DIN TRYGGHET - egna åtgärder för säkerhet till vardags och vid kris

Transkript

1 DIN TRYGGHET - egna åtgärder för säkerhet till vardags och vid kris Civilförsvarsförbundets självskyddskoncept

2 Förord Säkerheten och tryggheten i samhället är en produkt av alla aktörer, medvetna likaväl som omedvetna. Aktörerna är de offentliga samhällsorganen, de privata förtagen och inte minst alla människor som bor eller vistas i Sverige. Det är vad dessa var för sig och i sammanhanget av varandra gör som är avgörande för resultatet. Det är endast ett offentligt åtagande som befriar andra än barn från ansvar. Civilförsvarsförbundets engagemang har sin grund i att frågor om skydd och säkerhet är en del av samhällets välfärdsfrågor. För att på bästa möjliga sätt kunna möta de välfärdsutmaningar som Sverige står inför behöver hela samhällets resurser tas till vara i den bästa av kombinationer. I sin mission fokuserar Civilförsvarsförbundet på de enskilda människorna i samhället. Det är en utmaning i tre steg att skapa det medborgerliga engagemang som är en förutsättning för säkerhet och trygghet. För det första gäller det att nå den enskilda människan. Det faktum att utsatta människor är kraftigt överrepresenterade bland offren för allvarliga olyckor gör denna utmaning än större. Kampanjer är många gånger en trubbig och förhållandevis dyr metod. Personliga möten har en helt annan effekt för att verkligen nå fram. Det gäller därför att finnas där människorna finns och att möta dessa på deras villkor. Civilförsvarsförbundet utgår i sin verksamhet från en helhetssyn på hot och risker. En helhetssyn är vad den enskilde själv måste ha för att resultatet ska bli så bra som möjligt. För det andra är det nödvändigt att den enskilda människan berörs av kommunikationen, som bör ske i dialogform. Civilförsvarsförbundet vill skapa riskmedvetenhet och ta vara på den enskildes egna resurser. Vi vill däremot inte skrämmas och vi vill inte heller förmana. Med utgångspunkt i riskmedvetandet vill Civilförsvarsförbundet bidra till att hushållen gör sin egen risk- och sårbarhetsanalys, dvs. tänker igenom vilka hot och risker som är mest relevanta för dem utifrån den egna situationen. För det tredje gäller det att den enskilde själv agerar utifrån slutsatserna i sin risk- och sårbarhetsanalys genom att gå från insikt till handling. Civilförsvarsförbundet motto är Civilförsvarsförbundet gör det lätt att göra rätt. Med detta menar vi att säkerhets- och trygghetsaspekterna måste vara lätta och möjliga att integrera i den egna vardagen. När många människor drar sitt strå till stacken får den ackumulerade effekten stor betydelse. Civilförsvarsförbundet presenterar här självskyddskonceptet Din trygghet egna åtgärder för säkerhet till vardags och vid kris. Solna 22 december 2011 Anders M. Johansson Generalsekreterare Jan Alsander Utbildningschef Ulrika Hammargård Utbildningskonsulent 2

3 Civilförsvarsförbundets självskyddskoncept: Din trygghet egna åtgärder för Förord 2 Tillbakablick åren 2009 till 2011, vårt nätverk 4 Vårt koncept 5 Grundläggande målsättning 6 Kurserna - en presentation 6 grupper 7 Resurser för genomförande/instruktörer 11 Kursplaner 13 Kostnader 20 Kontaktuppgifter 21 3

4 Tillbakablick åren Civilförsvarsförbundet har under den gångna perioden utfört timmar självskydd, när en månad återstår av perioden. Totalt har vi mött deltagare varav med annat modersmål än svenska. Endast några procent av deltagarna är medlemmar i Civilförsvarsförbundet. I samarbete med MSB har vi deltagit i kampanjdagen Peppar, peppar. Vi deltog även i SOS Alarms 112-dag 2011 där Civilförsvarsförbundets lokalföreningar delade ut av framtagna 112-kort till allmänheten, vilket är drygt 40 procent av samtliga. Inom ramen för vår föreningsverksamhet har vi även på andra sätt engagerat oss i aktiviteter för att främja den enskildes engagemang för säkerhet och trygghet. Civilförsvarsförbundet har ett omfattande nätverk och i det nätverket ingår det offentliga Sverige, där vi har upparbetade kontakter med en rad olika aktörer som statliga myndigheter, kommuner och landsting och inte minst idéburna organisationer som Hela Sverige ska leva, Forum för frivilligt socialt arbete, Svenska Första Hjälpen Rådet, som Civilförsvarsförbundet var med om att bilda, samt Svenska HLR rådet. Civilförsvarsförbundet har deltagit i Migrationsverkets standardiseringsarbete för att ta fram standarder för brandskydd för asylsökande och nyanlända i anläggningsboenden. Det är ett arbete som tagit cirka 2 år att genomföra. Parallellt med detta har vi även deltagit i Migrationsverkets arbete att brandskyddsinformation samt annan information på temat säkerhet och integration till boende i anläggningsboenden och eget boende. Det har hittills resulterat i ett försök på fyra anläggningsboenden, där man nu visar en informationsfilm om 112 samt brandvarnare. Dessutom sitter affischer med anvisningar för åtgärder vid brand och en bildserie på varje lägenhetsdörr. Civilförsvarsförbundet är även en av de 20 som ingår i European Voluntary Civil Protection Forum, EVCPF, vars syfte bland annat är att sprida kunskap och inspiration om hur idéburna organisationer kan bidra till allmänhetens egna säkerhetsåtgärder. EVCPF arbetar dessutom med att stödja utvecklingen av frivilliga förstärkningsresurser. Civilförsvarsförbundet är en av initiativtagarna till EVCPF och förbundets generalsekreterare ingår i dess styrelse. Vi följer regelbundet den forskning som finns inom de områden som berör självskyddet, till exempel den som Risk and Crisis Research Center, RCR, vid Mittuniversitet publicerar. Vi har även tagit del av MSB:s utvärdering av självskyddsverksamheten som utfördes av företaget Markör och där 90 procent av de tillfrågade anger att förmågan hos Civilförsvarsförbundets instruktörer att förmedla kunskap är 4 eller högre på en femgradig skala. 93 procent bedömer instruktörens kompetens till 4 eller högre på samma skala. 4

5 Vårt koncept Den enskilde människans engagemang är grunden för den förmåga som varje samhälle behöver för att fungera optimalt. Civilförsvarsförbundets utvecklade självskyddskoncept Din trygghet egna åtgärder för har stor flexibilitet, är tillgängligt över hela landet och anpassas av instruktören till relevant olycks- och skadestatistik och aktuell målgrupp. Utgångspunkten för kurserna är människans psykiska och fysiska grundbehov för att överleva och den enskilda människans möjligheter att själv tillgodose dessa. Behoven av mat, vätska, värme, sömn och information är grundförutsättningar för överlevnad och lika viktiga för alla människor. Behoven måste kunna tillfredsställas under skiftande förhållanden. Det är alltså samma behov som ska tillfredställas oavsett om det gäller barn eller vuxna, om det är kallt eller varmt och så vidare. Därför kan vårt koncept användas till alla tänkbara målgrupper och för olika situationer efter anpassning till de förutsättningar som gäller. Kunskap om hur brister i dessa behov påverkar oss människor ger deltagarna förståelse och förutsättningar för att själva kunna förebygga skador, olyckor och annan utsatthet. Kurserna är till viss del målstyrda och instruktören ansvarar för att de utformas så att målen nås. Det pedagogiska förhållningssättet bygger på upplevelsebaserat lärande och ger deltagarna möjlighet att medverka aktivt. HLR Utomhus Personskador Krisberedskap Grundbehoven 5

6 Grundläggande målsättning Kurserna ger den enskilde ökade kunskaper om olycks- och skadebilden i samhället, ett medvetet och personligt förhållningssätt till risker med ökad riskmedvetenhet och kunskap att värdera risker för att själv kunna ta ansvar för och hantera sin egen säkerhet, kunskaper om hur skador på människor, egendom och miljö kan förebyggas, avhjälpas eller lindras, kunskap och förmåga att själv hantera situationer som kan uppstå, från vardagsolyckor till en en kris. Instruktören ansvarar för att göra lokala anknytningar genom att använda sig av den statistik som finns redovisad per kommun. Genom värderingsövningar som syftar till att öka den enskildes riskmedvetenhet och förmåga att värdera risker, skapas aktivitet och deltagande i gruppen. Det ger också en god grund för fortsatta diskussioner och möjlighet att stärka deltagarnas riskmedvetenhet. Fakta och praktiska övningar ger deltagarna stöd och motiv för att förebygga vanliga olycksrisker och visar på hur de på olika sätt kan avhjälpa eller åtminstone minska skador på människor, egendom och miljö. Utöver Vår sårbarhet kan deltagarna, efter gruppens önskemål, välja att utöka kursen med mellan en och sju timmar. De väljer då bland de fördjupningsmöjligheter som vårt koncept inrymmer. Det ökar flexibiliteten och ger möjlighet att anpassa kursen till deltagarnas behov och möjligheter. Samtidigt får deltagarna fördjupade kunskaper inom självvalda delar, vilket i sig ökar motivationen för lärande och ger ökad riskmedvetenhet. Det slutliga valet av innehåll avgörs av deltagarna men Vår sårbarhet med grundbehoven, utanförskap och olycksfalls- och skadestatistik anpassad till målgruppen, tas alltid upp med alla kursdeltagare. Kurserna en presentation Utgångspunkten är att kurserna och deras innehåll är indelat in i förebyggande och avhjälpande åtgärder. Det kan dock vara värt att notera att det på vissa punkter är mycket svårt att dra en helt skarp gräns mellan de båda blocken. På vissa punkter är det oundvikligt att innehållet i de respektive blocken glider in i varandra. Kurserna för vuxna och unga inleds normalt med avsnittet Vår sårbarhet. et och metodiken anpassas till den aktuella målgruppen och anknyter till efterföljande inriktningar. Vår sårbarhet tar upp aktuell olycks- och skadestatistik för att göra deltagarna medvetna om de vanligaste olycksriskerna och skadorna. Människans grundbehov för överlevnad och välbefinnande belyses och sätts in i ett sammanhang, som tydliggör betydelsen av att grundbehoven alltid kan tillfredsställas, oavsett miljöer och sammanhang. En företeelse som påverkar grundbehoven, och som tydliggörs, är hur ett utanförskap kan inverka negativt på säkerheten och tryggheten både för den enskilde individen och för samhället. Genom att sätta in utanförskapet i ett sammanhang, med grundbehoven som bas, ges stora möjligheter att på ett pedagogiskt sätt förklara när, var och hur utanförskap uppstår och att alla människor kan bidra till att minska det. 6 En självskyddskurs för vuxna och unga genomförd av Civilförsvarsförbundet kan omfatta mellan l och 8 timmar och delas upp på 1-3 tillfällen. Många olyckor inträffar under fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteterna är många och skiftande och genomförs både inomhus och utomhus. De aktiviteter som sker inomhus faller i vårt koncept under inriktningen Bostaden och närmiljön med målsättningen att göra inomhusmiljön säkrare generellt - inte bara i samband med specifika aktiviteter. Samma förhållande gäller för fritidsaktiviteter utomhus. De faller i vårt koncept in under inriktningen Utomhus med målsättningen att göra vistelser utomhus säkrare i allmän mening. Det är deltagarna själva som i allmänhet bäst vet vilka risker de utsätter sig för under sina fritidsaktiviteter. Därför är det instruktörens uppgift att fungera som en moderator i detta sammanhang och låta deltagarna synliggöra riskerna och även komma med förslag på åtgärder för att minska dem och vilka kunskaper och förmågor som den enskilde behöver för att själv hantera förhållanden och situationer som kan uppstå. Genom att på detta sätt låta deltagarna arbeta med sina egna kunskaper och erfarenheter som grund kan instruktören möta och utbilda målgrupper utan att ha fackkunskap just inom den aktuella målgruppens fritidsintresse eller - aktivitet. et i kurserna anpassas alltid till målgruppen. Exempelvis kan avsnittet Bostaden och närmiljön anpassas till målgruppen äldre eller till småbarnsföräldrar, med fokus på

7 bostaden och säkerheten i och kring den. Erfarenheten visar att människor är som mest intresserade av att lära sig mer om säkerhet i samband med aktuella händelser som påverkat infrastrukturen eller den personliga säkerheten eller tryggheten. Genom ett flexibelt koncept kan instruktören anknyta till aktuella händelser och på så sätt öka deltagarnas egen motivation att lära sig mer om säkerhet. Vårt koncept skapar alltså förutsättningar för säkrare fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus genom att ge deltagarna en ökad riskmedvetenhet, kunskaper och förmågor som både är generella och specifika för ökad säkerhet i aktiviteter inom- och utomhus. grupper Din trygghet egna åtgärder för säkerhet till vardags och vid kris vänder sig i valda delar till vuxna och unga och till barn. Olika kursplaner finns för de olika kategorierna. Våra instruktörer anpassar utbildningen till den aktuella målgruppen. När det gäller barns säkerhet är det vuxna i barnets omgivning som har störst möjlighet att påverka den. Därför erbjuder vi vuxna i barns närhet en målgruppsanpassad utbildning med målet att den vuxne ska kunna göra barnens tillvaro tryggare och säkrare. Efter lång erfarenhet av att under flera decennier även involverat barnen i säkerhetstänkandet och lärt ut förebyggande säkerhetstänkande till barn, vet vi att barn efter sin förmåga kan och bör engageras i samhällets säkerhetsbefrämjande verksamheter. Därför vänder vi oss även direkt till barn från fyra år och uppåt. På så sätt grundlägger man tidigt en riskmedvetenhet och ett säkerhetstänkande även hos barnen själva. Det skapar tidigt en positiv attityd hos barnet till frågor om risk och säkerhet, vilket ger ett värde både för barnet själv och för samhället. Attityder är svåra att ändra när man blir äldre. Barnen har även en förmåga till opinionsbildning då de kan medverka till att vuxnas medvetenhet stärks. Styrning mot av MSB prioriterade områden Civilförsvarsförbundets koncept täcker hela det spektrum som finns med i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps underlag för ansökningar om självskyddsverksamhet. Oavsett vilka val deltagarna gör svarar dessa mot de behov som myndigheten identifierat som angelägna att arbeta med. Civilförsvarsförbundet utgår i denna ansökan från den prioritering av områden som MSB angett. Den enskildes brandskydd Allmänna frågor med koppling till brand tas upp under vår sårbarhet under riskmedvetenhet och skadestatistik. Mer specifika 7 brandfrågor belyses under delmomentet Brand för målgrupperna ungdomar och vuxna. För målgruppen barn tas frågor om brand upp under kurserna Kattis & Roffe och Hembert. Sedan flera år tillbaka har Civilförsvarsförbundet ett utbyggt samarbete med anordnare av SFI-utbildningar. Instruktören anpassar i samarbete med personalen innehåll och metoder till denna målgrupp. Genom att erbjuda kurserna i ett sammanhang kan våra kurser bidra till att kursdeltagarna, förutom kärnkunskapen, lär sig mer om det svenska samhället liksom att de får träning i det svenska språket. Det fickminne som alla deltagare får efter slutförd kurs är på enkel svenska och innehåller instruktiva bilder. Fickminnet kompletteras med en ordlista till deltagarna där de svenska orden finns översatta till de flesta förekommande invandrarspråken i Sverige. Det är en modell som tagits fram tillsammans med SFI för att samtidigt träna deltagarna i det svenska språket och i de ord som ofta förekommer i samband med krishantering. Äldresäkerhet Man blir en säkrare senior genom att gå kurserna i vårt självskyddskoncept. Kurserna som erbjuds äldre är anpassas till åldersgruppen, både till innehåll och metoder, och marknadsförs under namnet Säkrare seniorer. Samma mål gäller för Säkrare seniorer som för övriga målgrupper och kurser inom konceptet. Barns och ungas säkerhet Eftersom drunkning i åldersgruppen 0 6 år oftast orsakas av brister i tillsynen består en viktig del i det drunkningsförebyggande arbetet av att medvetandegöra föräldrar och andra vuxna i barnens närhet om de drunkningsrisker som kan förekomma i hemmet och i närmiljön. Drunkningsförebyggande moment finns med i kurserna Bostaden och närmiljön, Utomhus, Kattis & Roffe och Hitta Vilse. Säkrare barn och föräldrar En särskild målgruppsanpassning finns för småbarnsföräldrar med barn i åldrarna 0 3 år under namnet Tryggare barn och föräldrar. På samma sätt som med målgruppsanpassningen Säkrare seniorer till äldre anpassas här vårt koncept till småbarnsföräldrars behov. Genom att gå kurserna i vårt koncept blir småbarnsföräldrar och deras barn tryggare barn och föräldrar. Samma mål gäller för Tryggare barn och föräldrar som för övriga målgrupper och kurser inom konceptet. De osårbara, år En del ungdomar i målgruppen kan nås av våra självskyddskur-

8 ser genom föreningslivet. En stor andel ungdomar är inte aktiva i någon förening och är därför svåra att nå med kurser. Ett sätt att nå dessa ungdomar med självskyddsinformation är att anordna aktiviteter i sammanhang där det samlas ungdomar. Det kan vara på fritidsgårdar, shoppingcentra och i skolan. För att nå dessa ungdomar som sällan deltar i organiserade föreningsaktiviteter har vi tagit fram ett koncept med ungdomar som vidareinformatörer. Vi planerar att under åren utbilda 75 ungdomar till vidareinformatörer. Totalt under perioden beräknas dessa nå ungdomar med självskyddsinformation. Vidareinformatörerna får ett undervisningsmaterial som består av statistik, diskussionsfrågor, värderingsövningar och faktaunderlag för festivalsäkerhet. Genom att utgå från festivalsäkerhet kan vidareinformatörerna förmedla tillämpliga delar av vårt självskyddskoncept till målgruppen. Den enskildes förmåga att hantera olyckor och kriser Civilförsvarsdförbundets självskyddskoncept Din trygghet egna åtgärder till vardags och vid kris berör hela hotskalan från vardagsolyckor till förhållande vid kriser och katastrofer. Det ger den enskilde verktyg att själv förbereda sig inför konsekvenserna av allvarliga händelser i samhället och att kunna hantera egna förhållanden vid sådana störningar och händelser. Inom konceptet är det kurserna Hembert och Krisberedskap som på ett direkt sätt tar upp dessa förhållanden men detta belyses också till delar även under de andra kurserna. Social oro Civilförsvarsförbundets uppfattning är att det finns ett starkt samband mellan social oro och social otrygghet. Därför är det nödvändigt att arbeta med inriktningen att minska den sociala otryggheten för att komma till rätta med den sociala oron. För att öka den sociala tryggheten och därmed förbättra integrationen måste åtgärderna vara trovärdiga sett ur de utsatta människornas perspektiv. Det handlar om att skapa ömsesidig förståelse och respekt som en grund för den tillit till varandra som måste skapas. Civilförsvarsförbundet bedömer att det handlar om ett långsiktigt arbete, där ingen kan göra allt men alla kan göra något. Civilförsvarsförbundet vill i sitt bidrag till integrationen så långt som möjligt använda befintliga plattformar och medverka till ökad samordning bland de lokala aktörerna. Civilförsvarsförbundet vill även bidra till ökad kunskap inom området. Civilförsvarsförbundet anordnar sedan flera år självskyddskurser för hela befolkningsstrukturen. Förbundet arbetar som en del av denna verksamhet exempelvis med SFI och socialt utsatta grupper i samhället. Vår egen uppfattning är att Civilförsvarsförbundets verksamhet i denna och andra delar bidrar till att stärka gemenskapen mellan människor både till vardags och vid kris. Vår strävan till att bidra till ökad integration är både spännande, utmanande och inte minst viktig för hela samhället. Civilförsvarsförbundet har sedan tidigare påbörjat insatser som syftar till ökad integration av invandrare. Sådana görs i Stockholm, Göteborg och Örebro. Förbundet är även berett att påbörja en satsning med utgångspunkt i Skåne, i första hand delar av Malmö. Stockholm Genom samarbetet med Tensta Community Center (TCC) inom Stockholm stad har vi påbörjat byggnaden av upp en ungdomsverksamhet, där vi hittills genomfört lägerverksamhet vid tre tillfällen under år Vi har tillsammans med TCC tagit fram en ledarutbildning för ungdomar som vill gå vidare som ungdomsledare. Verksamheten har lett till att ungdomar med olika etnisk bakgrund tillsammans tar del av Civilförsvarsförbundets verksamhetsutbud. Civilförsvarsförbundet anlitar numera medarbetare från TCC som coacher i Civilförsvarsförbundets ungdomsverksamhet. Göteborg Sedan några år tillbaka arbetar Civilförsvarsförbundet med riktade insatser till Göteborgs nordöstra stadsdelar. Ett nätverk har byggts upp som är användbart i ett fortsatt arbete för bättre integration och därmed minskat utanförskap och sammanhängande social oro. Örebro På liknande sätt som i Göteborg, men sedan en kortare tid, pågår ett liknande förtroendeskapande arbete i Örebro inom en stadsdel som mer än någon annan har många människor med dålig anknytning till samhället. Skåne/Malmö Den omarbetade och utvidgade delen av självskyddskomponenten Vår sårbarhet kommer att bygga på en faktabaserad grund som utgår från tillgängliga forskningsresultat. Den fakta som presenteras för deltagarna ska ge möjlighet både till egen reflektion och möjlighet till samtal. Avsnittet kommer däremot inte att ge svar eller lösningar på problemet, som är komplext. sättningen är däremot att öka medvetenheten om konsekvenserna för samhället, om tendensen till ökad social oro och utanförskap inte minskar och integrationen därmed inte förbättras. Avsnittet kommer även att skapa möjlighet för den enskilde att ta eget ansvar för att motverka den sociala oron 8

9 och utanförskapet i samhället. Under utbildningen kommer deltagarna få svara på ett antal enkla frågor för att ökad kunskapen om hur befolkningen själva ser på den sociala oron och utanförskapet. Svarsblanketten kommer att vara anonym. Ämnet kan utökas genom att man inom självskyddskonceptet använder den extra timmen för att fördjupa sig inom området. I inriktningen för social oro och utanförskap anger MSB att man gärna ser en lokal samverkan inom detta prioriterade område. Civilförsvarsförbundet har därför valt att samverka med Länsstyrelsen i Skåne och deras projekt Social oro, med Mattias Larsson som projektledare, samt Malmö Högskola med P O Hallin, som sammanhållande kraft. Malmö Högskola har ett integrationsprojekt som inkluderar Länsstyrelsen i Västra Götaland. Civilförsvarsförbundet kommer att ansvara för utbildningen och informationen mot befolkningen och se till att ett enkelt frågeformulär fylls i och plockas in. Förbundet kommer att vidareutbilda sina instruktörer inom området social oro. Länsstyrelsen i Skåne och Malmö Högskola kommer att tillföra Civilförsvarsförbundet den fakta och historik av de indikatorer och fakta som detta kursavsnitt kommer att bygga på. informerar om utvalda delar i självskyddskonceptet Din trygghet och medverkar med rekrytering av deltagare för att ta del av hela självskyddskonceptet och/eller delta i andra aktiviteter. Vidareinformatörerna är dessutom tänkta att fungera som länkar mellan invånarna och Civilförsvarsförbundet. 3. Event för att etablera kontakter och öka medvetenheten om behovet av ökad säkerhet och trygghet i kombination med den enskildes eget ansvar och möjligheter, anordnas i aktuella stadsdelar i angivna kommuner. Detta görs tillsammans med lokala samarbetsparters. 4. Självskyddskurser och andra aktiviteter genomförs för intresserade invånare där eventen fungerar som rekryteringsbas. 5. Andra lokala arrangemang genomförs i syfte att öka den etniska och sociala mångfalden i Civilförsvarsförbundets lokala föreningsstruktur och liksom i frivilliga resursgrupper, FRG. 6. I det sista steget blir deltagare en del av den mångsidiga verksamhet för ett säkrare samhälle som Civilförsvarsförbundet bedriver, oavsett om detta sker som föreningsaktiviteter och/ eller deltagande i FRG. Länsstyrelsen kommer även att tillhandahålla det frågeformulär som ska besvaras av ett urval av Civilförsvarsförbundets kursdeltagare. Urvalet kommer att styras av länsstyrelsen utifrån vetenskapliga parametrar. Frågeformuläret kommer att återföras till Länsstyrelsen i Skåne för sammanställning och behandling. Syftet med frågeformuläret är att få tillgång en ofilltrerad information om vad befolkningen vet och anser om social oro och utanförskap. Redovisning kommer att lämnas gemensamt av parterna och presenteras för MSB och på ett seminarium. Civilförsvarsförbundets strategi Baserat på hittills gjorda erfarenheter har Civilförsvarsförbundet tagit fram en strategi för hur förbundet vill arbeta för att bidra till en bättre integration och därmed minskning av utanförskap och social oro. Strategin består av flera steg, där slutmålet är en ökad integration av invandrare i Civilförsvarsförbundet och ökad delaktighet av dessa i samhällets krishantering. 1. Allmänhetens medvetenhet om betydelse av utanförskap och därmed sammanhängande sociala oro tas alltid upp som en del av självskyddsavsnittet Vår sårbarhet. Avsnittet kommer att bygga på tillgänglig kunskap. Se vidare kursplanen. 2. Civilförsvarsförbundet utbildar vidareinformatörer som 9 Vidareinformatörer Civilförsvarsförbundet kommer med utgångspunkt från den ovan beskrivna strategin att rekrytera och utbilda cirka 30 vidareinformatörer från olika kulturer och språkgrupper som finns representerade i invandrartäta områden i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Informatörerna får en utbildning, som ger deltagarna den grund de behöver för att kunna agera i sin roll. Utöver detta ska informatörerna medverka som tolkar vid kurser och event. Vidareinformatörerna kommer att utgöra en viktig rekryteringsbas till vår utbildning av självskyddsinstruktörer och andra funktioner i Civilförsvarsförbundet. Genom att tillsammans med vidareinformatörerna anordna event i samband med olika publika aktiviteter kan vi nå målgrupper som redan befinner sig i ett utanförskap eller riskerar att hamna i ett sådant. Eventens innehåll bygger på vårt självskyddskoncept och utformas så att de ger deltagarna viktig säkerhetsinformation samtidigt som de ska fungera som teasers och därmed locka deltagarna till våra kurser och andra aktiviteter. Civilförsvarsförbundet kommer att söka olika finansieringslösningar för att genomföra denna strategi. Det finns, som förbundet ser det, flera vägar som leder fram till målet. Alla dessa behöver användas. Att använda sig av självskyddsverksamheten är ett sätt som Civilförsvarsförbundet med stöd i sin omfat-

10 tande erfarenhet av sådan vill använda sig av. Vi återkommer till detta under Kostnader. Styrning mot målgrupper Civilförsvarsförbundets självskyddskoncept är framtaget för att kunna användas mot alla målgrupper. och metoder måste dock målgruppsanpassas av instruktören. För detta ändamål finns ett faktamaterial för instruktörerna och en metodbank med förslag på hur målgruppsanpassningar kan göras. En viktig del i målgruppsanpassningen är att våra instruktörer omfattar hela innehållet i vårt koncept och att de i en dialog med deltagarna kan utforma kursen efter de behov som identifieras. Detta kan till viss del göras innan kursen genom kontakt med företrädare för målgruppen men även under kursens genomförande. Till sin hjälp har instruktören en metod som innebär att deltagarna själva aktiveras för att tillsammans med instruktören ta fram fakta och lösningar för en ökad säkerhet. På detta sätt gör deltagarna i princip en egen risk och sårbarhetsanalys med tillhörande åtgärdsplan. Hur vi når olika målgrupper Civilförsvarsförbundet arbetar för att nå människor i sammanhang där de samlas naturligt. Det kan vara i föreningslivet, i bostadsområden eller i samband med olika event. Metoden är väl beprövad och Civilförsvarsförbundet har sedan många år ett omfattande nätverk av upparbetade kontakter för detta ändamål. En utmaning är dock att nå är de människor som är oorganiserade eller som inte naturligt finns med i organiserade sammanhang. Dessa grupper kommer vi att försöka nå genom att arrangera event med olika inriktningar. Eventen ska med fördel arrangeras tillsammans med andra lämpliga aktörer t.ex. invandrar- och pensionärsföreningar, barnavårdscentraler och fritidsgårdar. De vidareinformatörer vi ansöker om att få utbilda blir en mycket viktig del i informationen till och rekryteringen av invandrare och ungdomar till självskyddsverksamheten. På twitter följer vi personer som är av intresse för vår verksamhet. Vi delar med oss av information om vad våra föreningar gör för att öka kännedomen om Civilförsvarsförbundet. Vi lyfter även upp andra goda initiativ för att visa på det ideella arbetet och dess påverkan på samhället. YouTube Här lägger vi upp filmer från verksamheten. Sociala medier imorgon med fokus på självskydd Facebook Publicerar mer intressant och roligt material som får medlemmarna att dela materialet vilket sprider Civilförsvarsförbundet verksamhet till en bredare publik som då får upp ögonen för självskydd. Twitter Försöker samla all information som har med självskydd under samma hashtag för att få spridning och igenkänning bland allmänheten. Även informera att man kan ställa frågor om självskyddet direkt till oss på twitter genom att använda den hashtagen. Sedan samlar vi alla frågor och svar på hemsidan, på det sättet kan alla vara delaktiga i självskyddskonceptet, både myndigheter och privatpersoner. På sikt hoppas vi på att man lätt ska kunna hitta material relaterat till självskydd på twitter via ett sökord! * = hashtag är ett ord med en # markering framför. Det visar att ordet är extra viktigt och vad innehållet handlar om. YouTube Skapar korta informationsfilmer med tips och råd från självskyddsutbildningen för att öka intresset för självskyddsutbildningen. Vi når olika målgrupper genom: Sociala medier idag Facebook På Facebook informerar vi våra medlemmar om vad som händer i förbundet och vad som är nytt på hemsidan. Vi tipsar även om bra insatser runt om i Sverige som gjorts av oss och av andra organisationer för att ge föreningsmedlemmarna idéer till aktiviteter Twitter 10 civil.se Nya civil.se blir en perfekt mötesplats för föreningarna att dela med sig av information från deras utbildningar och kurser. Här kan de dela erfarenheter och tankar för att öka kvaliteten och inspirationen på självskyddsutbildningarna över hela landet. Alla andra sätt som vi använder oss av: Föreningar Direktkontakt med föreningsföreträdare Kurser i samband med föreningsaktiviteter

11 Barn 4 14 år Direktkontakt med föreningsföreträdare i föreningar för barn. Kurser i samband med föreningsaktiviteter. Event i samband med aktiviteter där det finns många barn. Till exempel har vi tagit fram ett barnkalaskoncept där barn under festliga former kan ta till sig kunskap på de områden som Hitta Vilse, Kattis & Roffe samt Hembert berör. Unga år Direktkontakt med företrädare för anläggningar där många ungdomar vistas t.ex. fritidsgårdar och idrottsevenemang. Uppsökande verksamhet i bostadsområden för att i första hand rekrytera till event men även till kurser. Småbarnsföräldrar Direktkontakt med föräldravårdscentraler för att anordna kurser i anslutning till centralens verksamhet. Äldre Direktkontakt och samverkan med pensionärsföreningar för att anordna kurser och event. Kontakt har tagits med Riksförbundet pensionärsgemenskap, RPG, Svenska KommunalPensionärernas Förbund, SKPF, Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, Pensionärernas riksorganisation, PRO samt Sveriges Pensionärsförbund, SPF. Samtliga har gett oss positiv respons och är beredda att samverka med Civilförsvarsförbundet. Vår avsikt är att under utveckla dessa kontakter för att kunna erbjuda dem självskyddskonceptet under namnet Säkrare seniorer. Event och mer uppsökande verksamhet för att nå oorganiserade äldre. Funktionsnedsatta Direktkontakt med företrädare för föreningar som organiserar funktionsnedsatta. förväntas finnas t.ex. vid publika arrangemang av olika slag, i köpcentra och kollektivtrafik. En fjärdedel av svenskarna är aldrig med i föreningar och lever utanför föreningslivet. Stora merparten av dem tillhör en grupp som är överrepresenterade i olyckor. Därför hoppas vi även kunna göra en tvärsektoriell förstudie, där vi tar fram en metod för att nå de oorganiserade ute i kommunerna. Vår fördel är att vi inte låter organisatoriska eller administrativa hinder begränsa oss. En självskyddskurs för vuxna och unga genomförd av Civilförsvarsförbundet kan omfatta mellan l - 8 timmar och delas upp på 1-3 tillfällen. Deltagarmaterial Alla vuxna och unga deltagare får ett fickminne som innehåller den grundinformation som ges vid kursen. Barn får ett arbetshäfte med lärande arbetsuppgifter och en föräldrainformation. Deltagare i HLR får ett utbildningsbevis. Seniora deltagare får även kursmaterialet Säkerhet i vardagen tips och råd på äldre dar (MSB) + tillhörande checklista. Hemsidan kompletterar Utöver deltagarmaterialet erbjuder Civilförsvarsförbundet stor möjlighet till ytterligare information och material via förbundets hemsida, Där finns rikligt med självskyddsinformation till den enskilde. Informationen är anpassad till både barn och vuxna innehåller både fakta och interaktiva spel. Flera myndigheter och många av Sveriges kommuner har länkat till den för åtkomst av just sådan information. Vi ser det som en del i vårt förslag till självskyddsuppdrag att utveckla den informationen på vår hemsida. SFI Direktkontakt med företrädare för SFI. Kurser. Invandrare Direktkontakt och samverkan med olika invandrarföreningar för att anordna kurser. Vidareinformatörer som informerar om och rekryterar till event och kurser. Ej organiserade En utmaning är dock att nå de människor som är oorganiserade eller som inte naturligt finns med i organiserade sammanhang. Vi arbetar för att nå dessa i sammanhang där de kan Resurser för genomförande Instruktörer - Organisation för utbildning och stöd Civilförsvarsförbundet har kapacitet att bedriva självskyddsverksamhet i samtliga kommuner. Civilförsvarsförbundet har cirka 200 självskyddsinstruktörer. Det breda kunnandet hos instruktörerna ger förutsättning för helhetsbaserat lärande och förståelse. Instruktören kan genomföra utbildningar inom hela 11

12 det självskyddskoncept som Civilförsvarsförbundet föreslår. Erfarenheten från våra nuvarande självskyddskurser visar att det ofta uppkommer frågor bland kursdeltagarna, som berör andra delar av självskyddsverksamheten än den som för tillfället behandlas. Genom att kunna besvara sådana frågor och koppla dem till det övergripande målet för självskyddsverksamheten totalt, ökar deltagarnas möjligheter till lärande och bidrar till en ökad förståelse och en helhetssyn på riskhantering. Den breda kunskapsbas som Civilförsvarsförbundets instruktörer har gör att de kan anpassa utbildningarna och knyta an till deltagarnas verklighet. Detta kräver inte enbart ämneskunskaper hos instruktörerna utan också förmåga att välja ut, kommunicera, förmedla och skapa förutsättningar för kursdeltagarnas lärande. Instruktörernas utbildning Civilförsvarsförbundets instruktörsutbildning i självskydd omfattar 15 poäng i utomhuspedagogik. Utbildningen är en distansutbildning med femton dagars internat. Under internatdelen ligger tyngdpunkten på olika undervisningsmetoder (didaktik) och praktisk träning i rollen som instruktör. Moment som innehåller rena ämneskunskaper har förlagts till den självstudietid som ingår i utbildningen. Ämneskunskaperna betonas genom att de integreras i instruktörskunskapen och är föremål för didaktiska resonemang och övningslektioner. Våra instruktörer är godkända och kvalitetssäkrade som HLR-instruktörer enligt de anvisningar och riktlinjer som gäller enligt Svenska rådet för hjärt- lungräddning. Utbildningen utvärderas och utvecklas fortlöpande. Lärare, metoder och innehåll kvalitetssäkras genom Linköpings universitet. Ansökan om att få bli instruktör sänds till Civilförsvarsförbundet. Verksamhetsledaren intervjuar de sökande och tar referenser. Som stödinstrument finns en handledning med urvalskriterier och förslag på intervjufrågor. Den slutliga uttagningen görs av utbildningschefen i samråd med verksamhetsledarna, då en prioritering för hela landet görs utifrån de faktiska instruktörsbehoven. Verksamhetsledarna utser senare handledare/mentorer, som har till uppgift att hjälpa de blivande instruktörerna med konsultationer och praktik. Efter slutförd utbildning följs instruktören upp och stöttas av verksamhetsledare och mentorer. Minst vartannat år genomför verksamhetsledaren ett utvecklingssamtal med varje instruktör. Årlig fortbildning Rekrytering, antagning, grundutbildning, uppföljning och kompetensutveckling av instruktörerna följer ett mönster som Civilförsvarsförbundet arbetat efter sedan år De olika delarna har under tiden utvärderats och vid behov kompletterats eller ändrats så att instruktörernas grundutbildning fortlöpande 12 uppdateras mot uppdragsgivarnas efterfrågan. En del i kvalitetssäkringen av instruktörsverksamheten är kravet att instruktörerna måste genomföra minst 20 undervisningstimmar per år för att få behålla sin instruktörsbehörighet. Han/hon ska också delta i de återkommande medarbetarsamtalen. Vidareinformatörer Civilförsvarsförbundet kommer att utbilda informatörer som ska genomföra informationer och aktiviteter inom de av MSB prioriterade områdena Social oro och Barns och ungas säkerhet. Uppföljning Varje kurs rapporteras med datum, plats och instruktörens namn deltagarförteckning med namn, födelseår och adressuppgifter kursens inriktning målgrupp Vidareinformationer och event rapporteras i så stor utsträckning som möjligt enligt samma mönster som för kurser men normalt med undantag för deltagarförteckning. Projekt Under utvecklingsfasen rapporteras projektens status varje kvartal. Därefter enligt överenskommelse med MSB. grupperna redovisas enligt följande: l. Småbarnsföräldrar (barn 0 3 år) år år Funktionsnedsatt 6. Annat modersmål än svenska Kursrapporterna sparas i 7 år. En sammanställning av ovanstående uppgifter redovisas till MSB en gång per månad. I sammanställningen kan utläsas: det totala antalet kurstimmar antal deltagare och deltagarnas fördelning per målgrupp valda avsnitt Samtliga uppgifter redovisas både för landet som helhet och uppdelade per län. Utvärdering Instruktören utvärderar fortlöpande sina egna kurser genom

13 att deltagarna vid slutet av varje kurs ges möjlighet att besvara ett utvärderingsformulär, där deltagarna anger i vilken grad de anser att kursens mål har uppnåtts. Utvärderingarna sammanställs av instruktören, resultatet tas om hand och analyseras och förvaras tillsammans med deltagarförteckningen. Kostnaden för instruktörernas utvärdering ingår i Civilförsvarsförbundets ansökan. För att utvärdera i vilken grad kurserna når de uppställda målen föreslås att en oberoende utvärderare anlitas. Utvärdering föreslås göras en gång per avtalsperiod. Kostnaden för denna utvärdering ingår inte i Civilförsvarsförbundets ansökan. Kursplaner Vuxna och unga Detta är den del av Civilförsvarsförbundets självskyddskoncept som vanligtvis finns med i all självskyddsverksamhet för vuxna och unga, oavsett vilken fördjupning i övrigt som genomförs. et är anpassat till den olycks- och skadestatistik som redovisas av MSB och ger en god grund för att den enskilde ska uppnå den övergripande målsättning som finns angiven för vårt självskyddskoncept. En viktig del i avsnittet är värderingsövningar, som tillsammans med faktakunskaperna syftar till att öka den enskildes riskmedvetenhet och förmågan att värdera risker. De skador som tas upp är huvudsakligen personskador, men även skador på egendom och miljö berörs i samband med att kriser på samhällsnivå behandlas (krisberedskap). Det pedagogiska förhållningssättet är upplevelsebaserat lärande med en betydande grad av deltagaraktivitet. Avsnittet avslutas med tre korta scenarier, där deltagarna tillsammans med instruktören sammanfattar de grundläggande förebyggande och avhjälpande åtgärderna i respektive scenario. Scenarierna representerar bostadsmiljö, utomhusmiljö och krisberedskap. Vår sårbarhet (1 tim) Efter genomfört kursmoment ska den enskilde ha Kunskap om den aktuella olycks- och skadebilden i Sverige och om möjligt i den egna kommunen Kunskap om var, när och hur olyckor sker samt vilka grupper som är särskilt utsatta för skador Ökad riskmedvetenhet och därmed ökad kunskap att värdera risker Kunskap om hur man larmar i en nödsituation (112) samt om ICE Kunskap om hur den enskilde kan varnas i samband med allvarlig fara och vilka åtgärder den enskilde bör vidta (VMA) Kunskap om hot och risker i samhället, särskilt i den egna kommunen Kunskap om samhällets krishanteringssystem och vilket ansvar som vilar på den enskilde Ökad medvetenhet om när, var och hur utanförskap och social oro kan uppstå Förståelse för hur de mänskliga grundbehoven kan påverka säkerheten och tryggheten Aktuell olycks- och skadestatistik Värderingsövning kopplad till människors förhållningssätt till risk De mänskliga grundbehovens betydelse för och inverkan på säkerheten och det förebyggande arbetet Olika sätt att larma och kalla på hjälp under skiftande förhållanden Samhällets varningssystem (VMA) 13

14 Hot och risker i samhället, särskilt den egna kommunen Samhällets krishanteringssystem och den enskildes ansvar Utanförskap Avhjälpande åtgärder Vid kriser är medmänskligt stöd viktigast för att drabbade människor ska kunna gå vidare med sina liv. (KAMEDO/Socialstyrelsen) Akut hjälp vid personskador (l tim) Avsnittet ger den enskilde kunskaper om de viktigaste åtgärderna vid olycksfall och tillfälle att praktisera kunskaperna i olika övningsmoment Efter genomfört kursmoment ska deltagaren Ha kunskap om vilken akut hjälp som bör ges vid de vanligast förekommande personskadorna för att kunna Förstå betydelsen av tidigt larm Avvärja ett livsfarligt läge och placera en skadad säkert Kontrollera medvetandet Kontrollera andning och puls Skapa och behålla fri luftväg Stoppa blödning Förstå betydelsen av medmänsklig närvaro Åtgärder vid luftvägsstopp Brand (l tim) Avsnittet ger den enskilde kunskaper för att kunna vidta åtgärder som underlättar tidig larmning och utrymning vid brand och andra räddningsinsatser. Deltagarna aktiveras i små scenarier och i en utrymningsövning. Efter genomfört kursmoment ska den enskilde Ha kännedom om åtgärdskedjan rädda varna larma släck och vad den innebär Ha kunskap om vanliga metoder att släcka brand som kan användas i den egna bostaden. Brandorsaker Brandens förlopp Betydelsen av att i förväg ha tänkt igenom vad man ska göra vid brand Utrymning Att avgränsa branden Vanliga brandsläckningsmetoder samt utrustning för brandsläckning i bostaden Hjärt- lungräddning (Vuxen HLR med hjärtstartare l, 5 timme) Utbildningen i HLR följer de nya anvisningar och riktlinjer som Svenska rådet för hjärt- lungräddning, HLR rådet, angett. Efter genomfört kursmoment ska deltagaren kunna: Kontrollera om det finns några livstecken Skaffa hjälp 14

15 Fallolyckor Utföra HLR/kunna instruera andra i att utföra HLR Använda en hjärtstartare Lägga en person i säkert sidoläge + åtgärder vid luftvägsstopp Bröstkompressioner Andning Bröstkompressioner och inblåsning Kvalitetstest Bedömning av livstecken, skaffa hjälp/hlr förloppet Etik Förgiftningar Drunkning Kvävning Brännskador Klämskador Skär- och stickskador Checklistor för ökad säkerhet Utomhus friluftssäkerhet (l tim) Avsnittet gör den enskildes aktiviteter utomhus säkrare. Med innehållet som grund och med en anpassning till den aktuella målgruppen får den enskilde kunskaper som är generella för Förebyggande åtgärder Bostaden och närmiljön (l tim) Avsnittet ger den enskilde kunskap om hur man kan förebygga olyckshändelser i bostaden och närmiljön. Efter genomfört kursmoment ska den enskilde kunna inventera vilka vanligast förekommande olycks- och skaderisker som finns i den egna bostaden och närmiljön kunna vidta åtgärder för att minska olycksrisker i den egna bostaden och närmiljön 15 ökad säkerhet utomhus. I utomhusaktiviteterna innefattas också säkerhet i samband med resor. Efter genomfört kursmoment ska den enskilde ha kunskaper om vad som kan utlösa en nödsituation under vistelser i naturen och förståelse för hur den enskilde kan minska olycksriskerna med enkla åtgärder och genom sitt förhållningssätt till risk ha kunskaper om hur man agerar i en nödsituation då det är

16 långt till hjälp och vilka åtgärder som kan vara nödvändiga för att kunna larma, skydda och värma sig och underlätta för eventuell räddningspersonal ha kunskaper om säkerhet vid resor: färdmeddelande, väder, boenderisker och betydelsen av att ta reda på speciella lokala förhållanden Nödsituationer; vanliga orsaker Generella risker vid olika fritidsaktiviteter STOP - regeln, handlingsplaner Larmning under olika förhållanden Säkerheten i samband med resor; väderprognoser, lokala risker, utrymningsvägar och säkerhetsutrustning Säkerheten i samband med vistelse i naturen; skydd/värme, mobiltelefon och dess begränsningar, väderprognoser, klädsel och utrustning Ha kunskaper om hur man kan ordna belysning, värme, vatten, mat och få tillgång till information Ha kunskaper för att kunna minska skador på byggnader och annan egendom samt miljö, orsakade av elavbrott. Mat; vad är lämpligt att förvara, hur lagar man mat utan el Vatten; hur finna vatten, kärl att hämta vatten i, vattenrening genom kokning. Dygnsbehovet Värme; vistas i ett rum - helst i söderläge, extra värmekällor, täta fönster. Bränslesäkerhet Information; batteriradio, trygghetspunkter Sömn; vikten av sömn, konsekvenser av sömnbrist, dygnsbehovet Belysning: stearinljus, ficklampa, batterier, gasol, fotogen/ lampolja Egenvård; hygien, husapotek, toalettbestyr Utrustning; tips på bra extrautrustning, vad behöver jag för att klara mig i minst 3 dygn? Risk och sårbarhetsanalys; Gör din egen RSA + checklista Tilläggstimme Varje kurs för vuxna och unga kan kompletteras med en tillläggstimme. Syftet är att ge den enskilde fler möjligheter till reflektion och lärande genom att utöka möjligheterna att anpassa kursen till lokala förhållanden och olika målgruppers Krisberedskap (l tim) Avsnittet belyser vilka konsekvenser ett el- och/eller värmeavbrott får för samhällsviktiga funktioner och för ett fungerande vardagsliv, med fokus på vilka möjligheter den enskilde har att själv i förväg förbereda sitt boende för elavbrott och de åtgärder som då är nödvändiga att vidta. Kursmomentet innehåller demonstration och tillämpning av utrustning som kan användas i bostaden vid el- och värmeavbrott. Efter genomfört kursmoment ska den enskilde Ha grundläggande kunskaper om hur ett elavbrott påverkar boendet, våra vardagssysslor och samhällsviktiga funktioner 16 behov. Tilläggstimmen kan innebära en fördjupning av ett eller flera kursmoment. et är att ytterligare förstärka kursens kunskapsmål

17 Kattis & Roffe till barn (2-3 tim beroende på gruppens sammansättning) Även relativt små barn kan bidra till att förebygga olyckor om de ges förutsättningar att medverka i säkerhetsarbetet. Genom delaktighet i tidig ålder ökar också möjligheterna för att barnen ska tillägna sig ett förhållningssätt till risk med ökad riskmedvetenhet och kunskap att värdera risker. Syftet med kursen är därför att göra barnen delaktiga i arbetet med att uppmärksamma olycksrisker och att tillsammans med de vuxna förebygga dessa. Efter genomförd kurs ska barnet utifrån sin utvecklingsnivå Ha kännedom om hur olyckor kan förebyggas Ha kunskap om hur man larmar 112 med telefon Ha kännedom om några enkla avhjälpande åtgärder vid personskada Barnutbildningar Hitta Vilse till barn (2-3 tim beroende på gruppens sammansättning) Kursens syfte är att lära barn ett handlingsmönster som de ska använda om de hamnar i en vilsesituation. Beroende på barnets mognad syftar kursen även till att i så stor utsträckning som möjligt få barnet att förstå varför det är viktigt att följa detta handlingsmönster. Lekar och övningar för att lära sig uppmärksamma olycksrisker Lekar och övningar för att kalla på hjälp och att lära sig larma 112 Lekar och övningar för att lära sig enkla avhjälpande åtgärder Efter genomförd kurs ska barnet utifrån sin utvecklingsnivå Ha kunskap om hur han/hon ska handla i en vilsesituation och då kunna använda sig av tre regler d v s l. Stanna på en plats 2. Synas och höras 3. Behålla värmen Lekar och aktiviteter för att minska barnens rädsla i en vilsesituation och öka deras tillit till att vuxna alltid kommer för att jälpa dem Lekar och aktiviteter för att lära in handlingsmönstret i de tre reglerna. 17

18 vid personskada Hembert till barn (2-3 tim beroende på gruppens sammansättning) Det är viktigt att även barn, utifrån sin utvecklingsnivå, har kunskap om hur de kan hantera egna förhållanden som uppstår vid kris eller extraordinära händelser. Syftet med kursen är därför att lära barnen ett handlingsmönster som i samverkan med de vuxnas åtgärder ska underlätta vid t e x ett strömavbrott. Efter genomförd kurs ska barnet utifrån sin utvecklingsnivå Ha kunskap om hur han/hon tillsammans med närstående vuxna kan vidta förebyggande åtgärder för att ordna med lyse, värme, vatten, mat, sömn och information vid ett elavbrott Ha kännedom om reservbelysning och åtgärder för att ordna med värme, vatten och mat vid ett elavbrott Orsaker till och konsekvenser av elavbrott Förebyggande åtgärder för att klara ett elavbrott bättre Avhjälpande åtgärder under ett elavbrott Lekar och aktiviteter Vidareinformation till ungdomar och invandrare Vidareinformation till ungdomar Genom värderingsövningar och fakta är syftet att påverka och medvetandegöra ungdomar om riskbeteende och vikten av att i förväg värdera risker. Tid: 80 minuter Efter genomförd information ska den enskilde ha Kunskap om den aktuella olycks- och skadebilden i Sverige och i den egna kommunen Kunskap om var, när och hur olyckor sker samt vilka grupper som är särskilt utsatta för skador Kunskap om åtgärder för att öka egen och andras säkerhet och trygghet vid stora evenemang t.ex. festivaler. Ökad riskmedvetenhet och därmed ökad kunskap att värdera risker Kunskap om hur man larmar i nödsituation (112) samt ICE Ökad medvetenhet om när, var och hur utanförskap och social oro kan uppstå Aktuell olycks- och skadestatistik Värderingsövning kopplad till ungdomars förhållningssätt till risk De mänskliga grundbehovens betydelse för och inverkan på säkerheten och den personliga tryggheten Säkerhet vid festivaler Larmvett Utanförskap Utbildning av vidareinformatörer till ungdomar Tid: 8 timmar Efter genomförd utbildning ska vidareinformatören kunna genomföra en information för ungdomar enligt de anvisningar som finns för informationen. 18

19 Förhållningssätt till eleverna (Etik och moral) Presentationsteknik att stå inför en grupp Informationens innehåll avgränsningar Värderingsövning Till sin hjälp har informatören ett informationsmaterial som består av filmer, bordsrollups och fickminne. Vidareinformation till invandrare Efter genomförd information ska deltagarna ha Kunskap om den aktuella olycks- och skadebilden i Sverige och i den egna kommunen Kunskap om var, när och hur olyckor sker samt vilka grupper som är särskilt utsatta för skador Kunskap om hur samhällets krishanteringssystem fungerar med fokus på lokal nivå Kunskap om vilka möjligheter det finns för den enskilde att gå kurser inom självskyddsområdet. Kunskap om hur man själv kan förebygga de vanligaste olycksfallen med särskild inriktning på - Drunkning - Brand - Fall Skadestatistik Hur samhällets krishanteringssystem fungerar med fokus på lokal nivå Hur man själv kan förebygga de vanligaste olycksfallen med särskild inriktning på - Drunkning - Brand - Fall Information om vilka möjligheter det finns inom självskyddsområdet Rekrytera till event och kurser och fungera som tolk vid dessa. Utbildning av vidareinformatörer till invandrare Tid: 8 timmar Efter genomförd utbildning ska vidareinformatören kunna genomföra en information enligt de anvisningar som finns för informationen. ha förutsättningar att rekrytera till event och kurser Förhållningssätt till eleverna (Etik och moral) Presentationsteknik-att stå inför en grupp Informationens innehåll avgränsningar Värderingsövning Till sin hjälp har informatören ett informationsmaterial som består av filmer, bordsrollups, affisch och fickminne. 19

20 Kostnader Civilförsvarsförbundet ansöker, med stöd av sin omfattande praktiska erfarenhet av självskyddsverksamhet, om ekonomiska medel under åren årligen enligt följande: Kurstimmar i självskydd kurstimmar á 1190 kronor, totalt kronor I genomsnitt förutsätts 12 deltagare i varje kurs. Informationer som genomförs av informatörer utbildade av Civilförsvarsförbundet 200 timmar á 300 kronor för vidareinformation till ungdomar, totalt kronor. 200 timmar á 300 kronor för vidareinformation till invandrare, totalt kronor. Event Anordnande av totalt 170 event till en sammanlagd kostnad av kronor. sättningen är följande fördelning på målgrupper: 50 tillfällen á kronor för anordnande av event för ungdomar, totalt kronor. 20 tillfällen á kronor för anordnande av event för invandrare, totalt kronor. 100 tillfällen á kronor för anordnande av event för övrig allmänhet, totalt kronor. Projekt Sammanlagt kronor för att starta och bedriva beskrivna aktiviteter med syftet att öka den sociala tryggheten och därmed minska risken för utanförskap och social oro samt bidra till ökad integrering i samhället. Under utvecklingsfasen genomförs projekten med återredovisning till MSB varje kvartal. Med utgångspunkt i uppgivna timantal och angiven kostnad per timme innebär det att Civilförsvarsförbundet ansöker om kronor för vart och ett av åren Civilförsvarsförbundets kostnader för den beskrivna självskyddsverksamheten är en totalkostnad som endast exkluderar kostnaden för extern utvärdering. 20