Samordningsförbundet Västra Skaraborgs årsredovisning 2016 Dnr

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 1(2) Kommunfullmäktige Ärende 34 Essunga Bostäder AB affärsplan Dnr Beslutsunderlag - Affärsplan 35 Tolkförmedling Västs årsredovisning 2016 Dnr Protokollsutdrag - Årsredovisning - Bedömning 36 Årsredovisning 2016, Essunga Bostäder AB Dnr Stiftelsen Essunga Industriers årsredovisning 2016 Dnr Årsredovisning - Årsredovisning 38 Samordningsförbundet Västra Skaraborgs årsredovisning 2016 Dnr Protokollsutdrag - Årsredovisning - Granskning - Hemställan 39 Delårsrapport tertial 1, 2017 Dnr Delårsrapport - Resultaträkning med prognos - Uppföljning av investeringar 40 Budgetramar 2018 Dnr Minnesanteckningar - Förslag på budgetramar före beslutad resultatnivå - Förslag 2,5 % - Förslag 2 % - Förslag 1,5 % - Investeringsförslag - Finansieringsgrad 41 Folkhälsoplan 2018 Dnr Protokollsutdrag - Förslag

2 BESLUTSUNDERLAG Datum Sida 2(2) Ärende 42 Framtida politisk organisation Dnr Beslutsunderlag - Protokollsutdrag 43 Motion om familjecentral Dnr Protokollsutdrag - Yttrande - Protokollsutdrag - Motion 46 Revidering av området för förbud mot alkoholförtäring i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Essunga kommun Dnr Karta 47 Ändring av valdistrikt Dnr Protokollsutdrag - Karta/Förslag - Information

3 Affärsplan

4 Essunga Bostäder AB Affärsplan Inledning Vi har ett viktigt uppdrag och ett ansvar som omfattar att skapa förutsättningar för ett hem till var och en i Essunga kommun. Vår vision EssungaBostäder skall vara det naturliga valet för människor som ser trygghet, utveckling och kvalitet som viktigt i sitt boende. EssungaBostäder främjar ett långsiktigt ägande av bostäder i en modern och attraktiv kommun. För EssungaBostäder betyder visionen att vi ser individen i varje hem och ser helhet i boendet och rummet mellan husen. Detta är ett ansvar vi gärna axlar genom utveckling, innovativa lösningar och höga krav för att fullfölja vårt uppdrag. Essungabostäders främsta fokusområden under de kommande tre åren är: Digitalisering Boendemiljö Utveckla befintliga fastigheter Hållbarhet Version 1 Sida 2 Kenneth Lundqvist Fastställd

5 Essunga Bostäder AB Affärsplan Historia EssungaBostäder bildades som en stiftelse och har sedan dess varit en av de främsta aktörerna i Essunga kommuns utbyggnad. År 1995 ombildades stiftelsen till aktiebolag och har sedan dess namnet EssungaBostäder AB. Under åren ingick Essunga kommun i Vara kommun och Essunga bostäder ingick i stiftelsen Varabostäder. Under 1970 talet uppfördes ett relativt stort antal villor i tätortens perifera delar och under årens lopp har ett flertal bostäder byggts. Senaste nybyggnadsprojektet är kvarteret Violen som slutfördes i september 2017 och består av ett hyreshus med 24 lägenheter med hyresrätt som upplåtelseform. På senare år har majoritet av nya bostäder emellertid anskaffats genom förvärv och ombyggnationer av befintliga byggnader. Idag är EssungaBostäder AB det största bostadsföretaget i kommunen och förvaltar cirka 319 bostäder och 8 lokaler. Affärsidé EssungaBostäder skall erbjuda moderna och attraktiva bostäder där efterfrågan i kommunen finns. Bolaget ska också förvalta och utveckla sitt bostadsbestånd på ett effektivt och modernt sätt. Vision EssungaBostäder skall vara det naturliga valet för människor som ser trygghet, utveckling och kvalitet som viktigt i sitt boende. EssungaBostäder främjar ett långsiktigt ägande av bostäder i en modern och attraktiv kommun. Version 1 Sida 3 Kenneth Lundqvist Fastställd

6 Essunga Bostäder AB Affärsplan Allmänt Kommunfullmäktige behandlar och antar politiska program för de verksamhetsområden som kommunen ska vara engagerad i framöver samt utformar bolagsordning och ägardirektiv för det kommunägda bolaget. Styrelsen för EssungaBostäder är dess högsta förvaltande organ och utses av kommunfullmäktige i kommunen. Styrelsen har rätt att inom ramen för de mål och direktiv som fastställts av ägarna förvalta tillgängliga medel för att förverkliga verksamhetens ändamål. Beslut inom styrelsen förutsätts ske utifrån företagsmässiga principer. Riktlinjer för verksamheten EssungaBostäder ska genom affärsmässiga grunder förvalta och producera attraktiva och prisvärda bostäder, samt lokaler som naturligt kan samordnas med bolagets förvaltning av bostäder. All förvaltning av fastigheterna skall vara av långsiktig karaktär. Det är framförallt bostäder av typen hyresrätter som ska tillhandahållas inom kommunen men även försäljning och kooperativa hyresrätter kan i begränsad omfattning förekomma. Samordning EssungaBostäder skall sträva efter samarbete inom kommunkoncernen i syfte att minska kostnader och arbeta effektivt. Bolaget ska även medverka i framtagandet av kommunens bostadspolitiska program. Övriga frågor Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa utfärdade direktiv, om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen, annan lag och författning eller bolagsordningen. Bolaget skall i sitt arbete stödja kommunfullmäktiges övergripande mål och strategier vilket anges i verksamhets- och strategisk plan. Ekonomi och verksamhetsplanering Enligt ägardirektiven ska EssungaBostäder drivas enligt affärsmässiga principer genom verksamhetsplan för kommande treårsperiod, och på så sätt arbeta för att kommunens risktagande som ägare ska minimeras och bolagets kreditvärdighet ska öka. Det är av största vikt att bolaget både på kort och lång sikt har en stark ekonomi. Version 1 Sida 4 Kenneth Lundqvist Fastställd

7 Essunga Bostäder AB Affärsplan Organisation Styrelse Essunga Kommun VD Kenneth Lundqvist Stiftelsen Essunga Industrier AB EssungaBostäder AB Kommunalförbundet Göliska IT Adm / ekonomi controller Förvaltningsenheten Service och underhålls personal EssungaBostäder ägs till fullo av Essunga kommun. Styrelsen består av fem ordinarie ledamöter och fem suppleanter av olika partitillhörighet. Ordförande i styrelsen är Fredrik Almgren (M) och vice ordförande är Maria Radivoi (S). Revisor för EssungaBostäder är Christer Holmstrand, auktoriserad revisor. I ledningen för EssungaBostäder sitter Kenneth Lundqvist som VD. Därutöver består personalen av Adm./ekonomi controller Rita Kegel, förvaltningsenheten med driftteknikerna Peter Johansson och Stefan Johansson samt ytterligare tio personer som är anställda som serviceoch underhållspersonal. Version 1 Sida 5 Kenneth Lundqvist Fastställd

8 Essunga Bostäder AB Affärsplan Omvärldsanalys Ekonomisk utveckling nationell Det finns flera orosmoment i omvärlden, men svenska företag och hushåll är ändå optimistiska om utvecklingen i den svenska ekonomin. Högkonjunkturen förstärks de närmaste åren och bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens ökar ytterligare. Trots högkonjunktur och en svag krona når inflationen 2 procent först 2020 eftersom pris- och lönebildningen i Sverige präglas av lågkonjunkturen i Europa. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till tredje kvartalet Den senaste tidens uppmärksammade politiska händelser i Europa och USA har hittills inte gjort något större avtryck i den internationella konjunkturbilden fram till 9 mars BNP-tillväxten var jämförelsevis stark i en rad OECD-länder det tredje kvartalet 2016 och många enkätbaserade förtroendeindikatorer ligger tydligt över sina historiska medelvärden. Detta talar för att den globala konjunkturen fortsätter att förstärkas den närmsta tiden. Konjunkturen i Sverige Investeringarna har ökat starkt i Sverige sedan 2014 och varit en viktig drivkraft till BNP-tillväxten. Både bostadsinvesteringar och näringslivets övriga investeringar i Sverige befinner sig i en högkonjunktur som fortsätter de närmaste åren. BNP-tillväxten dämpas 2016 efter den mycket starka utvecklingen Åren 2017 och 2018 fortsätter BNP-tillväxten att mattas av. Arbetsmarknaden utvecklas starkt den närmaste tiden och arbetslösheten minskar ytterligare. Trots detta blir löneutvecklingen svag, vilket bidrar till att inflationen stiger långsamt. BNP ökar långsammare 2017 och 2018 Helåret 2016 ökar BNP med 3,4 procent, vilket till betydande del beror på en stark avslutning av Det är framför allt en snabb ökning av investeringarna, huvudsakligen i bostäder, som bidrar till att tillväxten blir hög. Investeringarna, liksom exporten, har ett relativt högt importinnehåll. Genom att justera för importinnehållet fås en mer rättvisande bild av deras bidrag till BNP-tillväxten. Där framgår att 2016 är bidraget från investeringarna ungefär dubbelt så stort som bidraget från hushållens konsumtion och att bidraget från offentlig konsumtion är ovanligt högt till följd av ökade utgifter för flyktingmottagandet. BNP-tillväxten mattas av till 2,2 procent 2017 och 2,0 procent 2018 Dessa år ökar befolkningen samtidigt kraftigt, varför BNP per invånare endast ökar med 0,9 procent 2017 och 0,8 procent Detta är lågt ur ett historiskt perspektiv. Inbromsningen i BNP-tillväxten beror framförallt på att tillväxten i den inhemska efterfrågan blir lägre. Investeringarna som har ökat i snabb takt sedan Även offentlig konsumtion återgår mot mer normala ökningstakter. Under dessa år är det i stället främst exporten och hushållens konsumtion som bidrar till BNP tillväxten. Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december 2016 Version 1 Sida 6 Kenneth Lundqvist Fastställd

9 Essunga Bostäder AB Affärsplan Ekonomiska läget december 2016 Den globala tillväxten fortsätter att utvecklas svagt både 2016 och Europa återhämtar sig gradvis, till stor del drivet av den mycket expansiva penningpolitiken. Den amerikanska ekonomin har utvecklats svagare än förväntat och tillväxten för 2016 blir med största sannolikhet lägre än i euroområdet för första gången på länge. Federal Reserve fortsätter att höja styrräntan i långsam takt medan ECB ligger kvar med extremt låga räntor under lång tid framöver. De globala riskerna för den framtida utvecklingen är större än på länge. Osäkerheten är stor, både på det politiska och ekonomiska området. Världshandelns inbromsning och nya hot mot frihandeln, en svag produktivitetsutveckling och höga skuldnivåer i många av världens länder är oroväckande och kan få stor negativ effekt på världsekonomin. Sverige har förlorat exportmarknadsandelar under 2000-talet. Under 2015 och 2016 bedöms Sverige återta en del marknadsandelar, delvis p.g.a. en svagare krona som gynnar exportföretagen förväntas exportmarknaden växa snabbare än svensk export varvid vi återigen förlorar marknadsandelar. Nettoexportens samlade bidrag till BNP-tillväxten under 2016 och 2017 bedöms bli litet. Däremot ökar nettoexporten långsammare än övriga komponenter i försörjningsbalansen vilket gör att nettoexportens andel av BNP sjunker något. Tillväxten i svensk ekonomi drivs även fortsättningsvis av inhemsk efterfrågan. Offentlig konsumtion fortsätter att växa i god takt medan tillväxten i hushållens konsumtion saktar in något. Det osäkra omvärldsläget påverkar både hushåll och företag negativt i och med att en del investeringsbeslut skjuts på framtiden. Sammantaget innebär detta en BNP-tillväxt på 3,4 procent 2016 och 2,3 procent Sysselsättningen fortsätter att växa, men eftersom arbetskraften växer nästan i samma takt kommer arbetslösheten endast att sjunka marginellt. Den tudelade arbetsmarknaden med dålig matchning och en stor andel av de arbetslösa som saknar den kompetens som företagen efterfrågar innebär att arbetslösheten inte kan sjunka särskilt mycket under sin jämviktsnivå. För helåret 2017 bedöms arbetslösheten bli 6,8 procent. Kronan kommer att vara relativt svag under prognosperioden och den svenska penningpolitiken förblir mycket expansiv. Trots att inflationen gradvis stiger kommer det mot slutet av 2017 dock fortfarande vara en bit kvar till Riksbankens inflationsmål på två procent. KPIF-inflationen blir 1,4 procent 2016 och 1,7 procent Den regionala konjunkturbilden överensstämmer med vår syn på svensk konjunktur för riket som helhet. De regioner med stor andel varuproduktion är nu mer positiva till utvecklingen, vilket till stor del har att göra med den relativt svaga kronan. Den inhemska efterfrågan, som är mera beroende av tjänstesektorerna, förväntas bli något mer dämpad än tidigare. Detta har föranlett de nedreviderade framtidsutsikterna för regioner med mycket tjänsteproduktion. Nyckeltal Källa: Svenskt Näringsliv, Det ekonomiska läget december Version 1 Sida 7 Kenneth Lundqvist Fastställd

10 Essunga Bostäder AB Affärsplan Fortsatt stark konjunktur i Västra Götaland Höstens konjunkturbarometer för Västra Götaland bekräftar bilden av ett näringsliv som går starkt. Läget har stärkts ytterligare något jämfört med i våras och är klart starkare än normalt. Uppgången gäller hela Västra Götaland, med undantag för Sjuhärad där konjunkturläget är i stort sett oförändrat sedan i våras. Även om konjunkturläget stärkts har utvecklingen inte varit så kraftig som företagen förväntade sig för ett halvår sedan men högkonjunkturen består inom flera av branscherna. Företagen väntar sig överlag en fortsatt uppgång även till våren Situationen fortsätter att se mycket ljus ut för fordonsindustrin. Även inom företagstjänster och byggsektorn spirar optimismen. Sysselsättningen i Västra Götaland har stigit även det senaste halvåret. Inom företagstjänster, byggbranschen och bilhandeln fortsatte den positiva trenden där merparten av företagen har ökat personalstyrkan. Även industrin och transportbranschen har fler anställda än i våras. Prognoserna ser även positiva ut för kommande halvår. Företagen inom byggbranschen samt företagstjänster räknar med fortsatt stora ökningar av personalstyrkan. Övriga branscher räknar med oförändrad eller måttlig ökning av sysselsättningen. Källa: Västra götalandsregionen, Konjunkturbarometer för Västra Götaland november 2016 Foto: Patrik Edberg Ekonomi 2016 EssungaBostäder AB Nettoomsättning Resultat Eget kapital Bokfört värde fastigheter Soliditet 11,0 % Avkastning på eget kapital 6,7 % 18,4 MSEK 1,7 MSEK 11,6 MSEK 82,2 MSEK Version 1 Sida 8 Kenneth Lundqvist Fastställd

11 Essunga Bostäder AB Affärsplan Befolkningsstruktur och boendemönster Bostadssektorn utgör en central del av svensk ekonomi. Tillsammans med t.ex. arbetsmarknaden och hälso- och sjukvården är bostadsmarknaden ett område som också på ett mycket konkret sätt berör alla människor och är en avgörande faktor för människors livsvillkor. När det gäller produktionen av bostäder är denna också central för samhället. Bostädernas långa livslängd och geografiska orörlighet kan få till konsekvens att bostadsinvesteringar som dikterats av kortsiktiga marknadsförhållanden visar sig felaktiga i ett längre perspektiv med betydande samhällsekonomiska förluster som följd. Bostäder är infrastruktur och tillgång på bostäder är nödvändigt för att individer ska kunna etablera sig och utveckla sina liv, men också för att arbetsmarknaden ska fungera och att samhällets ekonomiska tillväxt ska fortgå. Frågan om hur stort det framtida behovet av bostäder är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Trots att interaktionen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden i framtiden kommer att vara avgörande för vad som faktiskt byggs, visar en kvantitativ analys huruvida vi kommer att ha överensstämmelse mellan framtida antal hushåll och antal bostäder under vissa givna antaganden. Källa: Titel: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 Rapportnummer: 2016:18 Utgivare: Boverket, juni, 2016 Upplaga: 1 Boverket har under ett par decennier genomfört regionala byggbehovsanalyser för bostäder och den senaste gjordes 2015 för perioden Det är väl känt att bostäder besitter unika egenskaper och att bostad, näst arbetskraft, är den mest heterogena av varor. Framför allt medför bostäders långa livslängd, deras lägesbeständighet och karaktären av nödvändighetsvara, att långsiktiga analyser är påkallade. Även den rådande efterfrågan och mer kortsiktiga skiftningar på bostadsmarknaden är väl värda uppmärksamhet för att våra samlade resurser även på lång sikt ska användas så effektivt som möjligt. Version 1 Sida 9 Kenneth Lundqvist Fastställd

12 Essunga Bostäder AB Affärsplan Fördelning hyresrätt och bostadsrätt 65 procent av hushållen i hyresrätt är ensamboende utan barn, varav 47 procent är ensamboende hushåll som är yngre än 65 år. Hushållsfördelningen är den omvända i äganderätten. 76 procent av hushållen är samboende hushåll, varav 36 procent är samboende med barn och 40 procent är samboende utan barn. Hushållsfördelningen i bostadsrätt är lika som hushållsfördelningen i hyresrätt. Uppgift är från Hushållsfördelning i hyresrätt Hushållsfördelning i bostadsrätt Ensamboende utan barn, år Ensamboende utan barn, 65+ år 0,18 0,06 10% 0,08 Samboende utan barn, år 0,1 18% 0,11 Samboende utan barn, 65+ år 6% Ensamstående med barn 0,47 8% Ensamboende utan barn, år 0,03 10% 0,36 Ensamboende utan barn, 65+ år 11% Samboende utan barn, år 0,18 22% Samboende utan barn, 65+ år 0,22 18% 0,11 Ensamstående med barn 3% 0,1 Samboende med barn 11% Samboende med barn 36% Version 1 Sida 10 Kenneth Lundqvist Fastställd

13 Essunga Bostäder AB Affärsplan Prognoser och trender I prognosen från Boverket i juni 2016, som berör behovet av nya bostäder till 2025, ingår det latenta byggbehov som orsakats av att antalet färdigställda bostäder inte svarat mot behoven sedan Under de fyra åren färdigställdes knappt bostäder. Under samma tid ökade befolkningen med varav var 20 år eller äldre. Det framgår i rapporten att det latenta byggbehovet fortsatt att öka under Den nya befolkningsprognosen visar en ökning av befolkningen både fram till 2020 och till 2025 jämfört med SCB:s föregående prognos. Enligt den senaste prognosen kommer befolkningen uppgå till nästan 11,1 miljoner 2025 vilket innebär en befolkningsökning på drygt 1,2 miljoner på tio år. Tabell 1. Boverkets reviderade byggbehovsprognos Tidsperiod Totalt Per år Byggbehovet i Sverige det närmaste decenniet är historiskt högt pga. den förväntat stora befolkningstillväxten. Samtidigt kan osäkerheten i befolkningsprognosen inte nog betonas. Skulle befolkningen visa sig bli mindre än befolkningsprognosen indikerar blir följden att behovet av nya bostäder framöver blir lägre än vad som prognostiserats. Ökar befolkningen däremot mer, ökar således behovet av fler bostäder. Dock förtjänar det att påtalas att osäkerheten framför allt gäller på några års sikt då säkerheten i behovsprognosen för de två-tre närmaste åren får bedömas som förhållandevis hög. Det är två aspekter sammanhängande med invandringen som måste ses som särskilt osäkra och avgörande för hur vi ska se på det förestående byggbehovet i landet på kort och lång sikt. Det ena handlar om hushållsbildningsmönstret och det andra om bosättningsmönstret över tid. Om vi börjar med hushållsbildningsmönstret kan konstateras att Boverkets prognosmodell utgår ifrån att de nyanländas hushållsbildningsmönster inte avviker ifrån det som gäller i riket i övrigt. Det innebär att om de nyanländas hushållsbildning framöver skulle avvika från riksgenomsnittet kan prognosmodellen komma att överskatta eller underskatta det framtida hushållsantalet och därmed det framtida behovet av nya bostäder. Det som framför allt skulle spela roll här är om andelen singelhushåll ser annorlunda ut eller om tidpunkten när unga lämnar föräldrahemmet för att bilda ett eget hushåll avviker från riksgenomsnittet. Befolkningen kan således komma att öka både mer eller mindre framöver än vad som varit utgångspunkten i Boverkets prognos över behovet av nya bostäder. Version 1 Sida 11 Kenneth Lundqvist Fastställd

14 Essunga Bostäder AB Affärsplan Skulle andelen singelhushåll vara lägre hos de nyanlända och skulle åldern för när unga lämnar föräldrahemmet vara högre än vad som gäller i riket i genomsnitt innebär det att vi överskattar antalet hushåll i framtiden och därigenom det framtida byggbehovet. Det finns således stor anledning att samtidigt fokusera både på att producera nya bostäder och på att ta hand om det befintliga bostadsbeståndet och utnyttja det så effektivt som möjligt. Det befintliga beståndet kan dock inte, annat än marginellt, utnyttjas för att lösa det stora kvantitativa behov av bostäder vi står inför i framtiden. Då befolkningen förväntas öka med mer än 1,2 miljoner personer det närmaste decenniet samtidigt som antalet idag tomma bostäder är ca bostäder totalt i hela riket skulle trångboddheten fortsätta att öka kraftigt. När det gäller det befintliga beståndet kan också nämnas att det latenta behov som ingår i Boverkets prognos utgår från bostadsbyggandet 2012 men redan då fanns tecken på trångboddhet och brist på bostäder orsakad av ett lågt byggande i förhållande till befolkningsutvecklingen åren dessförinnan. Skulle det föreligga även ett sådant latent behov skulle således byggbehovet framöver öka ytterligare. Källa: Titel: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 Rapportnummer: 2016:18 Utgivare: Boverket, juni, 2016 Upplaga: 1 Version 1 Sida 12 Kenneth Lundqvist Fastställd

15 Essunga Bostäder AB Affärsplan EssungaBostäder De senaste åren har uthyrningssituationen varit konstant. Behoven med utgång från de sökande är att alla kategorier av lägenheter eftersöks och att det företrädesvis är ungdomar och personer över 65 år som är bostadssökande. Under 2017 slutfördes byggandet av ett bostadshus med 24 lägenheter. Det som erbjuds till våra kunder är 2 ROK, 3 ROK samt 4 ROK. Under föregående affärsplansperiod avyttrades två fastigheter till privat ägare i Essunga Kyrkby med totalt 13 lägenheter. Fastigheterna är placerade i kommunens östra del. I enkät-undersökningen berörs ett flertal områden som till exempel trygghet, reparationer, fastigheten och tvättstugan. Resultatet från undersökningen kommer sedan bland annat ligga till grund för utarbetandet av EssungaBostäders lång- och kortsiktiga underhållsplan. Detta är en viktig del i att bemöta vad kunderna efterfrågar och ambitionen är att vart tredje år genomföra uppföljningar. Prisutvecklingen för hyrorna i Essungabostäders bostadsbestånd har ökat marginellt de senaste åren och ligger idag på genomsnittligen 889 SEK per kvadratmeter och år. I vårt bostadsbestånd finns det även två nyproducerade fastigheter där hyresnivån i genomsnitt ligger på 1400 SEK per kvadratmeter och år. Kundanalys Under 2017 kommer det åter genomföras en hyresgästundersökning bland EssungaBostäders befintliga kunder där syftet är att mäta nöjdheten hos kunderna. Den föregående undersökningen genomfördes 2014 och kunde belysa flera saker. Bland annat var ett önskemål om mer information om vad som händer i bolaget och våra hus. Från och med 2015 startade bolaget ett informationsblad som ges ut till alla våra boenden två gånger om året. Version 1 Sida 13 Kenneth Lundqvist Fastställd

16 Essunga Bostäder AB Affärsplan Framtidsutveckling Ett bostadsområde har fysiska och sociala egenskaper som både kan orsaka ohälsa och verka hälsofrämjande. Till de fysiska egenskaperna räknas t.ex. kvaliteten på och omfattningen av den offentliga och privata servicen, luftföroreningar och andra miljöaspekter i hemmet och dess närmaste omgivning. Dessa faktorer är av vikt för EssungaBostäder att arbetar med då det skapar förutsättningar att öka trivseln i vårt bostadsbestånd. Bostäder som är inom ett bostadsområde inom EssungaBostäder ska utvecklas mot ett nytt hänsynstagande kopplat till faktorer inom trivsel, hälsa, stödjande miljöer och friskfaktorer. Bra boendeförhållanden påverkar hälsan i en positiv riktning, och i det sammanhanget har begreppet stödjande miljö betydelse. Det räcker inte idag att bara titta på att förbättra fysiska faktorer inom bostadsområden utan man måste utveckla sociala kvaliteter t.ex. känsla av trygghet och säkerhet, möjlighet till en bra meningsfull fritid och samhörighet. För att boende inom EssungaBostäder ska kunna vidmakthålla sin hälsa samt vara aktiva i vårt samhälle måste vi beakta friskfaktorer. I ett bostadsområde kan det t.ex. handla om att: inomhus- och utemiljön hålls snyggt och ren området är välskött det finns naturliga mötesplatser för de boende Andra friskfaktorer är att människor: Har tillit till sina grannar och omgivningen Kan nå fastighetsförvaltaren i akuta lägen Känner delaktighet i hur bostaden och bostadsområdet utformas Får information om förändringar Stödjande miljöer underlättar för människor att fatta kloka beslut och gör det möjligt för dem att utveckla sin kapacitet och hälsa samt sitt självförtroende. Liknande begrepp är grannskapsarbete, lokalt utvecklingsarbete och områdesarbete. (Larsson, 2004). Version 1 Sida 14 Kenneth Lundqvist Fastställd

17 Essunga Bostäder AB Affärsplan Fokusområden EssungaBostäder lägger stor vikt vid att alla kunder ska känna sig nöjda med sin boendesituation vilket avspeglas tydligt i de fokusområden som satts upp för den kommande treårsperioden. Upprustning och anpassning av bostadsbeståndet är tänkt att ha direkt positiv inverkan på kundernas trivsel. Att ständigt ha en hög kompetensnivå bland personalen samt ett motiverande arbetsklimat bidrar ytterligare till ökad nöjdhet bland kunderna då en stor del av arbetsstyrkan dagligen är i kontakt med de boende. Digitalisering Ett sätt att utveckla möjligheterna till delaktighet och inkludering är att skapa digitala mötesplatser och använda den digitala utvecklingen. Allt fler vill också ha möjlighet att arbeta hemifrån, eller i en lokal nära hemmet. År 2030 är förmodligen stora delar av lägenheterna och fastigheterna uppkopplade vilket ger hyresgästerna möjligheter till extern styrning av exempelvis belysning men också helt nya möjligheter till kommunikation och dialog. IT-utvecklingen har också lett till förändringar i hur och var människor arbetar. Distansarbete ökar och vi är allt mer uppkopplade. Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. EssungaBostäder kan även gå före och arbeta mer med kommunikation på flera språk, både skriftligt och visuellt kopplat till digitaliseringen. EssungaBostäder kommer arbeta för att utveckla och möjliggöra digitala lösningar vid våra fastigheter. Vi ska vid varje projekt ta med oss digitaliseringstanken och på så sätt skapa miljöer för våra boende som stimulerar och utvecklar deras möjligheter till att underlätta sin vardag. Att skapa miljöer inom tvättstugor med bokning, arbeta hemifrån, företagande oberoende av tid och plats, smarta laddningslösningar, trygga lås- och dörrsystem eller kanske WiFi i hela bostadsområden ger den boende en möjlighet till personlig utveckling och bidrar till hälsofrämjande i våra boenden. Att utveckla digitala verktyg för att förenkla delning av t.ex. prylar och tjänster eller att underlätta information och kommunikation är ett annat exempel. Version 1 Sida 15 Kenneth Lundqvist Fastställd

18 Essunga Bostäder AB Affärsplan Boendemiljö Vi kommer med största sannolikhet att se många fler människor i bostadsområdena framöver än vad vi gjort på länge. Med en växande befolkning bor vi tätare och fler människor på liten yta, vilket kommer att ställa högre och andra krav på våra utemiljöer än tidigare. Utemiljöerna kommer att få en allt större betydelse i Essunga- Bostäders planering. Precis som bostäderna kommer även utemiljöerna behöva vara flexibla och anpassningsbara för att rymmas på liten yta och för att passa individuella behov hos så många som möjligt. Möjligheten att skapa små enskilda områden kan ske genom planering och ljussättning vilket kommer att ge boende möjlighet att känna sig fria och privata även i det offentliga rummet. Tidsbegränsade insatser har begränsat värde, det vi vill skapa är långsiktigt och affärsmässigt gångbart Trygghet kommer att vara viktig även framåt och här kan känslan av gemenskap och ansvar bidra. Naturliga mötesplatser i området (samlingsrum, uterum med växter, blommor, färg och doft), rent och snyggt samt möjligheten att själv ansvara för vissa delar (en odlingslott eller några äppelträd) kan bidra till känslan av trygghet. Den fysiska utformningen kommer att präglas av närhet, kvartersstaden där de viktiga servicefunktionerna i vardagen finns nära. Ska vi planera för en brödbutik i bottenvåningen eller ett gym i källaren? EssungaBostäder kommer att ta fram förslag där vi arbetar med nya områden och där tar hänsyn till helheten. EssungaBostäder kommer under denna affärsplaneringsperiod arbeta med att skapa och utveckla befintliga bostadsområden i samverkan med våra hyresgäster. Version 1 Sida 16 Kenneth Lundqvist Fastställd

19 Essunga Bostäder AB Affärsplan Utveckla befintliga fastigheter Många av våra äldre flerbostadshus behöver moderniseras och renoveras inom de närmaste åren. Ofta handlar det då om byggnader som redan är renoverade och skall genomgå en andra större renovering. Vid renovering av äldre flerbostadshus behöver bevarande av kulturmiljö beaktas. Frågan är hur man kan modernisera för dagens krav på bland annat energieffektivitet samtidigt som den ursprungliga kulturmiljön bevaras eller till och med återskapas. EssungaBostäder har en långsiktig inriktning för ett hållbart samhälle. Att arbeta med att minska trappan mellan våra olika bostadsområden är en stark faktor kopplat mot planering och renovering av våra bostäder. Alla våra bostadsområden ska kännas trygga och utvecklande att bo i. Vi vill få människorna att må bättre. Tittar man på transporterna så ska vi arbeta med att få bort många bilar från bostadsområdet. Vi vill renovera så att folk går och cyklar i stället, det blir en mer levande boendemiljö. Vi kommer att arbeta för blandad bebyggelse för att människor som vistas här ska känna sig trygga dygnet runt. Kraven på grönytor in till gårdsplaner och parkeringar ska öka. En annan utveckling är även eventuellt gröna balkonger på byggnaderna. Rummet mellan husen är av stor vikt för att skapa förutsättningar till välmående och trygghet Att utveckla befintliga fastigheter med parkeringar för cyklar och grönytor med uteplatser både gemensamma och enskilda ska visualiseras i området för att skapa en medvetenhet. Det blir ett bostadsområde att mötas och umgås i, som dessutom får ett bättre mikroklimat. Version 1 Sida 17 Kenneth Lundqvist Fastställd

20 Essunga Bostäder AB Affärsplan Hållbarhet "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" så definierades hållbarhet i Brundtlandrapporten I begreppet hållbar utveckling finns tre dimensioner. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som gemensamt och ömsesidigt stödjer varandra för att skapa en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Det är egentligen först under 2000-talet som social hållbarhet som begrepp har vuxit sig starkt. Det omfattar en stor arsenal av definitioner. För att EssungaBostäder ska kunna säkerställa att vi ska klara dessa uppgifter kommer vi att utbilda personal löpande i hållbar utveckling. Att genomföra dessa utbildningar skapar även bättre personalvård och utveckling som också i det långsiktiga är värnande av vår personal och boendemiljö. Att ekologiskt tänka långsiktiga material och processer som så lite som möjligt gör avtryck i miljön är av stor vikt. Genom att ta med detta tar vi även hänsyn till nästa generation. Det är vi som anställda i EssungaBostäder som måste ta med hur vi påverkar vår miljö i alla arbetsuppgifter som vi genomför. En av de tre byggstenarna i hållbar utveckling är ekonomi. Att skapa en miljö som våra nuvarande och framtida boende vill vara och bo i är en förutsättning för att säkra framtida ekonomi och säkerställa att EssungaBostäder kan fortsätta en hållbar utveckling. Gällande social hållbarhet kan man se att de övriga byggstenarna (ekologi, ekonomi) bygger förutsättningar för det som sammanflätar våra hyresgäster. Att känna platsidentitet och hemmakänsla ger trygghet och säkerhet vilket är grundläggande och ledande i vårt arbete. Att våra hyresgäster sedan även ges möjlighet till inflytande i sitt eget boende, bostadsområde, nätverk och stöd skapar möjligheter och förutsättningar att utvecklas i våra bostadsområden och verkar även hälsofrämjande. Version 1 Sida 18 Kenneth Lundqvist Fastställd

21 Essunga Bostäder AB Affärsplan VÅRA FOKUSOMRÅDEN Nedan följer de fokusområden EssungaBostäder har för kommande tre år till För varje fokusområde har EssungaBostäder formulerat mål och konkreta nyckeltal för vad som ska levereras. Digitalisering Att inom tre år ska 75 % av våra fastigheter ha bredband Boendemiljö Utveckla befintliga fastigheter Öka underhållet med 37 kr från 138 kr till 175 kr/m2 på 3 år Genomföra en energiåtgärd/år på våra fastigheter Miljövänliga produkter ska användas i stor utsträckning i verksamheten Starta upp samverkansprojekt med våra hyresgäster och genomföra ett projekt i praktiken ex. (egna odlingslotter) Genomföra ett projekt kopplat mot utemiljö och trygghet Hållbarhet Kontinuerlig fortbildning sker med personalen i hållbarhet Minst ett projekt/år ska kunna påvisa hållbarhet Ekonomiska mål Uppnå ett positivt resultat Version 1 Sida 19 Kenneth Lundqvist Fastställd

22 PROTOKOLLSUTDRAG DIREKTIONEN Dnr 17/ Årsredovisning 2016 Beslut Direktionen godkänner Årsredovisning 2016 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättning av inkomna beställningar uppgick till 97,6%. Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med den arbetsmiljöutredning som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 Internkontrollrapport Paragrafen skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna

23 ÅRSREDOVISNING Dnr 17/ Direktionsmöte Årsredovisning 2016 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger årsredovisning för 2016

24 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Inledning... 3 Omvärldsanalys... 4 Vision... 4 Övergripande verksamhetsmål... 4 Måluppfyllelse... 4 Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse... 5 Måluppfyllelse... 5 Verksamhet... 6 Tolkar och översättare... 7 Kunder... 8 Organisation... 8 Direktionen... 8 Personal... 9 Tillsvidare- och visstidsanställda Sysselsättningsgrad Sjukfrånvaro Pensionsavsättningar Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Upphandlingar Arbetsmiljöproblematik Ordförandes bortgång Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Förbundets investeringsverksamhet Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Ekonomi Likviditetsprognos Mål för god ekonomisk hushållning Utvärdering av ekonomisk ställning Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Utfall Balanskrav utifrån årsresultat Resultaträkning Resultaträkning Balanskravsavstämning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Noter (20)

25 Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk-och översättningstjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. 3 (20)

26 Omvärldsanalys På grund av konflikter och förtryck runt om i världen tvingas människor på flykt. I slutet av 2015 hade 65,3 miljoner människor av olika anledningar lämnat sina hem. Av dessa är 21,3 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1 I migrationsverkets senaste prognos för 2016 sänks antalet asylsökande till människor, jämfört med tidigare prognos om För 2017 sänks prognosen ytterligare jämfört med tidigare prognos för Behovet av förbundets tjänster bedöms ändå vara fortsatt stort. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka. Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadseffektiv Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin service till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad fortbildning och handledning i förbundets regi. Förbundet har under året haft en godtagbar tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. 1 UNHCR 2016 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos juli (20)

27 Förbundet har en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder, uppdragstagare och internt inom förmedlingen. Såväl negativa avvikelser som positiva bokförs. I slutet på 2016 påbörjades ett projekt med att förbättra rutinen för att kvalitetssäkra att förbundet arbetar mer proaktivt med de avvikelser som inkommer. Som ett led i arbetet med att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkar och översättare har en översyn av såväl arvodesmodell som arvodesnivåer påbörjats under senare delen av Målet är att den nya arvodesmodellen ska tas i drift under Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse För 2016 har direktionen fastslagit följande mål: Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30 %. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år Måluppfyllelse Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Under 2016 tillsatte förbundet 99,9% av medlemskundernas beställningar. Detta är en ökning jämfört med 98,1% Målet är därmed uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2016 är 11,04 %. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Förbundet tillsatte 5,5% av andelen sjukvårdsuppdrag med auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvård. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Andelen plats och distanstolkning som utförts under 2016 av tolkar på nivå 1C har varit 35,9%. Målet är därmed uppfyllt. 5 (20)

28 Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1% på bokade uppdrag. Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har under 2016 minskat från 1,2% till 1%, målet är därmed uppfyllt. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50% av alla beställningar. Under 2016 har 37% av beställningarna inkommit via webben. Eftersom nytt verksamhetssystem inte upphandlats och implementerats som planerat under 2016 så har heller inte webbmiljön utvecklats enligt plan. Därmed har målet inte kunnat uppfyllas. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka Under 2016 genomfördes 32 kundbesök vilket är en minskning med fyra besök jämfört med Långtidssjukskrivningar och vakanta befattningar har påverkat möjligheten till ökat antal kundbesök. Målet är därmed inte uppfyllt. Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Under 2014 registrerades 84 nya tolkaspiranter i förbundet. 32 av dessa har genomgått hela grundutbildningen och därmed uppnått nivå 1 C inom två år. Målet är därmed inte uppfyllt. Verksamhet Under 2016 har Tolkförmedling Väst utfört ca språktolkuppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för drygt 50 % av uppdragen. Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör drygt 85 % av samtliga tolkuppdrag. Polska 1,8% Albanska 2,1% Turkiska 1,6% Sorani 2,8% Övriga 14% Tigrinja 3,0% Arabiska 32,1% BKS 4,0% Persiska 7,5% Dari 12,1% Somaliska 18,8% Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. 6 (20)

29 För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft godtagbar tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under året har förbundet utfört ca uppdrag (jmf ), vilket innebär 97,6% (jmf 97,3% 2015) tillsättning av inkomna beställningar. Under hösten gjordes en avstämning med förbundets kunder avseende tolkleverans. Resultatet visade på att flera av medlemmarna vänder sig till andra leverantörer av språktolktjänster. Förbundet har påbörjat ett arbete för att identifiera orsakerna till detta. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 98 språk. Tolkar och översättare Den 31 december 2016 hade förbundet 969 aktiva tolkar och 138 aktiva översättare registrerade som uppdragstagare (38 uppdragstagare arbetar som både tolk och översättare). 261 av de aktiva tolkarna och översättarna är auktoriserade och 52 har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Ca 17 % av samtliga uppdragstagare är registrerade för F-skatt. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk för tolkar och i ca 30 språk för översättare att jämföra med de ca 200 språk som talas i Sverige. 3 Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad varför stor del av tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Inför 2016 har urvalsprocessen för rekryteringstest förändrats vilket innebär att endast 251 personer genomförde testet jämfört med 475 föregående år. Antalet som erhöll godkänt resultat är dock avsevärt högre, 52% mot 33% året innan. Förbundet erbjuder grundutbildning till sina tolkaspiranter. Under 2016 har 56 personer genomgått hela grundutbildningen med ämneskurserna; sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning och språkhandledning. Under 2016 har 195 (224) personer genomgått olika ämneskurser inom förbundet. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2016 har 35 (76) personer genomgått denna utbildning och totalt har förbundet utbildat 282 personer. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Under hösten har förbundets verksamhetschefer bjudit in till informationsmöten för tolkar på samtliga kontor i syfte att ge information, samt föra dialog med uppdragstagarna. Förbundschefen har varit närvarande vid informationsmötena på samtliga kontor. I slutet av året bjöd samtliga kontor även in förbundets uppdragstagare till gemensam julfika. Såväl informationsträffarna som julfika har varit uppskattade kommunikationstillfällen för såväl förbundet som uppdragstagarna. Genom förbundets utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i fem nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå (20)

30 Kunder Den 31 december 2016 hade förbundet registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till c a kunder. 99,9 % av förmedlade uppdrag köps av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen, som står för ca 66 % av de bokade uppdragen. Organisation Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft fem möten under Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Vakant (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Leif Hansson (S), ledamot Daniel Filipsson (M), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Niclas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Bodil Hedin (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare 8 (20)

31 Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Maric (KD), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun Birgitta Johansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Åke Simonsson (S), ersättare Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundschef. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli och översättningsförmedling vilket leds av förbundschef. I Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokalkontor vilka leds av verksamhetschefer. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. I mars månad slutade verksamhetschefen för Mariestadskontoret sin tjänst och fram till årets slut har verksamhetschefen för Fyrbodal varit tillförordnad chef i Mariestad utöver sitt ordinarie chefsuppdrag. Under maj månad blev verksamhetschefen för Göteborgskontoret långtidssjukskriven och ersattes av verksamhetschefen för Boråskontoret. En tillförordnad chef tillsattes i Borås och även denna blev inom kort sjukskriven. Den tidigare ordinarie verksamhetschefen för Boråskontoret blev permanent verksamhetschef för Göteborgskontoret i slutet av sommaren och var utöver detta uppdrag även tillförordnad chef för Boråskontoret året ut. Såväl den tidigare verksamhetschefen som arbetsledaren för Göteborgskontoret lämnade sina anställningar på egen begäran efter överenskommelse med arbetsgivaren om avgångsvederlag. En 9 (20)

32 förlikning träffades i slutet av året med en tidigare medarbetare med anledning av en pågående tvist mellan denne och arbetsgivare. I september inleddes rekrytering av två nya verksamhetschefer, en till Boråskontoret och en till Mariestadskontoret, vilka kommer att tillträda sina tjänster i januari Översättningsverksamheten, vilken organisatoriskt varit placerad under Göteborgskontorets ansvar har flyttats till kansliets ansvar. Visstidsanställd personal har avslutats och befintlig personal inom förbundet med särskild kompetens inom området har fått nya uppdrag inom översättningsverksamheten. Den geografiskt utspridda utbildning- och rekryteringsverksamheten har setts över. Rollerna har renodlats, arbetet har samordnats och placeringen av medarbetarna har centraliserats till Göteborg. En av fyra utbildningssamordnare har gått över till förbundets översättningsverksamhet och en ny utbildningssamordnare har externrekryterats. Arbetet och bemanningen i receptionen i Göteborg har setts över och det tidigare delade ansvaret, mellan kansli och Göteborgskontoret har flyttats över till Göteborgskontorets ansvar. Receptionen har även byggts om för att ge ett mer öppet och välkomnande mottagande av besökare och uppdragstagare. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har under hösten delats in i tre språkteam och arbetet samordnas av tre tolkförmedlare med särskilt samordningsuppdrag. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har även setts över och samtliga medarbetare arbetar sedan december med hela förmedlingsprocessen på samma sätt som övriga kontor gjort sedan tidigare. Även lokalerna har omdisponerats för bättre att bättre möta verksamhetens behov. Tillsvidare- och visstidsanställda Under hösten har en översyn gjorts av förbundets bemanning och anställningsformer, vilket resulterat i att flera visstidsanställda medarbetare erbjudits tillsvidare anställningar och vakanta tjänster tillsats genom extern rekrytering. Den 31 december 2016 hade förbundet 52 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. 73 % av de tillsvidare- och visstidsanställda är kvinnor och 27 % är män. Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda har ökat med två personer jämfört med samma tid Förbundet har även ett antal timavlönade medarbetare, vilka anlitas för tolkförmedlingsarbete i perioder av ökad belastning. Dessa motsvarade för perioden 8,3 antal årsarbetare. Förbundet har två studielediga och två föräldralediga medarbetare per den 31 december Av de tillsvidareanställda är 39 kvinnor och 13 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och tre män. Den största personalgruppen är förmedlare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 96,2%. 84,6% av kvinnorna respektive 92,3% av männen arbetar heltid inom förbundet. Sjukfrånvaro Förbundet har under 2016 haft en hög sjukfrånvaro med ett snittvärde om 11,2 %. Sjukfrånvaron nådde sin topp med 14,6% under mitten av hösten, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2015, då snittvärdet var 6,3%. Ökningen tros främst bero på den arbetsmiljöproblematik som funnits i förbundet sedan hösten Korttidsfrånvaron på Göteborgskontoret och kansliet har 10 (20)

33 procent dominerat sjukfrånvaron. Omfattande resurser har i dessa verksamheter därmed satts in för utredning och bearbetning av den problematik som präglat verksamheten. Under årets sista månader noterades en nedgång av sjukfrånvaron i förbundet. 45,00 40,00 Total frånvaro (%) ,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Kansli Göteborg Mariestad Borås Trollhättan Uddevalla TOTAL TFV Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier till KAP-KL och AKAP-KL till pensionsförvaltaren KPA. Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Åsa Andersson tillträdde som ny förbundschef den 1 september. Den tidigare förbundschefen avslutade sin anställning i juni. Upphandlingar Förbundets andra upphandling av nytt verksamhetssystem överklagades och förvaltningsrätten tilldömde 2016 förbundet att göra om upphandlingen. En tredje upphandling av nytt verksamhetssystem påbörjades under hösten. Förbundet har under året haft pågående tvister med två olika leverantörer från de två tidigare upphandlingarna av verksamhetssystem. Under senare delen av hösten har förbundet nått förlikning med berörda parter. Arbetsmiljöproblematik Förbundet har under en längre tid påverkats av arbetsmiljöproblematik, vilken under början av året uppmärksammades av arbetstagarorganisationen. En arbetsmiljöutredning har gjorts av Avonova, samt Hälsan och arbetslivet. Under hösten har berörd personal tillsammans med ansvariga chefer under ledning av konsult från Avonova arbetat med den arbetsmiljöproblematik som funnits. En förbundsgemensam dag för all personal genomfördes även i slutet av året i syfte att förbättra arbetsmiljön, även denna dag leddes av konsult från Avonova. 11 (20)

34 Ordförandes bortgång Mats Karlsson, Förbundets ordförande avled under hösten efter en tids sjukdom. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Antalet uppdrag har ökat med ca under 2016 jämfört med samma period Migrationsverket har skrivit ner sina prognoser för 2017 och efterfrågan på framtida uppdrag är svårbedömt, men förväntas ändå ligga på en fortsatt relativt hög nivå. Antalet uppdrag har återkommande säsongsvariationer. Generellt minskar antalet beställningar i samband med storhelger och skollov. Minskningen ligger på ca % jämfört med intilliggande veckor. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas såväl säsongsvariationen som den övergripande prognosen av efterfrågan på förbundets tjänster. Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga kommer fortgå för att möta de i dagsläget förväntade behoven av språktolk- och översättningstjänster. Förbundet har en utmaning i att attrahera och rekrytera ny uppdragstagare till yrket och förbundet. Under 2017 kommer ett nytt verksamhetssystem att införas, vilket kommer att involvera flera olika medarbetare och chefer inom hela förbundet. Det nya verksamhetssystemet kommer med stor sannolikhet att såväl minska administrationen som förenkla och förändra rådande arbetsprocesser och roller inom förbundet. En projektgrupp inom förbundet har påbörjat ett arbete med att förbättra rutiner för kvalitetsarbetet. Detta i syfte att arbeta mer förbyggande med avvikelser och därmed kvalitetssäkra leverans till kund. Fokus kommer även att läggas på hur distanstolkning kan utvecklas. En projektgrupp arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen kring frågan om tolkning via Skype. Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 12 (20)

35 Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av språktolk- och översättningstjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till uppdragstagare. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Direktionen fastställer varje år verksamhetsplan och budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Likviditetsprognos Förbundet har en checkkredit på 10 mkr och under 2016 har den endast nyttjats vid enstaka tillfälle under våren. Årets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten, med undantag för ett fåtal dagar, inte behövts användas under året. Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkrediten ska upphöra. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat, dock har checkkrediten nyttjats under ett tillfälle våren Anledningen är lägre antal fakturerade uppdrag i februari samt ett antal dagar senarelagd fakturering i januari. Detta är en normal säsongsvariation. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Under de tidigare verksamhetsåren har förbundet gjort ett kraftigt överskott och tillsammans med medlemsandelarna har detta genererat ett stabilt eget kapital vilket gör att den ekonomiska ställningen är god. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är de likvida medel som förbundet byggt upp. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 25 mkr innan eventuell återbetalning av överskjutande belopp till medlemmarna blir aktuell, samt att de årligen ska fatta beslut om återbetalning av eget kapital. Checkkrediten kommer därför att finnas kvar. Inga investeringar har skett sedan driftstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inget behov av lån uppstått. Det överskott som genererats under de två senaste verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. 13 (20)

36 Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2016 budgeterades ett nollresultat. Utfall Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. De största differenserna mellan budget och utfall återfinns på raderna för förmedlingsintäkter och arvoden till uppdragstagare och härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med arbetsmiljöutredningen som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Balanskrav utifrån årsresultat 2016 fanns inget balanskrav att återställa. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat (20)

37 Balanskravsavstämning Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen minus samtliga realisationsvinster/förluster plus sänkning av diskonteringsränta plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning plus orealiserade förluster i värdepapper minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat att reglera Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader Personalkostnader egen personal A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) Nettoinvesteringar Likvida medel 31/12 respektive år Resultat Årets resultat Ingående Eget kapital Nyckeltal Kassalikviditet 171% 165% 153% Soliditet 42% 40% 36% 15 (20)

38 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 0 0 Ansvarsförbindelser (20)

39 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Andelskapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (20)

40 Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. Noter Belopp i tkr Noter 1 Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion Sociala avgifter personal inkl direktion Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT/telefoni/post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter 4 24 Summa (20)

41 5 Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar 7 Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank 8 Bank Summa Allmänt eget kapital 9 Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Årets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder 10 Leverantörsskulder Moms Personalens skatter och avgifter Skulder till anställda 2 3 Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december (20)

42 Andelskapital 11 Årets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Under 2015 har 22 nya medlemskommuner tillkommit Summa Tolkförmedling Väst, Göteborg Aslan Akbas Ordförande Björn Thodenius Vice ordförande 20 (20)

43 p wc PM avseende årsredovisning 2016 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst På uppdrag av valda revisorer i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har PwC reviderat årsredovisning 2016 för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, vilken består av förvaltningsberättelse, balansräkningen per den 31 december 2016, resultaträkning för 2016 samt en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Direktionens ansvar för årsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag. PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för Resultatet av vår granskning ligger till grund för revisorernas bedömning av årsredovisning Vi har utfört vårt uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bedömning Enligt vår bedömning är Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst årsredovisning för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2016 i allt väsentligt upprättad enligt kommunal redovisningslag. PwCs bedömning är begränsad till din finansiella revisionen av årsredovisningen. Göteborg Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Lönnbratt Auktoriserad revisor

44 1(17) Essunga Bostäder AB Org nr ( Årsredovisning for räkenskapsåret 2016 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning noter Sida Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. l

45 Essunga Bostäder AB (17) Förvaltningsberättelse Verksamheten Allmänt om verksamheten Styrelsen och VD för Essunga Bostäder AB får härmed avgiva rapport för verksamhetsåret Styrelsen har bestått av följande ledamöter, valda av kommunfullmäktige i Essunga Kommun: Ordförande Revisorer Ordinarie Fredrik Almgren Maria Radivoi Jacob Johansson Catarina Åslund Sören Fredlund Christer Holmstrand Lars Sahlin Suppleanter Morgan Almroth Jörgen Lind Ralph Lundeli Kenth Henningsson Åke Carlsson Carl Johan Stenberg Lars Olof lerrestrand Ordinarie styrelsesammanträden har hållits vid 7 tillfållen under året. l Kenneth Lundqvist har varit VD under året. Företagets administration är belägen i den egna fastigheten på Södra vägen 7 A i Nossebro. Förtaget administreras av en heltids VD, en heltidsanställd kontorsansvarig samt en deltidsanställt receptionist. En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela bostadsbeståndet med underhåll, reparationer samt planering. Utöver dessa tjänster finns lönebidragstjänster som fastighetsskötare/snickare. I Nassebro finns två heltidsanställda fastighetsskötare. Trappstädningen utförs av en deltidsanställd lokalvårdare. Företaget förvaltar även alla kommunens fastigheter samt RkhfEssunga äldreboende utifrån förvaltningsavtal En heltidsanställd driftstekniker arbetar över hela kommunens fastighetsbestånd samt mot Rkhf Essunga äldreboenden kopplat mot underhåll, reparationer samt planering. Inom gällande förvaltningsuppdrag finns 6 heltidsanställda fastighetsskötare. Utöver dessa finns en heltidsanställd fastighetsskötare/snickare och en heltidsanställd fastighetsskötare/målare. Under 2015 har en rad olika tunga underhållsåtgärder genomförts i enlighet med kommunens investeringsplan. Verksamhet under året 2016 har varit ett utvecklade år för Essunga Bostäder. Nytt punkthus på 6 våningar med 24 lägenheter har påbörjats. Under våren start nästa steg i bolagets digitalisering som ska ligga tillgrund för utveckling av arbetsplatsen och framtida behov. Bolaget har planerat och genomfört en rad olika uppdrag åt Essunga Kommun samt RKHF Essunga Äldrebostäder genom våra förvaltningsavtal En försäljning av en fastighet i Essunga kyrkby är genomförd i enlighet med affårsplan som ligger tillgrund för vår verksamhet. Affårsplanen sträcker sig till sista december

46 Essunga Bostäder AB (17) 2017 och under våren 2017 kornmer arbete med att ta fram affårsplan for att genomföras. Under året har följande dokument fårdigställts vilket kornmer att ligga till grund for bolagetsplanering inför verksamhetsåret Uppdatering av underhållsplan 2017 Uppdatering av mål kopplat mot affårsplan som sträcker sig till har bolaget genomfort den lagade underhållsplaneringen samt utvecklat organisationen. Fokus 2016 kopplat mot organisation har varit ta nästa steg i bolagets digitala utveckling. Under 2016 har bolaget uppgraderat hyresprogram samt tillfort flera tekniska moduler. De tekniska modulerna som har tillforts är bl.a. fastighetsronderingar, digitalprotokoll vid utflyttningsbesiktning samt forberedelser till digital felanmälan. Alla moduler är inte fullt integrerade i organisationen ännu då detta är beräknas att var i full drift hösten ( September 2016 påbörjades byggnation på kvarteret Violen. Ett punkthus på 6 våningar har startat och är inflyttningsklart september Den nya fastigheten har 24 lägenheter fordelade på 6st 2 ROK, 12st 3 ROK samt 6st 4 ROK Under 2016 genomfordes försäljning av Essunga 16:56 Komvägen 4-10 i enlighet med beslut från KF den 22 februari. Fastigheten består av 4 lägenheter. Antalet fårdigställda lägenheter per 31 december 2016 uppgår till 293 (295) med en sammanlagd yta på (19.171) kvadratmeter. Lägenhetsunderhåll Bolagets underhåll gällande lägenheter styrs av underhållsplan samt ålder och besiktningsprotokoll vid avflyttning. Under 2016 har bolaget genomfort 40 lägenhetsreperationer i olika nivåer, var av 3 lägenheter har totalrenoverats. Bolagets lägenhetsbestånd är 295 stycken vilket gör att under 2016 har 15% av lägenheterna blivit föremål for underhåll. (_ I enlighet med underhållsplan så har ett antal badrum renoverats samt golvbrunnar byts ut då dessa inte har godkänd standard. Fastighetsunderhåll Investeringar 2016 har en mindre del genomfort då bolaget har tagit ett helhet grepp över hela total behovet av tyngre underhåll. Under 2017 kornmer finansiering av det tyngre underhållet tas fram for att öka takten under det närmaste åren. Målsättningen är att år 2020 senast genomfort det som är planerat i underhållsplanen. Av dem for 2016 planerade tunga underhållet har vi genomfort följande. Hel renovering av ventilationssystem på Torggatan 6 Byta av två stora låssystem på Torggatan 6,8,10 och Eklövsgatan 14,16,18

47 Essunga Bostäder AB (17) Återställning av två lägenheter som har legat i träda sedan början av 1990 talet Renovering av samtliga balkonger på Eklövsgatan 14, 16,18 Under 2017 kommer följande åtgärder i tungt underhåll att planeras och genomföras. Renovering av entre och gavlar Torggatan 6 Målning av ett hus på kvarteret Tulpanen, Ax gatan l O Takrenovering av Industrigatan 5 Renovering och målning fönster Eklövsgatan 14 och 16 / Lekplats Forsgatan 2-36 Renovering och målning fönster Södra vägen 7 Ekonomiskt resultat Hyresintäkterna har under året uppgått till kr ( kr). Hyresbortfallet för outhyrda lägenheter inklusive hyresrabatter har uppgått till kr ( kr). Årets hyres bortfall motsvarar 3, l% av intäkterna vid full uthyrning ( 4, l%). Avskrivningar har gjorts enligt plan med skattemässigt tillåtna belopp, motsvarande 2 % per år av byggnadsvärdet Överskottet år 2016 resulterade mestadels i reavinsten på l Kr från forsäljningen av en fastighet. Reavinsten ska investeras dem närmaste åren for att finansiera en del av tunga underhåll på fastigheterna. Måluppfyllelse I affårsplan mäts mål inom 5 områden: l Byggnation och underhåll mål Bostadssociala mål Ekonomiska mål Miljömål Anställda Dessa mål utvärderas varje år i januari och omformuleras inom ramen för affärsplanen. Mål som har uppnåtts utvecklas för nästa steg och utvärderas året där på. Målen i säg är en inriktning för verksamhetsutveckling för bolaget och kvittens att vi arbetar åt rätt håll enligt plan. Internkontroll Internkontrollen genomfordes i enlighet med uppdraget från Essunga Kommun Framtiden Under våren 2017 arbetar bolaget med att ta fram en ny affärsplan för I affärsplan

48 Essunga Bostäder AB (17) kommer fyra fokusområden att redovisas som ska ligga till grund för de närmaste 3 årens planering av bolagets utveckling. Bolaget kommer under närmaste året att ta fram och projektera kooperativ hyresrätt i fristående hus. Underlag för kooperativ hyresrätt finns och det saknas detta segment i Essunga kommun idag. Att bygga fler hus och vilken typ kommer bland annat vår genomförda undersökning av 250 hushåll i Essunga kommun att ge oss en bild av. Undersökningen kommer att redovisas i februari Framtida målsättning är att vi ska bygga där behov finns och är ekonomiskt försvarbart. Förhandlad hyressättning för bostäder äger rum i mars Moderföretag ( Essunga Bostäder AB är ett helägt dotterbolag till Essunga Kommun. Flerårsöversikt H yresintäkter t kr Resultat efter finansiella poster t kr l soliditet % 11,0 10,8 12, ,4 l Förändringar i eget kapital Aktie- Reserv- Balanserat Årets kapital fond resultat resultat Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning Resultatdisposition enligt årsstämman Balanseras i ny räkning l Årets resultat l Belopp vid årets utgång l Totalt l Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat

49 Essunga Bostäder AB (17) Årets resultat Totalt l styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande ( Balanseras i ny räkning Totalt

50 Essunga Bostäder AB (17) Resultaträkning Not Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Hyresintäkter Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m ( Rörelsekostnader Kostnader for fastighetsförvaltning Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseres u/ta t Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster l Resultatföre skatt l Arets resultat l

51 Essunga Bostäder AB (17) Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och forskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar l Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och fornödenheter Summa varulager l Kortfristiga fordringar Kundfordringar F ordringar hos Essunga Kommun Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar l l Kassa och bank Kassa och Bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

52 Essunga Bostäder AB (17) Balansräkning Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital, aktier (l l 000 aktier) Reservfond Not ( Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital l l Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder \_ Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut F örskottshyror Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 l l l l l Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

53 Essunga Bostäder AB l 0(17) Noter Not l Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre aktiebolag. ( Avskrivningar Tillämpade avskrivningstider: Inventarier, verktyg och installationer Byggnader och mark 3-33 år 50 år ( Upplysningar till resultaträkningen Not2 Försäljning till koncernföretag Andel försäljning till Essunga Kommun % Not3 Hyresintäkter l Bostäder Garage Lokaler Total hyresintäkter Total hyresbortfall outhyrt Total rabatt

54 Essunga Bostäder AB (17) Not 4 Övriga rörelseintäkter Ersättning förvaltningsuppdrag Avyttring fastighet Försäkringsersättning Övriga intäkter l ( \ Nots Kostnader för fastighetsförvaltning Underhållskostnader Köpt underhåll och reparationer Egna arbeten skötselkostnad Förbrukningsmaterial Köpta skötseltjänster Reparation köpta tjänster Uppvärmning Uppvärmning oljafel Uppvärmning med fjärrvärme Övrig förbrukning Elförbrukning Vattenavgifter Sophantering Kabel-TV

55 Essunga Bostäder AB (17) Riskkostnader Försäkringskostnader ( Hyresgästernas Medel Boinflytande medel Förhandlingsersättning, fritidsmedel ( Övrigt Fastighetsskatt Not 6 Personal l Medelantalet anställda, m m Kvinnor Män Totalt ( Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inkl pensionskostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader

56 Essunga Bostäder AB (17) Könsfördelning i styrelse och ledning Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män Totalt ( Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare ( Kvinnor Män l 3 l 3 Totalt Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning Räntor på likvida medel Räntor hyresreskontra Värdestegring på insatskonto Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader fastighetslån Borgensavgift, Essunga Kommun Övriga räntor

57 Essunga Bostäder AB (17) Upplysningar till balansräkningen Not 9 Byggnader och mark ( Ingående anskaffningsvärden -Inköp - Försälj rungar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar -Återförda avskrivningar på försäljningar resp utrangeringar - Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Redovisat värde Not 10 Inventarier, verktyg och installationer (_ Ingående anskaffningsvärden -Inköp - Försäljningar/utrangeringar Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar - Försäljningar/utrangeringar - Årets avskrivningar Utgående avskrivningar Redovisat värde

58 Essunga Bostäder AB (17) Not 11 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar ( Ingående anskaffningsvärden -Inköp - Omklassificeringar m m Utgående anskaffningsvärden Redovisat värde l o o Not 12 Andra långfristiga värdepappersinnehav ( Aktier i Swedbank * Medlemsinsats i HBV Innestående återbäringsmedel HBV Utgående anskaffningsvärden Redovisat värde *Avser 421 aktier med börsvärde kr Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringskostnader Upplupna intäkter Övriga poster Not 14 Checkräkningskredit Bolaget är anslutet till Essunga Kommuns koncernkonto. Bolaget behållning per balansdagen uppgår till tkr (3.250 tkr).

59 Essunga Bostäder AB (17) Not 15 Långfristiga skulder Inget av lånen har en bindningstid som överskrider 5 år. Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ( Upplupna räntekostnader Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga poster Summa l ( (

60 Essunga Bostäder AB (17) Not 17 Eventualförpliktelser Ansvarsbelopp Fastigo c ( Nossebro Kenneth Lundqvist VD Fredrik Almgren Ordförande Maria Radivoi Styrelseledamot Jacob Johansson styrelseledamot Catarina Åslund styrelseledamot Sören Fredlund Styrelseledamot Min revisionsberättelse har lämnats Min granskningsrapport har lämnats Christer Holmstrand Auktoriserad revisor Lars Sahlin A v kommunfullmäktige i Essunga Kommun utsedd lekmannarevisor

61 Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier ARSREDOVISNING 2016 o

62 Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier ARSREDOVISNING 2016 Styrelsen för Stiftelsen Essunga Industrier ( ) får härmed avge Arsberättelse för verksamheten Förvaltningsberättelse Styrelse och revisorer styrelsen har bestått av följande ledamöter: Ordförande Fredrik Almgren Vice ordförande Maria Radivoj övriga ledamöter Sören Fredlund Catharina Aslund Jacob Johansson Personliga suppleanter Åke Carlzon Morgan Almroth Jörgen Lindh Ralph Lundeli Kenth Henningsson \. Revisorer Christer Holmstrand, Ohrlings PricewaterhouseCoopers AB Lars Sahlin Lars Jerrestrand,_ Ersättare Maria Andersson Anne-Marie Nilsson styrelsen har under året haft fem protokollförda sammanträden. stiftelsen har ingen anställd personal. Handläggande tjänsteman under 2016 har varit kommunchef Kjell Karlsson.,. - ; ; ~... -r---r==i!/ -/ ' / :\ l ' \ i ',,,,... v

63 - ~ Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier stiftelsens ändamål stiftelsen har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. stiftelsen har därvid att aktivt arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt skapa goda förutsättningar för att befintliga arbeten kan bibehållas. stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenliga med Kommunallagens regler om kommunal kompetens. Verksamhet stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga stallahalm 1:314. Industribyggnaden, med en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m 2, uppfördes Tillbyggnad har under 2008 skett med en måleridel om ca 1300 m 2, vilket ger en total byggnadsyta om ca 6700 m 2. stiftelsen har haft ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Hyra motsvarande räntekostnader på lån, avskrivning, fastighetsskatt, försäkring och administrativa kostnader har inbetalats. Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en mindre kontorslokal. Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelser. stiftelsen har under åtet arrenderat ut ca 1120 m 2 mark till Nossans Biogas AB för en tid av fem år. På arrendemarken har en biogasanläggning uppförts. Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare. Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men hyresförhållandet kommer troligen bestå ytterligare några år. Hyreskontraktet har nu sagts upp till och nytt ettårskontrakt har tecknats med hyresgästen för Avsikten är att under 2017 göra en fusion mellan Stiftelsen och Essunga Bostäder AB där Stiftelsens fastighet övertas av bolaget. Därefter skall ett längre hyreskontrakt tecknas med hyresgästen. 2

64 Essunga kommun Stiftelsen Essunga Industrier Ekonomi Resultaträkning för 2016 samt ekonomisk ställning per framgår av bifogad resultat- och balansräkning. Dessutom framgår förändringar av stiftelsens likvida medel i kassaflödesanalysen. Det ekonomiska utfallet visar på en förlust med nästan 213 tkr (f å vinst 45 tkr). Räntan på byggnadskrediten som avser den nya måleridelen har lagts till fastighetens anskaffningskostnad och ingår i det avskrivningsunderlag som framöver kommer att utgöra en del av hyran för lokalerna. Uppkommen förlust är bland annat orsakad av kostnad för försäkringsskada. Denna skall betalas av Essunga Kommun men har under redovisningsåret belastat stiftelsen. Detta regleras under Kostnaden för tillbyggnaden 2008 uppgick till ca 1 O mkr. Dessutom skaffades måleriinventarier som sålts till hyresgästen (på avbetalning med äganderättsförbehåll) för 3,5 mkr. Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens alla kostnader på hyresgästen. Under 2011 har fastighetslånen lagts om tilllån med fast ränta. Den totala fåneskulden var kronor. Det är i hyresgästens intresse att räntan på stiftelsens lån är så låg som möjligt. J ''.. ". d ;ra/{. /j' -;;?/.il{ ~A. l) o J 3

65 Stiftelsen Essunga Industrier Org nr Resultaträkning Not stiftelsens intäkter Hyresintäkter Ränteintäkter Summa intäkter stiftelsens kostnader Externa kostnader Räntekostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Skatt o o Arets resultat

66 Stiftelsen Essunga Industrier Org nr Balansräkning Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnad Mark Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Hyresfordringar Skattekonto Fordran Essunga kommun o o Likvida medel Summa omsättningstillgångar l SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Grundfond Balanserad vinst Tillskott Essunga Kommun o o Arets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder skulder till kreditinstitut \ Kortfristiga skulder Checkräkningskredit/Byggnadskredit 5 o o Skulder till kreditinstitut Aktuella skatteskulder Skuld mervärdesskatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar Inga Inga ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 5

67 Stiftelsen Essunga Industrier Org nr Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för avskrivning på materiella anläggningstillgångar Kssaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-) /minskning (+)kortfristiga fordringar Ökning(+) /minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar o o Kassaflöde från investeringsverksamheten o o FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Erhållet tillskott Essunga kommun o o Reglerad (-)/nyttjad (+) checkräkningskredit/byggnadskredit o o Amortering av skuld Ökning (-)/Minskning(+) av långfristiga fordringar o o Kassaflöde från finansieringsverksamheten ARETS KASSAFLÖDE ( Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut \ fl l ' l!. l )(J.)\ 6

68 Stiftelsen Essunga Industrier Org nr Nothänvisningar Värderingsprinciper Kortfristiga fordringar och skulder har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och långfristiga skulder har upptagits till anskaffningsvärden. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Not 1 Avskrivningar Byggnader avskrivs årligen med 4% av anskaffningsvärdet Avskrivningstid 25 år Inventarier avskrivs med 4-20% beroende på anskaffningens art Not 2 Byggnad Ingående ackumulerat anskaffningsvärde Arets anskaffning o Under året gjorda omfördelningar o Arets avskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Taxeringsvärden Byggnader Mark Bokfört värde Not 3 Inventarier Ingående ackumulerat anskaffningsvärde Under året gjorda omfördelningar o Arets avskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 4 Värdepapper, anskaffningsvärden Nossebraortens Energi Summa o o o f l ( \ Not 5 CheckräkningskrediUByggnadskredit Beviljad kredit uppgår till totalt kronor. Outnyttjat belopp uppgår till kronor. l l l!y / ' \ -:>(,.;'-./J v 7

69 Not 6 Aktuella skatteskulder Fastighetsskatt Preliminärt inbetald F-skatt Summa ( Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda hyresintäkter Förutbetald ränteintäkt Upplupna kostnader Upplupna räntekostnader Arvoden Försäkring Summa o o o o o o o l, Vår revisionsberättelse har avgivits ~~----- Christer Holmstrand Auktoriserad revisor jl l l ijt iii /vi t'/vv~ 8

70 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Essunga Industrier, org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Essunga Industrier för år Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. / Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den icke-kvalificerade revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Af'.L,.,

71 skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den icke-kvalificerade revisorns ansvar Jag har att utföra en revision enligt stiftelselagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsen resultat och ställning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för stiftelsen Essunga Industrier för år Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisnings lagen. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund får vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelsefårordnandet. Revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller

72 på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande. Nassebro den 27 februari 2017 Christer Holmstrand Auktoriserad revisor l "

73 ,. Stiftelsen Essunga Industrier, org nr Noteringar revision räkenskapsåret 2016 Resultaträkning Hyresintäkter, l 517 tkr (f å l 720 tkr) Hyresavtalet med Bala Agri AB är undertecknat och har gällt till och med 31 december Hyresavtalets konstruktion överför i princip stiftelsens samtliga kostnader på hyresgästen. Från l januari 2017 gäller nytt hyresavtal vilket har samma konstruktion som tidigare avtal. Hyresintäkterna har avstämts mot hyresfakturor till Bala Agri AB avseende år A vstärnning av preliminär hyra mot verkligt utfall görs årsvis. Samtliga hyresfakturor avseende har betalats. Utgående mervärdesskatt har erlagts avseende samtliga under året betalade hyresfakturor. I hyresavtalet finns ett maximalt belopp om 24 tkr intaget avseende administrationskostnaderna. Dessa har för år 2016 uppgått till 32 tkr. Under 2016 har avbetalningsplan upprättats avseende den hyra som hyresgästen fick anstånd med 2013 och Denna hyra uppgår till2 392 tkr och avbetalningstiden är tio år. Ränteintäkter, O tkr (f å O tkr) Posten innefattar numera enbart bankränta sedan reversfordringen på Bala Agri är avbetalad. Externa kostnader, -315 tkr (f å -160 tkr) I posten ingår kostnader för reparation av värmeanläggning. Då kostnaden ej har täckts av försäkringen ska kommunen, enligt beslut av fullmäktige , stå för kostnaden. Av misstag har inte detta reglerats under 2016 utan det görs under Detta är huvudanledning till att stiftelsen redovisar en förlust Övriga delposter avser bland annat fastighetsskatt 78 tkr (f å 78 tkr) och försäkringskostnader 52 tkr (f å 52 tkr). Räntekostnader, -254 tkr (f å -356 tkr) Beloppet avser räntekostnad på lån hos Sparbanken Skaraborg AB. Stiftelsen har numera tecknat lån i eget namn med kommunal borgen från Essunga kommun. Avskrivningar, tkr (f å tkr) För kommentarer se under "Byggnader och mark" respektive "Inventarier" nedan. Årets resultat, -213 tkr (f å 45 tkr)

74 Balansräkning Byggnad, tkr tkr (f å tkr) Stiftelsen äger och förvaltar fastigheten Stallaholm 1:314. Denna byggdes Ursprungligt anskaffningsvärde för denna fastighet uppgår till tkr. Per fårdigställdes den tillbyggnation av fastigheten som påbörjades redan i slutet av år Aktiverat belopp avseende denna tillbyggnad per uppgick till totalt l O l 00 tkr. Ytterligare tillkommande kostnader har aktiverats (86 tkr). Ingen avskrivning skedde avseende tillbyggnaden under år 2008, eftersom denna var fårdigställd först i slutet av året. Avskrivning har från och med 2009 skett med 4% årligen, d v s l 130 tkr. Mark, 590 tkr (f å 590 tkr) Beloppet avser markvärde Stallaholm l :314. Inventarier, 292 tkr (f å 322 tkr) Inga nyanskaffningar eller försäljningar/utrangeringar har skett under år Tillgångarna skrivs av med olika procentsatser (4-20 %). Belopp avseende avskrivning på inventarier, 30 tkr (f å 30 tkr) är kontrollberäknat Värdepapper, 2 tkr (f å 2 tkr) Beloppet avser andelar i Nassebroortens Energi. Hyresfordringar, 85 tkr (f å 664 tkr) Beloppet avser obetald hyra för december 2016 samt årsavstämningar för I januari 20 l 7 har hyra avseende december betalats. A v stämningarna för 2014 och 2015 har inneburit skuld till hyresgästen. Dessa har inte reglerats eftersom hyresgästen har släpat med sina hyresbetalningar. Enligt uppgift kommer detta att göras under våren Skattekonto, O tkr (f å O tkr) Beloppet avser tillgodohavande på skattekontot Beloppet är avstämt mot kontoutdrag från skatteverket per l l. Likvida medel, tkr (2 705 tkr) Beloppet är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per Ränta avseende 2016 är bokförd. l' /;"'70*,... _/ / f!, v' --/(/ \_.,,/

75 Eget kapital, 391 tkr (f å 604 tkr) Förändringen i saldot avser årets resultat 213 tkr. Grundfonden på 300 tkr är intakt. Skulder till kreditinstitut, tkr (f å tkr) Saldo är avstämt mot engagemangsbesked från Sparbanken Skaraborg AB per Upplupen räntekostnad om 31 tkr avseende lån hos Sparbanken Skaraborg AB är bokförd, se noteringar under "Upplupna kostnader och förutbetalda kostnader". Samtliga krediter omfattas av kommunal borgen ställd av Essunga kommun. Aktuella skatteskulder, 2 tkr (f å 2 tkr) Fastighetsskatt för 2016 uppgår till 78 tkr. Preliminärt inbetald F -skatt uppgår till 75 tkr (Il inbetalningar a kronor). Någon inkomstskatt uppkommer ej då skattemässigt underskott föreligger. Skuld mervärdesskatt, 93 tkr (f å 20 tkr) Belopp är avstämt mot skattedeklaration avseende oktober-december månad Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 51 tkr (f å 62 tkr) Beloppet avser upplupen ränta (31 tkr) och upplupen revisionskostnad (20 tkr). Övrigt Verifikationsgranskning Verifikationer för 2016 har granskats. Skatter och avgifter Granskning har skett av att momspliktig omsättning enligt huvudbok överensstämmer med omsättning enligt skattedeklarationer. Granskning har skett av samtliga kontoutdrag från Skatteverket för Det finns inga räntekostnader som belastat kontot under året. Stiftelsen synes ha korrekta ytor registrerade för frivillig moms avseende fastigheten Stallaholm l :314.

76 Försäkringsskydd Försäkring tecknad av Essunga kommun hos Förenade Små Kommuners Försäkringsbolag. Enligt försäkringsbrevet anges Stiftelsen Essunga Industrier som medförsäkrad. Protokoll Samtliga protokoll för år 2016 har lästs. Inget anmärkningsvärt har noterats. Rekommendationer Firmatecknare för stiftelsen är Kjell Karlsson, Pia Jacobsson, Fredrik Almgren och Anette Lindstrand var för sig. F ör att förstärka den interna kontrollen över stiftelsens tillgångar rekommenderar vi att firman tecknas två i förening av dessa fyra personer. Lidköping och Nassebro den 27 februari ~ l ~ / re / l f\ ~~ "~ ' Vl -&i'.j'! ' a7s Sa ~ Lars err strand ~~ Christer Holmstrand Auktoriserad revisor (

77 Samordningsförbundet Vöstra Skaraborg ProtokoU F Orsakringskassan Arbetsfilnnedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara. 6 Informationsärenden Information om upprättade avtal Nu finns upprättade avtal för: - Samordningsförbundet och respektive kommun gällande ÅKA - Projekt Hållbart yrkesliv mellan Samordningsförbundet och Försäkringskassan - Stärkt samverkan för kvinnors ohälsa mellan Samordningsförbundet och Försäkringskassan - Förstudieprojektet Friskvågen mellan Samordningsförbundet och Mästers Handelsträdgård AB ESF-utlysning- inriktning livsmedel och gröna näringar Västsvenska Europeiska socialfondskontoret har en ny utlysning med inriktning mot grön näring och livsmedel, som publicerades den 31 januari. Länken till de kommande utlysningarna finns på vår hemsida Utlysningen fokuserar på att öka övergångarna till arbete inom den gröna näringen och livsmedel och PO 2 utlysningen riktar sig som vanligt till personer som på olika sätt befinner sig långt från arbetsmarknaden. Förbundschef Christel Martinsson har tagit en första kontakt med näringslivscheferna Anna Sundbom och Gert Ra hm angående kompetensbehovet inom livsmedelsindustrin. Christel har också medverkat vid Naturbruksförvaltningens planeringsmöte 25 januari 2017 inför deras tänkta projekt samt deltagit på ESF-kontorets informationsmöte den 7 februari som hölls i Hushållningssällskapets lokaler i Skara. Vid det mötet framkom att grön rehabilitering kan vara en aktivitet/åtgärd i denna utlysning. AU:s förslag är att inte gå in med ansökan i dagsläget, bland annat för att inte konkurrera med V 6 kommunernas ansökan. Styrelsen beslutar att Samordningsförbundet Västra skaraborg inte ska skicka in någon ansökan i denna utlysning. 7 Beslutsärenden Årsredovisning 2016 Christel Martinsson har träffat revisor Anette Fagerholm från pwc och haft en första genomgång av årsredovisningen. Anette Fagerholm menar att de ekonomiska rapporter som finns i upprättad årsredovisning och som används i tidigare årsredovisningar bör bytas ut mot mer moderna rapporter. Anette Fagerholm påpekar också att det bör finnas ett kort avsnitt om framtiden. Förbundschef arbetar med att göra dessa förändringar och på mötet delges styrelsen den korta text som handlar om framtiden. styrelsen går igenom årsredovisningen och lämnar några mindre förslag på justeringar, samt ger Christel Martinsson i uppdrag att byta ut de ekonomiska rapporterna. styrelsen beslutar att ställa sig bakom årsredovisningen och att denna efter justering, skickas till ägarna med frågan om fortsatt ansvarsfrihet. Utdragsbestyrkande 4/6

78 Somordningsförbundet Vöstra Skaraborg Protokoll FOrsäkringskassan Arbetsfbrmedlingen Västra GOtalandsregionen Kommunerna- Essunga, GOtene. Lidk:Oping. Skara och V ara. Prognos budget 2017 Styrelsen antog den 9 december budget för Efter bokslut 2016 och kontakter med ESFkontoret, har en beräknad prognos för året gjorts. styrelsen beslutar att ge förbundschef Ch riste l Martinsson i uppdrag att lägga fram en ny ekonomisk prognos på styrelsemötet den 2 maj. Firmatecknare 2017 l och med att Åsa Karlsson avslutar sitt uppdrag som ordförande behöver styrelsen fatta beslut om ny firmatecknare. Styrelsen beslutar att ordförande Gunilla Druve Jansson, och vice ordförande Louise Ahlgren, från och med den 21 februari 2017 tillträder som firmatecknare i samordningsförbundet Västra Skaraborg. Parallellt med detta och från samma datum upphör Åsa Karlsson, som firmatecknare i förbundet. Styrelsen beslutar att tillkommande behörighetsadministratör på Sparbanken skaraborg från och med den 21 februari 2017, utse Gunilla Druve Jansson, styrelsen beslutar att Asa Karlsson, tas bort som behörighetsadministratör och som användare av internetbanken från och med den 21 februari ÖVriga ärenden Pre rehabplatser Tisdagen den 28mars är kommunernas HR-chefer och AME-<:hefer inbjudna till ett möte på Samordningsförbundet för att diskutera hur vi ser på och på bästa sätt kan skapa kvalitativa pre rehabiliteringsplatser. Frågan om kommunernas möjlighet att teckna avtal med exempelvis arbetsintegrerade sociala företag kommer att lyftas. Förbundschef och vice ordförande deltar. Styrelsen uppmanar kommunernas representanter att påminna HR-chefer och AM E-chefer att delta på mötet den 28 mars! Medelstilldelning- dokumentation från kommunerna l skrivande stund har Götene, Skara och Lidköpings kommun inkommit med dokumentation på kommunens beslut om medelstilldelning till Samordningsförbundet för verksamhetsåret En mall att använda till ändamålet har skickats ut. Essunga och Vara kommun uppmanas att skyndsamt inkomma med protokollsutdrag eller annat dokument som styrker taget beslut om medelstilldelning! Lokaler Just nu finns det lokaler lediga på Green Tech Park, GTP i Skara. På Malmgatan har vi en totalhyra på kronor men hyr ut 50 %till Försäkringskassan. Utdragsbestyrkande 5/6

79 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsfonnedi m gen Västra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköpmg, Skara och Vara Årsredovisning o Arsredovisning 2016 Samordningsförbundet Västra Skaraborg Malmgatan Skara Tfn:

80 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsfllrmedl ingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara Årsredovisning Innehållsförteckning sida Sammanfattning Om förbundet Historik Lagrum Organisation Pe rsonal Uppdrag och Mål Finansiering/Medlemsavgifter Verksamhetside och vision Värdegrund Verksamhetsåret Gemensam kompetensutveckling, KUR sus Projekt Sa mordningsförbundets möten och representation under året Målgrupper och resultat Målgrupper Resu ltat Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Diskussion Kommentar till ekonomiskt utfall ,2 Slutord Framtid Malmgatan Skara Tfn: 070- S

81 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetsformedlingen Västra Götalandsregionen Kommunerna - EssWJga, Götenc. Lidköping, Sicara och Vara Årsredovisning Sammanfattning/Resultat Inledningen av verksamhetsåret 2016 färgades mycket av att Samordningsförbundet Västra skaraborg startade upp ESF-projektet Levet up. På grund av tidigare förbundschef, Jan et Wohlfarth hastiga bortgång, försenades igångsättningen av projektet. Därför fick tillförordnad förbunds chef och projektledare föra en intensiv dialog med kommunerna under januari månad för att komma igång med rekrytering av ungdomar in till projektet. Levet up har sedan dess blivit Samordningsförbundets stora flaggskepp och har vid årets slut haft 82 unika deltagare. Under februari månad gjordes en sedvanlig årsredovisning men därutöver gjordes också en revidering av Samordningsförbundets förbundsordning. Både årsredovisning och förbundsordning har under året antagits och godkänts av alla ingående parter. Den första april tillträdde Samordningsförbundets nya förbundschef, Christel Martinsson som enligt delegationsord n ingen, tillsammans med styrelseordförande, är Samordningsförbundets firmatecknare. l mars månad anställdes också Marie Hermanson på en femtio procents tjänst att vara Samordningsförbundets administrativa stöd. Under året har arbetsmodellen ÅKA fortsatt haft ett utvecklingsstöd. Arbetsmodellen är en unik modell för de med ett omfattande och sammanhängande arbetsintegrerat rehabiliteringsbehov. 134 individer har deltagit i insatsen under året. Skaraborgs tre Samordningsförbund har genomfört gemensamma kompetensutvecklingsinsatser, så kallade KUR-satsningar. Insatserna har haft teman som Våld i nära relationer, Möten över kulturgränser samt en storföreläsning med psykiatriker Åsa Kadowaki, Håller vi på att göra livet till en sjukdom. l dessa insatser deltog närmare 200 personer från Västra Skaraborg. Under hösten startade också ett nytt projekt med namnet Stärkt samverkan för kvinnors ohälsa. Ett projekt som ska ta fram en arbetsmetod för att få till samordnade tidiga insatser riktat till sjukskrivna kvinnor anställda i offentlig verksamhet. Skara kommun driver projektet Hållbort yrkesliv. Finansieringen är från Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden och syftet är att sänka sjukpenningtalen. Samordningsförbundet följer projektet genom att representera i projektets styrgrupp. Ekonomi Resultaträkning visar att Samordningsförbundet vid årsskiftet har ett ekonomiskt resultat på kronor Tillsammans med det innestående egna kapitalet på har Samordningsförbundet Västra skaraborg ett eget kapital på kronor vid 2016 års slut. Malmgatan Skara Tro:

82 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetsiannedi ingen Vdstra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga, Götene. LidkOping., Skara och V ara. Årsredovisning Om förbundet Samordningsförbundet Västra skaraborg är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen samt kommunerna Essunga, Götene, Skara, Lidköping samt Vara kommun som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har styrelsen en förbundschef på l,o tjänst. Förbundschefen har till sitt uppdrag stöd från en beredningsgrupp bestående av enhetschefer från samverkande myndigheters aktuella verksamheter. l beredningsgruppen ingår chefer för kommunernas Arbetsmarknadsen heter, från vården representanter från Vuxenpsykiatrin och rehab koordinering. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns representerad i form av enhetschefer. 2.1 Historik Samordningsförbundet bildades Förbundet har haft samma geografiska arbetsområde sedan bildandet, det vill säga samma medlemmar hela perioden. Med anledning av att förbundet bildades l oktober 2006 genomfördes ett 10 årsjubileum i form av ett öppet hus den 9 december. Inför detta togs det fram en kort informationsfilm, en form av monterbar trappa för Level up samt en geografisk tavla över våra medlemmar, deras invånarantal och antal anställda. Ett femtiotal besökare kom till det öppna huset. 2.2lagrum Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliterings-insatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsförbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering samt underlätta en effektiv resursanvändning. 2.3 Organisation Ordinarie ledamöter i styrelsen 2016: Åsa Karlsson, ordförande Götene kommun Louise Ah lgren, vice ordförande Försäkringskassan Skaraborg Jan-Olov Lundqvist, Ledamot, Arbetsförmedlingen Lidköping Gunilla Druve Jansson, Ledamot Västra Götalandsregionen Ersättare: Elsy Lundberg Östrand, Essunga kommun Lena O Jenemark, Lidköpings kommun Ulf Genitz, Vara kommun Michael Karlsson, Skara kommun Karl Wiktorsson, Västra Götalandsregionen Torgny Andersson, Försäkringskassan skaraborg Amina Hage Huber, Arbetsförmedlingen Skara Revisorer: Pernilla Rehnberg, Deloitte, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen M arie Engström Rosengren, Västra Götalandsregionen Ewa Reinhold, lidköpings kommun Malmgatan Skara Tfll: J 79 79

83 l Samordningsforbundet Västra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsfbnnedlingen Vastra Gotalandsreg onen Kommunerna- Essunga, Gotene. LidkOping, Sicara och Vara Årsredovisning Beredningsgrupp Mattias Marven, Skara kommun Håkan Olsson, Vara kommun Lena Gustafsson, Lidköpings kommun Robert Olsson, Götene kommun Marie Thun0, Essunga kommun Monika Johansson, Skara kommun Eva Bremer, Försäkringskassan Kristina Wolffbrant, Försäkringskassan Marianne Bengtsson, Närhälsan Zeiko Antic, Vuxenpsykiatrin Skaraborgs sjukhus Amina Huber Hage, Arbetsförmedlingen Carina Svensson, Lidköpings kommun Lars Carling, studieförbundet Vuxenskolan Michael Noren, Vara Folkhögskola 2.4 Personal Elin Suttenbach anställdes som om projektledare för ESF-projektet Leve! up från och med 1 december Elin Söttenbach tjänsteköps från Götene kommun under projektets treårsperiod. Den första mars anställdes Marie Hermanson som administratör på Sof Väst. Marie Hermanson tjänsteköptes då från Hjo kommun. Från och med 1 januari 2017 arbetar Marie Hermanson som 50 % processtödjare för det sektorsövergripande uppföljningssystemet SUS med en anställning i Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Från och med samma datum, den 1 januari 2017 anställs därför Marie Hermanson på en visstidsanställning, resterande 50% i Samordningsförbundet Västra Skaraborg. Den första april tillträdde den nya förbundschefen, Christel Martinsson. Under april månad arbetade hon parallellt tillsammans med avgående förbundschef Tomas Rosenlund h. styrelsen stöds härmed i det administrativa arbetet av en förbundschef, del av ekonom, en halvtid administratör samt en projektledare för ESF-projektet Level up. Kansliet består från och med 1 april av 2,5 heltidstjänster. Förbundschefen och administratör är anställda (från och med ) av förbundet med ett där till arbetsgivaransvar. På styrelsemötet den 19 oktober valdes Gunilla Druve Jansson, Västra Götalandsregionen, att bli Samordningsförbundets ordförande från och med den l januari Enligt förbundsordningen blir vid samma tidpunkt Lena O Jenemark ordinarie ledamot och Asa Karlsson blir ersättare. 2.5 Uppdrag 2016 Samordningsförbundet finansierar eller delfinansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen eller andra rehabiliteringsintressenter där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Samordningsförbundet stödjer också insatser som främjar samverkan mellan de olika myndigheterna exempelvis genom kompetensutveckling. Malmgatan Skara TfD:

84 l Samordningsförbundet Yåstra Skaraborg Forsäkringskassan Arbetsfbnnedlingen Vastra Göta!Wldsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara Årsredovisning Mål Målet är att deltagaren skall kunna öka sin aktivitetsförmåga för att kunna återgå till de ordinarie myndigheternas rehabiliteringsaktiviteter eller öka sin arbetsförmåga så att deltagaren kan vara i eller närma sig arbete, praktik eller stå till arbetsmarknadens förfogande. l de fall där medborgaren efter en fördjupad utredning inte bedöms ha någon arbetsförmåga, skall det avslutas till en sjuk- eller aktivitetsersättning under förutsättning att villkoren för ersättningsformen uppfylls. 2.6 Finansiering/Medlemsavgifter Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgår t ill kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Västra Götalandsregionen med en fjärdedel och kommunerna Essunga, Götene, Lidköping, Skara och Vara med resterande fjärdedel. Förbundet hade även ett eget kapital vid 2016-års ingång på kr. 2.7 Verksamhetside och vision Det övergripande mälet och verksamhetsiden för samverkan/samarbete inom rehabiliteringsområdet är att samhällets resurser används på ett effektivare sätt och t ill större nytta för den enskilde. Det förväntade resultatet är en större effektivitet och att resurser frigörs till angelägna behov om fler rehabiliteras tillbaka till arbetslivet. Den finansiella samordningen ger oss alltså en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Det är en gemensam arena där vära samverkande myndigheter kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov. Det skall inte ersätta nuvarande samarbetsformer- bara stödja och fördjupa. 2.8 Värdegrund Under 2015 pågick ett gemensamt Värdegrundsarbete med de två övriga Samordningsförbunden i Skaraborg. Det inledande syftet var att utveckla gemensamma mål men arbetet kom allt mer att handla om ett grundläggande plattformsarbete i form av ett visions och värdegrundsarbete. Den 19 oktober 2016 avslutades det Värdegrundsarbetet och Skaraborgs tre Samordningsförbund enades om den gemensamma vision och värdegrund som beskrivs nedan. Vi skapar möjligheter! Detta gör vi genom att: - Finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser i syfte att öka deltagarnas aktivitets- och arbetsförmåga. - Stödja samverkan mellan samverkansparterna Intentionen är att: Vi samordnar våra resurser för att ta t illvara och utveckla individens förmågor genom att sätta individen i fokus och vara nytänkande, engagerade och tillåtandel Malmgatan Skant Tfo: 070- ~l 79 79

85 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsfbrmedlingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, Skara och V ara. Årsredovisning Verksamhetsåret 2016 Verksamhetsåret 2016 startade med att Samordningsförbundet Västra Skaraborg, Sof Väst, startade genomförandefasen av ett Europeiskt socialfondsprojekt, Leve! up. Ett treårigt projekt för unga vuxna med inriktning på stegvisa insatser i syfte att nå egen försörjning eller vidare studier med en budget på 40 miljoner. Mer om level up kommer under rubriken Projekt. Samtidigt som man startade upp level up erhöll kommunerna ett visst stöd från förbundet för att också arbeta med att förädla och implementera arbetsmetoden ÅKA, återhämta, kartlägga och anpassa. ÅKA är en arbetsmetod som växt fram utifrån ett tidigare ESF-projekt med namn GEVALIS. Under våren genomfördes även spridningsinsatser där samtliga kommuner från Skaraborg inbjöds och fick möjlighet att lära mer om arbetsmetoden ÅKA. Under hösten har behovet av pre rehabiliteringsplatser fortsatt upplevts som stort och därför har styrelsen beslutat att under 2017 ge medlemskommunerna ett verksamhetsbidrag för arbetet med ÅKA-modellen. Under första kvartalet när Tomas Rosenlundh var tillförordnad förbundschef ägnades mycket tid åt att försöka att förstå och sortera i den struktur som varit i tidigare förbundsledning. Tomas initierade och ansvarade också för att ytterligare en ESF-ansökan gällande kompetensutvecklingsinsatser riktade mot kommunernas AM E-verksamhet kunde bli verklighet. Denna ansökan avslogs. Ny förbundschef På styrelsemötet den 25 april avtackades Tomas Rosenlundh och attest och delegation enligt förbundets delegationsordning övergick till förbundschef Christel Martinsson. Som ny förbundschef har Christel Martinsson fått i uppdrag att arbeta med att göra Samordningsförbundet mer känt ute hos de fyra delägarna och under hösten har Christel Martinsson besökt alla kommuner och informerat om Samordningsförbundets verksamhet. Uppdraget att också färdigställa internkontrollplanen är klar och godkänd av styrelsen. 3.1 Kompetensutveckling, KUR En tidigare påbörjad KUR-satsning(= en statlig satsning för att utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa) i samverkan med Utväg skaraborg och med tema, Våld i nära relationer, avslutades under juni månad. Sammanlagt deltog 140 personer. satsningen har haft som syfte att ge Samordningsförbundens fyra olika parter kunskap om Våldsutsatthet och vikten av att skapa systematik i hur man ställer frågor om vårdsutsatthet till deltagare inom respektive organisation. Hösten har KUR-satsningen varit gemensamma föreläsningar under temat " Möten över kulturgränser'' där Religionsvetarna anlitats för utbildningsupplägget. Utbildningarna gavs vid 7 olika tillfällen och 235 personer deltog. Utöver dessa dagar är en fördjupning i samma ämne men med fokus på hbtq-perspektiven inbokat under Den 19 oktober genomfördes ytterligare en KUR satsning. Då föreläste Asa Kadowaki under rubriken " Håller vi på att göra livet till en sjukdom". Hela 300 personerfrån våra fyra partners deltog denna dag. Malmgatan Sbra Tfn:

86 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F örsåk:ringskassan Arbetsfl)rmedl ingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköp in g. Sicara och V ara. Årsredovisning sus SUS, sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och f inansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, är ett system för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning med stöd av rapporter har förbundet haft 229 deltagare registrerade med personuppgifter, 139 kvinnor och 90 män. 5 deltagare är registrerade som anonyma. 13 deltagare har gått till arbete eller studier, 31 deltagare har avslutats på grund av sjukdom, 26 deltagare har avslutats till fortsatt rehabilitering. 27 % av deltagarna har haft en offentlig försörjning i mer än 5 år innan insats. Rapporten om deltagarna sammanställs utifrån uppgifter från uppföljningssystemet SUS samt information från våra partners. Malmgatan Skara TCn:

87 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F orsakringskassan Arbetsförmedlingen Västra Götalandsregionen Kmrummema - Essunga, Gotene. Lidköping, Skara och Vara. Årsredovisning Projekt ESF projekt level up Projektstart Projektägare: Samordningsförbundet Västra Skaraborg Projektperiod: Projektet har en upparbetad struktur med anställda mentorer i varje kommun. Ungdomarna anvisas till projektet i ett remissförfarande från alla Samordningsförbundets parter och möter inledningsvis sin mentor för att i nästa steg, l eve! två, gå vidare till en gruppverksamhet. Därefter följer leve l tre där ungdomarna har möjlighet att göra kompletterande utbildningar, arbetsprövningar och/eller praktik. l det fjärde steget är tanken att ungdomarna ska komma i arbete eller fortsatta studier och det unika med projektet är att ungdomarna sedan får behålla sin mentor i tre månader. Projektets mentorer Projektets mentorer har utbildats i 7tjugo metodiken och arbetar lösningsfokuserat där individens styrkor sätts i främsta rummet. Mentorerna har regelbundna träffar med projektledaren och erbjuds även handledning både enskilt och i grupp. Mål Det övergripande målet är att 350 ungdomar ska nås av projektets insatser. Vidare är målet att 50 % av deltagarna ska nå Level 4 och att 25% ska närma sig arbetsmarknaden i form av praktik eller andra åtgärder det vill säga Level3. Nuläget är att 46% har nått Level 2 och tendenserna visar på att de flesta utav dem kommer att levla upp. Resultat Under 2016 deltog 82 personer varav 41 kvinnor och 41 män. 12 personer har avslutats under året varav 6 deltagare har avslutats då de börjat studera eller arbeta och har därmed inte längre någon offentlig försörjning. Genomsnittstiden för de avslutande deltagarna i level Up är 6,6 månader. Av 82 deltagare är det 46% som nått Level 2 och utav dessa är det 86% som nått Level3 och 30% som nått Level 4. 45% av deltagarna är remitterade från Försäkringskassan, 20% från Arbetsförmedlingen och 35% från någon av de fem kommunerna. Enligt projektbeskrivningen ska varje myndighet leverera drygt 33 %av deltagarna. Av kommunernas del så kommer 7% av deltagarna från Essunga, 29% från Götene, 14% från Vara, 36% från Skara och 14% från Lid köping. Kommunernas egentliga ansvar för inflöde till projektet ska enligt tidigare beräkning vara; Lidköping kommun 42 %, Skara kommun 20 %, Vara kommun 17 %, Götene kommun 14% och Essunga kommun 7% Vi kan också utläsa av statistiken att projektet får in deltagare som i genomsnitt haft offentlig försörjning i 3,4 år. Enligt resultatet så når deltagarna ett närmande av arbetsmarknaden men tiden för dem att nå Level 4 har varit något längre än förväntat. På grund av att deltagarantalet varit lägre än beräknat initieras dialogen med det Västsvenska ESFkontoret om en eventuell justering av budget. Mllmgaum Skan Tfn:

88 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F orsakringskassan Arbetstbnnedlingen vasua Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Gotenc. Lidköping, Sicara och Vara. Årsredovisning ÅKA- modellen Kommunernas verksamhet sedan ÅKA-modellen är en sammanhållen form av aktivitetsrehabilitering där individen först deltar i en återhämntningsfas därefter en klargöradel och slutligen förhoppningsvis en anpassning dvs någon form av praktik eller anpassad anställning. Modellen är implementerad och kommunerna är den största kostnadsbäraren men förbundet har fortsatt att stödja processen även under 2016 med en budget på SEK för insatsen. Under hösten förstärkte förbundet ytterligare i Lidköpings kommun i en insats som kallades pre ÅKA. Insatsen var på kronor och möjliggjorde att kön in till ÅKA kortades. Som mest stod det 30 personer i kö men vid början av december var den siffra istället 15 personer. Inför verksamhetsåret 2017 har styrelsen beslutat att till och med utöka stödet något med villkoret att en viss resurs viks för samordning där förbundschefen utsetts att vara sammankallande. Det fortsatta stödet argumenteras utifrån att arbetsmodellen är välfungerande och att behovet av pre rehabiliteringsplatserna fortfarande är högt. UMA- Utbildning-mentorskap-affärsutveckling för arbetsintegrerade sociala företag Projektstart Projektägare: Coompanion Skaraborg Projektperiod: Bakgrund/Syfte: l Skaraborg fanns vid projektstart 13 ASF, under hösten 2016 har ytterligare ett ASF startats upp. Företagen har alla en gemensam nämnare att arbeta med arbetslivinriktad rehabilitering och skapa arbetstillfälle. Affärinriktningarna och företagens storlek, varierar, likaså hur lång tid de har varit etablerade. Det är viktigt att de sociala företagen får möjlighet till kompetensutveckling för att bli starkare på marknaden. Behov finns att se över möjligheterna för att starta upp nya innovativa verksamheter så att de når ut till en bredare målgrupp likaväl som det finns ett behov av att se över vilka möjligheter de sociala företagen har att erbjuda fler pre-rehabtjänster till gagn för individer som behöver ett stöd att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Öka antalet arbetstillfälle för indiver som initialt eller varaktigt har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Projektet kommer att arbeta med att ASF (Arbetsintegrerade sociala företag) ska ha: Modeller för affärsutveckling och organisation att utföra dessa Utvecklat nya verksamhetsgrenar för att kunna få fler anställda och deltagare Utvecklat ett koncept rörande pre-rehabtjänster i skaraborg Ökad kunskap inom föreningskunskap och mötesteknik Samordningsförbundet finansierar projeket tillsammans med Kommunalförbundet skaraborg och Östra- och Norra Samordningsförbuden. Samordningsförbundens medfinansiering är i första hand riktat till utvecklingen av Prerehabinsatsernas inom ASF verksamheter. Kommunalförbundets finansiering riktad till affärsutveckling. Malmgatan Skar11 Tfn:

89 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan ArbetsR!rmedlingen V Astra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga, Gotene. LidkOping, Skarn och Vara Årsredovisning Genomförda aktiviteter: Kartläggning av 11 av 14 ASF i skaraborg är genomförd. Möten med styrgrupp och referensgrupp. Verksamhetsledarna och ekonomiansvariga på ASF har fått möjlighet att gå utbildning under hösten, utbildningens innehåll har varit affärsutveckling och ledarskap steg1. Även utbildning i att söka projektmedel har genomförts som resulterat i att två ASF erhållit projektmedel från VGR, Skaga i Karlsborg och stadsnära Lantgård i Ud köping. Två företag har påbörjat arbetet med Connect väst i syfte att få stöd i sin affärsutveckling, kooperativet Lärkan i Grästorp och kanalslussen i Töreboda. Under projektet har ett nytt ASF startats upp i Skaraborg, kooperativet Skaga (Karlsborg), företaget bildades 11 augusti Möten med samordningsförbunden, AF och kommunalförbundet. Samordningsförbundet Västra skaraborg är en av medfinansiärerna och summan är kronor/år. Hållbart yrkesliv Projektstart Projektägare: Skara Kommun Projektperiod: Syfte med projektet Skara kommun har fått medel från Östra hälso- och sjukvårdsnämnden för att under perioden sänka sjukpenningtalet i Skara kommun och arbeta för att främja arbetslivet i kommunen. Även Götene kommun är inbjuden då det gäller aktiviteter för arbetsgivare. Projektets resurser och aktiviteter Försäkringskassans resurser i det geografiska området Skara har stärks upp med en heltidsresurs för att personliga handläggare ska kunna arbeta, tidigare och mer aktivt i sjukskrivningsprocessen. En utsedd kontaktperson jobbar i direkt samverkan med vårdcentraler och läkarteam, och rapporterar även till projektledaren för kontinuerlig uppföljning och effekt av insatserna. För kompetenshöjande insatser och externa informationsinsatser mot personal på vårdcentralen, arbetsgivare och kommun bistår försäkringskassan med resurs i form av en dialogföra re. Samordningsförbundets roll Samordningsförbundet är en aktör i sammanhanget och följer projektet då Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens representanter från Samordningsförbundets styrelse finns med i styrgruppen för projektet. Någon specifik budget finns dock inte avsatt under För att särskilt kunna följa projektet kommer Samordningsförbundet från och med januari 2017 att följa antal deltagare som får ta del av tidiga möten mellan de olika aktörerna. Uppföljningen sker med hjälp av registrering i SUS-verktyget. Även fakturering mellan Försäkringskassan och Skara kommun sker via Samordningsförbundet. Malmgata n Skara Tfn:

90 E Samordningsförbundet Il Västra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetsförrnedi ingen Västra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga. Gotene. Lidköping, Sicara och V ara. Årsredovisning Stärkt samverkan för kvinnors ohälsa Projektstart Projektägare: Försäkringskassan Projektperiod: Bakgrund 2016 har regeringen gått ut med ett åtgärdsprogram till aktörerna i sjukskrivningsprocessen att minska den galopperade ökningen av sjukpenningtalen. Samtidigt har man till vården genom " miljardenöverenskommelsen" påtalat arbetsgivarnas betydelse i sjukskrivningsprocessen. Försäkringskassan har under perioden beviljats medel från Samordningsförbundet Västra Skaraborg för att pröva lite olika angreppssätt beroende på lokala förutsättningar i Essunga kommun, Götene kommun och för Vård och omsorgsförvaltningen i Lidköpings kommun. Mål Det övergripande målet med projektet är att se ett sjunkande sjukpenningtal samt upparbeta en modell för samverkan mellan hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och kommunen som arbetsgivare. Fokus ska ligga på kvinnor med psykisk ohälsa med en anställning inom offentlig sektor. Samverkansmodellen ska implementeras under projekttiden. Aktiviteter f alla orter finns det klara arbetsgrupper med representanter från Försäkringskassan, koordinatorer på vårdcentralerna samt en representant från kommunerna som arbetsgivare. l Lidköping deltar även Företagshälsovården. Resultat under 2016 Alla grupper har gjort en grovplanering för 2017 som innefattar tidiga möten för att förhindra sjukskrivning samt tidiga avstämningsmöten för att förkorta sjukskrivningstiden. Dessa insatser kommer följas upp i SUS från och med årsskiftet Även aktiviteter hos kommunen är inplanerade för att stödja chefer i sjukskrivningsprocessen. Arbetet följs av en styrgrupp med representanter för de olika aktörerna. 7tjugo- handledarutbildning Under året har Samordningsförbundet Västra Skaraborg satsat på att genomföra utbildning i ]tjugometodiken. 7tjugo är ett koncept som bygger på empowerment pedagogiken och det är företaget Swedich empowerment center som tagit fram konceptet och det är också de som är leverantörer av utbildningen. Alla mentorer och lärare i ESF-projektet Level up vilka är 17 stycken plus ytterligare 55 personer och då främst från kommunernasame-verksamheter har genomgått utbildningen. Personal knuten till Level up har dessutom gått en fördjupningsdel vid namn 7tjugo junior. Empowermentpedagogiken är också den plattform och metod som vi överenskommit att vi ska arbeta utifrån i ungdomsprojektet leve! up. Malmgatan Skar.a Tfn:

91 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg Årsredovisning F Orslikrings kassan ArbetsfOrmed l ingen Vllstra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. L1dkoping, Skara och Vara Våld i nära relationer Syfte Syftet är att personer som är utsatta för våld i nära relationer ska mötas på ett professionellt sätt oavsett myndighetskontakt. Mål Att kunskap och rutiner byggs upp så att personal hos alla parter känner sig trygga i hur man ställer frågor om våldsutsatthet samt till vem man hänvisar vidare till vi upptäckten av våld i en nära relation. l projektet har det funnits en samordnare från varje myndighet 50 %, Skövde kommun, Försäkringskassan 50%, Arbetsförmedlingen 50%, Närhälsan Södra Ryds vårdcentral 25%. Dessa personer har utgjort projektgruppen som haft ansvar för att sprida projektet vidare i sin respektive organisation. Utväg skaraborg har ansvarat för utbildningen riktad till alla fyra parters handläggare samt erbjudit samtalsstöd individuellt och i grupp. Resultat Både inom Skövde kommuns socialtjänst och Försäkringskassans organisation finns det numera rutiner för hur frågan om våldsutsatthet ska hanteras. De har också genomförts enkäter som visat att cirka 50% av de personer som tillfrågats hade någon form av upplevelse av våld. Inom Arbetsförmedlingen har man genomfört fyra halvdagsutbildningar för cirka 95 arbetsförmedlare i både Falköping och Skövde. Denna utbildning kommer nu att fortsätta för handläggare i Skara, Lidköping och Mariestads kommuner. Syftet med dagarna är att höja kunskapen om våld samt påtala frågan om våld utifrån arbetsförmedlarens uppdrag. Vårdcentralen Södra Ryd: Samordnaren har arbetat aktivt med att stödja kollegor att på rutin, ställa frågan om våld i nära relationer. Under 2016 tillfrågades 210 personer om de upplevt våld i nära relationer. Av dessa svarade 43 personer att de hade upplevelser av våld i nära relationer. Utvög: Utväg har fått resurser till att bland annat anställa en erfaren socionom som samordnare för våldsutsatta vuxna för ett år. Under året har det inkommit 27 remisser som relateras till KURprojektet, varav 20 personer erhållit stöd, övriga endast rådgivning. Arbetsprocessen har fungerat som planerat och tre uppföljande KUR-utbildningstillfällena har genomförts. Remisserna är från samtliga KUR-partners. Utväg har också startat upp en tredje grupp för kvinnor med upplevelser av Våld i nära relationer. Malmgatan 36 S3232 Skan Tfn: !l. kh} JJnJSO j7

92 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F orsakringskassan ArbetsfOOnedlingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara Årsredovisning Samordningsförbundets styrelsemöten, presidiemöten, beredningsgruppsmöten samt övrig representation under perioden: styrelsemöten och presidiernöten Samordningsförbundets styrelse har haft sex sammanträden och sex möten i arbetsutskottet under perioden. Beredningsgruppsmöten Beredningsgruppen har mötts vid sex tillfällen under denna period. Regionalt nätverk Väst Förbundschefen är samordningsförbundets representant i nätverket som omfattar samordningsförbunden i Västra Götaland. Nätverket har haft två möten under perioden. Finsam 2016 Den nationella konferensen genomfördes i år i Eskilstuna med Samordningsförbunden i Södermanland som värdar. Christel Martinsson deltog i konferensen tillsammans med vice ordförande Louise Ahlgren samt Marie Hermanson. Almedalen 2016 Förbundschef Christel Martinsson deltog på årets Almedalsvecka. Christel Martinsson har, med en skrivelse till styrelsen, beskrivit sitt deltagande. l skrivelsen finns de seminarier och andra föredrag som Christel Martinsson deltagit i nertecknade samt hennes upplevelser och slutsatser av veckan. Malmgatan Sk.ara Tfo:

93 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg F orsakringskassan Arbetsförmedlingen V astra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga, Götene. LidkOping, Skara och V ara. Ånredovisnlng Mälgrupper och resultat 4.1 Målgrupper Under 2016 års verksamhet har följande två målgrupper varit prioriterade: Unga vuxna mellan år med särskilda behov. Inkluderar de som har eller riskerar att få aktivitetsersättning eller riskerar bli beroende av stöd från andra samhällssystem för sin försörjning. Tidiga och förebyggande insatser samt en helhetssyn runt den enskilde individen Individer mellan år som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Här erbjuds en återhämtningmodell och ett samordnat stöd för att få pröva si n aktivitets- och/eller arbetsförmåga. 4.2 Resultat Individinsatser l det nystartade ESF-projektet, Level up, har fram till och med den 30 juni, 82 ungdomar, 41 kvinnor och 41 män ungdomar fatt insatser från projektet. l kommunernas ÅKA-modell har fram till och med den 31 december, 134 individer, 93 kvinnor och 45 män deltagit i någon del av modellens arbetsmetoder. Samordningsförbunden i Skaraborg har genomfört halvdagsutbildningar så kallade KURutbildningar till personal inom kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Hälso-och sjukvården i ämnet Våld i nära relationer. Utbildningen arrangerades tmsammans med Utväg på orterna Skövde, Lyrestad och Lidköping. Sammanlagt kom 140 deltagare och dagarna var mycket uppskattade. Under hösten deltog 230 personer i den fortsatta KUR satsningen med rubriken Möten över kulturgränser. Utbildningen gavs vid 8 tillfällen, var heldagsutbildningar och arrangerades i vanlig ordning på flera orter i Skaraborg. Även psykiatriker Åsa Kadowaki gav en föreläsning under KUR paraplyet Hennes föreläsning hade rubriken Håller vi på att göra livet till en sjukdom och hela 300 personer slöt upp till denna föreläsning. strukturinsatser Utöver sex möten i styrelsen respektive beredningen så har de fyra parterna deltagit på KURutbildningar, föreläsning med Åsa Kadowaki samt träffats specifikt för att diskutera deltagarflödet in till projektet, Leve! up. Samordningsförbundets olika parter har även deltagit på årets nationella Finsamkonferens. De fyra parterna i styrelse har också arbetat fram och enats om en gemensam Värdegrund. Malmgatan Skara Tfn:

94 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan ArbetsfOnnedi ingen V astra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga Götene. Lidköping, Skarn och Vara Årsredovisning Inlämnade ansökningar Samordningsförbundet Västra skaraborg har tillsammans med Norra och Östra Samordningsförbunden skickat in en ansökan till ESF, programområde 1 med namn Kunskapsregion Skaraborg. Ansökan avslogs. Samordningsförbundet Västra skaraborg har inlett ett partnersamarbete med Högskolan i Skövde samt ett antal kommuner gällande en europeisk socialfondsansökan, ESF-ansökan inom programområde 1. Kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Ansökan har beviljats och ett första möte har hållits på Högskolan i Skövde i december månad. Samordningsförbundets roll i detta projekt är att med hjälp av Försäkringskassan remittera in personer som varit sjukskrivna en längre tid. Syftet är att även de sjukskrivna personerna ska få del av en form av kompetensutveckling. Malmgatan Skara Tfn:

95 l Samordningsforbundet Västra Skaraborg Försäkringskassan Arbetsförrnedi ingen Västra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, Skara och Vara Årsredovisning Ekonomisk redovisning Uppföljning av ver1csamhet och projekt-västra Skaraborg Jan-Dec 2016 Kostnads- Nettoleosmad och tinansnetto Utfall ställe i!kr per område jan-dec Politisk organisation Gemensamt lnfomaterial Komp utv insatser för sam~.erkan Leloel Up ÅKA modellen åtemämtning Vilan projektet o 9011 Sociala företag.ao 9012 Våld i nära relation gemensamt Skaraborg Förstudiemedel ESF P Starkt sam..erkan för k\innors ohälsa Jubileet tjugo -780 Totalt Budget Awtr.else Prognos Budget jan-dec jan-dec helår 2016 helår o o o o.ao o.ao.ao o Bidrag 2016 SOF Västra $ karaborg Bidrag i k r Försäkringskassa A rbetstörmedlingen Kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt Sammanfattning ekonomi för Samordningsförbundet Västra Skaraborg Belopp i!kr A. Utfall B. Budget jan-dec 2016 jan-dec Nettokostnad och finansnetto 2.Bidrag c. Awkelse D. Prognos j an-dec 2016 helår (aktuell) 9520 o E. Prognos helår F. Budget (föregående uppf helår 2016 tilltalle) Resultat Utgående EK 3062 Malmgalan Skan Tfn: 07~

96 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan ArbetsfOrmedlingen V Astra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Götene. Lidköping, S kara och V ara. Årsredovisning RESULTATRÄKNING, 2016 Samordningsförbundet Västra Skaraborg Budget Helår 2016 Utfall Avvilkelse jan-dec 2016 jan-dec 2016 Intäkter Le-..el up Ö1.1iga intäkter Summa Verksamhetens inttiikter ,00 0, , , ,00-5,77 1-«:>11-5, , ,77 Kostnader AI\Qden Reseersättning Sociala a~.gifter 01.1iga Personalkostnader Verksamhetsanknutna kostnader Lokalkostnader Ölo1iga kostnader Summa Verksamhetens kostnader RES1 Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag från huwdmannen Ölo1iga finansiella intakter Ö1.1iga finansiella kostnader Summa Finansiella Intäkter/kostnader , , , , , , , , , ,00 0,00 0, , , , , , , , ,26 Not , ,15 Not , , , ,38 Not , , , , ,00 0,00 679,88 t-«:lt5 679, ,33 Not , , ,45 RES2 Resultat före extraordinära poster o spe c beslut , , ,07 Extraordinara intäkter Extraordinära kostnader RES3 PERJOOENs RESULTAT 0,00 0, ,00 0,00 0, , ,07 Malmptan Skara Tfn:

97 l Samordningsförbundet Västra Skaraborg Försakrings kassan Arbetsfbrmedl ingen V Astra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Gotene. Lid köping, Sicara och Vara Årsredovisning NOTER Not 1 Övriga intäkter 3740 Öres- och kronutjämning Summa: Not 2 Övriga Personalkostnader 4611 Utbildning, kurs, konferens 4631 Personalrepresentation, intern 4671 Resekostnader (ej egen bil) 4672 Kost och logi 4691 ÖIKiga Personalkostnader/köp av personal Summa: Not 3 Verksamhetsanknutna kostnader 5538 Verksamhetsanknutna IT-kostnader 5540 ÖIKiga 1. rksamhetsanknutna kostnader 5541 Verksamhetsanknutna personalkostnader 5542 Verksamhetsanknutna resekostnader 5543 Verksamhetsanknutna lokalkostnader 5544 Verksamhetsanknutna utbildnings-, kurs- och konferenskostnader 5545 Verksamhetsanknutna trycksaker 5548 Verksamhetsanknuten telefonkostnad, mobil Summa: Not 4 Övriga kostnader 6210 Telekommunikation 6250 Postbefordran 6310 Företagsförsäkringar 6419 ÖIKiga förbrukningsini.entarier 6451 Kontorsmaterial 6471 Trycksaker 6540 IT-tjänster 6560 Sen.1ceavgifter till bransorganisationer 6799 ÖIKiga frakter och transporter 6911 Kostnader för information och PR 7212 Tele, mobil 7530 Särskilt löneskatt 7541!T-Tjänster 7551 Konsultai'.Oclen spec utredn 7599 ÖIKiga tjänster 7619 ÖIKiga kostnader Summa: Not 5 Övriga finansiella intäkter 8421 Ränteintäkter bank -5,77-5, , , , , , , , , , , , , , , , ,88-731, , , , , , ,00-328, , , , , , , , ,38 679,88 679,88 Not 6 Övriga finansiella kostnader 8551 Räntekostnader för lei.erantörsskulder 8591 ÖIKiga finansiella kostnader Malmgatan 36 S3l3l Skara Tfn: , , ,33

98 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetstbnnedlingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna - Essunga, Gotene. Lidköping, Sicaraoch Vara Årsredovisning BALANSRÄKNING, 2016 Samordningsförbundet Västra Skaraborg TILLGÅNGAR Utgående balans Förändring utgående balans Anlaggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Uhida medel Summa omsättningstillgångar , , , , , , ,99 Not ,48 Not ,47 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,47 EGET KAPITAL, AVS. och SKULDER Eget kapital Eget kapital Periodens resultat Summa Eget kapital , ,29 0, , , , , ,36 Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder , , , , ,11 Not ,11 SUMMA EGET KAPITEL, AVS. och SKULDER , , ,47 NOTER Not 1: Karlfristiga fordringar 1511 Kundfordringar 1630 AIKäkning för skatter och a"9ifter 1687 Redo\4sningskonto, Lud\4kamoms 1711 Förutbetalda kostnader 1712 Upplupna intäkter Summa: UB 201& , , , , , ,99 Not 2: Ukvida medel 1910 Kassa 1930 Företagskonto/affärskonto 1931 Checkräkningskonto Checkräkningskonto2 Summa: 109, , , , ,48 Not 3: Karlfristiga skulder 2411 Le-.erantörsskulder 2711 Innehållen personalskatt 2731 AIKäkning särskild löneskat 2931 Upplupna sociala a"9ifter 2991 Upplupna kostnader Summa: , , , , , ,11 Malmgatan Skan1 Tfn: 070- ~t

99

100 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg Försäkringskassan Arbetstbrmcdl ingen V astra Götalandsregionen Kommunerna - EssWlga, Gotene. LidkOping. Skara och Vara Årsredovisning FINANSIERINGSANAL YS Samordningsförbundet Västra Skaraborg Löpande verksamhet Periodens resultat Kassaflöde från löpande verksamhet Förandring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Förändring av rörelsekapital , , , , ,23 Investeringar Investeringsnetto Finansieringar Finansieringsnetto Investeringar Långfristiga fordringar Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ,30 Kontroll (Se balansrapporten): UB Likvida medel: 18 Likdvida medel: Summa: , , ,30 Resultatdisposition Förslag till disposition av Samordningsförbundets Västra Skaraborgs överskott: Ingående eget kapital Årets resultat SEK SEK styrelsen föreslår att i ny räkning överförs: Summa SEK Det finns inte några reavinster eller tidigare års underskott att återställa. Malmg tn36 S3232Sbn Tm:

101 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetsfimnedlingen Västra Götalandsregionen Korrummerna - Essunga, Götene LidkOping, Skara ocb Vara. Årsredovisning Diskussion 6.1 Kommentar till ekonomiskt utfall Årets resultat visar på ett överskott med kronor. Tillsammans med det innestående egna kapitalet på kronor har Samordningsförbundet vid årsskiftet ett eget kapital på kronor. Delårsrapportens prognos för verksamhetsåret 2016 visade på ett eget kapital på Under hösten initierades och genomfördes sedan utbildningsinsatsen 7tjugo, en satsning på projektet Stärkt samverkan för kvinnors ohälsa samt ett jubileumsfirande med anledning av förbundets tio-årsjubileum. Efter dessa satsningar minskade det egna kapitalet t ill U2 kronor. 6.2 slutord Under verksamhetsåret 2016 startade flera nya projekt och därmed skapade Samordningsförbundet ökade möjligheter för individer att delta i aktiviteter som främjar en ökad aktivitetsförmåga och en förbättrad hälsa. Förbundets främsta målgrupper var unga med funktionsnedsättningar eller annan sammansatt problematik samt unga vuxna och vuxna med långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Men under 2016 satsade Samordningsförbundet även på förebyggande aktiviteter i form av tidiga och samordnade insatser bland annat riktat till kvinnor anställda i offentlig sektor var också året då Samordningsförbundet arbetade fram en gemensam Värdegrund och då förbundet firade sitt tio års jubileum. 6.3 Framtid Samordningsförbundet Västra skaraborg kommer att driva ungdomsprojektet leve! up i ytterligare i två år. För att projektet ska nå de ungdomar i vårt område som är i behov av extra stöd och insatser kommer det krävas en fortsatt bra dialog mellan vå ra olika parter samt att varje enskild myndighet tar sitt ansvar för uppställda mål. Med tanke på Samordningsförbundets summa av eget kapital i årsredovisningen finns det även stora möjligheter att skapa ytterligare projekt och insatser för våra invånare och för våra samverkande parter. Malmgatan Skara Tf&:

102 l Samordningsförbundet Våstra Skaraborg F Orsakringskassan Arbetstbrmedlingen Vastra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga, Gotene. Lidköping. S kara och V ara. Årsredovisning skara den 21februari 2017 Gunilla Druve Jansson Ordförande Louise Ah/gren Vice ordförande Jan-Olov Lundqvist Ledamot Leno O lenemark Ledamot Malmgalila Skan11 Tfn:

103 Anette Fagerholm Mars 2017 p wc

104 1. Uppdraget På uppdrag av revisorerna i Samordningsförbundet Västra Skaraborg, har PwC granskat förbundets verksamhet för Granskningen har genomförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har utgått ifrån kommunallagens bestämmelser i 9 kap Detta innebär bland annat en prövning om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har tagit del av väsentliga dokument som årsredovisning, räkenskapsmaterial, delårsrappmt, styrelseprotokoll samt intervjuat förbundschef Denna rapport som sammanfattar vår granskning av samordningsförbundets ekonomi och verksamhet för år 2016, har sakgranskats av förbundschef 2. Redovisning och revision Enligt gällande lagstiftning ska Samordningsförbundet i sin redovisning i tillämpliga delar följa Kommunal redovisningslag (KRL) och Kommunallagen (KL). Av lagstiftningen framgår att det i budgeten skall finnas mål för god ekonomisk hushållning, både verksamhetsmässiga och finansiella. Revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs är tillräcklig. Styrelsens uppgift är att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. 3 MålfOr god ekonomisk hushållning I Samordningsförbundets lntiktning och budget för 2016 anges vision, mål och uppdrag. Revisorerna skall bedöma om resultatet är förenligt med dessa mål. Något egentligt finansiellt mål finns inte. Det grundläggande målet är att förbundet driver verksamheten inom fastslagna medel och med en god ekonomisk hushållning. Under början av 2016 startades nya ESF projektet Leve[ up, något fårsenat. Det har även startats ett projekt för Stärkt samverkan för kvinnors ohälsa samt att man deltar i Skara kommuns projekt Hållbart yrkesliv. Under året har det genomförts kompetensutvecklingsinsatser med fokus på Våld i nära relationer och Möten över kulturgränser tillsammans med Skaraborgs tre samordningsförbund. Parallellt har ÅKA-modellen i AME-verksamheterna fått fortsatt stöd från förbundet. PwC 1 av 4

105 reseräkningar. Beslutsattest för löpande verksamheten ska i första hand hanteras av förbundschef. I delegations- och attestordningen fmns också beskrivet hur personal-, upphandlings- och ad.rninisttativa ärenden ska hanteras. Vår bedömning är att upprättad delegations- och attestordning i huvudsak är förenlig med god internkontroll 5.2. Internkontrollplan Förbundet har under hösten 2016 påbörjat atbetet med att upprätta en internkontrollplan. Analys över områden och möjliga risker har mynnat ut i ett dokument där man vätderat risknivå utifrån gällande förutsättningar inom förbundet som därefter antagits av styrelsen Verksamheten Samordningsförbundet Västra skaraborg bildades den 1 oktober Samordningsförbundets styrelse beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt stödjer samverkan mellan samverkansparterna. En verksamhetsplan har fastställts av styrelsen. Av verksamhetsplanen framgår bl. a. vision, mål och uppdrag. Verksamheten prioriterar främst Level up, ÅKA-modellen och Våld i nära relationer under 2016 vilket är i linje med vad som utrycktes i verksamhetsplanen. Projektstart för Level up blev uppskjutet varför utfall och budget avviker och förbundet redovisar en positiv budgetavvikelse. Projektet har inte nått de förväntade nivåer man projekterade vilket bland annat inneburit att budget och mål justerats något. Arbete med att öka inflödet pågår. 7 Vår bedömning Årsredovisningen innehåller redovisning av verksamhetens utfall i förhållande till fastställda mål. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt, redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidate att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och med vissa undantag är upprättad enligt god redovisningssed. Den interna kontrollen bedömer vi som i allt väsentligt tillräcklig och kan fortsätta utvecklas genom fortsatt riskanalys, rutinbeskrivning och dokumentation. Arbetet man påbörjat med att tydliggöra rutiner och strukturer ser vi gärna fortsätta för att säkerställa god intern kontroll. PwC 3 av 4

106 Till Styrelsen i Samordningsförbundet Västra skaraborg Fullmäktige i Kommunerna Fullmäktige i Västra Götalandsregionen F örsälaingskassan Arbetsfårmed l i n gen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2016 Samordningslörbundet Västra Skaraborg Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsfårbundet Västra Skaraborg (organisationsnummer ) for verksamhetsåret Förbundsstyrelsen ansvarar får att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den intema kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen, god revisionssed samt revisionsreglementet Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt lntemational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *) Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Västra Skaraborg har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisni.ngssed.

107 Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är fårenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Skövde, 0.-4./3 ~O 11 ~ Pemilla Rehnberg Auktoriserad revisor För staten För Västra Götalandsregionen För Kommunerna *)Vår granskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna får väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta får hur fårbundet upprättar årsredovisningen får att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fårbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Bilagor: De sakkunnigas rapporter

108 l Samordningsforbundet Våstra Skaraborg FOrsäkringskassan ArbetsfOnnedi ingen Västra Götalandsregionen Kommunerna- Essunga. Götene. LidkOping, Skara och Vara. Hemställan om ansvarsfrihet Samordningslörbundet Västra Skaraborgs hemställan om fortsatt ansvarsfrihet. Samordningsförbundet Västra Skaraborgs hemställer att våra medlemmar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna Essunga. Götene, Lidköping, Skara och V ara tar beslut om fortsatt ansvarsfrihet. Beslut om ansvarsfrihet skickas till : Samordningsförbundet Västra Skaraborg Malmgatan Skara För Samordningsrorbundet ~~-~ Christel Martinsson Förbundschef M21mgatao Skara Tf o: svsfiosam@svsfiosam.se

109 Delårsrapport Tertial

110 Delårsrapport Tertial (12)

111 Innehållsförteckning 1 Essunga kommun Verksamhet Ekonomi Personal och arbetsmiljö Ekonomisk översikt Driftredovisning Resultaträkning Balansräkning Kommunstyrelse Verksamhet Ekonomi Personal och arbetsmiljö Socialnämnd Verksamhet Ekonomi Personal och arbetsmiljö Utbildningsnämnd Verksamhet Ekonomi Personal och arbetsmiljö Bygg- och Miljönämnd Verksamhet Ekonomi Personal och arbetsmiljö Delårsrapport Tertial (12)

112 1 Essunga kommun 1.1 Verksamhet Några viktiga frågor som vi arbetat med det första tertialet 2017: Framtagande av samrådshandling för ny översiktsplan Arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor i nära sammarbete med arbetsförmedlingen. Utmaningarna är inte minst att stötta ungdomar utan godkända gymnasiebetyg att fullfölja sina studier samt att integrera dessa ungdomar och nyanlända på vår arbetsmarknad Kompetensförsörjning är en mycket stor och avgörande fråga både för kommunen och näringslivet. Bristen på kompetent personal gör att tillgänglig arbetskraft vid behov måste få kompletterande utbildning och att en matchning kan göras på arbetsmarknaden. Detta ökar behovet av utbildning på alla nivåer samt mycket samarbete mellan olika parter Företagskontakter för näringslivsutveckling. Vi försöker stötta företagen och ge dom förutsättningar för utveckling och tillväxt En framtida organisation för Essunga kommun har tagits fram och beslutas i maj månad Arbetet med renovering av fasaden på fastigheterna i kvarteret Amiralen pågår. 1.2 Ekonomi Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan prognosen de presenterade i februari, gjort en nedrevidering av skatteintäkterna med 0,15 mnkr. Den mest avgörande förändringen i skatteprognosen är i befolkningsprognosen, som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning, vilket leder till en betydligt svagare utveckling av arbetade timmar. I regeringens vårändringsbudget anges: Satsningar på grundskolor med låg andel som är behöriga till gymnasieskolan, 500 miljoner kronor. Förstärkning av den sociala barn- och ungdomsvården med 150 miljoner kronor. Förstärkning tillgymnasieskolans introduktionsprogram, 150 miljoner kronor. Förstärkning av klimatklivet, 500 miljoner kronor 1.3 Personal och arbetsmiljö Under första tertialet 2017 har ett ledarutvecklingsprogram omfattande fyra dagar, med fokus på situationsanpassat ledarskap, genomförts för 17 chefer i kommunen. Ett personalstrategiskt program för med fokus på kompetensförsörjning har antagits. Här finns bland annat en bestämmelse om rätt till heltid för alla senast Essunga kommun deltar i nätverk kring heltidsfrågan anordnat av Sveriges kommuner och landsting. Under mars månad har en informationsdag för nyanställd personal ägt rum med cirka 15 deltagare. Förslag till framtida ledningsorganisation har utarbetats. Beslut om att förstärka ledningsorganisation genom att dela på chefsskapet för utbildnings- och socialförvaltningen har fattats och rekrytering av socialchef pågår. Flera riskbedömningar inför förändringar i verksamheten som framtida ledningsorganisation, minskning inom HVB-verksamheten, förändringar inom kost- och städverksamheten mm har gjorts. Varje enhet arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive riskbedömningar i verksamheten på sina arbetsplatsträffar. Delårsrapport Tertial (12)

113 Löneöversyn 2017 pågår och i april har ny lön för Vårdförbundets medlemmar utbetalts. För övriga pågår löneöversyn och ny lön beräknas utbetalas i maj eller juni månad. Sjukfrånvaron för första kvartalet 2017 uppgår till 7,3 procent. Det är en ökning jämfört med första kvartalet 2016 då sjukfrånvaron låg på 6,9 procent. Sjukfrånvaron för kvinnor är 7,9 procent och för män 3,2 procent. Sjukfrånvaron har ökat för både kvinnor och män jämfört med 2016 (7,8 procent för kvinnor och 1,8 procent för män 2016) För åldersgruppen under 30 år är sjukfrånvaron 2,9 procent (minskning jämfört med 2016 då den låg på 3,1 procent). För åldersgruppen år är sjukfrånvaron 6,3 procent (en minskning jämfört med ,6 procent). Sjukfrånvaron ökar för åldersgruppen över 50 år. Första kvartalet 2017 är den 8,8 procent jämfört med 8,4 procent Ekonomisk översikt Resultat Resultatet per är minus 0,1 mnkr. Jämfört med samma period föregående år är det en förbättring med 12 mnkr. Orsaken är att intäkter från migrationsverket (9 mnkr) och andra statsbidrag finns med i resultatet 2017, föregående år redovisades dessa intäkter först i maj. Nettokostnad per förvaltning är i paritet med budget. Prognos Prognostiserat resultat för 2017 uppgår till 9,9 mnkr (3,1 procent), vilket är cirka 0,5 mnkr bättre än budgeterat resultat. De främsta orsakerna till den positiva budgetavvikelsen är: Investeringar Högre intäkter på grund av att skatteintäkter och statsbidrag från migrationsverket prognostiseras att bli högre än budgeterat. Högre kostnader än budget på grund av ökat behov av institutionsvård för såväl barn som vuxna. Även negativ budgetavvikelse på LSS och inom äldreomsorgen. Lägre intäkter än budget på flyktingmottagningen på grund av lägre kvot flyktingar än budgeterat. Budget för investeringar uppgår till 28,7 mnkr (inkl. ombudgeteringar). För perioden januari april har kommunen investerat för 8,3 mnkr, ombyggnation av badet står för 6,8 mnkr (budget 14,1 mnkr). Finansiella mål Mål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 3,0 %, med en avvikelse på +-2,0 %. Det prognostiserade resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 3,1 procent. Mål: Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel, under en rullande 4-års period. Nettoinvesteringar 2017 beräknas uppgå till 28,7 mnkr och prognostiserat resultat med justering för avskrivningar uppgår till 24,4 mnkr (85 procent). Utifrån självfinansieringsgraden och prognostiserad självfinansieringsgrad 2017, så kommer målet inte att uppnås. Mål: Soliditeten ska förbättras under mandatperioden De stora investeringarna 2017 innebär att soliditeten prognostiseras att minska något, från 67,3 till 66,3 procent Jämfört med 2014 är soliditeten något bättre (0,3 procentenheter). Prognosen visar att målet kommer att nås. Delårsrapport Tertial (12)

114 Mål: Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. Kassalikviditeten beräknas minska i och med de större investeringar som planeras för år Kassalikviditeten var hög 2015 (85 procent), det medför att även årets investeringar även kan finansieras med egna medel. 1.5 Driftredovisning Tkr Utfall janapril 2017 (netto) Prognos 2017 (netto) Budget2017 (netto) Tilläggsanslag Budgetavvikelse Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Summa nämnder Skatter o generella statsbidrag Finansnetto inkl internränta Pensioner Totalt Resultaträkning Tkr Utfall jan-april 2017 Prognos 2017 Budget 2017 Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Delårsrapport Tertial (12)

115 1.7 Balansräkning Tkr Utfall jan-april 2017 Prognos 2017 Budget 2017 Bokslut 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg Finansiella anläggningstillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Delårsrapport Tertial (12)

116 2 Kommunstyrelse 2.1 Verksamhet Viktigare händelse under tertial : Byggnation pågår av 44 nya bostäder i flerfamiljshus. Bägge objekten marknadsförs fortlöpande Ombyggnad av Nossebrobadet är klar nu i maj månad. Ombyggnation av gymavdelningen pågår och hela ombyggnationen beräknas vara klar i september. Projektet "aktiva Stallaholm" pågår för fullt med anläggande av bland annat utegym, grillplats och hinderbana. Invigning beräknas ske i juni. Fasaden på Amiralen restaureras och målningsarbeten fortsätter. Förslag till ny framtida organisation för kommunens förvaltning har tagits fram. Budgetdialog inför 2018 har genomförts i två omgångar och förslag till ekonomiska ramar har tagits fram Förslag till ny översiktsplan för kommunen har tagits fram och denna är nu ute för samråd Flera möten med Trafikverket vad gäller både E 20 och väg 2504 Kommunen har kontakter med många privata aktörer men även EBAB för ytterligare byggnation av bostäder i år och under När det gäller sysselsättningen har kommunen en relativt låg arbetslöshet och tillsammans med Arbetsförmedlingen arbetar vi med många aktiviteter för att skapa än större sysselsättning. Samverkan med övriga kommuner i Västra Skaraborg är en viktig förutsättning för att klara kompetensförsörjningen i den kommunala förvaltningen. 2.2 Ekonomi Kommunstyrelsens enheter prognostiserar en negativ budgetavvikelse på tkr. Orsaken till det negativa resultatet är att flyktingkvoten justerades ner under våren och detta föranleder lägre intäkter än budgeterat på flyktingmottagningen. Även på samhällsbyggnadsenheten avviker intäkterna negativt då Essunga bostäder köper 25 procent resurs istället för 50 procent och försäljning av torgplatser avviker negativt. Verksamheten för serviceassistenter och arbetsmiljöåtgärder i form av arbetsplatsförbättringar i kommunhuset avviker från budget negativt medan vakanser (AME-chef, nämndsekreterare mm) visar en positiv budgetavvikelse. 2.3 Personal och arbetsmiljö Det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet fortlöper som planerat med arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten och möten i samverkansgruppen. Förslag till ny framtida organisation har tagits fram vilket för kommunstyrelsens verksamhetsområde innebär två stycken s k sektorer nämligen servicesektor och sektor planering- och utveckling. Arbete pågår nu med att beskriva vilka underliggande delar dessa sektorer består av samt handlings- och tidsplan för rekrytering mm. Beslut om ny organisation tas den 15 maj. Planen är att såväl kommunchef som personalchef slutar sina arbeten vid kommande årsskifte. Chefen för tillväxt- och utveckling/samhällsplanerare har slutat sin tjänst och över sommaren provar vi en intern lösning på denna tjänst. På tjänsten som bygglovingenjör använder vi f n en konsultlösning och samma sak gäller för detaljplanearbetet. Kommunens VA-ingenjör vill minska sin tjänstgöringsgrad varför en ny ingenjör behöver anställas. För alla dessa tre verksamhetsområden diskuterar vi samverkan med andra kommuner i Västra Skaraborg (V6). Vi har under lång tid försökt rekrytera ny personal men inte lyckats och här har vi stora utmaningar framöver. Tillsammans med nyrekrytering flera chefer står verksamheten inför stora förändringar. Delårsrapport Tertial (12)

117 3 Socialnämnd 3.1 Verksamhet Individ- och familjeomsorg Placeringar inom missbruk- och ungdomsvård har ökat, men man kan också se en tendens till utjämning då fokus har legat på att skapa hemmaplanslösningar. En drogterapeut har anställts, 12-stegsprogrammet har kommit igång och man ser att detta kommer att ge ekonomisk effekt på sikt. Verksamhetens fokus har varit att få stabilitet i verksamheten genom att rekrytera fler medarbetare, detta har man lyckats med. En förhoppning är att samarbetet med konsulter kan avslutas i höst. Antalet ensamkommande barn/ungdomar är nu 44 stycken. På ett år har det minskat med 22 individer. Detta får till följd att HVB-hemmet Clematisvägen ska läggas ned med början till hösten. LSS - funktionshinder LSS-verksamheten har anställt en verksamhetspedagog för boendena som tillsammans med enhetschefer och stödassistenter ska vidareutveckla genomförandeplaner och arbetsmetoder. I samarbete med Individ- och familjeomsorgen har verksamheten förberett ett mottagande av en LVM-placering som har resulterat i att nå målet att hitta hemmaplanslösningar. Försäkringskassan har stora krav på redovisningen från kommunen för att erhålla assistansersättning. Brukarnas rätt att kunna styra sin assistans ställer också stora krav på en flexibel schemaläggning. Samarbete sker idag med kommunens bemanningsenhet när det gäller personalförsörjningen men behov finns även för förstärkning av det administrativa stödet till enhetschefen. På försök under 2017 har en tjänst på 60 procent skapats som stöd i verksamheten. Fritidshemmet bryggan bedrivs idag i lokaler som inte är verksamhetsanpassade. Trots det minskande antalet barn just nu så ser vi ett ökat behov framöver. Daglig verksamhet har fått nya fina lokaler på Kerstinsås. Antal personer som beviljas insatsen ökar och behovet av fler sysselsättningar aktualiseras. De nuvarande lokalerna räcker inte till. Det planeras också för att bygga ett nytt boende framöver. Äldreomsorgen Efterfrågan på platser på korttidsvård har ökat under perioden. Två mer platser än vad som är budgeterat. Ökningen är framförallt på växelvården. Hemvården har ökat i antalet beviljade timmar med ca 20 procent. Resurser för att täcka detta är enbart insatt till hälften. En utredning kring nattorganisationen särskilt boende har genomförts, analysen visade på att det finns behov om förstärkning nattetid. Det är speciellt sårbart kring 21:30-23:00 samt på morgonen. Ett första steg är att under semestern förstärka med extra personal. Det nya trygghetsboendet Misteln planeras att stå klart i september. Alla lägenheter är bokade. Projektledare för IBIC (Individens behov i centrum) är utsedd. 3.2 Ekonomi Socialförvaltningen förväntas nå ett plus/minus noll resultat Individ- och familjeomsorg (exklusive ensamkommande barn-verksamheten) förväntas få ett underskott på 2 miljoner kronor, äldreomsorgens ökade kostnader beräknas ge ett underskott på 1,5 miljoner kronor och minskade statliga ersättningar för LSS med 0,5 miljoner kronor. Detta kommer att kompenseras med ersättningar från Migrationsverket som finns att hämta för kostnader perioden 2015/ Personal och arbetsmiljö Medarbetare och chefer inom äldreomsorgen har under våren varit på rekryteringsmässa i Lidköping, annonserat via sociala medier och tidningar efter tjänster, använt ett företag specialiserat på rekrytering via sociala medier och medverkat vid kommunens näringslivsmässa. Förhoppning finns attdetta ska ge resultat, framförallt under semesterperioderna. Under hösten 2016 har en medarbetarenkät gått ut till alla verksamheter. Individ och familjeomsorgens organisation Delårsrapport Tertial (12)

118 förändrades snabbt vid årsskiftet och det är idag svårt att använda resultatet av den enkäten för fortsatt arbete då majoriteten av personalen inte finns kvar. LSS - verksamhetens enkätsvar visade på goda resultat, likaså inom äldreomsorgen. Enkäten har diskuterats vid APT och särskilda utmärkande punkter har det arbetats extra med. Individ- och familjeomsorgen har under denna period haft fokus på en bättre arbetsmiljö, bättre löner och tydligare rutiner för en trygg verksamhet. Det har också skapats en roll för verksamhetsutveckling som ska bidra till en ökad stabilitet i organisationen. De flesta chefer inom socialförvaltningen har under hösten och våren gått en chefsutbildning. Då kommunen inte längre har lika många ensamkommande barn/ungdomar planeras ett utav boendena att avvecklas till hösten. Verksamheten ska i framtiden finnas på Amiralen tillsammans med stödboenden i form av lägenheter. Uppsägning av personal här därför påbörjats under våren. En organisationsförändring inom äldreomsorgen har börjat planeras, då en av cheferna har belastats med stora personalgrupper. Planen är att Blå viol, en avdelning på Kerstinsås organisatoriskt ska flyttas från korttidsvård till särskilt boende. 4 Utbildningsnämnd 4.1 Verksamhet Efterfrågan på platser i förskolan har ökat markant. Just nu är det 25 barn mer än beräknat. Detta löser verksamheten genom att ha ökat antalet barn i grupperna. I Nossebro har en ny avdelning Svampen öppnat, Svampen tar emot barn. Det planeras att bygga ut en lokal i Jonslunds skola för 5-års verksamhet. I Jonsunds skola kommer också köket att byggas om under våren. Antal barn i F-5 skolan har ökat. Tack vare statsbidrag riktat till lågstadiesatsningar har fyra extra tjänster tillsatts under läsåret. F-9 skolan har startat ett samarbete med FRIENDS (Nationell organisation som arbetar med mobbningsfri skola), som kommer vara i tre år. Tanken är att arbeta mer aktivt med den sociala miljön i skolan. Under våren har beslut tagits om att det ska byggas en multisportsarena på skolgården i Nossebro. GRADUS-samarbetet med socialtjänsten har också påbörjats för att stärka samarbetet mellan förvaltningarna och därmed arbeta mer effektivt med barn och ungdomar med problem. Ingen av elevenkäterna är för tillfället klara. Skolan har idag en hög andel behöriga lärare, långt över genomsnittet i landet. Chefer arbetar hela tiden med att låta det förbli så genom att rekrytera behörig personal. Fritidshemmen har fler barn än vad som är planerat i budget men pengar från statsbidraget fritidshemslyftet har kompenserat detta. Det är framförallt grupperna i Nossebro som är för stora och till hösten planeras att det ska bildas tre fritidshemsgrupper i ställer för dagens två. Campus Lidköping har driftansvaret för vuxen-, IM-, och SFI-utbildning. Utbildningarna växer och kommer att kräva fler resurser. Kulturskolan har genom statsbidrag fått möjlighet att utöka sina ämnen med bland annat dataprogrammering. Elevantalet minskar och det krävs åtgärder för att öka populariteten. 4.2 Ekonomi Utbildningsnämndens budget förväntas bli plus/minus noll under Den ökade mängden barn i förskolan förväntas kosta ca 1,5 miljoner kronor. Statsbidrag kan täcka vissa av dessa kostnader, samt täckas av minskade kostnader i gymnasieskola, minskade kostnader för skolskjutsar, värme- och elkostnader samt minskade övergripande personalkostnader. Delårsrapport Tertial (12)

119 4.3 Personal och arbetsmiljö I april medverkade utbildningsförvaltningen vid Näringslivsmässan och under våren har fokus varit att rekrytera behörig personal för framtiden. Bland annat har skolorna medverkat på olika rekryteringsmässor, på Högskolan i Borås, Universitetet i Göteborg och Högskolan i Väst. Fritidshemmen har ett samarbete med specialpedagogiska myndigheten för att utbilda personalen och har även påbörjat ett samarbete med Creo hälsa för att stärka personalens hälsa. Under slutet av första läsåret påbörjades renoveringar av fritidshemmet Norrgårdens lokaler, samt lokalerna för hemkunskap, där man funnit mögel. Under första delen av andra läsåret är verksamheten därför tillfälligt i andra lokaler. Under våren har arbetsmiljöverket haft en tillsyn i förskolorna. De hade inget att anmärka på. Även i förskolan har samarbetet med Creo hälsa startat. I januari slutade förskolechefen och två nya chefer tillsattes. F-9 skolan har sedan en tid tillbaka ett samarbete med James Nottingham och konceptet "Challenging Learning" som ett projekt. Under våren gjordes en analys av skolan och man väntar nu på resultatet för att kunna arbeta vidare i projektet. Medarbetarenkäten gav ett gott resultat för F-9 skolan och framförallt för 6-9 skolan. Enkäten har presenterats för medarbetare och bland annat har man pratat om hur man hanterar stress. I kulturskolan har man under våren diskuterat arbetsmiljön, gjort riskbedömningar och diskuterat situationen med det låga elevantalet. Delårsrapport Tertial (12)

120 5 Bygg- och Miljönämnd 5.1 Verksamhet Miljökontoret följer verksamhetsplanen för året. 5.2 Ekonomi Budgeten är i balans. De förväntade intäkterna för tillstånd att anlägga avloppsanläggningar kan bli mindre än beräknat. Orsaken är att fler och fler organiserar sig i föreningar och ansluter kommunalt i Bäreberg Västra, som är den aktuella socknen för Personal och arbetsmiljö Det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet fortlöper som planerat med arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten och möten i samverkansgruppen. Förslag till ny framtida organisation har tagits fram vilket för kommunstyrelsens verksamhetsområde innebär två stycken s k sektorer nämligen servicesektor och sektor planering- och utveckling. Arbete pågår nu med att beskriva vilka underliggande delar dessa sektorer består av samt handlings- och tidsplan för rekrytering mm. Beslut om ny organisation tas den 15 maj. Planen är att såväl kommunchef som personalchef slutar sina arbeten vid kommande årsskifte. Chefen för tillväxt- och utveckling/samhällsplanerare har slutat sin tjänst och över sommaren provar vi en intern lösning på denna tjänst. På tjänsten som bygglovingenjör använder vi f n en konsultlösning och samma sak gäller för detaljplanearbetet. Kommunens VA-ingenjör vill minska sin tjänstgöringsgrad varför en ny ingenjör behöver anställas. För alla dessa tre verksamhetsområden diskuterar vi samverkan med andra kommuner i Västra Skaraborg (V6). Vi har under lång tid försökt rekrytera ny personal men inte lyckats och här har vi stora utmaningar framöver. Tillsammans med nyrekrytering flera chefer står verksamheten inför stora förändringar. Delårsrapport Tertial (12)

121 Resultaträkning, tkr Kommentarer Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Statsbidr migr verket ej uppbokat 2016 Skatteintäkter Gen statsbidrag Finansnetto Resultat efter finansnetto Större avvikelser jmf med 2016: Väntade statsbidrag från migrationsverket är med i resultatet 2017 (9 mnkr)

122 Prognostiserad budgetavvikelse Tkr Budgeterat resultat ,0 procent Tilläggsanslag 0 Utbildningsnämnden 0 Socialnämnd 0 Bygg- och miljönämnd - 57 Kommunstyrelse Finansnetto 0 Pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter mm Skatteintäkter Resultat efter finansnetto ,1 procent 0 Kommentar Barnomsorg -1,5 mnkr, Gy 1,1 mnkr, grundskola 0,3 mnkr, Gysär 0,1 mnkr Institutionsvård barn, vuxna -1 mnkr, LSS -1 mnkr, Äldreomsorg -1,5 mnkr, Statsbidrag 3,5 mnkr Lägre intäkter Samhällsbyggn och marknadsintäkter 0,325 mnkr Statsbidrag flykting? -0,785 Inkomstutjämningsbidrag och fastighetsavgift

123 Essunga komun Investeringsbudget/Prognos projekt nummer BUDGET 2017 UTFALL 31 mars 2017 PROGNOS Avvikelse budget/prognos Projekt KOMMUNSTYRELSEN Kommunkontor IT IT Markförsörjning 0 Exploateringsutgifter Tomtförsäljningar Röda siffror är ombudgetering Kommentar till prognosen från verksamheten Övrigt Reservkraftverk Beredskapsåtgärder Reservkraftverk Beredskapsåtgärder Toalettvagn Fastigheter 0 Tillgängl anpassning kommunala fastigheter Amiralen Tillgänglighetsanpassning kommunala fht Amiralen Underhåll kommunala fastigheter Energibesparande åtgärder Lokalanpassning städet Amiralen Fritidsverksamhet Ombyggnad bad Allaktivitetsanläggning Gator, vägar och parker Stallaholmsområdet (infrastruktur mm) Större delen av området ska vara färdigställt till sommaren. Leverans av utrustning sker i maj, så också faktureringen. Sen lär det droppa in diverse kostnader också under hösten. Stallaholmsområdet (infrastruktur mm) Underhållsbeläggning, reinvestering kommer att utföras vid väder Parkanläggningar, reinvestering Gatuupprustning Järnvägsgatan påbörjas i september Gatuupprustning Järnvägsgatan, statsbidrag Maskininvestering GC-väger Besiktning/Underhåll broar Gatubelysning Gatubelysning, reinvestering Vatten- och avloppsverksamhet Reinvesteringar i vattenledningar Reinvesteringar i avloppsledningar Regnvädersmodulering Dagvattenledning NO Södra Pumstation styrcentral Åsa vattenverk+uv Inläckage avloppsledningar

124 Essunga komun Investeringsbudget/Prognos Projekt projekt nummer BUDGET 2017 UTFALL 31 mars 2017 PROGNOS Avvikelse budget/prognos Kommentar till prognosen från verksamheten BYGG- OCH MILJÖNÄMND Miljöreda UTBILDNINGSNÄMNDEN Nossebro skola Inventarier kök Anpassning lokaler Har lagt alla inv på NO skola här tills TA är klart (E-L kommentar) TA 1500 (omb hus G 2016 blev ej av 2016) Jonslunds skola Ombyggnad kök anbud blev dyrare, får se över hur vi hanterar det över året Anpassning lokaler till femårsverksamhet Allmänt It i skolan elevdatorer Inventarier skolor Inventarier Fritids Soltak förskolor Ängen Soltak förskolor Dalagården SOCIALNÄMNDEN IT Inventarier trygghetsboende Inventarier särskilt boende Inventarier kök/tvätt Inventarier Socialkontor (TA) TOTALT SUMMA INKOMSTER TOTALT SUMMA KOSTNADER TOTALT NETTO

125 Sammanfattning budgetdiskussion Budgetförutsättningar 2018 Bifogade bilder är en sammanfattning av budgetdialog den 26 april Ny skatteprognos kom den 27 april och har förändrat förutsättningarna Förändringar jmf med februari är: 500 tkr mer i skatteintäkter 900 tkr mer i kostnadsutjämningsbidrag 900 tkr mer i LSS-bidrag tkr mer i fastighetsskatt

126 Prioriterad utökning KS Utöka tjänst som personalsekreterare från halvtid till heltid för att kunna arbeta mera med sjukskrivnings- och rehabfrågor, projekt för mer heltidstjänstgöring, stöd till ledare, uppföljning och analyser m m. Kostnad ca 330 tkr Utöka tjänst som arbetsmarknadssekreterare från halvtid till ca 80 % för jobb- och praktikanskaffning, uppföljning och analyser mm. Kostnad ca 250 tkr

127 Prioritering och åtgärder Socialnämnd Utmaningar 2018 Äldreomsorg, 2000 tkr Institutionsvård barn o vuxna, 2000 tkr LASS 500 tkr Mellanboende LSS 500 tkr LSS 500 tkr (generella bidrag) Totalt tkr Åtgärd Lägre ambitionsnivå ÄO, -500 tkr, ökade intäkter, -100 tkr Hemmaplanslösningar etc -600 tkr Färre resurser IFO, psyk ohälsa, -400 tkr Underbudgetering mellanboende LSS, -500 tkr Effektivisering LSS, -200 tkr Flytta överskott statsbidrag migrationsverket från , tkr Total besparing tkr

128 Prioritering och åtgärder Utbildningsnämnd Utmaningar 2018 Nya förskoleplatser, tkr 10 nya barn grundskola, 500 tkr Fritidshem, 500 tkr Digitaliserad skola 400 tkr Lägre statsbidrag förskola, 300 tkr Totalt tkr Åtgärd Effektivisera grundskola, -500 tkr Effektivisera fritidshem, -250 tkr Lägre ambitioner digitaliserad skola, -200 tkr Färre elever gymnasium, -700 tkr Vaktmästartjänst, -300 tkr 1 tj specialpedagog (80%), -450 tkr Vuxenutbildning, -100 tkr Kulturskola -300 tkr Total besparing tkr

129 Prioritering Investeringar Infrastrukturåtgärder 5-10 mnkr för nytt bostadsområde Fastighetsunderhåll investering 10 mnkr/år totalt behov, ca 170 mnkr Övrigt Under 2018 ska arbete pågå med att identifiera åtgärder motsvarande ytterligare 1,7 mnkr (minskade statsbidrag)

130 Sammanställning Budgetförslag 2018 KS

131 Resultatbudget 2018 Resultatbudget Tkr Resultat 2,5% Resultat 2,0% Resultat 1,5% Pensionskostnader Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Nettokostnader totalt Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Ramförslag förvaltningar Över+/underskott

132 Resultatbudget 2018 Resultatbudget Tkr Resultat 2,5% Resultat 2,0% Resultat 1,5% Pensionskostnader Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Nettokostnader totalt Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Årets resultat Årets resultat % 2,5 2,0 1,5 Nettokostnadsutveckling % 3,6 4,1 4,7 Skatteutveckling % 3,9 3,9 3,9 Befolkningsprognos

133 Budgetförändring per förvaltning exklusive avskrivningar Tkr Nämnd Budget 2017 Budgetförslag 2018 Avvikelse budget 2017/2018 Förändring % Kommunstyrelsen ,3 Bygg och miljönämnd ,5 Utbildningsnämnd ,4 Socialnämnd ,6 Totalt ,1

134 Större förändringar budget KS Utb Soc - Personalsekreterare 580 tkr - Sektorchef 800 tkr - AME-chef -750 tkr - Lönerevision 724 tkr - Förskoleplatser tkr - Gymnasieskola -700 tkr - 80% specialpedagog -450 tkr - Lönerevision tkr - Korttid och hemvård tkr - Institutionsvård barn och vuxna tkr - Mellanboende LSS, LASS tkr - Resurs psykisk ohälsa -400 tkr - Lönerevision tkr Div verksamhetsflytt mellan förvaltningarna och mindre förändringar är inte specifiserade här

135 Riskposter 2,0 mnkr avskrivning av tidigare rörinvesteringar badet Befolkningsförändring Flyktingmottagning Fastighetsavgift (kan revideras ner i de generella bidragen)

136 BUDGETRAMAR 2018 (exklusive kapitalkostnader) Ram 2018 Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Föregående års budget 420 Beräknad löneökning 2,3% helår 6 Besparing Ram Kommunfullmäktige 426 REVISION Föregående års budget 500 Beräknad löneökning 2,3% helår 3 Besparing Ram Revision 503 KOMMUNSTYRELSEN Övrigt Föregående års budget Utökning personalsekreterare 580 Flyktingmottagning AME Partistöd 170 Hyresintäkter Clematisv 481 AME-chef -750 Samhällsplanerare 600 Sektorchef planering och utveckling helårseffekt 200 Sektorchef Social sektor 0 Slamtippen Bäreberg 0 Central lönepott -250 Underhållsbidrag till EB 200 Diverse 38 Beräknad löneökning 2,3% helår 716 Höjd arbgivavg 0,87% 199 Besparing 0,47% -250 Ram Kommunstyrelsen Föregående års budget VA VA-verksamheten IT-verksamhet IT-verksamhet

137 BYGG- O MILJÖNÄMNDEN Byggnadsingenjör Föregående års budget 288 Beräknad löneökning 13 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Föregående års budget Beräknad löneökning 42 Höjd arbgivavg 0,87% 15 Besparing 0,9% -15 Ram Bygg- och Miljönämnd UTBILDNINGSNÄMNDEN Föregående års budget Nya förskoleplatser Lägre statsbidrag förskola 300 Gymnasieskolan -700 Fritidshem 250 Specialpedagog (80%) -450 Digitaliserad skola 200 Rätt till komvux 192 Kulturskola -300 Vaktmästartjänst -100 Beräknad löneökning 2,16% % utbildningschef (från Soc) 550 Höjd arbetsgivavg 0,87% 569 Besparing -250 Ram Utbildningsnämnden

138 SOCIALNÄMNDEN Föregående års budget Familjecentral 250 Missbruk och institutionsvård vuxna 700 Inga hyreskostnader Clematisvägen -567 Ökat tryck på korttid och hemvård Ensamkommande Institutionsvård barn 700 Resurs psykisk ohälsa -400 Mellanboende LSS 500 Lass 500 Minskade personalkostnader HVB Beräknad löneökning 2% Chef Social sektor % Soc chef till Utb -550 Höjd arbgivavg 0,87% 829 Besp höjd arbgivavg -250 Besparing -850 Ram Socialnämnden Förslag till ram exkl finansförvaltning Underbudgetering engångskostnader Verksamhetskostnader enligt Resultaträkning 2,5% Kostnader utöver ram 1 559

139 BUDGETRAMAR 2018 (exklusive kapitalkostnader) Ram 2018 Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Föregående års budget 420 Beräknad löneökning 2,3% helår 6 Besparing Ram Kommunfullmäktige 426 REVISION Föregående års budget 500 Beräknad löneökning 2,3% helår 3 Besparing Ram Revision 503 KOMMUNSTYRELSEN Övrigt Föregående års budget Utökning personalsekreterare 580 Flyktingmottagning AME Partistöd 170 Hyresintäkter Clematisv 481 AME-chef -750 Samhällsplanerare 600 Sektorchef planering och utveckling helårseffekt 200 Sektorchef Social sektor 0 Slamtippen Bäreberg 0 Central lönepott -250 Underhållsbidrag till EB 200 Diverse 38 Beräknad löneökning 2,3% helår 716 Höjd arbgivavg 0,87% 199 Besparing -250 Ram Kommunstyrelsen Föregående års budget VA VA-verksamheten IT-verksamhet IT-verksamhet

140 BYGG- O MILJÖNÄMNDEN Byggnadsingenjör Föregående års budget 288 Beräknad löneökning 13 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Föregående års budget Beräknad löneökning 42 Höjd arbgivavg 0,87% 15 Besparing 0,9% -15 Ram Bygg- och Miljönämnd UTBILDNINGSNÄMNDEN Föregående års budget Nya förskoleplatser Lägre statsbidrag förskola 300 Gymnasieskolan -700 Fritidshem 250 Specialpedagog (80%) -450 Digitaliserad skola 200 Rätt till komvux 192 Kulturskola -300 Vaktmästartjänst -100 Beräknad löneökning 2,16% % utbildningschef (från Soc) 550 Höjd arbetsgivavg 0,87% 569 Besparing -250 Ram Utbildningsnämnden

141 SOCIALNÄMNDEN Föregående års budget Familjecentral 250 Missbruk och institutionsvård vuxna 700 Inga hyreskostnader Clematisvägen -567 Ökat tryck på korttid och hemvård Ensamkommande Institutionsvård barn 700 Resurs psykisk ohälsa -400 Mellanboende LSS 500 Lass 500 Minskade personalkostnader HVB Beräknad löneökning 2% Chef Social sektor % Soc chef till Utb -550 Höjd arbgivavg 0,87% 829 Besp höjd arbgivavg -250 Besparing -850 Ram Socialnämnden Förslag till ram exkl finansförvaltning Underbudgetering engångskostnader Verksamhetskostnader enligt Resultaträkning 2% Kostnader utöver ram 0

142 BUDGETRAMAR 2018 (exklusive kapitalkostnader) Ram 2018 Nämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Föregående års budget 420 Beräknad löneökning 2,3% helår 6 Besparing Ram Kommunfullmäktige 426 REVISION Föregående års budget 500 Beräknad löneökning 2,3% helår 3 Besparing Ram Revision 503 KOMMUNSTYRELSEN Övrigt Föregående års budget Utökning personalsekreterare 580 Flyktingmottagning AME Partistöd 170 Hyresintäkter Clematisv 481 AME-chef -750 Samhällsplanerare 600 Sektorchef planering och utveckling helårseffekt 200 Sektorchef Social sektor 0 Slamtippen Bäreberg 0 Central lönepott -250 Underhållsbidrag till EB 200 Diverse 38 Beräknad löneökning 2,3% helår 716 Höjd arbgivavg 0,87% 199 Besparing -250 Ram Kommunstyrelsen Föregående års budget VA VA-verksamheten IT-verksamhet IT-verksamhet

143 BYGG- O MILJÖNÄMNDEN Byggnadsingenjör Föregående års budget 288 Beräknad löneökning 13 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Föregående års budget Beräknad löneökning 42 Höjd arbgivavg 0,87% 15 Besparing -15 Ram Bygg- och Miljönämnd UTBILDNINGSNÄMNDEN Föregående års budget Nya förskoleplatser Lägre statsbidrag förskola 300 Gymnasieskolan -700 Fritidshem 250 Specialpedagog (80%) -450 Digitaliserad skola 200 Rätt till komvux 192 Kulturskola -300 Vaktmästartjänst -100 Beräknad löneökning 2,16% % utbildningschef (från Soc) 550 Höjd arbetsgivavg 0,87% 569 Besparing -250 Ram Utbildningsnämnden

144 SOCIALNÄMNDEN Föregående års budget Familjecentral 250 Missbruk och institutionsvård vuxna 700 Inga hyreskostnader Clematisvägen -567 Ökat tryck på korttid och hemvård Ensamkommande Institutionsvård barn 700 Resurs psykisk ohälsa -400 Mellanboende LSS 500 Lass 500 Minskade personalkostnader HVB Beräknad löneökning 2% Chef Social sektor % Soc chef till Utb -550 Höjd arbgivavg 0,87% 829 Besp höjd arbgivavg 0,65% av total -250 Besparing -850 Ram Socialnämnden Förslag till ram exkl finansförvaltning Underbudgetering engångskostnader Verksamhetskostnader enligt Resultaträkning 1,5% Kostnader utöver ram

145 Förslag investeringsbudget 2018 Projekt (exkl ombudgeteringar 2017) BUDGET 2017 Tkr Förslag 2018 Tkr PLAN 2019 Tkr KOMMUNSTYRELSE IT Kommentarer Exploateringsutgifter Tomtförsäljningar Reservkraftverk Beredskapsåtgärder Tillgänglighetsanpassning kommunala fastigheter Underhåll kommunal fastigheter Renovering Bion Energibesparande åtgärder Lokalanpassning städet Förutsatt att det inte ska tas ett gemensamt grepp med eventuell ombyggnad av kommunhuset. Nybyggnad kommunförråd 250 Bad Kommunhus Amiralen Underhållsbeläggning, reinvestering Gatubelysning, reinvestering, Parkanläggningar, reinvestering Maskininvesteringar Stallaholmsområdet (infrastruktur mm) Campingplats lokaler Gatuupprustning järnvägsgatan ok, ansökan bidrag är inskickat Gatuupprustning järnvägsgatan Inga bidrag? (E-L kommentar) Ställplats husbilar 100 Toalettvagn 200 Besiktning/Brounderhåll, Broar 150 GC-vägar enl GC-plan VA-verksamhet Vatten och avloppsledningar, reinvesteringar Regnvädersmodulering 200 Reningsverk Bredöl 450 Pumpstation Bäreberg 200 Elskåp pumpstation Redundance VA 200 Flytt ÅVS 200 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN (netto) I allra högsta grad aktuellt med avseende på att Oves lada ryker vid tomtförsäljning

146 Projekt (exkl ombudgeteringar 2017) BUDGET 2017 Tkr Förslag 2018 Tkr PLAN 2019 Tkr Kommentarer BYGG- OCH MILJÖNÄMND Uppgradering miljöreda UTBILDNINGSNÄMNDEN Nossebro skola Inventarier kök anpassning lokaler 500 Barnomsorg Nossebro Jonslunds skola Tillbyggnad skolan Anpassning av lokaler till 5-årsverksamhet Allmänt It i skolan elevdatorer Inventarier Soltak förskolor 100 SUMMA UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Inventarier IT Inventarier trygghetsboende 100 Inventarier särskilt boende Värdeskåp inom särskild boendeform 100 Inventarier kök/tvätt SUMMA SOCIALNÄMNDEN TOTALT SUMMA UTGIFTER TOTALT SUMMA INKOMSTER TOTALT NETTO

147 Finansieringsgrad rullande 4-årsperioder Antag ÅR Avskrivningar Summa Genomsnittlig finansieringsgrad Investeringar

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Essunga kommun Sammanträdesdatum Folkhälsorådet Sida 4(7) 9 Dnr Folkhälsoplan 2018 Folkhälsorådets beslut Godkänna Folkhälsoplan för 2018 Sammanfattning av ärendet Folkhälsorådet gick igenom det framtagna förslaget till folkhälsoplan för Förslaget föreslår att fokusera på att stärka arbetet för tidiga insatser för barn och unga samt arbetet med att minska den psykiska ohälsan. Folkhälsoplanen ställer sig också bakom kommunens strategiska plan. Beslutsunderlag Förslag till Folkhälsoplan 2018, Madelene Engvall Justerandes sign 1 1 A,fl l \Ji l IJ ;\_;!. ',. \ (1 \. '.l

149 Folkhälsoplan Essunga kommun 2018 Dokumenttyp Plan Fastställd av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr

150 Folkhälsa Vision Närhet skapar meningsfulla möten där människor engageras och utvecklas Prioriterade målområden Tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Minska den psykiska ohälsan Folkhälsorådets ska stödja utvecklingen av prioriterade områden samt kommunens framtagna mål i den strategiska planen Budget Folkhälsorådet förfogar över en budget på kronor, vilket fördelas utifrån insatser under året. Medlen baseras på 15 kronor per invånare från Essunga kommun respektive Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Minska den psykiska ohälsan Fortsatt folkhälsoarbete Övriga utgifter kr kr kr kr Totalt kr 2

151 Hälsa en mänsklig rättighet Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Förutsättningar för att människor att människor ska må bra och ha en god hälsa påverkas av deras livsvillkor och omgivande livsmiljöer men också av individens egna val och levnadsvanor. I en kommun finns det stora möjligheter att påverka livsvillkor och livsmiljöer och därmed skapa förutsättningar för en god hälsa. Det är människor som skapar samhället. Människors hälsa och välbefinnande har därför stor betydelse för samhällets utveckling och tillväxt. Folkhälsan i Essunga kommun är generellt god, men är inte jämlikt fördelad. Livsvillkor handlar om förhållanden som omger individen, som exempelvis uppväxtvillkor, utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, inflytande, delaktighet och tillgång till service exempelvis hälso- och sjukvård. Livsmiljö - handlar om den fysiska och psykologiska miljön där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid, exempelvis miljön i klassrummet, lekplatsen, grönytor, cykel- och gångvägar. Levnadsvanor handlar om individens egna val såsom exempelvis kosthållning, vila, fysisk aktivitet samt bruk av tobak och alkohol 3

152 Folkhälsoplan en riktning Vinsterna med en god folkhälsa är stora, både för individen och samhället, och kostnaderna för ohälsa är betydande. För att nå riksdagens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det viktigt att alla arbetar mot samma mål. I folkhälsoplanen läggs en riktning med prioriterade områden som är viktiga att arbeta med för att nå en bättre folkhälsa i vår kommun och som på sikt ska sträva mot det övergripande målet. Detta är en 1-årig folkhälsoplan med budget som visar vad Essunga kommun prioriterar vad gäller hälsofrämjande och förebyggande insatser under året Mål för folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen som bidrar till hälsa och ohälsa och därmed påverkar människors livsvillkor och levnadsvanor. 4

153 Regionalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. I Skaraborg har Hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit ett gemensamt folkhälsomål Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige Lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoråd är ett samverkansorgan mellan Västra Götalandsregionen och Essunga kommun med syfte att initiera, stimulera samt utveckla det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen. I folkhälsoplanen prioriterar rådet vilka områden kommunen ska fokusera på under kommande period. Rådets sammansättning är ordföranden från varje nämnd i kommunen, två förtroendevalda från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Skaraborg samt tjänstemän från kommun, tandvård, primärvård samt regionen. Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt Hälso- och sjukvårdsmålet: Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige 2020, SKL:s (Sveriges kommuner och Landsting) Öppna jämförelser Folkhälsa samt Essunga kommuns strategiska plan. Utifrån detta underlag prioriterar Essunga kommun två områden under år

154 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum Förhandlingsdelegationen 17 Dnr Framtida politisk organisation Förhandlingsdelegationens beslut Förhandlingsdelegationens beslutsförslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar - Nuvarande politiska organisation behålls inför nästa mandatperiod. En ny översyn av den politiska organisationen föreslås starta hösten 2019, överlämnas till partigrupperna för yttrande och ska vara kommunstyrelsens förvaltningssekreterare tillhanda senast 12 maj. Sammanfattning av ärendet Den politiska organisationen under aktuell mandatperiod beskrivs nedan. Den politiska organisationen parallellt med tjänstemannaorganisationen ses över inför nästa mandatperiod. Under sammanträdet Nuvarande politisk organisation för Essunga kommun diskuteras och en jämförelse görs med de alternativa lösningar som finns i några kommuner där kommunstyrelsen har en mer övergripande roll och med utskott för exempelvis social- och bildningsverksamhet. Fortsättning 17 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

155 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2(2) Sammanträdesdatum Förhandlingsdelegationen Omorganisation av tjänstemannaorganisationen genomförs Förhandlingsdelegationen ser då en fördel i att inte ändra den politiska organisationen samtidigt. Därför föreslås att man avvaktar med eventuell förändring av den politiska organisationen. Ärendet bör lyftas cirka ett år in i nästa mandatperiod. Ärendets gång - Kommunfullmäktige , 13 - Styrgrupp framtida organisationer , 5 - Styrgrupp framtida organisationer , 2 - Styrgrupp framtida organisationer , 42 - Förhandlingsdelegationen , 37 - Kommunstyrelsen , Kommunfullmäktige , 90 - Kommunstyrelsens arbetsutskott , Kommunstyrelsen , Förhandlingsdelegationen , 30 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

156 Yttrande angående motion om familjecentral Dnr Sida Yttrande angående motion om familjecentral Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att begära yttrande från utbildnings- och socialnämnderna angående motion om familjecentral. Förslag till beslut Om kommunfullmäktige finner att det finns ekonomi att starta en familjecentral så skulle det vara positivt. Ett förslag är att göra det som ett projekt under 2 år, för att efter utvärdering bestämma om det ska permanentas eller ej. Sammanfattning av ärendet En motion lämnades in från Centerpartiet via Maria Malmberg (C). Denna motion yrkar på att kommunen ska se över möjligheten till att öppna en familjecentral samt budget för denna verksamhet. Detta för att skapa en mötesplats i kommunen där föräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter samt få närhet till olika stödjande kompetenser. Ojämlikhet i hälsa är ett av våra stora samhällsproblem. En minskning av hälsoklyftorna är en förutsättning för en hållbar social utveckling. Folkhälsan i Essunga kommun är generellt god, men är inte jämlikt fördelad. En familjecentral har denna unika möjlighet att skapa stödjande strukturer för jämlik hälsa och social hållbarhet samt sammanhang för barn och deras föräldrar. Familjecentraler bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. Målen för en familjecentral är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Familjecentralernas framgångskoncept bygger på en samlokalisering med mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och öppen förskola i gemensamma lokaler. Familjecentralen har en unik möjlighet att i tidigt skede förebygga, upptäcka behov, ge stöd och vid behov slussa vidare och därigenom minska barns risk för ohälsa och framtida utanförskap. Ärendets gång Kommunfullmäktige , 107 Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 27 Beslutsunderlag Rapport, "Familjecentral - en social investering för att främja barns hälsa." Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd, Regeringskansliet. Motion, Maria Malmberg. Bosse Svensson Social- och utbildningschef Madelene Engvall Folkhälsoplanerare

157 -- w,_. Essunga kommun Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(16) Sammanträdesdatum Socialnämnden 18 D nr Motion om familjecentral Socialnämndens beslut - Om kommunfullmäktige finner att det finns ekonomi att statia en familjecentral så skulle det vara positivt. -Göra det som ett projekt under 2 år for att efter utvärdering bestämma om det ska permanentas eller inte. Sammanfattning av ärendet En motion lämnades in från Centerpartiet via Maria Malmberg (C). Denna motion yrkar på att kommunen ska se över möjligheten till att öppna en familjecentral samt budget for denna verksamhet. Detta for att skapa en mötesplats i kommunen där foräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter samt få närhet till olika stödjande kompetenser. Familjecentraler bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt forebyggande och stödjande samt riktar sig till foräldrar och barn. Målen for en familjecentral är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och foräldrar. Familjecentralemas framgångskoncept bygger på en samlokalisering med mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och öppna forskolan. Under sammanträdet SocialchefBosse Svensson redogör får fårslaget till en familjecentral Ärendets gång Socialnämndens arbetsutskott , 78 Beslutsunderlag Motion från centerpartiet, Maria Malmberg (C), Rapport "Familjecentral- en social investering for att främja barns hälsa" Nationell strategi for ett utvecklat foräldrastöd, Regeringskansliet Tjänsteskrivelse, social- och utbildningschef Bosse Svensson och folkhälsoplanerare Madelene Engvall, l Justerandes sign 1'("/'/_/. Utdrags bes t,y~ nd e 1 {}vzttut

158 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(18) Essunga kommun Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden 25 Dnr Motion om familjecentral Utbildningsnämndens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar -Om kommunfullmäktige finner att det finns ekonomi att starta en familjecentral så skulle det vara positivt. - Att verksamheten ska organiseras under utbildningsnämnden ser nämnden som positivt. Sammanfattning av ärendet En motion lämnades in från Centerpartiet via Maria Malmberg (C). Denna motion yrkar på att kommunen ska se över möjligheten till att öppna en familjecentral samt budget för denna verksamhet. Detta för att skapa en mötesplats i kommunen där föräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter samt få närhet till olika stödjande kompetenser. Motionen menar att ojämlikhet i hälsa är ett stort samhällsproblem. En minskning av hälsoklyftorna är en förutsättning för en hållbar social utveckling. Folkhälsan i Essunga kommun är generellt god, men är inte jämlikt fördelad. En familjecentral har möjlighet att skapa stödjande strukturer för jämlik hälsa och social hållbarhet samt sammanhang for barn och deras föräldrar. Familjecentraler bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. Målen för en familjecentral är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Familjecentralernas framgångskoncept bygger på en samlokalisering med mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och öppen förskola i gemensamma lokaler. Familjecentralen har en unik möjlighet att i tidigt skede förebygga, upptäcka behov, ge stöd och vid behov slussa vidare och därigenom minska barns risk för ohälsa och framtida utanförskap Under sammanträdet Ordförande Maria Malmberg (C) redogör för hur verksamheten kan bedrivas. Ordförande ställer också frågan till nämnden om hur en familjecentral ska organiseras och finner till svar att det blir lämpligast att den tillhör utbildningsnämnden. Ärendets gång Utbildningsnämndens arbetsutskott 20 l Justerandes sign :~ \ \\ ;\ l ~L- l \\J\. \,-1\ f'(\

159 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 0(18) Essunga kommun Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden Beslutsunderlag Motion, Maria Malmberg (C) Yttrande, Madelene Engvall O Justerandes sign l """'' ""'""' ""'

160 Malma ~, D (Q) [fl)!ful) (UJ [Q) [Q)~'lt <9. [J ~ rru tf@ D ~ ] o CC Lfl)'~[J ~ D ~~ ~@) D Ett "föräldrarum" där barns bästa står i centrum! Idag s~ finns det familjecentraler i alla kommuner i Skaraborg förutom tre, Essunga, Grästorp och Vara. Diskussion har förts även i denna kommun om att starta en familjecentral, men fr~gan har aldrig landat i ett konkret förslag. Vi i Centerpartiet vill nu att fr~gan utreds ordentligt. Familjecentral är en mötesplats där föräldrar och barn kan träffas och utbyta erfarenheter, där finns kompetens i nära samverkan som är lättillgänglig och snabbt går att nå! En plats för alla oberoende av ekonomiska förutsättningar, kulturtillhörighet, etnicitet osv En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral är ett samarbete mellan kommun och region, där följande funktioner samverkar och är samlokaliserade: mödrahälsov~rd, barnhälsov~rd, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. Centerpartiet yrkar: att kommunen ser över möjligheter till att öppna en familjecentral samt budget för denna verksamhet Maria Malmberg (C) ~ -J\. ~~7 '

161 UU U UU UU UU U U UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P q P P P P P P P P U P UU U U UU U UU U U U U U U U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU q q P P P qq P P q UU P P P UU UU UU UU UU U UU UU U U UU UU U UU U U P P P UU U U U U U U U U U U U U U U U UU UU UU UU U U U U U U U U U UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P UU UU U U UU P P P P UU P P P P P UU UU UU UU U U UU UU UU U U UU U "" q q " " " " " " " " q q q q q q UU UU UU U UU UU UU P P UU " UU UU q q " UU " U U UU U U P UU P P U U UU UU q q UU P U P P " " UU UU P P P UU P P P " UU UU UU UU UU UU " P P P q UU UU " P UU U UU UU P P P P P P P P " UU P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q q q q q q q U U U U U U U U U UU UU UU UU U U U q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q U U U U U U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U U U U U U U q q q U U U " " " " " " " " " P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P U U U U U U U U U U U U U U U U q " " " " " " " " " " " " q q U U U U q UU UU U U U U U q q q q q q P P P P P P P q q q P P U U U q q q q q q q q q q U U U U P P P P PPP P P P P P P P P P P P P q U U q q U U q q q q U U U q q q q q P P P P P P P P P P P P P P P P P P P U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U U P P P P P PP U U U U U U U U UU U U U " "" " P P P P q q UU UU UU UU q q q q q q U U U U U U U U q q q q U U U U U q q U U U " " U U U " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " UU UU UU P P P P q q P P P P q q q q U U U U qq U U U U U q q U U q q q q U U U U U U U U U U U U U U U U P P U U U U q UU UU UU U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U U U U U U U U U U U U U U U U UU UU UU UU P P P P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UUUU UU UU UUUU UU UU UU UUUU U U U U U U U U P P P P P U U U U UU U q q q q q q q q q q q UU UU UU UU UU P P P P P P P P P UU UU UU UU UU q U U U U q q q q P P P P P P P P UU UU q q q q q q q q q q q q q q q P P P P UU UU UU P P P P P P P P P PP P P P P P P P UU UU UU P P P P P P P P P P P P P P U U U U U P P P P q P P P P P P P q P P P P P P PP P P P U U U U U U U P P q q q q q q q P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P UU UU P P P P P U U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P UU UU UU UU UU UUUU U U P P UU UU UU UU U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P P P P P P P P P UU UU UU P P P P P UU UU UU UU P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P P P P P P P P P P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U U U U U U U q q q U U U U U U U U U U U U U UU UU U U U U U U U U U U U U U U q P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P P q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q Nossebro tätort Förbud mot förtäring av alkohol Reviderad karta: Skala 1:4000 (A4) q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q q q q q q q q UU UU UU UU UU q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q q UU UU UU UU UU q q q q q q q q q q q q q P P P UU UU q q q q q q q q q q q UU UU UU UU q q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q q q UUUU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q UU UU UU UU UU UU UU UU UU Teckenförklaring UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q UU UU UU UU q q q q q q q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU q q q q q q q q q UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU P P P P q q q q UU UU UU UU UU UU UU q q q q q q q Område inom vilket förtäring av alkoholhaltiga drycker är FÖRBJUDET P P P q UU UU UU UU UUUU

162 Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Essunga kommun Valnämnden Sida 1(2) Plats och tid Biografen sammanträdesrum B kl Beslutande Robert Hallin (S) Bengt-Göran Henningsson (S) Stig Dahlqvist (KO) Eleonora Johannesson (M) Emelie Lundmark, ordförande övriga Peter Welin, vice ordförande i Nossebro valdistrikt, Lennart Ljungsberg, ordförande i Nossebro valdistrikt Christina Jonsson, sekreterare Justeringsman Robert Hallin (S) Justeringens plats och tid Kommunkontoret , kl. 15:00 l Underskrifter sekreterare.~ (/J.. ~7.) l711 -:; r lo /J".)t) J Ordförande L:_} itelie tljn dm~rk C7..:"\ Justeringsman -;::-:'f[:... ~ l J. "-: ~;;-6;=;,- -=(!;;:;,-J(.,-- -"_~. "";,L- Robert 'Hallin (S) ~...- J '"" V _>_, -if' "- t/ ~-.-_'-"1. ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Instans Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Valnämnden Kommunkontoret Underskrift Christina Jonsson (/ / <";' f. \.! / \j i

163 Sammanträdesdatum Essunga kommun Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2~) Valnämnden 1 Dnr Andring av valdistrikt Valnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar Godkänna nedanstående förslag till valdistrikt, daterat Sammanfattning av ärendet Kerstinsås, Kryddgatan med flera adresser har tidigare tillhört Bredöl valdistrikt men bör höra till Nassebro av logiska skäl. Två nybyggnationer av höghus i Nassebro bör dessutom öka antalet röstberättigade i Nassebro valdistrikt. Motsvarande justering måste ske till Jonslund för att inte Nassebro ska överstiga 2000 röstande. Nuvarande röstberättigande inom respektive valdistrikt: Bredöl: 1438 st Nossebro: 1843 st Jonslund: 1155 st Förslag på ändring av valdistrikt: 160 st röstberättigade från Bredöl till Nassebro 254 st röstberättigade från Nassebro till Jonslund Förslag på nya valdistrikt och antal röstberättigade: Bredöl: 1278 st Nossebro: 1749 st Jonslund: 1409 st Förslag på nya valdistrikt har följt befintliga valdistrikt, vägar och fastighetsgränser Ärendets gång Kommunstyrelsens arbetsutskott , 74 Beslutsunderlag Förslag till nya valdistrikt, kommunstyrelseförvaltningen, J"'gj-- l l, / l

164 Bredöl Bredöl 160 st röstberättigade inom blåmarkerat område flyttas 1 j 1 2 Nossebro Nossebro Jonslund Teckenförklaring Förslag på nya valdistrikt Jonslund Befintliga valdistrikt Bredöl Förslag till beslut till nya valdistrikt i Essunga kommun inför valet st röstberättigade inom blåmarkerat område flyttas Nuvarande röstberättigande inom respektive valdistrikt: Bredöl: 1438 st Nossebro: 1843 st Jonslund 1155 st Förslag på ändring av valdistrikt: 160 st röstberättigade från Bredöl till Nossebro 254 st röstberättigade från Nossebro till Jonslund Nossebro Jonslund Förslag på nya valdistrikt och antal röstberättigade: Bredöl: 1278 st Nossebro: 1749 st Jonslund: 1409 st Förslag på nya valdistrikt har följt befintliga valdistrikt, vägar och fastighetsgränser Datum: Copyrigt ortofoto Lantmästeriet, valdata Valmyndigheten och nya valdistrikt Essunga kommun j