Dimensionering av förband och knutpunkter
|
|
- Per-Olof Falk
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Dimensionering av förband och knutpunkter Wylliam Husson Innehåll 2 Allmänt om SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband Dimensionering av förband: Svetsförband T-styckesförband Knutpunkter: Modeller för global analys (klassificering) Dimensionering av knutpunkter med I-profiler Dimensionering av rörknutpunkter Olika detaljtyper (SBIs detaljhandbok) Förband = uppsättning av komponenter som förbinder större delar så att krafter kan överföras Knutpunkt = större område med viss interaktion mellan de anslutande delarna 1
2 SS-EN SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband 3 Ger dimensioneringsmetoder för konstruktion av huvudsakligen statiskt belastade förband vid användning av stål S235, S275, S355 och S460 EK ger vissa tilläggsregler för förband i stål > S460 till S700 Stark koppling till SS-EN för utförande SS-EN Eurokoderna är indelad i: bindande principer: definitioner, modeller, krav där inga alternativ tillåts vägledande allmänna råd: regler som harmonierar med principerna och uppfyller kraven i dessa 4 2
3 SS-EN bindande principer i SS-EN : 2.2 (1): Alla knutpunkter ska ha en sådan bärförmåga att konstruktionen uppfyller alla grundläggande dimensioneringskrav som ställs i EK3-1-8 och EK (3): Utmattningsbelastade knutpunkter ska också uppfylla principerna i EK (1): Krafter och moment som verkar på knutpunkter i brottgränstillståndet ska bestämmas enligt principerna i EK (1): Realistiskt antagande om fördelningen av krafter och moment. (a) i analysen antagna krafter och moment är i jämvikt med de krafter och moment som verkar på knutpunkterna, (b) varje del av knutpunkten klarar att bära krafterna och momenten, (c) deformationerna som följer av denna fördelning överskrider inte deformationskapaciteten för fästelement, svetsar och anslutna delar (d) antagen fördelning av krafter ska vara realistisk med tanke på de inbördes styvheterna inom knutpunkten, (e) de antagna deformationerna i en elasto-plastisk beräkningsmodell baseras på stelkroppsrotationer och/eller plana deformationer som är fysiskt möjliga (f) modellen är i överensstämmelse med utvärdering av provningsresultat (se EN 1990). 5 SS-EN bindande principer i SS-EN : 4.1 (2): Utmattningsbelastade svetsar ska också uppfylla principerna i EN (3): I fallet stelplastisk bärverksanalys ska knutpunkt vid plastisk led utformas med tillräcklig rotationskapacitet (1): Dimensioneringsvärde för inre normalkraft i såväl livstång som ramstång i brottgränstillståndet får inte överskrida dimensionerande bärförmåga för respektive stång, bestämd enligt EK (2): Dimensioneringsvärdet för inre normalkraft i livstång i brottgränstillståndet får inte heller överskrida dimensionerande bärförmåga för tillämplig knutpunkt enligt 7.4, 7.5, 7.6 eller (1): Svets mellan livstång och ramstång ska utformas så att den får tillräcklig bärförmåga för att medge ojämn spänningsfördelning och tillräcklig deformationskapacitet för att medge omfördelning av böjande moment (1): I livstångsanslutning med enbart normalkraft bör dimensionerande inre normalkraft N i,ed inte överskrida dimensionerande bärförmåga N i,rd för den svetsade knutpunkten enligt den tillämpliga av Tabell 7.2, Tabell 7.3 eller Tabell
4 SS-EN SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband 7 Omfattar 7 kapitel och bilaga NA (EKS 8, kap 3.1.8) KAPITEL 1) Orientering 2) Grundl. dimensioneringsregler 3) Förband med skruvar, nitar eller sprintar 4) Svetsförband 5) Analys, klassificering och modellering 6) Knutpunkter som förbinder H- eller I-profiler 7) Rörknutpunkter Väldigt mycket handbok.. Svetsförband 8 4
5 9 Svetsförband Svetstyper EK3-1-8 kap 4, Svetsförband Kälsvets (fillet weld) Stumsvets (butt weld) Fullt genomsvetsad Pluggsvets (plug weld) 10 Svetsförband Kälsvets Kälsvets Geometriska egenskaper För vinkel 60 o 120 o Vinkel < 60 o partiell stumsvets Effektivt a-mått (throat thickness) a > 3 mm a-mått för kälsvets a-mått för kälsvets med inträngning 5
6 11 Svetsförband Kälsvets Kälsvets Geometriska egenskaper Effektiv svetslängd: - Om svetsen är fullstor på hela längden: - Annars: l = l 2a eff l = l eff Minsta svetslängd: leff 30mm och leff 6a (50 mm rekommenderas) Tänk på att begränsa antalet svetssträngar: Antal svetssträngar för likbenta kälsvetsar a-mått 3 5 mm 6 9 mm mm svetssträngar Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Krafternas komposanter uppdelas i spänningar mot ett längsgående plan genom a-måttet: σ normalspänningen vinkelrätt mot a-måttet σ normalspänningen parallell med svetsens axel τ skjuvspänningen vinkelrätt mot a-måttet τ skjuvspänningen parallell med svetsens axel 6
7 13 Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Spänningar antas vara jämnt fördelade Svetsarea: A w = a leff Hållfasthetsklassen för den svagare av de förbundna konstruktionsdelarna är dimensionerande matchande elektroder förutsätts Normalspänningen σ beaktas ej 14 Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Dimensioneringsvillkor: σ ( τ + τ ) fu β γ w M2 och 0,9 f σ γ M2 u f u : brottgräns för den svagare delen [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) β w, se nedan Koefficient β w för kälsvets (förenklad, se EK3-1-8, Tabell 4.1) Hållfasthetsklass S235 S260, S275 S315, S355 S420, S460 β w 0,8 0,85 0,9 1,0 7
8 15 Svetsförband Kälsvets Tilläggsregler i EK För stålsorter högre än S460 och upp till S700 får elektrodmaterialet ha lägre hållfasthet än grundmaterialet För elektroder med lägre hållfasthet än grundmaterialet, som används med stålsorter högre än S460 och upp till S700, bör f u ersättas av elektrodmaterialets brotthållfasthet f eu enligt tabell 3.1 för elektroder enligt EN 499, EN och EN β w bör sättas till 1,0. Tabell 3.1, EK3-1-12, f eu för elektroder Hållfasthetsklass Brotthållfasthet f eu [Mpa] Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Förenklad metod Anta att alla spänningarna är skjuvspänningar eller att kraften verkar parallellt med svetsaxeln värsta fallet för svetsar Dimensioneringsvillkor: F w,ed f a u 3 β γ w M2 F w,ed : dimensioneringskraften per längdenhet [N/mm] 8
9 17 Svetsförband Stumsvets Bärförmåga stumsvets Fullt genomsvetsad: jämstark med den svagare delen Partiell: lika som kälsvets T-förband: a c nom,1 nom + a nom,2 min t { t 5 ; 3mm} fullt genomsvetsad annars partiella stumsvetsar 18 Svetsförband Pluggsvets Bärförmåga pluggsvets För att överföra tvärkraft, förhindra buckling eller separation, förbinda delarna Ø t + 8mm, h 16mm eller t/2 Bärförmåga: F w,rd = A w : hålets area f u A w w 3 β γ M2 9
10 19 Svetsförband Ytterligare regler Ytterligare regler Intermittenta kälsvetsar ( ) Anslutning mot oavstyvad fläns (4.10) Långa förband (4.11) Excentriskt belastad enkelsidig svets (4.12) Infästning av vinkelstång (4.13) Svetsning i kallformad zon (4.14) 20 Svetsförband Intermittenta kälsvetsar Intermittenta kälsvetsar Bör endast användas i icke korrosiv miljö Ändsvetslängden: L För dragning (a,b): { 0,75 b ; 0, b } we min 75 { 16t ; 16t ; mm } L1 min För tryck eller skjuvning (c): { 12t ; 12t ; 0,25b ; mm } L2 min
11 21 Svetsförband Anslutning mot oavstyvad fläns Anslutning mot oavstyvad fläns Medverkande bredd Jämnstarka svetsar i drag, dvs dimensioneras för b p t p f y, p γ M0 Beräkna b eff med ekvation (4.6) eller (4.8) Kontrollera att b eff f f y, p u, p b p, annars måste pelaren avstyvas 22 Svetsförband Långa förband Långa förband Reduktionsfaktor β Lw Överlappsförband med l eff >150a: β Lw,1 0,2 L j = 1,2 150 a, L j : överlappets totallängd i kraftriktningen För tvärgående avstyvning till plåtbalk längre än 1,7m: β Lw,2 Lw = 1,1 17 ( 0,6 β Lw,2 1,0 ), L w : svetslängden 11
12 23 Svetsförband Excentrisk belastning Excentriskt belastad enkelsidig svets Undvik lokal excentricitet Beakta excentricitet i följande fall Böjmoment dragning vid svetsens rot Dragkraft dragning vid svetsens rot 24 Svetsförband Övning Skjuvbelastat svetsförband UPE100 (A=1390mm 2, S355) kälsvets, a5 Beräkna svetslängden så att bärförmågan blir minst lika stor som stångens kapacitet (excentricitet försummas) 12
13 25 Svetsförband Övning Momentbelastat svetsförband V = 200kN M = 10kNm Ömsesidig kälsvets, l eff = 150mm Beräkna det minsta tillåtna a-måttet 26 Svetsförband Jämstarka svetsar Dragbelastade svetsar (svets på ömse sidor): a f y β w 2 f γ u γ M2 M0 t Hållfasthetsklass S235 S275 S355 S460 a/t 0,45 0,49 0,58 0,73 Skjuvbelastade svetsar (svets på ömse sidor): a f y β 2 f γ u w γ M2 M0 t Hållfasthetsklass S235 S275 S355 S460 a/t 0,32 0,35 0,41 0,52 13
14 27 28 Allmänt EK3-1-8 kap 3, Förband med skruvar, nitar eller sprintar Hållfasthetsklass 8.8 är vanligast och billigast Hållfasthetsklass 10.9 används till förspända förband Använd gärna M12, M16, M20, M24 eller M30 Försök hålla er till en sort 14
15 29 Utformning Hålstorlekar SS-EN Utformning Skruvavstånd EK3-1-8, tabell
16 31 Utformning Passförband dimensioneras som skruvförband med normalstora hål Gängan (inkl. utlopp) ska vara utanför skjuvplanet och högst t/3 in i den yttersta plåten. 32 styper EK3-1-8 avsn. 3.4, styper Skjuvkraftsbelastade förband - Typ A: Hålkantförband - Typ B: Friktionsförband i bruksgränstillståndet - Typ C: Friktionsförband i brottgränstillståndet Dragkraftsbelastade förband - Typ D: Icke förspända - Typ E: Förspända 16
17 33 styper Typ A Hålkantförband Diameter för normalstora hål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Hål för passkruv = skruvdiameter Kraften överförs via hålkanttryck och skjuvkraft i skruv Enkelt och billigt förband då normal hålstorlek används Kan utföras som passförband (små deformationer) Utförs förspänt vid behov (utmattning, växlande last, om högre krav på beständighet, mm.) 34 styper Typ B & C Friktionsförband, förspänt Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Kraften överförs via friktion i förbandet Endast fästelement i hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 Styvt förband, används vid utmattning, växlande last m m 17
18 35 styper Typ D & E Dragkraftsbelastade, icke förspänt och förspänt Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Kraften överförs via drag i skruvarna Enkelt och billigt Bör endast användas med förspänd skruv vid högt utnyttjande då förspänningen säkerställer fästdonens bärförmåga Förspänt förband endast i hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 Vid utmattning ska förspänt förband användas 36 styper EK3-1-8 styper - Brottmoder Skjuvkraftsbelastade förband - Skjuvning (F v,rd ) - Hålkantbrott (F b,rd ) - Områdesbrott (F s.rd ) - Glidning (F s,rd ) Dragkraftsbelastade förband - Dragbrott (F t,rd ) - Genomstansning (B p,rd ) Skjuvning Hålkantbrott Glöm inte brottrisker i anslutande element. Områdesbrott 18
19 37 styper Förbandstyp Kontroll Kommentarer Skjuvkraftsbelastade förband Hålkantförband (Typ A) Friktionsförband i bruksgränstillståndet (Typ B) Friktionsförband i brottgränstillståndet (Typ C) Icke förspänd (Typ D) Förspänd (Typ E) Skjuvbrott (F v,rd ) Hålkantbrott (F b,rd ) Områdesbrott (F s,rd ) Som Typ A Glidning (F s,rd ) under brukslaster Glidning (F s,rd ) Hålkantbrott (F b,rd )??? Sträckgräns av nettotvärsnittet (N net,rd ) Dragkraftsbelastade förband Dragbrott (F t,rd ) Genomstansning (B p,rd ) Dragbrott (F t,rd ) Genomstansning (B p,rd ) Enkelt och billigt Förspänning krävs ej Hållfasthetsklass : 4.6 till 10.9 Helst 8.8 eller 10.9 Styv, rekommenderas för växlande laster och utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, 10.9 Styv, rekommenderas för växlande laster och utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, 10.9 Ej utmatt. tillåts dock då lasten är vind Hållfasthetsklass : 8.8,10.9 Rekommenderas för utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, Skjuvning Bärförmåga Skjuvning Bärförmåga per skjuvplan: Skjuvplan F v,rd α v f = γ ub M2 A f ub : brottgräns för skruv [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) A: Skruvarean i skjuvplanet - gängad eller ogängad? 19
20 39 Skjuvning Bärförmåga Skjuvning Gängade delen av skruven i skjuvplanet: A: spänningsarean (A S ) α v = 0,6 (4.6 och 8.8) eller 0,5 (10.9) Ogängade delen av skruven i skjuvplanet: A: bruttoarean α v = 0,6 Skruvarea i mm 2 M12 M16 M20 M24 M30 A A S 84, Skjuvning Mellanlägg Om mellanlägg med total tjocklek > d/3 används reduceras bärförmågan för skjuvning med faktorn: 9d βp = 8d + 3t p t p 20
21 41 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck F b,rd = k1 α b f γ M2 u d t f u : brottgräns för plåtmaterial [MPa] d: nominell skruvdiameter [mm] t: plåttjocklek [mm] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) k 1 och α b beror på skruvens avstånd till kanten och till de andra skruvarna i förbandet 42 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck α b beror på avståndet i kraftriktningen f ub α b = min α d ; ;1, 0 fu skruvar vid ände: inre skruvar: e1 αd = 3d p α = d d Beteckningar för fästelementavstånd Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d
22 43 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck k 1 beror på avståndet vinkelrätt kraftriktningen Skruvar vid kant: Inre skruvar: e 2 p2 k1 = min 2,8 1,7 ;1,4 1,7 ; 2, 5 d0 d0 k 1 p 2 = min 1,4 1,7 ; 2, 5 d0 Beteckningar för fästelementavstånd Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Hålkanttryck Att tänka på Överstora eller avlånga hål reducera bärförmågan med 20%, resp. 40% Kraften inte parallell med kanter bestäm bärförmågan separat för de två komponenterna Försänkt skruv räkna ut effektiv tjocklek (dra av försänkningens halva djup) 22
23 45 Hålkanttryck Enskärigt skjuvförband i en rad Använd bricka under såväl skruvhuvud som mutter Bärförmågan för hålkanttryck begränsas till: 1,5 fudt F brd = γ M2 46 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband F = k n µ s s, Rd Fp,C γ M3 k s : koefficient som tar hänsyn till skruvhål n: antalet friktionsytor µ: friktionskoefficient γ M3 = 1,20 för brottgränstillståndet (Typ C) 1,00 för bruksgränstillståndet (Typ B) F p,c : förspänningskraften = 0,7f ub A s Om skruven utsätts för yttre dragkraft F ted minskas förspänningskraften med 0,8F ted 23
24 47 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Värden för k s k s Normala hål 1,0 Överstora hål Korta avlånga hål vinkelrätt mot kraftriktningen 0,85 Långa avlånga hål vinkelrätt mot kraftriktningen 0,7 Korta avlånga hål i kraftriktningen 0,76 Långa avlånga hål i kraftriktningen 0,63 48 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Friktionsyteklasser och koefficient som får användas utan provning (SS- EN , avsnitt 8.4) Friktionskoefficient, µ Ytbehandling Klass µ Blästrad yta utan lös rost och gropar A 0,5 Blästrade ytor sprutmetalliserade med aluminium eller zink eller målade med zinksilikatfärg med tjocklek 50 till 80 µm B 0,4 Ytor rengjorda med stålborstning eller flamrensning utan lös rost C 0,3 Ren valshud D 0,2 Målade ytor med tjocklek < 80 µm (nationell rekommendation) E 0,15 Annan koefficient får användas efter provning enl. SS-EN , bilaga G 24
25 49 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Förspänningskraft F p,c Skruvarna måste förspännas i enlighet med SS-EN , avsnitt 8.5 F p, C =, 7 0 f A ub s Förspänningskraft [kn] M12 M16 M20 M24 M30 Hållfasthetsklass Hållfasthetsklass Områdesbrott Bärförmåga Områdesbrott Symmetrisk skruvgrupp med centrisk last: V eff,1,rd = fu A γ M2 nt + f y A 3 γ nv M0 25
26 51 Områdesbrott Bärförmåga Områdesbrott Med excentrisk last: V eff,2,rd = fu A f nt y A + 2 γ 3 γ M2 nv M0 52 Skruvgrupp i centrisk skjuvning Om F b,rd < F vrd för alla fästelement: Annars: F F b,rd = n F i= 1 b,rd,i Skruvgrupper ( F F ) b, Rd = n min b,rd,min ; v,rd För långa förband L j > 15 d reduceras bärförmågan med faktorn: β Lf Lj 15d = 1 200d 0,75 26
27 53 Skruvgrupper Momentbelastad skruvgrupp Anta en linjär kraftfördelning Rotationscentrum = skruvgruppens tyngdpunkt Skruvkraft proportionell mot avståndet till rotationscentrum Kontrollera varje fästelement för sig 54 Dragbrott Bärförmåga Dragbrott F t,rd = k 2 f γ ub M2 A S f ub : brottgräns för skruv [MPa] A S : spänningsarean [mm 2 ] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) k 2 = 0,9 eller 0,63 (försänkt skruv) 27
28 55 Genomstansning Bärförmåga Genomstansning Sällan dimensionerande B p,rd = 0,6 π d γ m M2 t p f u d m : medelvärde för största och minsta tvärmått för skruvhuvud eller mutter [mm] t p : plåttjocklek [mm] f u : brottgräns för plåtmaterial [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) 56 Kombinerad dragning och skjuvning Bärförmåga Kombinerad dragning och skjuvning Förband i kombinerad dragning och skjuvning måste uppfylla: F F v,ed v,rd Ft,Ed + 1,4 Ft, Rd 1,0 I friktionsförband måste förspänningskraften reduceras med 80 % av en eventuell extern dragkraft 28
29 57 Övning Skjuvbelastat skruvförband Förbandstyp A Skruvar: M Kantavstånd: 40mm Centrumavstånd: 80mm UPE160, S275 (f u =410MPa) t = 5,5mm N = 300 kn Bestäm hur många skruvar som behövs för att ta upp dragkraften i stången 58 Övning Momentbelastad skruvgrupp Förbandstyp A Skruvar: M UPE120, S275 (f u =410MPa) t = 5mm HEA200, S275 t = 10mm F = 20kN Kontrollera förbandet 29
30 59 T-styckeförband Allmänt EK3-1-8 kap 6.2.4, Dragbelastat ekvivalent T-stycke som överför dragkrafter Nästan alltid tillskottskrafter i skruvarna Bändkrafter Fläns och skruvar kontrolleras Fyra parametrar: - Hävarm, m - Kantavstånd, n - Längd, l - Flänstjocklek, t 60 T-styckeförband Brottmoder Tre olika brottmoder Mod 1: fullständig plasticering av ändplåten Mod 2 : Skruvbrott efter viss plasticering av ändplåten Mod 3 : Rent skruvbrott Bärförmåga : F = ( F ; F F ) T, Rd min T,1,Rd T,2,Rd ; T,3,Rd 30
31 61 T-styckeförband Brottmod 1 Bärförmåga Brottmod 1 F T,1,Rd 4M = m pl,1,rd M pl,1rd : flänsens plastiska momentbärförmåga 2 leff1 tf f M pl,1,rd = 4γ M0 l eff1 : effektiv längd för brottmod 1 m : hävarmen lika med avståndet mellan brottlinjerna y 62 T-styckeförband Brottmod 2 Bärförmåga Brottmod 2 F T,2,Rd 2 M pl,2,rd + n Ft, Rd = m + n M pl,2rd : flänsens plastiska momentbärförmåga 2 leff2 tf f M pl,2,rd = 4γ M0 y n : kantavståndet 31
32 63 T-styckeförband Brottmod 3 Bärförmåga Brottmod 3 F T,3, F Rd = t, Rd 64 T-styckeförband Brottmod 1-2 Bärförmåga Brottmod 1-2 (utan bändning) F T,1-2,Rd 2M = m pl,1,rd Om inverkan av bändning kan försummas, t.ex. skruvar med lång töjningssträcka: L 3 b : töjningssträcka 8,8 m A L > L = b * b S 3 eff1 tf n b : antal skruvrad t f : flänstjocklek l n b Skruv: klämlängd + 50% mutterns och huvudens höjd Grundskruv: 8x skruvdiametern + undergjutning + plåttjocklek + bricka + 50% mutterns höjd 32
33 65 T-styckeförband Övning T-styckeförband Skruvar: M20, 10.9 Plåt: S355 Beräkna bärförmågan för de två T-styckeförband 66 Knutpunkter 33
34 67 Knutpunkter Egenskaper Knutpunktens egenskaper Bärförmåga eller styrka (M) = förmåga att bära inre krafter och moment Styvhet (S) = samband mellan rotation och moment Rotationskapacitet (ϕ) = hur mycket delarna kan rotera innan bärförmågan är uttömd 68 Knutpunkter Klassificering Klassificering av knutpunkter Knutpunkter i ramar klassificeras enligt följande alternativ : Led knutpunkten antas inte överföra moment Kontinuerlig Ingen vinkeländring i knutpunkten Delvis kontinuerlig Överför moment men vinkeländringen är inte försumbar 34
35 69 Knutpunkter Global analys Elastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin styvhet och ska ha tillräcklig bärförmåga Klassificering efter styvhet, EK3-1-8 kap : Initiell styvhet beräknas enl. EK3-1-8 kap 6.3 Klassgränser ges i kap Knutpunkter Global analys Stelplastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin bärförmåga och ska ha tillräcklig rotationskapacitet för momentomlagring. Klassificering efter bärförmåga, EK3-1-8 kap : Bärförmågan jämförs med flytmoment för de anslutande delarna. En knutpunkt klassas som jämstark om M min( M M ) M min( M ; M ) j, Rd b,pl,rd ; c,pl,rd j, Rd b,pl,rd 2 c,pl,rd En knutpunkt klassas som ledad om M 0 M j, Rd, 25 j,rd,jämstark 35
36 71 Knutpunkter Global analys Stelplastisk global analys Rotationskapaciteten behöver inte påvisas om : knutpunkten klarar minst 1,2 M pl,rd för balken. Knutpunktens bärförmåga för moment bestäms av : Skjuvning i pelarlivet Böjning av ändplåten eller pelarfläns med tjocklek t 0,36d f f ub y (riktigt tunn plåt) Skjuvbelastade skruvar (inte tillräcklig!) 72 Knutpunkter Global analys Elastoplastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin styvhet, bärförmåga och rotationskapacitet Arbetskurvan får förenklas enligt figuren nedan med η = 2,0 för balk-pelarknutpunkter 3,0 för andra knutspunkter 3,5 för andra knutspunkter med knap till flänsar Analysen kan göras med ett ramprogram där knutpunkterna modelleras med fjädrar med arbetskurva enligt figuren. Bäst resultat fås om stängerna modelleras som elastoplastiska men det går även att räkna med elastiska stänger. 36
37 73 Knutpunkter Dimensionering Dimensionering med komponentmetoden 1. Knutpunkten delas i komponenter och deras bärförmågor beräknas 2. En kraftfördelning antas 3. Komponenterna kontrolleras 74 Knutpunkter Dimensionering Komponentmetoden 20 grundkomponenter/delar definieras i EK3-1-8 Tabell
38 75 Knutpunkter Dimensionering Komponentmetoden, exempel Böjbelastad ändplåt, F T,Rd Böjbelastad pelarfläns, F T,Rd Dragbelastat balkliv, F t,wb,rd Tansversellt dragbelastat pelarliv, F t,wc,rd Tryckbelastad balkfläns och liv, F c,fb,rd Tansversellt tryckbelastat pelarliv, F c,wc,rd Skjuvbelastat pelarlivfält, V wp,rd 76 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning Knutpunktskomponenterna dimensioneras genom att krafter och moment fördelas mellan dem på ett rationellt sätt som inte strider mot jämviktsekvationer Realistisk kraftfördelning med hänsyn till komponenternas styvhet och deformationsförmåga Bra praxis att ha överstarka spröda komponenter 38
39 77 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning Elastisk linjär fördelning av inre krafter bör användas i följande fall: Skruvar i friktionsförband (Typ C) Skjuvförband där F v,rd F b,rd Infästningar utsatta för stötar, vibrationer eller växlande last (med undantag för vindlaster) I övriga fall får plastisk kraftfördelning användas (inom rimliga gränser) 78 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning, ex. Balk-pelarknutpunkter (EK3-1-8 kap ) Tryckcentrum: mittpunkten för den tryckta flänsen Dragkraftskapacitet, F tr,rd för varje skruvrad bestäms i tur och ordning med början från skruvraden längst från tryckcentrum: F tr,rd = min(f Tr,Rd, F Tr,Rd, F t,wb,rd, F t,wc,rd ) Dragkraftskapacitet, F tr,rd kan behöva reduceras för att säkerställa: ΣF tr,rd min(f c,fb,rd, F c,wc,rd, V wp,rd /ß) 39
40 79 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning, plastisk fördelning tillåten? (EK3-1-8 kap (9)) Om F tx,rd 1,9F t,rd (95% av spröd brottmod): F tr,rd F tx,rd h r /h x 80 T-styckeförband Användning T-styckeförband modellering av komponenter i knutpunkter Böjda plåtar är vanliga komponenter i knutpunkter, kan modelleras som ekvivalenta T-styckeförband m, n, l, t? Anvisningar i Eurokod 40
41 81 T-styckeförband Dragbelastat ekvivalent T-stycke Fyra typer definieras i EK3-1-8 Transversellt böjbelastad pelarfläns, EK3-1-8 Kap Böjbelastad ändplåt (Balk), EK3-1-8 Kap Dragbelastad böjd fotplåt (Pelarfot), EK3-1-8 Kap liknar böjbelastad ändplåt Böjbelastad flänsknap (Balk), EK3-1-8 Kap ovanligt i Sverige (behandlas inte här) 82 T-styckeförband Effektiv längd Empiriska modeller effektiv längd på ett ekvivalent T-stycke Exempel skruvrad utanför dragen fläns Cirkulärt mönster, l eff,cp Icke-cirkulärt mönster, l eff,nc 2πm x πm x + w πmx + 2e 4m x + 1, 25e e + 2mx + 0, 625e 0,5b p x x 0,5w + 2mx + 0, 625e x 41
42 83 T-styckeförband Böjbelastad ändplåt Tabell 6.6 l = ( l l ) eff1 min eff,nc ; eff,cp l eff2 = l eff,nc ( e ;1, m) n = min min T-styckeförband Skruvrad intill avstyvning Balkfläns beaktas som avstyvning EK3-1-8 Figur
43 85 T-styckeförband Transversellt böjbelastad pelarfläns Tabell 6.4 och 6.5 l = ( l l ) eff1 min eff,nc ; eff,cp l eff2 = l eff,nc ( e ;1, m) n = min min T-styckeförband Övning Ändplåtsförband till balk-pelarinfästning Skruvar: 10.9 Plåt: S355 HEB 200: h = 200 b = 200 t f = 15 t w = 9 r = 18 Beräkna bärförmågan för de två ekvivalenta T-styckena 43
44 87 T-styckeförband Skruvgrupper Kraftfördelning, del i skruvgrupp (EK3-1-8 kap ) T-stycke 2 och 4 måste också betraktas som delar i en skruvgrupp Kontrollera att F t2,rd + F t4,rd F t2+4,rd Reducera F t4,rd om nödvändigt 88 Dragpåkänningar i tjockleksriktning Skiktbristning pga inre diskontinuiteter! Slaggskiktningar vid valsning Centrumsegringar (härdat material), försämrad seghet sprickor vid svetsning Använd stål med särskild kvalitet (Z-plåt) eller kontroll efter svetsning SS-EN , kap 3: Z Ed = erforderligt dimensionerande kontraktionsvärde i z-riktningen beroende på graden av förhindrad krympning under svetssträngen Z Ed Z Rd 44
45 Dragpåkänningar i tjockleksriktning 89 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e Dragpåkänningar i tjockleksriktning 90 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e 45
46 Dragpåkänningar i tjockleksriktning 91 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e Dragpåkänningar i tjockleksriktning 92 Val av kvalitetskrav enl. EK3-1-1 kap och EKS8 46
47 93 Knutpunkter Skjuvbelastat livfält Skjuvbelastat livfält ( ) Tvärkraftskapacitet för oavstyvat pelarliv: V wp,rd = 0,9 f y,wc 3 γ A M0 vc A vc : pelarens skjuvarea enl. EK3-1-1, (3) f y,wc : sträckgräns för pelarliv Kan ökas med avstyvningar (tvärgående eller diagonal) eller kompletterande plåtar 94 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Tryckbelastat pelarliv ( ) Bärförmåga : 1 F = c, wc,rd ω kwc beff,c,wc twc f y,wc min ; γ M0 ρ γ ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält k wc : reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning b eff,c,wc : medverkande bredd t wc : pelarlivtjocklek f y,wc : sträckgräns för pelarliv γ M0 = γ M1 = 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8) ρ: reduktionsfaktor för buckling M1 47
48 95 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Medverkande bredd, b eff,c,wc För svetsad anslutning: För skruvat T-stycke: ( t s) b t + 2 2a + + eff, c,wc = fb b 5 fc eff, c,wc = tfb + 2ap + 5 ( tfc + s) p b 2 + s s p : längd som fås med 45 spridning genom plåten (minst t p och upp till 2 t p ) 96 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning, k wc Tryckspänning av normalkraft och böjmoment > 0,7 f y,wc : k wc = 1,7 σ com,ed f y,wc kwc ( 0,7) Vanligen är ingen reduktion nödvändig (k wc =1,0) 48
49 97 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för buckling, ρ Om λ p 0,72: Om λ p > 0,72: ρ = 1,0 ρ = 2 ( λ 0, ) λ p 2 p där med λp = 0, 932 b eff,c,wc ( t s) d h + wc = c 2 fc d E t wc 2 wc f y,wc 98 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω (Tabell 6.3) 49
50 99 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω (Tabell 6.3) Överföringstalet, β, kan beräknas med ekvation (5.4a) eller (5.4b) Alternativt ges approximativa värden i Tabell Knutpunkter Dragbelastat pelarliv Dragbelastat pelarliv ( ) Bärförmåga : F t,wc,rd ω b = eff,t,wc γ t M0 wc f y,wc ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält b eff,t,wc : medverkande bredd för skruvad knutp.: för svetsad knutp.: t wc : pelarlivtjocklek f y,wc : sträckgräns för pelarliv b = l eff, t, wc γ M0 = 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8) eff ( t s) beff, t, wc = tfb + 2 2a b + 5 fc + 50
51 101 Knutpunkter Övning Balk-pelarinfästning (1) Skruvar: 10.9 Plåt: S355 HEB 200: h = 200 b = 200 t f = 15 t w = 9 r = Knutpunkter Övning Balk-pelarinfästning (2) Pelare: S355 HEB 220: h = 220 b = 220 t f = 16 t w = 9,5 r = 18 Beräkna knutpunktens momentkapacitet 51
52 103 Rörknutpunkter Typer Typer Knutpunkter mellan delar som huvudsakligen belastas med tryck eller dragkraft, i fackverk samt vid stagning Infästade stänger: livstänger Genomgående stänger: ramstång K- och N-knutpunkter kan utföras med gap eller överlapp 104 Rörknutpunkter Fackverksanalys Fackverksanalys (5.1.5) Stånginfästningarna antas ofta vara ledade Vid bestämning av normalkrafterna antas att stängerna är ledat förbundna Böjmoment bör beaktas enligt nedan Källa till böjmoment Konstruktionsdel Sekundär inverkan Transversallast Excentricitet Tryckt ramstång Ja Dragen ramstång Nej* Ja Livstång Nej* Knutpunkt * Om villkor på nästa sida uppfylls 52
53 105 Rörknutpunkter Fackverksanalys Moment av sekundär inverkan och excentricitet* kan försummas om: Knutpunktsgeometri ligger inom giltighetsområdet som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20) L/h 6 (för byggnader) Excentriciteterna ligger inom följande gränser: -0,55 d 0 (h 0 ) e 0,25 d 0 (h 0 ) *Excentricitetsmoment beaktas vid dimensionering av tryckt ramstång 106 Rörknutpunkter Fackverksanalys Hur ska momentet beaktas: Moment från transversallast: Livstängerna ledade (M=0) Ramstängerna betraktas som kontinuerliga balkar fritt upplagda på knutpunkterna Moment från excentricitet: fördelas i proportion till stängernas relativa styvhet I/L 53
54 107 Rörknutpunkter Omfattning Omfattning (7.1.1) EK3-1-8 ger tillämpningsregler för bestämning av bärförmåga för knutpunker med ramstång av cirkulära och rektangulära konstruktionsrör (7.4 resp. 7.5) samt I- och U-profiler (7.6 resp. 7.7) Ger livstängernas bärförmåga för normalkraft och/eller moment Varmvalsade rör enl. EN och kallformade rör enl. EN Upp till S460 (f y >355MPa, reducera med faktor 0,9) Tjocklek 2,5 mm Ramstångens tjocklek 25 mm (egenskaper i tjockleksriktning) 108 Rörknutpunkter Tillämpningsområde Tillämpningsområde (7.1.2) Tryckta stänger i klass 1 eller 2 enl. EK3-1-1 (för ren tryck) θ i 30 Tvärsnittsformen ändras ej vid anslutningen Gap t 1 +t 2 Överlapp 25% Den smalare stången överlappar den breddare Stången med lägsta t i f yi överlappar den andra + Giltighetsområde som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20) 54
55 109 Rörknutpunkter Brottyper Brottyper (7.2.2) Följande brottyper bör beaktas: a) Brott i ramstångsvägg (där livstångens ansluts) eller plasticering av ramstångens tvärsnitt b) Brott i ramstångssida eller liv (plasticering, intryckning eller buckling) 110 Rörknutpunkter Brottyper c) Skjuvbrott i ramstång d) Stansskjuvbrott i ramstångsvägg (utdrag av livstång) e) Brott i livstång eller svets 55
56 111 Rörknutpunkter Brottyper f) Buckling av livstång eller i ramstång För knutpunkter inom giltighetsområde som definieras i EK3-1-8 behöver dock bara vissa brottyper kontrolleras. Nödvändiga kontroller och vilka ekvationer som bör användas beror på geometriska kvoter som definieras i 1.5 (6) med mått och parametrar enl. Tabell Rörknutpunkter Exempel Svetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4) Giltighetsområde (Tabell 7.1): 0,2 d i /d 0 1,0 10 d 0 /t 0 50 (40 för X-knutp.) d i /t i 50 25% λ ov λ ov,lim (60 eller 80%) Brott i ramstångsvägg vid normalkraft Relevanta brottmoder: Brott i ramstångsvägg (a) Stansskjuvbrott (d) För normalkraft (Tabell 7.2) och moment i och ut ur planet (Tabell 7.5) Stansskjuvbrott 56
57 113 Rörknutpunkter Exempel Svetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4) Interaktionsformel (7.4.2 (7.3)): N N i,ed i,rd M + M ip,i,ed ip,i,rd 2 + M M op,i,ed op,i,rd 1,0 M ip,ird : dimensionerande momentkapacitet i planet M ip,ied : dimensionerande inre moment i planet M op,ird : dimensionerande momentkapacitet ut ur planet M op,ied : dimensionerande inre moment ut ur planet Reduktionsfaktor enlig Tabell 7.7 för rymdknutpunkter 114 Knutpunktstyper SBIs Detaljhanbok Tips SBIs Detaljhandbok Ny utgåva i sju delar som är eurokodanpassad: 1. Pelarfot 2. Pelarskarv 3. Balk-pelarinfästning 4. Ramhörn och pelartopp 5. Balkskarv 6. Balk-balkinfästning 7. Stånginfästning Detaljhandboken kompletterad med beräkningsprogram 57
58 115 Knutpunktstyper Pelarfot Pelarfot Antas antingen inspänd eller ledad Kan vara ledad eller inspänd i olika lastfall (montering) Välj i första hand ledad pelarfot Inspänd pelarfot dimensioneras för moment enl. 2:a ordningens teori: N 1 M = W 1 A χ Χ: reduktionsfaktorn för knäckning av centrisk tryck 116 Knutpunktstyper Pelarfot Moment och normalkraft förs via pelarfoten ned i grunden som tryckkrafter (betong) och dragkrafter (grundskruv) 58
59 117 Knutpunktstyper Pelarfot Dragkraftskapacitet Skruvarnas dragkraftskapacitet F t,rd ges av antingen: Gängstångens hållfasthet Brott i betongen (se SBIs handbok) 118 Knutpunktstyper Pelarfot Tryckkraftskapacitet F c, pl,rd = beff leff f jd b eff : tryckspänningsblockets bredd b eff = min t f t + 2c f + e h 0,5h + c p c = t p f jd y 3 f γ M0 f jd : maximal tillåten betongtryckpåkänning med hänsyn till lokal betongkrossning, enl. SS-EN kap
60 119 Knutpunktstyper Pelarfot Knutpunktskapacitet Ledad pelarfot (M=0) N = 0, Rd 2FC,Rd Dominerande normalkraft (ingen drag i skruv) M y,rd = hf ( N N ) 2 0,Rd Dominerande moment hf M y,rd = FT,Rd ht + N 2 M y,rd = F C,Rd h T + N h T hf Knutpunktstyper Pelarskarv Pelarskarv Dimensioneras enl. 2:a ordningens teori, placeras därför nära stödpunkter. Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar 60
61 121 Knutpunktstyper Balk-pelarinfästning Balk-pelarinfästning Ledade infästningar: enkla och billiga, klena pelare Inspända infästningar: lättare balk, dock högre kostnader Klackar kan underlätta monteringen 122 Knutpunktstyper Balk-pelarinfästning Avstyvningar Horisontal dragavstyvning dimensioneras för dragkraft Horisontal tryckavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling med ett effektivt tvärsnitt enl. EK Tvärsnittet måste vara högst i klass 3. Diagonalavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling enl. avsnitt 4.4 i EK Största förhållande för att buckling inte ska inträffa 61
62 123 Knutpunktstyper Ramhörn och pelartopp Ramhörn och pelartopp Dimensioneras för upplagskraft och eventuellt moment (momentstyv infästning). Tvärkraften i pelaren och normalkraften i balken kan normalt försummas. Avlänkningskrafter i diagonaler Dimensionering av vot ( ) 124 Knutpunktstyper Balkskarv Balkskarv Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar Välj skarvlägen så att monteringen och tillverkningen blir rationell 62
63 125 Knutpunktstyper Balk-balkinfästning Balk-balkinfästning Enkelsidiga infästningar normalt ledade (inspänning lönar sig inte) Tänk på excentricitet, även i ledade knutpunkter 126 Knutpunktstyper Balk-balkinfästning Balk-balkinfästning Ändplåtsförband enklare att montera än förband med skarvplåtar Monteringen kan underlättas av: 63
64 127 Knutpunktstyper Stånginfästning Stånginfästning Plana knutpunkter SI1 till SI3 enl. EK3-1-8 avsnitt Ytterligare information Design of Structural Connections to Eurocode 3 Frequently Asked Questions, Building Research Establishment, Ltd (Continuing Education in Structural Connections, CeStruCo) DESIGN_OF_STRUCTURAL_CONNECTIONS_TO%20_EUROCODE_3.pdf European Steel Design Education Programme, ESDEP: WG11: Förband och knutpunkter WG13: Rörknutpunkter CIDECT: Publikationer om rörknutpunkter (dimensionerings anvisningar) SIS: Helpdesk för tolkningar av Eurokoder Tidigare frågor och svar (inget om förband) 64
Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar:
Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Allmänna grunder Ove Lagerqvist, LTU Modul 2 Material och komponenter Anders Samuelsson, SSAB Oxelösund och Claes Tigerstrand, Outokumpu
Läs merEurokod stål. Eurocode Software AB
Eurokod stål Eurocode Software AB Eurokod 3 (1) Eurokod 3 kan tillämpas för projektering av byggnader och anläggningar av stål. Den uppfyller principer och krav i EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merPPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Läs merExempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Läs mer3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd
Läs merTentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Läs merEN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master
Läs merReparera och förstärka utan att gå på en nit
1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merExempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Läs merUTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR
Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 1 / 14 KHB Sid 185 UTFORMNING AV SVETSFÖRBAND Undvik att svetsa tunt material mot tjockt UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR Acceptabelt vid statisk belastning KHB
Läs merEurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Läs merFÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Summering Teori FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT EFTER GENOMGÅNGEN KURS SKA STUDENTEN KUNNA: Teori: beräkna dimensionerande lasteffekt av yttre laster och deformationer på
Läs merSvetsning. Svetsförband
Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material
Läs mer4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Läs merSkjuvning och skjuvspänning τ
2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av
Läs merOarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs
Läs merwww.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
Läs merGyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
Läs merKort genomgång av EK3-1-8 -jämförelse med BSK-
Kort genomgång av EK3-1-8 -jämörelse med BSK- Milan Veljkovic Innehåll Skruvörband Svetsörband Modellering av konstruktioner Ledade örband Momentstyva örband Slutsatser BSK Skruvörbandsklasser EK3-1-8
Läs merNyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1
Nyheterna i SS-EN 1090-2:2018 2018-10-29 Viktor Lundin 1 Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET Inspektions- och provningsingenjör Certifierad kontrollansvarig Auditor/ Lead Auditor ISO 9001 Svetssakkunnig
Läs merExempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Läs merSvetsplåt PBKL. Dimensionering
Svetsplåt PBKL Innehåll... Dimensioner... Materialegenskaper... Kapaciteter och dimensioneringsförutsättningar.... Kombinerade belastningar.... KAPACITETSTABELLER... PBKL 5xx8... 5 PBKL xx8... 7 PBKL x5x...
Läs merSvetsplåt PJL. Dimensionering. Pre Cast Technology AB Solbräckegatan 15, Kungälv
Svetsplåt PJL Innehåll... 1 1 Dimensioner... 3 Materialegenskaper... 3 2 Kapaciteter och dimensioneringsförutsättningar... 4 2.1 Kombinerade belastningar... 4 2.2 KAPACITETSTABELLER... 5 PJL 15x15x25...
Läs merSpännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Läs merMöjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark
Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan
Läs merStålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
Läs merExempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Läs merKravet på seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utförs av material med egenskaper enligt BSK 94 avsnitten 7:21 och 7:22.
8 Stålkonstruktioner BFS 1998:39 8:1 Krav 8 Stålkonstruktioner Reglerna i detta avsnitt avser bärande konstruktioner av stål (kolstål, kolmanganstål, mikrolegerat stål, seghärdat stål, termomekaniskt valsat
Läs merSvetsplåt PKL. Dimensionering
Svetsplåt PKL Innehåll... Dimensioner... Materialegenskaper... Kapaciteter och dimensioneringsförutsättningar.... Kombinerade belastningar.... KAPACITETSTABELLER... PKL 5xx8... 5 PKL xx8... 7 PKL x5x...
Läs merEurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU
Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Bakgrund Kranbanor och maskiner är vanligen förekommande i industribyggnader. Det gemensamma för dessa är att de ger upphov till dynamiska laster,
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Läs merMaterial, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Läs merExempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
Läs mer1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
Läs merAllmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.
Lättbalkar 1 Allmänna profildata Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. *Gäller Z och C. Offereras vid förfrågan. (160 180 645 finns alltid från 1,5 mm tjocklek)
Läs merExempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN :2005/AC:2009
SVENSK STANDARD SS-EN 1993-1-8:005/AC:009 Fastställd/Approved: 009-08-17 Publicerad/Published: 015-04-0 Utgåva/ition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.070.03; 91.070.50; 91.070.60;
Läs merExempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Läs merTransversalbelastat murverk
Transversalbelastat murverk Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 5.5.5 och 6.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs i avsnitt 4.3 Vid låga vertikallaster
Läs merDimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2
Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2 oment och normalkraft Laster Q (k) Snittkrafter och moment L q (k/m) max = ql 2 /8 max =Q Snittkrafterna jämförs med bärförmågan, t.ex.
Läs merExempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Läs merVäggar med övervägande vertikal- och viss transversallast
Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast 1 Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.1 och kapitel 5 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs i
Läs merKonstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merMaterial, form och kraft, F9
Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet
Läs merFasta förband. Funktion - Hålla fast
KPU207 HT16 Fasta förband 1 Funktion - Hålla fast Indelning - M.a.p. sätt att hålla saan Kraftsaanhållande friktionskrafter verksaa - Skruv-, krymp-, pressförband Formsaanhållande håller ihop m.h.a. geometrisk
Läs merBetongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Läs merKonstruktionslösningar.
Konstruktionslösningar. Ledad infästning pelare-grund 1 2 Ledad infästning pelare-grund 2 4 Ledad infästning pelare-grund 3 6 Ledad infästning pelare-grund. U-profil 8 Ledad infästning pelare-grund. Dold
Läs merKonstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen
Läs merSvetsplåt PBKL. Dimensionering
Svetsplåt PBKL Innehåll... Dimensioner... Materialegenskaper... Kapaciteter och dimensioneringsförutsättningar.... Kombinerade belastningar.... KAPACITETSTABELLER... PBKL 5xx8... 5 PBKL xx8... 7 PBKL x5x...
Läs merBetongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merTENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs mercaeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB
caeec301 Snittkontroll stål Analys av pelarelement enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Programmet utför snittkontroll för givna snittkrafter och upplagsvillkor. Rev: C Eurocode Software AB caeec301 Snittkontroll
Läs merEN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet
2004-10-06 EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet Bakgrund År 1975 deltog jag i ett informationsmöte i Bryssel
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs merBiomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Läs merKonstruktiv utformning
Konstruktiv utformning Stålstommar Betongstommar Trästommar Detaljlösningar Betong Stål Trä Konstruktionsteknik LTH 1 STÅL Konstruktionsteknik LTH 2 STÅL profiler Rörprofiler Konstruktionsteknik LTH 3
Läs merStomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige
Läs merMoment och normalkraft
Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och
Läs mer1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3
Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merAtt beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Läs merTentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Läs merSvetsade balkar. Jan Stenmark. Utveckling inom området svetsade konstruk6oner 3:e nordiska konferensen om dimensionering och 6llverkning
Svetsade balkar Utveckling inom området svetsade konstruk6oner 3:e nordiska konferensen om dimensionering och 6llverkning Jan Stenmark Stockholm Waterfront 2016-09- 29 Balktyper Integrerade balkar typ
Läs merK-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.
K-uppgifter K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft på 28 kn som angriper i tvärsnittets tngdpunkt. Bestäm normalspänningen i regeln och illustrera spänningen i
Läs mer2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion G k 0, 16 5+ 0, 4, kn/m Värdet på tungheten 5 (kn/m 3 ) är ett riktvärde som normalt används för armerad betong. Översatt i massa och med g 10 m/s innebär
Läs merBISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Läs mercaeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C
caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3
Läs merExempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Läs merSkivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/
Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P
Läs merBetongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Läs merBetong, normalkraft och moment
Betong, normalkraft och moment Kapitel 3.3.5-6 och 6 i Betongkonstruktion Kapitel 8.3.3, 9.2.3 och 9.3.3 Byggkonstruktion 8 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Betong: normalkraft och
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
Läs merDimensionering av fästplåtar enligt Eurokod
Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Examensarbete 5 hp Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Design of fasteners according to Eurocode Erik Karlsson 9880504-3596
Läs merK-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik
K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.
Läs merOptimering av förband till vindkryss för höga byggnader i limträ
Optimering av förband till vindkryss för höga byggnader i limträ Optimization of joints for tie-rods in tall buildings made from glulam Daniel Risberg Universitetshandledare: Fredrik Häggström Företagshandledare:
Läs merTENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Läs mercaeec220 Pelare betong Användarmanual Eurocode Software AB
caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB
Läs merwww.eurocodesoftware.se caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev B
Läs merEXAMENSARBETE. Pelarfötter. Klassifecering efter styvhet med komponentmetoden. Hussein Musse Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik
EXAMENSARBETE Pelarfötter Klassifecering efter styvhet med komponentmetoden Hussein Musse 2015 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merBromall: Tvärkraft. Innehåll. Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN : 2004 EN : 2005
Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 EN 1992-2: 2005 Innehåll 1 Bärförmåga generellt 2 2 Bärförmåga utan tvärkraftsarmering 3 3 Dimensionering av tvärkraftsarmering 4 4 Avtrappning av armering
Läs merI figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Läs merRepetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)
Repetition Newtons första lag En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) v Om ett föremål är i vila eller likformig rörelse är summan
Läs mercaeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB
caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec230
Läs merFriktionsförband under yttre dragkraft. En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER
Friktionsförband under yttre dragkraft En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER TRITA-BKN. Rapport 131 ISSN 1103-4289 ISRN KTH/BKN/R-131-SE Byggvetenskap 2010 Brobyggnad KTH Byggvetenskap
Läs merSEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS
Läs mer)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G
HDB 08 BETONG Skjuvankare HDB är en produkt som används som skjuv- och genomstansningsarmering. Systemet består av skenor med 2 eller 3 dubbelhuvade ankare. Dessa moduler kan kombineras för att få önskat
Läs mer6 Allmänna dimensioneringsregler för stålkonstruktioner
6 Allmänn dimensioneringsregler Tbell 6.1 Dimensioneringsvärdet s hållfsthet i brottgränstillstånd (ULS). där: f yd f ud f y f u γ M0 =1,0 är dimensioneringsvärdet för sträckgränsen. är dimensioneringsvärdet
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
Läs mercaeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB
caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software
Läs merPlannja Lättbalk Teknisk information
BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV
Läs merBeräkningsmedel för analys av lokal buckling i slanka stålkonstruktioner
Beräkningsmedel för analys av lokal buckling i slanka stålkonstruktioner Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör JIMMY GUSTAFSSON, BJÖRN WALHELM Institutionen för bygg- och miljöteknik
Läs merDimensionering av rostfria konstruktioner. Nya regler för dimensionering av rostfritt stål. Ove Lagerqvist
Nya regler för dimensionering av rostfritt stål Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel 070-6655013 Introduktion Varför särskilda dimensioneringsregler för rostfritt stål? Kolstål: Linjärt elastiskt upp
Läs merPELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE
PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt
Läs merSEMKO OY SUJ-GRUNDBULTAR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY SUJ-GRUNDBULTAR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 28.8.2013 3 3 Innehållsförteckning: 1 GRUNDBULTARNAS FUNKTION...5 2 MATERIAL OCH MÅTT...5
Läs merÅtdragningsmoment - en hel vetenskap...
Åtdragningsmoment - en hel vetenskap... 1 Är vi på rätt väg Idag finns det uppskattningsvis 10 000 tillverkare av fästelement runt om i världen. De tillverkar ca 500 000 olika typer av fästelement till
Läs merDimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB
Dimensionering av KL träkonstruktioner HENRIK DANIELSSON, LUNDS UNIVERSITET OCH LIMTRÄTEKNIK I FALUN AB Korslimmat trä, KL trä [Foton från KL trähandbok] Nuvarande status för KL trä i förhållande till
Läs merGyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik
Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva
Läs mer