Projektkatalog för Apoteket AB. Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter
|
|
- Rune Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektkatalog för Apoteket AB Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter Vårterminen
2 Examensarbeten i Apoteket AB Examensarbeten i Apoteket AB syftar till en förbättrad läkemedelsanvändning, att söka visa värdet/nyttan av apotekens tjänster och till en bättre miljö. Forskningen bedrivs därför i huvudsak inom följande teman/program: - Patientsäkerhet - Bättre läkemedelsanvändning - Läkemedelsbehandling/terapi - Effekter av regulatoriska förändringar - Läkemedel och Miljö I projektkatalogen finns såväl en kortfattad redovisning av inriktningen inom respektive tema/program som specifika, enskilda projekt. Om du är intresserad av att göra ett examensarbete i Apoteket AB, är det viktigt att du först tar kontakt med den programansvarige eller med den kontaktperson/handledare som är angiven för respektive projekt, innan du lämnar in din intresseanmälan till universitetet. Studierna bedrivs på öppenvårds- eller sjukhusapotek, alternativt på andra enheter i företaget. Flera av de listade förslagen kan helt eller delvis göras på distans. Inom parentes uppges om examensarbetet är tänkt som ett 10- eller 20-poängsarbete. Förslagen har sammanställts i september 2007 av Tommy Westerlund, koordinator för examensarbeten, Stab Forskning & Utveckling, Apoteket AB, tel , e-post tommy.westerlund@apoteket.se 2
3 Innehållsförteckning Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB...4 Gång för anmälan till examensarbeten från Apotekets projektkatalog...6 Program Patientsäkerhet...7 Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som ska opereras...9 Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande...10 Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter...11 Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktken?...12 Program Bättre läkemedelsanvändning...13 Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling...14 Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL...16 Program Läkemedelsbehandling/terapi...18 Program Effekter av regulatoriska förändringar...22 Program Läkemedel och Miljö...23 Ytterligare kontaktpersoner för examensarbeten i Apoteket AB
4 Allmänna riktlinjer för examensarbeten i överenskommelse mellan landets farmacevtiska universitetsutbildningar och Apoteket AB Examensarbetet/fördjupningsprojektet (fortsättningsvis endast kallat examensarbetet) kan utföras vid någon av de institutioner som är involverade i programmets grundutbildning, på företag som är verksamma inom utveckling, distribution, försäljning av och information om läkemedel, såsom Apoteket AB, vid svensk myndighet eller vårdinrättning samt vid andra av utbildaren godkända institutioner (t.ex. internationella). Dessa riktlinjer är tänkta att fungera som vägledning för studenter och handledare, gällande examensarbeten i Apoteket AB samt för att säkerställa den nivå på kvalitet som krävs för examensarbetet utifrån varje programs kursplan. De officiella kursplanerna är specifika för varje program och utbildningsort. Riktlinjerna är framtagna i samarbete mellan universitet med farmacevtiska utbildningar och Apoteket AB. Syfte Examensarbetet syftar till att ge studenterna kontakt med forskning inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Studenten skall, under handledning, utföra ett självständigt arbete där de kunskaper studenten tillgodogjort sig under sin grundutbildning skall tillämpas, fördjupas och kompletteras. Examensarbete skall stimulera studenterna till analys och problemlösning på vetenskaplig grund och leda fram till en vetenskaplig uppsats. Examensarbetet kan också ge möjlighet till internationellt utbyte med syfte att ge studenten ytterligare kunskaper och erfarenheter om utbildningen och de farmacevtiska yrkesområdena. Innehåll och omfattning Examensarbetets syfte är att ge studenterna inblick i forskningen inom något av farmacins delområden eller tillämpningsområden. Det får dock inte utgöras av sekretessbelagt material om det medför att en meningsfull redovisning ej kan göras. Examensarbetet skall vara ett enskilt arbete med omfattningen 10 alternativt 20 poäng, dvs. motsvara 10 eller 20 veckors heltidsstudier. Val av projekt Examensprojekt inom Apoteket AB presenteras i en separat katalog som uppdateras två gånger årligen. Apotekskatalogen utkommer senast 3 veckor före sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt, vilken är fredagen den 12 oktober för vårterminen Under dessa veckor bör studenterna kontakta handledare och/eller kontaktpersoner vid Apoteket för information. Intresseanmälningar till Apotekskatalogens examensarbeten administreras av utbildarna och sänds sedan till Apoteket koordinator för examensarbeten. Denne sammanställer önskemålen ur ett nationellt perspektiv och fördelar examensarbeten i samråd med universiteten. Efter dialog mellan koordinatorn och utbildarna, presenteras en slutlig sammanställning för berörda studenter och handledare senast den 9 november 2007, under förutsättning att koordinatorn erhåller universitetens uppgifter i tid. Vid samtliga examensarbeten externt (utanför egen fakultet) skall student och handledare gemensamt fylla i blanketten Anmälan om projekt och skicka in den till aktuell examensarbetsansvarig. Projektbeskrivning Det tänkta projektet beskrivs gärna kortfattat på blanketten Anmälan om projekt. Tillsammans med beskrivning av projektet bör också en kortfattad beskrivning av verksamheten vid apoteket/enheten samt namn och adress på handledaren anges. I anmälan skall anges om etiskt tillstånd krävs för genomförande av projektet samt om så är fallet när etiskt tillstånd är beviljat. Det är institutionens/apoteket AB:s ansvar att tillse att giltigt etiskt tillstånd finns vid projektets start. 4
5 Handledning Handledaren/na skall hjälpa studenten att göra en rimlig planering, utformning och begränsning av projektet. vägleda studenten och tillse att en vetenskaplig nivå på arbetet upprätthålls, främst avseende formulering av frågeställning, tolkning och bearbetning av resultat samt inlemmande av vetenskapliga referenser i arbetet som helhet. tillsammans med student planera projektets omfattning så att alla moment, även skrivandet av redovisningen, ryms inom tidsramen. under projektarbetet fortlöpande utvärdera arbetets framåtskridande och vara tillgänglig för handledning så att projektet kan slutföras inom tidplanen. bedöma studentens sätt att genomföra examensarbetet och vara examinator behjälplig med underlag för bedömning av arbetet. Vid examensarbeten utanför institutionerna skall en kontaktperson hos utbildaren tillsättas för varje examensarbete. Denna person skall vara såväl handledaren som studenten behjälplig med råd och kommentarer gällande examensarbetet. Projektsynopsis, rapport och examination Ca 2 veckor efter starten av examensarbetet skall studenten sända in en synopsis till kontaktpersonen hos utbildaren. Synopsisen skall innehålla projektets bakgrund inkl. litteraturgenomgång, syfte, frågeställning/ar, planerade metoder, övergripande planering och upplägg. Examensarbete redovisas vid samtliga lärosäten i skriftlig form. Den skriftliga redovisningen bör disponeras som en vetenskaplig artikel och innehålla: Titel, Sammanfattning, Introduktion, Material och metoder, Resultat, Diskussion, Tackord, Referenser. Vid uppsatsens skrivande bör inte endast innehållet beaktas utan även form och språk, som skall vara engelska eller svenska. Examinationen kan också innefatta muntlig presentation, närvaro vid annan students muntliga presentation samt opposition på annan students arbete. Examinator/examinationskommittén bedömer redovisningen/arna och i samråd med handledaren utförandet av projektet. Är examinator och handledare samma person bör examensarbetet/fördjupningsprojektet bedömas av ytterligare en senior forskare/lärare. 5
6 Gång för anmälan till examensarbeten i Apotekets projektkatalog T = 0 = Katalogen kommer ut till studenterna. 14 september: Fyra veckors möjlighet för studenter att kontakta handledare och kontaktpersoner och fråga om de olika projekten. T = 4 veckor = 12 oktober: Sista anmälningsdag för intresseanmälan till projekt från katalogen, administreras av utbildarna. Kursledare skickar sammanställning av sina studenters önskemål till Apotekets koordinator, som sammanställer sammanlagda önskemål från alla universitet. Om flera studenter önskar samma projekt: Apotekets koordinator undersöker först möjligheten att utvidga projektet till att rymma fler studenter med berörda handledare. I andra hand diskuterar koordinatorn och kursledaren möjliga likvärdiga projekt, och kursledaren återför detta till studenterna. I tredje hand sker lottning och den bortlottade studenten får välja om. T = 8 veckor = 9 november = slutlig sammanställning av vem som fått vilka projektarbeten; - Återkoppling till studenter och handledare. - Annonsering av kontaktpersonerna på Universitetet. - Uppmaning till studenterna att åter ta kontakt med handledaren för tilldelat examensarbete och kontaktperson på Universitetet. OBS! När studenten tilldelats ett projekt för sitt examensarbete och tackat ja, betraktas deltagandet som bindande! Endast synnerligen starka skäl accepteras för byte till annat projekt. 6
7 Program Patientsäkerhet Institute of Medicine (IOM) publicerade 1999 rapporten - To Err is Human: Building A Safer Health System - som fick mycket stor uppmärksamhet. Antalet individer i USA som avlider på grund av medicinsk felbehandling (medical errors) beräknades till per år. Av dessa beräknas ca avlida på grund av medicineringsfel (medication errors). Den vanligaste orsaken till medicineringsfel (medication errors) är fel vid ordinationen av läkemedelsbehandling (prescription errors). Det finns ingenting som talar för att förhållanden i Europa skulle vara mycket annorlunda än i USA. Cirka 10% av sjukhusinläggningarna är läkemedelsrelaterade, ungefär hälften (5%) uppskattas bero på läkemedelsbiverkningar och att dessa varit möjliga att förutse och undvika ( preventable ) i ungefär hälften av fallen (2,5%). I. Granskning av recept före expedition, för att upptäcka, åtgärda och förebygga brister och fel på recepten (farmacevtiska interventioner), är en av grundförutsättningarna för att åstadkomma en säker läkemedelsbehandling till patienten/kunden. Trots att farmacevter dagligen upptäcker och åtgärdar brister och fel är dokumentationen av dessa interventioner oftast bristfällig eller saknas. Genomförda studier visar att någon form av farmacevtisk intervention sker cirka för ca 5% av recepten i öppen vård, och för ca 0,5% måste förskrivaren kontaktas för förtydliganden eller korrigeringar före receptexpeditionen. Studierna visar emellertid också på en mycket stor variation mellan olika apotek. Under det kommande året kommer ytterligare studier att initieras (bl.a. i Uppsala och Hässleholm) för - att öka kunskapen om orsakerna till variationen och - att identifiera vilka faktorer som är viktiga för att uppmärksamma fel och brister II. Patienternas möjligheter att känna igen biverkningar av sin läkemedelsbehandling och kunna vidta adekvata åtgärder är en viktig patientsäkerhetsfråga. Informationen sker bl.a. via bipacksedlarna som tillverkarna skyldiga att tillhandahålla med produkten. Exempel på genomförda examensarbeten: Törngren Sara, Palo Therese. Receptinterventioner på Distansapoteket i Boden en observationsstudie under 3 veckor. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Wennstig-Johansson Erika, Öhlund Lena. Receptinterventioner på Distansapoteket i Sollefteå. Receptarieprogrammet, 120 p Kemiska institutionen, Umeå universitet. Gabrielsson Mary-Margaret. Prescription interventions at mail-order pharmacies in Sweden. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Karlsson Anette Farmaceutiska interventioner som kräver förskrivarkontakt. En studie på två öppenvårdsapotek i mellersta Kalmar län. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Lunde Heléne Dokumentation av farmaceutiska interventioner vid felaktiga recept som kräver förskrivarkontakt. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. 7
8 Nilsson Ingrid. Dokumentation av felaktiga recept som kräver förskrivarkontakt på Kund- Centrum i Kalmar. Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Läkemedelsinformation Hillbur Gun. Hur presenteras biverkningar i bipacksedlar och korrelerar dessa presentationer med produktresumé, FASS, patient-fass och MOD för antihistaminer. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Maricak Karoline. Hur väl stämmer informationen om biverkningar i bipacksedeln överens med samma information i SPC, FASS, patient FASS och MOD i ATC-gruppen N05B. Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Ljungström Lotta. Opioiders biverkningar i bipacksedlar och överensstämmelse med produktresuméer, FASS och patient-fass. Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping. Grenvall Elin, Normark Jessica. Hur skiljer sig presentationen av biverkningar mellan Produktresumé och de övriga källorna - bipacksedel, Fass, Patient-Fass för ATC kod C07? R6- projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap, leg. apotekare, e-post: Anders.Ekedahl@med.lu.se, telefon:
9 Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som opereras (1x20 p) /farmakoterapi, samhällsfarmaci/ Student: Apotekare 20 poäng Handledare: AnnSofie Fyhr *) Tel. nummer: Institution/Företag/avdelning: Inst. för Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola samt Sjukhusapoteket Lund Projektets titel: Kartläggning av processen läkemedelsanvändning för en patient som opereras Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Institutionen för designvetenskaper har som utgångspunkter för sin forskning: teknologin, människan och hennes möjligheter och behov samt design/utformning av såväl materiella ting (produkter, miljöer, system) som mer immateriella processer (organisation och förändringsprocesser). Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Vid sjukhuset i Helsingborg pågår ett projekt i samarbete med Lunds Tekniska Högskola för att bygga och organisera operationsverksamheten för framtiden. Läkemedel är ett viktigt redskap inför, under och efter en operation. Samtidigt kan dessa läkemedel interagera med patientens befintliga läkemedelsbehandling. En kartläggning av processen läkemedelsanvändning kan visa på brister och vilka förändringar som är nödvändiga för att öka säkerheten för patienterna. Den kan också tydliggöra behovet av skriftliga rutiner, kompetensutveckling, bra kommunikation mellan olika personalkategorier och den kliniska farmacins roll. Fokus, i detta projekt, ska vara på de läkemedel som används under operation och på vilka sätt hanteringen av dessa kan effektiviseras, ur logistiska och säkerhetsmässiga aspekter. Projektet innebär auskultation på operationsavdelningar och intervjuer med olika personalkategorier. Samarbete med teknologer från Lunds Tekniska Högskola är också nödvändig. *) Samt Gerd Johansson och Per Odenrick, vid Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för ergonomi och aerosolteknik. Se gärna 9
10 Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson, Lydia Holmdahl, (Tommy Eriksson) Tel. nummer: , asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Sjukhusapoteket och Närsjukvårdsenheten, Universitetssjukhuset i Lund Projektets titel: Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsmeddelande Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Forskningsgruppen arbetar systematiskt med kvalitetsförbättringar i läkemedelsbehandlingen hos äldre i hela vårdkedjan. Verktyg och modeller tas fram, testas och värderas i kliniska studier. I forskargruppen ingår läkare och apotekare från sjukhus, primärvård och kommun. Gruppen har jobbat ihop i ca 8 år och hittills har en disputerat och två är doktorander. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Bakgrund Brister i informationsöverföring om läkemedel har dokumenterats i många internationella och nu också i svenska studier. I en mindre studie i Landskrona blev vart femte läkemedel felaktigt överfört. Baserat på detta utvecklades i samarbete mellan Sjukhusapoteket och VO Akutsjukvård på Universitetssjukhuset i Lund (USiL) en Läkemedelsberättelse som en del i patientens utskrivningsinformation. Det togs beslut på att Läkemedelsberättelse skulle införas vid all utskrivning från USiL. För att motivera och visa nyttan genomfördes en kontrollerad studie på 3 kliniker (7 vårdavdelningar, 410 patentöverföringar till kommunen) på UsiL. Andelen överföringar utan fel ökade från 34% till 68% och antalet sjukvårdskontakter beroende på överföringsfel minskade. I denna studie kvalitetssäkrades inte innehållet i utskrivningsmeddelandet och läkemedelsberättelsen. Det finns nu en handlingsplan för introduktion av utskrivningsinformation enligt Lundamodellen på hela UsiL. För att ytterligare minska felen och öka patientens och sjukvårdens säkerhet och nytta har en checklista för kvalitetsbedömning tagits fram. Målsättningar för examensarbetet För aktuella vårdenheter studera Andel aktuella patienter som fått utskrivningsinformation Andel korrekta läkemedelsberättelser, medicinlistor och utskrivningsinformation Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. På avdelningarna samla information om aktuella patienter, jämföra data från patientjournaler med läkemedelsberättelse och medicinlista i utskrivningsmeddelande, registrera och sammanställa avvikelser 2. Baserat på kvalitetsmall värdera och poängsätta kvaliteten i utskrivningsmeddelandet. 10
11 Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter (1x10) /samhällsfarmaci/ Student: Receptarie 10 p Handledare: Annika Nordén-Hägg Tel. nummer: annika.norden-hagg@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Felexpedition av läkemedel ur olika aspekter (10 p) Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum x erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Stab Kvalitet inom Apoteket AB arbetar bland annat, med kvalitetssäkring vid läkemedelsexpedition. Här ingår ett övergripande ansvar för samtliga felexpeditioner som sker på landets apotek. I uppföljningsarbetet av felexpeditioner ingår utvärdering och analys och många slutsatser kan dras ur inrapporterade data. Rekommendationer om åtgärder och ibland också konkreta åtgärder, initieras från Kvalitet. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Det datoriserade inrapporteringsverktyget för Felexpeditioner inom Apoteket AB, som började användas under 2004, har synliggjort flera områden rörande felexpeditioner och expeditionssäkerhet, vilka mera ingående bör studeras och analyseras. Nedan beskrivs några olika områden, inom vilka specialarbeten kan ske. Samtliga arbeten kräver tillgång till apotek med speciell datarbetsplats för studenten. Detta kan ordnas i samarbete med handledaren. Arbetet kräver behörighet till systemet. Materialet förutsätts användas avidentifierat. Databasen är sekretessbelagd. 1. Läkemedelsformer och Felexpeditioner Vilka olika slags läkemedelsformer är mest frekvent förekommande vid felexpeditioner, hur allvarliga är de och hur skulle man kunna förebygga att de inträffar? Riskdatabasen för Apoteket AB skall användas för kartläggning av aktuella felexpeditioner. Litteratursökning skall göras för sammanställning av tillgänglig internationell litteratur inom området. Arbetet är avsett för en student och bedöms utgöra ett 10- poängsarbete. Handledare: Annika Nordén-Hägg. 11
12 Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktiken? (1x10 p) /samhällsfarmaci/ Student: Apotekar eller Receparie Handledare:Doskonsulent Tel. nummer: Institution/Företag/avdelning: Dosapoteket Umeå Projektets titel: Hur fungerar Dosapoteket Umeås rutiner för beställning av originalförpackningar i praktiken? Kräver detta projekt etisk Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum ansökan? x erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Dosapoteket producerar individuellt dosförpackade läkemedel till enskilda vårdtagare och bifogar tillhörande originalförpackningar efter beställning. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt Vi har genomfört ett antal NKI-undersökningar bland våra sköterskor. På senare tid endast riktad till de sköterskor som använder e-dos i sköterskerollen. De senaste undersökningarna får vi säga har stabiliserats och förbättrats efter alla flyttar och sammanslagningar och våra siffror är överlag relativt höga, utan att vi för den skull slagit oss till ro. Men siffrorna angående beställning av originalförpackningar är och har hela tiden varit anmärkningsvärt sämst. Vi har frågat MAS:ar och sköterskor på träffar och per brev och bara fått veta att de är så nöjda så, men något är fel eftersom siffrorna inte förbättras. Vi behöver hjälp av en neutral person, student, att göra en analys om vad man är missnöjd med och förslag på vad vi i närtid och i en framtid skulle kunna göra för att uppfylla deras önskemål om hur tjänsten ska fungera tillfredställande. Målsättning:.att få veta vad i beställa originalförpackning som sköterskorna är missnöjda med..att hitta förslag på åtgärder för att förbättra tjänsten, genast och i framtiden 12
13 Program Bättre läkemedelsanvändning Många studier har visat stora brister i läkemedelsanvändningen, dels resulterande i att kunden/patienten inte får bästa nytta av sitt läkemedel, dels i stora samhällskostnader genom läkarbesök och sjukhusinläggningar. Läkemedelsrelaterad sjukdom har beräknats utgöra den tredje vanligaste sjukdomsorsaken och biverkningar den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA. Enligt den kanadensiske forskaren Pomeranz multicenterstudie, är mönstret detsamma i andra västländer. Andelen läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar har av olika forskare uppmätts till ca fem procent, medan andelen akutintag orsakade av medicineringsproblem har varierat mellan 14 och 28% i olika studier. För ca 15 år sedan myntade de amerikanska forskarna Hepler och Strand begreppet pharmaceutical care, till svenska översatt farmacevtisk omsorg, som likt en troslära spridits över världen med varierande framgång. Genom introduktionen av farmacevtisk omsorg höjdes ribban för apoteksfarmacevterna med ambitionen att ta ett ökat ansvar för en bättre läkemedelsanvändning. Identifiering, lösning och förebyggande av kundernas läkemedelsrelaterade problem (LRP) har betecknats som den farmacevtiska omsorgens själ och hjärta. Ett LRP kan definieras som en omständighet som hindrar, eller skulle kunna hindra, patienten från att få bästa nytta av sitt läkemedel. En av Apotekets viktigaste uppgifter är att bidra till en bättre läkemedelsanvändning. Vi arbetar sedan ett antal år aktivt med kundernas LRP i Sverige och inrättade som första land i världen ett IT-baserat dokumentationsinstrument för LRP på samtliga apoteket 2001, följt av installationen av en nationell LRP-databas För att bättre fånga in kundernas LRP, har vi med framgång använt s.k. rådgivningsmodeller med nyckelfrågor till kunderna om indikation, effekt, följsamhet och säkerhet i flera stora studier med x-jobb involverade. Ett 30-tal farmacistudenter har hittills gjort sina examensarbeten om bättre läkemedelsanvändning och LRP. Ytterligare ett par x-jobb är aktuella vårterminen 2008, enligt projektbeskrivningarna på följande sidor. Studenter med andra förslag på studier på temat kan höra av sig till programansvarig enligt nedan, för vidare diskussion och utformning av examensarbete. Exempel på forskning om farmacevtisk omsorg, inkl. läkemedelsrelaterade problem: Hepler CD, Strand LM. Opportunities and responsibilities in pharmaceutical care. Am J Hosp Pharm 1990;47: Johnson JA, Bootman JL. Drug-related morbidity and mortality: a cost-ofillness model. Arch Int Med 1995;155: Westerlund T, Almarsdóttir AB, Melander A. Drug-related problems and pharmacy interventions in community practice. Int J Pharm Pract 1999;7:40-50 Westerlund T, Allebeck P, Marklund B, Andersson I-L, Brånstad J-O, Sjöblom M. Evaluation of a model for counseling patients with dyspepsia in Swedish community pharmacies. Am J Health-Syst Pharm 2003;60: Programansvarig: Tommy Westerlund, Med Dr, leg. apotekare e-post: tommy.westerlund@apoteket.se, telefon:
14 Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson (Tommy Eriksson) Tel. nummer: , asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Läkemedelscoachning; en metod för att öka patientens följsamhet till sin behandling (3x20 p) Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Arbetar i team med sjukvården (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, paramedicinare) för att optimera enskilda patienters läkemedelsbehandling genom 1. Läkemedelsintervju: ett strukturerat intervjuformulär som används för att få fram en korrekt läkemedelslista när patienten blir inlagd på sjukhuset, samt för att få fram hanterings-, följsamhets-, attitydoch kunskapsproblem. 2. Läkemedelscoaching: en patientcentrerad metod som bland annat bygger på motiverande samtalsteknik. En metod som används för att öka patientens följsamhet till sin behandling. 3. Strukturerad läkemedelsgenomgång, symtomstatus samt vårdplan-läkemedel. Sjuksköterskan tar symtomstatus ism att patienten skrivs in på avdelningen. Apotekaren gör en strukturerad läkemedelsgenomgång. Dessa strukturerade dokument används som underlag, då en vårdplan-läkemedel upprättas ism ronden. Vårdplanen innehåller detaljerad information om varför läkemedelsförändringar görs, vilka läkemedelsförändringar som görs, vilken målsättning som finns, av vem, när och hur målsättningen skall följas upp samt en bedömning av resultatet. 4. Läkemedelsberättelse: ett dokument som innehåller alla läkemedelsförändringar gjorda på sjukhuset. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Det är välkänt att patienter inte alltid är följsamma till läkemedelsordinationen. Studier som kartlagt patienters följsamhet visar att den varierar från procent till över 90 procent (Hansson 1999). I medeltal tycks omkring 50 procent av patienterna vara följsamma vid långtidsmedicinering (Hansson 1999, Haynes 2005). Cochrane Library (Haynes RB, 2002) har analyserat resultaten från randomiserade kontrollerade studier av interventioner för att förbättra patienters följsamhet, publicerade tom augusti 2001, där såväl påverkan på följsamheten som terapiresultaten rapporterats. En slutsats som de drog var att nuvarande metoder att förbättra följsamheten vid långtidsmedicinering är inte speciellt effektiva trots att de kräver stora resurser. Innovation krävs för att patienten skall följa läkemedelsbehandlingen. Ett sätt att förbättra följsamheten skulle kunna vara att använda sig av en patientcentrerad metod som bland annat bygger på motiverande samtalsteknik. Vi kallar denna metod för Läkemedelscoachning. Motiverande samtalsteknik är en metod som baserar sig på att patienter ofta är ambivalenta. Genom att coacha patienten på rätt sätt väljer patienten själv om han/hon är redo för att förändra sitt beteende, i detta fall att bli mer följsamma. Motiverande samtalsteknik fokuserar på att hantera patientens motstånd till förändring och hjälper patienten att besluta sig för att bli mer följsam. För att identifiera problem kring patientens läkemedelsbehandling kommer en läkemedelsintervju att genomföras, se ovan. Under hösten 2006 kommer det att utbildas läkemedelscoacher i Skåne som skall fungera som piloter för att försöka förbättra patienters följsamhet genom läkemedelscoachning. forts. 14
15 Målsättningar för examensarbetet 1. Undersöka om läkemedelscoachning förbättrar patienternas följsamhet till sin behandling. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem. 3. Undersöka om läkemedelscoacherna arbetar i enlighet med tekniken framtagen för läkemedelscoachningen. Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. Undersöka om pilottestets patienter förbättrar sin följsamhet till sin behandling genom att analysera data från strukturerade läkemedelscoachningar. Ett instrument för att skatta följsamhet, Morisky four item scale, ingår i läkemedelsintervjun som utförs innan läkemedelscoachningen. Patienter som genomgått coachningen kan man sedan följa upp via telefonintervju. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på patientens problem med kunskap, attityder, följsamhet och läkemedelshantering utifrån läkemedelsintervjun. Samla in och bearbeta data som coacherna har. 3. Ta fram en checklista för hur coacherna jobbar samt studera hur de arbetar efter checklistan. 15
16 Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL (1x20 p) /farmakoterapi/ Student: Apotekare 20 p Handledare: Åsa Bondesson (Tommy Eriksson) Tel. nummer: , asa.bondesson@apoteket.se Institution/Företag/avdelning: Apoteket AB Projektets titel: Identifiering av läkemedelsrelaterade problem på patienter inneliggande på närsjukvårdsavdelningarna, USiL Kräver detta projekt etisk ansökan? Ja Nej Etiskt tillstånd är: Datum X erhållet ansökt om planerat att ansökas om Kortfattad beskrivning av institutionens/företagets/avdelningens/ gruppens verksamhet/inriktning: Sjukhusapoteket UsiL har i samarbete med bl.a. Verksamhetsområde (VO) Akutsjukvård UsiL, Läkemedelskommittén i Mellersta Skåne, och Utvecklingsavdelningen UsiL analyserat och identifierat problem i läkemedelsanvändning då en patient vårdas på UsiL. Baserat på detta har verktyg för förbättrad läkemedelsanvändning vid inskrivning, under vårdtid och vid utskrivning tagits fram. Närsjukvårdsmodellen inkluderar; I samband med inskrivning Läkemedelsintervju med patient är en systematisk intervju som apotekaren genomför för att identifiera en korrekt läkemedelslista samt problem med; ordinerade läkemedel, hanteringsförmåga, kunskap, attityder och följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Symtomstatus är ett strukturerat sätt att fånga upp symtom som patienten upplever. Under vårdtiden Läkemedelsgenomgång och vårdplan läkemedel innebär att apotekaren gör en systematisk läkemedelsgenomgång för att identifiera läkemedelsbrister och att teamet, med läkaren som ledare, sedan upprättar en vårdplan läkemedel för att lösa bristerna genom att sätta upp behandlingsmål och följa upp dessa. Läkemedelsinformationsblad används för att öka patientens kunskap till sin behandling. Motiverande läkemedelssamtal är ett arbetssätt för att motverka negativa attityder, kunskapsbrister och följsamhetsproblem för patienter som sköter sin läkemedelsbehandling själv i hemmet. I samband med utskrivning Läkemedelsberättelse med läkemedelslista är en skriftlig kommunikation till patient och nästa vårdform av vad som gjorts och varför på sjukhuset och är en del av utskrivningsinformationen. Efter utskrivning Uppföljning av patienten efter sjukhusvistelse sker med läkemedelsintervju. Kortfattad beskrivning av bakgrund, frågeställning och tänkt projekt: Äldre multisjuka patienter använder många läkemedel och har en stor risk för att drabbas av läkemedelsrelaterade problem (ex biverkningar, utebliven effekt), som i sin tur resulterar i en ökad risk för akutmottagningsbesök samt inläggning på sjukhus. Studier visar att majoriteten av de läkemedelsrelaterade problemen kan förebyggas. Det är därför av yttersta vikt att individualisera, dokumentera, följa upp och kommunicera läkemedelsbehandlingen för denna patientgrupp. Målsättningar för examensarbetet 1. Beskriva patientpopulationen på närsjukvårdsavdelningarna 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem utifrån läkemedelsintervjun. 16
17 3. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem utifrån läkemedelsgenomgången. 4. Deltaga i arbetet på avdelningen forts. Kortfattad beskrivning av examensarbetet 1. Beskriva patientpopulationen på närsjukvårdsavdelningarna map ålder, antal diagnoser samt antal ordinerade läkemedel- stående och vid behov, hur stor andel av patientpopulationen som använder mindre lämpliga läkemedel för äldre, hur stor andel använder ett mindre lämpligt, två mindre lämpliga samt tre eller flera mindre lämpliga läkemedel, och vilka typer av mindre lämpliga läkemedel som används i patientpopulationen. 2. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på patientens problem med kunskap, attityder, följsamhet och läkemedelshantering utifrån läkemedelsintervjun. 3. Beskriva identifierade och lösta läkemedelsrelaterade problem baserat på läkemedelsgenomgången genomförd med checklista läkemedelsgenomgång, och klassificera dessa enligt Hepler and Strand. 4. Aktivt deltaga i arbetet på avdelningen och assistera de apotekare som arbetar på avdelningen. 17
18 Program Läkemedelsbehandling/terapi /samhällsfarmaci/ 1. Läkemedelsepidemiologi Apoteket AB har en mycket omfattande statistikproduktion över läkemedelsförsäljningen i Sverige. Sedan finns det individbaserade Läkemedelsregistret för medicinsk uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, epidemiologiska undersökningar, forskning. I. Definierad dygnsdos (DDD) är en fastställd teknisk jämförelseenhet för att studera/ jämföra användning av olika läkemedel, användning över tid och mellan olika geografiska områden (regioner/länder). Exponeringen för läkemedel mäts i DDD per Tusen Invånare och Dag (DDD/TID). DDD är baserad på rekommenderad dygnsdos på huvudindikationen för läkemedlet till vuxna individer. De använda dygnsdoserna - den förskrivna dygnsdosen (PDD) - kan avvika från DDD vilket medför en risk för felskattning av exponeringen för läkemedelsbehandlingen. Från uppgifterna i läkemedelsregistret kan en skattning av PDD göras. Exempel på studier: - Validering av PDD och exponeringen uttryckt i DDD/TID baserat på en skattning med data i läkemedelsregistret mot uppgifter på PDD och förskriven dygnsdos per tusen invånare och dygn (PDD/TID) baserat uppgifterna på doseringen i recepten (Receptregistret) för utvalda läkemedelsgrupper II. Före införandet av Läkemedelsregistret har studier på förekomsten av kombinationer av läkemedel på nationell nivå enbart kunnat göras med data från Receptregistret (före 1997 Receptundersökningen), där Recept som expedierats vid samma tillfälle kan identifieras. Recept = receptordinationer till en och samma individ utfärdade vid en och samma tidpunkt av en och samma förskrivare. Men, eftersom patienter kan ha receptordinationer utfärdade vi olika tillfällen och av olika förskrivare samt kan göra sina läkemedelsinköp på recepten vid olika tidpunkter, medför studier baserat på Receptregistrets data en underskattning av förekomsten (t.ex. i studier på förekomsten av Läkemedelsinteraktioner mm.) Exempel på studier: - Studier på förekomsten av läkemedelskombinationer med avseende på läkemedel, patientgrupp eller läkemedelsinteraktioner. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap; leg. apotekare e-post: Anders.Ekedahl@med.lu.se, telefon: Compliance/Adherence/Concordance Följsamheten till läkemedelsordinationen varierar men uppges i vissa amerikanska material inte vara mer än cirka 50%. Följsamheten påverkas emellertid av många olika faktorer (t.ex. sjukvårdssystemets struktur och organisation; läkemedelsförmånens utformning m.m.) och skillnaderna mellan olika länder kan vara avsevärd. Man skiljer på primär noncompliance (initial drug defaulting) och sekundär noncompliance samt persistens m.m. Alla recept som utfärdas används inte: - primär noncompliance - recept som antingen inte presenteras på apoteket eller recept som överförts eller lämnats in på apotek men inte efterfrågas; - sekundär noncompliance - alla läkemedel som köps ut mot recept används inte och av 18
19 de läkemedel som inte används återlämnas mycket (men inte allt) till apoteken för destruktion. För mer information kontakta Anders Ekedahl, Dr Medicinsk Vetenskap; leg. apotekare e-post: telefon: Exempel på tidigare genomförda examensarbeten inom programmet: Läkemedelsanvändning och SocioEkonomisk Position Sundkvist, Cornelia. Läkemedelsanvändningen som signal på långtidssjukskrivning och förtidspensionering. A9-projekt 20 p,. Institutionen för Farmaci, Avd för Samhällsfarmaci, Farmacevtiska fakulteteten, Uppsala Universitet, HT Ellinor Nielsen. Socioekonomisk position, etnicitet, ohälsotal och läkemedelsanvändning (20 p) HT 2005, Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet Behandling med vissa kombinationer av läkemedel Git Svensson. Mer än var fjärde patient som står på behandling av klopidogrel har samtidig behandling med lipidsänkare som kan påverka klopidogrels effekt. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping, VT Jennie Leion. Hur vanligt är det att patienter få samtidig behandling med NSAID- och SSRIpreparat? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Karin Nilsso. Hur vanligt är det att kombinationerna NSAID&PPI och NSAID&H2-blockerare expedieras på apotek i Sverige under oktober månad 2004? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Katarina Tufvander. Hur vanligt är det att diuretika och NSAID expedieras samtidigt på recept till en patient? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Magitte Petersson. Hur många patienter får behandling med antikoagulantia samtidigt som de får behandling med icke steroida antiinflammatoriska läkemedel? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Malin Fogelqvist. Hur ofta får patienter som behandlas med ACE-hämmare / Angiotensin II antagonist samtidig behandling med NSAID? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Marcus Rosenlund. Hur stor andel av expeditionerna av betareceptorblockerande medel och kalciumantagonister får patienten också ett icke-steroid anti-inflammatoriskt läkemedel (NSAID) expedierat på recept? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT Mats Persson. Hur vanligt är det med lipidsänkande behandling hos tablettbehandlade diabetiker och hur stor del av den totala försäljningen av lipidsänkare står diabetikerna för? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar VT
20 Ordinationer med delade tabletter Nilsson Anna, Lindberg Johanna. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. R6-projekt 10 p, VT 2005 Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT Törnquist Anna. Studie av doseringar med delade tabletter för recept på Levotyroxin, Levaxin Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Fabian Westlund. Hur vanlig är doseringen med delade tabletter hos apotekskunder med recept på kalciumantagonister i Sverige? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar. Ida Bäckman. Hur vanlig är doseringen delade tabletter hos apotekskunder med recept på bensodiazepiner i Sverige? Examensarbete 10 p. Farmacevtprogrammet 120 p, Institutionen för Kemi och Biomedicinsk vetenskap, Högskolan i Kalmar Jenny Wiklander. Hur vanligt är det med delade tabletter i doseringen när man förskriver betablockerare? Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Elisabeth Utbult. Hur vanligt är det att det förskrivs delade tabletter på neuroleptika? Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Kristin Lindholm. Kartläggning av delade tabletter i doseringen på receptexpeditioner av en grupp sömnmedel och lugnande medel. Examensarbete 10 p. Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Anneli Fälrmark. Kartläggning av delade tabletter för A02B samt A02 BB01. Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT Lundholm Marielle, Lehtonen Sara. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet VT Riskfaktorer för Läkemedelsrelaterade problem Frida Öhman. Förekomst av riskfaktorer för läkemedelsrelaterade problem. C-uppsats i läkemedelsterapi, 20 poäng. Institutionen för biofarmaci, Avdelningen för läkemedelsterapi och farmakokinetik, Uppsala Universitet, Farmaceutiska fakulteten, HT Dosering vid nedsatt njurfunktion Linda Gustavsson. Njurfunktion och äldres läkemedelsbehandling. En kartläggning av njurfunktionen och dess konsekvenser för läkemedelsbehandlingen på ett äldreboende i Jönköpings kommun. Receptarieutbildningen Examensarbete 10 poäng C-nivå. Receptarieprogrammet, Hälsouniversitetet, Linköping, VT Primär non-compliance Månsson, Niclas. Ej uthämtade receptförskrivna läkemedel. D-uppsats i Läkemedelsterapi 20 p, Uppsala Universitet. Sundberg Barbro, Oskarsson Vivianne. Effekten av en standardiserad påminnelse till patienter med ej efterfrågade e-recept på apotek. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Therese Lundberg. Effekten av en standardiserad påminnelse till patienter med ej efterfrågade e- recept på apotek. R6-projekt 10 p, Receptarieprogrammet HRP021, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet. 20
21 Kassation /återlämande läkemedel till apotek Ehrling, Fredrik. Restriktionsläkemedel (narkotika klass II, IV & V) - förskrivning, användning och kassation. A9-projekt 20 p, VT 2005 Institutionen för Farmaci, Avd för Samhällsfarmaci, Farmacevtiska fakulteteten, Uppsala Universitet. Marie Törnquist. Kasserade läkemedel från Länssjukhuset i Halmstad. Examensarbete 10 p. FAR010, VT 2005 Göteborgs Universitet Receptarieprogrammet. Eric Öhrn. Studie av kostnader i samband med läkemedelskassation i apoteksregion Öst - under 2 veckor i November. Examensarbete 20 p Göteborgs Universitet, Apotekarprogrammet. 21
22 Program Effekter av regulatoriska förändringar /samhällsfarmaci/ Förändringar i regelverket har konsekvenser såväl för läkemedelsbehandling som för läkemedelsanvändning. Den senaste stora förändringen är införandet av generisk substitution. Flera studier om apotekspersonalens och kundernas attityder och erfarenheter av generisk substitution har genomförts. Vilka effekter reformen har på utnyttjandet av recept (primär compliance), risk för läkemedelsrelaterade problem resp. kassation av läkemedel är inte studerat i samma omfattning. Exempel på genomförda studier: Eriksson, Rova C. Farmacevters attityder och erfarenheter till generisk substitution. Maria Gustafsson. Problem i kundkontakten vid generiskt utbyte på apotek. Examensarbete i Samhällsfarmaci 20p. Socialmedicinska avdelningen Göteborgs Universitet i Samarbete med Apoteket. HT 2005 Therese Agerström. An ecologic study on drug sales patterns of antidepressants within the pharmaceutical drug benefit scheme. Examensarbete i Samhällsfarmaci 20p. Socialmedicinska avdelningen Göteborgs Universitet i Samarbete med Apoteket. HT 2005 Elisabeth Nordén. Kan reklam orsaka läkemedelsrelaterade problem? Examensarbete (FAR010) Receptarieprogrammet VT Göteborgs Universitet Programansvarig: Anders Carlsten, Med Dr, leg apotekare e-post: anders.carlsten@apoteket.se, telefon:
23 Program Läkemedel och Miljö /samhällsfarmaci, galenisk farmaci, toxikologi/ Programansvarig: Staffan Castensson I det nationella och internationella miljöarbetet är begränsningen av spridningen av naturfrämmande ämnen centralt. Att ha kontroll över miljöaspekten är en förutsättning för att läkemedlen skall kunna vidareutvecklas och nyttjas på bästa sätt. Att mäta läkemedelsanvändningen ur ett miljöperspektiv möter stora svårigheter. I Sverige använder vi mer än 1000 olika substanser som läkemedel. Till detta kommer ett ungefär lika stort antal hjälpämnen och även förpackningsmaterial. För att förstå vilka miljökonsekvenser som läkemedel får måste man följa deras väg genom samhället och se på vilket sätt och i vilken mängd läkemedel kan nå olika delar av miljön såväl vid användning, som efter användning. Aktuella projekt lämpliga för examensarbeten: Säkerhets- och miljökonsekvenser av läkemedel i överladdade beredningsformer hantering efter användning Miljökonsekvenser av läkemedel som elimineras i aktiv form, tids- och regionbaserade flöden Utveckling och validering av DU90% som miljöprioriteringsverktyg Bakomliggande faktorer som styr förskrivningsgraden av startförpackningar Miljökonsekvensbeskrivning av startförpackningar Studier av bionedbrytning av utvalda läkemedel Utveckla ekonomiska nyckeltal för uppföljning av läkemedelsavfall Sammanställning av miljömätningsdata för läkemedel i Sverige Exempel på genomförda studier: Se Sökväg: Rapporter och video/apotekets rapporter För mer information kontakta Stab Forskning och Utveckling Staffan Castensson, docent, staffan.castensson@apoteket.se Endokrinologi Läkemedel och miljö, Postadress: Apoteket AB, Stockholm Tfn dir , Mobil
24 Ytterligare kontaktpersoner för examensarbeten i Apoteket AB Eva Pettersson, leg. apotekare, doktorand Apoteket vid Sunderby Sjukhus Luleå Tel Mobil eva.e.pettersson@apoteket.se Inriktning: antibiotika och äldre - med fokus på särskilda boenden Sofia Kälvemark Sporrong, Dr i Medicinsk vetenskap Apoteket AB Stockholm Tel sofia.kalvemark-sporrong@apoteket.se Inriktning: etik, professionell utveckling, kund/patientundersökningar och kvalitativa metoder 24
Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter
Projektkatalog Apoteket AB Förslag på examensarbeten på apotek för apotekaroch receptariestudenter Vårterminen 2010 Examensarbeten i Apoteket AB Examensarbeten i Apoteket AB syftar till en förbättrad läkemedelsanvändning,
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merÄldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län
Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merLÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN?
LÄKEMEDELSLISTAN HUR AKTUELL ÄR DEN? En jämförelse mellan journal och patientens egenrapportering ST-läkare Anneli Ringman - Råå Vårdcentral Handledare: Ann-Sofi Rosenqvist Vetenskaplig handledare: Veronica
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: 5.2-898/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: 5.2-898/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Receptarieexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet farmaci, 180 hp.
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och
Läs merLäkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019
Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merUppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd
Läs merTÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT
TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merTänk om du skulle bli farmaceut
Tänk om du skulle bli farmaceut Receptarie + apotekare Är du intresserad av hälsa och tycker att kemi och biologi är kul? Vill du veta mer om hur människokroppen fungerar och hur olika sjukdomar kan botas?
Läs merEXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm
EXAMENSARBETE 2006:53 HV Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat Sara Lehtonen Marielle Lundholm Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet
Läs mer8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT.
8FA245 Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp Medical Drugs and Physiotherapy Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Medicinkliniken Ryhov 928 I teamet ingår: Eva Aldoson, Sara Forsell, Åsa Hamringer, Christina Huss, Fredrik Johansson, Katarina Kollberg, Sara Sjöberg och Ulrica Werner.
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merLokal läkemedelsinstruktion
Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merYttrande på Granskning av läkemedel för äldre
1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar
Läs merManual för användning av Safe Medication Assessment SMA
Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merAPOTEKAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN PHARMACY
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-285-16 Sid 1 (5) APOTEKAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN PHARMACY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2016-02-16 och ersätter tidigare
Läs merApotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM
Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merRiktlinje och rutin för läkemedelshantering
Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkande SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Ert dnr S2017/01576/FS
2017-06-30 Dnr 10.1-11768/2017 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Bengt Danielsson Bengt.danielsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merSäker läkemedelsbehandling i hela vårdkedjan
Säker läkemedelsbehandling i hela vårdkedjan I projektet ska en arbetsform utvärderas, som syftar till att säkra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen och överföringen av läkemedelsinformation vid byte av
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN
Utbildningsplan Dnr G 2018/279 SAHLGRENSKA AKADEMIN Apotekarprogrammet, 300 högskolepoäng Programme in Pharmacy, 300 credits Programkod: F2APP 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Dekan
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merEuropeiska Sjukhusfarmaci Föreningens statements för sjukhusfarmaci i Europa. Sektionen för sjukvårdsfarmaci är den svenska medlemmen i EAHP
Europeiska Sjukhusfarmaci Föreningens statements för sjukhusfarmaci i Europa Sektionen för sjukvårdsfarmaci är den svenska medlemmen i EAHP 2 SEKTIONEN FÖR SJUKVÅRDSFARMACI Sektionen för sjukvårdsfarmaci
Läs merNär godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ
1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Läkemedelssäkerhet 1(6) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sveriges Farmaceuter Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merFunktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Dnr.nr: 52017/01576/FS Sundbyberg 2017-06-30 Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merLäkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Ansvarig: MAS Beslutad av: MAS Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01
Läs merManual för användning av Safe Medication Assessment SMA
Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med
Läs merPatienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merLäkemedelsfel i vårdens övergångar
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Läkemedelsfel i vårdens övergångar åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna.
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merLäkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén
Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merRiktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merEXAMENSARBETE. Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel. Anna Nilsson Johanna Lindberg
EXAMENSARBETE 2005:58 HV Kartläggning av doseringar med delade tabletter för apotekskunder med recept på antidepressiva läkemedel Anna Nilsson Johanna Lindberg Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merMinnesanteckningar för Läkemedelsgruppen
Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen Tid: Onsdagen den 11 juni kl. 14.00 Plats: Röda Rummet, Solhem, Borås Närvarande: Tobias Carlsson Marie Elm Veronica Nilsen Björn Nilsson Närhälsan Borås Stad Tranemo
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för apotekare med utbildning utanför EU och EES
Information om praktisk tjänstgöring för apotekare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för apotekare utbildade
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merIntroduktionskurs, INR200, 7.5 hp
PRELIMINÄRT SCHEMA Receptarieprogrammet termin 1, ht 2014 Introduktionskurs, INR200, 7.5 hp Kursen inleds måndag 1 september med obligatoriskt upprop. OBS! Meddela Receptariekansliet vid eventuellt förhinder.
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merBehövs alla dessa läkemedell
Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)
Läs merMål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merGäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Version 3 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef Vård
Läs merTrygg hemgång Halland 2014
Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter
Läs mer