Kvalitetsredovisning engelska och moderna språk

Transkript

1 Kvalitetsredovisning engelska och moderna språk Läsåret 14/15 Lindblom Cecilia SAMMANFATTNING En redovisning av vårt utvecklingsarbete inom engelska och moderna språk.

2 Systematiskt kvalitetsarbete - engelska och moderna språk lå 14/ Ämnesgruppens organisation... 3 Fortbildning och coaching av språklärarna... 3 Genomförande... 3 Utvärdering... 3 Val av moderna språk... 4 Utvecklingsområde lå 14/ Genomförande lå 14/ Från språksamling till Elevens val - Moderna språk... 8 Hur gick det? Lå 14/ Elevernas utvärdering lå 14/ Lärarnas utvärdering lå 14/ Utvecklingsområden inför lå 15/ Analys av kunskaper och resultat Moderna språk Genomförande lå 14/ Resultat - Skolverkets prov i moderna språk Analys av resultat (Skolverkets prov i moderna språk) Analys av Skolverkets prov i jämförelse med terminsbetygen ht -14 och slutbetyg i åk Slutbetyg i åk 9, moderna språk Analys av resultaten (nationella provet, termins- och slutbetygen i moderna språk) Utvecklingsområden inför lå 15/ Engelska Åk Terminsbetyg i jämförelse med slutbetyg i åk Resultat från nationella ämnesprovet åk Utvecklingsområden för lå 15/ Åk Terminsbetyg åk Resultat nationellt ämnesprov åk Utvecklingsområde för lå 15/ Formativ och summativ bedömning Engelskan Moderna språk Utvecklingsområde för lå 15/ Utvärdering av våra kurser Reflektion över åk 9 elevernas utvärdering av moderna språk Utvecklingsområde för lå 15/ Kurser i engelska och moderna språk Utvecklingsområde för lå 15/

3 Systematiskt kvalitetsarbete - engelska och moderna språk lå 14/15 Ett utvecklingsarbete är något som förändras både på kort såväl som lång sikt. I vårt arbete handlar det i grunden om att omdefiniera vad språkundervisning är och hur den kan kännas mer angelägen för dagens barn och ungdomar. Vi har tagit våra första steg och har kommit oerhört långt i vår vision om att undervisningen i engelska och moderna språk ska närma sig varandra. Idag undervisar vi i stort sett endast på målspråket. Det finns fortfarande några moment där svenska används i moderna språk i åk 6-9. Målet är att all undervisning endast ska bedrivas på målspråket i hela F-9 i både engelska och moderna språk. Ringsbergskolan har två förstelärare och den ena av dem är ansvarig för att leda utvecklingsarbetet samt att coacha språklärarna i deras arbete. Läsåret 14/15 har vi ägnat vårt utvecklingsarbete åt följande frågeställningar: Hur får vi elever till alla tre målspråken - tyska, franska och spanska? Hur kan våra elever ges möjlighet till att välja ytterligare ett språk d.v.s. elevens val i moderna språk? Hur ska våra kurser i moderna språk se ut i ett två-års rull? Vilka språkutvecklingsteorier kan vi stödja vår undervisning på? Hur bedömer vi elevernas språkutveckling både formativt såväl som summativt? Hur utvärderar vi våra kurser ur både ett elevperspektiv såväl utifrån ett pedagogperspektiv, och hur använder vi dessa utvärderingar? Vi har dessutom haft en gemensam frågeställning för hela Ringsbergskolan: På vilket sätt kan cirkelmodellen som ämnesövergripande metod användas för att stödja eleverna att transformera sina ämnesspecifika kunskaper till olika sammanhang och situationer? I den analys som vi har gjort utifrån våra resultat och vårt utvecklingsarbete har vi kommit fram till följande utvecklingsområden inför lå 15/16, vilka sammanfattas här. Vilka teman och språkliga förmågor ska våra språksamlingar i moderna språk för åk 3-5 riktas in mot? Hur utvecklar vi studievägledningen inför valet av språk till åk 6-9? Hur skapar vi en tydligare struktur på våra gemensamma avslutningar/språkcaféer i modernas språk för åk 6-9? Hur kan våra elever ges möjlighet till att välja ytterligare ett språk d.v.s. elevens val i moderna språk? På vilket sätt kan vi utveckla våra metoder för att bedöma elevernas språkliga kunskaper såväl formativt som summativt i förhållande till kunskapskraven i Lgr11 i ett 3-9 perspektiv? Hur kan vi utveckla undervisningens innehåll och metoder så att vi utjämnar den ojämna könsfördelningen när det gäller elevernas resultat i moderna språk i ett 3-9 perspektiv? På vilket sätt kan vi utveckla elevernas läs- och hörförståelse i åk F-9 i ämnet engelska? 2

4 Ämnesgruppens organisation Vi har tidigare delat på språken d.v.s. vi har haft en ämnesgrupp för engelska och en för moderna språk. Inför läsåret 14/15 slog vi ihop dessa båda ämnesgrupper för att ytterligare närma oss varandra och kunna ha gemensamma pedagogiska samtal kring språkundervisning/utveckling. I början av höstterminen visade det sig att det var svårare än vi trodde att slå ihop ämnesgrupperna. Orsaken är helt enkelt att vi befinner oss på olika nivåer när det gäller vårt utvecklingsarbete. Vi bestämde därför att lärarna som undervisar i engelska träffas vid något annat tillfälle. De båda språklärargrupperna samlas när de pedagogiska samtalen kommer att handla om språksamlingarna. Vi tror att vi på det här sättet får mer effektiva möten för alla parter. Fortbildning och coaching av språklärarna Lå 13/14 tog vi del av olika vetenskapliga teorier om språkundervisning och valde då att fokusera på vad som kännetecknar en A-miljö. 1 Detta är något som vi återkommer till vid ett par tillfällen och något som vi kommer att fortsätta att samtala kring. Den är utgångspunkten för våra pedagogiska samtal kring hur vi på bästa sätt lägger upp undervisningen i språk. Försteläraren leder arbetet och tillsammans med en av bildlärarna håller i formandet av kurser i moderna språk för åk 6-9. Läsåret 13/14 tog vi beslut om att ta fram kurser för ett två-års rull så att det finns en ram att utgå ifrån. I år, lå 14/15, är vi på år 2. Lärarna i moderna språk kommer att få delta i olika workshops där de kommande kursernas olika metoder kommer att presenteras. De kommer att få uppleva det som eleverna sedan ska göra. Coaching i ämnet engelska innebär att lärarna som undervisar, 2st, träffas och tillsammans lägger upp en röd tråd i ett F-9 perspektiv. Vi kommer att fortsätta med att samla in olika övningar, metoder, uppgifter o.likn. i vår språklärarhandledningssite i Google.doc. Det är försteläraren som ansvarar för att siten uppdateras. Genomförande Vi har genomfört olika workshops och föreläsningar under läsåret. Lars Palm, bildlärare höll en workshop där alla gemensamt undersökte den gata som var utgångspunkten för kursen - La Rue, Die Strasse, La Calle. Detta gjorde vi för att lärarna skulle känna sig mer säkra inför kursstarten. Vi har fortlöpande under våra ämnesgrupper pratat igenom de olika nya momenten under kursens gång. Vår gemensamma språklärarhandledningssite har fungerat som den samlande länken där vi har delat våra tankar och idéer med varandra. Lärarna har också delvis fått fortbildning i Ringsbergskolans profil, de estetiska lärprocesserna. Den här höll Lars Palm och Cecilia Lindblom i gemensamt. Utvärdering Det är inte helt enkelt att hinna med allt som vi har behövt att prata om och planera gemensamt eftersom lärarna i moderna språk inte har så stora tjänster på skolan. Det blir oftast korta möten i arbetsrummet vilket inte alltid täcker in det behov som finns. Ibland har 1 Enligt gemensam europeisk referensram för språk. 3

5 det lett till att vi inte riktigt har varit i fas med varandra. Vissa språk har behövt mer tid och andra kortare tid för att arbeta med de olika momenten och förmågorna. Vi har haft ämnesgruppsmöten varannan vecka på 1 tim/tillfälle vilket har visat sig vara lite för kort tid. Ibland har vi inte hunnit klart så att alla varit lika förberedda och har förstått nästa delmoment på samma sätt. I slutet av läsåret förlängde vi några av våra ämensgrupper för att vi skulle få lite mer tid. Det blev inte riktigt bra men något att tänka på inför nästa läsår. Det kanske är bättre att ha några längre möten vid färre tillfällen än att ha korta varannan vecka och inte riktigt hinna med. Lärarna i engelska har inte haft möjlighet att hitta tillfällen att träffas på i den utsträckning som det funnits behov till. Detta är också något som vi behöver fundera över hur vi ska lösa inför nästa läsår. Inför läsåret 15/16 blir det förändringar bland lärarna då vi får en ny lärare i tyska och endast en lärare i spanska. Läraren i tyska blir ny på skolan vilket innebär att vi måste ta hänsyn till det och därför återupprepa de kurser och workshops som vi redan har genomfört. Detta är inte något problem eftersom vi som har arbetat här på skolan ett tag blir påminda om vilka pedagogiska idéer som ligger till grund för vårt arbetssätt. Repetitioner av detta är nödvändigt för alla och särskilt när man som vi håller på med att styra om undervisningens innehåll och metoder så att vi kan reflektera över om vi håller oss till det vårt uppdrag säger att vi ska göra, både lokalt för Ringsbergskolan och i de nationella styrdokumenten. Val av moderna språk Inför valet av målspråk till åk 6-9 lå 14/15 hamnade vi i en unik situation som vi inte varit i tidigare. Det var endast en (1) elev som valde tyska, (5) valde franska och (13) valde spanska. När läsåret började önskade eleven som valt tyska att byta till spanska, vilket eleven också gjorde. Lå 14/15 har vi endast nybörjare i språken spanska och franska. Det här är en situation som vi inte ser som önskvärd utan vi anser att alla tre språken är viktiga och att vi måste arbeta mer medvetet och långsiktigt för att inte den här situationen ska upprepas. Spanska är det största språket på Ringsbergskolan. Utvecklingsområde lå 14/15 Vårt utvecklingsområde när det gäller val av moderna språk inför åk 6-9 är att försöka öka elevernas intresse även för franska och tyska. Lå 14/15 kommer vi därför att rikta in vårt arbete mot att förändra modellen för våra språksamlingar. Genomförande lå 14/15 Organisation av undervisningen Vi förändrade organisationen av undervisningen i våra språksamlingar. Detta gjorde vi i slutet av höstterminen I det nya upplägget är tanken att eleverna ska få möta de tre olika målspråken oftare och med samma tema. När vi omorganiserade från tre perioder till sex perioder blev det en bättre fördelning mellan språken, eftersom vi tidigare kunde se att eleverna valde språk utifrån det de hade haft senast. Vår tanke är att om de har två lektioner/målspråk och period istället för fem så är alla tre målspråken mer aktuella för eleverna vid valet av språk inför åk

6 Organisation av elevgruppen Elevgrupperna har också förändrats under lå 14/15. Vi har under alla år haft åldershomogena grupper, men i vår analys av vår aktuella organisation så kom vi fram till att vi borde ta efter den tanke som finns i språksamlingarna i engelska för åk F-2. Denna förändring genomfördes samtidigt som vi kortade ner perioderna från 5-2/samlingar per period. I åk 3-4 har vi numera två åldersblandade grupper. Syftet med detta är att de elever i åk 4 som har haft språksamling i åk 3 kan hjälpa de yngre eleverna. I språksamlingarna i F-1 kan vi pedagoger se att de yngre eleverna får hjälp och att de äldre eleverna upptäcker att deras kunskaper kan användas till att hjälpa andra. Vi pedagoger får också ett stöd av eleverna i åk 4 som en brygga mellan svenskan och målspråket. Detta är viktigt eftersom pedagogerna förstår svenska men endast använder målspråket i kommunikationen med eleverna. Den här iscensättningen av inlärningsmiljön är viktig eftersom de inte normalt möts av de aktuella målspråken i sitt dagliga liv utanför skolan. I åk 5 har vi haft en åldershomogen grupp enligt samma modell som för språksamlingarna i engelska för åk 2. Syftet är att vi då kan inrikta undervisningens innehåll mot språkvalet så att eleverna får hjälp med att välja ett språk som de tycker om och som de tycker ligger nära dem själva. Studievägledning Det har alltid varit viktigt att samtala med eleverna inför sitt språkval. Vi har inte lyckats med att få en jämnare fördelning så att alla språken blir ungefär lika stora. Spanskan har övervägt och där går de flesta av våra elever. Lå 14/15 har vi som mål att ändra på det och därför har vi valt att arbeta mer medvetet inför språkvalet. Inför språkvalet har vi mer medvetet lagt in lektioner som är inriktade mot målspråksländerna och deras kultur. Det första steget var att eleverna först fick göra ett preliminärt val där de fick skriva ner vilket/vilka målspråk de funderade på att välja. De fick också skriva ner en motivering till varför de funderade på detta/dessa språk. Steg två var att eleverna fick besöka de första 10-15/min av åk 6-7 lektion. Syftet med detta var att eleverna skulle få uppleva ett annat lektionsupplägg och att de i anslutning till sina val skulle ha alla språken aktuella för sig. I det tredje steget fick eleverna studievägledning inför sitt språkval. Innan eleverna fick sina språkvalsblanketter fick de också träffa tre elever från åk 9 som berättade om sitt val och svarade på elevernas frågor. Utvärdering Elevgrupperna omorganiserades i två åk 3-4 grupper och en åk 5 grupp, samt att vi förändrade antalet tillfällen till två istället för fem. Vi upptäckte ganska snart att två tillfällen var lite för lite så vi gick upp till tre tillfällen istället. Det verkar vara en bättre organisation eftersom vi då kan bli färdiga med varje område på ett helt annat sätt. I och med förändringarna i elevgrupperna så blev det till en början lite mer oroligt innan det satte sig ordentligt. Vi vet av erfarenhet att det tar ett tag innan det blir fungerande grupper. Vi har inte under det här läsåret sett att åk 4 lyfter åk 3. 5

7 Innehållet i språksamlingen gick över till att använda mer material, vilket ledde till att vårt fokus på att i huvudsak använda oss av den muntliga förmågan försvann. Detta är något som vi behöver reflektera över. Språksamlingens syfte är att eleverna ska möta de tre olika målspråken som de kan välja mellan, samt att de ska utveckla i första hand en förståelse kring grundläggande ord- och fraser vilka de ska kunna använda på ett enkelt sätt i en kommunikativ inlärningsmiljö. Eleverna fick en mer medveten studievägledning inför sitt språkval. Det här läsåret lade vi mycket tid på detta eftersom vi inte riktigt visste vilket upplägg vi skulle ha, utan vi provade oss fram. Modellen vi provade visade sig vara en lyckad form men den tog alldeles för mycket lektionstid i anspråk och här finns det möjligheter att göra samma moment men under en kortare tidsperiod. De lektionsbesök som eleverna gjorde hos åk 6-7 var mycket lyckat och eleverna upplevde detta som mycket positivt. Kan vi använda oss av den här formen på något annat sätt i framtiden? Resultatet av språkvalet det här läsåret visar att vår medvetna satsning inför språkvalet har gett en positiv utveckling. I det preliminära valet fick eleverna skriva upp ett eller flera språk som de valde mellan. Eleverna valde då: franska 5 elever Elevernas motivering: funderar på franska, vet att grammatiken är svår det låter fint när man pratar franska jag gillar Frankrike och kan man prata franska så kan man åka dig, det kan man ju ändå men det är roligt om man kan prata med folk där gillar deras kultur min familj åker till Frankrike varje år nästan och det har fått mig att gilla kulturen där, gillar både stora städer som Paris och små byar som Eugensheim som jag brukar åka till lätt att uttala franska, lätt att förstå franska spanska 11 elever Elevernas motivering: tror att jag får mer nytta av det kan prata om jag är i Spanien eller Mexico vill även ta spanska även om jag kan det mamma, pappa, min syster och släkt kan spanska, min farmor och farfar bor i Chile där man pratar det enklast att uttala och förstå, och lära mig nya ord pratar spanska i fler länder gillar spanska, gillar att prata, och gillar Spanien för att det är så coolt roligt språk, känner att jag pratar bäst och uttalar bäst gillar språket Spanien är ett av mina favoritländer gillar kulturen, ganska bra på uttalet, låter kul att lära sig 6

8 gillar både språket och landet kommer välja spanska för att det känns bra i munnen när jag pratar spanska jag ska resa mycket dit, för att det är lätt för mig att förstå likt mitt språk rumänska känner många spanska människor jag skulle vilja prata med tyska 10 elever Elevernas motivering: verkar vara ganska kul att kunna prata det mamma och pappa har läst tyska, min storebror läser tyska - och då skulle det vara kul om vi kunde åka till Tyskland och alla kan språket jag gillar dialekten jag vill lära mig tyska för jag åker till Österrike varje år på skidsemester jag tycker att jag har lite lättare för tyska för att jag åker dit varenda sommar min mamma har släkt där verkar roligt vi brukar åka dit det är intressant är lätt och kul tänkt på tyska länge för hela familjen har valt tyska verkar vara många som pratar det min moster bor i Hamburg roligt språk och ganska lätt gillar tyska, gillar att prata tyska Vi har inför lå 15/16 lyckats med att utjämna mellan de tre olika språken. De är nu i stort sett jämnstora. Eleverna har valt enligt följande: franska spanska tyska totalt: 5 elever 9 elever 7 elever 21 elever (1 elev har ännu inte valt) Utvecklingsområde inför lå 15/16 Vi behöver utveckla innehållet d.v.s. vilka teman och vilka förmågor vi ska ta upp i våra språksamlingar, samt vad de ska kunna/alternativt ha mött av det centrala innehållet i moderna språk i slutet av åk 4 och i slutet av åk 5. Utveckla studievägledningen inför språkvalet till åk 6-9 genom att effektivisera den form som vi använde oss av under det här läsåret. Det är också viktigt att vi fastställer när valet av språk ska ske redan i början av läsåret, och planerar in studievägledningen efter det. 7

9 Från språksamling till Elevens val - Moderna språk I vårt utvecklingsarbete med att få en undervisningen i moderna språk att närma sig de tankar undervisningen i engelska utgår ifrån så har vi gjort några intressanta iakttagelser. Den första terminen, vårterminen 2014, startade vi vår första kurs - The Art Gallery - där spanskan, franskan, tyskan och engelskan ingick som undervisningsspråk i vår gemensamma uppstart och gemensamma avslutning. De observationer vi då gjorde var att eleverna till en början blev förvirrade och inte visste vilket språk de skulle använda. I den här förvirringen blev svenskan det språk som först användes men det gick så småningom över till deras aktuella målspråk. När den gemensamma lektionen pågått ett tag så började några av eleverna i åk 8-9 att använda sig av de andra målspråken som de mött under sina språksamlingar i åk 3-5. Frågan som då väcktes var - om vi redan från åk 6 har regelbundna träffar över målspråksgränserna, blir det då möjligt för eleverna att utveckla ytterligare språk inom ramen för elevens val inom moderna språk? Detta är ett av våra långsiktiga utvecklingsområden. Vi har i dagsläget inte möjlighet att erbjuda elevens val inom moderna språk eftersom majoriteten av våra språklärare tjänstgör på andra skolor i Växjö kommun. Frågan vi i dagsläget utgår ifrån är om vi genom en annan användning av undervisningstiden i moderna språk kan skapa förutsättningar för ett elevens val inom befintlig schemaläggning. Hur gick det? Lå 14/15 Vår frågeställning - om vi redan från åk 6 har regelbundna träffar över målspråksgränserna, blir det då möjligt för eleverna att utveckla ytterligare språk inom ramen för elevens val inom moderna språk? Om eleverna ska kunna bedömas enligt Lgr 11:s kursplan i Moderna språk för elevens val så ska de ha uppnått nivån A1.2. Är det möjligt att organisera undervisningen så att detta går att genomföra? De nivåer som eleverna ska ha uppnått inom de olika språken i respektive årskurs redovisas i nedanstående tabell. (Källa: Kommentarmaterialet till kursplanen i Moderna språk, s.7) Vi har medvetet och konsekvent hållit fast vid våra gemensamma uppstarter och gemensamma avslutningar där alla elever får möjlighet att möta de andra språken. Syftet har främst varit att introducera och presentera våra respektive målspråk för varandra i form av 8

10 språkcaféer där eleverna har arbetat med olika material, visat sina Keynote stories o.likn. Vi vill också skapa tillfällen där eleverna får möjlighet att upptäcka likheter och skillnader mellan språken t.ex. lära sig om olika språks släktskap eller använda sig av sina språkliga strategier när språket inte räcker till. Elevernas utvärdering lå 14/15 Eleverna tycker i stort sett att det har varit bra med de gemensamma uppstarterna och avslutningarna. De har lärt sig nya ord och fraser från de andra språken, och de upplever också att de har fått möjlighet att lära andra sitt målspråk. De uttrycker även att de inte riktigt förstår syftet med våra gemensamma avslutningar och att de inte lär sig något på sitt eget målspråk vid de här tillfällena. Ett fåtal av eleverna uttrycker att de tycker att språkcaféerna är onödiga för man lär sig ändå ingenting. Eleverna önskar en mer lärarledd undervisning på språkcaféerna och att dessa tillfällen organiseras mer d.v.s. att de redan från början delas in i grupper så att de vet vart de ska ta vägen. Lärarnas utvärdering lå 14/15 Vi, lärare, ser våra gemensamma introduktioner och avslutningar som något mycket positivt. Eleverna deltar aktivt och de verkar snappa upp ord och fraser från de andra språken. Det är lite ostrukturerat och vi skulle behöva hitta lite mer fastare former. Dessa gemensamma samlingar skulle kunna få en bättre kvalitet om vi som undervisande språklärare håller i dessa tillfällen lite mer strukturerat. Introduktionerna har en mer fast ram, men däremot de gemensamma avslutningarna har varit tillfällen då eleverna har hållit i de senaste redovisningstillfällena. Hur kan vi göra dessa möten mer språkutvecklande? I kursen Restaurangen för åk 6-7, som genomfördes vt-15, hade vi en gemensam uppstart där eleverna fick gå runt till olika restauranger där de inte kunde använda svenska, engelska eller sitt målspråk. Det som då uppstod var att eleverna tydligt visade vilka språkliga strategier de kan använda sig av när de hamnar i situationer där deras eget språk inte räcker till. Det som till en början var tänkt som en kursuppstart utvecklades till den del i språkundervisningen som handlar om att kunna använda olika strategier. Eftersom detta uppstod under upplevelsen så var vi inte beredda på att möta detta direkt i anslutning till undervisningen. Detta är något som vi behöver utveckla ytterligare. Vi har utvecklat de gemensamma språkcaféerna där lärarna leder lektionen mer aktivt men vi valde ändå att eleverna fick välja fritt. Ibland med mer eller mindre lyckat resultat. Utvecklingsområden inför lå 15/16 tydligare struktur på våra gemensamma avslutningar/språkcaféer lärarledda gemensamma introduktioner och avslutningar/språkcaféer tydliggöra syftet för eleverna med våra gemensamma möten över målspråksgränserna utveckla möjligheten till bedömning av elevernas språkutveckling 9

11 Analys av kunskaper och resultat Moderna språk Under några läsår har vi infört att Skolverkets prov för moderna språk i åk 9 ska genomföras på skolan. Vi har inte tidigare arbetat systematiskt med proven eftersom inte alla delar har genomförts och resultaten har inte heller analyserats på samma sätt som efter de nationella ämnesproven för övrigt. Inför det här läsåret har ett av våra uppdrag från rektor varit att genomföra alla delar. Läsåret 14/15 blir därför det första läsår då vi på ett systematiskt sätt kan påbörja vårt arbete med att analysera elevernas kunskaper och resultat. Det är också extra viktigt eftersom vi under läsåret 13/14 påbörjade ett utvecklingsarbete vilket handlar om att förändra våra metoder och innehåll i moderna språk. Genomförande lå 14/15 Alla provdelar lades ut i Ringsbergskolans kalendarie samtidigt som övriga nationella provdatum blev kända. Det togs även hänsyn till när åk 8 hade sin PRAO vilket skulle underlätta genomförandet av vissa delar. Resultat - Skolverkets prov i moderna språk Franska I den här gruppen har vi 5 elever, 4 flickor och en pojke, elev har ett annat. Franska Muntligt delpr Läsförståelse Hörförståelse Uppsats Betyg A 20% Betyg B 20% 20% Betyg C 60% (3 flickor, varav en 20% 20% 20% Betyg D 20% (1 pojke) 40% (2 flickor, varav en med annat 40% (2 flickor, varav en med annat 40% (2 flickor, varav en Betyg E 20% (1 pojke) 20% (1 pojke) 40% (1 flicka, 1 pojke) 10

12 Spanska I den här gruppen har vi 11 elever, 7 flickor och 4 pojkar, elev har annat än svenska (spanska). Spanska Muntligt delpr Läsförståelse Hörförståelse Uppsats Betyg A 9% (1 pojke med spanska som 9% (1 pojke med spanska som Betyg B 9% 36.4% (2 flickor, 2 pojkar varav en än svenska) 18.2% (1 flicka, 1 pojke med spanska som Betyg C 36.4% (3 flickor, 1 pojke) 36.4% (4 flickor) 36.4% (2 flickor, 2 pojkar) 36.4% (4 flickor) Betyg D 18.2% (2 flickor) 55.5% (5 flickor, 1 pojke) 18.2% (1 flicka, 1 pojke) Betyg E 27.3% (1 flicka, 2 pojkar) 27.3% (1 flicka, 2 pojkar) 27.3% (1 flicka, 2 pojkar) Tyska I den här gruppen har vi 7 elever, 3 flickor och 4 pojkar, varav 3 än svenska. Tyska Muntligt delpr Läsförståelse Hörförståelse Uppsats Betyg A 28.5% (1 flicka, 1 pojke än sv) 28.5% (1 flicka, 1 pojke med annat än sv) 14.3% 14.3% Betyg B 28.5% (1 flicka med annat än svenska, 1 pojke) 14.3% (1 flicka än svenska) 14.3% (1 pojke än svenska) 42.9% (1 flicka än svenska, 2 pojkar än svenska) 11

13 Betyg C 14.3% 28.5% (1 flicka, 1 pojke) 42.9% (2 flickor än svenska, 1 pojke) 14.3% Betyg D 28.5% (2 pojkar, än svenska) 14.3% (1 pojke) 14.3% (1 pojke) 14.3% (1 pojke) Betyg E 14.3% (1 pojke än svenska) 14.3% (1 pojke) Betyg F 14.3% (1 pojke än svenska) Analys av resultat (Skolverkets prov i moderna språk) Språkgrupperna är så små och därför är det svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultaten på gruppnivå d.v.s. respektive språkgrupp. Proven är inte konstruerade så att de sammanvägs till ett provbetyg vilket gör att i vår analys analyserar vi betygen utifrån de olika språkliga förmågorna. I åk 9 har vi totalt 24 elever, 15 flickor och 9 pojkar, varav 3 än svenska. En av eleverna har inte språkval moderna språk utan läser sv/eng. Språklig förmåga Betyg F Betyg E-D Betyg C-A Muntlig förmåga 43% (5 flickor, 5 pojkar) 63% (11 flickor, 4 pojkar) Läsförståelse 4% (1 pojke) 33% (4 flickor, 4 pojkar) 63% (11 flickor, 4 pojkar) Hörförståelse 50% (8 flickor, 4 pojkar) Skriftlig förmåga 50% (6 flickor, 6 pojkar) 50% (7 flickor, 5 pojkar) 50% (9 flickor, 3 pojkar) Resultaten i moderna språk ligger högt d.v.s % av eleverna hamnar inom betygsintervallet C-A. På gruppnivå är det inte någon större skillnad mellan de olika språkliga förmågorna. Eleverna är något starkare på att uttrycka sig muntligt samt att läsa och förstå. 12

14 Flickornas resultat jämfört med pojkarnas är högre när det gäller den muntliga och skriftliga förmågan samt läsförståelsen. Där är det en större andel av flickorna som ligger inom betygsintervallet C-A. När det gäller hörförståelsen så har pojkarna ett bättre resultat än flickorna. Pojkarna är jämt fördelade mellan betygsintervallen E-D och C-A i den muntliga förmågan, läs- och hörförståelsen. När det gäller den skriftliga förmågan så är det fler pojkar, 66.6%, som ligger inom intervallet E-D och endast 33% av dem hamnar i intervallet C-A. Detta är den förmåga där pojkarna presterar sämst. Flickornas resultat är lite mer ojämt. När det gäller den muntliga förmågan och läsförståelsen så hamnar 26.6% i intervallet E-D och 73% inom intervallet C-A. Detta är deras starkaste förmågor. Den skriftliga förmågan sjunker något där 40% av flickorna får betyg inom E- och 60% inom intervallet C-A. Deras resultat sjunker när det gäller hörförståelsen och där är det fler flickor som hamnar inom intervallet E-D, 53%, än inom intervallet C-A 46.6%. Detta är den förmåga där flickorna presterar sämst. Analys av Skolverkets prov i jämförelse med terminsbetygen ht -14 och slutbetyg i åk 9 Terminsbetyg F E-D C-A Franska 40% (1 flicka, 1 pojke) Spanska 45.5% (3 flickor, 2 pojkar) Tyska 14% (1 pojke) Totalt 33% (5 flickor, 4 pojkar) 60% (3 flickor) 54.5% (4 flickor, 2 pojkar) 86% (3 flickor, 3 pojkar) 62.5% (10 flickor, 5 pojkar) Franska Terminsbetygen i förhållande till resultatet i Skolverkets prov var ofta något högre och det kan bero på att vi har gjort proven tidigt i år. Det som eleverna behöver utveckla mer är skrivandet i oförberedda situationer. När vi gjorde skrivuppgifter i förberedda situationer som i t.ex. kursen gatan visade eleverna ett bättre resultat. Ett något sämre resultat på skrivuppgiften i NP kan också bero på den valda uppgiften. I momentet tala i Skolverkets prov klarade eleverna uppgifterna bättre än vad de fått i terminsbetyg. De hamnade i det övre skiktet av bedömningen och det kan bero på att uppgiften var av mycket vardagligt och förväntat innehåll d.v.s. nivån på provet ligger närmare den nivå som eleverna ska ha nått i slutet av åk 9. De uppgifter som vi har konstruerat i vår undervisning ligger förmodligen på en högre nivå och därför har deras bedömning blivit lägre. Spanska 6 av 11 elever fick sämre resultat i jämförelse med deras betyg från HT Att tala och samtala är fortfarande en svag förmåga i spanska. Detta kan bero på att det är många elever i spanska gruppen. Eleverna har dessutom svårt att träna på att uttrycka sig på spanska utan de använder sig lite för ofta av svenskan fortfarande. Elevernas förmåga i förhållande till kraven 13

15 kan också göra att de får lite sämre självkänsla vilket i sin tur leder till att de inte vill kommunicera muntligt på spanska. Eleverna behöver utveckla den kommunikativa förmågan: att tala och samtala innebär en pågående språkutveckling som behöver stimulera elevernas intresse för språk och befästa de nya och gamla språkkunskaper. Tyska I stort är elevernas resultat bra. Det som förvånade är att flera skulle lyckats bättre i när det gäller den muntliga delen, men det beror troligen på uppgiftens upplägg. I den tyska delen var den endast i text i form av rubriker och våra elever är vana vid bild och text, vilket ger fler elever möjlighet till att associera och beskriva. Resultaten i läsförståelsen är ok och flera ligger nära nästa betygssteg. I sig är det inte förvånande, men läsa och förstå är något vi kan arbeta mer med för bättre måluppfyllelse. Slutbetyg i åk 9, moderna språk Slutbetyg F E-D Franska 40% (1 fl + 1po) Spanska 27.3% (1 flicka, 2 pojkar) Tyska 14.3% (1 pojke) Totalt 30.4% (2 flickor, 4 pojkar) C-A 60% (3 flickor 72.7% (6 flickor, 2 pojkar med annat spanska) 85.7% (3 flickor, 3 pojkar med annat 69.6% (12 flickor, 5 pojkar) Slutbetygen är något högre än terminsbetyget höstterminen 2014 i åk 9. Detta är naturligt eftersom det är en termin senare och eleverna har fortsatt att utveckla sina respektive målspråk. Det är flickorna som har höjt sina betyg och pojkarna ser ut att ligga kvar på de betyg som de fick i december i åk av totalt 14 flickor ligger inom betygsintervallet C-A, medan pojkarna är jämt fördelade med 4 pojkar inom betygsintervallet E-D och 5 pojkar inom betygsintervallet C- A. Slutbetygen är fortsatt ojämt fördelade mellan könen. Analys av resultaten (nationella provet, termins- och slutbetygen i moderna språk) Alla delar har genomförts i samtliga språk. Proven delades upp i olika omgångar för att få plats i ett annars så späckat provschema för åk 9. Läs- och hörförståelse delarna genomfördes under den vecka som eleverna i åk 8 var ute på PRAO. Det är viktigt att det går att organisera på ett bra sätt eftersom proven i moderna språk inte tas fram för varje år och åk 8 inte ska kunna ta del av innehållet tidigare, samt att de också måste ha en bra undervisning. Tidigare år har åk 8 haft formen av självstudier vilket fungerat mindre bra. 14

16 Den skriftliga delen genomfördes vid ett senare tillfälle under terminen och då fick även eleverna i åk 8 en skriftlig uppgift. Den muntliga delen har genomförts i mindre grupper under ordinarie undervisningstid. Det skiljer en del mellan resultaten på Skolverkets prov i jämförelse med terminsbetygen höstterminen i åk 9. I och för sig är det inte någon större skillnad på gruppnivå men på individnivå kan vi se att vissa elever har presterat sämre än förväntat och en del har presterat bättre. I det nya upplägget av våra kurser så finns det elever som har hittat motivation och utvecklat sina kunskaper mycket, vilket i sin tur medfört att de lyckats mycket bra på Skolverkets prov. När vi tittar på resultaten från nationella provet i jämförelse med slutbetyget så kan vi se att de inte riktigt stämmer överens. Vad detta beror på kan vi inte dra några direkta slutsatser av eftersom det är första året som vi har genomfört alla delarna. Proven genomfördes tidigt på vårterminen vilket innebär att eleverna fick möjlighet att träna på de förmågor som de inte hade utvecklat så långt ännu. Detta är fördelen när proven genomförs tidigt och det finns tid kvar på terminen. Proven är dessutom en liten del av allt det bedömningsunderlag som läraren har tillgängligt vid betygssättning. Skillnaderna skulle också kunna förklaras med att vi inte har tolkat kursplanens kunskapskrav så att våra uppgifter eller våra bedömningar ligger i samklang med den nationella nivån, vilka är baserade på den gemensamma europeiska referensramen för språk. Utvecklingsområden inför lå 15/16 ge eleverna möjlighet till att fortsätta att utveckla alla språkliga förmågor analysera och utveckla metoder för att bedöma elevernas språkliga kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr11 samt den gemensamma europeiska referensramen för språk fundera över hur vi ytterligare kan utveckla undervisningen så att vi utjämnar den ojämna könsfördelningen när det gäller elevernas resultat Engelska Åk 9 I klassen fanns det 24 elever, 15 flickor och 9 pojkar, varav 5 elever än svenska. Ingen av dessa elever läser svenska som andra språk. Eleverna har förberetts inför ämnesproven genom att göra gamla ämnesprov i engelska och då främst läs- och hörförståelsedelarna. Det är ingen elev som har visat några större svårigheter i någon av de språkliga förmågorna. Terminsbetyg i jämförelse med slutbetyg i åk 9 Betyg F E D C B A åk 8 ht % (3 pojkar med annat 37.5% (8 flickor, 1 pojke med annat modermsål) 33.3% (4 flickor varav 1, 4 pojkar) 8.3% (2 flickor) 15

17 åk 8 vt % (3 pojkar med annat 12.5% (3 flickor) 58.3% (9 flickor varav 2, 5 pojkar 8.3% (2 flickor) 4.2% (1 flicka) åk 9 ht % (1 flicka, 3 pojkar 8.3% (1 flicka, 1 pojke med annat 45.8% (8 flickor varav 2, 3 pojkar) 25% (4 flickor, 2 pojkar 4.2% (1 flicka) åk 9 slutbetyg 8.3% (1 flicka, 1 pojke) 33.3% (5 flickor, 3 pojkar varav % (4 flickor varav 2, 3 pojkar 25% (5 flickor, 1 pojke) I tidigare analyser av elevernas terminsbetyg i jämförelse med resultaten på ämnesprovet samt det slutbetyg de fick i slutet av åk 9, så har vi konstaterat att det sker en stor förändring i betygen på individnivå och även att meritvärdet höjs för hela gruppen. Vår analys då var att vi ligger för lågt på höstterminen och att det måste ske en förändring. Det finns ingen anledning att ligga lågt när eleverna har kunskaper för de högre betygen. Detta har varit ett utvecklingsmål inför det här läsåret. Det är fler flickor som har de högsta betygen B-A än pojkar om man jämför med antal individer av varje kön. Detta är något som vi får fundera över om det är knutet till kön eller till individ. Det här läsåret har det inte varit lika stora skillnader mellan terminsbetyget i december och slutbetyget i juni för åk 9. Det är fortfarande så att betyg A är det betyg som ligger lågt i förhållande till slutbetyget. Varför det är så behöver vi fundera vidare på. Ett fåtal av eleverna har höjt sig mer än ett betygssteg vilket i sin tur är grundat på resultatet i ämnesprovet där de presterade bättre än vad de tidigare har visat. Resultat från nationella ämnesprovet åk 9 Förmågor F E D C B A A: muntligt delprov 100% B: läs- och hörförståelse 20.8% (4 flickor, 3 pojkar 29.2% (4 flickor flicka, % (4 flickor, 5 pojkar 13.9% (3 flickor) 16

18 pojkar pojke C: uppsats 12.5% (2 flickor, 1 pojke) 16.6% (1 flicka, 3 pojkar varav 2 25% (5 flickor, 1 pojke 45,8% (7 flickor, 4 pojkar) Sammanvägt provbetyg 33% (5 flickor, 3 pojkar varav 2 25% (4 flickor, 2 pojkar 42% (6 flickor, 4 pojkar) Det är ett bra resultat i det nationella ämnesprovet både i de enskilda förmågorna såväl som i det sammanvägda provbetyget. Resultatet var förväntat förutom två elever som presterade över den nivå som de tidigare har visat. I det sammanvägda provbetyget hamnar alla eleverna i betygsintervallet C-A, och i de enskilda språkliga förmågorna når alla minst betyget D. När vi gör en nationell jämförelse med våra resultat i jämförelse med förra årets så kan vi se att resultaten för läs- och hörförståelsen ligger lägre. Om detta beror på vårt arbetssätt vilket innebär att våra elever inte möter annan skriven text i samma utsträckning som elever gör i undervisning där man använder textbook och workbook. Detta är något som vi behöver titta närmare på och ge våra elever fler möjligheter att möta skriven text på engelska i olika texttyper. Det är inte någon stor skillnad mellan könen förutom när det gäller läs- och hörförståelsen där endast flickorna når det allra högsta betyget A. När det gäller den muntliga och skriftliga förmågan är det inte någon skillnad mellan könen. Detta är något som vi får fundera vidare på. Utvecklingsområden för lå 15/16 Vi har under många år haft goda resultat och legat högt i jämförelse med det nationella resultatet. När det gäller den skriftliga förmågan vill vi fortsätta att utveckla elevernas skriftspråk så att de når de högre kunskapskraven vilket skulle i ligga i samklang med deras muntliga förmåga. Eleverna behöver också få möta olika texttyper i olika nivåer och här behöver vi arbeta mer medvetet för att få fram dessa till de kurser som vi ger under läsåret t.ex. till den skriftliga rapporten och vårt gemensamma tema. 17

19 Åk 6 Klassen består av 24 elever, 16 flickor och 8 pojkar, varav 6 elever. I klassen finns en extra pedagogisk resurs eftersom det i klassen finns många elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Eleverna har genomfört Skolverkets diagnoser och gamla ämnesprov under läsåret: Fun Things to Do (läsförståelse) News Magazine (hörförståelse) Travelling to School (hörförståelse) What s that (gammalt ämnesprov för åk5, läsförståelse) Resultaten från dessa diagnoser och prov visar att det finns en stor spridning i gruppen. Det finns elever som hamnar inom intervallet där Skolverkets diagnosmaterial menar att dessa elever ligger lågt och behöver mer stimulans, input och träning för att nå kunskapsnivån i slutet av åk 6. Det är främst läs- och hörförståelsen det handlar om där det är 5 elever som ligger lågt i läsförståelse och 4 elever som ligger lågt i hörförståelse. Dessa elever ingår i den grupp som är i behov av särskilt stöd, vilket inte gör att resultatet är förvånande utan förväntat. Eleverna har blivit erbjudna extra hjälp under lektionstid men inte alla elever har velat ta emot den. Terminsbetyg åk 6 Terminsbety g F E D C B A Åk 6 ht % (1 pojke) 25% (4 flickor varav 2, 2 pojkar) 25% (5 flickor, 1 pojke) 37.5% (5 flickor varav 3 med annat, 4 pojkar med annat 4.2% 4.2% (1 flicka, eng som ) Åk 6 vt % (2 flickor, 1 pojke) 8.3% (2 flickor ) 20.8% (3 flickor, 2 pojkar ) 20.8% (4 flickor med annat, 1 pojke) 25% (3 flickor, 3 pojkar ) 12.5% (2 flickor med engelska som, 1 pojke) 18

20 Resultat nationellt ämnesprov åk 6 Delprov F E D C B A A: muntligt delprov 8.7% (1 flicka, 1 pojke) 4.3% (1 flicka, annat ) 8.7% (2 flickor ) 8.7% (2 flickor) 17.4% (3 flickor, 1 pojke) 52.2% (6 flickor med eng som och 1 med annat, 6 pojkar B: läs- och hörförståels e 22% (5 flickor varav 2 ) 13% (2 flickor, 1 pojke) 26% (4 flickor modersmå l, 2 pojkar) 22% (3 flickor, 2 pojkar ) 17% (2 flickor med eng som, 2 pojkar) C: uppsats 4.3% (1 pojke) 13% (3 flickor ) 8.7% (1 flicka, 1 pojke) 4.3% 39% (4 flickor, 5 pojkar ed annat ) 30.4% (6 flickor med eng som och 1 med annat, 1 pojke) Sammanvä gt provbetyg 8.7% (1 flicka, 1 pojke) 13% (3 flickor varav 2 med annt ) 22.3% (3 flickor, 2 pojkar) 30% (4 flickor, 3 pojkar ) 26% (4 flickor varav 2, 2 pojkar) 19

21 En elev har inte gjort delproven. Resultatet på ämnesprovet var förväntat. De elever som tidigare under läsåret låg lågt på Skolverkets diagnoser när det gäller läs- och hörförståelse uppnådde inte kunskapskrav E. En elev genomförde det muntliga delprovet men uppnådde inte kunskapskrav E eftersom eleven vägrade att genomföra resten av provet. Det sammanvägda provresultatet uppväger vissa delar så även om du som elev inte når kunskapskrav E i vissa delprov så kan du ändå få provbetyg E. Resultatet från det nationella ämnesprovet när det gäller det sammanvägda provbetyget och det terminsbetyg eleverna fick i slutet av åk 6 är därför inte överensstämmande. Ämnesprovet är dessutom bara en del av all den samlade bedömning som ska vägas in i terminsbetyget. Det var fler elever som fick betyg F i slutet av åk 6 än i december När det gäller betygen E-C så var det färre elever som fick dessa betyg i slutet av åk 6 än i december 2014, detta betygsinervall stämmer överens med resultatet för ämnesprovet förutom betyg D som ingen elev fick som sammanvägt provbetyg. I betygsintervallet B-A var det betydligt fler elever som fick dessa betyg i slutet av åk 6 än i december Det är de högre betygen som är den stora skillnaden och här för vi fundera vidare över vad det kan bero på, eftersom det skiljer lite väl mycket för att förklara det med att eleverna har utvecklats positivt under vårterminen. Troligtvis handlar det om att betygssättande lärare är försiktig med att ge de högre betygen i december i åk 6. Frågan är om bedömningsunderlaget är tillräckligt och relevant i förhållande till kunskapskraven i engelska. De elever med särskilda behov återfinns i hela betygsintervallet F-A när det gäller enskilda språkliga förmågor. Dessa elever har en spretig kunskapsprofil vilket gör att de sedan hamnar i betygsintervallet F-D när det ska sammanfattas till ett terminsbetyg. Utvecklingsområde för lå 15/16 Vi behöver bli bättre på att använda alla betygsstegen i betygssättningen även vid terminsbetyget för åk 6 i december. Formativ och summativ bedömning Engelskan Skolverkets diagnoser för ämnet engelska i åk 1-9 använder vi regelbundet. Resultaten från dessa diagnoser används formativt så att vi vet vilka språkliga förmågor som vi behöver utveckla mer och för att fånga upp de elever som inte når upp till den nivå som är för respektive årskurs. Vi är mycket nöjda med Skolverkets diagnoser och de ger ett bra stöd för vårt formativa arbete. Det har tillkommit nya delar och vår ambition för lå 14/15 var att uppdatera våra rutiner kring när och i vilka årskurser dessa diagnoser ska användas. Detta har vi inte lyckats med det här läsåret och är något som vi behöver göra inför lå 15/16. Vår ambition är att genomföra samma delprov vid ungefär samma tidpunkt och årskurs varje läsår så att vi ska kunna se på lång sikt om det är någon förmåga som vi inte utvecklar lika mycket som de andra. I de analyser som vi har gjort under åren av resultaten från Skolverkets diagnoser, våra egna bedömningsuppgifter, gamla ämnesprov och de nationella proven i åk 6 och 9 har vi kommit fram till att den skriftliga förmågan ligger lågt i förhållande till vad våra elever producerar i den muntliga förmågan. Detta är ett utvecklingsmål som vi har haft under två läsår, 13/14 och 14/15, vilket har lett till att eleverna presterar bättre och den skriftliga fömågan börjar nu 20

22 närma sig vad de presterar muntligt. I en nationell jämförelse ligger våra elever på en hög nivå. De elever som slutade åk 9 vårterminen 2014 har fått sina uppsatser på nationella provet omrättat av Skolinspektionen. I jämförelsen mellan vår bedömning och Skolinspektionens bedömning så hade vi 5 uppsatser av 23 där vi hade en högre bedömning än omrättaren d.v.s. dessa uppsatser hade vi bedömt högre med två steg eller fler. Enligt Skolinspektionens bedömning är uppsatsen en av de svårbedömda delarna och att vår bedömning inte är mer felaktig eller mer riktig än ombedömarens. Siffrorna i sig säger ingenting eftersom vi inte har fått tillbaka de aktuella uppsatserna där bedömningen skiljdes åt. Det går därför inte att ha någon kvalitativ reflektion utifrån resultatet av omrättningen vilket hade varit mycket intressant. Den gemensamma referensramen för språk är också en viktig del i vårt formativa bedömningsarbete. Tidigare läsår har eleverna endast fått göra en självskattning runt de olika förmågorna i början av varje termin. Det här läsåret har vi i några av de yngre åren infört en anpassad självskattning för den kurs som de har haft. Självskattningen som eleverna gjorde tidigare kändes för abstrakt och låg långt ifrån vad vi konkret hade arbetat med. Det som nu blir tydligt är att eleverna får lättare att bedöma vad de kan och vad de behöver utveckla. De har gjort självskattningen i början av kursen och i slutet av kursen så att de på så sätt kan jämföra och se om de har lärt sig något. Detta har höjt kvalitén på elevernas bedömning av vad de är bra på och vad de behöver utveckla inför de skriftliga omdömena. Det är viktigt för varje enskild elev att kunna bedöma sina egna förmågor så att de kan utvecklas till aktiva inlärare. Återkoppling till eleverna är en viktig del i både den formativa såväl den summativa bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Detta sker med varierande kvalitet och resultat. Eleverna får alltid respons under processen av olika uppgifter d.v.s. vi är bra på det formativa lärandet, däremot får de inte alltid återkoppling när det gäller den summativa bedömningen i samma utsträckning som vi avslutar de olika kurserna. Detta är något som vi måste fundera över hur vi ska kunna bli bättre på det. Resultatet av diagnoserna återfinns för respektive årskurs där även en analys av gruppernas och enskilda elevers kunskapsnivå presenteras. Moderna språk I moderna språk finns det inga utprövade diagnoser i Skolverkets bedömningsportal utan enbart ämnesprov som ska användas i åk 9. Detta är en brist eftersom det material vi gör själva och det vi använder från annat material inte är utprövat på samma sätt i relation till de nationella kunskapskraven. Vi har inte använt oss av några diagnoser eller liknande för att följa elevernas språkutveckling på samma sätt som vi gjort i engelskan. Eleverna har gjort prov och inlämningsuppgifter som varje enskild lärare eller vi tillsammans har konstruerat utifrån vår tolkning av kursplanen i Lgr11 och dess kunskapskrav. Den gemensamma europeiska referensramen för språk har vi tidigare använt på samma sätt som i ämnet engelska. Läsåret 14/15 har vi också förändrat hur vi använder oss av den. I vårterminens kurser har vi anpassat A1 och A2 nivån till våra kurser och eleverna har fått 21

23 skatta sina kunskaper i början av kursen och i slutet av den. Vår uppfattning är att det har blivit mer konkret och tydligt för eleverna. Inför nästa läsår behöver vi utveckla mer medvetet hur vi arbetar både med formativt lärande och bedömning, samt återkoppling av mer summativ karaktär d.v.s. att eleven får veta var hen befinner sig i relation till kunskapskraven och i och med det även få veta vad som saknas. Utvecklingsområde för lå 15/16 ta fram rutiner för hur vi arbetar med formativt lärande, formativ bedömning och återkoppling av mer summativ karaktär konstruera eller hitta uppgifter som kan användas diagnostiskt i moderna språk pedagogiska samtal kring tolkningen av våra styrdokument pedagogiska samtal kring hur vi på bästa sätt kan använda oss av den gemensamma referensramen för språk Utvärdering av våra kurser Ett stort utvecklingsområde som fortfarande släpar efter är hur vi utvärderar våra kurser tillsammans med våra elever och i ämnesgruppen. Vi pedagoger för samtal och pedagogiska reflektioner kring de olika moment som vi behöver ta med i våra kurser utifrån de behov som uppstår för att kommunikationen ska fungera. Den utvärderingen fungerar både formativt såväl som summativt. Det vi däremot inte alltid hinner med är den summativa utvärderingen från eleverna som vi skulle kunna använda formativt d.v.s. att deras tankar, reflektioner och förslag används i den fortsatta planeringen av kommande kurser. Vi har inte heller tagit tillvara på den resurs som eleverna i åk 9 är. De flesta av dem har gått här i 10 år och de har en lång erfarenhet av att vara elev på Ringsbergskolan. I vårt utvecklingsarbete av hur vi nu tänker oss forma undervisningen av moderna språk är framväxt ur kritik och önskemål som har framförts av våra elever. Eleverna har haft en stor del i det utvecklingsarbete som nu pågår vilket är ett resultat av att vi anser att elevmedverkan är viktigt för att utbildningen ska bli så bra som möjligt. Våra elever påverkar dagligen inriktningen på vår undervisning formativt men den mer synliga summativa utvärderingen har vi inte varit så bra på. I år har vi förbättrat vårt arbete med att låta eleverna få lämna utvärderingar efter avslutad kurs. Detta är något som har skett mest konsekvent i moderna språk i åk 6-9. Utvärderingar har genomförts i engelskan men då lite mer sporadiskt. Vi har då fått syn på att eleverna upplever i stort samma sak som vi pedagoger samt att vi får en förståelse för om de kan se syftet med de olika momenten. Här har vi ett varierat resultat och det skiljer sig mellan de olika språken. Det är inte helt enkelt att få ihop gemensamma kurser när inte alla är i huset samtidigt. Vi har ändå lyckats ganska bra det här året vilket också elevernas utvärderingar visar. Eleverna har fått lämna sina utvärderingar digitalt genom google formulär och som vi sedan har tagit del av och använt oss av i vår kommande planering. Utvärderingarna har lett till att utveckla och förbättra undervisningens innehåll och metoder. 22

24 Vi har också tagit del av åk 9 elevernas synpunkter och tankar, samt att de fått frågan om vi får kontakta dem om ett år för att göra en uppföljning. Det är några av eleverna som har sagt att det går bra. Reflektion över åk 9 elevernas utvärdering av moderna språk Eleverna har varierande åsikter kring hur de har upplevt undervisningen i moderna språk, eftersom de inte fick instruktioner att ange vilket språk de läst så går det inte att dra några slutsatser kring om det är någon speciell grupp som har flest negativa åsikter eller inte. Överlag är de positiva och de flesta kommer att fortsätta att läsa något modernt språk på gymnasiet. Vi har haft lärarbyte i tyska flertalet gånger under deras period på skolan och därför drar vi slutsatsen att deras synpunkter på att de haft många lärare handlar om den gruppen. Det är inte lätt för en liten skola att hålla sig med alla kompetenser och våra språklärare har bara en viss del av sin tjänst här på skolan. Våra språkcaféer har gjort att några av våra elever kommer att byta språk till gymnasiet eftersom de har fått upp ögonen för andra språk som de känner ligger närmare dem själva. De uttrycker också att nu när arbetssättet i moderna språk liknar det i engelskan så känns det mycket bättre och lättare. Några av dem uttrycker också att de upptäckt att inte alla grupper gjort samma sak eftersom de nu har mer kontroll på detta när alla språk gör samma kurs. De önskar att vi utvecklar vårt arbetssätt så att vi förmedlar samma information i alla tre grupperna. Eleverna känner att de kan samarbeta och hjälpa varandra över språkgränserna med själva uppgiften, men då krävs det att vi följer den gemensamma kursplaneringen. Utvecklingsområde för lå 15/16 Vi behöver fortsätta att utveckla hur eleverna kan utvärdera undervisningen samt att detta gäller alla språken; engelska, franska, spanska och tyska. Kurser i engelska och moderna språk Vårt utvecklingsområde handlar om att vi ska närma oss varandra så att eleverna kan dra nytta av sina språkliga strategier över målspråksgränserna. Våra olika målspråk har olika språkliga mönster men hur man utvecklar att detta kan ske inom samma innehåll är vår vision. Vi har därför under läsåret 14/15 utvecklat en struktur och en ram som vi bygger alla våra kurser utifrån. Den struktur och ram vi använder oss av är i stort sett gemensam för alla språken. Vi har en uppstart med en frågeställning som utgångspunkt, vilken ibland presenteras för eleverna och ibland är pedagogernas ingång i kursen. Det är utifrån elevernas behov som undervisningen tar sin utgångspunkt. Vi ska möta eleverna på den språkliga nivå som de befinner sig på samt lägga oss strax ovanför den för att utmana deras språkutveckling. I moderna språk börjar vi läsåret med en kurs som pågår från skolstart till veckan då vi firar den europeiska språkdagen då vi sammanstrålar i ett gemensamt språkcafé. Därefter tar den stora kursen vid vilken vi genomför i åk 6-9. Kursen är gemensam för alla tre språken och vi följer en gemensam tidsram. De metoder och olika texttyper vi använder oss av är också gemensamma under hela kursen. Vi har kommit fram till att även om kursen pågår under i stort sett hela höstterminen, behöver vi dela in den i mindre delar och varje del avslutas med en gemensam avslutning där vi även genomför ett språkcafé. 23