Från Alzheimer. till Övervikt. vad vi alla borde känna till om 17 folksjukdomar. Provläsning. Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm
|
|
- Stina Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm Från Alzheimer till Övervikt vad vi alla borde känna till om 17 folksjukdomar Uppsala Publishing House 1
2 Från Alzheimer till Övervikt 2007 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tel , Fax e-post Omslag Daniel Åberg Grafisk form Daniel Åberg Omslagsbild The Bridgeman Art Library/Leonardo da Vinci/Getty Images och ett EKG vid en hjärtinfarkt Upplaga 1:1 ISBN Tryckeri Bulls Graphics, Halmstad 2007 Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 2
3 Innehåll Förord 7 Tack 9 Allmänt om journaler 10 Historik utveckling 10 Läkarjournalens struktur 10 Olika typer av journalanteckningar 11 Vem äger journalen? 12 Vanligaste sökorden med förklaringar 12 Vanliga förkortningar i journaler 16 Läkemedel 17 Läkemedel i den här boken 17 Alzheimers sjukdom 18 Gunnar Permans historia 19 Utredning och behandling 21 Mer om Alzheimers sjukdom 28 Epilog 31 Benskörhet 32 Neila Mohameds historia 33 Utredning och behandling 35 Mer om benskörhet 39 Epilog 43 Mer om bröstcancer 52 Epilog 56 Depression 58 Anette Bergs historia 59 Utredning och behandling 62 Mer om depression 66 Epilog 69 Diabetes 70 Kjell Bengtssons historia 71 Utredning och behandling 74 Mer om diabetes 78 Epilog 81 Epilepsi 82 Matti Peltonens historia 83 Utredning och behandling 85 Mer om epilepsi 89 Epilog 93 Grå starr 94 Göte Ströms historia 95 Utredning och behandling 100 Mer om grå starr 101 Epilog 103 Bröstcancer 44 Ritva Ruutus historia 45 Utredning och behandling 48 3
4 Hjärtsvikt 116 Alice Anderssons historia 117 Utredning och behandling 119 Mer om hjärtsvikt 124 Epilog 129 Höftledsartros 130 Elisabeth von Ahrenfeldts historia 131 Utredning och behandling 133 Mer om höftledsartros 135 Epilog 138 KOL 140 Gunilla Kristofferssons historia 141 Utredning och behandling 143 Mer om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 144 Epilog 147 Lungcancer 148 Bo Lindgrens historia 149 Utredning och behandling 151 Mer om lungcancer 155 Epilog 159 Parkinsons sjukdom 160 Henry Perssons historia 161 Utredning och behandling 163 Mer om Parkinsons sjukdom 167 Epilog 171 Prostatacancer 172 Göran Johanssons historia 173 Utredning och behandling 176 Mer om prostatacancer 179 Epilog 183 Schizofreni 184 Erik Sörlings historia 185 Utredning och behandling 187 Mer om schizofreni 191 Epilog 195 Stroke 196 Gun Skyttes historia 197 Utredning och behandling 198 Mer om stroke 202 Epilog 206 Övervikt 208 Lena Forsbergs historia 209 Utredning och behandling 212 Mer om övervikt 215 Epilog 219 Vill du veta mer? 220 4
5 Förord Varför ännu en bok om sjukdomar? Alla har nytta av kunskaper om våra vanligaste sjukdomar. Okunskap ger otrygghet och oro. Kunskap ger trygghet och styrka. Men var hittar man kunskapen? Konventionella läkarböcker är ingen lockande litteratur för hängmattan eller nattduksbordet. Därför gör vi en ovanlig bok om 17 vanliga sjukdomar. Information är en grundbult i all kontakt mellan läkare och patient. Behandlingen sker i samråd patienten är en medarbetare. Men många har aldrig tidigare sett en sjukhusjournal och de flesta har aldrig sett en datortomografi av hjärnan vid stroke eller en lungröntgenbild vid KOL. Detta vill vi råda bot på med denna bok! De 17 sjukdomarna illustreras av inledande historier, som har form av korta noveller. Novellens huvudperson drabbas av sjukdom och nästa avsnitt illustrerar kontakten med sjukvården just i form av en journal. Medicinska termer och språkbruk förklaras liksom fynden vid exempelvis laboratorieundersökningar, EKG och röntgenundersökningar. Den näst sista delen i varje avsnitt berättar mer om dagens kunskap om sjukdomen och om framtiden. I en epilog träffar vi sedan huvudpersonen igen. Personerna och händelserna är helt och hållet fingerade, men de kan innehålla fragment av patientöden vi mött. De skulle alla kunna inträffa idag eller när som helst de är typiska fall. Därför kan det finnas personliga detaljer som sammanträffar med verkligheten, men det är i så fall av en slump. Kontakterna med vården sker på sjukhus och vårdcentraler på olika orter i vårt avlånga land. Sjukdomarna vi valt är så vanliga att de kan kallas folksjukdomar, vilket enligt Nationalencyklopedin innebär att 1 % av befolkningen ska drabbas av dem. Det kan säkert riktas kritik mot urvalet. Varför ingår inte migrän, missbruk, reumatiska sjukdomar eller hudsjukdomar? Ja, vi har varit tvungna att begränsa oss. Infektionssjukdomar med snuva, hosta eller symtom från urinvägarna är ju mycket vanliga, men de brukar idag inte räknas in bland folksjukdomar. De ingår därför inte heller bland de 17 inte heller barnsjukdomar. 5
6 Risken för alla av oss att någon gång under livet drabbas av någon av de 17 sjukdomar som boken behandlar är verkligen mycket hög långt över 50 %! Vi hoppas att läsaren ska uppleva kontakten med bokens huvudpersoner och deras sjukdomar som intressant, lärorik och positiv. Sjukvården kan ju utföra mycket; ibland bota, oftast lindra och alltid vara till stöd. Vilka är vi som skrivit denna ovanliga bok? Två av oss, Sten-Magnus Aquilonius och Gunnar Boman, har just lagt en lång verksamhet inom svensk sjukvård bakom oss som professorer, överläkare och klinikchefer inom neurologi (nervsystemets sjukdomar) respektive lungmedicin. Dag Nyholm, som disputerade med en avhandling om Parkinsons sjukdom 2003, är hälften så gammal och har nyligen påbörjat specialistutbildning i neurologi. Vi har arbetat som ett team sedan våren 2006 diskuterat sjukdomssymtom och utredningar, och vid behov fått hjälp och råd av alla dem som avtackas på nästa sida. Vi tackar också för ett utmärkt samarbete med förlaget, främst med vår redaktör Kajsa Lindroth och formgivare Daniel Åberg. Uppsala, juni 2007 Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm 6
7 Allmänt om journaler Historik utveckling För bara några decennier sedan var journalerna inom den svenska sjukvården handskrivna. Medicinarlatin användes flitigt och språket var därför svårförståeligt för patienten. Det var bara läkare som skrev journal. Under mitten av 1900-talet ersatte skrivmaskinerna läkarnas omtalade handstilar. Diktafonen, en liten bandspelare med mikrofon, blev det allena rådande hjälpmedlet att överföra information från läkarna till läkarsekreterarna. Under det nya millenniet har skrivmaskinerna blivit antika föremål, eller skrot, till förmån för datorerna. Läkarna pratar inte längre in sina journaler på kassettband utan i digitala ljudfiler. Sekreterarna skriver elektroniska patientjournaler, som kan nås från alla datorer inom en sjukvårdsinrättning för den som har behörighet. Vissa läkare och personal i andra yrkesgrupper inom sjukvården skriver själva i den elektroniska journalen. Alla som loggar in för att läsa journalen registreras för att undvika brott mot sekretessen. Numera kan patienten beställa sin journal över Internet från vissa sjukhus. Journal ska enligt lag föras inom all hälso- och sjukvård. Även till exempel intyg, EKG-kurvor och röntgenbilder räknas som journalhandlingar. Läkarjournalens struktur Alla slags läkarundersökningar består av två huvuddelar: samtal och undersökning. Eller som det heter med medicinskt språkbruk: anamnes och status. Dessa två delar ligger till grund för läkarens slutsatser som sammanfattas under rubriken Bedömning. Anamnes Anamnesen (sjukhistorien) består av patientens berättelse om vad som har hänt. Vid akuta besök är det aktuella händelser och symtom som är viktigast, men 7
8 händelser av äldre datum, livsstil och medicinering kan ha stor betydelse. Allt sådant måste fångas upp i anamnesen. Status Undersökningen är ofta mer specifikt inriktad på vad patienten söker för, men läkaren lyssnar nästan alltid på hjärta och lungor samt tar blodtryck som allmän hälsokontroll. Det är viktigt att få en samlad bild av hur patienten mår. Allt som undersöks noteras i journalen, även det som var normalt. För normalfynd används ofta förkortningen u a, som betyder utan anmärkning. Bedömning Först under rubriken Bedömning skriver läkaren sin egen uppfattning om patientens tillstånd. Anamnesen är patientens subjektiva berättelse och status är de objektiva undersökningsresultaten. Bedömningen kan innebära en diagnos, förslag till vidare utredningar eller förslag till behandling. Underrubriken Åtgärder innehåller läkarens handlande. Det kan röra sig om recept, intyg, sjukskrivning, remisser till andra instanser inom vården, samt planering av fortsatta kontroller och uppföljning. Olika typer av journalanteckningar Den typiska journalanteckningen med anamnes och status skrivs vid ett läkarbesök på en vårdcentral eller en läkarmottagning på ett sjukhus. Om en patient läggs in på sjukhus skrivs en inskrivningsjournal, som mycket påminner om ovan beskrivna journal med anamnes och status. Under en sjukhusvistelse skrivs daganteckningar som ofta är kortfattade och handlar om hur patientens sjukdom utvecklas, nya undersökningsresultat, effekt av behandling eller liknande. För patienter som opereras skrivs en operationsberättelse där kirurgen detaljerat beskriver hur operationen genomfördes. När patienten lämnar sjukhuset eller flyttas till annan klinik skrivs en epikris som sammanfattar vad som hänt under vårdtiden. Andra yrkesgrupper Det är inte bara läkare som skriver journal. Sjuksköterskor skriver inskrivningsjournaler, rapportblad och epikriser. Distriktssköterskor har egna mottagningar för undersökningar och behandlingar, vilka förstås också måste journalföras. 8
9 Arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, logopeder, psykologer och sjukgymnaster är exempel på andra yrkesgrupper som skriver journalanteckningar. Vem äger journalen? Det är vårdgivaren som äger journalen. Vårdpersonal som är direkt inblandade i behandlingen får läsa journalen, men ingen annan. Försäkringsbolag får bara läsa journaler om patienten godkänt detta. Om man vill läsa sin egen journal ska man begära en journalkopia från den behandlande läkaren. Ibland läser läkaren igenom journalen tillsammans med patienten så att eventuella krångliga uttryck kan förklaras. Läkaren kan vägra att lämna ut journalen om dess innehåll kan vara till skada för patienten eller annan i journalen omnämnd person. Vanligaste sökorden med förklaringar Nedanstående sökord är de vanligaste i en läkarjournal. Alla ord finns inte med i alla journalanteckningar, särskilt inte de olika undersökningarna under rubriken Status. Undersökningar av hjärta, blodtryck och lungor är så betydelsefulla att de nästan alltid ingår i en statusundersökning, medan övriga undersökningar bara ingår om de anses relevanta. Många läkarspecialiteter, till exempel gynekologi, hud, ortopedi, reumatologi och ögon, har särskilda undersökningsrutiner som inte tas upp här eftersom listan skulle bli alltför lång. SÖKORD Anamnes Kontaktorsak/ Inskrivningsorsak Ärftlighet/Hereditet Socialt Tidigare sjukdomar/ hälsoproblem FÖRKLARING Patientens sjukhistoria. Oftast bara en mening som beskriver anledningen till besöket eller inläggningen. Om det finns några sjukdomar i släkten. Ibland noteras vad föräldrar eller syskon har avlidit av. Familj, boende, sysselsättning, livsstil, tobaks-, alkohol- och drogvanor. Sådana hälsoproblem man har blivit behandlad för, t.ex. genomgången blindtarmsoperation. 9
10 STROKE 1 0
11 Gun Skyttes historia Svarteholm Gun Skytte, 58 år, träffade sin make Gustaf redan under studietiden på Svalöv och alltsedan 30-årsåldern har de tillsammans drivit lantbruk på familjeegendomen Svarteholm på slätten söder om Lund. När hon väntade deras enda barn Louise konstaterades att hon hade högt blodtryck. Sedan dess har Gun medicinerat med ett, och efter kontrollen i december förra året, med två olika läkemedel. Hon har sedan länge, liksom på senare år också Gustaf, problem med vikten. Nu försöker hon verkligen följa kostråden hon fick av dietisten på vårdcentralen i Dalby i vintras, när hon lagar mat. Mårtensgås Det kan därför tyckas som ödets ironi att Gun insjuknade vid middagsbordet den 10 november 2004 då man tillsammans med grannfamiljen gått till bords för att fira Mårtensgås. Gun tappade terrinen med svartsoppan. Hon föll samtidigt åt höger på stolen men fångades upp mot grannen Ove som frågade: Gun, hur mår du? Gun svarade bara: Ja, ja, ja. Hon verkade inte förstå frågan och situationen. Högerarmen hängde slapp och hon hade svårt att gå när hon hjälptes in i sängkammaren av Gustaf. Ove ringde samtidigt 112 och berättade att Gun plötsligt blivit förlamad i höger sida. Ambulansen hämtade Gun knappt en kvart efter det dramatiska insjuknandet på mårtensafton. 1 1
12 Utredning och behandling Journal från akutmottagningen, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Universitetssjukhuset MAS Gun Skytte Svarteholm Staffanstorp Inskrivning kl 18:40 Läkare Preben Mostrup, Läkare Ordlista Afasi = nedsatt språkförmåga Alvedon = smärtstillande preparat Angina pektoris = kärlkramp Hypertoni = förhöjt blodtryck Plendil = blodtryckssänkande Salures = vätskedrivande och blodtryckssänkande läkemedel Stroke = slaganfall Inskrivningsorsak Anamnes Ärftlighet Socialt Tidigare hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Aktuella läkemedel Överkänslighet Status Allmäntillstånd Temp Inkommer med ambulans p.g.a. stroke. Modern avled vid 74 års ålder p.g.a. hjärnblödning, fadern avled i hjärtinfarkt vid 68 års ålder. En yngre bror har angina pektoris. Gift lantbrukarhustru, 1 vuxet barn. Icke rökare, sparsamma mängder alkohol. Hypertoni, f.ö. frisk. Insjuknar akut idag kl 18:15 med högersidig svaghet och afasi. T. Salures 1 x 1, T. Plendil 5 mg 1 x 1. Alvedon vb. Ingen känd Något slö. 38,1 o C 1 2
13 Gun Skytte UMAS Utlåtande DT hjärna : Inga tecken på blödning, infarkt eller expansiv process. Ventriklar och övriga liquorrum är normala. Öppna basala cisterner. (Ett snitt av huvudet ses underifrån, med patientens högra sida till vänster i bild.) DT = datortomografi Expansiv process = växande vävnad, t.ex. tumör Ventriklar = hålrum, de svarta fälten i mitten Liquorrum = hålrum innehållande hjärn-ryggmärgsvätska Basala cisterner = hålrum nedtill i hjärnan 1 3
14 Mer om stroke Stroke (från engelskans strike = slag) har under senare år ersatt den gamla svenska benämningen slaganfall. Begreppet är en rubrik för två olika tillstånd, hjärninfarkt och hjärnblödning. Inom sjukvården används ofta ordet stroke innan man har fastställt om orsaken är infarkt eller blödning. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och tumörsjukdom och står för det största antalet vårddagar på svenska sjukhus. Förekomst Årligen nyinsjuknar eller återinsjuknar cirka människor i stroke i vårt land. Risken ökar kraftigt med stigande ålder och är högre för män än för kvinnor. Medelåldern vid insjuknande är 75 år, men en femtedel av alla som drabbas är yngre än 65 år. Orsaker Stroke orsakas i de allra flesta fallen av hjärninfarkt, men 15 % av fallen orsakas av hjärnblödning eller blödning mellan hjärnhinnorna (subaraknoidalblödning). Högt blodtryck är en viktig riskfaktor för både hjärninfarkt och blödning och det är klart visat att god blodtryckskontroll minskar risken att insjukna i stroke. Åderförkalkning (ateroskleros) innebär också en risk för hjärninfarkt eftersom den kan täppa till halspulsådrorna lokalt i hjärnan eller sprida proppmaterial från förkalkningar i halspulsådrorna till hjärnan. Proppar kan också spridas från hjärtat och denna risk är störst vid hjärtflimmer. Åderförkalkning gör kärlväggarna sköra och det ökar också risken för hjärnblödning. Därför blir riskfaktorer för åderförkalkning, som övervikt, diabetes och rökning också riskfaktorer för stroke. Ärftlighet samspelar också med miljö- och livsstilsfaktorer. I Gun Skyttes familj finns kärlsjukdom hos föräldrar och syskon. 1 4
15 Hjärnan har en mycket hög ämnesomsättning och behöver ständigt syre och socker från blodet för att fungera. Blir ett område som styr våra rörelser utan blod uppstår omedelbart en förlamning. Drabbas språkområdet påverkas talet (afasi). Drabbas synbarken faller delar av synfältet bort. Om blodflödet återkommer spontant, eller efter behandling, återkommer också funktionen helt eller delvis. Korta, snabbt övergående attacker av förlamning eller synbortfall är viktiga varningssignaler för hotande stroke och kallas TIA (Transitorisk Ischemisk Attack = övergående syrebrist-attack). TIA förklaras av att mycket små sköra fragment från förkalkningar, oftast i halskärlen, lossnar och följer med blodströmmen som proppar. Om patienten upplevt TIA är det viktigt med utredning och behandling för att försöka förebygga en hotande stroke. Gun Skytte hade dock inte upplevt någon varningssignal av TIA före sin stroke i november Vid en hjärnblödning pressas blod under högt tryck plötsligt ut i hjärnan. Blödningen tränger undan hjärnvävnaden och splittrar upp dess komplexa nätverk. Beroende på vilket område som drabbas inträder symtomen omedelbart precis som vid hjärninfarkt. Vid mindre blödningar, volymer mindre än 30 ml, är sjukdomsbilden ofta identisk med den vid hjärninfarkt. Vid större blödningar ökar trycket inne i skallen vilket framkallar huvudvärk, kräkningar och vid höga tryck medvetslöshet. Symtom Symtomen vid stroke inträder akut, som hos Gun Skytte. Plötsligt blir hon förlamad i höger kroppshalva, tydligast i armen. Hon svarar bara ja, ja, ja på tilltal och har alltså drabbats av afasi. Eftersom vi vet att höger kroppshalva styrs från vänster hjärnhalva och att de flesta människor har sitt talcentrum där förstår akutläkaren, doktor Mostrup, direkt att det rör sig om stroke på vänster sida av hjärnan. Han kan däremot inte av berättelsen om hur hon insjuknade avgöra om det rör sig om hjärninfarkt eller hjärnblödning. Gun Skyttes insjuknande och symtom visar ett mycket vanligt typfall. Variationen i symtom och svårighetsgrad är dock stor, beroende på vilken del av hjärnan som drabbats och hur lång tid blodförsörjningen varit nedsatt. Utöver svaghet och afasi kan en stroke medföra synfältsbortfall och nedsatt känsel i en kroppshalva. Den akuta dödligheten har successivt minskat under 1900-talet men den är fortfarande % inom en månad efter insjuknandet i stroke. 1 5
16 Epilog Gustaf Skytte sitter och väntar i sin Honda CR-V på parkeringen utanför vårdcentralen i Dalby. Han är där för att hämta Gun från sjukgymnastiken som tisdagen den 11 januari öppnat igen efter ett långt helguppehåll. Han slumrar till men vaknar med ett ryck. Den unga dietisten med stora ringar i öronen hade ropat högt: Nu får ni lugna er! Ni har gått ner 80 kilo! Gustaf skrattar högt åt drömmen och tänker samtidigt på att julbordet 2004 faktiskt var helt annorlunda än tidigare. Inget dopp i grytan och ingen fläskrulle! Det småsnöar och det kan nog vara halt. Gun kommer ut på trappen och Gustaf ser att hon vinkar åt honom riktigt bra med högerhanden! Han skyndar ut och möter henne och de går arm i arm över parkeringen. Jag är bättre, bra, bra sa gymnasten och på tor... tordag talträning. Då kör vi igen, säger Gustaf och märker att Gun är glad och att hon går riktigt bra. Hon har haft sämre humör efter stroken men nu börjar hennes vanliga glada humör komma tillbaka. Han känner sig också själv riktigt lycklig trots allt. 1 6
Fakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merTIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)
Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat
Läs merDel 4_5 sidor_16 poäng
Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).
Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag
Läs merDel 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.
Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om
Läs merHälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..
Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merH Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /
-07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merTIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV
TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,
Läs merVad är afasi? Swedish
Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade
Läs merBästa rehabiliteringen är att skynda långsamt
Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merVård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus
Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merJournalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub
Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning
TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merVÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merAnnan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka
1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merÄrftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Läs merDelexamination 1 MEQ
Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes
Läs merVerksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund
Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merVarför så många frågor?
Sid 1 av 10 Varför så många frågor? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din försäkring bygger på att flera
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs merHälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel
Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merHEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö
HEJ Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö Är tiden ur led? En dag på akuten Damen som älskade Maria Lang SSK från övervaket ringer. 83 år gammal, bor hemma, änka. Kommer med ambulans pga
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merFäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus
Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning Väntetid Måste omhändertas först 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merAnvisningar Social dokumentation
Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs mereller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merTid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett
Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merHusläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.
HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs mer