Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Transkript

1 Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har arbetsmarknadens parter ingått avtal som passat fackföreningarna och storfinansen. De små företagen har snällt fått rätta sig efter vad dessa dominerande parter har avtalat. Det fanns en tid då detta skapade lugn och ro på arbetsmarknaden och var en del av den svenska modellen. Men i en tid då industrialismen har ersatts av tjänste- och informationssamhället har denna modell blivit hämmande istället för uppbyggande. Jobben Det finns c:a företag med minst en anställd i Sverige. Av dessa är det endast c:a företag som har mer än 50 anställda. De större företagen drar ner på sin personal i Sverige, genom nedläggningar och utflyttningar. Nettotillskottet av arbetstillfällen tillkommer genom att de små företagen anställer fler än de stora företagen drar ner. Ofta lyfts arbetsgivarna fram i ett mindre bra perspektiv i den svenska arbetsmarknadsdebatten. Men fundera en stund, ordet arbetsgivare är bildat av två positiva ord. Arbete och givare. En arbetsgivare är någon som ger arbete till någon annan. Och betalar för detta. Småföretagare och entreprenörer Attityden mot småföretagande måste förbättras i vårt land, inte bara i tal utan även i handling. Spelreglerna för att starta, driva och utveckla små företag måste förenklas och förbättras från grunden. Ingen blir entreprenör för att smita från skatten. Det finns både snabbare och mindre riskfyllda sätt att skatteplanera. Entreprenörer ska belönas och stödjas, inte misstänkliggöras, bestraffas eller överbeskattas. Avskaffa sjuklöneansvaret för de mindre företagen De flesta små företag tar stort ansvar för sin personal och deras arbetsmiljö. Inte minst på grund av att ägarna ofta verkar och lever med personalen, i samma arbetsmiljö. De två veckornas sjuklöneansvar för anställda slår hårt mot de små företagen. Det torde inte vara svårt att begripa att frånvaron av en anställd i ett företag med fem anställda, slår betydligt hårdare än i ett företag med femtusen anställda. I en frisersalong tvingas ägaren att ta av sin lön för att betala sjukersättning till en anställd. Dessa regler är tillväxthämmande och måste omgående tas bort för företag med tio anställda och färre.

2 Minskad regelbörda för företagande De små företagen måste få en regelbörda som gör det möjligt att koncentrera sig på att utveckla företaget, så att fler kan anställas. Onödiga regler måste bort och nödvändiga regler förankras i den verklighet som företagen arbetar. De så kallade 3:12-reglerna som riktas mot fåmansföretagen är otidsenliga och andas missunnsamhet och avundsjuka. Reglerna kring bilförmån är ett exempel på regler som blir absurda och motverkar tillväxt i de små företagen. En hantverkare måste kunna ställa sin bekväma servicebil, vid hemmet. Ett socialt skyddsnät på rättvisa villkor När en människa lämnar en anställning, av egen vilja eller på grund av att ett företag gör neddragningar eller annan orsak och denna person startar ett eget företag, upphör i princip alla sociala nätverk att fungera. Sjukskrivningsregler, pensionsregler och all den trygghet som varje anställd tar för given, gäller inte längre. Många, framförallt kvinnor, uppger att dessa brister i trygghetssystemen är det största hindret för att starta företag. Det är anmärkningsvärt att politiken fokuserar på andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser, utan att ägna en tanke åt antalet kvinnor som startar företag. Debatten skulle naturligtvis vara besvärande för de partier som vill begränsa företagandet. Det är nödvändigt att vi finner former för att ge företagare och framförallt nyföretagare rättvisa och likvärdiga sociala nätverk, som fackföreningarna kräver för anställda. Ett modernt lärlingssystem Fackföreningarnas krav på avtalsenlig lön för alla är den enskilt största anledningen till den stora ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige. Såväl socialdemokrater som moderater vill lösa denna arbetslöshet med olika bidragssystem. Vi tror att de flesta ungdomar är beredda att ta en lärlingsanställning med lägre lön, men med garanterad utbildning. En anställning som skulle ge erfarenhet, kunskap och fördjupade färdigheter. De som påstår att ett sådant system skulle vara det samma som lönedumpning är inte intresserade av att lösa ungdomsarbetslösheten, enbart trygga sin egen tillvaro. Inom många yrken är den första anställningen oerhört viktig för vidare utveckling. Rättssäkerhet för små företagare Företagare har inte samma rättsäkerhet som andra medborgare. I en tvist med en myndighet är det företagaren som ska bevisa sin oskuld, inte myndigheten som ska bevisa skulden. Ofta hinner myndighetens krav försätta företaget i konkurs, innan den rättsliga processen är avslutad. En friande dom i högre instans hjälper inte. Ett förslag är att det finns en obligatorisk statlig försäkring som täcker upp för företaget under den tid som processen pågår. Ett annat förslag är att tjänstemannaansvaret återinförs.

3 Reformerad arbetsrätt, turordningsreglerna i LAS När ett litet företag tvingas minska sin personal är det inte rimligt att anställningstid och ålder är ensamt avgörande faktorer. Den äldre arbetskraften får inte diskrimineras. Men det är viktigt att en helhetsbedömning av företagets fortsatta konkurrenskraft också vägs in. Om så ej blir fallet kommer företagets framtid att riskeras och fler arbetstillfällen försvinna. Ett företag som drabbas av minskad efterfrågan behöver snabbt kunna anpassa sina kostnader. Den tid som förhandlingsproceduren för närvarande tar, är ibland lika lång som de anställdas uppsägningstid, sammanlagt kan företaget tvingas ha för stora lönekostnader i tolv månader. Denna tidsåtgång måste, via bindande lagstiftning, radikalt minskas. Offentliga upphandlingar och kommunala verksamheter Offentliga upphandlingar utformas ofta så att lokala, mindre leverantörer sållas bort på ett mycket tidigt stadium. Det kan handla om krav på certifiering eller kollektivavtal. Ofta införs dessa kriterier på grund av bekvämlighet hos handläggande tjänstemän och politiker. Vi måste bli minst lika bra som övriga Europa på att ta hand om det lokala näringslivet. Det är inte ovanligt att kommuner driver skattefinansierade verksamheter som direkt konkurrerar med lokala företag. Det kan vara allt från gym till bilverkstäder, verksamheter som ligger långt från det kommunala uppdraget. Dessa verksamheter måste förbjudas i lag. Riskkapitalist ett modernt skällsord Banker lever på att handla med pengar. Deras vinst ligger i att man tar mer betalt för att låna ut pengar än man gör för att låna in pengar. En annan viktig strategi är att, i största görliga mån, försäkra sig mot kapitalförluster. Banker är inga sociala inrättningar. Banker är inga riskkapitalister. När en mindre företagare vill låna pengar för sin verksamhet, görs en riskbedömning av banken. Om affärsidén verkar bra, är man beredda att låna ut pengar. Vanligtvis täcker man upp hela sin risk genom inteckningar i verksamheten och säkerheter som ställs ut av företagaren. De flesta entreprenörer sätter in hela sitt egna kapital i verksamheten. Dessutom ställer de säkerhet i den egna bostaden och sina framtida intäkter. De små företagarna, som vi vet är förutsättningen för den svenska välfärden, är också de största riskkapitalisterna. De riskerar allt, inte enbart sina pengar. Dessa får aldrig blandas samman med dem som driver verksamheter med kortsiktiga, spekulativa mål.

4 Kvinnligt företagande, vinster i välfärden Förbud mot vinster i välfärden har blivit ett hånfullt och ständigt upprepat mantra inom svensk politik. Att göra vinster inom skola, vård och omsorg har blivit mycket fult. Argumenten är rent politiska och syftar till det slutgiltiga målet att socialisera skola, vård och omsorg i vårt land. Det är fult att tjäna pengar på sjuka! Men, det är inte fult att tjäna pengar på vindkraft eller boenden för asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Debatten haltar betänkligt. SPI Välfärden är emot all form av kortsiktiga, spekulativa verksamheter i välfärden. I detta inbegriper vi all skattefinansierad eller skattesubventionerad verksamhet. Men vi välkomnar alla entreprenörer som vill starta och driva verksamheter som utvecklar vår gemensamma välfärd. Inom skola, vård och omsorg är det mest kvinnor som är verksamma. Det är också kvinnor som nu vill driva företag inom dessa sektorer. Att försvåra för dem, samtidigt som man driver kvotering i bolagsstyrelserna som ett feminint mål, är inget annat än hyckleri. Framtiden Sverige har en ljus framtid om vi börjar se möjligheterna, inte svårigheterna, med ett självständigt och tämligen fritt växande näringsliv, i det lilla formatet.

5 Vad kräver SPI Välfärden? Avskaffa sjuklöneansvaret för de mindre företagen De två veckornas sjuklöneansvar för anställda slår hårt mot de små företagen. Dessa regler är illväxthämmande och måste omgående tas bort för företag med tio anställda och färre. Minskad regelbörda för företagande De så kallade 3:12-reglerna som riktas mot fåmansföretagen måste på sikt försvinna helt. Ett socialt skyddsnät på rättvisa villkor Det är nödvändigt att vi finner former för att ge företagare och framförallt nyföretagare rättvisa och likvärdiga sociala nätverk, som fackföreningarna kräver för anställda. Ett modernt lärlingssystem Det måste bli möjligt för ungdomar som vill lära ett yrke, i stället för att läsa på gymnasie- eller högskolenivå, att kunna erbjudas en lärlingsutbildning med en mindre lön under utbildningstiden. En reformerad arbetsrätt Vid nödvändiga nerdragningar måste företagets överlevnad kunna vägas mot gällande turordningsregler. Offentliga upphandlingar Upphandlingsreglerna måste anpassas så att mindre, lokala, stabila leverantörer inte utestängs genom alltför omfattande regelverk. Tillåt vinster i välfärden Diskrimineringen av kvinnor oavsett om det gäller lönenivå eller i bolagsstyrelserna står högt på den politiska agendan. Men när det kommer till företagande i branscher som domineras av kvinnlig arbetskraft, är det stopp. Vi anser det nödvändigt för Sverige att branscherna inom skola, vård och omsorg får växa och utvecklas.