulans utformas, hur väl Region Halland presterar och hur övriga regioner/ landsting presterar. Budgeten förutsätter också att de av Regionstyrelsen redovisade möjliga kostnadsreduceringarna genomförs för att uppnå redovisat resultat. 20

21 11. Resursfördelning Regionbidrag REGIONBIDRAG Tkr Hjälpmedelsnämnden Patientnämnden Revisionen Anslag för näringsliv, kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor, mm Anslag för hälso- och sjukvård Anslag för regiongemensamma kostnader Regiongemensam åtgärdsplan Summa REGIONSTYRELSEN Anslagsramen som ska fördelas på regionstyrelse och nämnder när fullmäktige fastställer de ekonomiska ramarna i november uppgår till tkr för Anslagstilldelningen 2015 omfattar näringslivsutveckling, kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor, arvoden till förtroendevalda, vissa regiongemensamma kostnader med mera och hälso- och sjukvård. Inom regiongemensamma kostnader ryms kostnader för pensioner, premie till patientförsäkringen, avskrivningar för fastigheter, koncernbidrag till regionfastigheter enligt internhyresmodellen, förändring av personalskuld, regiongemensamt anslag för nya löneavtal med mera. I den politiska organisationen genomförs två större förändringar från och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen läggs ned och en ny driftnämnd inrättas Driftnämnden Kultur och skola. Från och med 2015 blir regionstyrelsen också hälso- och sjukvårdsnämnd. Det nyvalda regionfullmäktige ska fastställa Mål & budget och ekonomisk plan för den 5 november. Den förändrade politiska organisationen gör att styrelsernas beslut rörande budget, ersättningar och uppdrag för 2015 ska förankras genom samrådsberedning mellan regionstyrelsens presidium och hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Dessa beslut fattas av regionstyrelsen som direktiv till nämnderna efter förslag från berörda utskott. Vid beräkningen av de ekonomiska ramarna ingår en pris- och löneuppräkning som en generell förutsättning. För den anslagsfinansierade/motsvarande 21

22 verksamheten budgeteras kostnaderna för löneöversynen 2015 i ett centralt anslag. Inom den angivna totalramen som fastställs av fullmäktige ingår planerad utveckling/förändring enligt nedan. NÄRINGSLIV, SKOLA OCH KULTUR, REGIONKONTOR MM (62 MNKR) Inom anslagsområdet har avsatts resurser för att kunna öka regionens insatser inom kollektivtrafik, bredbandsutbyggnad, företagsstöd, EU och kultur med mera för fördelning av regionstyrelsen när styrelsen beslutar om sin egen budget i höst. Det finns ett stort behov av IT-utveckling av både vårdsystem och administrativa system dels som en följd av den nationella utvecklingen inom E-hälsoområdet och dels för att öka funktionaliteten i befintliga system. I budget 2015 avsätts resurser för en särskild satsning på utvecklingsarbete. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTVECKLING (141 MNKR) För att möta ett växande behov av hälso- och sjukvård har resurser prioriterats inom övergripande områden för vårdutveckling. Det innebär att invånarnas vårdbehov ska kunna mötas genom en genomtänkt planering och fördelning av medel i enlighet med arbetet med åtgärdsplanen. I arbetet ingår bland annat att antalet vårdplatser ska fördelas för att möta invånarnas behov. Omfördelning av verksamheter mellan sjukhusen pågår för att genomföra neonatalprojektet. Sammarbete med kommunerna ska ske för att utveckla vårdkedjorna för äldre samt en fortsatt gemensam utveckling och uppbyggnad av missbruksvården. En särskild satsning och ambitionshöjning planeras för utvecklingen av den palliativa vården inklusive omfattande utbildningsinsatser. För befolkningsökning och vårdtyngdsökning inom Vårdval Halland avsätts resurser för att möta beräknad kostnadsökning kopplat till demografi och volym. Läkemedel Inom området för läkemedel beräknas kostnaderna för förskrivningsläkemedel inom läkemedelsförmånen minska till följd av prissänkningar, bland annat som en följd av särskilda prisöverenskommelser mellan staten och läkemedelsbranschen. Statsbidraget kopplat till läkemedelsförmånen kommer då att minska i samma takt. Samtidigt har det i budget 2015 avsatts resurser för introduktion av nya dyrare läkemedel och några mindre kostnadsanpassningar. 22

23 Vaccinationer hälsa De prioriterade ökade resurserna avser i huvudsak ökade kostnader för vaccinationer. Dessutom kostnader för läkemedelsgenomgångar i syfte att förbättra läkemedelsbehandling för att kunna förebygga och minska vårdskador. Dessutom finns ytterligare planerade resurser för olika ändamål av mindre omfattande karaktär. Personal löner Resurstillskott ska finansiera den särskilda lönesatsning för allmänsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som görs It-drift stöd Utveckling av nya vård-it-system och anpassning av befintliga pågår med en hög intensitet. Målsättningen är att harmonisera med den nationella utvecklingen inom E-hälsa och öka funktionaliteten. Sent under 2014 konstaterades att driftkostnaderna för IT-systemen var underfinansierade och med tillkommande driftkostnader för 2015 betyder det att ett tillskott av medel behöver tillföras DRIFTNÄMNDEN KULTUR OCH SKOLA Med syfte att renodla regionstyrelsens strategiska övergripande uppdrag har en ny driftnämnd för kultur- och skolfrågor inrättats Driftnämndens uppdrag blir att ansvara för driften av regionens skolor samt för driftfrågor inom kulturområdet. Nämnden ska även inför styrelsen bereda de strategiska kulturfrågorna. Nämndens ekonomiska ram fastställs av fullmäktige i november. DRIFTNÄMNDEN REGIONSERVICE Regionservice är Region Hallands serviceorganisation och leverantör av administrativt stöd. Det främsta uppdraget är att leverera ett kostnadseffektivt serviceutbud till rätt kvalitet för att stödja regionens kärnverksamhet och bidra till en väl fungerande vård. Driftnämnden (DN) för Regionservice är intäktsfinansierad och tilldelas således inget regionbidrag. Regionstyrelsen beslutar om uppdrag och ekonomiska förutsättningar för driftnämnden. Som en del i den långsiktiga strategin för ekonomisk balans har DN för Regionservice, enligt Planeringsförutsättningarna beslutade i RS , i uppdrag att genomföra kostnadseffektiviserande åtgärder motsvarande den årliga prisökningen. Driftnämnden får därför inte ta ut någon kompensation för pris- och löneökningar 2015 för de tjänster man avtalar om priser med övriga nämnder/förvaltningar. 23

24 ÖVRIGA NÄMNDER För Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden Halland och revisionen anvisas medel enligt ovan. Kostnaderna för förtroendemän och nämndadministration för Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel budgeteras och redovisas från och med 2015 under regionstyrelsen. För Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel anvisas regionbidrag med tkr. För Patientnämnden Halland anvisas regionbidrag med 830 tkr. De förtroendevalda revisorerna har hemställt om budgetanslag för revisionsändamål 2015 med tkr. Regionfullmäktiges presidium har tillstyrkt revisionens hemställan om anslag Resultatbudget och balansbudget Resultatbudgeten visar överskådligt verksamheternas externa nettokostnader, skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Resultatbudgeten summerar resultatet för regionen i dess helhet. Balansbudgeten visar i sammandrag regionens tillgångar och skulder samt eget kapital, prognostiserade per den 31 december budgetåret. Balansbudgeten ger en totalbild av den ekonomiska ställningen, vilket behövs för mer långsiktiga bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Ett vanligt mått på den ekonomiska ställningen är soliditet, som anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. I 2015 års balansbudget är soliditeten 42,1 procent beräknat efter den så kallade blandmodellen för pensionsskuldberäkningar. Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner, inklusive löneskatt intjänade före 1998, inkluderas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 är minus 13,9 procent Årets resultat Årets resultat uppgår till 52,3 miljoner kronor och uppfyller såväl balanskravet som målet för verksamheternas nettokostnader om 99,5 procent. Efter balanskravsutredning i bokslut 2013 återstod ett underskott om 45,1 mnkr att återställa enligt gällande regelverk inom tre år. I budget 2015 planeras för återställning av hela beloppet. Efter disposition av resultatutrymmet för återställningen uppgår det justerade resultatet till 7,2 mnkr. Utbetalningen av pensioner kommer efter hand att öka och kommer att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk än tidigare. Genom att använda likvida 24

25 medel i balansräkningen, som särskilt riktats mot pensionsskulden, görs bedömningen att regionen kommer att klara kommande pensionsutbetalningar utan att ta en större del av skatteutrymmet i anspråk görs en likvidreglering om 15 miljoner kronor av de likvida medlen reserverade för pensioner Resultathantering I den finansiella situationen som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att ianspråkta tidigare intjänat eget kapital. Under 2015 planeras inte att ta i anspråk tidigare ackumulerade överskottsmedel i sådan omfattning att det påverkar den samlade finansieringsbilden. INVESTERINGAR Regionstyrelsen beslutade om ändrade arbetsprocesser för lokalförsörjning respektive investeringar i maskiner/inventarier/utrustning. De nya arbetsprocesserna avser att stärka koncernperspektivet och utgår från att regionfullmäktige anvisar investeringsanslag för fastigheter och maskiner/ inventarier till regionstyrelsen, som sedan prioriterar och fördelar resurserna. De nya arbetsprocesserna medförde en ändrad beslutsordning som fastställdes av regionfullmäktige Investeringsbudgeten omsluter 395 mnkr 2015, varav merparten avser hälso- och sjukvårdens behov. Av den totala investeringsbudgeten avser 195 mnkr bedömt utrymme för årligen återkommande utbyte och komplettering av befintlig utrustning samt behov av nyutrustning. Av de 195 mnkr avser 165 mnkr hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Investeringsnivån för fastighetsinvesteringar 2015 har bedömts till 200 mnkr, vilket är 50 mnkr lägre än i budget Detta belopp hanteras som en ram för regionstyrelsen. Regionstyrelsen kan, som ett led i arbetsprocessen för fastighetsinvesteringar, starta förstudier om fastighetsinvesteringar. Ett strukturerat arbete pågår med att identifiera både kortsiktiga och långsiktiga lokalbehov inom framförallt hälso- och sjukvården, men även för övriga verksamheter. Det samlade prioriterade lokalbehovet redovisas löpande i Lokalförsörjningsplanen. Planen utgör underlag för kommande investeringsplaner. Regionstyrelsen avser att återkomma till regionfullmäktige i december med en övergripande information om framtida fastighetsinvesteringar. 25

26 11.5. Planeringsförutsättningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov med hänsyn till befolkningsökning, ökande vårdtyngd samt implementering av nya dyrare specialistläkemedel. NÄRINGSLIV, KOLLEKTIVTRAFIK, KULTUR OCH SKOLA MED MERA Förutom resurstillskott för prisökningar och löneökningar tillkommer resursbehov för regionala insatser för tillväxt av näringsliv, kollektivtrafik, kultur med mera Ekonomiska förutsättningar Region Hallands ekonomiska ställning har beräknats genom generella framskrivningar av budget Som utgångspunkt har använts de planeringsförutsättningar som SKL utarbetar. I tidigare avsnitt framgår att omfattande åtgärder/insatser krävs för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Konkretisering av åtgärder/insatser görs i särskild åtgärdsplan. Regionen har satt som mål att uppnå ett positivt resultat motsvarande minst 0,5 procent av summan för skatteintäkter och generella statsbidrag (nettokostnadsandel 99,5 procent). För 2016 bedöms fastighetsinvesteringarna behöva ligga på nivån 250 mnkr för att sedan öka med 50 mnkr per år 2017 och Behovet av utrustningsinvesteringar bedöms vara 200 mnkr 2016 med en prisökning motsvarande 5 mnkr per år

27 12. Resultatbudget 2015 RESULTATBUDGET 2015 Mnkr Verksamhetens externa nettokostnader (inkl avskrivning) ,5 Skatteintäkter ,0 Utjämningssystem +580,5 Statsbidrag läkemedel +655,0 Finansiella intäkter +55,0 Finasiella kostnader -69,7 Årets resultat +52,3 Återställning av underskott 2013 enligt balanskrav -45,1 Justerat resultat +7,2 13. Balansbudget 2015 BALANSBUDGET 2015 Tillgångar (mnkr) 2015 Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur 155 Omsättningstillgångar varav likvida medel varav kortfristiga fordringar 779 Summa tillgångar Skulder och eget kapital (mnkr) Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring 190 Långfristiga skulder 46 Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Soliditet, procent (inkl ansvarsförbindelse) -13,9 Ansvarsförbindelse för pensioner Likvida medel för pensioner

28 14. Ekonomisk plan EKONOMISK PLAN Regionbidrag till verksamheten Löpande priser (mnkr) Nämnd Hjälpmedelsnämnden 67,1 68,9 70,7 Patientnämnden 0,9 0,9 0,9 Revisionen 4,9 5,0 5,2 Anslag för kollektivtrafik, samhällsplanering, kultur- 785,5 828,9 852,1 och skolverksamhet, medborgar- och kommundialog, regionkontor mm. Anslag för hälso- och sjukvård 7 077, , ,5 Anslag för regiongemensamma kostnader 382,3 523,3 647,7 Regiongemensam åtgärdsplan ackumulerad -60,8-137,6 216,8 Totalt till verksamheten 8 257, , ,3 15. Resultatbudget RESULTATBUDGET Löpande priser (mnkr) Verksamhetens externa nettokostnader , , ,3 Skatteintäkter , , ,0 Utjämningssystem +579,4 +573,1 +564,3 Statsbidrag läkemedel +650,0 +650,0 +655,0 FInansiella intäkter +55,0 +55,0 +55,0 Finansiella kostnader -98,6-118,6-128,8 Årets resultat +61,2 +52,8 +71,2 28

29 16. Balansbudget BALANSBUDGET Tillgångar (mnkr) Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Likvida medel Kortfristiga fordringar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital (mnkr) Regionkapital Avsättning till pensioner Skuld till patientförsäkring Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Soliditet, procent (inkl ansvarsförbindelse) -12,3-10,9-9,3 Ansvarsförbindelse för pensioner Likvida medel för pensioner

30 Region Halland, Box 517, Halmstad Produktion: Region Halland, Kommunikationsservice. Foto: Magnus Andersson.