EXAMENSARBETE. Anslagstavlan VERA. En pekskärm utvecklad för äldre människor som kommer att förenkla kommunikationen mellan dem och deras omgivning.

Transkript

1 Utvecklingsingenjör 180 hp EXAMENSARBETE Anslagstavlan VERA En pekskärm utvecklad för äldre människor som kommer att förenkla kommunikationen mellan dem och deras omgivning. Johan Ekelund och Martin Nilsson Examensarbete inom produktutveckling och innovationsledning 22.5 hp Halmstad

2 Anslagstavlan VERA Johan Ekelund Martin Nilsson Examensarbete 22.5 hp Högskolan i Halmstad Handledare: Leif Nordin

3 Sammanfattning Ensamhet, utanförskap och mindre social samvaro, låter det lockande? Detta är verkligheten för många äldre i Sverige idag. 17 % av Sveriges befolkning är över 65 år och detta segment blir allt större. Detta i kombination med att personer i deras omgivning har mindre tid resulterar i att den sociala biten som är så viktig, ofta glöms bort Det finns även en ekonomisk aspekt i detta. Varje år spenderar socialstyrelsen 89,6 miljarder svenska kronor på äldreomsorg. En person som har hjälp av hemtjänst i Halland kostar kronor per år, kontra en person som behöver bo på serviceboende som kostar kronor per år. Detta betyder, teoretiskt, att Socialstyrelsen skulle kunna spara svenska kronor per person genom att hitta en lösning som gjorde att äldre kunde bo hemma längre. Dessa pengar skulle sedan kunna användas till att skapa en högre vårdkvalité för deras kunder, de äldre. Syftet med projektet var att skapa en informations- och kommunikationsväg för äldre med målet att få äldre motiverade till att bo i sitt hem längre. På detta sätt kan socialtjänsten spara och effektivisera de resurser som de fodrar över. Resultatet av detta är att de sparade resurserna kan leda till en socialare och mer personlig äldrevård. På sikt ska även detta leda till en ökad teknikmedvetenhet hos de äldre. Genom en grundlig förstudie och nära kontakt med användare utformades en produkt som är anpassad efter användarens behov. Resultatet av projektet är en revolutionerande produkt som kommer att underlätta kommunikationen mellan äldre, anhöriga till den äldre och hemtjänsten. Anslagstavlan VERA är ett verktyg som kommer öka kvalitén på äldrevården genom att förenkla planeringsarbetet och informationsspridningen. Samtidigt kommer VERA integrera den äldre i samhället på ett helt nytt sätt. Genom VERA tas tekniken till den äldre utefter deras egna behov och öppnar där med dörren till en ny äldreomsorg. Vi är glada och stolta över att kunna presentera VERA, ett verktyg som kommer kunna förbättra vardagen för många. Ingen annan produkt på marknaden kan skapa så mycket värde för så många grupper och få dem att interagera med varandra. i

4 Abstract Loneliness, isolation and less social interaction, does this sound tempting? This is the reality for many elderly people in Sweden. Today, 20% of Sweden's population is over 65 years old, and this segment is growing.the growing population combined with the fact that people around them have less time unfortunately minimizes the social part, which is so important. There is also an economic aspect to this. The National Board of Health and Welfare spends 89.6 billion Swedish krona on elderly care every year. A person who uses home care services in Halland costs SEK per year, versus a person who needs to stay at a senior home which costs SEK per year. By finding a solution that allows elderly people to live at home longer the National Board of Health and Welfare could save Swedish krona per person. This money could then be invested to increase the quality of the care provided for the elderly. The aim of the project was to create an information and communication path for elderly people with the goal of getting old people motivated to stay in their own homes longer. The saved resources could then be used to create a more social and individualized elderly care. Another effect of this is hopefully that elderly people get an increased interest in technique. The solution was created through a thorough pre- study and close relationship with the user, which resulted in a product that matches the user s needs. The result of the project is a revolutionary product that will simplify the communication between elderly people, their relatives and home care services. VERA is a tool that will increase the quality of elderly care by simplifying the planning procedure and increasing the exchange of information. Simultaneously, VERA will integrate the elderly in the community in a whole new way. VERA takes technology to the elderly people on their own terms and opens up endless opportunities. We are pleased and proud to introduce VERA, a tool that will improve the daily lives of many. No other product on the market can create so much value for so many groups and get them to interact with each other. ii

5 Förord Anslagstavlan VERA är resultatet av ett examensarbete vid Utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad av Johan Ekelund och Martin Nilsson. Projektets syfte är att under kursen examensarbete, inom produktutveckling och innovationsledning omfattande 22,5hp, gå hela vägen från idé till prototyp. Vi vill tacka alla som har hjälpt oss på vägen: Handledare samt examinator, Leif Nordin. VisioSign Sverige AB Attendo ALMI företagspartner Hälsoteknikcentrum Halland När jag blir 100, vår externa handledare Dag Forsén. Karl XI:s servicehus i Halmstad Alla hjärtans hus i Halmstad Science Park Halmstad Deltagare i enkäter Klasskamrater i U11 Johan Ekelund iii Martin Nilsson

6 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund & problempunkter... 1 Syfte... 2 Mål... 2 Avgränsningar... 3 Projektbeskrivning... 4 Intressenter... 4 Kärnintressenter... 4 Primärintressenter... 4 Sekundärintressenter... 4 Krav och önskemål... 5 Projektorganisation... 6 Utveckling av mjukvara... 6 Budget och finansiering... 6 Tidsplan... 6 Risker... 6 Metod... 7 Produktutveckling och innovationsledning... 7 Projektprodukt... 8 Kvalitativa intervjuer... 8 Strukturerade intervjuer (enkät)... 8 Intressentanalys... 9 Planering... 9 Idégenerering... 9 Benchmarking... 9 Parvis jämförelse... 9 Workshop Storyboard Cognitive Walkthrough SWOT Prissättning Veckovis utvärdering Mentorskap Affärsplan Teori Digitala skärmars gränssnitt Förebyggande av ensamhet bland äldre Individanpassad hemtjänst Genomförande Initieringen av projektet Förstudie Planering Produktnamn Prototypframtagning Val av hårdvara Val av funktioner Benchmarking... 17

7 Positionering på marknaden När jag blir Design av användargränssnitt Utvärdering av första gränssnittet Utveckling Utvärdering av prototyp Avslutning Resultat Beskrivning Information Meddelande Samtal Meny Service Skärmsläckare Måluppfyllnad av produkt Affärsplan Diskussion Process Produkt Marknad Etik & moral Arbetsmiljö Framtid Referenser Bilagor... 33

8 Inledning Följande kapitel kommer att behandla projektets bakgrund, syfte, mål och avgränsningar. Bakgrund & problempunkter Andelen äldre blir större i vårt samhälle. Idag är 17 % av Sveriges befolkning över 65 år och detta segment växer beräknas andelen människor över 65 år vara 23 %. (Socialdepartementet, 2003) Detta stöds också av Cavanaugh och Blanchard- Fields som skriver att, andelen äldre aldrig har varit större än vad den är idag i industrialiserade länder och att denna andel kommer att öka (Cavanaugh & Blanchard- Fields, 2006). Detta kommer att resultera i att äldrevården kommer att sättas under högre press genom att fler platser måste finnas på äldreboenden samtidigt som färre väljer att arbeta inom äldrevårdssektorn. Antalet förstahandssökande till vårdprogram på gymnasier har minskat, från personer läsåret 1980/81, till 3041 läsåret 2009/10 (Wondmeneh, 2011). Samtidigt stryps budgetar åt, mindre pengar och mindre tid ska läggas på varje kund. En tjänst som tidigare utfördes, på Attendo i Halmstad, på en timma ska idag göras på 25 minuter (Klemm, 2013, p. Bilaga). Teknikutvecklingen de senaste åren har gått snabbt. För stora delar av samhället har detta varit positivt och gjort vardagen smidigare. Ett segment som ofta glöms bort i teknikbranschen är den äldre generationen. Detta segment har svårt att hänga med eftersom teknikprodukter inte är anpassade efter deras behov. Ett exempel på detta är att inga mobiltillverkare tar hänsyn till äldre när de designar gränssnittet i deras telefoner (Czaja & Sharit, 1998; Zaphiris, Kurniawan, & Ellis, 2008; Ziefle, 2010). Det samma gäller de stora datorföretagen Apple, Google och Microsoft som inte erbjuder någon form av guidning för äldre människor som har svårt att ta till sig deras teknik (Leitão & Silva, 2012). Detta kan resulterat i att de äldre hellre distanserar sig från teknik än att ta den till sig (Cattan, 2010). Det finns även en ekonomisk aspekt i detta. Varje år spenderar socialstyrelsen 89,6 miljarder svenska kronor på äldreomsorg, vilket är en ökning med nästan två procent jämfört med föregående år (Socialstyrelsen, 2004). En person som har hjälp av hemtjänst i Halland kostar kronor per år, kontra en person som behöver bo på hem som kostar kronor per år (Socialstyrelsen, 2004). Detta betyder, teoretiskt, att Socialstyrelsen skulle kunna spara svenska kronor genom att hitta en lösning som gjorde att äldre kunde bo hemma längre. Dessa pengar skulle sedan kunna användas till att skapa en högre vårdkvalité för deras kunder, de äldre. I äldrevården idag är det en stor omsättning på personal. En äldre person kan ha flera olika vårdare som hjälper honom/henne på en vecka (Kakuli, 2014). Detta kan orsaka att den äldre känner en otrygghet i och med att de inte vet vem som kommer. Det har även hänt att personer har uppgett sig för att komma från hemtjänsten och sedan rånat den äldre personen (Hansen, 2012). 1

9 En annan viktig aspekt är att äldre är socialt utsatta och riskerar att bli isolerade. Detta på grund av att det finns en större risk till att personer i deras närhet går bort, anhöriga i deras närhet har mindre tid att komma och hälsa på, samt att de kan lida av funktionsnedsättning vilket gör att det inte kan röra sig på samma sätt som tidigare. Det finns studier som visar att isolation kan leda till sämre psykisk och fysisk hälsa. (House, Landis, & Umberson, 1988) Med det ovanstående i fakta i åtanke formulerades följande problemformulering. Hur kan äldre med hemtjänst känna sig tryggare, självständigare och mer integrerade i samhället med hjälp av teknik? Syfte Syftet med projektet är att skapa en informations- och kommunikationsväg för äldre. Detta ska underlätta deras vardag, genom att den äldre ska veta vem från hemtjänsten som kommer och att den äldre ska kunna ta reda på information på ett självständigt sätt. Samtidigt ska informations- och kommunikationsvägen hjälpa hemtjänsten att planera sitt arbete så att de kan skapa mer värde på den tid de har. Mål Målet är att få äldre motiverade till att bo i sitt hem längre. På detta sätt kan socialtjänsten spara och effektivisera de resurser som de fodrar över. Resultatet av detta är att de sparade resurserna kan leda till en mer social och personlig äldrevård. På sikt ska även detta leda till en ökad teknikmedvetenhet hos de äldre. Produktmålet är att ta fram en lösning som tar hänsyn till både användarens behov och problem. Detta i kontrast till de existerande lösningar på marknaden som enbart ser till problemen och har glömt användarens behov. Projektmål Att vid projektets slut ha en fungerande prototyp som är testad av användare. Att det valda gränssnittet ska vara enkelt och anpassat för den äldre. Produkten ska möjliggöra interaktion mellan de parter som använder produkten (hemtjänst, anhöriga, äldre). Effektmål Att anhöriga ska på ett smidigare vis kunna kommunicera med äldre i deras närhet. De äldre ska få en ökad självständighet och tryggare vardag. En ökad kommunikation mellan parterna. Minskar ensamheten för den äldre. Ökar informationsflödet till den äldre. 2

10 Avgränsningar Projektgruppen har valt att skapa funktioner som täcker den äldres, anhöriga till äldre och hemtjänstens största behov. Gruppen bestämde sig för att skapa max sex funktioner. Denna avgränsning hjälpte till att hålla projektet i rimlig storlek. 3

11 Projektbeskrivning Nedan kommer projektets förutsättningar beskrivas. Intressenter Under denna rubrik kommer projektets intressenter presenteras. Kärnintressenter Är de i projektet som har en drivande eller beslutande roll (Tonnquist, 2010). Dessa har projektgruppen haft ett nära samarbete med. Genom att lyssna på deras åsikter och ta dem till sig hölls stämningen god. Projektgruppen; Johan Ekelund och Martin Nilsson VisioSign Sverige AB; VD:n Lasse Lindqvist. Primärintressenter Är de som kommer att påverkas av projektet och därför har ett intresse i att påverka projektet (Tonnquist, 2010). Dessa har gruppen träffat för att ta reda på deras behov. Detta gjorde att de kände sig delaktiga. Högskolan i Halmstad; handledare samt examinator, Leif Nordin. Attendo Hemtjänsten, vars personal kommer att använda produkten i sitt arbete. Regionen Sveriges kommuner Anhöriga till de äldre som kommer att använda produkten. Användare, de äldre som kommer direkt påverkas av produkten. ALMI De som har deltagit i de enkäter som utförts. Hälsoteknikcentrum Halland När jag blir 100 ; vår externa handledare Dag Forsén. Sekundärintressenter Intressenter med relativt lågt intresse i projektet och som inte aktivt kommer att påverka projektet (Tonnquist, 2010). Högskolan i Halmstad; Klasskamrater i Utvecklingsingenjörsprogrammet och handledare till övriga projekt. 4

12 Krav och önskemål I starten av projektet skapades en krav- och önskemålsmatris för att lätt överskåda de saker som var viktigast för projektet. Med tiden kunde projektgruppen även se att dem hade möjlighet att utföra några av de önskemål dem hade. Kraven och önskemålen togs fram i samråd med äldre, hemtjänstpersonal och anhöriga till äldre. Projektgruppen frågade vad som var viktigt för dem och utformade då matrisen nedan. Beskrivning Krav Önskemål Anpassad för äldre Få nivåer i gränssnittet Den ska vara säker Ska inte gå att göra fel Tydlig V V V V V Produkten leda vägen in i teknikvärlden och väcka ett teknikintresse hos den äldre Den ska gå att uppdatera via mobilen Tvåvägskommunikation via videosamtal V V V Kunna ta emot SMS/MMS V Den ska vara trådlös V Special funktioner för hemtjänsten V 5

13 Projektorganisation Projektet drivs av Johan Ekelund och Martin Nilsson under sitt tredje år på Utvecklingsingenjörsprogrammet som examensarbete. Johan Ekelund och Martin Nilsson är projektledare för projektet Anslagstavlan VERA och har under projektets gång handletts av Leif Nordin. Utveckling av mjukvara Gruppen bestämde sig i tidigt skede att de inte skulle utföra programmeringen av mjukvaran själva. Gruppen uppskattade att det skulle ta lång tid att programmera samt att de inte besatt någon större kunskap inom området. Istället valde gruppen att försöka hitta ett externt företag som kunde utföra mjukvaruutvecklingen. Att lägga mer tid på själva produktutvecklingen var viktigare för gruppmedlemmarna än att ägna sig åt programmering. Budget och finansiering Initialt hade projektet ingen finansiering att utgå ifrån. Vid halvtidsredovisningen, i december 2013, nominerades projektet till ett utvecklingsstipendium på kronor som har använts i projektet. Projektgruppen fick även kronor i uppstartsbidrag av Sten Fåhres minnesfond för att de drev ett projekt i egen regi. Projektgruppen ansökte även om finansiellt stöd för utvecklig av prototypen från ALMI. Stipendium och eventuellt stöd spenderades på att köpa in tjänster och hårdvara till den slutgiltiga prototypen. Hela projektbudgeten finns att se i bilaga 13. Tidsplan Efter att projektet startade gjordes en grovplanering för att skapa en översikt över hur mycket tid som behövde läggas på varje delmoment. Därefter gjordes ett Gantt- schema för att se olika aktiviteters tidsintervall och följd (se bilaga 3.2). Under projektets gång gjordes kortsiktiga planeringar, så som dags- och veckoplaneringar (se bilaga 3.1). Risker Gruppen har gjort en riskanalys där potentiella risker som rör projektet tas upp. De risker som analyserades var; 1. Gruppen får inte tillräcklig finansiering 2. Tiden räcker inte till för projektet 3. Hittar ingen partner som kan lösa tekniken Den fullständiga riskanalysen kan ses i bilaga 20. 6

14 Metod Produktutveckling och innovationsledning Innovationsverksamhet innebär att utforska ny mark i delvis okänd terräng eftersom det oftast finns många kunskapsgap som måste fyllas (Ottosson, 2012). Detta innebär att starten på en innovationsverksamhet oftast är kaotisk. Nyckeln för att driva ett framgångsrikt innovationsprojekt är därför att så snabbt som möjligt samla in den informationen som saknas och därmed täcka de kunskapsgap som finns. Detta medför att genomförandet kommer att ske snabbare och säkrare. (Ottosson, 2012) Dynamisk produktutveckling, DPD, är en vision- och kunskapsstyrd metod som används för att nå det gemensamt uppsatta målet (Holmdahl, 2010; Ottosson, 2004). DPD utgår ifrån synen att människor inte beter sig som robotar, som är förutsägbara i alla situationer (Ottosson, 1999). DPD är ett flexibelt synsätt som kan anpassas till omständigheterna (Holmdahl, 2010). Detta synsätt har blivit allt viktigare eftersom konkurrenssituationen i världen har ökat och tillgängligheten av information är enklare tack vare IT (Ottosson, 1999). Med ett dynamiskt produktutvecklingssynsätt placeras kunden/användaren i fokus. Detta innebär att produktutveckling kan ske på ett dynamiskt och resurseffektivt sätt, vilket leder till att marknadsanpassade produkter kan utvecklas snabbt. Detta stöds av Holmdahl som skriver att, Tempot blir högt genom att onödigt arbete undviks och tempot i sig gör att uppgiften hålls aktuell. (Holmdahl, 2010). Produkten kommer därmed att uppfylla ett stort antal individuella krav och önskemål som har ställts på produkten eftersom användarna bjuds in i ett tidigt stadium och kan påverka slutresultatet (Ottosson, 1999). Ottoson skriver också att angreppssättet kommer förändras efterhand gentemot marknaden då marknaden spelar större i tidigt skede. När en dominant design/produkt har nåtts får användaren/kunden generellt nöja sig med det som de erbjuds. Detta på grund av att produkten produceras efter standarder och inte tillåter samma specialanpassning (Ottosson, 2012). DPD kan jämföras med Lean produktutveckling, LPD, som är en annan produktutvecklingsmetod som används för att ta fram nya produkter, oftast för så kallade need- produkter. LPD är en metod där fokus läggs på struktur och planering. I LPD projekt finns det ofta ett identifierat behov eller problem som behöver lösas. Det ställs därefter upp en tydlig kravspecifikation som används som grund för projektet. Metoden kräver noga planering för att kunna minimera ekonomiska resurser och effektivisera tiden. Därför försöks framtiden uppskattas för att på så sätt kunna förbereda sig för kommande händelser. Arbetet utförs sedan i parallella spår för att effektivisera processen. Beslutsfattandet är mer centraliserat vilket betyder att besluten tas av någon/några bestämda personer. På grund av detta ses LPD som mer statiskt synsätt eftersom att processen kräver att arbetet utförs efter fastställda krav och mindre eget ansvar. (Holmdahl, 2010) 7

15 Ytterligare en produktutvecklingsstrategi är den statiska utvecklingsstrategin, denna utgår från att alla delar i utvecklingsprocessen kan brytas ner i mindre delar. Detta arbetssätt är mer strukturerat än exempelvis DPD, och går en del i processen inte som planerat ses det som ett misslyckande av ledningen eller planeringen. (Ottosson, 1999) Projektgruppen har valt att använda sig av DPD eftersom att projektprodukten krävde en hög grad av flexibilitet med möjlighet att snabbt kunna förändra och anpassa de val som har gjorts. Projektet var också svårt att planera i förväg då projektet till stor grad styrdes av användaren. Projektgruppens vision var att ta fram en produkt anpassad efter användarens behov. En annan anledning till varför gruppen valde att arbeta på detta sätt var för att de ville arbeta självständigt och ha mycket eget ansvar. Projektprodukt Nedan beskrivs de olika metoder som har använts för att nå syftet och målen för projektprodukten. Kvalitativa intervjuer En kvalitativ intervju tillåsts att röra sig fritt. Detta tillåter den som intervjuar att få insikt om vad den intervjuade tycker är viktigt. (Bryman & Bell, 2011) Gruppen har utfört kvalitativa intervjuer med Kristina Klemm, Anna- Lena Gyllén, Maria Stjernberg. Dessa personer valdes för att de ansågs ha kunskap om branschen. Intervjuer med äldre utfördes också, på alla hjärtans hus i Halmstad. Dessa intervjuer var viktiga för att få reda på vad den äldres behov verkligen var. På detta sätt kunde projektgruppen utveckla anpassade funktioner. Detta skapade även en generell uppfattning om vad som går att bygga vidare på när strukturerade intervjuer ska tas fram. En potentiell risk med att enbart intervjua personer från Halland är att problem som finns nationellt inte tas upp. För se samtliga kvalitativa intervjuer, se bilaga 1. Strukturerade intervjuer (enkät) En strukturerad intervju går ut på att en intervjuare ställer förutbestämda frågor till en respondent (Bryman & Bell, 2011, p. 215). Alla respondenter ska möta samma frågemönster vilket gör det lättare att sammanställa och jämföra respondenternas svar (Bryman & Bell, 2011). Gruppen skickade ut tre olika strukturerade intervjuer i form av enkätundersökningar till hemtjänstpersonal, anhöriga till äldre och fastighetsägare till servicehem. Dessa valdes ut då de ansågs som potentiella användare eller kunder. Enkäterna distribuerades via mail, sociala medier och utskick. Anledningen är att enkäter är billigt att administrera, tidsbesparande och det är enkelt att nå ut till en större grupp jämfört med vanlig intervju (Bryman & Bell, 2011). En risk med att dela ut enkäter via sociala medier är att de som svarar på enkäten har liknande åsikter som dem som delar ut enkäten. För se samtliga strukturerade intervjuer, se bilaga 2. 8

16 Intressentanalys Intresseanalysen görs för att bedöma vilka intressenter som finns till projektet och hur de kan påverka projektet (Tonnquist, 2010). Anledningen är att en tydlig bild skapas av hur olika intressenter kan påverka arbetet, och på så vis kan gruppen bestämma hur dessa bör hanteras. Gruppen skapade en intressekarta för att se vilka olika grupper som kan påverka projektet (Se bilaga 16). I projektbeskrivningen finns även potentiella intressenter listade. Planering Visuellplanering har tre huvudsyften, skapa förväntningar på de som arbetar i projektet, styra och koordinera aktiviteter och som ett verktyg för att detektera avvikelser (Holmdahl, 2010). I projektet användes en visuell projektplaneringstavla. (Se bilaga 3.1) Gantt- schema är ett traditionellt planeringssätt som baseras på handlingsplanen och ordnas efter aktiviteter och tid (Holmdahl, 2010). Microsoft Project användes för att skapa en övergripande syn på hur projektet skulle fortskrida (se bilaga 3.2). Idégenerering Användar- A3 används för att rätt produkt ska utvecklas, tillverkas och säljas (Se Bilaga 9). Hänsyn tas till hur företaget vill bli uppfattat, att produkten inte ska vara skadlig för miljön eller samhället och att produkten ska vara användarvänlig (Holmdahl, 2010). Brain Aided Design, BAD, är den tankeverksamhet som krävs för att komma ifrån den abstrakta nivån i skapandet (Holmdahl, 2010). Pencil Aided Design, PAD, användes sedan för att konkretisera idéerna som uppkommit i BAD genom att skissa ner dem på papper (Bilaga 4.1). Anledningen är för att kunna diskutera de lösningar som uppkommit på ett tydligt sätt. (Holmdahl, 2010) Till sist användes Computer Aided Design, CAD, för att få ett intryck av den slutgiltiga designen. (Holmdahl, 2010) (Bilaga 4.2) Benchmarking Benchmarking innebär att jämföra sin produkt mot existerande lösningar (Ottosson, 1999). Gruppen granskade marknaden för att hitta liknande produkter. Fördelen med benchmarking är att gruppen kan dra nytta av likheter och skillnader hos konkurrenterna. Se bilaga 8 för benchmarking. Parvis jämförelse Parvis jämförelse är ett verktyg som används för att fatta beslut om olika koncept genom att jämföra dem med varandra. Med parvisjämförelse viktas alla koncept mot varandra. De parametrar som får flest plustecken och minustecken är de bästa koncepten. (Nordin, 2011) Gruppen utförde parvisjämförelse på de olika funktioner som skapats. Anledningen till detta var att gruppen då tydligt kunde se vilka funktioner som var viktigast att integrera. I bilaga 7 visas detta mer utförligt. 9

17 Workshop En workshop är ett handlingsinriktad skapande. Gruppen bör bestå av specialister inom olika områden och dessa ska få lika stort utrymme i aktiviteten. Målet är att lära av varandra. (Boettge, 2003) British council, Innovation Unit och Hälsans nya verktyg anordnade en workshop där gruppen deltog. Workshopen utgick från metoden Co- production som är baserad på rapporten Solution for Public Health, Målet med metoden Co- production som workshop är att i ett tidigt stadium få de involverade människorna att diskutera fram en handlingsplan. Gruppen utförde workshopen tillsammans med de andra finalisterna i tävlingen När jag blir 100. Storyboard En storyboard gör det möjligt för utvecklaren att få en tydligare bild av känslan som förmedlas (Bergström, Karlsson, & Parmenvik, 2009). En digital storyboard sattes samman tillsammans med VisioSign Sverige AB, storyboarden skickades senare vidare till VisioSigns utvecklingsavdelning i Danmark (Se bilaga 10). Cognitive Walkthrough Används för att ta reda på hur enkelt det är att förstå gränssnittet och dess struktur för användaren (Dix, Finlay, Abowd, & Beale, 2004). Gruppen använde sig av ett cognitive walkthrough- koncept där det undersöktes om de äldre förstod det första och andra gränssnittet som togs fram (Se bilaga 5). SWOT Är ett företagsekonomiskt analysverktyg som fokuserar på styrkor, svagheter, möjligheter och hot (Kotler, Armstrong, Wong, & Saunders, 2008) (Tonnquist, 2010). SWOT analysen tar upp både interna och externa faktorer och ger en bra indikation på vad företaget bör fokusera på (Kotler, Armstrong, Wong, & Saunders, 2008). I projektet användes verktyget främst för att analysera produkten (Se bilaga 6). Prissättning Prissättningen för en produkt i en ny verksamhet behöver vara högre jämfört med en mogen verksamhet då mer kapital krävs för att kunna expandera (Ottosson, 2012). Gruppen tog hjälp av Visiosign och benchmarking för att kunna prissätta produkten på ett korrekt sätt. En korrekt prissättning kan ge projektet möjlighet att expandera samtidigt som det skapar konkurrenskraft mot andra aktörer på marknaden (Ottosson, 2012). Veckovis utvärdering Veckorapportering bör varje produktutvecklare göra, dessa bör innefatta vad som gjort, vad som ska göras, och hur mycket resurser som förbrukats. (Holmdahl, 2010). Gruppen har utfört detta med handledare och VisioSign med hjälp av möten och mail. Anledning är att gruppen ska planera, utveckla och diskutera projektets framfart. 10

18 Mentorskap Mentorskap är en process som stödjer och uppmuntrar lärande (Parsloe & Wray, 2000). Båda medlemmarna i gruppen har haft mentorer under projektets gång. Mentorerna har varit utexaminerade studenter vid Utvecklingsingenjörsprogrammet som båda har vunnit första pris av Sten Fåhré minnesfond. Denna fond delar varje år ut ett antal priser till studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet, varav ett av dem är för bästa examensarbete. Anledningen att gruppen valde mentorskap var att kunna få feedback och handledning från någon som genomgått samma process. Affärsplan Business Model Canvas, BMC, är ett utvecklingsverktyg som fokuserar nio olika aspekter när en affärsmodell utvecklas. BMC gör det möjligt för användaren att beskriva hur affärsmodellen behandlar erbjudande, kunder, intäktsmodell, kanaler, kundrelation, nyckelaktiviteter, nyckelresurser, nyckelpartners och kostnader. (Osterwalder & Pigneur, 2010) Gruppen arbetade tillsammans med Science Parks affärscoacher och exjobbsgruppen Swift Sense Biometrics. Tillsammans diskuterade dem produkten för att få fram olika idéer till affärsplanen. Målet då var att se nya möjligheter med projektet. Se bilaga 17 för se affärsmodellen. 11

19 Teori Detta kapitel avhandlar de viktigaste inslagen i projektet utifrån ett teoretiskt perspektiv. De områden som diskuteras är; digitala skärmars gränssnitt, förebyggande av ensamhet bland äldre och individanpassad hemtjänst. Anledningen till kapitlet är att skapa en djupare förståelse hos läsaren i ämnen som har influerat arbetet. Digitala skärmars gränssnitt Idag tar de flesta större mobiltillverkande företagen ingen hänsyn till de krav och förväntningar som äldre ställer på mobiltelefonernas gränssnitt. Ingen handbok som är anpassad för äldre följer med mobiltelefonen vilket i sin tur ställer kravet att användare redan ska ha en viss förkunskap för att kunna använda produkten (Leitão & Silva, 2012). Förutom saknad av manualer för äldre så är inte designen på interaktiva skärmar utformad på ett sätt som passar äldre. Det förekommer små textstorlekar och små knappar. Med mindre knappar ökar risken att trycka fel (Jin, Plocher, & Kiff, 2007). Det framkommer också i rapporten, Target and spacing size for older adults, att för att uppnå så bra resultat som möjligt bör knapparna vara större än 17.5 kvadrat millimeter (Leitão & Silva, 2012). Utöver storleken på knapparna bör också knappen vara utformad på så sätt att användaren vet vad som sker när denne trycker på knappen. Detta bör förslagsvis ske med hjälp av en verklighetsbaserad illustration som kan skapa ett tydligt mål med knappens funktion. Det bör också finnas med någon form av text som förklarar figuren samt innebörden av knappens funktion. (Borchers, 2001) I en doktorsavhandling av Helle Wijk förslås att färger bör användas för att förtydliga och öka användarvänligheten i utveckling av gränssnitt för äldre. I dagsläget är gränssnitten många gånger tilltalande för ögat men saknar ett pedagogiskt syfte. Ett mer frekvent användande av färger gör det igenkänning lättare. Färger som bör användas är bas färger exempelvis; blå, grön, röd gul, svart, vit. Mixade färger som turkos, lilla, rosa bör undvikas då dessa färger skapade problem för majoriteten som utförde Helle Wijks tester. Väldigt ljusa eller väldigt mörka färger bör också undvikas då hög ålder ofta medför nedsatt syn. Användning av färger visade sig vara mycket uppskattat ibland äldre. (Wijk, 2001) Förebyggande av ensamhet bland äldre Enligt forskning gällande ensamhet, som uppkommer i ett senare skede av livet, fastställdes att ensamhetskänslan beror på någon av följande faktorer; den äldre var änka/änkling eller har aldrig varit gift, dålig hälsa både fysiskt och psykisk i form av depression, och till sist att den äldre hade en för liten socialt kontakt med vänner, anhöriga och grannar (Scharf & Gierveld, 2008); (de Jong Gierveld, 2006). Detta stöds också av House, Landis och Umberson som säger att äldre personer har en större risk att isoleras på grund av avsaknaden av social tillvaro och funktionsnedsatthet. Detta kan leda till en sämre fysisk och psykisk hälsa (House, Landis, & Umberson, 1988). 12

20 Med denna vetskap utfördes ytterligare studier för att kunna utforma en hjälpaktion som skulle förhindra ensamhetskänslan. För att förhindra ensamhet senare i livet bör den äldre delta i gruppaktiviteter där målet är att lösa uppgifter och problem, då den äldre behöver öka sitt självförtroende (Cattan, 2010); (Dickens, 2011). De två saker som framkom att de äldre vill ha i denna undersökning var att de skulle ses som en tillgång och ha möjligheten att ta ansvar. De aktiviteter som de utför ska vara meningsfulla och att de i dessa aktiviteter ska kunna dela med sig av erfarenheter till andra som utföra samma aktivitet. Dessutom vill de äldre ha möjligheten till ett socialt liv med god hälsa (Cattan, 2010). När dessa hjälpaktioner eller aktiviteter utformas bör också den äldre delta i planering, utveckling och genomförandet för att nå bästa resultat (Windle, Francis, & Coomber, 2011). Individanpassad hemtjänst Under perioden har socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att stödja införandet av en ny modell i landets kommuner. Modellen är framtagen för äldrevården och hemtjänstens, och kallas Äldres behov i centrum. Målet med införandet är att äldrevården ska gå från insatsstyrt arbetssätt till ett behovsstyrt arbetssätt. Anledning till den nya modellen testas är en utredning av Ett värdigt liv i äldreomsorgen som skrevs Där framgick det att äldrevården fokuserad för mycket på materiella värden, samtidigt som sociala, existentiella och psykiska värden prioriterats bort (Socialstyrelsen, 2013). Insatsstyrda verksamheter har olika centrala processer och i dessa processer ska den äldre senare försöka passas in. Det är alltså insatserna som verksamheten erbjuder som styr vilken typ av vård den äldre får. Nackdelen med detta är att dessa förutbestämda insatser ska passa den breda massan. Det gör att de olika insatserna som erbjuds fokuserar på fysiska och medicinska problem. Jämför man detta med behovsstyrda verksamheter fokuserar de mer på vilka behov den äldre har. Den äldre lyfter först fram sina behov innan alternativ erbjuds. Detta gör att den äldres åsikter om sin egen livsföring som spelar roll. Detta skapar en personlig vårdplan som fokuserar mer på sociala, existentiella och psykiska värden, det som äldrevården tidigare kritiserats för att sakna. (Socialstyrelsen, 2013) I organisationer med insatsfokus är risken större att vårdplanen som tas fram för den äldre blir sämre anpassad jämfört med en behovsstyrd organisation. En professionell äldrevård måste anpassas utifrån den äldres behov som blir synliga vid handläggningstillfället. Kvalitetskänslan som äldrevården skapar är individuell och därför bör vårdplanen skapas efter den äldres behov. (Blennberg & Johansson, 2010) 13

21 Genomförande Följande kapitel behandlar projektets genomförande fram till maj Projektet Anslagstavlan VERA har vuxit fram stegvis, på grund av att projektgruppen har fattat beslut i samråd med användare har utformning av produkten skett successivt. Initieringen av projektet Under hösten 2013 träffades projektgruppen kontinuerligt för att diskutera fram ett projekt. Produktidén, Anslagstavlan VERA, tändes för första gången i november 2013 på ett möte med VisioSign Sverige AB. Företaget hade en vision där de ville expandera till en ny marknad men var osäkra på hur. Projektgruppen började därefter en idégenereringsprocess där ett flertal alternativ togs fram. Till slut fastnade gruppen för idén att göra en digital kommunikationsskärm för äldre människor. Projektgruppen konsulterade med VisioSign Sverige AB som gillade idén och godkände att projektgruppen drev vidare projektet i egen regi då det var projektgruppen som hade tagit fram idén. Eftersom projektgruppen saknade expertis inom mjukvaruutveckling för blev det naturligt att de knöt till sig VisioSign Sverige AB som samarbetspartner. Förstudie Tidigt i projektet var gruppen fast beslutna om att ta fram en produkt som skulle vara anpassad efter användarens behov. För att möjliggöra detta beslutades att stor kraft skulle läggas på förstudien för att bygga en stadig och gedigen grund för projektet. Första steget i processen för projektgruppen var att ta del av rapporter och vetenskapliga artiklar för att se om problemet som produkten kunde lösa var av betydelse i ett samhällsperspektiv, samtidigt skickades enkäter ut till anhöriga till äldre, fastighetsägare och hemtjänstpersonal. Intervjuer genomfördes också med äldre personer som var potentiella användare. Projektgruppen hade även möten med personer som var insatta i äldrevårdsbranschen i ett mer administrativt perspektiv för att ta del av deras synvinkel. Resultatet av förstudien var att projektgruppen fick en klar bild av problemet och behovet hos de äldre, anhöriga och hemtjänsten. För att se intervjuerna i sin helhet, se bilaga 1 och 2. Detta gjorde att projektgruppen kunde utforma ramarna för produkten och samtidigt få en uppfattning om vilka som var intressenter i projektet, se bilaga 16 för intressekarta. 14

22 Planering En handlingsplan för hur projektet skulle drivas skapades. En längre planering sattes upp med hållpunkter i form av ett Gantt- schema för att få en helhetsbild av projektet tidsmässigt. Därefter gjordes kontinuerligt kortsiktiga planeringar för kommande veckorna. Produktidén presenterades för klasskamrater och handledare vid halvtidsredovisningen den 17 december Fram till dess hade problemformuleringen utformats, en mindre benchmarking gjorts och projektets syfte definierats. I anslutning till detta beslutades det även att projektet skulle avgränsas eftersom gruppen ansåg att det efterfrågades mer än vad som rimligtvis kunde färdigställas under projektets tidsram. Gruppen bestämde sig för att skapa max 6 funktioner. I årsskiftet 2013/2014 valde projektgruppen att ansöka om att få delta i en nationell tävling som riktade sig mot innovation till äldre, tävlingen hette När jag blir 100. Projektgruppsmedlemmarna upprättade även ett kontrakt mellan sig för att klargöra olika scenarion som kunde uppstå efter att projektet var slutfört. Detta avtal kan ses i bilaga 11. Produktnamn När grunden för projektet var klart började gruppen att utforma en logotyp och ett namn till produkten. Eftersom den bakomliggande problematiken till produkten var noga utredd visste projektgruppen vilka problem de ville lösa. Detta låg sedan till grund för produktnamnet VERA. VERA står för; vägen till teknik, engagerande, resurssparande och användarvänlig. Kombinerar man alla de första bokstäverna i varje ord bildar de VERA. Anledningen till att VERA valdes var även att projektgruppen ville ha ett namn som tilltalade de äldre. Ett för tekniskt namn kände gruppen kunde bli skrämmande. Därefter togs en logotyp fram som visas i bilaga 12. Prototypframtagning För att möjliggöra en prototypframtagning ansökte gruppen om finansiellt stöd från ALMI företagspartner. Detta stöd gick främst till licenser, kostnader för hårdvara och övriga mjukvaruutveckling. För att se budget, se bilaga 13. Första steget i utvecklingen av VERA var att sätta upp en kravspecifikation. Detta gjorde att projektgruppen fick en klar bild av vad som skulle utföras och lättare kunde prioritera bland de val som behövde göras. Kravspecifikationen utformades i form av krav och önskemål som projektgruppen ställde på produkten. För att se krav- och önskemålsmatrisen, se underrubrik Krav och önskemål under i projektbeskrivning. Val av hårdvara Projektgruppen började en brainstormingprocess för att ta fram olika lösningar. Effekten av detta var att gruppen insåg att de kunde använda sig av en pekskärm. Projektgruppen tog del av forskning som bekräftade att äldre inte hade svårigheter att använda pekskärmar där knapparna är större än 17 kvadratmillimeter (Leitão & Silva, 2012). Detta gjorde att projektgruppen valde att använda sig av en pekskärm. 15

23 När valet av pekskärm gjordes utvärderade projektgruppen marknaden för att se vilka olika alternativ som fanns. Kraven på skärmen var att den hade stöd för internetuppkoppling och att den hade en bra touch. Dessa två krav sattes för att säkerställa en enkel kommunikation till skärmen och för att förhindra att den äldre inte behövde trycka flera gånger för att skärmen skulle reagera. Kontakt upprättades med VisioSign Sverige AB, som berättade för projektgruppen att dem hade pekskärmar som passade vår kravprofil. Deras skärmar jämfördes med andra på marknaden och projektgruppen bestämde sig för att använda VisioSign Sverige AB:s pekskärm. Främst för att de kunde erbjuda projektgruppen den skärm som önskades och att dem kunde assistera i mjukvaruutvecklingen. Val av funktioner Efter valet av pekskärm valde projektgruppen ut vilka funktioner som mjukvaran skulle innehålla. Informationen från de olika intervjuerna med de äldre, personer i branschen, enkäterna för anhöriga och hemtjänst sammanställdes. Projektgruppen kunde därmed utläsa vilka funktioner som de olika användarna var i behov av. Projektgruppen kunde tydligt se att det var vissa funktioner som föreslogs mer frekvent än andra. Funktioner som att kunna skicka meddelanden till skärmen sa 75 % av de tillfrågade anhöriga hade vart användbart. De äldre efterfrågande något som gjorde det lättare att se vad för mat som serverades och hemtjänsten var mer av behov av något som underlättade kommunikationen mellan vårdare. De olika funktionerna viktades mot varandra. De kriterier som användes var framförallt hur efterfrågad funktionen var. För att vikta de olika funktionerna mot varandra användes parvis jämförelse. För mer information angående parvis jämförelse, se bilaga 7. De funktioner som valdes var information, meddelande, videosamtal, meny och service. Detta gjorde att alla användare som kommer vara involverade i produkten har en funktion som är riktade mot just dem. Den äldre stod i centrum vilket gjorde att de kommer dra nytta av alla funktioner förutom service funktionen vilket är helt utvecklad för hemtjänstpersonalen. Gruppen, tillsammans med de äldre och hemtjänsten, satte upp en kravspecifikation för varje funktion. Dessa kan i sin helhet ses i bilaga 18. Projektgruppen valde även att integrera en extra funktion som inte togs upp under de intervjuer som utfördes. En skärmsläckare utvecklades med ett rullande bildspel. Tanken med denna funktion var att den äldre skulle kunna se bilder från förr från staden som de växte upp i. Enligt forskningen ska detta kunna leda till att den äldre tränar sitt minne, vilket i sin tur kan leda till bättre samtal (Lindén, 2013). De funktioner som inte valdes var till exempel gymnastikfunktionen vilket hade möjliggjort att äldre kunnat följa gymnastikpass via skärmen. Projektgruppen var tvungen att välja mellan denna och meny. Då gymnastik krävde extern administration valdes den bort. 16

24 Projektgruppen bestämde att utveckla funktionerna i en nivå. Detta betyder att när den äldre går in i funktionen ska dem inte kunna gå längre, bara tillbaka. Genom att endast en nivå eliminerar man att den äldre ska tappa bort sig i undermenyer. Detta gör också att mjukvaran blir mer lätt navigerad. Benchmarking En omfattande benchmarking utfördes, i samband med att de funktioner som skulle utvecklas bestämdes, för att dra nytta av redan befintliga lösningar. De konkurrenter som benchmarkades är listade i bilaga 8. Projektgruppen förstod då att det inte fanns någon liknande produkt på marknaden. Det fanns däremot tre separata lösningar på marknaden som erbjöd en tjänst var. Deras lösningar var redan påtänkta funktioner som skulle integreras i produkten. Genom att studera dessa konkurrenter kunde projektgruppen ta lärdom och lägga kraft på saker som gjorde deras lösning unik. Genom benchmarkingen kunde gruppen också förstå vad produktens styrkor och svagheter var. De styrkor som identifierades var att produkten var helt anpassad efter de behov som de olika användarna hade. En annan fördel som produkten hade, gentemot konkurrenterna, var att gränssnittets utformning var tydligare och mer anpassat för den äldre. Den största fördelarna var dock att produkten erbjöd en helhetslösning och att den fokuserar på användarens behov. Den svaghet som upptäcktes var att produkten var beroende av internet. För att kommunicera och uppdatera skärmen krävs internet. Skulle skärmen tappa kontakten med internet skulle skärmen även tappa kontakt med programmet. Positionering på marknaden Projektgruppen var noga med att de ville positionera sig på marknaden som en helhetslösning som konkurrerade med alla de individuella lösningar som fanns på marknaden. Därför var affärsplanen viktig för att få en klar bild på hur produkten skulle tas ut på marknaden. Projektgruppen hade många idéer men saknade expertis. Därför bokades ett möte med Anna- Lena Gyllén in, som är ansvarig för IT utveckling på Varbergs kommun, på Hälsoteknikcentrum Halland. Detta möte var mycket givande och resulterade i att projektgruppen fick helt nya insikter på hur de kunde sälja produkten. Istället för att sälja produkten direkt till den äldre, insåg projektgruppen att försäljning till kommun eller privat vårdbolag verkade som ett bättre alternativ. På detta sätt undviker man att belasta de äldre med kostnader då många av dem äldre har en utsatt ekonomisk situation. Med dessa insikter började projektgruppen utforma en affärsmodell i form av en CANVAS. Projektgruppen hade tillsammans med SwiftSense Biometrics även ett möte med Sandra Johannesson och Josefine Nilsson på Science Park Halmstad för att få ytterligare input kring affärsmodellen. 17

25 När jag blir 100 Projektet tog sig vidare till Sverigefinalen av tävlingen, När jag blir 100. Av drygt 80 bidrag var Anslagstavlan VERA uttagen till topp fem. Projektgruppen åkte därför upp till Norrköping, där finalen hölls, för att pitcha idén för en jury. Finalpasset sträckte sig en hel dag och innehöll en workshop. Under denna workshop diskuterades projektet med de andra finalisterna för att få mer input och nya insikter kring produkten och dess affärsplan. Det projektgruppen tog med sig från detta var en ökad förståelse för hur andra ser på projektet och att mer fokus borde läggas på människan och dennes behov. Skillnaden blev att projektgruppen började fokusera mer på värden som skapas för den äldre istället för hur mycket pengar produkten skulle kunna spara för kommunen. Denna dag gav många nya insikter och projektgruppen åkte ifrån Norrköping som delad två i tävlingen. Genom hela projektet har tävlingen När jag blir 100 fungerat som en form av utvärdering eftersom att projektgruppen kontinuerligt har skickat in mer material och sedan fått feedback från tävlingsledningen. Detta har gjort att projektgruppen ständigt har sett att det har varit på rätt väg och haft ett högt arbetstempo. Design av användargränssnitt Utformningen av produktens mjukvara bestämdes att bli i form av en hemskärm där de olika funktionerna fanns. Funktionerna i sin tur skulle sedan kunna tryckas på, för att få fram den information som funktionen skulle visa. Projektgruppen använde sig av PAD för att konkretisera de gränssnittidéer som de hade. Se bilaga 4.1 för de första skisserna. Därefter digitaliserades dessa skisser och projektgruppen användes sig mer av CAD då det var enklare att prova olika färger och positionering av till exempel knappar. Se bilaga 4.2. När färgerna på den bakomliggande mjukvaran och knapparna bestämdes valde gruppen att använda sig av de vanligaste grundfärgerna. Genom att färgsätta knapparna med en färg som associeras till funktionen knappen har, förtydligar funktionens ändamål för den äldre. Detta resultera i att den äldre kan koppla färgen till funktionens innebörd och därmed minnas funktionen bättre. Projektgruppens mål med färgvalet var att färgerna skulle öka pedagogiken i gränssnittet och förståelsen för hur produkten fungerade. Valet stöds av Helle Wijks, (2001) forskning. Vid utformningen av knapparna valdes dem att göras fyrkantiga, med en beskrivande text och en bild som beskrev målet med knappen. Som Borchers, (2001), Jin, Plocher och Kliff, (2007) och Leitão och Silva, (2012), skriver resulterar detta i att användarvänligheten ökar eftersom att det blir tydligare vad som sker. Därför bestämdes det att varje funktion skulle ha den vanligaste illustrationen av det Figur 1. funktionen symboliserade i mitten av knappen. Under symbolen skulle sedan en beskrivande text finnas som en förklaring till funktionen. Se figur 1. 18

26 Utvärdering av första gränssnittet När det första utkastet av gränssnittet var färdig utvärderades den enligt metoden cognitive walkthrough. Projektgruppen hade då bestämt möte med ett antal pensionärer vid alla hjärtans hus, en samlingslokal för äldre, i Halmstad. Pensionärerna fick då ett kompendium framför sig med utskrivna bilder på gränssnittet, se bilaga 5 för att se kompendiets utformning. Första bilden visas i figur 2 nedan. Därifrån skulle den äldre ta sig till, till exempel meddelande, figur 3. Pensionären tryckte knappen på pappret som denne trodde var rätt och vände sedan sida. Var det rätt fortsatte projektgruppen ge anvisningar. Var det fel gick pensionären tillbaka till samma sida och förklarade hur hon/han tänkte när den tryckte. På detta sätt kunde projektgruppen verifiera att den design som hade tagits fram fungerade. Utvärderingen av gränssnittet fick goda resultat, ingen av dem som testade gjort något feltryck. Figur 2. Figur 3. När den första utvärderingen var klar samlade och sammanställde projektgruppen feedbacken de hade fått in. Resultatet av utvärderingen blev att projektgruppen såg att designen på gränssnittet fungerade på ett självlärande sätt, speciellt tack vare illustrationen och den beskrivande texten. Efter detta träffade projektgruppen även Maria Stjernström Öberg som är enhetschef på Karl XI:s servicehus. Hon gav sitt expertutlåtande om produkten och bekräftade att produkten var helt rätt tiden och skickade med några detaljer som kunde vara bra att tänka på. De saker som påpekades var att göra illustrationerna och den beskrivande texten tydligare. Från detta möte tog även projektgruppen med sig att det behövde utveckla en svarsfunktion till meddelandefunktionen. Innan mötet fanns det bara möjlighet att ta emot text- och bildmeddelande. Genom att utveckla en enkel svarsmöjlighet skulle det stärka den äldres känsla av självständighet ytterligare. Därefter gjordes i gränssnittet och svarsfunktionen adderades till mjukvaran. 19

27 Utveckling Det första utkastet diskuterades med VisioSigns utvecklingsavdelning. Projektgruppen berättade hur de ville att mjukvaran skulle utvecklas och hur designen skulle se ut. Därefter skickades utvecklingen av designen vidare till en grafiker och utvecklingen av funktionerna till en tekniker. Grafikern och projektgruppen utformade gemensamt en storyboard för att säkerställa att de hade samma bild av designen, se bilaga 10. Projektgruppen hade därefter kontinuerlig kommunikation med utvecklingsavdelningen om hur utformningen av funktioner och design fortskred, för att se att det följde deras riktlinjer. I detta skede beslutades det i samråd med VisioSign att en 15 tum stor pekskärm skulle användas, då det var den skärmstorlek som passade bäst för prototypen. När mjukvaran var färdigställd skickades hård- och mjukvara till projektgruppen. I detta stadium var funktionerna platshållare som enbart visade funktionens syfte. Projektgruppen började då att lägga in den information de ville att funktionerna skulle innehålla. Utvärdering av prototyp Projektgruppen kontaktade Karl XI:s servicehus igen för att få tillåtelse att komma dit och stätta upp skärmen för att utvärdera prototypen i sin helhet. De äldre fick testa skärmens alla funktioner. Projektgruppen gav dem uppdrag, så som att till exempel, Vart trycker du om du vill se vad det är för mat som serveras?. Den äldre navigerade runt i produkten utan problem. Efter att den äldre hade testat produkten ställdes frågor angående gränssnittets utformning. Alla dem som testade produkten tyckte att gränssnittet var bra utformat. Framförallt var symbolerna på knapparna omtyckta. För dem som hade dålig syn underlättade symbolerna för att förtydliga funktionen. Frågor angående framtida funktioner ställdes också för att ta reda på vad för funktioner som kunde utvecklas i framtiden. Det framkom då att en funktion där aktiviteter för de äldre var den som var mest efterfrågad. I den skulle den äldre kunna se vad för olika aktiviteter som anordnades runt om i staden. För fullständiga svar och vilka frågor som ställdes, se bilaga 19. Projektgruppen utvärderade också prototypen utifrån hemtjänstens synvinkel. Även dem var positiva till produkten och tyckte att det hade underlättat om den äldre kunde se vem det var som skulle hjälpa dem. Funktionen som erbjöd kommunikation mellan vårdarna var också mycket omtyckt. Något som efterfrågades var dock att tid för besöket skulle loggas i skärmen. Detta för att administrationen skulle få kontroll på hur länge och när besöken utfördes. Att kunna logga in med hjälp av RFID- taggar var också något som de tyckte var ett bra utvecklingsområde. Avslutning Efter att ha validerat prototypen funktionalitet med dem äldre och hemtjänstpersonalen fick gruppen bekräftat att prototypen fungerade. Projektgruppen meddelade utvecklingsavdelningen att utvärderingen varit lyckad och att det inte krävdes några ytterligare förändringar för tillfället. Resultatet presenterades sedan i maj

28 Resultat Följande kapitel kommer att presentera Anslagstavlan VERA. Resultatet av projektet är en revolutionerande produkt som kommer att underlätta kommunikationen mellan äldre, anhöriga till den äldre och hemtjänsten. Anslagstavlan VERA är ett verktyg som kommer öka kvalitén på äldrevården genom att förenkla planeringsarbetet och informationsspridningen. Samtidigt kommer VERA integrera den äldre i samhället på ett helt nytt sätt. Genom VERA tas tekniken till den äldre utefter deras egna behov och öppnar där med dörren till en ny äldreomsorg. Beskrivning Anslagstavlan VERA är uppbyggd på följande vis. I figur 4 visas hemskrämen. Detta är programmets startpunkt dit användaren alltid kommer tillbaka till. Hemskärmen gjordes grön på grund av estetik och att grön har en lugnande känsla. Detta gjorde också att kontrasten ökade mellan knappar och bakgrund vilket är bra för att öka tydligheten i Figur 4. gränssnittet. På hemskärmen finns fem olika knappar, funktioner, som går att trycka på. I det övre högra hörnet finns en klocka som visar lokal tid. I det övre vänstra hörnet visas vilken dag det är och vädret i den stad den äldre befinner sig i. Dessa två områden går inte att interagera med. Den äldre navigerar sig runt i skärmen genom att använda sitt finger och trycka på den funktion de vill komma åt. Trycker den äldre på något som inte är en knapp händer ingenting. Mjukvaran är utvecklad så att det bara finns två nivåer. Detta betyder att om den äldre går in i en funktion finns det bara ett val och det är att gå tillbaka till hemskrämen. Detta gjordes för att eliminera eventuella förvirringsmoment som kan uppstå när den äldre ska navigera i flera nivåer. De funktioner som valdes att utvecklas är information, meddelande, samtal, meny, service och skärmsläckare. Nedan kommer varje funktion beskrivas rörande utformning och innehåll. I beskrivningen kommer det nämnas att anhöriga och hemtjänst kan logga in på skärmen för att editera eller lägga till information. Detta betyder att personerna loggar in via Här sker inloggningen med det identifikationsnamn och ett lösenord. Anledningen till att inloggning sker här är för att detta är den enda vägen att komma åt skärmens innehåll. Därefter kan personen endast ändra, lägga till eller se det som den har behörighet till. 21

29 Information Informationsfunktionen är den funktion som ger hemtjänstpersonalen möjlighet att skicka ut information om vem det är som kommer, när personen kommer och vad personen ska göra. Genom att erbjuda möjligheten att skicka bild på hemtjänstpersonalen och vad dem heter skapas en säkerhetskänsla hos den äldre. Eftersom de äldre då kan se hur personen ser ut och kan verifiera att det är rätt person som står utanför dörren när det ringer på. Knappen till funktionen valdes att färgläggas blå, med det klassiska informations i:et som symbol. Denna symbol och färg är vedertagna för information. Platsen den mest känns igen ifrån är troligen trafikskyltar. För att se funktionens utformning, se bilaga 15. Funktionen uppfyller alla de krav som projektgruppen satte upp när den skulle utvecklas, dessa kan ses i bilaga 18. Både bild och text kan kommuniceras via skärmen på ett smidigt sätt. Det går även att uppdatera funktionen via mobiltelefon vilket var ett av kraven. Genom att vårdaren loggar in på skärmen kan de enkelt uppdatera informationen om det skulle ske några ändringar. Meddelande Med denna funktion, Meddelande, kommer anhöriga att kunna skicka text- och bildmeddelande till den äldre från en dator eller mobiltelefon. Infogning av bilder från mobiler är dock inte helt optimerad ännu. För att se utformningen av funktionen, se bilaga 15. Anhöriga kan genom sin kanal in i skärmen skicka text och bilder till den äldre. I dagsläget fungerar funktionen så att anhöriga som vill lägga upp information loggar in med sin användaridentifikation på Där väljer personen att lägga upp ett nytt meddelande och skriver texten. Avsändaren kan då välja vilken tid och dag det ska visas eller om det ska visas omgående. Meddelandena sparas därefter så att den äldre kan läsa och titta på bilderna de fått. Knappens design valdes till gul med ett vitt kuvert på. Anledningen till att knappen utformades på detta sätt är på grund av att färgen gul kopplas till posten vilket associeras till vykort. Detta är också anledningen till att kuvertsymbolen valdes. Funktionen uppfyller alla de krav som projektgruppen har ställt upp med undantaget att optimeringen av bilduppladdningen via mobilen inte är klar. 22

30 Samtal Under funktionen Samtal kan den äldre ha videosamtal med vårdare som ett substitut till de tillsynsbesök de har idag. Idag är tillsynsbesöken korta och handlar mer om att säkerställa den äldres hälsa. På grund av tidsbrist tappas den sociala funktionen. Samtalsfunktionen möjliggör att den äldre kan ha längre, mer kvalitativa, samtal med sin vårdare och på det sättet även få utlopp för sina sociala behov. Detta går hand i hand med äldrevårdens nya riktlinjer som förespråkar en behovsstyrd vårdplan. För att se utformningen av funktionen, se bilaga 15. Genom att erbjuda denna tjänst kan kommunen eller det privata vårdbolaget spara pengar. Enligt en studie som Västerås kommun gjorde kan en sådan tjänst spara nio miljoner per år, per 300 användare (Rundkvist, 2013). Detta är pengar som då skulle kunna läggas på andra områden. Denna funktion är inte helt färdigställd. Funktionen använde sig av ett strömningstjänsten Bambuser. Anledning till att denna funktion valdes var på grund av att den var gratis, kan användas från dator och mobiltelefon förutsatt att en kamera finns. Med denna strömningstjänst uppfyller även funktionen alla de kraven som ställts på funktionen. Meny I menyfunktionen visas valda restaurangers menyer. Här kan den äldre se vad som serveras för respektive dag i veckan. Menyerna kommer att uppdateras utefter att restaurangen uppdaterar sin meny. De krav som ställdes på funktionen var att restaurangerna ska kunna visas individuellt och att den ska kunna visa minst tre menyer. Dessa krav möter funktionen. Funktionen valdes att göras svart för att skapa så mycket kontrast som möjligt och att hålla sig till basfärgerna. Som symbol valdes bestick och en tallrik vilket tydligt visar att den leder till något som har med mat att göra. Service Denna funktion är till för hemtjänsten. Här kan dem lägga in text om vad som har gjorts, vad som ska göras och övrig information som kan vara bra att veta om den äldre. Detta gör att kommunikationen mellan vårdare förenklas. Informationen kan smidigt laddas upp genom mobilen eller datorn och sedan editeras på samma sätt om behov finns. 23

31 Funktionen möter majoriteten av de krav som ställdes på funktionen. De krav som den inte möter är att knappen inte är dold, inte kräver inloggning och att det inte går att bekräfta att en syssla är gjord. Anledning till att detta inte utvecklades var på grund av att projektgruppen upptäckte detta försent i processen. Skärmsläckare Denna funktion är skapad för att det ska hända något på skärmen när den inte används. Bilderna som används är bilder från talet, från den staden som den äldre växte upp i. Detta kan leda till att den äldre tränar sitt minne och kan i sig resultera i att den kan föra ett bättre samtal med personer runt om kring dem. Måluppfyllnad av produkt Projektgruppen är stolt över att kunna presentera Anslagstavlan VERA. Produkten uppfyller alla de produktkrav som sattes upp i starten av projektet. Dessutom uppfyller VERA majoriteten av de önskemålen som sattes upp. De önskemål som inte nåddes har projektgruppen fortfarande förhoppning att uppnå eller prioriterat att inte utveckla. En av dem är att produkten skulle ha möjlighet att ta emot trådlöst internet. Detta är något som projektgruppen har prioriterat bort, eftersom trådlösa nätverk kan krångla vilket hade försvårat användandet för den äldre. Självklart finns möjlighet få detta men då till en extra kostnad. Ett annat önskemål som inte utvecklades till denna prototyp, men som kommer vara klart till nästa, var möjligheten att ha tvåvägskommunikation via videosamtal. Denna funktion har inte utvecklats på grund av att produkten inte var förberedd för detta. Projektgruppen valde därför en enklare variant för att uppvisa funktionens syfte. Funktionen utvecklas just nu. Projektgruppen anser att projektet har varit lyckat då de har uppfyllt de förväntningar de hade innan projektet startade. Prototypen som har tagits fram är en unik produkt som är helt anpassade till de äldre. Genom att ha haft en nära relation med alla användare har projektgruppen lyckats att ta fram en marknadsanpassad produkt som möjliggör en enklare interaktion mellan äldre, anhöriga och hemtjänsten. 24

32 Affärsplan Behovet av äldrevårdspersonal ökar i och med att det blir fler äldre. De som jobbar inom äldrevården idag har väldigt lite tid på att skapa värde för sina kunder. Samtidigt som den yngre generationen ställer nya krav på kommunikationen med sina äldre anhöriga. Äldre vill även lära sig tekniken för att bli mer självständiga och bo hemma längre. På alla dessa ovanstående problem har det tidigare inte funnits någon lösning. Nu introduceras VERA en interaktivskärm som förenklar vardagen för alla dessa grupper av människor. VERA hyrs ut till kommuner och privata vårdbolag. Genom att hyra ut produkten för 500 kronor i månaden, i minst 24 månader, kan VERA generera tillräckligt med intäkter för att betala av de kostnader som gruppen räknar med. Försäljning år ett kommer uppgå till 300 enheter och sedan tredubblas varje år under de tre första åren. Uppskattning baseras på att marknaden är stor och oexploaterad. Det att finns äldre personen med hemtjänst i Sverige alla dessa är potentiella kunder. Ytterligare en faktor som talar för produkten är att hemtjänsten planerar att digitaliseras ännu mer än idag. Vilket är bra öppning för produkten. De funktioner som idag ingår i VERA är funktioner som användarna verkligen vill ha. Att ha koll på vad marknaden vill ha är en vital del för produkten. Därför kommer det vara ett kontinuerligt arbete under hela produktens livstid för att ha en god kundrelation och möta de olika användarnas behov. Det som är unikt med anslagstavlan VERA är att den skapar värde för fyra olika grupper, de äldre, anhöriga till äldre, hemtjänsten och kommunala/privata vårdbolag. Detta gör ingen annan lösning, den sätter användarna i fokus och är en helhetslösning som alla har väntat på. Gränssnittet och funktionerna är anpassat efter användarnas behov. Samt att den är har ett mer fördelaktigt pris jämfört med konkurrenter. VERA är den produkt som ska få de äldre att vilja bo hemma längre och på så sätt kunna spara kronor per person som väljer att bo kvar hemma i stället för att flytta in på ett serviceboende. Det resultat som nåtts idag hade aldrig varit möjligt att nå utan våra nyckelpartners Visiosign, Science Park och Almi. Nu är det upp till Johan och Martin två drivna Utvecklingsingenjörer som brinner för teknik och entreprenörskap att göra detta till verklighet. Se bilaga 17 för att se fullständig affärsplan. 25

33 Diskussion Nedan kommer projektets process och resultat, produkt, att diskuteras. Process Gruppen har försökt att tänka kritiskt i alla val de gjort. Eftersom det är lätt att bli färgad av att gruppens egna val är de bästa. Detta kan resultera i att medlemmarna blir för subjektiva och inte ser de eventuella fel som produkten har. I starten av projektet fick projektgruppen mycket positiv kritik från handledare då de fick halvårsstipendium, samt att de lyckades komma på andra placering i den nationella innovationstävlingen, När jag blir 100, var detta extra viktigt. I och med att gruppen har haft ett nära samarbete med företaget Visiosign har gruppmedlemmarna lärt sig hur ett projekt i arbetslivet fungerar. Det finns begräsningar i vad som kan göras och vad som företaget hinner med att göra, vilket är viktigt då verkligheten styrs av hur mycket tid och pengar som kan läggas ner i projektet. Då Visiosign har fokuserat mycket på det tekniska, har gruppen lärt sig att samarbeta med hjälp av kravspecifikationer. Den gemensamma uppfattningen var ofta den samma men när en tydlig kravspecifikation med bilder och förklaringar visades så framkom det att gruppen och Visiosign hade tänkt olika. Gruppen har därför lärt sig vikten av tydlighet. Detta gjordes med storyboards eller liknande grafiska uppställningar. Att göra en ordentlig förundersökning var något som gruppen kände var viktigt redan innan de initierade projektet. Att verkligen förstå problemet från olika personers synvinklar var viktigt. Detta tog tid i början av projektet och gruppen kände att projektet gick långsamt framåt. Förstudien resulterade i att gruppen kunde ställa upp en tydlig utvärderingsmatris, i form av parvis jämförelse, och till slut ledde detta till att funktionerna som togs fram skapade mycket värde för de olika användarna. Detta är en lärdom som båda projektgruppsmedlemmarna tar med sig ut i arbetslivet då detta krävs för att nå ett bra resultat. De kvalitativa intervjuer som hölls i projektets början var det som projektgruppen grundade problemen på inom äldrevården. Gruppen förstod att olika faktorer kan påverka de svar som gruppen skulle få in om de hade valt att använda sig av strukturerade intervjuer. Därför valdes öppna kvalitativa intervjuer för att kunna upptäcka problem som låg utanför allmänhetens kännedom. Intervjuerna hölls enbart med personer i Hallands kommun vilket har kunnat leda till att de svar projektgruppen fick in, inte gäller i lika stor utsträckning i övriga delar av landet, utan främst de problem som de intervjuade ser i Halland. Branschmänniskorna som intervjuades var enbart kvinnor, med en akademisk bakgrund. Hade demografin bland de intervjuade ändrats så att män och personer med annan utbildningsnivå också intervjuats så hade problemuppställningen kanske skilt sig. Dock är majoriteten av de som jobbar inom äldrevården kvinnor. Kommuner och landsting i Sverige i dag arbetar på en nationell nivå vilket också talar för att de uppgifter som de intervjuade lämnar stämmer överens med vad kommuner och landsting tycker i andra kommuner. 26

34 Enkäter som lämnades ut till anhöriga delades ut via det sociala mediet Facebook. Enkäterna delades inte ut i någon speciell grupp. Detta för att undvika att människor med samma värderingar skulle bli dem som svarade, eftersom gruppen ville nå ut till en bredare massa. Det resultat som var tydligast var att de svarande ville ha en enklare och digital kommunikationsväg till de äldre. Det framgick genom att 75 % av de drygt 80 svarande tyckte att en enklare kommunikationsväg till äldre behövdes. Värt att ta i beaktning är att de svarande är aktiva vid sociala medier. Detta kan speglat resultatet då de svarande är vana vid att använda dator och mobil frekvent. Båda gruppmedlemmarna delade enkäten och på så sätt spreds enkäten på olika geografiska platser. Då medlemmarna kommer från olika delar av landet bidrog detta till att enkäten fick en större geografisk spridning och på så sätt framgick det att de som svarade hade samma inställning oavsett var de var bosatta. De övriga enkäterna skickades direkt ut till de personer vi ville ha svar av. Hemtjänsten fick ta del av en enkät som utfördes på olika servicehem i Halmstad. Gruppen skickade också ut en elektroniskenkät till fastighetsbolag som tillhandhöll boenden för äldre. Då det sist nämnda skedde i ett tidigt stadium av projektet hade projektgruppen inte en klar bild av vad dem ville ha ut av enkäten. Resultatet av detta var att många inte förstod vad produkten syfte var. Hade en bättre enkät utformats, eller om kvalitativa intervjuer hade hållits, hade resultatet kunnat bli annorlunda. Gruppen valde att inte fokuseras på fastighetsägare men denna grupp kan bli intressant att intervjua vidare i ett senare skede. 27

35 Produkt Marknad Det finns få konkurrenter på marknaden idag. De produkter som skulle kunna konkurrera med Anslagstavlan VERA är Ippi, Joice och Intraphone. Ippi erbjuder en tjänst som möjliggöra att skicka meddelanden till den äldres tv. Kostnaden för detta är 450 kronor i månaden plus en startavgift på 4995 kronor. Joice erbjuder videosamtal mellan de äldre och vårdpersonalen för 399 kronor i månaden. Intraphone erbjuder inspelade röstsamtal mellan vårdarna genom de äldres hemtelefoner för 80 kronor i månaden. Det som är tydligt är att konkurrenterna försöker lösa ett problem vardera. Det har stort fokus på problem men inget fokus på anhörigas och äldres behov. Det som är unikt med VERA är att det integrerar alla dessa funktioner och mer för en kostnad som är väldigt konkurrenskraftig. Ytterligare något som är unik ärt att ingen annan har ett så pedagogiskt och tilltalande gränssnitt. Genom att använda sig av figurer, text och färger som associerar till verkliga objekt positionerar sig VERA som ett pedagogiskt alternativ på marknaden. Etik & moral Syftet med produkten är att hjälpa hemtjänstpersonalen att effektivisera sitt arbete genom att göra moment som idag utförs på ett analogt sätt till digitala, moderna moment. På detta sätt kan de få mer tid hemma hos den äldre. Risken med detta är att man på så vis kan eliminera ännu mer tid hos den äldre vilket hade inneburit att kommunen hade kunnat skära ner tiden ännu mer för hemtjänstpersonalen. Projektgruppen vill inte att detta ska hända utan ser Anslagstavlan VERA som ett verktyg för hemtjänsten att skapa mer värde för de äldre på samma tid som dem har idag. Sekretess inom vården är oerhört viktigt. Information om kunders hälsa och medicinska tillstånd är känsligt och får inte, under några omständigheter, komma till allmän kännedom. Detta gör att om det skulle delas känslig information mellan vårdare genom VERA måste denna kanal vara skyddad. Därför har projektgruppen valt att skydda denna kanal med hjälp av RFID. På detta sätt kan enbart hemtjänstpersonal med rätt RFID- bricka få tillgång till informationen. Att öka insynen in i äldrevården medför även risker. Som nämnt i tidigare stycke är äldrevården hårt synat av privatpersoner men också högre instanser. Genom att tillgodose anhöriga med information om vad hemtjänsten gör kan detta leda till att anhöriga börjar ifrågasätta saker dem gör ännu mer. Om de anhöriga sedan har ett ansikte och namn på hemtjänstpersonalen som varit där kan detta leda till att personer som inte tycks göra ett bra jobb hängs ut. Att lägga ut personlig information kan inkräkta på den personliga integriteten och därför måste varje individ godkänna att deras information delas innan den läggs upp i VERA. 28

36 Lika villkor I det svenska samhället idag finns det många personer med olika etniska bakgrunder. Detta medför att alla inte har svenska som sitt modersmål. Anslagstavlan VERA:s nuvarande mjukvara är på svenska. För att produkten ska tilltala alla i samhället krävs språkinställningar som möjliggör att produkten kan användas på flera olika språk. Detta kommer bli viktigare i framtiden då andelen äldre med utländsk bakgrund blir större. Projektet har präglats av att skapa användarvänlighet. I de utvärderingar av produkten som projektgruppen har utfört har det framgått att produkten anses användarvänlig. Detta främst på grund av att äldre, anhöriga och hemtjänstpersonal utan instruktioner enkelt har kunnat navigera i funktionerna och att de sett användning av produkten. Detta är två viktiga aspekter och leder till användaracceptans enligt Davis, Bagozzi, och Warshaw (Davis, 1998). Projektgruppen anser att det är vitalt att få ovan nämnda intressenters medgivande för att produkten ska lyckas på marknaden. Eftersom att det är få som köper en produkt som de inte ser någon användning av eller vet hur de ska använda. Hållbarutveckling I nuläget använder projektgruppen ett svensk företag för att sätta ihop produkten. Skärmen tillverkas i Asien och fraktas sedan till Sverige där mjukvaran utvecklas och installeras i hårdvaran. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller frakt från länder i Asien som inte har nått samma samhällsutveckling som vi har i Sverige. Risker som att underleverantören som säljer skärmarna inte har godkända arbetsförhållanden och att dem inte betalar sin personal finns. Genom att bara använda sig av underleverantörer som kan bevisa att de tar hand om sin personal på ett bra sätt och ger dem den lönen de förtjänar kan man bidra till en hållbar samhällsutveckling. Ytterligare en aspekt som måste tas i beaktning är den ökande transporten som sker när företag beställer produkter från Asien. Detta får stora konsekvenser för miljön. Ett sätt att handskas med detta är att bara använda sig av fraktföretag som gör det på ett grönt vis. Detta betyder till exempel att inte containrar fraktas halvtomma utan alltid är fyllda. På detta sätt har projektgruppen försökt att bidra till en hållbarutveckling. Arbetsmiljö Projektgruppen anser att Anslagstavlan VERA kan bidra till en ökad samhällsutveckling där hemtjänstpersonal kan fokusera på det som de är bra på, att ta hand om människor. De funktioner som VERA tillhandahåller erbjuder hemtjänstpersonal en ökad intern och extern kommunikation. Projektgruppens åsikt är att detta kan leda till bättre arbetsmiljö då kunden är underrättad om vad som ska göras och hemtjänstpersonalen kan snabbt bli uppdaterad om vad som har skett tidigare. Detta leder till att arbetet de utför kan effektiviseras och de kan då fokusera på den sociala biten som idag prioriteras bort på grund av tidsbrist. 29

37 VERA är ett verktyg som kan hjälpa samhället att utveckla äldrevården. Nyheter om vanvård och budgetnedskärningar är idag något som befolkningen är vana vid. Det har kommit till den punkten att folk i samhället har tappat förtroendet för äldrevården. Projektgruppen anser att Anslagstavlan VERA kan användas som ett verktyg för att reparera denna misstro. Det som VERA kan erbjuda är en ökad transparens i vården. Utformningen av Anslagstavlan VERA har gjorts så att, med tillåtelse från vårdbolaget, det finns möjlighet för anhöriga att se vad som sker hos den äldre. Hemtjänstpersonal har funktioner som gör att dem kan lägga upp information om saker som har hänt, saker som ska göras och övriga observationer, vilket i sin tur kan läsas av den anhöriga. Detta möjliggör att de anhöriga får en ökad förståelse för vad hemtjänstpersonalen gör i sitt arbete och varför. Framtid Anslagstavlan VERA är idag anpassat för äldrevårdsmarknaden. Projektgruppen ser att det förutom denna marknad finns stor potential i att erbjuda VERA till en helt annan grupp av människor. Personer med autism kräver en tydlig planering och kontinuitet i sin vardag. Många personer som lider av autism har nedsatt social förmåga, därför använder sig personer i deras närhet av bilder när de kommunicerar. Anslagstavlan VERA kan hjälpa dessa personer i deras vardag då hård- och mjukvaran lätt kan anpassas till dessa behov. Planeringsmöjligheter är redan utvecklad och bildkommunikation är något som VERA i dagsläget redan arbetar med. Därför anses denna marknad ha stor potential. Projektgruppen har verifierat detta med personer i branschen vilka såg att det hade varit ett bra verktyg i deras vardag. Innan Anslagstavlan VERA helt kan kommersialiseras finns det några områden som måste fortsätta att utvecklas. I dagsläget visar samtalsfunktionen enbart syftet med funktionen och att tekniken finns tillgänglig för att göra tillsynstjänsten digital. Denna funktion hade behövt färdigställas, vilket är tekniskt realistiskt att göra och är under utveckling. Utvecklingsavdelning hann inte färdigställa den till Utexpo eller slutredovisningen. Denna funktion kommer så fort den är klar att integreras i produkten. Projektgruppen är nöjd med den produkt de har tagit fram och anser att produkten svarar på problemformuleringen som projektet ställde upp vid projektets start. Projektgruppen menar att Anslagstavlan VERA får äldre med hemtjänst att känna sig tryggare, självständigare och mer integrerade i samhället. Utöver detta skapas även värde för ytterligare parter, så som hemtjänst och anhöriga. 30

38 Referenser Bergström, B., Karlsson, T., & Parmenvik, D. (2009). Webbdesign. Budskap, form och teknik. Liber. Blennberg, E., & Johansson, B. (2010). Värdigt liv och välbefinnande : äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning. Boettge, V. (den ). Hämtat från KTH: den Borchers, J. (2001). Pattern approach to interaction design. London, Storbritanien: Al & Society. Bryman, A., & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:dje uppagan ed.). Stockholm: Liber AB. Cattan, M. (2010). Preventing social isolation and loneliness among older people: Effectiveness of health promotion interventions. Saarbrücken: Lambert Academic Publishing. Cavanaugh, J. C., & Blanchard- Fields, F. (2006). Adult Development And Aging. Wadsworth: Thomson Learning. Czaja, S. J., & Sharit, J. (1998). Age Differences in Attitudes Toward Computers. The Journals of Gerontology: Series B, Davis, F. B. (1998). User Acceptance of Computer Technology: A Comparison of Two Theoretical Models. Management Science, 35, de Jong Gierveld, J. (2006). Societal trends and lifecourse events affecting diversity in later life. In S. O. Daatland, & S. Biggs, Ageing and diversity: Multiple pathways and cultural migrations (pp ). Bristol: The Policy Press. Dickens, A. e. (2011). An evaluation of the effectiveness of a community mentoring service for socially isolated older people: a controlled trial (Vol. 11). BMC Public Health. Dix, A., Finlay, J., Abowd, G., & Beale, R. (2004). Human- Computer Interaction (3:e upplagan ed.). Haddington, England: Scotprint. Hansen, S. (2012 йил 8- Februari). Falsk hemtjänst rånade 93- åring i Karlskrona. Retrieved 2014 йил 16- April from hemtjanst- ranade- 93- aring- i- karlskrona% %29.gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed& utm_campaign=feed%3a+blt- nyheter+%28bltsyd%c3%b6stran+nyheter%29 31

39 Holmdahl, L. (2010). Lean Product Development På Svenska. Göteborg: DigitaltryckNu. House, J. S., Landis, K. R., & Umberson, D. (1988 йил 29- Juli). Social relationships and health. Science, 241 (4865), pp Jin, Z. X., Plocher, T., & Kiff, L. (2007). Touch screen user interfaces for older adults: button size and spacing. In J. Absacal, & L. Azevedo, Universal Acess in Human Computer Interaction Coping with Diversity (pp ). Portugal: Technical University of Lissabon. Kakuli, L. L. (2014 йил 27- Januari). svt.se. Retrieved 2014 йил 16- April from Ökad personalomsättning inom hemtjänsten: personalomsattning- inom- hemtjansten Klemm, K. (2013 йил 03-12). Intervju Attendo. 4. (J. Ekelund, & M. Nilsson, Interviewers) Kotler, P., Armstrong, G., Wong, V., & Saunders, J. (2008). Principles of marketing (5:e europeiska upplagan ed.). Italien: Rotolito Lombarda. Kurniawan, S., Ellis, R. D., & Zaphiris, P. (2008). Older people and mobile phones: A multi- method investigation. International Journal of Human- Computer Studies, Leitão, R., & Silva, A. P. (2012). TARGET AND SPACING SIZES FOR SMARTPHONE USER INTERFACES FOR OLDER ADULTS: DESIGN PATTERNS BASED ON AN EVALUATION WITH USERS. Tucson, Arizona: Roxanne Leitão. Lindén, G. (2013). Minnesbilder, Fotografier att samtala kring. Göteborg: Göteborg fortbildning. Nordin, L. (2011). Verktyg och metoder U Halmstad. Osterwalder, A., & Pigneur, Y. (2010). Business Model Generatio: A handbook for Visionaries, Game Changers, and Challengers. Wiley. Ottosson, S. (2012). Dynamisk Innovationsverksamhet. Tervix förlag. Ottosson, S. (1999). Dynamisk Produktutveckling. Floda: Trevix AB. Parsloe, E., & Wray, M. (2000). Coaching and Mentorskap. Jönköping: Brain Books AB. Rundkvist, M. (2013). Kalkyl- kostnadsminskningar- ehemtjänst. Västerås: Västerås Stad. Scharf, T., & Gierveld, J. d. (2008). Loneliness in Urban Neighbourhoods: An Anglo- Dutch Comparison. European Journal of Ageing,

40 Socialdepartementet. (2003). Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. SOU 2003:91. Stockholm, Sverige: Socialdepartementet. Socialstyrelsen. (2013). Äldres behov i centurm. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2004). Jämförelsetal för socialtjänsten Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. ( ). Jämföresetal för socialstyrelsen Stockholm: Socialstyrelsen. Solutions for Public Health. (2011). Co- production for health: a new model for a radically new world. Oxford: Solutions for Public Health. Tonnquist, B. (2010). Projektledning (3:e upplagan ed.). Stockholm: Bonniers Utbildning. Wijk, H. (2001). Colour perception on old age - with implications in the caring enviroment. Göteborg: Göteborgs Universitet. Windle, K., Francis, J., & Coomber, C. (2011). Preventing loneliness and social isolation: interventions and outcomes. London: Social care institute for excellence. Wondmeneh, Y. (2011). Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla. Stockholm: Kommunal. Ziefle, M. (2010). Information presentation in small screen devices: the trade- off between visual density and. Applied Ergonomics,

41 Bilagor Nedan följer rapportens bilagor Innehållsförteckning 1 Kvalitativa Intervjuer Kristina Klemm Attendo Anna- Lena Gyllén Hälsoteknikcentrum Intervjuer med äldre Alla hjärtans hus Maria Stjernström Karl XII:s servicehus Strukturerade intervjuer Hemtjänsten Anhöriga Fastighetsägare Planering Visuell planering Gantt- Schema Idégenerering Pencil Aided Design Computer Aided Design Cognitive walkthrough SWOT Parvis jämförelse Benchmarking Användar- A Storyboard Avtal mellan gruppmedlemmarna Logotyp Projektbudget Beslutsbrev Almi Resultat Gränssnitt Intressekarta Affärsplan Kravspecifikation av funktioner Utvärdering slutgiltigt gränssnitt Riskanalys projekt VERA

42 1 Kvalitativa Intervjuer 1.1 Kristina Klemm Attendo Allmän uppfattning Christina är verksamhetschef på Attendos äldreboende på Andersberg. På hemmet finns det kunder med demens och äldre kunder som inte klara sin vardag själva. Något som Kristian snabbt tar upp är att hon tycker att äldre människor kommer in på hem alldeles för sent. Många har redan hunnit bli så pass sjuka innan de kommer in att det blir svårt att ge dem den vård de behöver. Hade de fått komma in tidigare hade de kunnat få en bättre livskvalité under sina sista år. Generellt är hon positiv till de idéer som vi har. Hon ger oss lite mer insikt i de problem som de stöter på och upplyser oss om svårigheter som vi måste tänka på. Ett av de stora hinder som vi kommer stöta på, enligt Kristina, är sekretess lagen. Hon säger också, man kan aldrig på för mycket information. Hon menar då att sprida och kommunicera information är något av en nyckel i hennes yrke, Att patienter/kunder och deras närstående får information om vad som händer och vad som kommer att hända är oerhört viktigt. I nuläget sätts lappar upp på anslagstavlor om vad som kommer att hända i vecka. Detta skulle kunna göras på ett mer effektivt sätt. Kristina nämner också att det är en stor grupp på väg in. Hon syftar då på 40- talisterna. Denna grupp är generellt mer krävande och kan teknik bättre. De kommer ha högre krav en vad de som är äldre idag har. Frågor Hur fungerar er verksamhet med städning, medicinering mm? Eftersom alla som vi vårdar bor på hemmet så ser vi över detta själva. Vi har ingen extern tjänst som tar hand om medicineringen till exempel. Vi på Attendo erbjuder hela paketet. Vilka problem har ni? Hur löser ni dem? Våra största problem är anhöriga som vill veta vem som gör vad. De anhöriga kan också bli irriterade om det är för mycket folk i rörelse. Vi försöker lösa detta med dialog, men det är väldigt tidskrävande. Det är också ofta vi får prata om samma saker flera gånger med olika anhöriga. Vi skulle gärna vilja göra alla nöjda men eftersom vi har regler att följa kan vi inte bara ändra på en rutin för att passa en enda kund. 1

43 Vad gör ni för att äldre ska ha en social vardag? Anhöriga kan komma och hälsa på, vi försöker ha någon slags aktivitet varje dag. De vanligaste är boule, högläsning, underhållning av olika slag, tisdagsbussen med mera. Hur skapar ni trygghet och självständighet? I dags läget är det A4 papper uppklistrat på dörrar och anslagstavlor som visar vilka olika aktiviteter vi har här på boendet. Aktiviteterna använder vi för att försöka förbättra deras självförtroende och sociala liv. Det sociala tycker jag bidrar mycket till ens egen trygghet. Om du fick skapa vad som helst för att underlätta för de äldre och för er vad skulle det vara? Jag skulle vilja ha något som underlättar för de gamla och oss att förstå varandra. I nuläget är många av de äldre invandare med olika bakgrund. Det som händer är att de lätt faller tillbaka till sitt modersmål när de blir äldre. Detta gör att vi inte kan kommunicera med dem på lika bra sätt. Så något som hade löst språk problemen. Detta tror jag personligen mycket på då både personal och äldre nu för tiden kan komma från väldigt många olika länder. Är det något som du känner att skulle vara viktigt att få med i vår produkt? Jag tycker att ni ska använd er av mycket bilder. Er produkt får inte heller vara för svår att använda. Jag tycker att det sociala har försvunnit, tiden räcker inte till för att både utföra de uppgifter som vi ska göra och samtidigt ha ett bra samtal med den vi vårdar. Jag vet inte om ni kan lösa det med er produkt men jag tror att många tycker som jag i den frågan. 2

44 1.2 Anna- Lena Gyllén Hälsoteknikcentrum Allmänt Anna- Lena arbetar som IT utvecklare på Varbergs kommun, sedan Hon arbetar också på Hälsoteknik Centrum Halland. Hon är insatt i olika system som används i inom äldrevården i Varbergs Kommun men kan också en del om vad äldre generellt kan tänkas gilla. Samtalet Vi berättar grundligt om vårt koncept och sedan börjar vi bolla idéer vi ställer inte så mycket frågor utan pratar mest om olika funktioner och lite om affärsmodellen. Funktionen som vi kallar Vem När Vad är ett en funktion som hemtjänsten använder sig av för att meddela kunden vem som kommer vad personen som kommer ska göra och vilken tid personen kommer. Anna- Lena tycker om funktionen och hon tror att det är viktigt att hålla information kort och inte göra den för personlig. Att komplettera med en bild borde höja upplevelsen för användaren. Att kunna uppdatera om försening sker via mobilen är det som gör att funktionen blir extra bra. I vissa kommuner arbetas det fram en form av nöjd kund policy där de i hemtjänsten ska kunna utlova att vara där när de anger. Vi pratar vidare om funktionen som vi kallar för Service, i denna ska vårdarna kunna kommunicera med varandra. Anna- Lena berättar om ett system de använder i Varbergs kommun som heter Intraphone, det är en tjänst där man använder kundens hemtelefon för att spela in röstmeddelanden som nästa vårdare sedan kan lyssan av genom att ringa samma nummer från samma telefon. Vi pratar om att vi kan ha samma struktur i VERA fast då med hjälp av text och inte röstinspelad samtal. En annan möjlighet skulle vara att logga när man kom dit och när man gick hem på så sätt garanterar vi att kunden inte får betala för mer än den tid som hemtjänsten utfört. Tillsyn är en tjänst som många hemtjänstbolag idag erbjuder. Med detta menas att en vårdare tittar till kunden under en väldigt kort period, cirka 5 minuter. Anna- Lena ger ett exempel där en arbetare från hemtjänsten får åka 10 minuter hem till den äldre för 5 minuters tillsyn och sedan åka 10 minuter tillbaka till kontoret. De tar då 25 minuter av den anställdes tid att utföra ett jobb som endast ger betalning för 5 minuter. Det finns ett bolag som arbetar med att lösa detta och det använder sig av Skype. Anna- Lena berättade att tjänsten var dyr ungefär 1500 kronor i månaden. Vi diskuterade och kom fram till att vi skulle kunna erbjuda samma tjänst eftersom har en skärm och kan enkelt koppla till en kamera. Men vi vill fortfarande hålla samma pris, vilket då skulle göra att vi kan konkurrera med det befintliga bolaget. Vi skulle i denna tjänst på sikt också kunna integrera en funktion så att äldre med dessa skärmar kan prata med varandra, detta skulle leda till att vi kan skapa mer värde för den äldre. Utöver detta så diskuterade vi fram grunden till vårt försäljningssätt och 3

45 andra viktiga parametrar att tänka på när vi skulle fortsätta att utveckla VERA. Affärsmodell Det var under denna intervju vi första gången fick bekräftat att vi sälja via abonnemang. Anna- Lena berättade att det är ganska vanligt att de äldre säger saker som Man vet aldrig hur gamla man blir osv. Det skulle då vara svårt att motivera ett köp för runt kronor. Anna- Lena tyckte också att vi skulle tänka på det är en större del kvinnor än män i hög ålder. Många äldre kvinnor har varit hemmafru eller arbetat en ganska liten del av sitt liv. Därför har de ganska dåliga pensioner. Därför skulle vi flytta kostnaden från slutanvändare och lägga den på exempelvis anhöriga eller kommunen. 4

46 1.3 Intervjuer med äldre Alla hjärtans hus Sammanställning Den 4 mars utfördes en användarundersökning på Alla Hjärtans Hus, vilket är en samlingslokal i Halmstad där aktiviteter anordnas för äldre människor. I ett tidigare besök hade en referensgrupp satts ihop för dessa intervjuer. Personerna som intervjuades var över 65 och vars tekniknivå är varierande. De intervjuade är anonyma och kommer därför nämnas som nummer. Frågor 1. Har du mobiltelefon? 2. SMS:ar du ofta? 3. Hade du tyckte det var bra om du på ett enklare sätt kunde ta emot SMS/MMS? 4. Hade du tyckte det var bra om du kunde lyssna på röstmeddelande? 5. Hade du tyckte det var bra att kunna ta emot e- vykort? 6. Är videosamtal något som du hade använt dig av? 7. Tycker du att det hade vart bra att bli mer uppdaterad om vad som händer i ditt område? 8. Vilken information känner du att du saknar eller skulle vilja ha mer av? 9. Schema med aktiviteter? 10. Har du hemtjänst? 11. Om ja, Hade det var skönt att veta vilken vårdgivare som kommer till dig? 12. Om nej, skulle du vilja veta vem som kommer till dig? 13. Är det ofta de kommer för tidigt/sent? 14. Hur vet du vad hemtjänst ska göra? 15. Har du tillsyn? 5

47 Intervju ett Denna intervju var en gruppintervju och bestod av tre damer och en man, ålder år, från Halmstad. 1. Alla fyra har mobiltelefon och använder den varje dag. 2. Ingen av de fyra intervjuade använde sig av sms funktionen i mobiltelefonen ofta. Anledningen är att det är enklare att ringa, svårt att skriva och liten skärm. 3. I denna fråga tyckte alla att det hade vart bra om de enklare kunde ta emot SMS/MMS. 4. Här var det delade meningar. Tre av fyra personer tyckte att det var bättre med text då de hade nedsatt hörsel och därför hade svårt att höra. Den personen som tyckte det var bra hade fortfarande god hörsel. 5. Alla tyckte att det var en bra idé eftersom ingen av de intervjuade använde sig av mail eller likande tjänster. 6. Tre av fyra tyckte att det var något som det inte hade använt sig av då det kändes för främmande. En person tyckte att detta var något som hen ville använda sig av. 7. I dagsläget får de information genom lappar och Hallands Posten. De tyckte att de får tillräckligt med information genom de medierna men att det kunde göras enklare. Speciellt tidnigen då det var mer reklam än användbar information. De tyckte att det hade vart bra om fastighetsägarna kunde komma ut med mer info om deras förening. 8. Något som alla kände var något som de ville får mer info om var vad för mat som serverades på de kommunala restaurangerna runt om i Halmstad. 9. Här tyckte två av de tillfrågade att en lokal som Alla Hjärtans Hus skulle kunna komma ut med information om vad och när saker händer hos dom. 10. Ingen av de fyra intervjuade har hemtjänst Här var alla överens om att det hade vart oerhört bra att veta vem det är som kommer och när de kommer. På det sättet skulle de kunna planera sin dag bättre och också känna sig tryggare i sitt hem eftersom de då skulle kunna identifiera att det var rätt person som knackade på. En bild och ett namn hade vart hade räckt. Detta var den fråga som väckte mest känslor och var också en funktion som de verkligen ville ha i VERA

48 Intervju två Denna intervju var en gruppintervju av ett gift par som bestod av en dam och en man, ålder 71 och 73 år, från Halmstad. 1. Båda två har mobiltelefoner. 2. Ibland, inte så ofta då det är enklare att ringa. 3. Båda två tyckte att detta skulle vara bra funktion i VERA. 4. De tyckte att textmeddelande är bättre då deras hörsel inte är så bra. Text kan man ta in i sin egen takt vilket. 5. Här var de positiva till denna e- vykorts möjligheten och tyckte att det skulle vara bra att kunna få mer vykort på en semester till exempel. 6. Ingen av de hade haft ett videosamtal innan men tyckte ändå, när de visste vad det var, att det skulle vara bra att ha då de inte kunde hälsa på sina barn och barn- barn särskilt ofta. Detta hade enligt dem vart roligt att kunna se dem de pratade med oftare. 7. De får den mesta av informationen genom tidningen. De tyckte att det fungerade bra men skulle vilja ha lite mer detaljerad information av det som de var intresserade av. 8. Det som de tyckte att de saknade var information om vad för mat som serveras på de olika restaurangerna i Halmstad. Det var svårt att veta var de skulle gå när de inte visstevad som serverades. 9. De tyckte att det hade vart bra om mer inforation om aktiviteter för äldre kom ut på ett mer lättillgängligt vis. 10. Nej Det hade vart oerhört bra tyckte båda två

49 Intervju tre Denna intervju var en gruppintervju bestående av tre person, en dam och två herrar. Dessa samtliga hade ett stort intresse för teknik och två av dem höll i datakurser för äldre på Alla hjärtans hus. 1. Alla hade mobiltelefon, två av dem hade smart phones 2. Alla kan använda sms, och sms.ar ofta till sina barn, men till äldre kompisar ringer dom eftersom deras kompisar inte är så insatta i teknik. 3. Det skulle varit bra, de tror att det kan vara ett bra sätt att lära sig hur sms fungerar. 4. Nej, dator använder oftast inte röststyring de hade varit dumt att blanda in någon sådant i inlärningsprocessen om man ska lära sig teknik. En av männen tycker dock att det hade varit roligt att kunna lämna röstmeddelanden. 5. Vykort och MMS är egentligen samma sak så spelar ingen roll. 6. Alla har testat Skype, de tycker att om vi ska använda Skype så måste vi göra det mycket enklare än vad det är idag. Annars blir VERA väldigt enkel att använda vissa stunder och sen lika svår som en vanlig dator. 7. En av männen brukar läsa Aftonbladet på sin ipad, de andra läser HallandsPosten. Anledningen till att de läser en tidning istället för på nätet är att Hallandsposten är dålig på nätet och att aftonbladet och expressen inte har så lokala nyheter. 8. Vet inte, vi kan ju internet ganska bra så för oss är det inga problem. 9. Det hade varit toppen, oavsett om man kan internet så läggs inte så mycket av just den typen av information ut på nätet. 10. Nej Ja, det skulle vi vilja veta

50 1.4 Maria Stjernström Karl XII:s servicehus Allmänt Maria Stjernström är enhetschef vid servicehuset Karl XII, och enhetschef för hemtjänsten i Halmstad centrum. Hon arbetar mycket med att hitta förbättringar och utveckla hemtjänsten i Halmstad. Samtalet Samtalet inleds med att vi presenterar och förklarar utförligt hur anslagstavlan VERA fungera. Vi ställer där efter frågor om de enskilda funktionerna och frågar hur de gör i dagsläget. Informations funktion som visar vem som kommer vad denne ska göra och samt vilken tid personen kommer är den första funktionen som vi diskuterar. Maria berättar att de använder idhandlingar som visar att de kommer från hemtjänsten. Det negativa med detta är att det finns inget förebyggande så den äldre kan endast veta att de är från hemtjänsten när de ringer på dörren och visar upp idhandlingen. Planeringssystemet de använder sig av tar heller ingen hänsyn hur vårdarnas schema ser ut. Det är alltså de som sitter och lägger upp schemat som i huvudet måste komma ihåg vilka personer som vårdarna brukar gå till. Det Maria tycker är bäst är att vi i god tid skickar ut vem som kommer och vad denna ska göra. Hon menar att då kan kunden också planera sitt liv lättare, och hon börjar prata om att integrera vår lösning i deras befintliga planeringssystem. Tillsynsfunktionen är bra, men hon tillägger att tillsyn är väldigt individanpassat så den behöver vara ganska bred utifrån hemtjänstens perspektiv för att kunna uppfylla de krav som den äldre ställer på hemtjänsten. Meddelande funktionen är också något som hon ser mycket positivt på. I exemplet vi visar saknar vi svars alternativ för den äldre. Hon påpekar att det är mycket viktigt och att det skulle kunna vara symboler som en sol eller liknande. Vi berättar att vi tänkt på detta och tillsammans kommer vi fram till att korta texter hade varit bra, Liknande de standardfraser som går att använda på mobiltelefonen när det ringer och man inte kan svara. Skärmsläckaren tycker Maria är bra. I övrigt tycker hon att vi måste höja tydligheten i de knappar och gränssnitt som vi visar henne. Gärna med figurer, streckgubbar eller liknande. 9

51 2 Strukturerade intervjuer 2.1 Hemtjänsten 10

52 11

53 12

54 Svar Hemtjänsten 13

55 Hemtjänsten - Google Forms :07 Fungerar inte alls 2 15% Other 1 8% Underrättar ni kunden om plötsliga förändringar? Vi ringer, är de inte hemma testar vi att ringa senare under dagen. nej Lappar Ja det måste vi alltid göra! Kunden har betalat för sina tjänster. Helst på morgonen eller kvällen innan ska det underättas till kunden om de ske några förändringar den dagen det gäller. Antigen ringer vi till kunden om förändringen eller åker hem till kunden och i informera förändringen. Allt dokumenteras. Det beror på hur mycket man har att göra. ofta sker ändrigar när det har kört ihop sig totalt, då hinner amn ofta inte höra av sig ja, jag försöker men det hinner man inte alltid försöker att ringa i den mån det går ja det försöker vi göra Ringer, talar om när vi kommer telefon Hur vet kunden vilken tjänst ni ska utföra? genom planering och intra phone genom vårdplanen vårdplanen nej Lappar Det står på vårt schema, de har oftast samma tjänst samma annars ringer vi så kan de skriva upp på en lapp om de skulle vilja det. Kunden med anhöriga har gjort en omvårdnadsplan / vårdplan med en biståndsbedömare. För att påmina kundern vilken tjäns som ska utföras talar d De vet oftast vad vi ska göra. Vi talar om att ändring har skett när vi kommer. telefon det vet dom inte Hur använder ni modern teknik för att underlätta ert arbete? Mobil ute i fältet vi använder oss av mobiltelefonen för att logga att vi utför rätt aktiviteter - Vi har scehmat i datorn vi anänder inte så mycket teknik Vi har alltid med oss mobil, för att öppna dörrar och ringa till kunderna låser upp dörrar med telefonen Vi har vårat arbets schema i mobilen. Allt dokumenteras i datorn(magne cura). Varje kund vi gå till loggar vi in och ut med mobilerna men det tar bara mer tid, för det mesta krångla systemet. använder mobilen för att öppna dörrar har ingen modern teknik vi använder oss inte så mycket av modern teknik Via använder det mesta, tyvärr går inte att använda fullt ut eftersom de äldre inte använder mobil, internet mm. Använder ni RFID taggar? Ja 8 62% Nej 5 38% Other 0 0% Sida 2 av 4 14

56 Hemtjänsten - Google Forms :07 Hur ställer du dig till att vårdtagaren såg ditt namn och bild på dig innan du kom dit? Positivt 7 54% Ganska positivt 3 23% Neutralt 2 15% Ganska negativ 1 8% Negativ 0 0% Hur mycket tid lägger du på att ta reda på vad som ska göras och vad som har gjorts? Mindre än 5 minuter 5 38% Mer än 5 minuter 7 54% 10 minuter eller mer 1 8% Blir det ofta problem med exemplet föregående fråga? Sida 3 av 4 15

57 Hemtjänsten - Google Forms :07 Ja 6 46% Nej 7 54% Other 0 0% Number of daily responses Sida 4 av 4 16

58 2.2 Anhöriga 17

59 18

60 Svar Anhöriga 19

61 6 snabba frågor om äldre och kommunikation. - Google Forms :51 Ringer 65 41% SMS 29 18% Vykort på semester 16 10% Hälsar på 44 28% Other 5 3% Vad är anledningen till att du inte hör av dig? Svårt att hinna med 49 53% Omständigt 18 20% Anhöriga är svåra att få tag på 6 7% Other 19 21% Önskar du att det hade varit lättare att kommunicera med dina äldre anhöriga? Ja 52 66% Nej 27 34% Sida 2 av 4 20

62 6 snabba frågor om äldre och kommunikation. - Google Forms :51 Hur gör du/hur skulle du vilja göra för att kommunicera på ett smidigare sätt? Sms, mail ringa, sms Chatfunktioner på mobilen fungerar bra när de lärt sig. Skulle vilja ha en enkel lösning över internet Get grandma online! Matcha Scheman, kunna göras mobilt och enkelt Vet ej, tycker samtal och sms är smidigt bo närmre Smidigare sätt som även kan hjälpa till även med hörsel hos min äldre släkting. Enklare system än Skype/Facetime Ringer till mobil.. inga konstigheter Mina äldre släktingar är "moderna" och använder tekniken. Men, om någon skulle bli ex dement, så skulle jag vilja ha en kalender så att jag bokar ex läkarbesök och ser det i min outlook samtidigt som de kan se det i sin kalender utan att ha en dator, outlook el dyl. Även ev personal ska kunna ta del av den här informationen i så fall. Kalendern skulle fungera bra även för utvecklingsstörd släkting med begränsad förmåga att använda dator. Sätta upp ring-dagar i kalendern Få farmor att använda mobiltelefon Det är lätt att glömma att höra av sig, när de väl lever. Det skulle vara bra att bli påmind tex hör av dig till mormor/morfar/farfar/farmor. mail, sms eller liknande Jag tycker det fungerar bra som det är! Ringa är fortfarande det bästa alternativet då många äldre inte är så internet-iska. vet ej Kommunicera via datorn eftersom jag har ett jobb där jag sitter framför datorn hela dagarna. Sms Ringer oftast, är dock svårt ibland då både farmor och mormor hör jättedåligt, i synnerhet i telefon. Det kanske är något att kika lite på också. Vet inte hur man skulle kunna göra det smidigare, då de inte är så tekniskt kunniga utan kan ringa och kanske skriva ett sms på sin höjd. Chatta Jag ringer och/eller smsar. Funkar bra nog. Just nu ringer jag eller skickar brev. Det känns som att några av mina äldre släktingar kan teknik hyffsat bra men det hade underlättat att lättare kunna smsa eller upplysa dem om vad som händer i mitt liv på ett sätt som känns enklare för dem. Jag skulle framförallt vilja skicka mer bilder så att kan se vad vi gör men de klara inte mobilen. Mail Någon form av videokommunikation hade varit kul eftersom de bor mitt ute i ingenstans morfar / farfar hade det vart bättre med bättre internetuppkoppling så man kan skypa. många som bor på landet har dplig uppkoppling samt att de skulle gå på datakurss/ samt en kurss hur man hanterar en smartphone med skype/ facetime. alla mobiler är komplicetade för de äldre föruyom doro, men med de kan du inte skypa e På vårat äldreboende skriver vi på en stor på en storanslagstavla aktiviteter under dagen och måltiderna. Hör dom väldigt dåligt så prata vi väldigt långsamt med dom eller skriver ner på papper vad vi säger till den boende. Dom har stora klockor på vägen, hörlurrar med mikrofon om dom hör riktigt dåligt. Hade varit bra att kunna kommunicera med något som är bådde för hörsel/syn nedsättning. Pensionärer och föräldrar kan vara tråkiga! Man måste hitta nått roligt att göra med dem för att få motivation! Number of daily responses Sida 3 av 4 21

63 6 snabba frågor om äldre och kommunikation. - Google Forms :51 Sida 4 av 4 22

64 2.3 Fastighetsägare 5 frågor till Fastighetsägare inom Senior/Trygghet/Äldreboende :45 5 frågor till Fastighetsägare inom Senior/Trygghet/ Äldreboende * Required Anslagstavlan VERA Anslagstavlan VERA är en digital skärm som är utvecklad och anpassad för äldre. Målet är att användaren ska kunna ta del av information och kommunicera på ett självständigt och modernt sätt. 1. Namn på företag? * Detta används endast i syfte för att se vilka som svarat på enkäten. 2. Hur sprider ni information till era hyresgäster? * Check all that apply. Med lappar Via telefon Gå runt och berätta Post Other: Sida 1 av 2 23

65 5 frågor till Fastighetsägare inom Senior/Trygghet/Äldreboende :45 3. Hur ofta delar ni ut information? * Mark only one oval. 1 gång i månaden Varannan vecka 1 gång i veckan eller mer Other: 4. Hur vet ni att era hyresgäster har tagit del av informationen? * Mark only one oval. De ringer Vi vet inte Other: 5. Skulle ni vilja ha en produkt som Anslagstavlan VERA i er fastighet? * Mark only one oval. Ja Nej 6. Hur mycket skulle ni kunna tänka er att betala? * Räknat på en fastighet/boende med 20 hyresgäster. Där alla 20 har en egen skärm i lägenheten. Mark only one oval. < > Other: Powered by Sida 2 av 2 24

66 Svar Fastighetsägare 25

67 5 frågor till Fastighetsägare inom Senior/Trygghet/Äldreboende - Google Forms :53 1 gång i månaden 0 0% Varannan vecka 0 0% 1 gång i veckan eller mer 0 0% Other 4 100% Hur vet ni att era hyresgäster har tagit del av informationen? De ringer 0 0% Vi vet inte 2 50% Other 2 50% Skulle ni vilja ha en produkt som Anslagstavlan VERA i er fastighet? Ja 0 0% Nej 4 100% Hur mycket skulle ni kunna tänka er att betala? Sida 2 av 3 26

68 5 frågor till Fastighetsägare inom Senior/Trygghet/Äldreboende - Google Forms :53 < % % > % Other 3 75% Number of daily responses Sida 3 av 3 27

69 3 Planering 3.1 Visuell planering Allmänt Visuell planering har tre huvudsyften, skapa förväntningar på de som arbetar i projektet, styra och koordinera aktiviteter och som ett verktyg för att detektera avvikelser (Holmdahl, 2010). I projektet användes en visuell projektplaneringstavla. 1. Bilden nedan visar ett tidsbaserat schema, samt olika post- it lappar som gruppen använt sig av för att enkelt identifiera vad som ska göras och vad som gjorts.. 28

70 2.Bilden visar post- it lappar på färdigställda aktiviteter 29

71 3. Denna bild visar vår whiteboardtalva där olika ämnen tas upp för diskussion och för att hitta nya lösningar på problem som uppstår. 30

72 4. Här visas de deadlines vi satte och vilka funktioner som vi valt att ta med till vår prototyp. 31

73 3.2 Gantt- Schema Ett gantt schema upprättades vid initiering av projektet för att skapa en helhetsbild. Sida 1 Projektsammanfattning Inaktiv sammanfattning Endast start Sammanfattning Inaktiv milstolpe Manuell sammanfattning Projekt: GANT-schema uppdatera Datum: sö Milstolpe Inaktiv aktivitet Upplyft manuell sammanfattning Status Delad Extern milstolpe Endast varaktighet Tidsgräns Aktivitet Externa aktiviteter Manuell aktivitet Endast slutdatum 22 Redovisning 1 dag 23 Slut 0 dagar 24 Rapport 42 dagar Förberedelser inför slutredovisning 21 dagar 1 Start 0 dagar 2 Målformulering 35 dagar 3 Utvärdering av olika projekt 21 dagar 4 Kravspecifikation 2 dagar 5 Projektbeskrivning 5 dagar 6 Datainsamling 7 dagar 7 Redovisningförberedelse 15 dagar 8 Halvtidsredovisning 0 dagar 9 Behovsanalys 38 dagar 10 Forskningsanalys 13 dagar 11 Användarundersökning 38 dagar 12 Marknadsundersökning 36 dagar 13 Åtegärder 12 dagar? 14 Ta ut funktioner 10 dagar? 15 Layout alternativ 7 dagar 16 Design 33 dagar 17 Prototyp framtagning 10 dagar? 18 Utvärdering 15 dagar 19 Slututforming 14 dagar 20 Presentation 22 dagar ID AktivitetslAktivitet Varaktighet f l s m ti o to f l s m ti o to f l s 32

74 4 Idégenerering 4. 1 Pencil Aided Design 33

75 34

76 35

77 36

78 37

79 38

80 39

81 4.2 Computer Aided Design Efter skisserna skapade vi layouter med hjälpa av datorn. Vi använde dataprogrammet Photoshop och INdesign. 40

82 41

83 42

84 5 Cognitive walkthrough En utvärdering av layouten gjordes på Alla Hjärtans Hus i samband med de intervjuer som utfördes. I utvärderingen testades layoutens användarvänlighet och logiska struktur. Metod Utvärderingen utfördes genom att låta de äldre få den tänkta layouten utskrivet på papper. De fick sedan direktiv om vad de skulle göra, till exempel att de skulle ta sig till funktionen meddelande. De tryckte på knappen på pappret och vände sedan blad för att se om de kom rätt. De äldre fick en antal olika direktiv som de skulle utföra, lyckades de så fick de gå vidare i kompendiet. Om de tryckte fel, går de tillbaka och förklarar varför de klickade fel. Steg 1. Hemtjänsten har skickat ut information, ta dig dit. 43

85 Steg 2 Du tryckte på rätt knapp, här visar hemtjänsten när de kommer, vad de ska göra och vem som kommer. Återgå till huvudmenyn. Steg 3 Rätt igen, Nu har dina barnbarn skickat meddelande. Ta dig dit. 44

86 Steg 4 Hit kan anhöriga skicka bilder och meddelanden som du kan ta del av. Steg 5 Nu startar en skärmsläckare, den visar bilder från den stad du växte upp i. Ta dig tillbaka till huvudmenyn. 45

87 Steg 6 Nu har du tagit dig igenom en stor del av de funktioner som VERA erbjuder, bra jobbat! Resultat Resultatet av Cognitive walkthrogh var lyckat. Alla klarade testet utan något feltryck. De som utförde testet tyckte att layouten var tydlig med god logik i knapplacering och knapptext. Det var tre stycken som hade synpunkter på att det fanns en funktionsknapp i högra hörnet. Den kunde ses som förvirrande då den kunde antyda att man kunde få mer info om funktionen eller funktionens innehåll genom att klicka på den. Därför togs den bort innan vi utvecklade prototypen. Vi valde även att lägga till tydligare symboler då de flesta fick fokusera på att läsa knapptexten. Dessutom kompletterades knapparna med färger som går att associera till verkliga saker till exempel informationsknappen är blå, precis som på en vägskylt. 46

88 6 SWOT Under projektets gång utfördes en SWOT- analys på produkten för att identifiera, styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Verktyget tar hänsyn till både interna och externa faktorer. Styrkor: Gruppen har designat en produkt som är anpassat och mer användarvänligt för äldre än vad som finns på marknaden i dagsläget. Det finns lösningar som riktar sig mot enskilda problem men vi erbjuder en helhetslösning som ändå har ett lägre pris än vad konkurrenterna har. Gruppen har under examensarbetets gång skapat ett starkt team. Tillsammans med mentorer, affärscoacher på Halmstad Science Park, deltagare och projektledare i den nationella tävlingen när jag blir 100 och människor i vårdbranschen. Svagheter: Eftersom vi kommer vara ett nystartat bolag, är chansen stor att kommuner och privata vårdbolag väljer de etablerade systemen, även fast deras pris kommer vara avsevärt högre. Möjligheter: Det kommer ofta nya rapporter som visar att de som blir gamla i Sverige i dag är vana att spendera mycket pengar och kommer också ha mycket, pengar. Detta gör detta segment av människor till en intressent målgrupp som tidigare varit mindre intressant. Samtidigt kommer gruppen människor i denna ålder vara den största någonsin. Hot: Eftersom vi endast utformar gränssnittet finns det enligt svensk lag inget att skydda då dataprogram inte kan patenteras. Det känns heller inte sannolikt att få skydd för färgkombinationer ihop med knappars funktion. 47

89 7 Parvis jämförelse Nedan följer förslag på funktioner som vi har jämfört med varandra genom parvisjämförelse. A. Kalender för hemtjänsten B. Information för hemtjänsten C. Videosamtal D. Gympa E. SMS/MMS för anhöriga F. Nyheter G. Öppettider på affärer mm H. Bildspel I. Matsedel J. Radio/Musik K. Info för fastighetsägare L. Information inom Familjen Resultat De funktioner som fick högst betyg är de funktioner som gruppen valde att arbeta vidare med. De sex första funktionerna valdes, de fem första är: Information för hemtjänsten, SMS/MMS för anhöriga, Matsedel, Videosamtal och Bildspel. Till sist valdes mellan med Kalender för hemtjänsten och Gymnastik. Gruppen tog beslutet att skapa mer värde för hemtjänsten genom att välja funktionen Kalender för Hemtjänsten, då den skulle vara lättare att utveckla jämfört med Gympa. Gympa- funktionen krävde anpassning efter kundens behov vilket skulle kräva mer tid och mer pengar än vad projektet hade. A B C D E F G H I J K L PLUS MIN PRIO A B C D E F G H I J K L MIN

90 8 Benchmarking Gruppen använde sig av benchmarking för att jämföra sig med konkurrenter. Gruppen tog främst hänsyn till värdeskapande, alltså de funktioner som konkurrenterna erbjöd samt pris. Detta för att kunna utveckla Vera till en bättre produkt. Efter tabellen finns bilder som visar konkurrenternas gränssnitt eller funktionssätt. 49

91 Ippis Gränssnitt Joice Cares gränssnitt och kontroll Intraphones funktionssätt 50

92 9 Användar- A3 Gruppen skapade Användar- A3 för att lokalisera vilka användare som vi har och vad användaren vill ha. 51

93 10 Storyboard Med ovanstående bilder skapades en storyboard för att kunna förmedla det vi ville åstadkomma till teknikerna och programmerarna. The$VERA$project$ 15 $inch$touch$screens$placed$in$the$homes$of$elderly$individuals$to$provide$informa7on$about$ the$care$taker$that$is$planned$to$visit$them,$messages$from$rela7ves,$lunch$menus$etc.$ $ Keep$in$mind$that$this$project$is$aimed$at$old$people,$a$focus$on$user?friendliness$(big$buAons,$ relevant$colours)$and$intui7vity$is$important.$ $ The$hardware$is$a$15 $Flytech$touch$with$a$built?in$player$running$at$1360x768$resolu7on.$ Touch$main$page$ The$main$page$will$show$4$big$buAons$for$naviga7on,$when$pressing$any$one$of$them$the$user$ will$be$directed$to$either$a$shim$channel$or$html?grab$channel$according$to$the$following$slides.$ Every$sub?page$is$to$contain$a$ back?buaon.$ 52

94 Informa7on$(Shi:)$ The$informa7on$buAon$is$a$shiM$channel$with$manual$informa7on$explaining$who$is$coming$to$ visit$the$elderly$person$that$day.$there$should$also$be$a$possibility$to$show$if$a$care$taker$is$ delayed.$ Messages$(iFrame$to$Slideshare)$ Calls$(Shi:$with$iFrame)$ The$messages$tab$will$show$messages$sent$straight$to$the$elderly$person$from$rela7ves$such$as$ This$call$tab$will$ini7ally$be$a$preview$containing$an$iFrame$to$Bambuser$to$show$live$streaming$ grand$children.$either$this$is$done$using$a$shim$channel$providing$the$rela7ve$with$an$infoboard? video.$the$end$product$is$aiming$towards$two?way$communica7on$using$for$example$skype.$ login,$or$we$will$find$a$way$to$do$it$using$external$sources$such$as$slideshare,$prezi$or$google$ Docs.$ 53

95 Menu$(Shi:)$ Containing$informa7on$about$the$lunch$menu,$either$manual$or$using$an$HTML?grab$to$a$ website.$ Admin$buDon$(Shi:)$ Administra7ve$informa7on$like$a$checklist$of$what$has$been$done$at$the$last$visit$and$scheduling$ for$the$rest$of$the$week.$this$buaon$is$supposed$to$be$visible$on$the$main$page$($consult$erik$for$ placement).$ 54

96 Screensaver$(Shi:)$ When$the$user$is$inac7ve$for$5$minutes,$show$a$screensaver$with$historical$pictures$from$around$ town.$ 55

97 11 Avtal mellan gruppmedlemmarna Exjobbskontrakt Om projektet vinner stipendier delas det lika. Vill båda driva projektet vidare som företag efter 3års studier på utvecklingsingenjörsprogrammet delas projektet 50/50. Vill endast en driva vidare projektet erhåller denne 85 %. Resterande 15 % tillfaller den passive. Den passive förlorar genom passivitet 5% per år. Tills han når 5%, därefter förlorar han 1% per år. När den passive når 1 % kan han inte längre bli av med mer andelar i företaget. Vill den passive bli utköpt får den drivande 5 år på sig att betala ut den passives uppskattades andel.* Vill de båda driva vidare projektet men varvid den ena på sidan om studier delas företaget 60/40. Den studerande får 40% och den som jobbar heltid med projektet får 60 %. Den studerande måste redovisa minst 25% av heltid för att kunna behålla sin 60/40 del i projektet. Annars följer uppdelningen enligt punkt 2(5% per år minskning). Skulle den ene vilja jobba med projektet vid sidan av arbete gäller samma som ovan punkt 5. Vill båda driva projektet på sidan av jobb/studier delas projektet enligt punkt 1. Priser/stipendier som tilldelas efter 3 år går endast till drivande part. * Exempel projektet är värderat till år två, så måste den drivande betala inom max 5 år. Datum/ort Datum/ort Underskrift Underskrift 56

98 12 Logotyp Anslagstavlan VERA ska vara ett inbjudande ord till den målgrupp som produkten riktar sig. Anslagstavla är något som de äldre känner igen och Vera är ett vanligt namn på 30- talet. Vera står för Vägen in i teknik, Engagemangs, Resurssparande och Användarvänlighet, vilket har varit ledord i projektet. De två kvadraterna ska föreställa skärmar som möts och bildar en union. Färgen är vald då den ska kunna skapa en lugnhetskänsla. 57

99 13 Projektbudget Projektet har finansierats löpande. De intäkter som projektet har använts för att utveckla prototypen. Kvarstående belopp kommer att användas efter projektets slut till vidare utveckling. Beskrivning Belopp ink. moms Intäkter ALMI stöd Stipendium Bidrag eget projekt Summa intäkter Beskrivning Belopp ink. moms Utgifter Pekskärmslayout 5250 Hyra av skärm Resor Utvecklingskostnad IT Kontorsmaterial Frakt Fika till deltagare 420 Summa utgifter Summa kvarstående belopp: sek 58

100 14 Beslutsbrev Almi! Martin!Nilsson! Odalvägen!17! 302!51!HALMSTAD!!!! ALMI!Företagspartner!Halland!AB! Slottsmöllan! 302!31!Halmstad! Beslut!från!ALMI%Företagspartner%Halland%AB% Beslutsdatum:! Idénummer:! Produkt/idé:!! Anslagstavlan!VERA!! Ändamål:! Beviljat!belopp:! 06:%Framtagning%av%prototyp%%% 15!000%kr% % %% % % % % % Villkor:! Innovationsstödet!utgår!som!bidrag!utan!återbetalningsskyldighet.! Innovationsstödet%utbetalas%genom%att%skicka%in%en% kostnadssammanställning%tillsammans%med%betalda%fakturakopior%och% kvitton.! Sista!utbetalningsdag!är!2015F01F31! Undertecknad!(Mottagaren)!förbinder!sig!att!använda!beviljat!stöd!till!ovan! angivet!ändamål.!vidare!förbinder!sig!mottagaren!att!besvara!och!medverka!i!den! uppföljning!av!innovationsprojekt!som!almi!genomför.! Godkänn!villkoren!genom!returnera!ett!underskrivet!ex.!av!detta!brev!till!ALMI! Företagspartner!Halland!AB.!Ange!också!eget!post@!eller!bankgiro,!bankkonto!inkl! clearingnummer!och!bank.!! Med!vänlig!hälsning!!! Godkänns!datum:!!!20!!@!!!!@!!!!!! Conny!Nilsson!! Martin!Nilsson! Direktnr:!035F15%38!17!! Persnr/Orgnr:!890310F1932! Kontonr:!!! 59

101 15 Resultat Gränssnitt Nedan visas skärmdumpar på det gränssnitt som implementerades i prototypen. Hemskärm Informationsfunktion 60

102 Menyfunktion Servicefunktion 61

103 Meddelandefunktion Samtalsfunktion 62

104 16 Intressekarta Nedan delades olika intressenter in för att se vilka som kan påverka projektet och till vilken grad de kan påverka projektet. Samhälle!Intressekarta Marknad Halmstad kommun! Regionen! Kommuner! Äldreboende! Servicehem! Privata vårdbolag Visiosign AB! När jag blir 100! HCH! Almi Medarbetare Investerare 63

105 17 Affärsplan Pitch Ensamhet, utanförskap och mindre social samvaro, låter det lockande? Detta är verkligheten för många äldre i Sverige idag. Av Sveriges befolkning är 20 % över 65 år och detta segment blir allt större. En snabbt växande grupp av människor i kombination med att personer i deras närhet har mindre tid att ta hand om dem resulterar i att den sociala biten, som är oerhört viktig, ofta prioriteras bort. Vår produkt, Anslagstavlan VERA är en digital skärm med en inbyggd mjukvara som är utvecklad och anpassad för äldre. Målet är att användaren ska kunna ta del av information och kommunicera på ett självständigt och modernt sätt. Samtidigt som vår produkt underlättar för de äldre att använda teknik på sina egna villkor så kommer den att underlätta och effektivisera hemtjänstens arbete. Anslagstavlan VERA kommer spara på ekonomiska resurser men framförallt öka livskvalitén för de äldre. Vi är glada och stolta över att kunna presentera VERA, ett verktyg som vi tror kommer kunna förbättra vardagen för många. Ingen annan produkt på marknaden kan skapa så mycket värde för så många grupper och få dessa grupper att interagera med varandra. Vision Företagets vision är att erbjuda äldre människor med hemtjänst en produkt som ger dem en tryggare, mer självständig och roligare vardag. Anslagstavlan VERA ska kunna erbjuda de äldre en möjlighet att bo hemma längre. Genom att ha tillgång till Anslagstavlan VERA kommer de äldre själva kunna minska det teknikgap som finns mellan deras generation och vår. Detta nås genom att de kan kommunicera med sin omvärld på samma sätt som vi gör, fast på deras villkor. Genom att erbjuda äldre med hemtjänst denna möjlighet innebär det också att en kanal öppnar sig för att erbjuda hemtjänst något som kan förbättra deras vardag. VERA kommer skapa ett nytt och modernt sätt för hemtjänstpersonalen att kommunicera mellan varandra och planera sitt arbete. Detta görs genom att koppla samman hemtjänstens befintliga system med Anslagstavlan VERA och på det sättet förenkla kommunikationsvägen mellan administrationen, vårdare och äldre. Här ska vårdare se vad som har gjort, vad som ska göras, vem som har gjort vad och om den äldre kräver speciell omhändertagande. Resultatet blir att hemtjänsten kan erbjuda en högre grad av service och vård. I en förlängning kommer Anslagstavlan VERA att växa och inte enbart vara anpassas till äldre med hemtjänst. Genom att utveckla fler funktioner så växer även målgruppen som VERA rikta sig mot. Ett funktionsbibliotek kommer att skapas där användaren själv ska kunna välja vilka funktioner som denne vill. Förutom äldre finns stor potential i att erbjuda VERA till en helt annan grupp av människor. Personer med autism kräver en tydlig planering och kontinuitet i sin vardag. Många personer som lider av autism har nedsatt social förmåga, därför använder sig personer i deras närhet av bilder när de kommunicerar. Anslagstavlan VERA kan hjälpa dessa personer i deras vardag då hård- och mjukvaran lätt kan anpassas till dessa behov. Planeringsmöjligheter är redan utvecklad och bildkommunikation är något som VERA i dagsläget redan arbetar med. Därför anses denna marknad ha stor potential och blir ett naturligt nästa steg. 64

106 Sammanfattning av affärsmodell 65

107 Affärsmodell Nedan kommer Anslagstavlan VERAs affärsmodell att beskrivas. Värdeerbjudande Teknikutvecklingen i dagens samhälle har gått otroligt fort. Många är idag beroende av telefoner, internet och datorer dels på jobbet men även privat. I denna teknikhysteri har ett segment med människor glömts bort, segmentet med äldre människor. De har inte vanan av att använda datorer och smartphones. Projektgruppen ser ett stort behov i att kunna nå ut med information till de äldre på ett enkelt och snabbt sätt. Detta har gruppen fått erfara då Martin jobbat inom hemtjänst men också på besök ute på företag såsom Attendo, Halmstads största äldrevårdföretag. Attendo förklarade noga hur viktigt det är med information och att det aldrig kan bli för mycket av det. De syftade då både på information till de äldre och till anhöriga men också mellan de två parterna. Information i detta avseende ses inte bara som information från Attendo utan från samhället i allmänhet. Detta är ett behov som Anslagstavlan VERA kan lösa på ett enkelt sätt. En annan aspekt i detta problem är att deras budgetar har blivit allt mindre, en tjänst som förr gjordes på en timma görs idag på 25 minuter därför bör så lite tid som möjligt läggas på planeringsarbete. Behovet som projektgruppen har identifierat är att hemtjänsten måste kunna skapa så mycket värde som möjligt på den lilla tid de har. Utifrån marknadsundersökningen framkom ytterligare en aspekt. Det framgick att många anhöriga till äldre människor tyckte att det var omständligt att hålla kontakten med äldre i deras närhet. De ville ha ett enklare sätt att kommunicera eftersom många äldre idag inte använder sig av mobiltelefoner eller datorer. Problematiken ligger i att många inte känner att det hör av sig tillräckligt ofta då de inte har tillräckligt med tid. Därför skapades ett sms- verktyg mellan skärmen och de anhöriga. Här ser vi en möjlighet att inte enbart skapa värde för hemtjänsten utan för de äldre och anhöriga till de äldre på samma gång. Tjänsten tillåter att 10 telefonnummer knyts till skärmen och med dessa kan sedan den äldre skicka och ta emot sms/mms ifrån. I dagsläget finns det inga konkurrenter till den helhet som VERA erbjuder. Det finns tre företag som erbjuder tre olika lösningar på funktioner som VERA har integrerat i sig. Ett av systemen är ett telefonsystem som går ut på att tala in ett röstmeddelande på vårdtagarens hemtelefon. Röstmeddelandet kan sedan avlyssnas av nästkommande vårdgivare. Det andra företaget erbjuder en tjänst som möjliggör videosamtal istället för tillsynsmöten. Vårdtagaren blir uppring på en skräm med en speciell mjukvara och kan därefter svara och ha ett längre samtal med sin vårdgivare. Det tredje företaget har ett meddelandesystem till tv:n. Produkten är en box som du ansluter till din tv som i sin tur gör det möjligt att skicka text och bildmeddelanden till tv:n. Det som gör VERA bättre är att den innehåller alla dessa funktioner och fler i samma enhet och detta till ett konkurrenskraftigt pris. På ett mer flexibelt sätt kan hemtjänsten sprida information och planera sitt arbete samtidigt som det finns andra integrerade funktioner som skapar mer värde för användaren. 66

108 Anslagstavlan VERA kan skapa nytta och värde för flera parter då det finns flera intressenter i produkten. Det är viktigt att skapa värde för den äldre som har VERA installerat i sitt hem. Här ser vi att produkten kan skapa en trygghet och självständighet. Detta är två fundamentala aspekter i våra liv som avgör hur vi mår. Dessa två aspekter är också de som avgör om personer vill fortsätta bo kvar där de bor eller flytta till, till exempel ett äldreboende. VERA ökar självständigheten genom att den äldre får ta del av information på ett nytt sätt som inte går ut på att de måste fråga sig till information från hemtjänstpersonal och i deras egna ögon framstå som tjatiga. Samtidigt tar de äldre också steget in i teknikvärlden. Nyttan för hemtjänsten blir att det kan på ett strukturerat sätt kunna se vad som ska göras, vad som gjorts och om det finns övrig information, såsom planerade händelser, sjukdomar, intressen med mera. Värdet för hemtjänsten blir då att det kan effektivisera den tiden de har hos kunden och göra den så kvalitativ som möjligt. Exempelvis så kan tjänsten tillsyn som många äldrevårdsbolag och kommuner utför kortas ner från 25 minuter till 5 minuter genom att transportsträckan elimineras. Här kan vårdbolaget själva välja att ge mer kvalitativ tid med den äldre eller att spara arbetstid för personalen. Kundsegment Anslagstavlan VERA riktar sig mot kommuner och privat aktörer inom äldreomsorgen som utför hemtjänst. Dessa är VERAs primärkunder men användarna är de äldre, hemtjänsten och anhöriga till de äldre. För att nå kunderna kommer Anslagstavlan Vera att ställa ut på branschmässor och där träffa beslutsfattare inom respektive område för att senare boka möten för personlig försäljning. Gruppen har verifierat dessa kunder och användare genom intervjuer med branschfolk, brainstorming med informationsföretag och skapat affärsidé tillsammans med Hälsoteknikcentrum Halland. Under denna tid fastställdes också att dagens marknad erbjuder få teknikprodukter som är direkt riktade mot äldre. Produkterna förutsätter att användaren har någon form av förkunskaper för att kunna navigera på ett smidigt sätt. Exempelvis är det ingen av de stora mobiltillverkarna som erbjuder manualer anpassade till äldre för sina telefoner. Segmentet av människor som är över 65 växer och är, enligt rapporter, snart den grupp människor som har störst köpkraft. De som är 75 om 5-10 år är de som har tjänat pengar stora delar av sina liv och är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle. Detta betyder att det finns en stor marknad, som kommer fortsätta att växa, en marknad som väntar att bli upptäckt. 67

109 Distributionskanaler De marknadshinder som kan uppkomma är att VERA inte kan sälja till en kommun då de är uppbundna i andra avtal och måste välja den leverantören. Förutom branschmässor och personlig försäljning som tidigare nämnts kommer gruppen att se över alternativet att ingå partnerskap med företag som har ingått avtal med kommuner att sälja teknik till dem. Detta företag kommer då at agera distributör för Anslagstavlan VERA. Gruppen har varit i kontakt Atea Sverige Ab som tillhandahåller många it- teknikstjänster åt Halmstad kommun. Atea utryckte ett starkt för innovation och startade en utvärderingsprocess där de ser över möjligheterna att sälja VERA åt oss som distributörer. Kundrelationer För att VERA ska lyckas behålla de kunder som skaffas krävs att alla användare känner att de behöver VERA. Därför måste gruppen ha nära kontakt med alla användare för att lyckas skapa värde för dem. I dagsläget erbjuder VERA funktioner som passar alla de olika användarna. De tänkta användarna är hemtjänst, anhöriga till de äldre och den äldre med hemtjänst. Hemtjänsten kan dels använda den för ringa videosamtal till vårdtagaren istället för att åka ut på tillsynsbesök. Hemtjänsten kan också använda VERA hos vårdtagare som behöver ytterligare tjänster för att planera vad och när saker ska göras. På detta sätt underlättas kommunikationen mellan de olika vårdgivarna vilket är viktigt då det är en stor genomströmning av hemtjänstpersonal hos de äldre. Anhöriga kan på ett smidigare sätt nå äldre i sin närhet. De äldre i sin tur får kan ta del av information och kommunicera med sin omgivning på ett enklare sätt. Genom att peka ut detta för våra kunder och att ständigt utveckla VERAs funktioner efter användarnas behov kommer vi kunna ha en stark kundrelation. Intäkter Som det tidigare beskrevs så riktar sig VERA mot kommuner och privat aktörer inom äldreomsorgen som utför hemtjänst. VERA kommer att säljas till dessa kunder i form av abonnemang. Kommunen eller vårdbolaget betalar 500 kronor i månaden i minst 24 månader. Efter dessa 24 månader kan kunden fortsätta att ha kvar VERA ute hos de äldre då livslängden beräknas till minst 4 år. Dock kan kunden säga upp abonnemanget när denne vill efter dessa 24 månader. Anledningen till valet av 24 månader är att Vera ska kunna generera tillräckligt mycket pengar till företaget och att månadskostnaden ska vara rimlig. Abonnemanget är även till för att kunden inte ska känna att denne binder upp sig för länge eller måste göra en stor investering genom att betala hela beloppet på en gång. Prissättningen är gjort utefter benchmarking, ett sunt täckningsbidrag och för att kunna hålla ett konkurrenskraftigt pris. Till hjälp togs personer från Venture cup, När jag blir 100 och potentiella underleverantörer. Gruppen räknar med att sälja 300 enheter första året och sedan tre dubbla det resultatet varje år under de tre först åren. År två kommer 900 enheter säljas och år tre kommer 2700 enheter säljas. Anledningen till denna försäljningstakt är att vi anser marknaden vara stor. Det finns idag äldre människor med hemtjänst, gruppen ser alla dessa som potentiella användare. 68

110 Intäktsmöjligheterna kommer på sikt att öka då gruppen kommer utveckla nya funktioner som kan köpas till i fall en av användarna önskar det. Denna tilläggstjänst skulle kunna var gymnastik, då den var efterfrågad i starten av projektet men ströks i förmån till andra funktioner. Denna tjänst skulle kunna säljas för 19 kronor i månaden och innehålla träningsvideos för just den typ av träning som önskas av användaren. Nyckelpartners En nyckelpartner kommer att vara underleverantören, Visiosign, som står för tekniken. De har ett stort kontaktnät och många års erfarenhet av att sälja sina system som erbjuder enklare informationsspridning. Genom att se hur de har gått tillväga kan gruppen dra lärdom av detta och komma ut på marknaden mer förberedda. Visiosign kan också bistå med värdefull information och erfarenhet när det gäller hantering av offentlig upphandling. Något som kommer vara viktigt då en av Anslagstavlan VERAs kunder är kommuner. Under utvecklingsfasen har projektgruppen varit i kontakt med Sciencepark Halmstad. De har hjälpt till med att diskutera projektgruppens affärsplan och kommit med input inför gruppens pitch. Förhoppningen är att projektgruppen ska få möjlighet att få tillgång till en kontorsyta där, då de har förmånliga avtal för nystartade bolag. Detta hade resulterat i att företaget kan få en bra start med mycket kompetens runt om kring sig. Ytterligare en fördel med Sciencepark Halmstad är att projektgruppen får möjlighet till att skapa sig ett stort kontaktnät. Dessa två faktorer är något som projektgruppen anser vara ovärderligt i starten då ingen av dem har tidigare erfarenhet av att driva ett bolag. Gruppen har mottagit finansiellt stöd av Almi, efter gruppen mottagit det finansiella stödet har det via mail diskuterats om Anslagstavlans VERAs framtid. Där förklarade Almi att de ibland gör samarbeten med utvecklingsföretag i samband med att en bank utfärdar banklån. Gruppen ser Almi som en nyckelpartner och ser på sikt att de kan utöka sitt befintliga samarbete. Nyckelaktiviteter De nyckelaktiviteter som gruppen har identifiera är att skapa god kontakt med någon/några som har erfarenhet av försäljning till kommuner. Projektgruppens medlemmar har erfarenhet av försäljning och har därför förståelse för problematiken med en offentlig upphandling. Denna insikt gör att gruppen vet hur viktigt det är att få in rätt kompetens inom detta område. En av de viktigaste aktiviteterna och utmaningarna som projektgruppen står inför är att ständigt möta kundens behov. Äldres krav på teknik kommer att förändras de kommande åren. Det är därför viktigt för gruppen att ständigt utveckla produkten utefter vad det är kunde vill ha. Detta betyder att tid och pengar kommer att behöva läggas på att löpande utveckla mjukvaran. För att möjliggöra att utvecklingen sker i rätt riktning krävs att företaget jobbar nära sina kunder för att få en klar uppfattning om vad nästa steg är. När en dominant design är nådd och Vera har fått fäste på marknaden är det viktigt att försöka sänka inköpskostnaderna på skärmarna. Projektgruppen ser 69

111 att det finns stor möjlighet att göra det och ser därför detta som ett naturligt steg. I de budgetar som upprättas framkommer att när försäljningsvolymen ökar så kommer inköpskostnaderna kommer att sjunka för skärmarna. Nyckelresurser Projektgruppen består av två utvecklingsingenjörsstudenter, Johan Ekelund och Martin Nilsson. Genom utbildningen har dem skaffat sig kunskap inom både innovationsverksamhet och produktutveckling. Gruppen besitter kompetens inom försäljning, ekonomi och teknik och har en god kemi mellan varandra. Martins är den personen som pushar gruppen framåt och är idésprutan. Johan är mer eftertänksam och noggrann vilket gör att de matchar varandra bra. I och med att projektet har nått framgång i tidigt stadium har resulterat i att projektgruppen har stora visioner med produkten. Både Johan och Martin är drivna personer som länge har haft som mål att får driva sitt egna bolag och kommer där med att offra mycket tid för att nå framgång med VERA. Visiosign är företaget som tillhandahåller tekniken. Deras roll kommer att vara som underleverantör till VERA. De kommer också ha möjligheten att agera support vilket behövs för dessa typer av system. Utöver det har de också kompetens inom programmering av mjukvaran. Kostnader Här har gruppen valt att beskriva de tre största utgiftsposterna för att driva VERA som ett riktigt bolag. Den största kostnaden är materialkostnaden. Materialet är färdiga skärmar som mjukvaran sedan implementeras i. Löner kommer under första året att vara den näst största kostnaden. Vi räknar med en fast månadslön på kronor var. Denna post gå att justera, åt båda håll om likviditeten kräver eller tillåter det. Gruppen har räknat med att spendera kronor på marknadsföring första året. Målet är att vara ute på minst tre branschmässor per år vilket totalt kommer kosta oss kronor. Detta är den marknadsföringsmetoden som gruppen tror kommer generera mest. Gruppen anser att det är viktigt att visa att produkten finns, genom att ställa ut på mässor kan ett stort antal människor nås på samma gång. På detta sätt kan beslutsfattare från kommuner och äldrevård förhoppningsvis nås. I dessa kronor har vi valt att lägga kostnaden på kr för hemsidan. Samt en kostnad på kr för diverse marknadsföring såsom produktblad med mera. För att kunna köpa in skärmar kommer bolaget att behöva ta ett lån. Gruppen ser Almi som en intressant partner. Gruppen har haft kontakt med Conny Nilsson angående ett lån av Almi, alternativt att ta med Almi som delägare i företaget. Företaget kommer behöva cirka två miljoner kronor för att täcka de underskott som bolaget kommer få. Gruppen har upprättat ett separat dokument där uträkningar och förändringar i budgetarna förklaras, i dessa budgetar är inte lån eller andra finansiella kostnader inräknat då gruppen inte vet vilken räntekostnader eller amorteringstakt som är lämplig. 70

112 Riskanalys Den nationella tävlingen När jag blir 100 bekräftade att VERA uppfyller ett behov och är en produkt värd att satsa på. I denna tävling slutade gruppen på delad andra plats av totalt 80 bidrag från hela Sverige. När projektgruppen träffade Maria Stjernström, enhetschef för ett servicehem i Halmstad, gav hon ett expertutlåtande, Detta kommer att revolutionera hemtjänstens arbete, VERA ligger helt rätt i tiden. Dessutom har de äldre som gruppen varit i kontakt med visat stor uppskattning och de känner att de skulle vilja ha en egen Anslagstavlan VERA. En risk är att det är svårt att sälja till kommuner. Upphandling kan ta tid vilket kan leda till en lång startsträcka. Gruppen ser därför behovet av kompetent personal. VERA kommer att behöva någon som är expert på att sälja till kommuner. I dagsläget har gruppen erfarenhet av försäljning. Dock ingen erfarenhet riktad mot kommuner/privata vårdbolag med liknande produkter. Gruppen kommer under upphandlingsprocessen därför att arbeta mot de flertalet privata aktörer och företaget kan erbjuda tjänsten. Att sälja till ett privat bolag är inte lika tidskrävande och kan leda till att gruppen får in inkomster tidigare jämfört med kommuner, de då måste genom gå upphandlingsprocess. En risk som gruppen ser är att kunderna tycker att abonnemangstiden är för lång. Därför hålls den så kort som möjligt och ser sedan till att ha en tillräckligt bra produkt som användarna vill betala 500 kronor i månaden för. 71

113 Genomförandeplan Gruppmedlemmarna kommer ha ett liknande ansvar i företaget, båda kommer att vara med på mässor, agera säljare och produktutvecklare. Däremot kommer den ekonomiska delen skötas av Martin medan den tekniska delen kommer skötas av Johan. Anledningen till den uppdelningen är baserad på erfarenheter och intressen. För att göra ge läsaren en tydlig bild över de nästkommande 12 månaderna upprättades ett Gantt- schema för att visa olika aktiviteter. 72