Dimensionering av förband och knutpunkter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dimensionering av förband och knutpunkter"

Transkript

1 1 Dimensionering av förband och knutpunkter Wylliam Husson Innehåll 2 Allmänt om SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband Dimensionering av förband: Svetsförband T-styckesförband Knutpunkter: Modeller för global analys (klassificering) Dimensionering av knutpunkter med I-profiler Dimensionering av rörknutpunkter Olika detaljtyper (SBIs detaljhandbok) Förband = uppsättning av komponenter som förbinder större delar så att krafter kan överföras Knutpunkt = större område med viss interaktion mellan de anslutande delarna 1

2 SS-EN SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband 3 Ger dimensioneringsmetoder för konstruktion av huvudsakligen statiskt belastade förband vid användning av stål S235, S275, S355 och S460 EK ger vissa tilläggsregler för förband i stål > S460 till S700 Stark koppling till SS-EN för utförande SS-EN Eurokoderna är indelad i: bindande principer: definitioner, modeller, krav där inga alternativ tillåts vägledande allmänna råd: regler som harmonierar med principerna och uppfyller kraven i dessa 4 2

3 SS-EN bindande principer i SS-EN : 2.2 (1): Alla knutpunkter ska ha en sådan bärförmåga att konstruktionen uppfyller alla grundläggande dimensioneringskrav som ställs i EK3-1-8 och EK (3): Utmattningsbelastade knutpunkter ska också uppfylla principerna i EK (1): Krafter och moment som verkar på knutpunkter i brottgränstillståndet ska bestämmas enligt principerna i EK (1): Realistiskt antagande om fördelningen av krafter och moment. (a) i analysen antagna krafter och moment är i jämvikt med de krafter och moment som verkar på knutpunkterna, (b) varje del av knutpunkten klarar att bära krafterna och momenten, (c) deformationerna som följer av denna fördelning överskrider inte deformationskapaciteten för fästelement, svetsar och anslutna delar (d) antagen fördelning av krafter ska vara realistisk med tanke på de inbördes styvheterna inom knutpunkten, (e) de antagna deformationerna i en elasto-plastisk beräkningsmodell baseras på stelkroppsrotationer och/eller plana deformationer som är fysiskt möjliga (f) modellen är i överensstämmelse med utvärdering av provningsresultat (se EN 1990). 5 SS-EN bindande principer i SS-EN : 4.1 (2): Utmattningsbelastade svetsar ska också uppfylla principerna i EN (3): I fallet stelplastisk bärverksanalys ska knutpunkt vid plastisk led utformas med tillräcklig rotationskapacitet (1): Dimensioneringsvärde för inre normalkraft i såväl livstång som ramstång i brottgränstillståndet får inte överskrida dimensionerande bärförmåga för respektive stång, bestämd enligt EK (2): Dimensioneringsvärdet för inre normalkraft i livstång i brottgränstillståndet får inte heller överskrida dimensionerande bärförmåga för tillämplig knutpunkt enligt 7.4, 7.5, 7.6 eller (1): Svets mellan livstång och ramstång ska utformas så att den får tillräcklig bärförmåga för att medge ojämn spänningsfördelning och tillräcklig deformationskapacitet för att medge omfördelning av böjande moment (1): I livstångsanslutning med enbart normalkraft bör dimensionerande inre normalkraft N i,ed inte överskrida dimensionerande bärförmåga N i,rd för den svetsade knutpunkten enligt den tillämpliga av Tabell 7.2, Tabell 7.3 eller Tabell

4 SS-EN SS-EN , Dimensionering av knutpunkter och förband 7 Omfattar 7 kapitel och bilaga NA (EKS 8, kap 3.1.8) KAPITEL 1) Orientering 2) Grundl. dimensioneringsregler 3) Förband med skruvar, nitar eller sprintar 4) Svetsförband 5) Analys, klassificering och modellering 6) Knutpunkter som förbinder H- eller I-profiler 7) Rörknutpunkter Väldigt mycket handbok.. Svetsförband 8 4

5 9 Svetsförband Svetstyper EK3-1-8 kap 4, Svetsförband Kälsvets (fillet weld) Stumsvets (butt weld) Fullt genomsvetsad Pluggsvets (plug weld) 10 Svetsförband Kälsvets Kälsvets Geometriska egenskaper För vinkel 60 o 120 o Vinkel < 60 o partiell stumsvets Effektivt a-mått (throat thickness) a > 3 mm a-mått för kälsvets a-mått för kälsvets med inträngning 5

6 11 Svetsförband Kälsvets Kälsvets Geometriska egenskaper Effektiv svetslängd: - Om svetsen är fullstor på hela längden: - Annars: l = l 2a eff l = l eff Minsta svetslängd: leff 30mm och leff 6a (50 mm rekommenderas) Tänk på att begränsa antalet svetssträngar: Antal svetssträngar för likbenta kälsvetsar a-mått 3 5 mm 6 9 mm mm svetssträngar Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Krafternas komposanter uppdelas i spänningar mot ett längsgående plan genom a-måttet: σ normalspänningen vinkelrätt mot a-måttet σ normalspänningen parallell med svetsens axel τ skjuvspänningen vinkelrätt mot a-måttet τ skjuvspänningen parallell med svetsens axel 6

7 13 Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Spänningar antas vara jämnt fördelade Svetsarea: A w = a leff Hållfasthetsklassen för den svagare av de förbundna konstruktionsdelarna är dimensionerande matchande elektroder förutsätts Normalspänningen σ beaktas ej 14 Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Komposantmetoden Dimensioneringsvillkor: σ ( τ + τ ) fu β γ w M2 och 0,9 f σ γ M2 u f u : brottgräns för den svagare delen [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) β w, se nedan Koefficient β w för kälsvets (förenklad, se EK3-1-8, Tabell 4.1) Hållfasthetsklass S235 S260, S275 S315, S355 S420, S460 β w 0,8 0,85 0,9 1,0 7

8 15 Svetsförband Kälsvets Tilläggsregler i EK För stålsorter högre än S460 och upp till S700 får elektrodmaterialet ha lägre hållfasthet än grundmaterialet För elektroder med lägre hållfasthet än grundmaterialet, som används med stålsorter högre än S460 och upp till S700, bör f u ersättas av elektrodmaterialets brotthållfasthet f eu enligt tabell 3.1 för elektroder enligt EN 499, EN och EN β w bör sättas till 1,0. Tabell 3.1, EK3-1-12, f eu för elektroder Hållfasthetsklass Brotthållfasthet f eu [Mpa] Svetsförband Kälsvets Bärförmåga kälsvets Förenklad metod Anta att alla spänningarna är skjuvspänningar eller att kraften verkar parallellt med svetsaxeln värsta fallet för svetsar Dimensioneringsvillkor: F w,ed f a u 3 β γ w M2 F w,ed : dimensioneringskraften per längdenhet [N/mm] 8

9 17 Svetsförband Stumsvets Bärförmåga stumsvets Fullt genomsvetsad: jämstark med den svagare delen Partiell: lika som kälsvets T-förband: a c nom,1 nom + a nom,2 min t { t 5 ; 3mm} fullt genomsvetsad annars partiella stumsvetsar 18 Svetsförband Pluggsvets Bärförmåga pluggsvets För att överföra tvärkraft, förhindra buckling eller separation, förbinda delarna Ø t + 8mm, h 16mm eller t/2 Bärförmåga: F w,rd = A w : hålets area f u A w w 3 β γ M2 9

10 19 Svetsförband Ytterligare regler Ytterligare regler Intermittenta kälsvetsar ( ) Anslutning mot oavstyvad fläns (4.10) Långa förband (4.11) Excentriskt belastad enkelsidig svets (4.12) Infästning av vinkelstång (4.13) Svetsning i kallformad zon (4.14) 20 Svetsförband Intermittenta kälsvetsar Intermittenta kälsvetsar Bör endast användas i icke korrosiv miljö Ändsvetslängden: L För dragning (a,b): { 0,75 b ; 0, b } we min 75 { 16t ; 16t ; mm } L1 min För tryck eller skjuvning (c): { 12t ; 12t ; 0,25b ; mm } L2 min

11 21 Svetsförband Anslutning mot oavstyvad fläns Anslutning mot oavstyvad fläns Medverkande bredd Jämnstarka svetsar i drag, dvs dimensioneras för b p t p f y, p γ M0 Beräkna b eff med ekvation (4.6) eller (4.8) Kontrollera att b eff f f y, p u, p b p, annars måste pelaren avstyvas 22 Svetsförband Långa förband Långa förband Reduktionsfaktor β Lw Överlappsförband med l eff >150a: β Lw,1 0,2 L j = 1,2 150 a, L j : överlappets totallängd i kraftriktningen För tvärgående avstyvning till plåtbalk längre än 1,7m: β Lw,2 Lw = 1,1 17 ( 0,6 β Lw,2 1,0 ), L w : svetslängden 11

12 23 Svetsförband Excentrisk belastning Excentriskt belastad enkelsidig svets Undvik lokal excentricitet Beakta excentricitet i följande fall Böjmoment dragning vid svetsens rot Dragkraft dragning vid svetsens rot 24 Svetsförband Övning Skjuvbelastat svetsförband UPE100 (A=1390mm 2, S355) kälsvets, a5 Beräkna svetslängden så att bärförmågan blir minst lika stor som stångens kapacitet (excentricitet försummas) 12

13 25 Svetsförband Övning Momentbelastat svetsförband V = 200kN M = 10kNm Ömsesidig kälsvets, l eff = 150mm Beräkna det minsta tillåtna a-måttet 26 Svetsförband Jämstarka svetsar Dragbelastade svetsar (svets på ömse sidor): a f y β w 2 f γ u γ M2 M0 t Hållfasthetsklass S235 S275 S355 S460 a/t 0,45 0,49 0,58 0,73 Skjuvbelastade svetsar (svets på ömse sidor): a f y β 2 f γ u w γ M2 M0 t Hållfasthetsklass S235 S275 S355 S460 a/t 0,32 0,35 0,41 0,52 13

14 27 28 Allmänt EK3-1-8 kap 3, Förband med skruvar, nitar eller sprintar Hållfasthetsklass 8.8 är vanligast och billigast Hållfasthetsklass 10.9 används till förspända förband Använd gärna M12, M16, M20, M24 eller M30 Försök hålla er till en sort 14

15 29 Utformning Hålstorlekar SS-EN Utformning Skruvavstånd EK3-1-8, tabell

16 31 Utformning Passförband dimensioneras som skruvförband med normalstora hål Gängan (inkl. utlopp) ska vara utanför skjuvplanet och högst t/3 in i den yttersta plåten. 32 styper EK3-1-8 avsn. 3.4, styper Skjuvkraftsbelastade förband - Typ A: Hålkantförband - Typ B: Friktionsförband i bruksgränstillståndet - Typ C: Friktionsförband i brottgränstillståndet Dragkraftsbelastade förband - Typ D: Icke förspända - Typ E: Förspända 16

17 33 styper Typ A Hålkantförband Diameter för normalstora hål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Hål för passkruv = skruvdiameter Kraften överförs via hålkanttryck och skjuvkraft i skruv Enkelt och billigt förband då normal hålstorlek används Kan utföras som passförband (små deformationer) Utförs förspänt vid behov (utmattning, växlande last, om högre krav på beständighet, mm.) 34 styper Typ B & C Friktionsförband, förspänt Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Kraften överförs via friktion i förbandet Endast fästelement i hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 Styvt förband, används vid utmattning, växlande last m m 17

18 35 styper Typ D & E Dragkraftsbelastade, icke förspänt och förspänt Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Kraften överförs via drag i skruvarna Enkelt och billigt Bör endast användas med förspänd skruv vid högt utnyttjande då förspänningen säkerställer fästdonens bärförmåga Förspänt förband endast i hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 Vid utmattning ska förspänt förband användas 36 styper EK3-1-8 styper - Brottmoder Skjuvkraftsbelastade förband - Skjuvning (F v,rd ) - Hålkantbrott (F b,rd ) - Områdesbrott (F s.rd ) - Glidning (F s,rd ) Dragkraftsbelastade förband - Dragbrott (F t,rd ) - Genomstansning (B p,rd ) Skjuvning Hålkantbrott Glöm inte brottrisker i anslutande element. Områdesbrott 18

19 37 styper Förbandstyp Kontroll Kommentarer Skjuvkraftsbelastade förband Hålkantförband (Typ A) Friktionsförband i bruksgränstillståndet (Typ B) Friktionsförband i brottgränstillståndet (Typ C) Icke förspänd (Typ D) Förspänd (Typ E) Skjuvbrott (F v,rd ) Hålkantbrott (F b,rd ) Områdesbrott (F s,rd ) Som Typ A Glidning (F s,rd ) under brukslaster Glidning (F s,rd ) Hålkantbrott (F b,rd )??? Sträckgräns av nettotvärsnittet (N net,rd ) Dragkraftsbelastade förband Dragbrott (F t,rd ) Genomstansning (B p,rd ) Dragbrott (F t,rd ) Genomstansning (B p,rd ) Enkelt och billigt Förspänning krävs ej Hållfasthetsklass : 4.6 till 10.9 Helst 8.8 eller 10.9 Styv, rekommenderas för växlande laster och utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, 10.9 Styv, rekommenderas för växlande laster och utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, 10.9 Ej utmatt. tillåts dock då lasten är vind Hållfasthetsklass : 8.8,10.9 Rekommenderas för utmattning Hållfasthetsklass : 8.8, Skjuvning Bärförmåga Skjuvning Bärförmåga per skjuvplan: Skjuvplan F v,rd α v f = γ ub M2 A f ub : brottgräns för skruv [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) A: Skruvarean i skjuvplanet - gängad eller ogängad? 19

20 39 Skjuvning Bärförmåga Skjuvning Gängade delen av skruven i skjuvplanet: A: spänningsarean (A S ) α v = 0,6 (4.6 och 8.8) eller 0,5 (10.9) Ogängade delen av skruven i skjuvplanet: A: bruttoarean α v = 0,6 Skruvarea i mm 2 M12 M16 M20 M24 M30 A A S 84, Skjuvning Mellanlägg Om mellanlägg med total tjocklek > d/3 används reduceras bärförmågan för skjuvning med faktorn: 9d βp = 8d + 3t p t p 20

21 41 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck F b,rd = k1 α b f γ M2 u d t f u : brottgräns för plåtmaterial [MPa] d: nominell skruvdiameter [mm] t: plåttjocklek [mm] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) k 1 och α b beror på skruvens avstånd till kanten och till de andra skruvarna i förbandet 42 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck α b beror på avståndet i kraftriktningen f ub α b = min α d ; ;1, 0 fu skruvar vid ände: inre skruvar: e1 αd = 3d p α = d d Beteckningar för fästelementavstånd Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d

22 43 Hålkanttryck Bärförmåga Hålkanttryck k 1 beror på avståndet vinkelrätt kraftriktningen Skruvar vid kant: Inre skruvar: e 2 p2 k1 = min 2,8 1,7 ;1,4 1,7 ; 2, 5 d0 d0 k 1 p 2 = min 1,4 1,7 ; 2, 5 d0 Beteckningar för fästelementavstånd Standard skruvhål [mm] M12 M16 M20 M24 M30 d Hålkanttryck Att tänka på Överstora eller avlånga hål reducera bärförmågan med 20%, resp. 40% Kraften inte parallell med kanter bestäm bärförmågan separat för de två komponenterna Försänkt skruv räkna ut effektiv tjocklek (dra av försänkningens halva djup) 22

23 45 Hålkanttryck Enskärigt skjuvförband i en rad Använd bricka under såväl skruvhuvud som mutter Bärförmågan för hålkanttryck begränsas till: 1,5 fudt F brd = γ M2 46 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband F = k n µ s s, Rd Fp,C γ M3 k s : koefficient som tar hänsyn till skruvhål n: antalet friktionsytor µ: friktionskoefficient γ M3 = 1,20 för brottgränstillståndet (Typ C) 1,00 för bruksgränstillståndet (Typ B) F p,c : förspänningskraften = 0,7f ub A s Om skruven utsätts för yttre dragkraft F ted minskas förspänningskraften med 0,8F ted 23

24 47 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Värden för k s k s Normala hål 1,0 Överstora hål Korta avlånga hål vinkelrätt mot kraftriktningen 0,85 Långa avlånga hål vinkelrätt mot kraftriktningen 0,7 Korta avlånga hål i kraftriktningen 0,76 Långa avlånga hål i kraftriktningen 0,63 48 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Friktionsyteklasser och koefficient som får användas utan provning (SS- EN , avsnitt 8.4) Friktionskoefficient, µ Ytbehandling Klass µ Blästrad yta utan lös rost och gropar A 0,5 Blästrade ytor sprutmetalliserade med aluminium eller zink eller målade med zinksilikatfärg med tjocklek 50 till 80 µm B 0,4 Ytor rengjorda med stålborstning eller flamrensning utan lös rost C 0,3 Ren valshud D 0,2 Målade ytor med tjocklek < 80 µm (nationell rekommendation) E 0,15 Annan koefficient får användas efter provning enl. SS-EN , bilaga G 24

25 49 Friktionsförband Bärförmåga Glidning i friktionsförband Förspänningskraft F p,c Skruvarna måste förspännas i enlighet med SS-EN , avsnitt 8.5 F p, C =, 7 0 f A ub s Förspänningskraft [kn] M12 M16 M20 M24 M30 Hållfasthetsklass Hållfasthetsklass Områdesbrott Bärförmåga Områdesbrott Symmetrisk skruvgrupp med centrisk last: V eff,1,rd = fu A γ M2 nt + f y A 3 γ nv M0 25

26 51 Områdesbrott Bärförmåga Områdesbrott Med excentrisk last: V eff,2,rd = fu A f nt y A + 2 γ 3 γ M2 nv M0 52 Skruvgrupp i centrisk skjuvning Om F b,rd < F vrd för alla fästelement: Annars: F F b,rd = n F i= 1 b,rd,i Skruvgrupper ( F F ) b, Rd = n min b,rd,min ; v,rd För långa förband L j > 15 d reduceras bärförmågan med faktorn: β Lf Lj 15d = 1 200d 0,75 26

27 53 Skruvgrupper Momentbelastad skruvgrupp Anta en linjär kraftfördelning Rotationscentrum = skruvgruppens tyngdpunkt Skruvkraft proportionell mot avståndet till rotationscentrum Kontrollera varje fästelement för sig 54 Dragbrott Bärförmåga Dragbrott F t,rd = k 2 f γ ub M2 A S f ub : brottgräns för skruv [MPa] A S : spänningsarean [mm 2 ] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) k 2 = 0,9 eller 0,63 (försänkt skruv) 27

28 55 Genomstansning Bärförmåga Genomstansning Sällan dimensionerande B p,rd = 0,6 π d γ m M2 t p f u d m : medelvärde för största och minsta tvärmått för skruvhuvud eller mutter [mm] t p : plåttjocklek [mm] f u : brottgräns för plåtmaterial [MPa] γ M2 = 1,20 (partialkoefficient enl. EKS 8) 56 Kombinerad dragning och skjuvning Bärförmåga Kombinerad dragning och skjuvning Förband i kombinerad dragning och skjuvning måste uppfylla: F F v,ed v,rd Ft,Ed + 1,4 Ft, Rd 1,0 I friktionsförband måste förspänningskraften reduceras med 80 % av en eventuell extern dragkraft 28

29 57 Övning Skjuvbelastat skruvförband Förbandstyp A Skruvar: M Kantavstånd: 40mm Centrumavstånd: 80mm UPE160, S275 (f u =410MPa) t = 5,5mm N = 300 kn Bestäm hur många skruvar som behövs för att ta upp dragkraften i stången 58 Övning Momentbelastad skruvgrupp Förbandstyp A Skruvar: M UPE120, S275 (f u =410MPa) t = 5mm HEA200, S275 t = 10mm F = 20kN Kontrollera förbandet 29

30 59 T-styckeförband Allmänt EK3-1-8 kap 6.2.4, Dragbelastat ekvivalent T-stycke som överför dragkrafter Nästan alltid tillskottskrafter i skruvarna Bändkrafter Fläns och skruvar kontrolleras Fyra parametrar: - Hävarm, m - Kantavstånd, n - Längd, l - Flänstjocklek, t 60 T-styckeförband Brottmoder Tre olika brottmoder Mod 1: fullständig plasticering av ändplåten Mod 2 : Skruvbrott efter viss plasticering av ändplåten Mod 3 : Rent skruvbrott Bärförmåga : F = ( F ; F F ) T, Rd min T,1,Rd T,2,Rd ; T,3,Rd 30

31 61 T-styckeförband Brottmod 1 Bärförmåga Brottmod 1 F T,1,Rd 4M = m pl,1,rd M pl,1rd : flänsens plastiska momentbärförmåga 2 leff1 tf f M pl,1,rd = 4γ M0 l eff1 : effektiv längd för brottmod 1 m : hävarmen lika med avståndet mellan brottlinjerna y 62 T-styckeförband Brottmod 2 Bärförmåga Brottmod 2 F T,2,Rd 2 M pl,2,rd + n Ft, Rd = m + n M pl,2rd : flänsens plastiska momentbärförmåga 2 leff2 tf f M pl,2,rd = 4γ M0 y n : kantavståndet 31

32 63 T-styckeförband Brottmod 3 Bärförmåga Brottmod 3 F T,3, F Rd = t, Rd 64 T-styckeförband Brottmod 1-2 Bärförmåga Brottmod 1-2 (utan bändning) F T,1-2,Rd 2M = m pl,1,rd Om inverkan av bändning kan försummas, t.ex. skruvar med lång töjningssträcka: L 3 b : töjningssträcka 8,8 m A L > L = b * b S 3 eff1 tf n b : antal skruvrad t f : flänstjocklek l n b Skruv: klämlängd + 50% mutterns och huvudens höjd Grundskruv: 8x skruvdiametern + undergjutning + plåttjocklek + bricka + 50% mutterns höjd 32

33 65 T-styckeförband Övning T-styckeförband Skruvar: M20, 10.9 Plåt: S355 Beräkna bärförmågan för de två T-styckeförband 66 Knutpunkter 33

34 67 Knutpunkter Egenskaper Knutpunktens egenskaper Bärförmåga eller styrka (M) = förmåga att bära inre krafter och moment Styvhet (S) = samband mellan rotation och moment Rotationskapacitet (ϕ) = hur mycket delarna kan rotera innan bärförmågan är uttömd 68 Knutpunkter Klassificering Klassificering av knutpunkter Knutpunkter i ramar klassificeras enligt följande alternativ : Led knutpunkten antas inte överföra moment Kontinuerlig Ingen vinkeländring i knutpunkten Delvis kontinuerlig Överför moment men vinkeländringen är inte försumbar 34

35 69 Knutpunkter Global analys Elastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin styvhet och ska ha tillräcklig bärförmåga Klassificering efter styvhet, EK3-1-8 kap : Initiell styvhet beräknas enl. EK3-1-8 kap 6.3 Klassgränser ges i kap Knutpunkter Global analys Stelplastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin bärförmåga och ska ha tillräcklig rotationskapacitet för momentomlagring. Klassificering efter bärförmåga, EK3-1-8 kap : Bärförmågan jämförs med flytmoment för de anslutande delarna. En knutpunkt klassas som jämstark om M min( M M ) M min( M ; M ) j, Rd b,pl,rd ; c,pl,rd j, Rd b,pl,rd 2 c,pl,rd En knutpunkt klassas som ledad om M 0 M j, Rd, 25 j,rd,jämstark 35

36 71 Knutpunkter Global analys Stelplastisk global analys Rotationskapaciteten behöver inte påvisas om : knutpunkten klarar minst 1,2 M pl,rd för balken. Knutpunktens bärförmåga för moment bestäms av : Skjuvning i pelarlivet Böjning av ändplåten eller pelarfläns med tjocklek t 0,36d f f ub y (riktigt tunn plåt) Skjuvbelastade skruvar (inte tillräcklig!) 72 Knutpunkter Global analys Elastoplastisk global analys Knutpunkten beskrivs av sin styvhet, bärförmåga och rotationskapacitet Arbetskurvan får förenklas enligt figuren nedan med η = 2,0 för balk-pelarknutpunkter 3,0 för andra knutspunkter 3,5 för andra knutspunkter med knap till flänsar Analysen kan göras med ett ramprogram där knutpunkterna modelleras med fjädrar med arbetskurva enligt figuren. Bäst resultat fås om stängerna modelleras som elastoplastiska men det går även att räkna med elastiska stänger. 36

37 73 Knutpunkter Dimensionering Dimensionering med komponentmetoden 1. Knutpunkten delas i komponenter och deras bärförmågor beräknas 2. En kraftfördelning antas 3. Komponenterna kontrolleras 74 Knutpunkter Dimensionering Komponentmetoden 20 grundkomponenter/delar definieras i EK3-1-8 Tabell

38 75 Knutpunkter Dimensionering Komponentmetoden, exempel Böjbelastad ändplåt, F T,Rd Böjbelastad pelarfläns, F T,Rd Dragbelastat balkliv, F t,wb,rd Tansversellt dragbelastat pelarliv, F t,wc,rd Tryckbelastad balkfläns och liv, F c,fb,rd Tansversellt tryckbelastat pelarliv, F c,wc,rd Skjuvbelastat pelarlivfält, V wp,rd 76 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning Knutpunktskomponenterna dimensioneras genom att krafter och moment fördelas mellan dem på ett rationellt sätt som inte strider mot jämviktsekvationer Realistisk kraftfördelning med hänsyn till komponenternas styvhet och deformationsförmåga Bra praxis att ha överstarka spröda komponenter 38

39 77 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning Elastisk linjär fördelning av inre krafter bör användas i följande fall: Skruvar i friktionsförband (Typ C) Skjuvförband där F v,rd F b,rd Infästningar utsatta för stötar, vibrationer eller växlande last (med undantag för vindlaster) I övriga fall får plastisk kraftfördelning användas (inom rimliga gränser) 78 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning, ex. Balk-pelarknutpunkter (EK3-1-8 kap ) Tryckcentrum: mittpunkten för den tryckta flänsen Dragkraftskapacitet, F tr,rd för varje skruvrad bestäms i tur och ordning med början från skruvraden längst från tryckcentrum: F tr,rd = min(f Tr,Rd, F Tr,Rd, F t,wb,rd, F t,wc,rd ) Dragkraftskapacitet, F tr,rd kan behöva reduceras för att säkerställa: ΣF tr,rd min(f c,fb,rd, F c,wc,rd, V wp,rd /ß) 39

40 79 Knutpunkter Dimensionering Kraftfördelning, plastisk fördelning tillåten? (EK3-1-8 kap (9)) Om F tx,rd 1,9F t,rd (95% av spröd brottmod): F tr,rd F tx,rd h r /h x 80 T-styckeförband Användning T-styckeförband modellering av komponenter i knutpunkter Böjda plåtar är vanliga komponenter i knutpunkter, kan modelleras som ekvivalenta T-styckeförband m, n, l, t? Anvisningar i Eurokod 40

41 81 T-styckeförband Dragbelastat ekvivalent T-stycke Fyra typer definieras i EK3-1-8 Transversellt böjbelastad pelarfläns, EK3-1-8 Kap Böjbelastad ändplåt (Balk), EK3-1-8 Kap Dragbelastad böjd fotplåt (Pelarfot), EK3-1-8 Kap liknar böjbelastad ändplåt Böjbelastad flänsknap (Balk), EK3-1-8 Kap ovanligt i Sverige (behandlas inte här) 82 T-styckeförband Effektiv längd Empiriska modeller effektiv längd på ett ekvivalent T-stycke Exempel skruvrad utanför dragen fläns Cirkulärt mönster, l eff,cp Icke-cirkulärt mönster, l eff,nc 2πm x πm x + w πmx + 2e 4m x + 1, 25e e + 2mx + 0, 625e 0,5b p x x 0,5w + 2mx + 0, 625e x 41

42 83 T-styckeförband Böjbelastad ändplåt Tabell 6.6 l = ( l l ) eff1 min eff,nc ; eff,cp l eff2 = l eff,nc ( e ;1, m) n = min min T-styckeförband Skruvrad intill avstyvning Balkfläns beaktas som avstyvning EK3-1-8 Figur

43 85 T-styckeförband Transversellt böjbelastad pelarfläns Tabell 6.4 och 6.5 l = ( l l ) eff1 min eff,nc ; eff,cp l eff2 = l eff,nc ( e ;1, m) n = min min T-styckeförband Övning Ändplåtsförband till balk-pelarinfästning Skruvar: 10.9 Plåt: S355 HEB 200: h = 200 b = 200 t f = 15 t w = 9 r = 18 Beräkna bärförmågan för de två ekvivalenta T-styckena 43

44 87 T-styckeförband Skruvgrupper Kraftfördelning, del i skruvgrupp (EK3-1-8 kap ) T-stycke 2 och 4 måste också betraktas som delar i en skruvgrupp Kontrollera att F t2,rd + F t4,rd F t2+4,rd Reducera F t4,rd om nödvändigt 88 Dragpåkänningar i tjockleksriktning Skiktbristning pga inre diskontinuiteter! Slaggskiktningar vid valsning Centrumsegringar (härdat material), försämrad seghet sprickor vid svetsning Använd stål med särskild kvalitet (Z-plåt) eller kontroll efter svetsning SS-EN , kap 3: Z Ed = erforderligt dimensionerande kontraktionsvärde i z-riktningen beroende på graden av förhindrad krympning under svetssträngen Z Ed Z Rd 44

45 Dragpåkänningar i tjockleksriktning 89 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e Dragpåkänningar i tjockleksriktning 90 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e 45

46 Dragpåkänningar i tjockleksriktning 91 Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e Dragpåkänningar i tjockleksriktning 92 Val av kvalitetskrav enl. EK3-1-1 kap och EKS8 46

47 93 Knutpunkter Skjuvbelastat livfält Skjuvbelastat livfält ( ) Tvärkraftskapacitet för oavstyvat pelarliv: V wp,rd = 0,9 f y,wc 3 γ A M0 vc A vc : pelarens skjuvarea enl. EK3-1-1, (3) f y,wc : sträckgräns för pelarliv Kan ökas med avstyvningar (tvärgående eller diagonal) eller kompletterande plåtar 94 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Tryckbelastat pelarliv ( ) Bärförmåga : 1 F = c, wc,rd ω kwc beff,c,wc twc f y,wc min ; γ M0 ρ γ ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält k wc : reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning b eff,c,wc : medverkande bredd t wc : pelarlivtjocklek f y,wc : sträckgräns för pelarliv γ M0 = γ M1 = 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8) ρ: reduktionsfaktor för buckling M1 47

48 95 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Medverkande bredd, b eff,c,wc För svetsad anslutning: För skruvat T-stycke: ( t s) b t + 2 2a + + eff, c,wc = fb b 5 fc eff, c,wc = tfb + 2ap + 5 ( tfc + s) p b 2 + s s p : längd som fås med 45 spridning genom plåten (minst t p och upp till 2 t p ) 96 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig längsgående tryckspänning, k wc Tryckspänning av normalkraft och böjmoment > 0,7 f y,wc : k wc = 1,7 σ com,ed f y,wc kwc ( 0,7) Vanligen är ingen reduktion nödvändig (k wc =1,0) 48

49 97 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för buckling, ρ Om λ p 0,72: Om λ p > 0,72: ρ = 1,0 ρ = 2 ( λ 0, ) λ p 2 p där med λp = 0, 932 b eff,c,wc ( t s) d h + wc = c 2 fc d E t wc 2 wc f y,wc 98 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω (Tabell 6.3) 49

50 99 Knutpunkter Tryckbelastat pelarliv Reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält, ω (Tabell 6.3) Överföringstalet, β, kan beräknas med ekvation (5.4a) eller (5.4b) Alternativt ges approximativa värden i Tabell Knutpunkter Dragbelastat pelarliv Dragbelastat pelarliv ( ) Bärförmåga : F t,wc,rd ω b = eff,t,wc γ t M0 wc f y,wc ω: reduktionsfaktor för samtidig skjuvning i livfält b eff,t,wc : medverkande bredd för skruvad knutp.: för svetsad knutp.: t wc : pelarlivtjocklek f y,wc : sträckgräns för pelarliv b = l eff, t, wc γ M0 = 1,00 (partialkoefficient enl. EKS 8) eff ( t s) beff, t, wc = tfb + 2 2a b + 5 fc + 50

51 101 Knutpunkter Övning Balk-pelarinfästning (1) Skruvar: 10.9 Plåt: S355 HEB 200: h = 200 b = 200 t f = 15 t w = 9 r = Knutpunkter Övning Balk-pelarinfästning (2) Pelare: S355 HEB 220: h = 220 b = 220 t f = 16 t w = 9,5 r = 18 Beräkna knutpunktens momentkapacitet 51

52 103 Rörknutpunkter Typer Typer Knutpunkter mellan delar som huvudsakligen belastas med tryck eller dragkraft, i fackverk samt vid stagning Infästade stänger: livstänger Genomgående stänger: ramstång K- och N-knutpunkter kan utföras med gap eller överlapp 104 Rörknutpunkter Fackverksanalys Fackverksanalys (5.1.5) Stånginfästningarna antas ofta vara ledade Vid bestämning av normalkrafterna antas att stängerna är ledat förbundna Böjmoment bör beaktas enligt nedan Källa till böjmoment Konstruktionsdel Sekundär inverkan Transversallast Excentricitet Tryckt ramstång Ja Dragen ramstång Nej* Ja Livstång Nej* Knutpunkt * Om villkor på nästa sida uppfylls 52

53 105 Rörknutpunkter Fackverksanalys Moment av sekundär inverkan och excentricitet* kan försummas om: Knutpunktsgeometri ligger inom giltighetsområdet som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20) L/h 6 (för byggnader) Excentriciteterna ligger inom följande gränser: -0,55 d 0 (h 0 ) e 0,25 d 0 (h 0 ) *Excentricitetsmoment beaktas vid dimensionering av tryckt ramstång 106 Rörknutpunkter Fackverksanalys Hur ska momentet beaktas: Moment från transversallast: Livstängerna ledade (M=0) Ramstängerna betraktas som kontinuerliga balkar fritt upplagda på knutpunkterna Moment från excentricitet: fördelas i proportion till stängernas relativa styvhet I/L 53

54 107 Rörknutpunkter Omfattning Omfattning (7.1.1) EK3-1-8 ger tillämpningsregler för bestämning av bärförmåga för knutpunker med ramstång av cirkulära och rektangulära konstruktionsrör (7.4 resp. 7.5) samt I- och U-profiler (7.6 resp. 7.7) Ger livstängernas bärförmåga för normalkraft och/eller moment Varmvalsade rör enl. EN och kallformade rör enl. EN Upp till S460 (f y >355MPa, reducera med faktor 0,9) Tjocklek 2,5 mm Ramstångens tjocklek 25 mm (egenskaper i tjockleksriktning) 108 Rörknutpunkter Tillämpningsområde Tillämpningsområde (7.1.2) Tryckta stänger i klass 1 eller 2 enl. EK3-1-1 (för ren tryck) θ i 30 Tvärsnittsformen ändras ej vid anslutningen Gap t 1 +t 2 Överlapp 25% Den smalare stången överlappar den breddare Stången med lägsta t i f yi överlappar den andra + Giltighetsområde som definieras för varje knutpunktstyp (Tabell 7.1, 7.8, 7.9 eller 7.20) 54

55 109 Rörknutpunkter Brottyper Brottyper (7.2.2) Följande brottyper bör beaktas: a) Brott i ramstångsvägg (där livstångens ansluts) eller plasticering av ramstångens tvärsnitt b) Brott i ramstångssida eller liv (plasticering, intryckning eller buckling) 110 Rörknutpunkter Brottyper c) Skjuvbrott i ramstång d) Stansskjuvbrott i ramstångsvägg (utdrag av livstång) e) Brott i livstång eller svets 55

56 111 Rörknutpunkter Brottyper f) Buckling av livstång eller i ramstång För knutpunkter inom giltighetsområde som definieras i EK3-1-8 behöver dock bara vissa brottyper kontrolleras. Nödvändiga kontroller och vilka ekvationer som bör användas beror på geometriska kvoter som definieras i 1.5 (6) med mått och parametrar enl. Tabell Rörknutpunkter Exempel Svetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4) Giltighetsområde (Tabell 7.1): 0,2 d i /d 0 1,0 10 d 0 /t 0 50 (40 för X-knutp.) d i /t i 50 25% λ ov λ ov,lim (60 eller 80%) Brott i ramstångsvägg vid normalkraft Relevanta brottmoder: Brott i ramstångsvägg (a) Stansskjuvbrott (d) För normalkraft (Tabell 7.2) och moment i och ut ur planet (Tabell 7.5) Stansskjuvbrott 56

57 113 Rörknutpunkter Exempel Svetsade knutpunkter mellan CHS-stänger (7.4) Interaktionsformel (7.4.2 (7.3)): N N i,ed i,rd M + M ip,i,ed ip,i,rd 2 + M M op,i,ed op,i,rd 1,0 M ip,ird : dimensionerande momentkapacitet i planet M ip,ied : dimensionerande inre moment i planet M op,ird : dimensionerande momentkapacitet ut ur planet M op,ied : dimensionerande inre moment ut ur planet Reduktionsfaktor enlig Tabell 7.7 för rymdknutpunkter 114 Knutpunktstyper SBIs Detaljhanbok Tips SBIs Detaljhandbok Ny utgåva i sju delar som är eurokodanpassad: 1. Pelarfot 2. Pelarskarv 3. Balk-pelarinfästning 4. Ramhörn och pelartopp 5. Balkskarv 6. Balk-balkinfästning 7. Stånginfästning Detaljhandboken kompletterad med beräkningsprogram 57

58 115 Knutpunktstyper Pelarfot Pelarfot Antas antingen inspänd eller ledad Kan vara ledad eller inspänd i olika lastfall (montering) Välj i första hand ledad pelarfot Inspänd pelarfot dimensioneras för moment enl. 2:a ordningens teori: N 1 M = W 1 A χ Χ: reduktionsfaktorn för knäckning av centrisk tryck 116 Knutpunktstyper Pelarfot Moment och normalkraft förs via pelarfoten ned i grunden som tryckkrafter (betong) och dragkrafter (grundskruv) 58

59 117 Knutpunktstyper Pelarfot Dragkraftskapacitet Skruvarnas dragkraftskapacitet F t,rd ges av antingen: Gängstångens hållfasthet Brott i betongen (se SBIs handbok) 118 Knutpunktstyper Pelarfot Tryckkraftskapacitet F c, pl,rd = beff leff f jd b eff : tryckspänningsblockets bredd b eff = min t f t + 2c f + e h 0,5h + c p c = t p f jd y 3 f γ M0 f jd : maximal tillåten betongtryckpåkänning med hänsyn till lokal betongkrossning, enl. SS-EN kap

60 119 Knutpunktstyper Pelarfot Knutpunktskapacitet Ledad pelarfot (M=0) N = 0, Rd 2FC,Rd Dominerande normalkraft (ingen drag i skruv) M y,rd = hf ( N N ) 2 0,Rd Dominerande moment hf M y,rd = FT,Rd ht + N 2 M y,rd = F C,Rd h T + N h T hf Knutpunktstyper Pelarskarv Pelarskarv Dimensioneras enl. 2:a ordningens teori, placeras därför nära stödpunkter. Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar 60

61 121 Knutpunktstyper Balk-pelarinfästning Balk-pelarinfästning Ledade infästningar: enkla och billiga, klena pelare Inspända infästningar: lättare balk, dock högre kostnader Klackar kan underlätta monteringen 122 Knutpunktstyper Balk-pelarinfästning Avstyvningar Horisontal dragavstyvning dimensioneras för dragkraft Horisontal tryckavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling med ett effektivt tvärsnitt enl. EK Tvärsnittet måste vara högst i klass 3. Diagonalavstyvning dimensioneras för tryckkraft och buckling enl. avsnitt 4.4 i EK Största förhållande för att buckling inte ska inträffa 61

62 123 Knutpunktstyper Ramhörn och pelartopp Ramhörn och pelartopp Dimensioneras för upplagskraft och eventuellt moment (momentstyv infästning). Tvärkraften i pelaren och normalkraften i balken kan normalt försummas. Avlänkningskrafter i diagonaler Dimensionering av vot ( ) 124 Knutpunktstyper Balkskarv Balkskarv Verkstadsskarvar (svetsade) / Monteringsskavar Välj skarvlägen så att monteringen och tillverkningen blir rationell 62

63 125 Knutpunktstyper Balk-balkinfästning Balk-balkinfästning Enkelsidiga infästningar normalt ledade (inspänning lönar sig inte) Tänk på excentricitet, även i ledade knutpunkter 126 Knutpunktstyper Balk-balkinfästning Balk-balkinfästning Ändplåtsförband enklare att montera än förband med skarvplåtar Monteringen kan underlättas av: 63

64 127 Knutpunktstyper Stånginfästning Stånginfästning Plana knutpunkter SI1 till SI3 enl. EK3-1-8 avsnitt Ytterligare information Design of Structural Connections to Eurocode 3 Frequently Asked Questions, Building Research Establishment, Ltd (Continuing Education in Structural Connections, CeStruCo) DESIGN_OF_STRUCTURAL_CONNECTIONS_TO%20_EUROCODE_3.pdf European Steel Design Education Programme, ESDEP: WG11: Förband och knutpunkter WG13: Rörknutpunkter CIDECT: Publikationer om rörknutpunkter (dimensionerings anvisningar) SIS: Helpdesk för tolkningar av Eurokoder Tidigare frågor och svar (inget om förband) 64

Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar:

Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Att konstruera med stål - Läromedel för konstruktörer omfattar: Modul 1 Allmänna grunder Ove Lagerqvist, LTU Modul 2 Material och komponenter Anders Samuelsson, SSAB Oxelösund och Claes Tigerstrand, Outokumpu

Läs mer

Eurokod stål. Eurocode Software AB

Eurokod stål. Eurocode Software AB Eurokod stål Eurocode Software AB Eurokod 3 (1) Eurokod 3 kan tillämpas för projektering av byggnader och anläggningar av stål. Den uppfyller principer och krav i EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04

EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master

Läs mer

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd

Läs mer

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

Reparera och förstärka utan att gå på en nit 1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar

Läs mer

UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR

UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 1 / 14 KHB Sid 185 UTFORMNING AV SVETSFÖRBAND Undvik att svetsa tunt material mot tjockt UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR Acceptabelt vid statisk belastning KHB

Läs mer

Svetsning. Svetsförband

Svetsning. Svetsförband Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material

Läs mer

Skjuvning och skjuvspänning τ

Skjuvning och skjuvspänning τ 2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar .. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev

Läs mer

Kort genomgång av EK3-1-8 -jämförelse med BSK-

Kort genomgång av EK3-1-8 -jämförelse med BSK- Kort genomgång av EK3-1-8 -jämörelse med BSK- Milan Veljkovic Innehåll Skruvörband Svetsörband Modellering av konstruktioner Ledade örband Momentstyva örband Slutsatser BSK Skruvörbandsklasser EK3-1-8

Läs mer

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan

Läs mer

Kravet på seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utförs av material med egenskaper enligt BSK 94 avsnitten 7:21 och 7:22.

Kravet på seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utförs av material med egenskaper enligt BSK 94 avsnitten 7:21 och 7:22. 8 Stålkonstruktioner BFS 1998:39 8:1 Krav 8 Stålkonstruktioner Reglerna i detta avsnitt avser bärande konstruktioner av stål (kolstål, kolmanganstål, mikrolegerat stål, seghärdat stål, termomekaniskt valsat

Läs mer

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. Lättbalkar 1 Allmänna profildata Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. *Gäller Z och C. Offereras vid förfrågan. (160 180 645 finns alltid från 1,5 mm tjocklek)

Läs mer

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12 Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Läs mer

Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU

Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Bakgrund Kranbanor och maskiner är vanligen förekommande i industribyggnader. Det gemensamma för dessa är att de ger upphov till dynamiska laster,

Läs mer

Exempel 3: Bumerangbalk

Exempel 3: Bumerangbalk Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell

Läs mer

Exempel 14: Fackverksbåge

Exempel 14: Fackverksbåge Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63

Läs mer

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2 Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2 oment och normalkraft Laster Q (k) Snittkrafter och moment L q (k/m) max = ql 2 /8 max =Q Snittkrafterna jämförs med bärförmågan, t.ex.

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

Fasta förband. Funktion - Hålla fast

Fasta förband. Funktion - Hålla fast KPU207 HT16 Fasta förband 1 Funktion - Hålla fast Indelning - M.a.p. sätt att hålla saan Kraftsaanhållande friktionskrafter verksaa - Skruv-, krymp-, pressförband Formsaanhållande håller ihop m.h.a. geometrisk

Läs mer

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet

EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet 2004-10-06 EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet Bakgrund År 1975 deltog jag i ett informationsmöte i Bryssel

Läs mer

Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast

Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast 1 Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.1 och kapitel 5 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs i

Läs mer

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A). Bärande konstruktioners säkerhet och funktion G k 0, 16 5+ 0, 4, kn/m Värdet på tungheten 5 (kn/m 3 ) är ett riktvärde som normalt används för armerad betong. Översatt i massa och med g 10 m/s innebär

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

Konstruktionslösningar.

Konstruktionslösningar. Konstruktionslösningar. Ledad infästning pelare-grund 1 2 Ledad infästning pelare-grund 2 4 Ledad infästning pelare-grund 3 6 Ledad infästning pelare-grund. U-profil 8 Ledad infästning pelare-grund. Dold

Läs mer

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad

Läs mer

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur.

K-uppgifter. K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft. i regeln och illustrera spänningen i en figur. K-uppgifter K 12 En träregel med tvärsnittsmåtten 45 mm 70 mm är belastad med en normalkraft på 28 kn som angriper i tvärsnittets tngdpunkt. Bestäm normalspänningen i regeln och illustrera spänningen i

Läs mer

Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt

Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen

Läs mer

Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod

Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Byggingenjörsprogrammet Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Examensarbete 5 hp Dimensionering av fästplåtar enligt Eurokod Design of fasteners according to Eurocode Erik Karlsson 9880504-3596

Läs mer

Konstruktiv utformning

Konstruktiv utformning Konstruktiv utformning Stålstommar Betongstommar Trästommar Detaljlösningar Betong Stål Trä Konstruktionsteknik LTH 1 STÅL Konstruktionsteknik LTH 2 STÅL profiler Rörprofiler Konstruktionsteknik LTH 3

Läs mer

Moment och normalkraft

Moment och normalkraft Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och

Läs mer

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper

Läs mer

Svetsade balkar. Jan Stenmark. Utveckling inom området svetsade konstruk6oner 3:e nordiska konferensen om dimensionering och 6llverkning

Svetsade balkar. Jan Stenmark. Utveckling inom området svetsade konstruk6oner 3:e nordiska konferensen om dimensionering och 6llverkning Svetsade balkar Utveckling inom området svetsade konstruk6oner 3:e nordiska konferensen om dimensionering och 6llverkning Jan Stenmark Stockholm Waterfront 2016-09- 29 Balktyper Integrerade balkar typ

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1

Läs mer

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige

Läs mer

Friktionsförband under yttre dragkraft. En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER

Friktionsförband under yttre dragkraft. En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER Friktionsförband under yttre dragkraft En studie av kraftfördelning mellan skruv och plåtar JOHN LEANDER TRITA-BKN. Rapport 131 ISSN 1103-4289 ISRN KTH/BKN/R-131-SE Byggvetenskap 2010 Brobyggnad KTH Byggvetenskap

Läs mer

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04 Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev B

Läs mer

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/

Skivbuckling. Fritt upplagd skiva på fyra kanter. Före buckling. Vid buckling. Lund University / Roberto Crocetti/ Skivbuckling Före buckling Fritt upplagd skiva på fyra kanter Vid buckling Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) P cr E a I 1 (1 ) Axiellt belastad sträva (bredd = b, tjocklek = t) 1 E I P

Läs mer

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,

Läs mer

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0)

Repetition. Newtons första lag. En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) Repetition Newtons första lag En partikel förblir i vila eller likformig rörelse om ingen kraft verkar på den (om summan av alla krafter=0) v Om ett föremål är i vila eller likformig rörelse är summan

Läs mer

)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G

)-'&/ 4,+67/,3& )%# HDB 08 BETON G HDB 08 BETONG Skjuvankare HDB är en produkt som används som skjuv- och genomstansningsarmering. Systemet består av skenor med 2 eller 3 dubbelhuvade ankare. Dessa moduler kan kombineras för att få önskat

Läs mer

6 Allmänna dimensioneringsregler för stålkonstruktioner

6 Allmänna dimensioneringsregler för stålkonstruktioner 6 Allmänn dimensioneringsregler Tbell 6.1 Dimensioneringsvärdet s hållfsthet i brottgränstillstånd (ULS). där: f yd f ud f y f u γ M0 =1,0 är dimensioneringsvärdet för sträckgränsen. är dimensioneringsvärdet

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS

Läs mer

Beräkningsmedel för analys av lokal buckling i slanka stålkonstruktioner

Beräkningsmedel för analys av lokal buckling i slanka stålkonstruktioner Beräkningsmedel för analys av lokal buckling i slanka stålkonstruktioner Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör JIMMY GUSTAFSSON, BJÖRN WALHELM Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt

Läs mer

SEMKO OY KL- SVETSPLÅTAR. Bruks- och konstruktionsanvisningar Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY KL- SVETSPLÅTAR. Bruks- och konstruktionsanvisningar Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY KL- SVETSPLÅTAR Bruks- och konstruktionsanvisningar Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.125 13.11.2013 2 Innehållsförteckning: 1 PLÅTARNAS FUNKTIONSSÄTT...3 2 PLÅTARNAS MATERIAL

Läs mer

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd

Läs mer

Dimensionering av bärverk av stål

Dimensionering av bärverk av stål ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2011/01-SE Examensarbete 15 hp Juni 2011 Dimensionering av bärverk av stål En jämförelse mellan Eurokod och BKR Anders Lengstrand Dimensionering av bärverk av stål En jämförelse mellan

Läs mer

Åtdragningsmoment - en hel vetenskap...

Åtdragningsmoment - en hel vetenskap... Åtdragningsmoment - en hel vetenskap... 1 Är vi på rätt väg Idag finns det uppskattningsvis 10 000 tillverkare av fästelement runt om i världen. De tillverkar ca 500 000 olika typer av fästelement till

Läs mer

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual

Läs mer

HPM OCH PPM GRUNDSKRUVAR

HPM OCH PPM GRUNDSKRUVAR HPM OCH PPM GRUNDSKRUVAR Box 4, 601 02 Norrköping Tel 011-28 04 60, Fax 011-13 59 40 www.peikko.se SE-12/2008 Baserad på Engelsk broschyr 9/2007 HPM OCH PPM SKRUVAR HPM och PPM skruvarnas fördelar Skruvförband,

Läs mer

SEMKO OY SUJ-GRUNDBULTAR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY SUJ-GRUNDBULTAR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY SUJ-GRUNDBULTAR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 28.8.2013 3 3 Innehållsförteckning: 1 GRUNDBULTARNAS FUNKTION...5 2 MATERIAL OCH MÅTT...5

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar 2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

konstruktionstabeller rör balk stång

konstruktionstabeller rör balk stång konstruktionstabeller rör balk stång Att dimensionera rätt har ingenting med tur att göra Tibnors konstruktionstabeller innehåller komplett produktredovisning och dimensioneringsanvisningar för hålprofiler,

Läs mer

Material, form och kraft, F5

Material, form och kraft, F5 Material, form och kraft, F5 Repetition Material, isotropi, ortotropi Strukturelement Stång, fackverk Balk, ramverk Upplag och kopplingar Linjärt elastiskt isotropt material Normalspänning Skjuvspänning

Läs mer

INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG

INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK sid Lastkonstanter 4 U-stång, U-balk 6 UPE-balk 8 IPE-balk 10 HEA-balk 12 HEB-balk 14 HEM-balk 16 VKR-rör 18 KKR-rör 22

Läs mer

Plannja Lättbalk Teknisk information

Plannja Lättbalk Teknisk information BSAB 96 HSB Maj 2000 Plannja Lättbalk Teknisk information INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TVÄRSNITTSDATA.. 2 2. ALLMÄNT.. 3 2.1. Z-balkars verkningssätt.. 3 2.2. C-balkars verkningssätt.. 4 3. DIMENSIONERING AV

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

Dimensionering för tvärkraft Betong

Dimensionering för tvärkraft Betong Dimensionering för tvärkraft Betong Tvärkrafter Huvudspänningar Skjuvsprickor Böjskjuvsprickorna initieras i underkant p.g.a. normalspänningar som överstiger draghållfastheten Livskjuvsprickor uppträder

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beteckningar...

Läs mer

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken

Läs mer

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar:

8 Teknisk balkteori. 8.1 Snittstorheter. 8.2 Jämviktsekvationerna för en balk. Teknisk balkteori 12. En balk utsätts för transversella belastningar: Teknisk balkteori 12 8 Teknisk balkteori En balk utsätts för transversella belastningar: 8.1 Snittstorheter N= normalkraft (x-led) T= tvärkraft (-led) M= böjmoment (kring y-axeln) Positiva snittstorheter:

Läs mer

Tekniska data Bult & Mutter

Tekniska data Bult & Mutter Tekniska data Bult & Tekniska data 1. Skillnad i nyckelvidd mellan ISO och DIN För M6S-sexkantskruv och M6M-mutter där nyckelvidderna skiljer sig mellan ISO och DIN standard. Gängdiameter Nyckelvidd M6S

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer

Läs mer

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Tillämpad fysik och elektronik/ Byggteknik Fördjupningskurs i byggkonstruktion Annika Moström 2014 Sid 1 (5) Konstruktionsuppgift : Limträhall 1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Uppgiften

Läs mer

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2

Erstantie 2, FIN-15540 Villähde Tel +358-3-872 200, Fax +358-3-872 2020 www.anstar.eu 2 www.anstar.eu 2 www.anstar.eu 3 INNEÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 PRODUKT BESKRIVNING...4 2 TILLVERKNING OC KONSTRUKTIONEN...5 2.1 TILLVERKNINGSSÄTT... 5 2.2 TILLVERKNINGSTOLERANSER... 5 2.3 KVALITETSKONTROLL

Läs mer

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme .20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre

Läs mer

EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy 2014-03-04

EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy 2014-03-04 EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler Inspecta Academy 1 Eurokoder Termer och definitioner Några av definitionerna som används för eurokoderna Byggnadsverk Allting som

Läs mer

Nya typfall för rör- och kopplingsställningar

Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Utdrag ur SP-Rapport 2006:58 Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Följande handling är ett utdrag av SP-Rapport 2006:58 Rörställningar - Utvärdering

Läs mer

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare Mekaniska konstruktioner Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41I30M Tentamen ges för: Af-ma3, Htep2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 januari

Läs mer

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Beskrivning av dimensioneringsprocessen Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion

Läs mer

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp

Läs mer

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger

Läs mer

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Mekaniska förband EN

Mekaniska förband EN Nordic Fastening Group AB Rattgatan 15 442 40 Kungälv Tel: 0303 206700 www.nfgab.se Mekaniska förband EN 1090-2 SS-EN 1090-2. Utförande av stål & aluminiumkonstruktioner. Mekaniska förband TEXT MED STOR

Läs mer

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering för moment Betong Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

caeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.

caeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. www.eurocodesoftware.se caeec240 Grundplatta betong Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering. Användarmanual Version 1.1 Eurocode Software AB caeec240 Grundplatta

Läs mer

Svetsad upplagsklack dimensionering baserad på konstruktörers antaganden

Svetsad upplagsklack dimensionering baserad på konstruktörers antaganden Examensarbete i Byggteknik Svetsad upplagsklack dimensionering baserad på konstruktörers antaganden Welded cleat design results based on assumptions from designers Författare: Simon Isaksson, Julia Nilsson

Läs mer

Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9

Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9 Utmattning av aluminiumkonstruktioner enligt Eurokod 9 Torsten Höglund, professor emeritus i stålbyggnad, KTH Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner, SS-EN 1999, besår av fem delar, se figur

Läs mer

EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult

EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult 2005-02-07 EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult Allmänt Eurokod 6 ger dimensioneringsregler för murverkskonstruktioner

Läs mer