Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?"

Transkript

1 Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Kapitlets namn

2 Det fordras blott en hastig blick på allt vad vi behöva, allt vad vi varje dag, varje stund begagna, på alla de ansträngningar, alla de omflyttningar som härtill varit nödvändiga, för att övertyga oss om att miljoner människor varit verksamma och arbetat för att bereda oss dessa förmåner. Och tanken nästan svindlar, då den söker genomlöpa alla de oräkneliga kombinationer som därvid uppkommit. Och likväl har allt detta skett, utan våld, utan förtryck, utan att någon lidit orätt. Men hur skulle väl något sådant varit möjligt, om ej en stor, mäktig och sann grundsats varit den verkande kraften, den ledande tanken som ordnat det hela?! Och denna stora grundsats, denna fruktbärande tanke som allena förmått frambringa allt detta, den heter: frihet frihet i avtal frihet i handling. Finansminister Johan August Gripenstedt i riksdagsdebatten den 7 februari 1866 om Sveriges anslutning till det europeiska frihandelssystemet. Författare: Anders Johnson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

3 Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför?

4 Innehåll Förord... 5 År för år i svensk handelshistoria... 6 Sverige en handelsnation... 8 Svensk-amerikanska band Svenska företagsframgångar i USA Den stora migrationen Handeln skapar välstånd Missuppfattningar om handeln Två globaliseringsvågor Den första vågen Den andra vågen Europa enas Frihandelslandet Sverige Den tredje globaliseringsvågen Informationsrevolutionen En ny ekonomisk världsordning Internationella produktionskedjor WTO och handelspolitikens nya utmaningar Nya utmaningar för handelspolitiken Transatlantic Trade and Investment Partnership Att bygga ett transatlantiskt partnerskap Syftet med TTIP Tullar, standarder och regleringar Vinster av TTIP Invändningar mot TTIP innehåll

5 Förord Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. Vårt välstånd är i hög grad beroende av att den internationella handeln är så fri som möjligt. Sveriges största handelsutbyte utanför EUs inre marknad är med USA. Även de svenska företagsinvesteringarna i USA och de amerikanska investeringarna i Sverige har stor ekonomisk betydelse. Mellan EU och USA går världens största handelsflöde, värt två miljarder euro per dag. Sedan juli 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Syftet med TTIP är att på bred front öka utbytet mellan EUs och USAs ekonomier. Detta skulle öka handeln, välståndet och sysselsättningen på båda sidor av Atlanten. Svenskt Näringsliv har sedan 2007 aktivt arbetat för att dessa förhandlingar ska komma till stånd. Förhandlingarna rör en rad komplicerade problem och det är angeläget att dessa frågor diskuteras, både i företagen och i den allmänna debatten. Vi har därför bett skriftställaren Anders Johnson att ge en översiktlig bakgrund till diskussionerna om det transatlantiska partnerskapet. Förhoppningsvis blir det många givande samtal kring dessa frågor. April 2014 Urban Bäckström VD i Svenskt Näringsliv förord 5

6 År för år i svensk handelshistoria 1250 Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om befrielse från tullar och avgifter. (cirka) 1261 sluts motsvarande avtal med Hamburg Tullar börjar tas ut för varor som införs över Sveriges landgränser (tidigare har tullar bara tagits vid sjötransporter) Städerna indelas i stapelstäder och uppstäder. Endast de förra har rätt att bedriva utrikeshandel. Bland annat förbjuds städerna i Norrland att driva utrikeshandel Produktplakatet, som förbjuder utländska fartyg att föra andra produkter än landets egna till Sverige, träder i kraft De flesta Norrlandsstäder får rätt att driva utrikeshandel på egna fartyg Kulmen nås i den merkantilistiska skyddspolitiken med en tulltaxa som innehåller importförbud för 871 olika varuslag. 6 År för år i svensk handelshistoria

7 1783 Genom att sluta ett frihandelsavtal med USA blir Sverige den första neutrala nationen som erkänner den nya staten Norrlands städer får fullständig stapelrätt, som även innefattar rätten att ta emot utländska fartyg Skärpta tullar samt nya export- och importförbud införs Produktplakatet avskaffas Viss liberalisering av handelspolitiken inleds De sista exporttullarna avskaffas Sverige ansluter sig till det europeiska frihandelssystemet Protektionistisk seger i den stora tullstriden leder till nya tullar på spannmål och industrivaror Sverige undertecknar det internationella frihandelsavtalet GATT Sverige går med i den europeiska frihandelsorganisationen EFTA Frihandelsavtal med EG (nuvarande EU) Sverige sluter frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen Sverige ansluter sig till EES-avtalet Sverige blir medlem i EU och den nybildade Världshandelsorganisationen, WTO En folkomröstning säger nej till euron som svensk valuta EU får tio nya medlemsländer, däribland Estland, Lettland, Litauen och Polen. Därefter har EU fått ytterligare tre medlemmar, senast Kroatien EU inleder förhandlingar med USA om TTIP-avtalet. Frihandelsavtal mellan EU och Kanada färdigförhandlat (ännu ej antaget). WTO-avtal om förenklade handelsprocedurer. År för år i svensk handelshistoria 7

8 Sverige en handelsnation Sverige är en av världens mest internationaliserade ekonomier. Den svenska exporten motsvarar i dag omkring 50 procent av Sveriges BNP mot ungefär 25 procent 1970 och 40 procent En växande andel av exporten består av insatsprodukter som har importerats till Sverige. Ett annat mått på exportens betydelse för ekonomin är det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP, alltså exporten minus importinnehållet i exporten. Skillnaden mellan dessa mått är inte obetydlig. Exportandelen (brutto) motsvarar i dag omkring 50 procent av Sveriges BNP. Förädlingsvärdet i exporten utgör ungefär 30 procent av BNP. Företagstjänster utgjorde 20 procent av den totala importen av insatsprodukter Tjänstesektorns betydelse blir större när man mäter dess andel av exporten i förädlingsvärde. Med traditionell handelsstatistik utgjorde tjänsteexporten 34 procent av Sveriges totala export Mätt i förädlingsvärde utgjorde tjänsteexporten 40 procent. Dessutom utgör olika former av tjänster en allt större del av industrins förädlingsvärde. Dels fordras allt mer tjänster i form av forskning, utveckling, design, logistik etcetera för att tillverka varan. Dels leder försäljningen av många industriprodukter (till exempel avancerad maskinutrustning) ofta till en efterfrågan på tjänster i form av installation, utbildning, service, underhåll och uppgradering. För två klassiska svenska industriföretag, Atlas Copco och Ericsson, utgör tjänster ungefär 40 procent av företagets intäkter. Mellan 70 och 80 procent av Sveriges utrikeshandel sker inom EUs inre marknad som består av EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Detta gäller både för exporten och importen, såväl av varor som av tjänster. Sveriges största handelsutbyte utanför EUs inre marknad är med USA. 8 Sverige en handelsnation

9 Ingen nation har någonsin blivit ruinerad av handel. Benjamin Franklin: Thoughts on Commercial Subjects. Sverige en handelsnation 9

10 10 Kapitlets namn

11 Svensk-amerikanska band Onsdagen den 3 april 1783 ägde ett viktigt möte rum i Paris mellan Gustaf Philip Creutz och Benjamin Franklin. Creutz var Sveriges envoyé i Paris. Franklin var USAs sändebud i staden och sedan 1782 även USAs sändebud för Sverige, ett land som han dock aldrig besökte. Det amerikanska frihetskriget var ännu inte avslutat, vilket dock inte hindrade Creutz och Franklin från att underteckna ett vänskaps- och handelsavtal mellan Sverige och USA. Sverige blev därigenom den första nationen, utanför kretsen av krigförande länder, som erkände den nya staten USA. USA har under de senaste hundra åren satt sin prägel på världen ekonomiskt, militärt, politiskt, vetenskapligt och kulturellt. Att svenskar, liksom andra européer, dagligen kommer i kontakt med många amerikanska företag och produkter är uppenbart. Exempel på produkter som vi har fått från USA under efterkrigstiden är containern, betalkorten, djupfrysningen, hamburgaren, kommunikationssatelliterna, lasertekniken, LPskivan, nylonstrumpan, optionerna, p-pillret, snabbköpen, sparfonderna och tv-tekniken. Den starka amerikanska dominansen inom medicinen har kommit till uttryck i att 60 procent av alla nya läkemedel under senare tid har tagits fram av forskare i USA. Amerikanska forskare har under efterkrigstiden också dominerat inom nobelprisen i naturvetenskap och ekonomi. USA har sedan länge haft ett starkt inflytande över hela det kulturella fältet: filmer från Hollywood, musikaler från Broadway, musikartister som Madonna och Bruce Springsteen, bildkonstnärer som Roy Lichtenstein och Andy Warhol. USA är Sveriges största export- och importmarknad utanför EUs inre marknad. Räknat i förädlingsvärde utgör handeln med USA tolv procent av den svenska exporten och sju procent av importen. Tjänstehandeln utgör omkring 60 procent av Sveriges handel med USA. USA är det största landet vad gäller företagsinvesteringar i Sverige. Amerikanska företag sysselsätter ungefär personer i Sverige. Onsdagen den 3 april 1783 undertecknades ett vänskaps- och handelsavtal mellan Sverige och USA. Sverige en handelsnation 11

12 12 Kapitlets namn Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

13 Även om Sverige är ett förhållandevis litet land, så saknar svenska företag och svenska utvandrare inte betydelse i USA. Flera av de stora svenska storkoncernerna har en stor marknad i USA. Sverige är den tolfte största nationen vad gäller företagsinvesteringar i USA, vilket gör Sverige till en av de största investerarna per capita. Ungefär företag med svensk anknytning sysselsätter nära amerikaner. Ett bra frihandelsavtal med USA stärker långsiktigt både näringslivet och arbetstagarna. Det är väl värt att stå enade bakom en sådan utveckling! Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande Eva Nordmark, TCOs ordförande Göran Arrius, Sacos ordförande di.se, 18 februari 2014 Sverige en handelsnation 13

14 Svenska företagsframgångar i USA Här följer några exempel på svenska produkter och företag som är framgångsrika i USA. De är alla ett bevis på hur rörlighetet av människor, idéer, kunskap, information, varor, tjänster och kapital över Atlanten har bidragit till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och USA: ABB bildades 1988 så svenska ASEA slogs samman med schweiziska Brown Boveri. ABB har sin största marknad i USA där koncernen har anställda. En stor del av de ledande ingenjörerna på ASEA under 1900-talets första decennier hade arbetat i USA, oftast för General Electric eller Westinghouse. Detta gällde även för ASEAs legendariske vd och styrelseordförande , J. Sigfrid Edström. Världens första överföring av högspänd likström i undervattenskabel togs i drift mellan svenska fastlandet och Gotland Utrustningen levererades av ASEA och hade utvecklats under ledning av Uno Lamm blev Lamm chef för ett utvecklingsprojekt som drevs gemensamt av ASEA och General Electric för att utveckla växelströmsoch högspända likströmsöverföringar från nordvästra USA och British Columbia till Kalifornien flyttade Lamm till Kalifornien. Absolut Vodka introducerades 1979 i USA av statliga Vin & Sprit. Den blev snabbt en stor framgång där började Vin & Sprit anlita kända konstnärer för Absolutreklamen. Först ut var amerikanen Andy Warhol köptes Vin & Sprit av franska Pernod Richard. Men flaskan görs fortfarande i Limmared och drycken i Åhus. Autoliv är världens största bilsäkerhetsföretag med huvudkontor i Stockholm. Det startades 1952 som Lindblads Autoservice i Vårgårda av bröderna Lennart och Stig Lindblad fusionerades Autoliv med det ledande branschföretaget i USA, Morton ASP (Automotive Safety Products). Den nordamerikanska marknaden står i dag för 35 procent av koncernens försäljning. Dice. Sverige har blivit en framstående nation inom dataspelsområdet. Dice (Digital Illusions Creative Entertainment) grundades i Växjö Företaget fick sitt stora genombrott 2002 när det första spelet i serien Battlefield lanserades. Spelet blev en stor succé, inte minst i USA där det intog första plats på spellistorna blev Dice ett helägt dotterbolag till det amerikanska spelföretaget Electronic Arts. EF Education First är världens största privata utbildningsorganisation. Företaget grundades som Europeiska Ferieskolan av Bertil Hult i Stockholm På 1980-talet 14 Sverige en handelsnation

15 Absolut Vodka introducerades 1979 i USA av statliga Vin & Sprit. Transatlantiskt partnerskap vad, hur och varför? Kapitlets namn 15 Foto: TT

16 Foto: Media Punch/TT 16 Kapitlets namn År 2000 öppnade H&M sin första butik i USA på Fifth Avenue i New York City.

17 utökade EF verksamheten till USA och startade utbytesprogram för high school och educational tours-program. USA är i dag en av EFs största marknader. Electrolux grundades i Stockholm 1919 av Axel Wenner-Gren. Han hade hämtat viktiga erfarenheter genom att arbeta med försäljning i USA i början av 1900-talet grundade Wenner-Gren ett amerikanskt bolag, Electrolux Corporation. Den första tillverkningen i USA inleddes 1931 i Old Greenwich, Connecticut. Under Hans Werthéns tid som Electrolux vd/styrelseordförande inleddes en omfattande internationell expansion där en rad företag köptes, därav flera amerikanska förvärvades exempelvis USAs tredje största vitvaruföretag White Consolidated med varumärken som Frigidaire, Gibson, Kelvinator och White Westinghouse. Ericsson grundades 1876 och öppnade ett försäljningskontor i USA Efter avregleringen av den amerikanska telemarknaden 1983 har Ericsson haft stora framgångar i USA, som i dag är företagets största marknad. Ericsson har en ledande ställning på den amerikanska marknaden för mobiltelesystem. Efter översvämningarna i New Orleans hösten 2005 var Ericsson först på plats med att sätta upp tillfälliga mobilnät i staden. Företaget har anställda i Nordamerika. Ericsson har över anställda i Silicon Valley. I San Jose finns bland annat företagets globala högkvarter för IP och bredband. H&M grundades av Erling Persson Året innan reste han till USA för att sälja julstjärnor. Det gick inget vidare. Men resan var ändå mycket lyckad eftersom han upptäckte en helt ny typ av butikskedja för damkonfektion, Lerner, som hade hög omsättning och låga priser. År 2000 öppnade H&M sin första butik i USA på Fifth Avenue i New York City. USA är i dag företagets näst största marknad efter Tyskland med över 200 butiker i nästan 30 delstater. IKEA grundades av 17-årige Ingvar Kamprad Genombrottet på den svenska marknaden kom genom varuhuset vid Kungens Kurva i Huddinge Byggnaden hade inspirerats av Guggenheims konstmuseum i New York City. IKEA öppnade sitt första amerikanska varuhus i Philadelphia I dag är USA företagets näst största marknad efter Tyskland med 38 varuhus och anställda. NASDAQ OMX Group bildades 2008 när svenska OMX gick samman med den amerikanska börsen Nasdaq. OMX grundades av Olof Stenhammar som kom i kontakt med optionshandel när han arbetade i USA på 1970-talet. Åter i Sverige grundade han 1984 OM Gruppen i Stockholm. Den var Sveriges första marknadsplats för aktieoptioner och utvecklades sedan till en internationell pionjär då det gäller elektroniska system och börser för handel med värdepapper och råvaror. Sverige en handelsnation 17

18 Frihetsgudinnan Penny England i samband med invigningen av New Yorks första IKEA, 18 juni Kapitlets namn Foto: Shannon Stapleton/Reuters/TT

19 Sandvik har sina rötter i det järnverk som grundades 1862 av Göran Fredrik Göransson. Varumärket Sandvik (som även blev företagets namn 1972) användes för första gången på världsutställningen i Philadelphia 1876, då försäljningen i USA också inleddes. Ett dotterbolag i USA, Sandvik Steel Inc, grundades Under de första decennierna av 1900-talet hade en rad framträdande ingenjörer inom företaget flerårig erfarenhet från USA, framförallt från Carnegies anläggningar runt Pittsburg. I dag har Sandvik cirka anställda i USA och detta är Sandviks största marknad. Sapa (Skandinaviska Aluminiumprofiler) grundades i Vetlanda 1963 av Lars Bergenhem och Nils Bouveng. De hade arbetat i USA där de såg möjligheterna med aluminiumprofiler och lärde sig hur man kunde producera dessa på ett kostnadseffektivt sätt. Sapa gick 2007 samman med amerikanska Alcoa Soft Alloy Extrusions aluminiumprofilverksamhet och bildade världens största bolag inom aluminiumprofiler. Företaget har en marknadsandel i Europa på 14 procent och i Nordamerika på 29 procent. Securitas är i dag Sveriges största företag med fler än medarbetare i 52 länder. Det grundades i Helsingborg 1934 av dansken Erik Philip-Sörensen. Etableringen i USA startade 1999 med förvärvet av Pinkerton det ledande säkerhetsföretaget i USA. Året därpå köpte Securitas det näst största säkerhetsföretaget Burns och ytterligare ett antal regionala företag förvärvades Loomis, Fargo & Co, vilket gjorde Securitas till en ledande aktör på den amerikanska värdehanteringsmarknaden. Totalt har Securitas över medarbetare i Nordamerika (USA, Kanada och Mexiko). I USA har Securitas en marknadsandel på 18 procent. Skanska grundades 1887 som Skånska Cementgjuteriet etablerade sig företaget på den amerikanska marknaden och i dag är USA Skanskas största marknad. Företaget är ett av USAs ledande inom hus- och anläggningsbyggande med över anställda. Skype är ett IP-telefonföretag som grundades 2003 av Niklas Zennström och dansken Janus Friis. Få innovationer under senare år har betytt så mycket för att möjliggöra transatlantiska kontakter till låg kostnad som Skype. Skype hade över 50 miljoner användare 2005 och köptes detta år av amerikanska ebay. Sex år senare köptes det av Microsoft nyttjades Skype av cirka 250 miljoner användare varje månad. Volvo grundades Gunnar Engellau var vd/ordförande och ville på 1950-talet inleda export av bilar till USA. Handelsminister Gunnar Lange (S) tyckte denna idé var lika löjlig som att försöka sälja kylskåp till eskimåer. Även ekonomiska experter ansåg att projektet var orealistiskt. Men Engellau stod på sig och Volvo kom att bli en statusbil i USA. Det hela inleddes med lanseringen av Volvo Amazon i USA Sverige en handelsnation 19

20 USA är i dag den största marknaden för Volvo AB som har sex fabriker och över anställda. Foto: Bosse Nellhag / TT 20 Kapitlets namn

21 USA är i dag den största marknaden för Volvo AB som har sex fabriker och över anställda. Volvo har bland annat förvärvat lastsbilstillverkarna White och Mack. Volvo sålde sin personbilstillverkning till Ford 1999 som i sin tur sålde den till kinesiska Geely Även för Volvo PV har USA länge varit den största marknaden. Vid sidan av dessa industri- och tjänsteföretag finns många andra exempel på svenskamerikanska band. Flera svenska skådespelare och regissörer har varit verksamma i Hollywood. Sångare och dirigenter från Sverige har uppträtt i amerikanska opera- och konserthus. Ishockeyn introducerades i Sverige 1919 genom den amerikanske affärsmannen Raoul Le Mat. Sverige har återgäldat detta genom att leverera en rad framstående spelare till NHL. Pia Sundhage utsågs 2007 till förbundskapten för USAs damlandslag i fotboll. Hon ledde laget till OS-guld 2008 och 2012 samt till VM-silver Nadir Khayat kom från Marocko till Sverige 1990 för att bli rockstjärna. Men han blev istället en internationellt framgångsrik låtskrivare och musikproducent, känd under artistnamnet RedOne. Han är numera verksam i Los Angeles. Red One har samarbetat med artister som Cher, Michael Jackson, Lady Gaga och Jennifer Lopez. Hårdrockgitarristen Lars Johann Yngve Lannerbäck från Stockholm är verksam i USA under namnet Yngwie Malmsteen. Den stora migrationen Över 30 miljoner européer emigrerade till USA åren , därav 1,2 miljoner svenskar nådde antalet svenskamerikaner sin kulmen: svenskfödda med barn födda i USA. En fjärdedel av dem som föddes i Sverige på 1860-talet och nådde vuxen ålder utvandrade, de flesta av dem till USA. Åtminstone av Amerikautvandrarna återvände till Sverige. Därtill kom alla de som besökte USA och arbetade, studerade eller på annat sätt inhämtade kunskap och fick idéer som de sedan omsatte här hemma. Detta påverkade alla delar av samhället: näringsliv, utbildning, vetenskap, kultur och politik, inte minst av de impulser som kom genom väckelse- och nykterhetsrörelserna och andra folkrörelser. I dag är nära svenskar bosatta utomlands. Det största utvandrarlandet är USA där uppskattningsvis svenskar i dag är bosatta. Över fyra miljoner amerikaner uppger att de har svenska anor. Sverige en handelsnation 21

22 Handeln skapar välstånd Argumenten för en fri handel av varor och tjänster mellan länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. Den kanske viktigaste effekten av internationell handel är att det blir möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där dessa inte kan framställas lokalt. På motsvarande sätt möjliggör den internationella handeln för företag i Sverige att producera varor och tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas här i landet. Internationell handel skapar också större marknader, vilket gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. Ordet konkurrens kommer av latinets concurro som betyder löpa samman. Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för fri handel av varor och tjänster. Företag som gör internationella affärer med varor och tjänster behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar därför som ett smörjmedel för handeln. Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions-, distributions- och marknadsföringsorganisationer. Genom internationella kapitalmarknader kan kapital också föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. Internationell handel är viktigast för små länder. Stora länder har stora interna marknader där man lättare kan dra nytta av bland annat specialisering och arbetsfördelning. Genom en fri internationell handel minskar storlek i betydelse då det gäller att skapa välstånd för medborgarna. Högt välstånd kan skapas även i små länder, vilket inte minst Sverige är ett exempel på. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Därför är det ingen tillfällighet att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till 22 Handeln skapar välstånd

23 exempel för Aten på 400-talet f.kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet, Amsterdam på 1600-talet, London på 1800-talet och New York på 1900-talet. Handeln bidrar dels till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. Handeln botar fördärvliga fördomar; det är nästan en allmän regel, att varhelst det finns milda seder, finns det handel, och att varhelst det finns handel, finns det milda seder. --- Handelns naturliga effekt är att leda till fred. Två nationer som driver handel med varandra gör sig ömsesidigt beroende. Om den ena har intresse av att köpa, har den andra intresse av att sälja, och alla förbindelser är grundade på ömsesidiga behov. Den franske upplysningsfilosofen Montesquieu: Om lagarnas anda Missuppfattningar om handeln Internationell handel är inget nollsummespel, där den enes vinst är den andres förlust. En ekonomi baserad på fri handel inom och mellan länder är ett plussummespel där alla kan bli vinnare. Ändå har det genom historien och i dag funnits många som har velat begränsa handeln framförallt har det varit vanligt att försöka skydda den inhemska produktionen mot hotande import. Bakom dessa strävanden ligger en vanlig missuppfattning, nämligen att export skulle vara nyttigare och mer eftersträvansvärd än import. Det förhåller sig snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med ett lands export är att finansiera importen. Det är importen som ger ett lands invånare ökade möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. Handeln skapar välstånd 23

24 Den internationella handeln gör det möjligt för svenska konsumenter att exempelvis köpa livsmedel som inte kan odlas i Sverige samt att köpa kläder, skor, elektronik och andra kapitalvaror till allt lägre priser. Det finns dessutom ett annat viktigt skäl till att inte nedvärdera importens betydelse. En stor del av ett lands export bygger på att exportföretagen kan importera insatsvaror och insatstjänster. Svenska exportföretag skulle inte vara konkurrenskraftiga om de inte hade möjlighet att importera insatsprodukter. Importen har också en stimulerande effekt på den inhemska ekonomin genom att den skärper konkurrensen på hemmamarknaden. Ett land kan inte skapa en framgångsrik exportindustri om de egna företagen lever i en skyddad värld. Att miljoner människor i Kina, Indien, Östeuropa och på andra håll under senare decennier har blivit en del av den globala ekonomin innebär i sig inget hot mot det svenska välståndet. Tvärtom. Att fler länder blir involverade i den internationella ekonomin och blir allt mer konkurrenskraftiga, är något som alla kan tjäna på. Om USA inte hade utvecklats till en framstående ekonomi hade de europeiska företagen visserligen inte behövt konkurrera med IBM, Microsoft, Ford, McDonalds, Coca Cola eller Walt Disney. Men Europa hade inte heller: Haft tillgång till den enorma marknad som Nordamerika utgör för europeiska företag. Haft tillgång till det enorma utbud av varor och tjänster som amerikanska företag erbjuder till europeiska konsumenter och företag. Haft tillgång till den stora kunskapsmassa, de nya idéer och den kreativitet som frambringas i Nordamerika och som kommer människor i alla världsdelar till del. På samma sätt blir det naturligtvis om ett par miljarder människor i Asien, Afrika och Latinamerika lyfts från fattigdom till välstånd: Det skapas större marknader för svenska företag om vi förmår att utveckla rätt produkter för de nya marknaderna. Det skapas ett större utbud av bra och billiga produkter för svenska konsumenter och företag. Fler idéer och ökad kunskap tas fram av välutbildade och kreativa människor över hela världen. 24 Handeln skapar välstånd

25 Har ni då rätt betänkt, vilket sagolikt ting ett stort varuhus i själva verket är och hur alla världens länder fått bidraga till dess rikedom. Efter blott fem minuters vandring där inne i hallarna har ni sett siden från Kina, Japan, Lombardiet, vävnader av ull från Australien och Argentina, pälsverk från Sibirien, Alaska, Australien, fiskben från Rosshavet, paradisfågelfjädrar från Nya Guinea och Borneo, ris från Malackahalvön, elfenben från Sudan, diamanter från Sydafrika och tobak från Kuba och Sumatra, för att inte tala om frukt och specerier från Sicilien, Mindre Asien, Tasmanien, Californien, Främre Indien, Moluckerna, Java och Västindien. Sigfrid Siwertz: Det stora varuhuset, Kapitlets namn 25

26 Rederi AB Nordstjernans arkiv, Engelsbergsarkivet. 26 Kapitlets namn

27 Två globaliseringsvågor Sedan mitten av 1800-talet har Sveriges BNP per capita tjugofaldigats samtidigt som arbetstiden nära nog har halverats. Medellivslängden har nästan fördubblats. Bostadsoch arbetsmiljöer har förbättrats. En av de viktigaste drivkrafterna bakom det höjda välståndet är internationaliseringen. Den svenska utrikeshandeln växte med i genomsnitt 6 procent per år i fasta priser från 1850 till Handelsvolymen blev därmed 600 gånger så stor på 150 år. Den första vågen Den första stora globaliseringsvågen ägde rum Varuströmmarna ökade. Kapital rörde sig tämligen obehindrat mellan länderna. I vissa avseenden var den finansiella integrationen större än den är i dag. Även den internationella migrationen var större. Viktiga drivkrafter bakom globaliseringen var dels ny teknologi bland annat ångfartyg, järnvägar och elektrisk telegraf som överbryggade de geografiska avstånden, dels att många länder övergick från en protektionistisk till en liberal handelspolitik. Världskrigens epok innebar ett bakslag för internationalseringen. Handelshinder restes. Det internationella valutasystemet bröt samman. Den fria internationella rörligheten för människor avskaffades. Åren är den enda fredsperiod i modern tid där världshandeln ökade långsammare än världsproduktionen (0,5 respektive 2 procent per år). Kanalerna, ångbåtarna, jernvägarna, all denna industriens genom världshandeln mångfaldigande förkovran, hela denna fredliga, jordens alla slägter snart omfattande, gemenskap, är det endast varor de omföra? Mig förefaller det, äfven i fråga om tankeväxling och tankealstring, liksom såge man här den nästa stora epoken. Hvilken verld av intelligens är ej här i rörelse? I sanning, det båtar föga, att, med tillslutna ögon och föråldrade anspråk, tro sig kunna stämma tidens och lifvets ström. Författaren Erik Gustaf Geijer, Två globaliseringsvågor 27

28 Den andra vågen Efter andra världskriget skapades internationella regler och organisationer för att gynna den ekonomiska integrationen på global nivå. Samarbetet byggde på Bretton Woodsavtalet, uppkallat efter den konferens som hölls 1944 i Bretton Woods, New Hampshire, USA. I ett viktigt avseende var efterkrigstidens internationella ekonomi mer sluten än perioden före första världskriget. Då hade de internationella kapitalflödena varit fria. Bretton Woods-systemet byggde på att regeringarna kontrollerade de internationella kapitalflödena. Två organisationer bildades, Världsbanken (IBRD) och Internationella valutafonden (IMF). Den internationella handelsorganisationen (ITO), som också var en del av Bretton Woods-avtalet, kom dock inte till stånd på grund av motstånd från den amerikanska kongressen. Istället slöts ett särskilt avtal, General Agreement on Tariffs and Trade (GATT; Allmänna tull- och handelsavtalet), som trädde i kraft I praktiken kom GATT att bli en internationell organisation inom vars ram flera viktiga steg mot ökad global frihandel togs, framförallt genom successivt sänkta industritullar. Europa enas 1952 bildades Europeiska kol- och stålgemenskapen av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland. Syftet var att ställa ländernas kol- och stålindustrier under överstatlig ledning för att därmed omöjliggöra krig mellan gemenskapens länder bildade dessa sex stater även Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Syftet var att skapa en tullunion och en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor bildades Europeiska gemenskaperna (EG) som blev en samlande institution för flera samarbetsorgan, bland annat EEC. Från och med 1973 inleddes en successiv utvidgning av EG till att omfatta allt fler länder i Europa. 28 Två globaliseringsvågor

29 EEC-samtal i Paris, 10 okt Kapitlets namn 29 Foto: TopFoto/TT

30 Syftet med Europa integrationen är inte att föra samman nationer utan att föra samman människor. Jean Monnet, fransk internationell tjänsteman och Europaintegrationens idégivare. Frihandelslandet Sverige Bland svenska politiker, fackförbund och näringslivsorganisationer etablerades under efterkrigstiden ett utbrett stöd för frihandeln. I diskussionerna om det internationella handelssamarbetet har Sverige nästan alltid stått på den frihandelsvänliga sidan fattade riksdagen beslut om svensk anslutning till Bretton Woods-systemet och GATT. Det enda parti som motsatte sig detta var kommunisterna. Sverige valde dock, främst med hänsyn till neutralitetspolitiken, att inte gå med i EUs föregångare. Sverige hade stått utanför krigen i Europa under nära 150 år, varför den fredssträvan som låg bakom det europeiska projektet inte ansågs som någon direkt angelägenhet för oss. Istället var Sverige med och bildade EFTA (European Free Trade Association) Både EEC och EFTA avskaffade tullarna mellan medlemsländerna. Medan EEC var en tullunion med en gemensam yttre tullgräns, inskränkte sig EFTA till att vara ett frihandelsområde där varje nation själv bestämde om tullarna gentemot omvärlden. EFTA-samarbetet begränsade sig till industrivaror medan EEC även omfattade jordbruket. Sverige ansökte 1961 om associering till EEC inlämnades en ny ansökan. Denna gång hölls frågan om anslutningsform öppen. Även medlemskap var alltså tänkbart om det gick att förena med vår neutralitetspolitik. Men detta alternativ avskrevs senare, officiellt därför att frågan om ett närmare utrikespolitiskt samarbete aktualiserades inom EG. Frågan löstes istället genom frihandelsavtalet mellan EFTA och EG Två globaliseringsvågor

31 Den tredje globaliseringsvågen Omkring 1970 började Bretton Woods-systemet hamna i gungning. Orsaken var framförallt att Vietnamkriget och det sociala reformarbetet medförde stigande offentliga utgifter i USA, vilket ledde till budgetunderskott och inflation innebar en historisk brytpunkt för den internationella ekonomin då USAs president Richard M. Nixon beslöt att upphäva åtagandet att på anfordran inlösa dollar mot guld. Året efter skedde en första devalvering av dollarn. Efterkrigstidens internationella valutasystem brakade slutligen samman med oljekrisen Under 1970-talet hamnade industrivärlden i den djupaste ekonomiska fredskrisen sedan 1930-talet. Många svenska företag och branscher drabbades hårt, inte minst exportbranscher som gruvor, stål och varv. Hemmamarknadsindustrierna teko och skor slogs nästan ut totalt av den ökade importen. När krisen var övervunnen på 1980-talet inleddes en ny globaliseringsvåg. Brottet mellan den andra och tredje vågen var dock inte lika tydligt som mellan de två första. Flera institutioner i den andra vågen överlevde in i den tredje. Som vi ska se, finns det dock flera viktiga skillnader i globaliseringsprocessen mellan de två senaste vågorna. Informationsrevolutionen Samtidigt som guldmyntfoten fick sin dödsstöt, pågick ett ännu mer dramatiskt skeende, som skulle komma att revolutionera människors tillvaro i smått och världsekonomin i stort även om få personer kunde ana det just då. Det handlade om det tredje stora teknologiska genombrottet sedan den industriella revolutionen. Det första genombrottet byggde på ångmaskinen, det andra på elektriciteten och förbränningsmotorn. Nu handlade det om elektroniken. Sedan 1970-talet har kostnaderna för bearbetning, lagring och överföring av information minskat dramatiskt. Helt nya möjligheter har därmed skapats för internationell handel och internationellt företagande. För produkter som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som tidigare har distribuerats i form av böcker, tidningar, grammofonskivor eller videoband kan delvis ersättas av elektroniska medier. Även för övriga varor och tjänster kan elektronisk handel ge konsumenter och företag möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Den tredje globaliseringsvågen 31

32 Trader, New York-börsen. Foto: Brendan McDermid/Reuters/TT 32 Kapitlets namn

33 Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. Parallellt med att informationsteknikens utveckling starkt har bidragit till en ökad integration i världsekonomin, har de politiska handelshindren i många avseenden mildrats. Det senare är delvis en effekt av informationsrevolutionen. En del handelshinder blir svåra att upprätthålla i informationsrevolutionens tidevarv. En ny ekonomisk världsordning Den internationella handeln har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Varuexporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 31 procent De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns, förutom informationsteknikens utveckling, flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, att föra kapital över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag har avskaffats. Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. Ett viktigt steg var när Världshandelsorganisationen (WTO) bildades 1995 med Sverige som en av medlemmarna. Fördjupningen och utvidgningen av det europeiska samarbetet. Europeiska unionen (EU) bildades 1993 som ett utvidgat och fördjupat samarbete mellan EG-länderna. I dag är 28 länder medlemmar i EU, varav 18 har euro som valuta. Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. Den tredje globaliseringsvågen 33

34 Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Tre faktorer ligger bakom: utvecklad transportteknik, avregleringar av transportväsendet samt att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. De ovanstående drivkrafterna har haft långt ifrån full genomslagskraft ännu. Sannolikt befinner vi oss därför bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Internationella produktionskedjor Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i branscher av olika typer. Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekom företag. Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. Internationella produktionskedjor (även kallade globala värdekedjor) kan både omfatta tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) och service (till exempel ekonomisk redovisning). Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Detta betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En viss modell av en motorsåg från Husqvarna kan exempelvis innehålla 130 komponenter från 30 länder. En lastbil från Volvo är naturligtvis mycket mer komplex. Svenska handelsföretag som H&M och Ikea, liksom många andra tjänsteföretag, bygger också på omfattande internationella produktionskedjor. 34 Den tredje globaliseringsvågen

35 Kapitlets namn 35 Foto: Specialstock/TT

36 Petroleumbranschen är en av de svenska branscher som har en export med ett mycket stort importinnehåll. Preem har raffinaderier i Göteborg och Lysekil som baserar sin produktion på importerad olja. Ungefär två tredjedelar av oljeprodukterna exporteras sedan till andra länder. Vi kan konstruera ett tänkt exempel som visar hur en viss produkt genomgår flera förädlingsled och passerar ett stort antal nationsgränser: Järnmalmspellets från Kirunagruvan skickas till ett stålverk i USA där de ingår i framställningen av en viss stållegering. Detta stålämne omvandlas sedan till plåt i ett spanskt valsverk. Plåten skickas till en fabrik i USA som använder den till en viss bilkomponent. Denna komponent skickas sedan till en tysk bilfabrik. Bilen exporteras till en återförsäljare i Luleå som i sin tur säljer bilen till en gruvarbetare i Kiruna. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank eller en medicinsk klinik på ett virtuellt sjukhus. Där kan deltagare i Europa, Asien och Amerika tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Företag och länder konkurrerar inte längre om var det är mest lönsamt att tillverka en färdig produkt eller tjänst, utan var det är mest lönsamt att förlägga ett speciellt arbetsmoment. Denna konkurrens finns även inom företag där olika produktionsanläggningar och arbetsplatser konkurrerar med varandra. Detta skapar nya utmaningar för individer, företag och politiker. Kraven på konkurrenskraft stiger. Samtidigt ökar chanserna för småföretag och för fattiga länder att bli delaktiga i den internationella handeln eftersom det blir lättare för dem att uppnå konkurrenskraft inom vissa specifika arbetsmoment än att bygga upp en komplex produktionsapparat. Men det viktigaste är att de internationella produktionskedjorna möjliggör en effektivare produktion och därmed bättre och billigare produkter för konsumenterna. Framväxten av internationella produktionskedjor gör att den traditionella handelsstatistiken i vissa avseenden blir missvisande. Utvecklingen ställer också handelspolitiken inför helt nya utmaningar. 36 Den tredje globaliseringsvågen

37 En konsekvens av produktionskedjornas framväxt är att många importtullar och andra handelshinder eller kostnader för importen indirekt drabbar exporten. Beräkningar visar att nästan 60 procent av de tullkostnader som drabbar importen av svenska insatsvaror belastar varor som exporteras. Dessa importtullar blir alltså en indirekt form av skatt på exporten. Även relativt låga tullar på insatsvaror kan i slutänden innebära ett stort handelshinder. En tull som betalas i flera olika led i produktionen av samma vara kan orsaka en hög tullkostnad för den slutliga varan. Dessutom är insatsvaror mer priskänsliga än konsumtionsvaror. För det första är insatsvaror mindre differentierade än konsumtionsvaror. För det andra syns inte insatsvarorna i den färdiga produkten varför priset blir en viktigare faktor vid valet av insatser. Dessutom har professionella inköpare på företag ofta en bättre överblick över marknaden än privata konsumenter. Regeringar är inte nödvändigtvis medvetna om den aktuella ekonomiska politikens påverkan på investeringsvilja i och verksamhet inom globala värdekedjor. Dessutom är nuvarande handelsavtal och liknande slag av internationellt samarbete vanligen inte utformade för att minimera negativa följder för handeln inom leverantörskedjor. De är heller inte utformade för att hjälpa regeringar att införa en ekonomiskpolitisk miljö som stöder specialisering och bättre utnyttjande av möjligheten att ingå i leverantörskedjor. Bernard Hoekman, professor vid European University Institute i Florens. Den tredje globaliseringsvågen 37

38 WTO och handelspolitikens nya utmaningar WTO (World Trade Organization) grundades 1995 med Sverige som en av medlemmarna. Antalet medlemsstater har sedan dess växt från 123 till 159. Kina blev medlem 2001 och Ryssland Medlemsländerna står i dag för 99 procent av världshandeln. WTO bygger på tre pelare: GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) som med vidhängande avtal reglerar varuhandeln i världen. GATS (General Agreement on Trade in Service), ett avtal om tjänstehandel som trädde i kraft TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights), ett handelsavtal om immateriella rättigheter (patent, upphovsrätter och varumärken) som trädde i kraft WTO tillkom som resultat av de handelsförhandlingar som bedrevs i den så kallade Uruguayrundan Nästa stora förhandlingsrunda, Doharundan, startade Den omfattar bland annat regler kring jordbruksvaror, textilier, tjänster, immaterialrätt, tekniska handelshinder och subventioner. Doharundan var mycket nära ett genombrott i juli 2008 men föll då på oenigheten mellan USA och Indien om tillfälliga skyddsklausuler för jordbruksvaror. Svårigheterna att nå en ny stor handelsöverenskommelse beror på att alla medlemsstater måste enas och att man länge förhandlade enligt principen ingenting är klart innan allting är klart. För att överhuvudtaget kunna nå några framsteg inom handelsförhandlingarna, inleddes överläggningar i syfte att nå mera begränsade resultat. I december 2013 lyckades WTO komma överens om det så kallade Baliavtalet som bland annat syftar till att åstadkomma förenklade handelsprocedurer. Avtalet träder i kraft den 31 juli 2014 men kommer att ta flera år att implementera. När Baliavtalet är genomfört fullt ut beräknas det kunna spara in mellan 400 och miljarder dollar per år genom att minska administrationskostnaderna med procent. Även om de konkreta förhandlingsframgångarna varit begränsade under de snart 20 år som WTO har existerat så spelar organisationen en viktig roll, dels genom att vara ett forum för diskussioner och dialog, dels genom att slå vakt om grundläggande spelregler för världshandeln och tillhandahålla en strukturerad process för att hantera internationella handelstvister. WTOs mekanismer för tvistlösning är internationellt respekterade och har givetvis en särskilt stor betydelse för små och fattiga länder som skulle ha svårt att hävda sina intressen utan stöd av ett internationellt accepterat regelverk. 38 WTO och handelspolitikens nya utmaningar

39 Ministertoppmöte om handelsliberaliseringsförhandlingar, vid Världshandelsorganisationens (WTO) högkvarter i Genève, Schweiz, 29 juli Kapitlets namn 39 Foto: Salvatore Di Nolfi/EPA/TT

40 WTO-systemet har exempelvis haft betydelse för att förhindra uppkomsten av en protektionistisk våg i samband med finanskrisen Det är framförallt två faktorer som har gjort det svårt att åstadkomma nya, genomgripande förhandlingsgenombrott inom WTO. För det första har det växande antalet medlemsstater och tillkomsten av nya betydande aktörer på världsmarknaden som Indien, Kina och Ryssland, gjort det svårare att nå enighet. För det andra kunde GATT-systemet plocka lågt hängande frukter i form av tullar och kvoter på industrivaror. Många industritullar reducerades från 40 procent under talet till fyra procent. De problem som handelsförhandlarna står inför i dag är betydligt mer komplexa, både därför att de berör politiskt mer känsliga områden och därför att de berör regelsystem som inte främst är handelspolitiskt motiverade. En följd av låsningarna inom WTO-förhandlingarna är att flera länder istället har sökt minska handelshindren genom bilaterala eller regionala handelsavtal. Antalet regionala handelsavtal har under 2000-talet ökat från cirka 100 till 250. Ett exempel är försöken att åstadkomma det så kallade Trans Pacific Partnership (TPP). Det har sitt ursprung i ett frihandelsavtal som ingicks mellan Brunei, Chile, Nya Zeeland och Singapore Senare har förhandlingar inletts med flera andra länder i Stillahavsområdet, däribland Australien, Japan, Kanada, Sydkorea, Taiwan och USA. Sedan 1994 finns ett nordamerikanskt frihandelsområde genom NAFTA (North American Free Trade Agreement) som omfattar Kanada, Mexico och USA. Den 18 oktober 2013 avslutade EU och Kanada sina förhandlingar om ett frihandelsavtal. Avtalet innebär bland annat att tullarna tas bort på industrivaror mellan EU och Kanada och att över 90 procent av tullarna på jordbruksvaror avskaffas. Avtalet är dock ännu inte slutgiltigt godkänt av parterna. Ett annat exempel på ett regionalt handelssamarbete i vardande är Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) mellan EU och USA. Nya utmaningar för handelspolitiken Det finns flera områden där WTO saknar eller har ett svagt regelverk, till exempel då det gäller offentlig upphandling, offentliga subventioner och gränsöverskridande investeringar. Ett annat område som i dag är svagt reglerat i WTO är exportrestriktioner. 40 WTO och handelspolitikens nya utmaningar

41 Tjänstehandeln växer snabbt. Även varuproduktionen blir allt mer beroende av gränsöverskridande tjänsteverksamhet. WTO har ett tjänstehandelsavtal, GATS, som fastslår en miniminivå av öppenhet i den internationella tjänstehandeln. Men behovet av ytterligare liberaliseringar inom detta område är stort. En genomgripande förändring av den internationella ekonomin sedan Uruguayrundan avslutades 1994 är framväxten av internet och elektronisk handel. Här finns behov av regelverk kring bland annat lokaliseringskrav, immaterialrätt och gränsöverskridande dataöverföring. Framväxten av internationella produktionskedjor samt integreringen av varu- och tjänsteproduktion ökar också behovet av att människor kan röra sig över gränserna. Det är lätt att inse att den fortsatta tekniska och ekonomiska utvecklingen kommer att skapa helt nya typer av affärsmodeller. Digitaliseringen innebär att varor kan ersättas av tjänster, till exempel i form av appar. Allt fler produkter kan kopplas upp på nätet för rapportering, övervakning eller styrning. En annan spännande utveckling är 3D-printrar som drastiskt ökar möjligheterna till lokal tillverkning. Allt detta gör att de geografiska avstånden får allt mindre betydelse. Handelspolitiken och andra regelverk bör så långt som möjligt vara neutrala mellan olika former av internationella ekonomiska aktiviteter, till exempel i valet mellan lokal produktion eller import, mellan direktförsäljning, egna dotterbolag eller samverkan med ett lokalt företag samt mellan att anlita lokal arbetskraft eller tillfälligt skicka anställda från annat land. Den tekniska utvecklingen gör att små och medelstora företag liksom enskilda individer får det lättare att delta i internationella produktionskedjor. Samtidigt vet vi att mindre företag har det svårare att hantera administrativa hinder för handeln. Därför är det viktigt att handelspolitiken särskilt beaktar deras behov. WTO och handelspolitikens nya utmaningar 41

42 Transatlantic Trade and Investment Partnership EU och USA är världens två största ekonomier med tillsammans över 800 miljoner invånare. EU står för 25 procent av världens samlade produktion och USA för 22 procent. De två regionerna står tillsammans för ungefär 30 procent av den internationella varuhandeln i världen och 40 procent av handeln med tjänster. EU är den största aktören i världshandeln. EUs handel med omvärlden utgör drygt 15 procent av världens handel med varor och omkring 25 procent av den globala tjänstehandeln. EU är även världens största investerare och investeringsmottagare. Mellan EU och USA går världens största handelsflöde, värt två miljarder euro per dag. Största varuområde är maskiner och transportfordon, näst störst är kemikalier. USA är den största mottagaren av direktinvesteringar från EU och EU är den största mottagaren av direktinvesteringar från USA. Mätt i förädlingsvärde går 23 procent av EUs export till USA och 20 procent av importen kommer därifrån. Mätt i förädlingsvärde utgör tjänster 60 procent av handeln. Trots att EUs och USAs ekonomier redan är mycket integrerade så kan minskade handelshinder ge stora ekonomiska vinster för både européer och amerikaner och för invånarna i övriga världen. Det har gjorts flera analyser av vilka vinster som TTIP kan ge. Resultaten varierar en hel del mellan olika bedömare. Men alla seriösa studier visar att handeln mellan EU och USA kommer att öka, att välståndet kommer att öka, både i EU och USA, att fler jobb kommer att skapas och arbetslösheten kommer att sjunka, både i EU och USA, att effekterna för världen som helhet kommer att vara positiva. Att bygga ett transatlantiskt partnerskap Den 28 juli 2006 beslutade WTOs Allmänna råd att ställa in de fortsatta förhandlingarna om ett Dohaavtal. Även om det gjordes ett misslyckat försök att få till stånd ett sådant avtal två år senare blev sammanbrottet 2006 utgångspunkten för de diskussioner som under senare år har förts mellan EU och USA om ett transatlantiskt handelsavtal. Svenskt Näringsliv har haft en viktig roll för att få igång sådana samtal mellan EU och USA. Organisationen började driva denna fråga redan Kontoret i Bryssel spelade en mycket stor roll för att övertyga olika aktörer om fördelarna med ett avtal. 42 Transatlantic Trade and Investment Partnership

43 Motståndet var inledningsvis kompakt såväl i EU-kommissionen som bland tunga medlemmar i Businesseurope, Europas största företagsorganisation, som vanligtvis är anhängare av transatlantiska initiativ. En ögonöppnare, på bägge sidor av Atlanten, var ett par analyser som den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE (The European Centre for International Political Economy) tog fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv och som pekade på möjliga vinster med en överenskommelse. Vid toppmötet mellan EU och USA i november 2011 enades parterna om att inrätta en högnivågrupp för sysselsättning och tillväxt, ledd av USAs företrädare i handelsfrågor Ron Kirk och EUs handelskommissionär Karel De Gucht. Arbetsgruppen fick i uppdrag att identifiera politik och åtgärder för att öka handel och investeringar mellan EU och USA för att skapa nya jobb samt öka den ekonomiska tillväxten och den internationella konkurrenskraften hos båda parter. I sin slutrapport den 13 februari 2013 rekommenderade arbetsgruppen att förhandlingar om ett övergripande avtal som omfattar alla sektorer skulle inledas. Samma dag förklarade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att EU var med på noterna. Transatlantic Trade and Investment Partnership 43

44 Redan dagen innan hade president Barack Obama i sitt State of The Union-tal till kongressen förklarat att USA var berett att inleda förhandlingar om breda handelsliberaliseringar över Atlanten. EU-kommissionen föreslog förhandlingsdirektiv för medlemsstaterna den 12 mars I maj antog Europaparlamentet en resolution som uttryckte parlamentets avsikt att noga följa processen och bidra till ett lyckat resultat. Den 14 juni beslutade rådet att ge EUkommissionen grönt ljus till att inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med USA. Förhandlingarna om Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) startade i juli De omfattar ett brett spektrum av frågor, bland annat tullar, tjänstehandel, regleringar, investeringar, immateriella rättigheter, offentlig upphandling och subventioner av statliga företag, arbetskraftens rörlighet, hållbar utveckling, regler om fungerande kontroller av handeln och tullsamarbete, konkurrens, energi- och råvarufrågor, handelsrelaterade aspekter på små och medelstora företag, kapitalrörelser och betalningar samt en institutionell ram, inklusive en tvistlösningsmekanism. Syftet med TTIP Syftet med TTIP är att på bred front öka integreringen mellan EUs och USAs ekonomier. Tanken är att dessa två parter, som båda är politiskt, ekonomiskt och tekniskt mycket utvecklade, och som redan har mycket starka ekomiska band, ska kunna finna lösningar på några av dagens svåraste utmaningar inom handelspolitiken. TTIP är ingen konkurrent till WTO utan ett komplement. Erfarenheten har visat att det är mycket svårt att samla omkring 160 länder till genomgripande reformer av världshandeln. Om världens två största ekonomier kan finna gemensamma lösningar inom handelspolitiken, kan detta tjäna som förebild för andra internationella handelsavtal, till exempel för ett kommande bilateralt avtal med Kina. TTIP kan även ge en stimulans till förhandlingarna på global nivå. Det har skett tidigare. Uruguayrundan inom GATT, som bland annat ledde fram till bildandet av WTO, kunde framfångsrikt slutföras 1994, bland annat genom det tryck som skapades när Europeiska Unionen bildades 1993 och frihandelsområdet NAFTA skapades året därpå av Kanada, Mexico och USA. TTIP bör utformas på ett sådant sätt att det underlättar för handel även med länder som står utanför avtalet, till exempel genom att ansluta sig till hela eller delar av avtalet. Om EU och USA kan enas i frågor kring standardisering och olika regleringar, underlättar det 44 Transatlantic Trade and Investment Partnership

45 även för andra länder som vill exportera varor till EU eller USA. Det är inte heller omöjligt att gemensamma standarder och regleringar mellan världens två största ekonomier kan få global acceptans. Det är viktigt att TTIP inte innehåller komplicerade ursprungsregler eftersom regionala eller bilaterala regler om produkters ursprung kan skapa en spagettiskål av regler som leder till höga administrativa kostnader för gränsöverskridande handel. Tullar, standarder och regleringar Det lättaste området för TTIP, tekniskt sätt, är att avskaffa alla tullar och andra direkta handelshinder mellan de två ekonomierna. Även om tullnivåerna i dag är mycket låga, i genomsnitt kring fyra procent, så saknar detta inte betydelse. Det finns produkter som fortfarande är belastade med höga tullar. Både EU och USA har exempelvis höga tullar på vissa livsmedel. EU har också höga tullar på motorfordon. Kort sagt handlar överenskommelsen om att anpassa våra ekonomier till varandra på de områden där det är lämpligt genom att göra det enklare för våra företag att snabbare göra affärer tillsammans, vilket i sin tur leder till att konsumenterna kan göra besparingar och till att det skapas tiotusentals nya jobb i Europa. Samtidigt är det viktigt att understryka att Europa går in i dessa förhandlingar med både entusiasm och realism. Inhemska standarder och normer för miljö, arbetsrätt, personlig integritet, säkerhet och konsumentskydd kan inte och kommer inte att sänkas för att främja handel och investeringar. EUs handelskommissionär Karel De Gucht den 14 juni Transatlantic Trade and Investment Partnership 45

46 För att försäkra att TTIP-förhandlingarna resulterar i ett avtal som genererar breda ekonomiska fördelar och som är i linje med gemensamma transatlantiska värderingar, inklusive hög standard inom hälsa, konsumentsäkerhet och miljöskydd, blir det nödvändigt att skapa möjligheter till dialog mellan förhandlare och ett brett spektrum av intressenter. Det är därför båda sidor har infört nya sätt att engagera civilsamhället i processen att utveckla mål för förhandlingarna. Mark F. Brzezinski, USAs ambassadör i Sverige, i Dagens Industri den 9 november 2013 Dessutom innebär även en liten tullsänkning en hel del med tanke på de enormt stora handelsflöden som går över Atlanten. En stor del av handeln består av priskänsliga insatsvaror och många av dessa ingår i omfattande produktionskedjor där tullar adderas vid varje gränsövergång. Varje år betalar europeiska företag närmare 100 miljarder kronor i tull i USA, och amerikanska företag betalar motsvarande belopp till EU. Uppskattningar tyder på att cirka 20 procent av de vinster som kan uppstå genom ett ambitiöst TTIP-avtal kan hänföras till sänkta tullar. De stora vinstmöjligheterna ligger inom områden som inte direkt handlar om handelspolitik, till exempel olika former av standardisering samt regleringar kring miljö, säkerhet och hälsa. Företagens kostnader för dessa regelverk kan motsvara tullar på procent. Tanken är inte att sänka kraven inom dessa områden utan att systematiskt gå igenom de olika regelverk som finns i EU och USA för att se hur man kan minska företagens regelbörda. Både EU och USA har höga ambitioner inom miljö, säkerhet, hälsa och andra samhällsområden. Men regelverken och deras tillämpning har ofta utvecklats oberoende av varandra. Därigenom har det etablerats skilda krav i EU och USA, även om kravnivåerna är likvärdiga. Motorfordon kan ha tusentals komponenter från hundratals leverantörer i dussintals länder. Här finns olikheter i standarder och testprocedurer mellan länder. EU och USA har olika men liknande säkerhetskrav när det till exempel gäller ljus, dörrlås, bromsar, styrning, säten, bilbälten och elstyrda fönster. 46 Transatlantic Trade and Investment Partnership

47 Ett exempel gäller en amerikansk tillverkare av lätta lastbilar som ville sälja en särskild modell i Europa. Detta krävde 100 unika delar, 42 miljoner dollar i design och utveckling och 33 nya tester av fordonssystem utan att detta gav några skillnader i fordonets prestanda vad gäller säkerhet eller miljö. Ett annat exempel är att företag som importerar acetyl till USA, ett ämne som ingår i aspirin och paracetamol, måste hantera fyra likartade regleringar från fem olika myndigheter som ofta brister i inre samordning och kommunikation. Detta orsakar förseningar för var tredje leverans. Inom företagstjänster finns rader av handelshinder, exempelvis vilka krav som ställs på arkitekter, ingenjörer och andra yrkesgrupper för att de ska få arbeta i ett land. Det finns flera praktiska svårigheter med att reformera regelverken. Ett problem är att dessa regler inte har tillkommit i handelspolitiskt syfte och att de administreras av myndigheter som har helt andra mål än handelspolitiska, till exempel livsmedelssäkerhet eller trafiksäkerhet. Problemen blir inte mindre av att bestämmelserna inom vissa områden fastställs av EUs 28 medlemsstater och USAs 50 delstater var för sig. Här måste man gå igenom område för område. En möjlighet, där kravnivåerna i EU och USA bedöms som tämligen likvärdiga, är att tillämpa ömsesidigt erkännande: En produkt som är godkänd enligt EUs regelverk blir automatiskt godkänd även i USA och vice versa. Ännu bättre är naturligtvis om man, då nya regelverk ska utvecklas eller befintliga regelverk uppdateras, arbetar gemensamt i EU och USA med regelverkens utformning. Näringslivet ser helst att förhandlingarna snabbt betar av frågor där det råder samsyn och lägger krut på att få till ett ömsesidigt erkännande och på sikt harmonisering av tekniska regler för till exempel läkemedel, elektroniska produkter och bilar. Det är där de stora vinsterna för före tagen finns att hämta. Hans Stråberg, f.d. vd i Electrolux och nu styrelseledamot i Investor. Han leder den europeiska delen av Transatlantic Business Dialogue (TABD), en sammanslutning av flera storföretag på ömse sidor Atlanten som har en central roll i arbetet med TTIP. Transatlantic Trade and Investment Partnership 47

48 Det gäller att bryta ner den silomentalitet som präglar de olika regelmyndigheterna; de beaktar ofta bara de direkta effekter som berör myndighetens eget ansvarsområde, inte de indirekta effekterna för den internationella handeln. Särskilt viktigt är att analysera effekterna på internationella produktionskedjor. Det är viktigt att detta reformarbete inte betraktas som en kamp mellan europeiska och amerikanska regelverk eller myndigheter, utan som en ömsesidig process där man kan utbyta erfarenheter och lära av varandra för att hitta lösningar som är bäst för alla parter. Både myndigheter (skattebetalare), företag och konsumenter kan på så sätt besparas onödiga kostnader. Man bör ha i åtanke att det inom EU och i många enskilda länder, däribland Sverige, bedrivs egna regelförenklingsarbeten i syfte att minska företgens regelbörda. Förenklingar och harmoniseringar i regelverken kan därför ha positiva effekter både för internationell handel, handeln inom EU och för inrikeshandeln. Vinster av TTIP Det har gjorts flera försök att beräkna de ekonomiska effekterna av ett TTIP-avtal. Resultaten varierar en hel del, dels beroende på vilka antaganden man gör om avtalets utformning, dels på skillnader i de ekonomiska analysmodellerna. Tendenserna är dock desamma i alla analyser: ökad handel, ökat ekonomiskt välstånd, fler jobb och lägre arbetslöshet, både i EU och USA. En bedömning från OECD ger vid handen att en genomgripande regelreformering skulle kunna öka BNP per capita med över 3 procent i EU och USA. Kommerskollegium Kommerskollegium presenterade 2012 en analys av de potentiella effekterna för Sverige av ett TTIP-avtal. Där presenterades två scenarier som byggde på att alla tullar mellan EU och USA avskaffades. Skillnaderna mellan scenarierna låg i olika nivåer vad gällde övriga handelshinder, 25 respektive 50 procent reducering av dessa hinder. I det begränsade scenariot skulle handeln mellan EU och USA öka med 20 procent i bägge riktningar. Den svenska exporten till USA skulle öka med 17 procent och importen med 15 procent. I det mer ambitiösa scenariot skulle handelseffekten bli ungefär dubbelt så stor. 48 Transatlantic Trade and Investment Partnership

49 I de två scenarierna skulle Sveriges BNP öka med 0,1 respektive 0,2 procent medan effekterna i EU som helhet skulle bli marginellt högre och i USA klart högre (0,2 respektive 0,5 procent). En bransch som bidrar starkt till denna effekt är företagstjänster som utgör en stor del av handeln i bägge riktningar mellan Sverige och USA. Eftersom denna sektor har stor betydelse som leverantör till många andra branscher och genererar många högkvalificerade arbeten kan TTIP skapa viktiga dynamiska effekter som inte fångas upp i Kommerskollegiums studie. Center for Economic Policy Research Den brittiska tankesmedjan Center for Economic Policy Research (CEPR) presenterade 2013 en analys av ett TTIP-avtal. Det ena scenariot byggde på att 98 procent av tullarna och 10 procent av regelkostnaderna försvann. Det ena scenariot byggde på att 100 procent av tullarna och 25 procent av regelkostnaderna försvann. CEPR fann att i det mer ambitiösa scenariot ökade BNP inom EU med 0,5 procent, vilket innebär 545 euro för ett genomsnittshushåll på fyra personer. En familj i USA skulle tjäna 655 euro. Även effekterna för övriga världen blir positiva genom dynamiska spridningseffekter, bland annat i form av ökad export till EU och USA. Sammantaget skulle EUs BNP öka med 120 miljarder euro, USAs med 95 miljarder och BNP för resten av världen med 100 miljarder euro. De sektorer som TTIP skulle ha störst effekter på var läkemedel, jordbruk och finansiella tjänster. Uppskattningsvis skulle 0,2 0,5 procent av arbetskraften inom EU på sikt behöva byta jobb för att handelsvinsterna skulle få full effekt. Invändningar mot TTIP Svagare skydd för hälsa, miljö och säkerhet? Det har väckts farhågor om att TTIP kommer att leda till försämrat skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Men EUs förhandlingsmandat säger tydligt att detta inte kommer i fråga. Både EU och USA har höga ambitioner inom miljö, säkerhet, hälsa och andra samhällsområden. Avsikten är inte att sänka kraven inom dessa områden utan att systematiskt gå igenom de olika regelverk som finns i EU och USA för att se hur man kan minska företagens regelbörda genom bättre samordning av regelverken och dess tillämpningar. Transatlantic Trade and Investment Partnership 49

50 Inom läkemedelsområdet har det under senare år bedrivits ett samarbete mellan EU och USA som har minskat onödigt dubbelarbete vid godkännande av läkemedel. Kostnaderna har sänkts kraftigt. Samtidigt har den höga konsumentskyddsnivån upprätthållits eller till och med förstärkts. TTIP kommer inte att sätta den nationella lagstiftningen eller EU-lagstiftningen ur spel. Den grundläggande lagstiftning som exempelvis finns för skydd av hälsa, miljö och säkerhet påverkas inte av förhandlingarna. Detta betyder bland annat att EUs bestämmelser om genmodifierade grödor och hormonbehandlat kött inte berörs av TTIP. Försämringar i arbetsmiljö eller arbetsrätt? De svenska fackföreningarna LO, SACO och TCO har ställt sig bakom strävandena att uppnå ett TTIP-avtal. Men de säger samtidigt att det inte får leda till ett utnyttjande av människor genom en konkurrens byggd på ojusta anställningsvillkor. Fackens bestämda uppfattning är att TTIP måste vila på respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Enligt EUs förhandlingsdirektiv ska TTIP inte medföra sänkta nivåer för nationell lagstiftning om skydd för arbetstagare och arbetsmiljö. Mandatet säger också att avtalet bör säkra att lagar och andra författningar inom EU och i medlemsländerna om arbetsvillkor ska gälla. Man bör notera att Sverige genom medlemskapet i EU deltar i en mycket omfattande ekonomisk integration tillsammans med länder som har olika förhållanden vad gäller avtal och lagstiftning på arbetsmarknaden utan att detta hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Systemet med skydd av företagsinvesteringar inkräktas på ländernas demokratiska institutioner? En av de hetaste debatterna om TTIP gäller skyddet för gränsöverskridande företagsinvesteringar, så kallar Investor-State Dispute Settlement (ISDS). Dessa bestämmelser ger företag möjligheter att stämma ett land som de anser har brutit mot handelsavtalets regler. Bestämmelserna reglerar att sådana tvister ska lösas i särskild ordning eftersom de lokala domstolarna kan vara partiska eller sakna mandat att hantera sådana tvister. Bakgrunden till dessa bestämmelser är att det i WTO-systemet inte finns tvistlösningsmekanismer då det gäller företagsinvesteringar, vilket det finns för handelstvister. Därför har detta problem reglerats i bilaterala eller regionala avtal. 50 Transatlantic Trade and Investment Partnership

51 EU-länderna har sammantaget ISDS-bestämmelser i handelsavtal. Sverige har i dag sådana klausuler i det 60-tal avtal vi har tecknat, med huvudsakligen utvecklingsländer. Nio av de nyaste EU-medlemmarna har ISDS-avtal med USA som ingicks före inträdet i EU. Detta har inte skapat några problem för medlemsländerna att anpassa sig till EUs regelverk. Det har heller inte lett till några tvister med amerikanska företag. Enligt förhandlingsmandatet ska EU i TTIP-förhandlingarna eftersträva högsta möjliga skydd för europeiska investerare i USA. Om, och i så fall hur, ISDS-bestämmelser kommer att finnas med i TTIP-avtalet är ännu inte bestämt. EU arbetar för att sådana bestämmelser i så fall ska få en utformning som inte inkräktar på de ingående staternas demokratiska funktioner. Vi är överens om att en ökad handel mellan EU och USA är bra för svensk ekonomi och för våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig struktur omvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft. Men det får inte leda till ett utnyttjande av människor genom en konkurrens byggd på ojusta anställningsvillkor. --- Ett bra TTIP-avtal har potential inte bara att öka välståndet i USA och EU. Det kan också bidra till att förbättra andra avtal som är på gång, inte minst ett kommande avtal mellan EU och Kina. --- Ett bra avtal med USA stärker långsiktigt både näringslivet och arbetstagarna. Det är väl värt att stå enade bakom en sådan utveckling! LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, TCO-ordföranden Eva Nordmark och SACO-ordföranden Göran Arrius i Dagens Industri den 18 februari Transatlantic Trade and Investment Partnership 51

52 Det finns brister i en del avtals ISDS-klausuler vad gäller tranparens, demokratiskt självbestämmande och uppförandekoder för multinationella företag. EU-medlemmarna och USA har väl utvecklade demokratiska system. En ambition med TTIP är att här kunna skapa ett regelverk för ISDS som kan bli en förebild för andra avtal. Påverkan på miljö och klimat? De beräkningar som har gjorts tyder på att TTIPs effekter vad gäller koldioxidutsläpp och hållbar resursförbrukning är begränsade. EU-kommissionen har dock beslutat att noga studera hur TTIP kan påverka frågan om hållbar utveckling. Arbetet kommer att göras av oberoende experter som ska samråda med intressenter och representanter för civilsamhället i både EU och USA. Eftersom hoten mot en hållbar utveckling bäst kan mötas genom ny och miljövänligare teknik, så kan eventuellt negativa miljöeffekter av TTIP till stor del uppvägas av att den ökade ekonomiska integrationen mellan EU och USA leder till en snabbare utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Dessutom leder en bättre samordning av standarder och regelverk till ett effektivare resursutnyttjande, vilket också bidrar till en mer hållbar utveckling. Onödigt hemlighetsmakeri? En del kritiker av TTIP hävdar att förhandlingarna kännetecknas av alltför mycket hemlighetsmakeri. Förhandlingar kan aldrig äga rum under fullständig öppenhet. Detta gäller inom partier och riksdagsutskott, liksom på arbetsmarknaden och inom andra samhällsområden. Givet denna restriktion präglas TTIP-förhandlingarna av en relativt stor öppenhet. Parterna har redovisat sina utgångspunkter för förhandlingarna och fortlöpande kommer rapporter från överläggningarna. EU-kommissionen stävar efter att föra en dialog med olika organisationer och intressegrupper under förhandlingsarbetet. När ett färdigförhandlat avtal föreligger måste det godkännas av Europaparlamentet, rådet (som består av regeringarna i de 28 EU-länderna) samt av den amerikanska kongressen. 52 Transatlantic Trade and Investment Partnership

53 Anders Johnson är skriftställare med inriktning på näringslivshistoria. Han har bland annat författat Globaliseringens tre vågor Sveriges internationalisering under 150 år (Globaliseringsrådet 2008) och Från Absolut till Zorn 101 historiska band mellan Sverige och USA (Centrum för Näringslivshistoria 2013). Johnson fick 2009 Studieförbundet Vuxenskolans Sokratespris för folkbildande insatser inom svensk industrihistoria fick han Svenskt Näringslivs pris till Curt Nicolins minne för skrift ställeri kring svensk näringslivshistoria. 53

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC Québec: Din nya affärsdestination Några skäl till varför du ska välja just Québec: Innovation och kreativitet Stockholm Kompetent arbetskraft Los Angeles Chicago

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION NÅGRA SKÄL TILL VARFÖR DU SKA VÄLJA JUST QUÉBEC: INNOVATION OCH KREATIVITET Stockholm KOMPETENT ARBETSKRAFT London Québec City

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN. Per Sjönell. Svenska företag i och handel med Schweiz

Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN. Per Sjönell. Svenska företag i och handel med Schweiz Telemeddelande Sid. 1(5) 2012-11-07 BERN Per Sjönell Svenska företag i och handel med Schweiz Sverige och Schweiz har ett i huvudsak väl fungerande ekonomiskt utbyte där multinationella företag och basindustri

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

EUs inre marknad segrar och utmaningar

EUs inre marknad segrar och utmaningar EUs inre marknad segrar och utmaningar EUs inre marknad världens största ekonomi Världens största ekonomi är varken Kina eller USA, utan EUs inre marknad. 20 år efter startskottet för den europeiska inre

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011

Presentation 9 februari. Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Presentation 9 februari Bokslutskommuniké Januari - December 2011 Detta är New Wave Group New Wave Group är ett tillväxtbolag. Vi skapar, förvärvar och utvecklar varumärken och produkter för profil och

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Enkät om handelshinder vid handel med USA

Enkät om handelshinder vid handel med USA Enkät om handelshinder vid handel med USA Frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) har pågått sedan i juli förra året. TTIPförhandlingarna

Läs mer

Visste du att New Wave

Visste du att New Wave Presentation av Visste du att New Wave är det enda svenska börsbolag som har ökat i både omsättning och resultat 16 år i rad? är det svenska bolag som har ökat snabbast i Europa då det gäller arbetstillfällen?

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer