UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR
|
|
|
- Ellinor Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 1 / 14 KHB Sid 185 UTFORMNING AV SVETSFÖRBAND Undvik att svetsa tunt material mot tjockt UTFORMNING AV SEKTIONSÖVERGÅNGAR Acceptabelt vid statisk belastning KHB Sid 186 För utmattningsbelastade konstruktioner Minska anvisningsverkan TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 : 1 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 : 2
2 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 2 / 14 Placera svetsen rätt med hänsyn till kraftriktningen KHB Sid 187 Var noga med åtkomligheten KHB Sid 188 Svetspistol TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 : 4
3 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 3 / 14 Undvik dragspänningar vinkelrätt plåttjockleken KHB Sid 188 Undvik dragspänningar vinkelrätt plåttjockleken KHB Sid 188 Risk för skiktbristning (lamellering) i den vänstra figuren. Konstruera helst enligt den högra. Risk för skiktbristning ökar vid: - Sämre materialkvalitet - Stora a-mått - Svetsning nära en fri plåtkant - Grova plåttjocklekar - Förhindrad krympning och inspända detaljer - Yttre dragspänningar i tjockleksriktningen TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 :5 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 :6
4 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 4 / 14 Undvik dragspänningar vinkelrätt plåttjockleken KHB Sid 188 Undvik dragspänningar vinkelrätt plåttjockleken KHB Sid 188 Risk för skiktbristning kan minskas genom: - Att välja material med förbättrade egenskaper i tjockleksriktningen enligt SS-EN (s.k. Z-stål) - Konstruktiva åtgärder - Fördela lasten på en så stor yta som möjligt genom att svetsa mellanlager enligt figuren (Buttring) Risk för skiktbristning kan minskas genom: - Att undvika att svetsa nära fri kant - Utökad provning (ultraljud) - Förvärmning (minst 100 ºC) TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 :7 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 :8
5 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 5 / 14 UNDVIK KORSANDE SVETSAR KONSTRUERA TILLVERKNINGS- ANPASSAT - Spara material, detaljer och kostnad Inte så Utan så - Minska toleransberoendet Inte så Utan så TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 : 9 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :10
6 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 6 / 14 - Undvik svetsanhopning KHB Sid 191 SVETSADE FYRKANTSPROFILER Inte så Utan så - Reducera krympspänningarna Inte så Utan så TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :11 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :12
7 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 7 / 14 KHB Sid 192 KHB Sid 193 Anslutning mellan valsade fyrkantsprofiler Anslutning med direkt kraftöverföring mellan strävorna och med påsvetsad plåt Anslutning utan direkt kraftöverföring mellan strävorna Diagonaler Underliggare TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :13 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :14
8 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 8 / 14 KHB Sid 194 Stumsvetsat hörn utan och med förstärkning Anslutning av strävor till profiler och knutplåtar KHB Sid 194 Anslutningarna är främst avsedda att ta upp krafter i pilarnas riktning. visar kraftriktning vinkelrät mot papperet. TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :15 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :16
9 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 9 / 14 KHB Sid 195 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :17 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :18
10 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 10 / 14 AVSTYVNINGAR I HÖRN a) Den bästa lösningen uppnås om urskärningen utformas som en tredjedelsbåge eller en utdragen båge. Båda dessa utformningar ger två elastiska tungor som ger ett gynnsamt kraftflöde vid svetsning runt urskärningens hörn. Slipning som bild e) visar görs för att få mjuk anslutning. b) KHB Sid 196 FÖRSTÄRKNING AV LIVURTAG VID BÖJBELASTNING B B - B KHB Sid 198 c) d) B e) TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :19 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :20
11 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 11 / 14 Alternativ förstärkning av livurtag C KHB Sid 198 C - C Används vid ringa krav KHB Sid 199 ANSLUTNING MOT AXLAR OCH NAV Anv. vid måttl. krav C Förstärkning av livurtag då stor vridstyvhet önskas D Används vid måttliga krav Används vid höga krav Används vid ringa eller måttliga krav D TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :21 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-6 :22
12 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 12 / 14 KHB Sid 200 ANSLUTNING MOT AXLAR OCH NAV PÅLÄGGSPLÅTAR KHB Sid 197 Anslutning av fena mot axel / nav b a 0,55 h h:b = 1:1 eller flackare TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :23 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :24
13 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 13 / 14 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :25 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :26
14 TechStrat of Sweden AB REV 1 ( ) SK2-6 :27 Kapitel 6 Utformning av svetsförband sidan 14 / 14
15 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 1 / 10 NORMER SOM KAN VARA INTRESSANTA Boverkets handbok om Stålkonstruktioner (BSK07) Lyftkranar- Dimensionering, SS-EN ,2,3:2004 Stålkonstruktioner-dimensionering Eurocode 3, Del 1-10: Aluminiumkonstruktioner Eurocode 9, Del 1-2: Klassningssällskapens regler ASME BS 7608:1993 SS-EN 13445, Tryckkärl, Del 1-3, SS-EN 13480, Rörledningar, Del 1-3, KHB sid 76 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 1 EURO-CODE Ny europeisk byggnorm, som kom ut hösten våren Gäller som byggstandard fr.o.m Måste tillämpas från och med EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk EN 1991 (EC1) Laster på bärverk EN 1992 (EC2) Dim. av Betongkonstruktioner EN 1993 (EC3) Dim. av Stålkonstruktioner EN 1994 (EC4) Dim. av Samverkanskonstr. i Stål och Betong EN 1995 (EC5) Dim. av Träkonstruktioner EN 1996 (EC6) Dim. av Murverkskonstr. EN 1997 (EC7) Dim. av Geokonstruktioner EN 1998 (EC8) Jordbävningsdimensionering EN 1999 (EC9) Dim. av Aluminiumkonstr. SS EN 1990 TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-7 : 2 1
16 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 2 / 10 EURO-CODE Bestämmelserna är indelade på följande sätt: SS EN 1990 SS-EN 1993 (EURO-CODE 3): SS EN 1993 EN 1990 EN 1991 Grundläggande dimensioneringsregler Lastförutsättningar EC3 är indelad på följande sätt: (1-12) Allmänt :2006 (Broar) EN 1992 EN 1993 EN 1994 EN 1995 EN 1996 EN 1999 EN 1997 EN 1998 Dimensionering, Konstruktion och Detaljutformning Geotekniskt eller seismiskt belastade konstruktioner :2006 ( Torn och master ) :2006 ( Skorstenar ) :2007 ( Silos ) :2007 ( Cisterner ) :2007 ( Rörledningar ) :2007 ( Pålar och spont ) :2007 ( Kranbanor ) TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-7 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-7 : 4 2
17 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 3 / 10 Indelning av SS EN : :2006 Allmänna regler :2006 Brandteknisk dim :2006 Kallformade profiler :2006 Rostfria stål :2006 Plåtbalkar :2007 Skal :2007 Plana plåtkonstr. med transversell last :2005 Knutpunkter/förband :2005 Utmattning :2005 Seghet SS EN :2006 Dragbelastade komp :2007 Höghållfast material DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI GRÄNSTILLSTÅND: Brottgränstillstånd: Rör konstruktionens och människors säkerhet. Exempel: Förlorad jämvikt (Maskin som välter) Brott p.g.a. instabilitet (Knäckning, buckling, vippning) Konstruktionen blir en mekanism Materialbrott (Statisk överbelastning) Tidsberoende brott (Utmattning, krypning, mm) Sprödbrott Kap 7.3 TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-7 : 5 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 6 3
18 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 4 / 10 DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI GRÄNSTILLSTÅND: Bruksgränstillstånd: Rör konstruktionens funktion och människors välbefinnande. Exempel: Obehagliga egensvängningar Deformationer som begränsar konstruktionens funktion. Deformationer som kan upplevas stötande. Kap 7.3 DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI GRÄNSTILLSTÅND: Både Gränslast- och Bruksgränstillstånd skall utredas. Kap 7.3 I den här kursen behandlas dock enbart gränslasttillstånd. TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 7 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 8 4
19 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 5 / 10 DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI OBSERVERA: Den här kursen utnyttjar Eurocodes, men följer inte alla dess anvisningar fullt ut. Kap 7.3 Är kravet att konstruktionen måste uppfylla alla Eurocodes anvisningar och krav bör standarden utnyttjas helt och fullt vid hållfasthetsanalyserna. DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI SÄKERHETSFAKTORER: Kan läggas på: materialet ( M ), lasterna ( F ) eller beroende på vilken konsekvens ett brott skulle få. ( n ) Den mest ekonomiska dimensioneringen erhålls om säkerhetsfaktorerna delas upp. Kap 7.3 Säkerhetsfaktorerna ( ) brukar kallas partialkoefficienter och metoden kallas PARTIALKOEFFICIENTMETODEN TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 9 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 10 5
20 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 6 / 10 DIMENSIONERINGS- PRINCIPER, SÄKERHETSFILOSOFI PARTIALKOEFFICIENTER: Kap 7.3 Materialfaktor ( M ) (Beroende på osäkerhet i materialvärden, dimensionstoleranser, m.m.) Vanligen M0 =1,0 Dragna komponenter (EC3): M2 =1,25 För förband enl. EC3: M2 =1,25 Lastfaktor ( F ) (Beroende på osäkerhet i lasten) F = 1,0 1,5 Haverikonsekvens ( n ) Mindre allvarligt n =1,0 Allvarligt n =1,1 Mycket allvarligt n =1,2 SAMMANFATTNING: 1. Permanenta laster påförs. 2. Man studerar EN variabel last (med full lastpåverkan) i taget. 3. Övriga variabla laster multipliceras med ψ, vilket är en reduktionsfaktor beroende på hur stor sannolikhet det är att flera variabla laster inträffar samtidigt. Kap 7.3 FLERA LASTER SAMTIDIGT TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 11 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 12 6
21 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 7 / 10 FLERA LASTER SAMTIDIGT EXEMPEL : En bakaxelkåpa till ett tungt fordon skall dimensioneras. V = STATISK Vertikalkraft B = Maximal Bromskraft S = Maximal Sidokraft S V B Kap 7.3 Följande rena maxlastfall är aktuella: LF0: Permanent last utgörs av det statiska hjultrycket V LF1: Enbart kraft på grund av vertikal acceleration av 15 m/s 2, ( 1,5 V ). Ganska osäkert uppskattat Lastfaktor γ F1 = 1,2. Reduktionsfaktor vid flera laster: Ψ 0,1 = 0,5 Kap 7.3 LF2: Enbart kraft på grund av en sidoacceleration 6 m/s 2, ( S = 0,6 V ). Osäkert uppskattat Lastfaktor γ F2 = 1,4. Reduktionsfaktor vid flera laster: Ψ 0,2 = 0,33 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 13 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 14 7
22 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 8 / 10 Kap 7.3 Kap 7.3 LF3: Enbart kraft på grund av maximalt bromsmoment 8 m/s 2, ( B = 0,8 V ). Väldefinierat lastfall, eftersom man med god noggrannhet kan beräkna det maximala bromsmomentet. Lastfaktor γ F3 = 1,1. Reduktionsfaktor vid flera laster: Ψ 0,3 = 0,5 Till dessa lastfall skall alltid det statiska hjultrycket V adderas. Dessutom tillkommer lastöverläggning i längsled vid bromsning och i tvärsled vid sidoacc. HAVERIKONSEKVENS: Konsekvensen av ett haveri vid bromsning bedöms som mycket allvarlig ( γ n = 1,2 ), medan det inte anses fullt så allvarligt vid lastfallet sidoacceleration, eftersom erfarenheterna visar, att maximal sidokraft uppträder vid körning mot t.ex. trottoarkanter och dylikt. Fordonet framförs då normalt med låg fart när höga sidoaccelerationer uppträder, d.v.s. γ n = 1,1. Konsekvensen av ett haveri vid fallet maximal vertikalacceleration anses som mycket allvarlig, varför γ n = 1,2. TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 15 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 16 8
23 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 9 / 10 Följande Kombinationslastfall är tänkbara: LC1: Huvudlast vertikal acceleration 15 m/s 2, ( 1,5 V, γ F1 = 1,2 ). Övriga laster reducerade med sina respektive Ψ 0,i värden. Resultat: Vertikalkrafter : V + γ F1 1,5 V = = V + 1,2 1,5 V = 2,8 V Kap 7.3 Sidokrafter: S = 0,6 V γ F2 Ψ 0,2 = 0,6 V 1,4 0,33 = = 0,277 V Bromskrafter: B = 0,8 V γ F3 Ψ 0,3 = 0,8 V 1,1 0,5 = = 0,44 V LC2: Huvudlast sidoacceleration 6 m/s 2, ( S = 0,6 V, γ F2 = 1,4 ). Övriga laster reducerade med sina respektive Ψ 0,i värden. Resultat: Kap 7.3 Vertikalkrafter : V + 1,5 V γ F1 Ψ 0,1 = = V + 1,5 V 1,2 0,5 = 1,9 V ( V inkl. lastöverläggning i sidled ) Sidkrafter: S = 0,6 V γ F2 = 0,6 V 1,4 = 0,84 V ( V inkl. lastöverläggning i sidled ) Bromskrafter: B = 0,8 V γ F3 Ψ 0,3 = 0,8 V 1,1 0,5 = =0,44 V ( V inkl. lastöverläggning i sidled ) I detta kombinationslastfall är γ n = 1,2 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 17 I detta kombinationslastfall är γ n = 1,1 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 18 9
24 Kapitel 7 Dimensioneringsfilosofi sida 10 / 10 Kap 7.3 Kap 7.3 LC3: Huvudlast Maximal bromskraft 8 m/s 2, ( B = 0,8 V, γ F2 = 1,1 ). Övriga laster reducerade med sina respektive Ψ 0,i värden. PRAKTISK BERÄKNINGSGÅNG Resultat: Vertikalkrafter : V + 1,5 V γ F1 Ψ 0,1 = 1,9 V ( V inkl. lastöverläggning i längsled ) Sidokrafter: S = 0,6 V γ F2 Ψ 0,2 = 0,6 V 1,4 0,33 = =0,227 V ( V inkl. lastöverläggning i längsled ) Bromskrafter: B = 0,8 V γ F3 = 0,8 V 1,1 = 0,88 V ( V inkl. lastöverläggning i längsled ) I detta kombinationslastfall är γ n = 1,2 Naturligtvis måste bakaxelkåpan även kontrolleras mot utmattning, vilket dock inte behandlas här. Bestäm karaktäristiska hållfasthetsvärden Bestäm dimensionerande hållfasthetsvärden. Ex: f yd = f y / γ M γ n Beräkna dimensionerande bärförmåga ( R d ) Bestäm karaktäristiska lastvärden E 1, E 2, Bestäm dimensionerande lasteffekt. Ex.: E d = E 1 γ F1 + ψ 0,2 E 2 γ F2 Krav: R d E d TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 19 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-7 : 20 10
25 Kapitel 8 Val av svetsklass sidan 1 / 4 KHB sid 79 SVETSKLASSER UTDRAG UR SS-ISO5817 Svetsklasser enligt SS EN ISO 5817:2007 Följande svetsklasser finns: B C D Standarden anger hur stora felaktigheter respektive svetsklass får uppvisa, både när det gäller yttre och inre felaktigheter. TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-8 : 1 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-8 : 2 1
26 Kapitel 8 Val av svetsklass sidan 2 / 4 KHB sid 79 UTDRAG UR SS-ISO 5817 FUNKTIONSINDELNING AV SVETSFÖRBAND Obelastade svetsförband Statiskt belastade svetsförband Utmattningsbelastade svetsförband TUMREGEL: - Är spänningsvidden < 25 MPa kan man anse att förbandet är obelastat. - Är antalet lastcykler < 10 3 räcker en statisk kontroll av förbandet. TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-8 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-8 : 4 2
27 Kapitel 8 Val av svetsklass sidan 3 / 4 FÖRSLAG TILL VAL AV SVETSKLASS KHB sid 80 START Föreskriver tilllämplig produktstandard viss svetsklass KHB sid 82 FLÖDESSCHEMA FÖR VAL AV SVETSKLASS Ja Välj den svetsklass produktstandarden föreskriver Funktion Obelastad Statisk belastning Utmattning, risk för sprödbrott Svetsklass D D C B Nej Kraftöverförande svets eller svets mot kraftöverförande del Nej Ja Utmattningsbelastning Nej Ja Välj B Välj D Risk för sprödbrott Ja Nej Med utnyttjandegrad menas förhållandet mellan lastpåverkan och kapacitet Utnyttjandegrad > 0,5 Ja Välj C Nej Välj D TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-8 : 5 TechStrat of Sweden AB REV 3 ( ) SK2-8 : 6 3
28 Kapitel 8 Val av svetsklass sidan 4 / 4 KHB sid 81 EXEMPEL PÅ SVETS MOT KRAFTÖVERFÖRANDE DEL TechStrat of Sweden AB REV 2 ( ) SK2-8 : 7 4
29 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 1 / 6 SPÄNNINGSBERÄKNING I SVETSFÖRBAND Vi vet att egenspänningar,sprickor, slagg, föroreningar, materialomvandlingar uppkommer efter svetsning. Kap 7.6 Kap 7.6 BERÄKNINGSSNITT STUM- OCH T-SVETS Helt genomsvetsade stumsvetsar kontrolleras i ett snitt genom grundmaterialet vid sidan av svetsen ( A ). Delvis genomsvetsade stumsvetsar kontrolleras även genom snitt B. Hänsyn till dessa effekter behöver normalt ej tas. UNDANTAG: - Dim. mot instabilitet, ex. vis knäckning, buckling, vippning. Ett T-svetsförband som inte är genomsvetsat skall dimensioneras som ett kälsvetsförband. TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 1 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 2 1
30 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 2 / 6 BERÄKNINGSSNITT KÄLSVETS Beräkningssnitt et al eff skall undersökas. Kap 7.6 Den effektiva svetslängden l = L 2a om ändkratrar inte kan undvikas Kap 7.6 Spänningarna kan enligt EC3 anses jämnt fördelade över längden l eff om: a l eff l eff 30 mm l eff 6 a a 3 mm Reduktion av hållfastheten om l eff > 150 a (se kapitel 10) TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 4 2
31 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 3 / 6 Kap 7.6 NOMINELLT a-mått Nominellt a-mått är höjden i den största triangel som kan inskrivas mellan fogytorna och svetsens toppyta. Kap 7.6 INTRÄNGNINGSDJUP Om man genom preliminära prov kan visa att inträngningsdjupet alltid innehålls, kan man addera detta till svetsens yttre a-mått. Mycket svetsgods kan sparas på så sätt. a a a a a TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 5 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 6 3
32 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 4 / 6 Kap 7.6 Krav vid intermittent svets: Minsta plåttjocklek 4 mm. Minsta svetsklass enligt EN 25817: C. Risken för skiktbristning skall undersökas. Ref EN Vinkel mellan plåtar normalt 60 α 120 grader för kälsvetsar. Vid α < 60 => svetsen behandlas som delvis genomsvetsad stumsvets. Använd inte intermittent svets vid korrosionsrisk. Alltid svets i början och slutet av anslutande delar vid intermittent svets. TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-9 : 7 Svetslängder: L w och L we 0,75 b eller 0,75 b 1 Dragbelastade delar: L 1 16 t och 16 t 1 och 200 mm Tryck- och skjuvbelastade delar: L 2 12 t och 12 t 2 och b/4, 200 mm TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-9 : 8 4
33 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 5 / 6 Kälsvets runtom i hål (fönstersvets): Pluggsvets (slitssvets) cirkulära eller avlånga : Ø D Får användas endast för att överföra skjuvspänningar (eller för att förhindra buckling). D 4 t. a Avlånga hål avslutas med halvcirklar (utom när hålet når ut till den sammanfogade delens kant). Får användas endast för att - överföra skjuvspänningar - förhindra buckling - förbinda hopbyggda delar D t + 8 mm Svetsens tjocklek (djup) - lika med t om t 16 mm. - minst halva t vid t > 16 mm, dock minst 16 mm. TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-9 : 9 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-9 : 10 5
34 Kapitel 9 Beräkning av svetsförband sidan 6 / 6 Svetsning nära kallformningszoner: 5 t 5 t r t Får utföras inom området 5 t om ett av följande uppfylls: - zonen är normaliserad före svetsning - r/t-förhållandet uppfyller kraven : r/t Töjning p.g.a. kallformning (%) Statisk last Utmattning Max tjocklek t (mm) 25 2 alla alla 10 5 alla 16 3, , , , TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-9 : 11 6
35 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 1 / 12 DIMENSIONERING MOT STATISKA LASTER Kap 8 DIMENSIONERANDE HÅLLFASTHETSVÄRDEN Allmänt gäller: Utgående från bruttoarean (A gr ) f yk f yd M0 Kap 8.1 Utgående från nettoarean (A net ) 0,9 f f = γ ud M2 uk Lägsta värdet av f yd och f ud skall väljas som dimensioneringsvärde TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 1 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 2
36 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 2 / 12 DIMENSIONERANDE HÅLLFASTHETSVÄRDEN Materialfaktorn: γ M0 = 1,0 om materialets sträckgräns begränsar bärförmågan. γ M1 = 1,0 om instabilitet begränsar bärförmågan. γ M2 = 1,25 för tvärsnitt under ren dragning och vid dimensionering av förband. Kap 8.1 Vid flera samverkande spänningar: DIMENSIONERING AV SMÄLTSVETSFÖRBAND Grundregel: Svetsgodset skall matcha eller övermatcha grundmaterialet. Kap 8.1 = Svetsgodsets sträckgräns, brottgräns, brottförlängning och minsta Charpy V-slagseghet skall vara minst lika bra som hos grundmaterialet Vid material upp till S460 skall alltid övermatchande elektroder användas x,ed z,ed x,ed z,ed x,ed æ ö æ ö æ ö æ ö æ ö s s s s t ,0 ç f ç f ç f ç f ç f è yd ø è yd ø è yd ø è yd ø è yd ø TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 4
37 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 3 / 12 DIMENSIONERING AV SMÄLTSVETSFÖRBAND Vid material över S460 kan undermatchande elektroder utnyttjas. Vid undermatchande elektroder sätts svetsfogens karaktäristiska hållfasthet ( f wuk ) lika med elektrodmaterialets hållfasthet (f euk ). f wuk = f euk Kap 8.1 PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN Vid analys av svetsförband räcker det att beräkna kapaciteten utgående från f uk (brottgränsen) Genomplasticerade tvärsnitt kan accepteras för statiskt belastade förband Gör svetsförbanden så enkla som möjligt för att säkerställa en god deformationsförmåga Kap 8.1 Utmattningsbelastade förband kontrolleras mot maxlaster enligt elasticitetsteori, även om gränsvärdet för hållfastheten utgår från materialets brottgräns TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 5 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 6
38 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 4 / 12 Kap 8.2 Kap 8.2 STUMSVETSFÖRBAND Normalspänningar vinkelrätt mot stumsvetsen och skjuvspänningar i svetsen: STUMSVETSFÖRBAND Krav för att ett T-svetsförband skall kunna anses vara jämstarkt med grundmaterialet: Ett fullt genomsvetsat stumsvetsförband kan anses som jämstarkt med det svagaste grundmaterialet i förbandet. Uppfylls inte kraven skall förbandet dimensioneras som ett kälsvetsförband. TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 7 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 8
39 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 5 / 12 Kap 8.2 Kap 8.3 STUMSVETSFÖRBAND Vid enbart statiskt belastade konstruktioner behöver man inte ta hänsyn till s. KÄLSVETSFÖRBAND Beräkningssnittet går genom kälsvetsens a-mått och dess area är A w = åa eff där l eff är svetsens längd minskad med eventuella ändkratrar. En ändkrater kan anses vara lika lång som svetsens a-mått. Vid utmattningsbelastade strukturer måste man däremot ta hänsyn till s. TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 9 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 10
40 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 6 / 12 Kap 8.3 Kap 8.3 KÄLSVETSFÖRBAND Följande spänningskomponenter finns i en kälsvets: KÄLSVETSFÖRBAND s^ s t^ t normalspänning vinkelrätt mot beräkningssnittet normalspänning parallellt med svetsens längsriktning skjuvspänning vinkelrätt mot beräkningssnittet skjuvspänning parallellt med svetsens längsriktning TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 11 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 12
41 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 7 / 12 Kap 8.3 Kap 8.3 KÄLSVETSFÖRBAND KÄLSVETSFÖRBAND a α Svetsens längd = l sv F - OBS: En kälsvets tvärsnittsarea skall antas vara koncentrerad till kälsvetsens rot ( enl. EC3 )!! BETRAKTA EN AV SVETSARNA: (σ sv = F/al) F F sin cos a a - Man kan bortse från spänningskomponenten vid dimensionering mot statiska laster. - Kälsvetsförbandets kapacitet bestäms ur: f wuk w M2 och även: 0,9 f wuk / M2 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 13 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 14
42 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 8 / 12 KÄLSVETSFÖRBAND - f wuk = Svetsförbandets karaktäristiska brottgräns ( grundmaterialets, f uk, vid övermatchande) och svetsgodsets, f euk, vid undermatchande elektroder). - Partialkoefficienten för svetsförband γ M2 = 1,25 - Korrektionsfaktorn β w beror på materialets hållfasthet och Kap 8.3 F PLUGG- och SLITSSVETSAR Rd Aw f = 3 β γ w wuk M2 A w = Hålets / slitsens tvärsnittsyta. Kap 8.4 Material β w S235 0,8 S275 0,85 S355 0,9 S420 1,0 S460 1,0 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 15 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 16
43 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 9 / 12 PUNKTSVETSAR 1. Skjuvbrott i svetslinsen F Rd 2 π d f = 4 3 γ uk M2 Kap 8.5 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING Referens: EN :2005/AC2009 Kap 8.6 Dimensionering av stålkonstruktioner Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen. 2. Hålkantbrott F Rd π dtf = γ M2 uk f uk = karaktäristiska brottgränsen för det sämsta av grundmaterialen t = den tunnaste plåtens tjocklek Risk för skiktbristning d = linsdiameter ( c:a 5 t ) TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 17 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 18
44 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 10 / 12 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING Man kan beställa materialet med förbättrade egenskaper i tjockledsriktningen, s.k. Z-stål. Det finns tre klasser: Z15, Z25 och Z35. Siffran anger hur stor areareduktionen (i %) i provstaven minst skall vara innan brott sker. Exempel på beteckning: SS-EN N + SS-EN Z35 Kortform: S355N + Z35 Kap 8.6 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING Val av Z-värde kan ske enligt tabellen: Värde på Z Ed enligt EN Krav på Z Rd, uttryckt i Z- värden enligt EN Z Ed < Z Ed 20 Z < Z Ed 30 Z < Z Ed Z 35 Z Ed erhålls genom att summera alla Z-värde (Z a Z e ) enligt följande sidor. Z Ed = Z a + Z b + Z c + Z d + Z e Kap 8.6 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 19 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 20
45 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 11 / 12 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING a) Inverkan av svetsens storlek: Effektivt svetshöjd a eff mm a-mått mm Z a a eff 7 < < a eff < a eff < a eff < a eff < a eff < a eff > Kap 8.6 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING b) Inverkan av form och läge i T-svets- och hörnsvetsförband: Kap 8.6 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 21 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 22
46 Kapitel 10 Dimensionering mot statiska laster sidan 12 / 12 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING c) Inverkan av grundmaterialets tjocklek: Plåttjocklek (mm) Z c Plåttjocklek (mm) t < t < t < t < t < t < t < t 15 Om det inte förekommer några dragkrafter i plåtens tjockleksriktning, så kan värdena i tabellen halveras. Z c Kap 8.6 KONTROLL MOT SKIKTBRISTNING d) Inverkan av förhindrad krympning: Fri krympning möjlig: Z d = 0 Begränsad fri krympning: Z d = 3 Fri krympning inte möjlig: Z d = 5 e) Inverkan av förvärmning: Förvärmning T > 100 ºC: Z e = -8 Annars: Z e = 0 Kap 8.6 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 23 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-10 : 24
47 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 1 / 6 Kap 8.7 Kap 8.7 Exempel 1 Bestäm a-måtten för kälsvetsarna till dragstången. F k = 250 kn KRAV: f wuk w M2 Material: S275JR (f uk =410 N/mm 2 ) Elektroder: SS-EN ISO 2560 E42 4 (f euk = N/mm 2 ) a 0,9 f w wuk M2 Följande partialkoefficienter är givna: Materialegenskaper: M0 = 1,0 M2 = 1,25 Lastfaktor: F = 1,0 Haverikonsekvens: n = 1,1 α sv F Antag a = 6 mm Effektiv svetslängd med avdrag för ändkratrar är då eff = ( ) = 88 mm TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 1 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 2
48 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 2 / 6 Kap 8.7 Kap 8.7 Lösning: Första ekvationen ger att σ ^ = τ ^ Snitta upp svetsarna genom a-måtten: Detta insatt i den andra ger: σ^ 4 a eff = F 2 Dimensioneringsvärden erhålls genom att ta hänsyn till γ F och γ n. Kraftjämvikt i vertikal- och horisontalled: σ^ τ^ : a eff - a eff = σ^ τ^ : 2 ( a eff + a eff ) = F 2 2 σ ^d 2 F γ γ F γ γ = τ^d = = 4a 2 2 a ^k F n ^k F n eff Med insatta värden: ,0 1,1 σ^d = τ^d = = 184 N / mm 4688 eff 2 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 3 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 4
49 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 3 / 6 Kontroll med: τ = 0 d f wuk = 410 N/mm 2 (övermatchande elektroder) Kontroll 1: ( ^ ) β w = 0,85 γ M2 = 1, ^d+ d+ d = = σ 3 τ τ N/mm vilket är mindre än tillåtet: fuk = = 385 N / mm. O.K. β γ 0,85 1,25 w M2 Godkänt Kap 8.7 Kontroll 2: σ ^ d = 184 N / mm vilket är mindre än tillåtet: 0,9 fwuk 0, = = 295 N / mm. γ 1, 25 M2 2 O.K. Godkänt. Båda villkoren är uppfyllda, och förbandet kan godkännas om svetsarnas a-mått är 6 mm. Enligt EC3 skall även följande villkor vara uppfyllda: l eff 30 mm l eff 6 a Även detta villkor är uppfyllt. Kap 8.7 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 5 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 6
50 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 4 / 6 Kap 8.7 Svar: Svetsarna kan läggas med a-mått 6 mm. Tumregel: En dubbelsidig kälsvets med a-måttet 0,6 t a 0,7 t Övningsuppgift 1 Kälsvetsat reaktionsstag i bakhjulsupphängningen till en lastbil. Dimensionering mot maximala krafter (utmattningsdimensionering utförs senare). Hur stor kraft (F) kan svetsförbandet maximalt överföra? Grundmaterial: SS EN S355J0 Belagd elektrod: EN 499 E42 3 Svetsklass: C enligt SS - EN ISO 5817 Säkerhetsresonemang: Eftersom konsekvensen av ett haveri bedömts som mycket stor väljs γ n = 1,2 Vi känner till storleken på de maximala lasterna relativt bra: γ F = 1,1 där t = anslutande plåts tjocklek, är jämstark med grundmaterialet. a5 C Rör ϕ60 x 5 TechStrat of Sweden AB REV 5 ( ) SK2-11 : 7 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-11 : 8
51 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 5 / 6 Övningsuppgift 2 Kälsvetsad infästningsplåt med sammansatta laster. Bestäm lastkapaciteten, P k, för den dubbla kälsvetsen i figuren nedan. Dimensionering mot maximala krafter (utmattningsdimensionering utförs senare). Grundmaterial: SS EN :2004 S550QL Belagd elektrod: EN 499 E42 3 Konsekvensen av ett haveri är liten. ( γ n = 1,0 ) Vi känner storleken på de maximala lasterna mycket bra. ( γ F = 1,0 ) PL 10x100x200 LÖSNING EXEMPEL 2 Grundmaterial SS-EN :2004 S550QL, med karakteristisk brottgräns f uk = 640 N/mm 2 (KHB sid 24) Elektrodmaterial SS-EN 499-E42 3, med karakteristisk brottgräns f euk = 500 N/mm 2 (undermatchande) (KHB sid 32) Eftersom konsekvensen av haveri är liten väljer vi γ n = 1,0 (KHB sid 77) Eftersom vi känner lastens värde väl sätter vi γ F = 1,0 (KHB sid 76) Beräkningen utförs i följande markerade, typiska steg: : Svetsens karakteristiska brottgräns (underrmatchande elektroder): f wuk = f euk = 500 N/mm 2 : Krav enligt ekvation 8:5 och 8:6 i det kompletterande kapitel : 200 a4 a4 C f wuk w M2 0,9 f w wuk M2 ekv. 8:5 ekv. 8:6 β w =1,0 (S550) ; γ M2 = 1,25 ger att N / mm 2 (Krav 1) 11,25 P 0, , N / mm (Krav 2) TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-11 : 9 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-11 : 10
52 Kapitel 11 Exempel Statiska belastningar sidan 6 / 6 : Beräkningssnitt: a = 4 mm l eff = a = 192 mm (avdrag för ändkratrar) Dela upp σ sv i komponenterna σ och τ enligt figuren nedan: a τ σ sv σ pl σ σ sv M 50 P γ f T T = P γ f M = P 50 γ f : Skjuvspänningar parallellt med svetsen: Pk F n Pk 1,0 1,0 Pk d (N/mm 2 a ) eff σ = M e / I a Detalj av svetsen Jämvikt ger: sv d d 2 Pk 1390 (N/mm 2 ) Med insatta värden i ekvation 8:5 (Krav 1): : Spänningar från krafter vinkelrätt mot svetsen: Svetsens tröghetsmoment (bredden på tvärsnittet b = 2 a): P P k k 2 Varur P k N ( 219 kn ) = b h 2 a eff I = =4,72 10 sv (mm 4 ) M e P /2 k F n Pk (N/mm 2 ) svd 6 I 4, Slutligen kontrolleras ekvation 8:6 (Krav 2): P k Varur P k N (= 500kN ) SVAR: Svetsen kan bära kraften 219 kn TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-11 : 11 TechStrat of Sweden AB REV 4 ( ) SK2-11 : 12
Modul 3.5 Standards, regelverk. Standards, regelverk
Sida 1 / 29 Modul 3.5 Standards, regelverk Standards, regelverk Exempel på Dimensioneringsstandards: (Byggstandard, Sverige) SS-EN 1990-1999 ( Eurocodes ) SS-EN 13445-3 ( Tryckkärl ) SS-EN 13480-3 ( Rörledningar
PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Svetsning. Svetsförband
Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material
Skjuvning och skjuvspänning τ
2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av
Eurokod stål. Eurocode Software AB
Eurokod stål Eurocode Software AB Eurokod 3 (1) Eurokod 3 kan tillämpas för projektering av byggnader och anläggningar av stål. Den uppfyller principer och krav i EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1990 Övergripande om Eurokoder och grundläggande dimensioneringsregler Inspecta Academy 1 Eurokoder Termer och definitioner Några av definitionerna som används för eurokoderna Byggnadsverk Allting som
Kravet på seghetsegenskaper kan anses vara uppfyllt, om konstruktionen utförs av material med egenskaper enligt BSK 94 avsnitten 7:21 och 7:22.
8 Stålkonstruktioner BFS 1998:39 8:1 Krav 8 Stålkonstruktioner Reglerna i detta avsnitt avser bärande konstruktioner av stål (kolstål, kolmanganstål, mikrolegerat stål, seghärdat stål, termomekaniskt valsat
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december
Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1
Nyheterna i SS-EN 1090-2:2018 2018-10-29 Viktor Lundin 1 Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET Inspektions- och provningsingenjör Certifierad kontrollansvarig Auditor/ Lead Auditor ISO 9001 Svetssakkunnig
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Exempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
Exempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU
Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Bakgrund Kranbanor och maskiner är vanligen förekommande i industribyggnader. Det gemensamma för dessa är att de ger upphov till dynamiska laster,
Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet
Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning
Exempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner. Inspecta Academy 2014-03-04
EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner Inspecta Academy 1 EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1993-1: Allmänna regler och regler för byggnader EN 1993-2: Broar EN 1993-3: Torn, master
Exempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet
2004-10-06 EN 1993-1-1, dimensionering av stålkonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Bernt Johansson, Luleå Tekniska Universitet Bakgrund År 1975 deltog jag i ett informationsmöte i Bryssel
Exempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
www.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev
PPU408 HT16. Stål, utmattning. Lars Bark MdH/IDT
PPU408 HT16 Stål, utmattning 1 De flesta haverier som sker i lastbärande konstruktioner orsakas av utmattning. Detta beror bl.a. på att: - hållfastheten vid upprepade belastningar, speciellt vid hög anvisningsverkan
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar
2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH
BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper
Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04
Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel
Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?
Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter
caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C
caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor
Exempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar.
Eurokoder Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. Europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna har ersatt Boverkets och
caeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB
caeec301 Snittkontroll stål Analys av pelarelement enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Programmet utför snittkontroll för givna snittkrafter och upplagsvillkor. Rev: C Eurocode Software AB caeec301 Snittkontroll
Exempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
Beskrivning av dimensioneringsprocessen
Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion
Standarder - Stål. Varför standarder? Standard för allmänt konstruktionsstål
Standarder - Stål Varför standarder? Enklare lagerhållning Alla ska ha samma förutsättningar Konkurrens på lika villkor Större marknad Säkrare produkter Standard för allmänt konstruktionsstål SS-EN 10025-1:2004
NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21
NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH
Biomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Vägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder; beslutade den 23 juni 2008. VVFS 2008:180 Utkom från
Nya typfall för rör- och kopplingsställningar
Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Utdrag ur SP-Rapport 2006:58 Nya typfall för rör- och kopplingsställningar Följande handling är ett utdrag av SP-Rapport 2006:58 Rörställningar - Utvärdering
Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Dimensionering av förband och knutpunkter
1 Dimensionering av förband och knutpunkter Wylliam Husson Innehåll 2 Allmänt om SS-EN 1993-1-8, Dimensionering av knutpunkter och förband Dimensionering av förband: Svetsförband T-styckesförband Knutpunkter:
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:10 Boverkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 30 juni 2004
Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB
Fordringar i EN 13445 och EN 13480 för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB 1 Sprödbrott i tryckkärl 2 Sprödbrott i ventil av gjuten aluminium 3 Typiskt för ett sprödbrott Ingen nämnvärd
PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE
PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt
Tentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB
Eurokod grundläggning Eurocode Software AB Eurokod 7 Kapitel 1 Allmänt Kapitel 2 Grunder för geotekniskdimensionering Kapitel 3 Geotekniska data Kapitel 4 Kontroll av utförande, uppföljning och underhåll
Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.
Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren
4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag 2015-06-04, kl. 8.00-13.00 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts
Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat
Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer
Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar
Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning
Reparera och förstärka utan att gå på en nit
1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se
Trafikbro 4/6m. Art.Nr. 831012-Trafikplåt 4x2m 831013-Trafikplåt 6x2m (beställningsvara) All rights reserved, WORXSAFE AB SID 1/12
Art.Nr. 831012-Trafikplåt 4x2m 831013-Trafikplåt 6x2m (beställningsvara) All rights reserved, WORXSAFE AB SID 1/12 Allmän info -Finns i 4 och 6m längder. Samtliga med 2m bredd. -Uppfyller belastningsklasserna
Rostfria konstruktionsrör
Rostfria konstruktionsrör INNEHÅLL Inledning........................... 3 Materialdata........................ 4 Toleranser.......................... 5 Tvärsnittsdata........................ 6 Dimensionering
3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd
konstruktionstabeller rör balk stång
konstruktionstabeller rör balk stång Att dimensionera rätt har ingenting med tur att göra Tibnors konstruktionstabeller innehåller komplett produktredovisning och dimensioneringsanvisningar för hålprofiler,
SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS
Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB
Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
SEMKO OY KL- SVETSPLÅTAR. Bruks- och konstruktionsanvisningar Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)
SEMKO OY KL- SVETSPLÅTAR Bruks- och konstruktionsanvisningar Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.125 13.11.2013 2 Innehållsförteckning: 1 PLÅTARNAS FUNKTIONSSÄTT...3 2 PLÅTARNAS MATERIAL
GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER
GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB
caeec205 Stadium I och II Rutin för beräkning av spänningar och töjningar för olika typer av tvärsnitt, belastade med moment och normalkraft. Hänsyn tas till krympning och krypning. Rev C Eurocode Software
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB
Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt
Konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt Torsten Höglund, KTH, Juni 2007. EN 1993-1-3 och EN 1999-1-4 behandlar konstruktioner av kallformad stål- och aluminiumplåt och härrör ursprungligen
INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG
INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK sid Lastkonstanter 4 U-stång, U-balk 6 UPE-balk 8 IPE-balk 10 HEA-balk 12 HEB-balk 14 HEM-balk 16 VKR-rör 18 KKR-rör 22
Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark
Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan
www.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Repetition Krafter Representation, komposanter Friläggning och jämvikt Friktion Element och upplag stång, lina, balk Spänning och töjning Böjning Knäckning Newtons lagar Lag
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs
UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3
UTMATTNING AV STÅL- KONSTRUKTIONER ENLIGT EUROKOD 3 Svensk Standard för dimensionering av stålkonstruktioner med utmattningslast är SS-EN 1993-1-9:2005. Europastandarden har utarbetats av den tekniska
Material, form och kraft, F11
Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning
Fasta förband. Funktion - Hålla fast
KPU207 HT16 Fasta förband 1 Funktion - Hålla fast Indelning - M.a.p. sätt att hålla saan Kraftsaanhållande friktionskrafter verksaa - Skruv-, krymp-, pressförband Formsaanhållande håller ihop m.h.a. geometrisk
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Summering Teori FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT EFTER GENOMGÅNGEN KURS SKA STUDENTEN KUNNA: Teori: beräkna dimensionerande lasteffekt av yttre laster och deformationer på
Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.
Bromallar Eurocode Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro. Rev: A EN 1990: 2002 EN 1991-2: 2003 EN 1992-2: 2005 Innehåll
Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
caeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB
caeec204 Sprickvidd Program för beräkning av sprickvidd för betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är sprickvidd. Användarmanual Rev A Eurocode Software AB caeec204 Sprickvidd Sidan
www.eurocodesoftware.se caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev B
Standardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen
Standardisering inom svetsområdet Mathias Lundin, Svetskommissionen SVETSKOMMISSIONEN - branschorganisation i frontlinjen Främjar fogningstekniken sedan 1931 Ca 400 medlemsföretag Informations- och kunskapsspridning
Samverkanspålar Stål-Betong
Samverkanspålar Stål-Betong Pålkommissionens anvisningar för användandet av Eurocode 1994 med i rör innesluten betong som kompositpåle Pålkommissionen Rapport 108 Håkan Karlsson Skanska Teknik Anläggning
PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research. Systempålar
PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research Supplement nr 1 till rapport 81 Systempålar Stödpålar av höghållfasta, korrosionsskyddade stålrör, slagna med lätta höghastighetshejare Anvisningar för beräkning
caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB
caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software
Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2014-02-28 1 (19)
SCANDI ASTEEL DI MENSI ONERI NGSTABELLER SS Di mens i oner i ngut f ör denl i gtpål kommi s s i onensrappor t96: 1Suppl ement2 Rappor tnr.2014: 1 SLAGNASTÅLRÖRSPÅLAR Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar
Riktlinjer för svetsning. Innehåll
Riktlinjer för svetsning Innehåll 1. Tillämpningsområde...2 2. Allmänna principer...2 3. Områden där svetsning är tillåten...2 4. Svetsförberedelse och svetsrengöring...3 5. Svetsningsmetoder...3 6. Svetstråd
Nya Sponthandboken En kommande Pålkommissonsrapport. Anders Kullingsjö Specialist, Geoteknik, Skanska Sverige AB
Nya Sponthandboken En kommande Pålkommissonsrapport Anders Kullingsjö Specialist, Geoteknik, Skanska Sverige AB Nya Sponthandboken Behandlar temporära stödkonstruktioner som installeras genom drivning,
Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l
Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att
HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid
HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer
Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
www.eurocodesoftware.se
www.eurocodesoftware.se caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beteckningar...
Jan Österholm Ruukki Metals
Jan Österholm Ruukki Metals 2,3 milj ton stål 250.000 ton rör Varmvalsat Ruukkis byggprodukter Hålprofiler Profiler Stålbyggnad Verkstadsindustri Kallvalsat o metallbelagt Vitvaruindustri Precisionsrör
Spänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 004:9 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 4 juni 004 beslutade