Föredragande. Föredragningslista. l O. Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla avseende 2016 Dnr KS 2017/ (3)

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 1(3) Sammanträde Kommunstyrelsen Plats och tid Rådhuset, Skiensalen kl. 11 :00 onsdagen den 31 maj 2017 Ordförande sekreterare Ingemar Samuelsson Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Information om kommunens delårsrapport Dnr KS Information om fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort Dnr KS Information om ansökan om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Dnr KS Kenneth Erlandsson, kl. 11:00-11:20 Lynn Joel, kl. 11 :20-11 :40 Martin Hellström, Mats Windmark, kl. 11 :40-12:00 5. Motion från Elvlng Andersson (C) m.fl. om en ny strategi för enskilda avloppsanläggningar och stopp för avloppsslam på åkrarna Dm KS 201 6/ Motion från Christer Hassiebäck (UP) och Ann-Charlott Gustafsson (UP) om att bygga ett Kallbadhus vid Skeppsviken Dnr KS 2016/ Motion från David Sahlsten (KO) om att utforma avspärrningarna i Uddevalla centrum på ett mer estetiskt tilltalande sätt Dnr KS 2017/ Kommunens delårsrapport april 2017 Dnr KS 2017/ Tomträttsavtal för BMK Uddevalla gällande Glimmingen l :2 med flera Dnr KS 2017/00311 l O. Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla avseende 2016 Dnr KS 2017/00281

2 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 2(3) Föredragningslista Föredragande 11. Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter Dnr KS 2017/ Ansvar för byggnadskultur och kultur Inom offentlig fysisk miljö samt beredning av namnärenden, uppdrag från kommunstyrelsen Dnr KS 2016/ Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, medlemsavgift 2018 Dnr KS 2017/ Ansökan om statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap D nr KS 2017/ Kommunens flerårsplan med budget 2018 Dnr KS 20 l 7/ Antagande av fördjupad översiktsplan över Uddevalla tätort Dnr KS 2017/ Ändring av Fyrbodals kommunalförbunds förbundsordning Dnr KS 2017/ Justering av amorteringsplan för borgensåtagandet till Uddevalla skolfartygsstiftelse Dnr KS 2017/ Årsredovisning samt revisionsberättelse 2016 för Fyrbodals kommunalförbund Dnr KS 2017/ Tolkförmedling Väst- Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 Dnr KS 2017/ Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Delårsrapport april 2017, kommunstyrelsen Dnr KS 2017/ Kommunens miljöredovisning 2016 Dnr KS 2017/00304

3 Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen 3(3) Föredragningslista Föredragande 24. Ansökan om förbindelsepunkt för anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Ormestad Dnr KS 2017/ Ansökan om arrangörskap av Friidrotts-SM 2019 Dnr KS 2017/ Ungdomssatsning på kollektivtrafik Dnr KS 2017/ Begäran om planbesked gällande Forshälla Berg 7:1 Dnr KS 2017/ Begäran om planbesked gällande Uddevalla Bjällansås l :4 Dnr KS 2017/ Avsägelse från lngela Ruthner (M) från uppdraget som ledamot i hälsopolitiska rådet Dnr KS 2017/ Information från kommundirektören Dnr KS 2017/ Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrbodal Dnr KS 2017/ Redovisning av delegationsbeslut 2017 Dnr KS 2017/ Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2017 Dnr KS 2017/00003 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2017/00287 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Tolkförmedling Väst- Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med årsredovisning för Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättningen av inkomna beställningar uppgick till 97,6 %. Det kraftigt ökade antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställning som inkom under året. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsberättelse för år 2016 för Tolkförmedling Väst. Revisorernas bedömning avseende årsräkning 2016 för Tolkförmedling Väst. Protokoll direktionen för Tolkförmedling Väst, Årsredovisning 2016 Tolkförmedling Väst. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att i enlighet med revisorernas bedömning godkänna årsredovisning 2016 för Tolkförmedling Väst, samt att i enlighet med revisorernas bedömning bevilja direktionens ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. ~C- Peter Larsson Kommundirektör ~. i,~ Förvaltningssekreterare Expediera till Tolkförmedling Väst

5 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst Revisorerna Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjokommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törehodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Varakommun Öckerö kommun Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalfårbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer ) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och foreskrifter som gäller for verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten.

6 Revisorerna ansvarar får att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkfårmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse. W~ mar Sundeen 'i-2/ Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2016 Tolkförmedling i Väst, PwC

7 p wc PM avseende årsredovisning 2016 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst På uppdrag av valda revisorer i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har PwC reviderat årsredovisning 2016 för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, vilken bestär av förvaltningsberättelse, balansräkningen per den 31 december 2016, resultaträkning för 2016 samt en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Direktionens ansvm för årsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag. PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för Resultatet av vår granskning ligger till grund för revisorernas bedömning av årsredovisning Vi har utfört vå1t uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bedömning Enligt vår bedömning är Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst årsredovisning för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2016 i allt väsentligt upprättad enligt kommunal redovisningslag. PwCs bedömning är begränsad till din finansiella revisionen av årsredovisningen. Göteborg :'r,. ). f Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ~~ - y'/ r /; J"';' /l l / / 6unilla Lönnbratt Auktoriserad revisor ' /.-.7.;

8 ... Tolkförmedling Väst PROTOKOLLSUTDRAG DIREKTIONEN Dnr 17/ Arsredovisning 2016 Beslut Direktionen godkänner Arsredovisning 2016 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning Direktionen ska varje år upprätta bokslut/ årsredovisning per den 31 december. Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. Under 2016 har förbundet utfört ca uppdrag. Tillsättning av inkomna beställningar uppgick till 97,6%. Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 2015 indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr. De största differenserna mellan budget och utfall härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med den arbetsmiljöutredning som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Beslutsunderlag Arsredovisning 2016 Internkontrollrapport Paragrafen skickas till Förbundsmedlemmarna Revisorerna

9 Tolkförmedling Väst ARSREDOVISNING Dnr 17/ Direktionsmöte Arsredovisning 2016 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer , avger årsredovisning för 2016

10 Innehåll Förvaltningsberättelse..., Inledning Omvärldsanalys Vision Övergripande verksamhetsmål Måluppfyllelse Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse S Måluppfyllelse S Verksamhet Tolkar och översättare I<.under Organisation Direktionen Personal Tillsvidare- och visstidsanställda O Sysselsättningsgrad O sjukfrånvaro o Pensionsavsättningar Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Upphandlingar Arbetsmiljöproblematik Ordförandes bortgång Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Förbundets investeringsverksamhet Upplysningar om hur förbundet definierats/ avgränsats, vilka juridiska personer den består av Ekonomi Likviditetsprognos Mål för god ekonomisk hushållning Utvärdering av ekonomisk ställning U t fall i förhållande till budget Bakgrund till budget Utfall Balanskrav utifrån årsresultat Resultaträkning Resultaträkning Balanskravsavstämning S Balansräkning I<.assaflödesanalys o ter Redovisningsprinciper Noter (20)

11 Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk-och översättningstjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. 3 (20)

12 Omvärldsanalys På grund av konflikter och förtryck runt om i världen tvingas människor på flykt. I slutet av 2015 hade 65,3 miljoner människor av olika anledningar lämnat sina hem. Av dessa är 21,3 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1 I migrationsverkets senaste prognos för 2016 sänks antalet asylsökande till människor, jämfört med tidigare prognos om För 2017 sänks prognosen ytterligare jämfört med tidigare prognos för Behovet av förbundets tjänster bedöms ändå vara fortsatt stort. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka. Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadseffektiv Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin service till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad fortbildning och handledning i förbundets regi. Förbundet har under året haft en godtagbar tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. 1 UNHCR 2016 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos juli (20)

13 Förbundet har en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder, uppdragstagare och internt inom förmedlingen. Såväl negativa avvikelser som positiva bokförs. I slutet på 2016 påbörjades ett projekt med att förbättra rutinen för att kvalitetssäkra att förbundet arbetar mer proaktivt med de avvikelser som inkommer. Som ett led i arbetet med att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkar och översättare har en översyn av såväl arvodesmodell som arvodesnivåer påbörjats under senare delen av Målet är att den nya arvodesmodellen ska tas i drift under Verksamhetsmål 2016 och måluppfyllelse För 2016 har direktionen fastslagit följande mål: Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år Måluppfyllelse Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Under 2016 tillsatte förbundet 99,9% av medlemskundernas beställningar. Detta är en ökning jämfört med 98,1% Målet är därmed uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2016 är 11,04 %. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kornpetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Förbundet tillsatte 5,5% av andelen sjukvårdsuppdrag med auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvård. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 30%. Andelen plats och distanstolkning som utförts under 2016 av tolkar på nivå 1C har varit 35,9%. Målet är därmed uppfyllt. 5 (20)

14 Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1% på bokade uppdrag. Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har under 2016 minskat från 1,2% till 1%, målet är därmed uppfyllt. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50% av alla beställningar. Under 2016 har 37% av beställningarna inkommit via webben. Eftersom nytt verksamhetssystem inte upphandlats och implementerats som planerat under 2016 så har heller inte webbmiljön utvecklats enligt plan. Därmed har målet inte kunnat uppfyllas. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka Under 2016 genomfördes 32 kundbesök vilket är en minskning med fyra besök jämfört med Långtidssjukskrivningar och vakanta befattningar har påverkat möjligheten till ökat antal kundbesök Målet är därmed inte uppfyllt. Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Under 2014 registrerades 84 nya tolkaspiranter i förbundet. 32 av dessa har genomgått hela grundutbildningen och därmed uppnått nivå 1 C inom två år. Målet är därmed inte uppfyllt. Verksamhet Under 2016 har Tolkförmedling Väst utfört ca språktolkuppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för drygt 50% av uppdragen. Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja och sorani följer därefter. De tio största språken utgör drygt 85 % av samtliga tolkuppdrag. Polska 1,8%. Turkiska 1,6% Albanska 2,1% Sorani 2,8% Tigrinja 3,0% Tolkförmedling Väst har genom att bedrivaspråktolk-och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning och översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. 6 (20)

15 För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft godtagbar tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under året har förbundet utfört ca uppdrag Gmf ), vilket innebär 97,6% Gmf 97,3% 2015) tillsättning av inkomna beställningar. Under hösten gjordes en avstämning med förbundets kunder avseende tolkleverans. Resultatet visade på att flera av medlemmarna vänder sig till andra leverantörer av språktolktjänster. Förbundet har påbörjat ett arbete för att identifiera orsakerna till detta. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 98 språk. Tolkar och översättare Den 31 december 2016 hade förbundet 969 aktiva tolkar och 138 aktiva översättare registrerade som uppdragstagare (38 uppdragstagare arbetar som både tolk och översättare). 261 av de aktiva tolkarna och översättarna är auktoriserade och 52 har även speciell kompetens inom sjukvärdstolkning. Ca 17% av samtliga uppdragstagare är registrerade för F-skatt. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk för tolkar och i ca 30 språk för översättare att jämföra med de ca 200 språk som talas i Sverige. 3 Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad varför stor del av tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Inför 2016 har urvalsprocessen för rekryteringstest förändrats vilket innebär att endast 251 personer genomförde testet jämfört med 475 föregående år. Antalet som erhöll godkänt resultat är dock avsevärt högre, 52% mot 33% året innan. Förbundet erbjuder grundutbildning till sina tolkaspiranter. Under 2016 har 56 personer genomgått hela grundutbildningen med ämneskurserna; sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning och språkhandledning. Under 2016 har 195 (224) personer genomgått olika ämneskurser inom förbundet. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2016 har 35 (76) personer genomgått denna utbildning och totalt har förbundet utbildat 282 personer. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Under hösten har förbundets verksamhetschefer bjudit in till informationsmöten för tolkar på samtliga kontor i syfte att ge information, samt föra dialog med uppdragstagarna. Förbundschefen har varit närvarande vid informationsmötena på samtliga kontor. I slutet av året bjöd samtliga kontor även in förbundets uppdragstagare till gemensam julfika. Såväl informationsträffarna som julfika har varit uppskattade kommunikationstillfållen för såväl förbundet som uppdragstagarna. Genom förbundets utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i fem nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå (20)

16 Kunder Den 31 december 2016 hade förbundet registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till c a kunder. 99,9% av förmedlade uppdrag köps av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen, som står för ca 66 % av de bokade uppdragen. Organisation f ORBUNDSCtlEF Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft fem möten under Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Vakant (S), ordförande Rustan Hälleby (Tvi), ersättare Alingsås kommun Leif Hansson (S), ledamot Daniel Filipsson (Tvi), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (Tvi), ledamot Nielas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (Tvi), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (Tvi), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (Tvi), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (Tvi), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (Tvi), ledamot Bodil Hedin (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot UlfUtgård (Tvi), ersättare 8 (20)

17 Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Mäller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (KD), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Varakommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun BirgittaJohansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Ake Simonsson (S), ersättare Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundschef. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli och översättningsförmedling vilket leds av förbundschef. I Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokalkontor vilka leds av verksamhetschefer. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. I mars månad slutade verksamhetschefen för Mariestadskontoret sin tjänst och fram till årets slut har verksamhetschefen för Fyrbodal varit tillförordnad chef i Mariestad utöver sitt ordinarie chefsuppdrag. Under maj månad blev verksamhetschefen för Göteborgskontoret långtidssjukskriven och ersattes av verksamhetschefen för Boråskontoret En tillförordnad chef tillsattes i Borås och även denna blev inom kort sjukskriven. Den tidigare ordinarie verksamhetschefen för Boråskontoret blev permanent verksamhetschef för Göteborgskontoret i slutet av sommaren och var utöver detta uppdrag även tillförordnad chef för Boråskontoret året ut. Såväl den tidigare verksamhetschefen som arbetsledaren för Göteborgskontoret lämnade sina anställningar på egen begäran efter överenskommelse med arbetsgivaren om avgångsvederlag. En 9 (20)

18 förlikning träffades i slutet av året med en tidigare medarbetare med anledning av en pågående tvist mellan denne och arbetsgivare. I september inleddes rekrytering av två nya verksamhetschefer, en till Boråskontoret och en till Mariestadskontoret, vilka kommer att tillträda sina tjänster i januari Översättningsverksamheten, vilken organisatoriskt varit placerad under Göteborgskontorets ansvar har flyttats till kansliets ansvar. Visstidsanställd personal har avslutats och befintlig personal inom förbundet med särskild kompetens inom området har fått nya uppdrag inom översättningsverksamheten. Den geografiskt utspridda utbildning- och rekryteringsverksamheten har setts över. Rollerna har renodlats, arbetet har samordnats och placeringen av medarbetarna har centraliserats till Göteborg. En av fyra utbildningssamordnare har gått över till förbundets översättningsverksamhet och en ny utbildningssamordnare har externrekryterats. Arbetet och bemanningen i receptionen i Göteborg har setts över och det tidigare delade ansvaret, mellan kansli och Göteborgskontoret har flyttats över till Göteborgskontorets ansvar. Receptionen har även byggts om för att ge ett mer öppet och välkomnande mottagande av besökare och uppdragstagare. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har under hösten delats in i tre språkteam och arbetet samordnas av tre tolkförmedlare med särskilt samordningsuppdrag. Förmedlingsarbetet på Göteborgskontoret har även setts över och samtliga medarbetare arbetar sedan december med hela förmedlingsprocessen på samma sätt som övriga kontor gjort sedan tidigare. Även lokalerna har omdisponerats för bättre att bättre möta verksamhetens behov. Tillsvidare- och visstidsanställda Under hösten har en översyn gjorts av förbundets bemanning och anställningsformer, vilket resulterat i att flera visstidsanställda medarbetare erbjudits tillsvidare anställningar och vakanta tjänster tillsats genom extern rekrytering. Den 31 december 2016 hade förbundet 52 tillsvidareanställda och 10 visstidsanställda. 73% av de tillsvidare- och visstidsanställda är kvinnor och 27% är män. Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda har ökat med två personer jämfört med samma tid Förbundet har även ett antal tirnavlönade medarbetare, vilka anlitas för tolkförmedlingsarbete i perioder av ökad belastning. Dessa motsvarade för perioden 8,3 antal årsarbetare. Förbundet har två studielediga och två föräldralediga medarbetare per den 31 december Av de tillsvidareanställda är 39 kvinnor och 13 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och tre män. Den största personalgruppen är förmedlare. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 96,2%. 84,6% av kvinnorna respektive 92,3% av männen arbetar heltid inom förbundet. sjukfrånvaro Förbundet har under 2016 haft en hög sjukfrånvaro med ett snittvärde om 11,2 %. sjukfrånvaron nådde sin topp med 14,6% under mitten av hösten, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2015, då snittvärdet var 6,3%. Ökningen tros främst bero på den arbetsmiljöproblematik som funnits i förbundet sedan hösten Korttidsfrånvaron på Göteborgskontoret och kansliet har 10 (20)

19 dominerat sjukfrånvaron. Omfattande resurser har i dessa verksamheter därmed satts in för utredning och bearbetning av den problematik som präglat verksamheten. Under årets sista månader noterades en nedgång av sjukfrånvaron i förbunde t. 45,00 40,00 Total frånvaro(%) ' 35,00 30,00 ~ 25,00 u o Q_ 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Kansli.~mJ Göteborg Mariestad - Borås - Trollhättan Uddevalla - -TOTAL TFV Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier till KAP-KL och AKAP-KL till pensionsförvaltaren KP A. Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda Händelser av väsentlig betydelse Ny förbundschef Asa Andersson tillträdde som ny förbundschef den 1 september. Den tidigare förbundschefen avslutade sin anställning i juni. Upphandlingar Förbundets andra upphandling av nytt verksamhetssystem överklagades och förvaltningsrätten tilldömde 2016 förbundet att göra om upphandlingen. En tredje upphandling av nytt verksamhetssystem påbörjades under hösten. Förbundet har under året haft pågående tvister med två olika leverantörer från de två tidigare upphandlingarna av verksamhetssystem. Under senare delen av hösten har förbundet nått förlikning med berörda parter. Arbetsmiljöproblematik Förbundet har under en längre tid påverkats av arbetsmiljöproblematik, vilken under början av året uppmärksammades av arbetstagarorganisationen. En arbetsmiljöiltredning har gjorts av Avonova, samt Hälsan och arbetslivet. Under hösten har berörd personal tillsammans med ansvariga chefer under ledning av konsult från Avonova arbetat med den arbetsmiljöproblematik som funnits. En förbundsgemensam dag för all personal genomfördes även i slutet av året i syfte att förbättra arbetsmiljön, även denna dag leddes av konsult från Avonova. 11 (20)

20 Ordförandes bortgång Mats Karlsson, Förbundets ordförande avled under hösten efter en tids sjukdom. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Antalet uppdrag har ökat med ca under 2016 jämfört med samma period Migrationsverket har skrivit ner sina prognoser för 2017 och efterfrågan på framtida uppdrag är svårbedömt, men förväntas ändå ligga på en fortsatt relativt hög nivå. Antalet uppdrag har återkommande säsongsvariationer. Generellt minskar antalet beställningar i samband med storhelger och skollov. Minskningen ligger på ca 10-20% jämfört med intilliggande veckor. Vid planering och bemanning av verksamheten beaktas såväl säsongsvariationen som den övergripande prognosen av efterfrågan på förbundets tjänster. Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga kommer fortgå för att möta de i dagsläget förväntade behoven av språktolk- och översättningstjänster. Förbundet har en utmaning i att attrahera och rekrytera ny uppdragstagare till yrket och förbundet. Under 2017 kommer ett nytt verksamhetssystem att införas, vilket kommer att involvera flera olika medarbetare och chefer inom hela förbundet. Det nya verksamhetssystemet kommer med stor sannolikhet att såväl minska administrationen som förenkla och förändra rådande arbetsprocesser och roller inom förbundet. En projektgrupp inom förbundet har påbörjat ett arbete med att förbättra rutiner för kvalitetsarbetet. Detta i syfte att arbeta mer förbyggande med avvikelser och därmed kvalitetssäkra leverans till kund. Fokus kommer även att läggas på hur distanstolkning kan utvecklas. En projektgrupp arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen kring frågan om tolkning via Skype. Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 12 (20)

21 Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av språktolk- och översättningstjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till uppdragstagare. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Direktionen fastställer varje år verksamhetsplan och budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Likviditetsprognos Förbundet har en checkkredit på 10 mkr och under 2016 har den endast nyttjats vid enstaka tillnille under våren. Arets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten, med undantag för ett fåtal dagar, inte behövts användas under året. Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkrediten ska upphöra. Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat, dock har checkkrediten nyttjats under ett tillfälle våren Anledningen är lägre antal fakturerade uppdrag i februari samt ett antal dagar senarelagd fakturering i januari. Detta är en normal säsongsvariation. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Under de tidigare verksamhetsåren har förbundet gjort ett kraftigt överskott och tillsammans med medlemsandelarna har detta genererat ett stabilt eget kapital vilket gör att den ekonomiska ställningen är god. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är de likvida medel som förbundet byggt upp. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 25 mkr innan eventuell återbetalning av överskjutande belopp till medlemmarna blir aktuell, samt att de årligen ska fatta beslut om återbetalning av eget kapital. Checkkrediten kommer därför att finnas kvar. Inga investeringar har skett sedan driftstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inget behov av lån uppstått. Det överskott som genererats under de två senaste verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. 13 (20)

22 Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2016 budgeterades ett nollresultat Utfall Det kraftigt ökande antalet beställningar under hösten 201S indikerade att även 2016 skulle ha ett högre antal beställningar än budgeterat. Utfallet blev ca SO 000 fler uppdrag och resultatet blev 2,3 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. De största differenserna mellan budget och utfall återfinns på raderna för förmedlingsintäkter och arvoden till uppdragstagare och härrör till det ökade antalet beställningar som inkom under året. Utfall för personalkostnad ligger 2,9 mkr över budgeterat belopp och beror främst på kostnader för timanställda, personalens pensionsförsäkringsavgifter och sjuklön. Kostnader för köpta tjänster överskrider budgeten med drygt 400 tkr där den största kostnaden är konsulttjänster i samband med arbetsmiljöutredningen som pågått under året och upphandlingsstöd av extern partner i samband med ny upphandling av verksamhetssystem Övriga kostnader under året ligger i nivå med budget. Balanskrav utifrån årsresultat 2016 fanns inget balanskrav att återställa. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader S -190 S Resultat före avskrivningar s Sll Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 s Redovisat resultat (20)

23 Balanskravsavstämning Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen minus samtliga realisationsvinster/ förluster o o o plus sänkning av diskonteringsränta o o o plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse o o o med god ekonomisk hushållning plus orealiserade förluster i värdepapper o o o minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper o o o Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat att reglera o o o Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader Personalkostnader egen personal A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) N ettainvesteringar o o o Likvida medel 31 /12 respektive år Resultat Arets resultat s Ingående Eget kapital Nyckeltal Kassalikviditet 171% 165% 153% soliditet 42% 40% 36% 15 (20)

24 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggnings tillgångar Materiella anläggnings tillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital, medlemskommuner Arets/periodens resultat Summa eget kapital s Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Ansvarsförbindelser o o o o 16 (20)

25 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Not Arets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten fore.fiirändring av riirelsekapital Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar o o Kassaflöde från investeringsverksamheten o o Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 11 o o Andelskapital 12 o 448 Kassaflöde från finansieringsverksamheten o 448 Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (20)

26 Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. Noter Belopp i tkr Noter Verksamhetens intäkter Förmedlings tjänster Övriga in täkter Summa Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion Sociala avgifter personal inkl direktion Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT /telefoni/ post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa (20)

27 5 Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Arets investering Arets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Bank Summa Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Arets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder Leveran törs skulder Moms Personalens skatter och avgifter skulder till anställda Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december (20)

28 Andelskapital 11 Arets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Under 2015 har 22 nya medlemskommuner tillkommit Summa o 448 o 448 TolkfOrmedling Väst, Göteborg Aslan Akbas Ordförande Björn Thodenius Vice ordförande 20 (20)

29 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00109 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfort en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Granskningens syfte har varit att bedöma om barn och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensförsörjning för att minska omsättning av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningsrapporten lämnar revisorerna ett antal rekommendationer. I barn och utbildnings tjänsteskrivelse redovisas vilka åtgärder som förvaltningen ämnar vidta med anledning av revisorernas rekommendationer. Barn och utbildningsnämnden beslutade den 20 april att översända förvaltningens tjänsteskrivelse till revisorerna som svar på granskningsrapporten. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport. Revisorernas följebrev till granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna barn och utbildningsnämndens svar till revisorerna.

30 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00109 ~C--- Peter Larsson Kommundirektör $:) fl MM. (, d'qq_ij V l { nica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Barn och utbildningsnämnden Kommunens revisorer

31 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00812 EV- Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensfårsärjning får att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas ett antal rekommendationer. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten ska översändas senast 15 maj Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Följebrev - Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Erdin Pirqe (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunrevisorerna Kommunfullmäktige Utredare BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

32 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning l (5) D nr BUN 2016/00812 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon anna.hurtig@uddevalla.se EY - Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan Sammanfattning På uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat planering, uppf61jning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns behov av strategisk kompetensförsörjning for att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas ett antal rekommendationer. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten ska översändas senast 15 maj Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Revisionsrapport Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan FöUebrev- Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendebeskrivning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfort en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barnoch utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och effektivt

33 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(5) Dnr BUN 2016/00812 systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen lämnas följande rekommendationer till Barn och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhets berättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd for hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. Svar på vilka åtgärder som Barn och utbildningsnämnden ämnar vidta med anledning av dessa rekommendationer redovisas nedan. Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser: I respektive verksamhetsområdes årshjul ska dialogmöten mellan verksamhetschef och rektorer/färskolechefer läggas in. Dialogen ska återkommande äga rum i oktober månad, efter att rektorer och färskolechefer är klara med sina verksamhetsberättelser. Dialogen blir ett viktigt underlag inför verksamhetschefernas verksamhetsberättelse och framtagande av förslag till mål och handlingsplaner for verksamheten kommande läsår. Förvaltningschefen ska på motsvarande sätt fåra dialog med verksamhetscheferna kring förvaltningens samlade verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete: Ett arbete har påbörjats för att höja kompetensen att analysera de resultat vi ser och att beskriva inriktningen på och ansvaret för analysen på olika ansvarsnivåer i förvaltningen. Bakgrunden är att trots förbättringarna i verksamhetsrapporteringen kvarstår brister i resultatanalysen, vilket påverkar de åtgärder vi vidtar och resulterar i

34 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(5) Dnr BUN 2016/00812 att resultaten inte förbättras nämnvärt. Det finns goda exempel men helhetsbilden visar brister. Ett inledande möte inom ramen får detta arbete har hållits med syfte att förvaltningsledningen ska bli överens om de viktigaste effektmålen för verksamheten och vilka mätetal som bäst kopplar till målen och därmed ger rätt bild av mål uppfyllelsen. Som en del i detta arbete kommer kommunens skolutvecklare och utredare att delta i ett projekt av SKL i att praktiskt arbeta med analys med fokus skola med start 6 april. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess: Nämndens övergripande planeringsprocess följer kalenderåret och planeringsprocessen får skolans systematiska kvalitetsarbete följer läsåret. Detta faktum påverkar möjligheterna att synkronisera planeringsprocessen. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete: En övergripande kompetensförsörjningsstrategi finns framtagen centralt för Uddevalla kommun som arbetsgivare. Fem områden har identifierats som viktiga får att säkerställa en god kompetensfårsörjning. Det fårsta området är attrahera. Inom detta område ska Barn och utbildningsförvaltningen utse personer spritt över förvaltningens yrkesgrupper. Dessa kommer att arbeta med att sprida ett enhetligt framtaget rekryteringsmaterial internt såväl som externt. Studenter ska kontinuerligt bjudas in får examensarbeten och uppsatser, samt studiebesök. För att bidra till ett ökat intresse får studenter att förlägga sin VFU hos oss och vilja arbeta i Uddevalla kommun har ett samarbete med Högskolan Väst inletts. Förvaltningscheferna i Fyrbodal arbetar gemensamt gentemot högskolor får att i möjligaste mån utlokalisera utbildningar till vårt område. Ä ven regeringen är kontaktad med önskemål om flexiblare möjligheter får kommuner och högskolor att samverka kring lärarutbildningar. Vi har identifierat behovet av att synas i forum där framtida medarbetare rör sig. Barn och utbildnings förvaltningen ska representeras i ökad utsträckning på diverse jobb- och yrkesmässor. Det andra området är rekrytera. Avtal har upprättats med fackliga representanter som möjliggör att barn och utbildningsfårvaltningen kan anställa studentmedarbetare via såväl Högskolan Väst som andra högskolor/universitet.

35 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(5) Dnr BUN 2016/00812 Det tredje området är utveckla. En central introduktion för chefer är under utveckling. Fokus ligger här på vad ledarskapet får Uddevalla kommun innebär, vad vår värdegrund står för. I introduktionen ingår även ett obligatoriskt utbildningspaket med syfte att stärka ledaren i sin roll tidigt i sin anställning. Ett sammanhängande program av nätverksträffar där chefer träffas över förvaltningsgränserna för erfarenhetsutbyte är initierat. Barn och utbildningsförvaltningen har utsett 20 medarbetare ur lärarkåren som just nu deltar i ett utvecklingsprogram som syftar till att leda till en framtida skolledarroll En ledarskapsutbildning för alla chefer är under utveckling med prognos start Dessutom ska en ledarskaps- och medarbetarpolicy tas fram. Ett verktyg och struktur för att arbeta med successionsplaneringen övergripande, på samtliga chefsnivåer är under framtagande. Det fjärde området är behålla. Kartläggning av bristyrken sker i syfte att utreda vad dessa finner attraktivt med Uddevalla kommun som arbetsgivare, vad som är mindre attraktivt, och hur vi kan öka attraktiviten för dessa yrkesgrupper. Verktyg för kompetensinventering/planering är framtaget, i syfte att skapa överblick får nuvarande och kommande behov. En plan är framtagen får att fortbilda personal inom BUN och Socialtjänsten för att uppnå rätt kompetens. Barnskötare är ett exempel på en identifierad målgrupp vad gäller Barn och utbildningsförvaltningen. Ett attraktivt erbjudande till medarbetare som har nått pensionsåldern för att ha kvar dem längre i tjänst är under utveckling. Politiken har avsatt l O miljoner kronor som under 2017 ska användas till att öka hälsan hos medarbetarna, öka delaktigheten och bidra till ett hållbart arbetsliv. En mängd delprojekt ligger under detta större projekt varav ett antal är direkt riktade mot barn och utbildningsförvaltningens verksamheter. I löneöversynsarbetet inom uddevall kommun har under 2017 extra pengar riktats till skolledargruppen samt lärargruppen. Även under 2016 var lärargruppen prioriterad. Det femte och sista området är avsluta. Ett strukturerat insamlande sker av varje avslutande medarbetares uppfattning av Uddevalla kommun i form av en avslutningsenkät som fylls i. Fokus ligger där på attraktiviteten hos oss som arbetsgivare. Mall för avslutningssamtal tas även fram i de fall där det är önskvärt att använda detta istället (t.ex. chefsbefattning). Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna:

36 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning (5) Dnr BUN 2016/00812 Inför varje uppföljning som görs tertialvis ska det vara obligatoriskt för varje rektor att delta på ett arbetsmöte för dokumentation. Hans-Lennart Schylberg Skolchef AnnaHurtig Utredare Expediera till

37 Q01'fj /()Ci Kommunens revisorer Till: Kommunfullmäktige Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn- och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och ettektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annal planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns det behov av strategisk kompetensförsö1jning för att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna 11 ån förvaltningen får återkoppling på sma verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbctc. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsö1jningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer ~-~ -~ cie_lj~st~i11111~l <:IJ~Ijgg clglgummt\l!isln s2ml1:ij.mgi'!layri1'-tli.ni.qrn<l.. Granskningsrapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Uddevalla den 15 februari 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

38 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2017 Uddevalla kommun Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan

39 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Organisation, mål och riktlinjer Organisation Nämndens mål Riktlinjer Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Inledning Planering Genomförande Uppföljning Analys Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Verksamhetsnivå Förvaltningsnivå Uppföljning och återrapportering till nämnden Intern kontroll Vår bedömning Stickprov Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Resultat av stickprovet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund... 33

40 Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Stickprov Bilaga 5: Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet... 40

41 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). För att styra det systematiska kvalitetsarbetet har nämnden tagit fram kommunala mål, prioriterade läroplansmål och riktlinjer. I granskningen görs bedömningen att det finns en tydlig målstyrning och att det finns dokumenterade riktlinjer. Enheterna kan dock bli bättre på att efterleva riktlinjerna. Av granskningen framkommer att varje skolenhet bedriver sitt eget systematiska kvalitetsarbete och organiserar det på eget vis inom ramen för riktlinjerna. Samtliga enheter följer dock fyra gemensamma faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Samtliga faser ska dokumenteras. Ett stickprov visar att det finns brister i vissa enheters dokumentation. Enligt bedömningen i granskningen finns det brister vad gäller uppföljning och analysarbetet. De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund 3

42 för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande. Förvaltningen tar fram en egen verksamhetsberättelse som utgår från verksamhetens och enheternas. Granskningen visar att det finns behov av tydligare återkoppling på verksamhetsberättelserna från förvaltnings- och verksamhetsnivån till enheterna. Vidare framkommer vid granskningen att enheternas planeringsprocess inte fullt ut följer nämndens övergripande planeringsprocess vilket kan innebära att enheterna påbörjat arbete med vissa mål som de sedan får revidera. Granskningen visar att den största utmaningen för ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete är den omsättning av lärare och skolledare som förekommer inom utbildningsväsendet. Det framkommer vid intervjuer att det äventyrar kontinuiteten av det systematiska kvalitetsarbetet men även kunskapen om skolans eget arbete. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 4

43 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av skolans systematiska kvalitetsarbete. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? I granskningen besvaras även följande underliggande frågeområden: Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? 5

44 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till följande skolformer i enlighet med förfrågningsunderlaget; förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasium, fritidshem samt vuxenutbildning. Granskningen avser endast de enheter där barn- och utbildningsnämnden är huvudman Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, gruppintervjuer och stickprov. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Tillvägagångssätt för stickprovet beskrivs i bilaga 4. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6

45 2. Organisation, mål och riktlinjer Nedan redogör vi för barn- och utbildningsnämndens organisation, ledning och målstyrning Organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar bland annat för förskola, grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolekontor Grundskolekontor Gymnasiekontor Vuxenutbildning Verksamhetschef Förskolechefer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta ansvar avser hela kedjan från förvaltningsövergripande nivå till enhetsnivå. Förvaltningschefen är den övergripande ansvarige tjänstemannen. Inom förvaltningen finns utredare som stöd för förvaltningsledningen. Utredaren utgör en övergripande samordnande funktion vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat innebär det att utgöra operativt stöd i och kring ledningssystemet Stratsys. Stratsys används som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. 7

46 Utredaren arbetar halvtid som skolutvecklare för grundskolan. I det uppdraget stöttar hon grundskolan i systematiska kvalitetsarbetet 1. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). På verksamhetsnivån finns skolutvecklare samt andra funktioner som stöttar enheterna i det systematiska kvalitetsarbetet. I avsnitt 3 beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet utifrån dessa nivåer Nämndens mål Kommunfullmäktige har i budget fastställt tre övergripande mål som är gemensamma för samtliga nämnder. Vidare har kommunfullmäktige antagit ett antal prioriterade områden under respektive övergripande mål, se tabell för de övergripande målen och exempel på ett prioriterat område: Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Exempel på prioriterat område EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog Utöver det antar barn- och utbildningsnämnden egna, verksamhetsspecifika mål. Dessa mål kan vara nedbrutna utifrån fullmäktiges mål men även vara fristående från dem. 1 Stöd för övriga skolformer framgår av avsnitt 3.1 nedan. 8

47 Nämnden tillämpar två typer av målstyrning med mål som når verksamheten på olika sätt samt följs upp på olika sätt; mål genom ett styrkort och mål genom nämndens verksamhetsplan. Styrkortet syftar till att uppnå fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden. I styrkortet har nämnden fastställt ett antal strategier inom respektive mål och område. Dessa strategier har omformulerats av nämnden i uppdrag som följs upp genom ett eller flera mått. Prioriterade områden En jämlik skola för alla Strategier Genus- och jämställdhet genomsyrar all verksamhet Uppdrag Flickors upplevda strees ska minska Pojkars lust till lärande ska öka Mått Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Figur 1 Barn- och utbildningsnämndens målstyrning Nämnden har valt att de kommunala mål som framgår av styrkortet inte ska färdas längre ned i organisationen än till verksamhetsnivån (verksamhetschefen). 2 Detta innebär att verksamhetscheferna ansvarar för att rapportera, följa upp och analysera de kommunala målen. Dessa infogas inte i kvalitetsledningssystemet på enhetsnivå. Målen som nämnden antagit i verksamhetsplanen utgår inte från kommunfullmäktiges mål, utan från de mål som finns angivna i nationell lagstiftning, de nationella läroplanerna. Respektive verksamhet föreslår, i verksamhetsberättelsen, vilka läroplansmål som bör prioriteras. Nämnden fastställer därefter i verksamhetsplanen ett antal läroplansmål för respektive skolform som ska prioriteras av verksamheten. Av intervju framgår att nämnden valt detta arbetssätt för att säkerställa att systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att uppfylla de nationella målen enligt Skollagens intentioner. I verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden framgår att nämnden fastställt tre prioriterade läroplansmål för respektive skolform. 2 Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.1 nedan. 9

48 Verksamhetscheferna ansvarar för att ta fram en handlingsplan för varje prioriterat läroplansmål. Utifrån detta utarbetar enheterna aktiviteter som syftar till att uppfylla målen. Av intervju med nämndens presidium framgår att de prioriterade läroplansmålen avser vara långsiktiga mål och förändras inte per årsbasis. Detta upplever både verksamhetschefer och rektorer vara en avsevärd förbättring från tidigare år. Tidigare kunde flera mål förändras från det ena året till det andra. Detta påverkade, enligt de intervjuade, kontinuiteten i arbetet med målet men också den långsiktiga planeringen Riktlinjer För att styra det systematiska kvalitetsarbetet och tydliggöra processen har nämnden fastställt riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet. Riktlinjerna utgår från Skolverkets allmänna råd avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 3 De allmänna råden beskriver arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet som en cyklisk process innehållande fyra faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. En förutsättning för detta är att arbetet dokumenteras. Genomföra Följa upp - var är vi? Planera - hur gör vi? Analysera - vart ska vi? Figur 2 Det systematiska kvalitetsarbetets fyra faser. 3 Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Allmänna råd,

49 I nämndens riktlinjer fastställs inledningsvis hur kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 Detta gör förskolechefer, rektorer samt huvudmannen i Stratsys. Vidare framgår hur planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske på enhetsnivå respektive på huvudmannanivå. Verksamhetsberättelsen är det dokument som är mest centralt för enheternas och huvudmannens planering och uppföljning. Enheternas verksamhetsberättelser ska vara klara den 30 september. De ligger, tillsammans med november månads uppföljning av aktiviteterna, till grund för verksamhetschefernas verksamhetsberättelser. De ska i sin tur vara klara senast den 30 december. Verksamhetsberättelserna förs sedan vidare till barn- och utbildningsnämnden. Nämnden fattar därefter beslut om en övergripande verksamhetsberättelse. Med den som underlag skapas verksamhetsplanen vari fullmäktiges och nämndens mål och prioriterade läroplansmål inför nästa läsår framgår. Detta sker i februari månad. Enheternas verksamhetsberättelser - senast den 30 sep Verksamhetschefernas verksamhetsberättelser - senast den 30 dec Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse - Beslut i februari Figur 3 Tidplan för utarbetandet av verksamhetsberättelserna Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Vidare framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 För fullständig beskrivning av riktlinjerna, se bilaga 5. 11

50 Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Vidare framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Granskningen visar att nämnden har tagit flera steg i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på senare år. Det finns enligt vår bedömning en tydlig målstyrning som är förankrad både i det kommunala uppdraget (genom kommunala nämndmål) och det statliga (genom prioriterade läroplansmål). Vi bedömer således att det systematiska kvalitetsarbetet är inriktat på att uppfylla de mål som framgår av Skollagen och nationella mål. Det finns dokumenterade riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Riktlinjerna beskriver ansvaret hos både huvudmannen och förskole- och skolenheterna. Vi bedömer att riktlinjerna är tillräckliga då de utgår från de allmänna rådens fyra faser och avser samtliga nivåer i organisationen. 12

51 3. Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå samt vad som framkommit under intervju med förskolechefer och rektorer Inledning Varje skolenhet bedriver sitt eget kvalitetsarbete och organiserar det på sitt eget vis inom ramen för nämndens riktlinjer. Förskolechefen eller rektorn på varje enhet är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet. Inom samtliga skolformer finns det funktioner som utgör ett aktivt stöd i arbetet. 5 Granskningen visar att rektorerna inom respektive skolform ofta tar hjälp av varandra vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefer eller rektorer träffas i gemensamma forum där de kan diskutera olika frågor kopplade till utvecklingsarbetet. Förutom dessa mötesformer utbyter också förskolecheferna eller rektorerna erfarenheter och kunskaper emellan varandra genom samtal. Av intervjuerna framkommer att det finns ett kollegialt utbyte och en öppenhet för att sprida goda exempel. Det kollegiala lärandet mellan förskolechefer eller rektorer upplevs vara viktigt. Flera enheter tar hjälp av sina verksamhetschefer när de behöver förtydliga vissa delar av arbetet. De intervjuade anser att det finns ett etablerat stöd i frågor rörande det systematiska kvalitetsarbetet. I vilken utsträckning enheterna tar del utav det stödet varierar utifrån det egna behovet. Barn och elevers deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet utövas främst i barn- och elevråden. De flesta enheter inom samtliga skolformer har barn- och elevråd. I enheternas kvalitetsledningssystem finns också tydliga mål och aktiviteter vad avser barn och elevers inflytande. De skolenheter som inte har barn- och elevråd säger sig istället genomföra enkäter, elevintervjuer eller praktiska projekt utifrån önskemål från barn och elever. 5 T.ex. skolutvecklare, kvalitetschef, kanslichef osv. 13

52 Granskningen har visat att vårdnadshavares delaktighet främst sker inom ramen för exempelvis föräldraråd Planering Planeringsfasen påbörjas genom fastställandet av mål och aktiviteter. Fastställandet av mål sker främst vid arbetet med verksamhetsberättelsen. Den ska vara färdig 30 september. Föregående års verksamhetsberättelse och de analyser samt slutsatser som framkommit ska ligga till grund för fortsatt planering. Av intervjuer framkommer att de flesta förskolechefer och rektorer anser att deras planering tar fasta på tidigare utfall. Utöver det som fastställts i de gemensamma riktlinjerna avseende mål och tidplan skiljer sig enheternas arbete med planering mycket åt. Inom vissa skolformer finns det utvecklingsgrupper, som tillsammans diskuterar fram de kommande målen. Inom andra skolformer är det pedagogerna själva som på individnivå arbetar fram aktiviteter som de vill arbeta med under året. Under gemensamma kompetensdagar kan all skolans personal diskutera och planera kommande mål. Nämnden prioriterar ett antal mål ur de nationella läroplanerna för respektive skolform. Det är obligatoriskt för enheterna att arbeta med de prioriterade läroplansmålen. Förskolechefer och rektorer har möjlighet att, utöver de prioriterade läroplansmålen, sätta egna mål. De intervjuade förskolecheferna och rektorerna upplever att de har ett stort utrymme att formulera sina egna mål så som det bäst passar enheten. Dessa mål är oftast mer specifika för enhetens behov. Till målen kopplar förskolechefer och rektorer ett antal aktiviteter vars insats ska bidra till måluppfyllelsen. Av kommunens ledningssystem framgår att det inte finns någon gräns för hur många aktiveter som kan kopplas till respektive mål. Ett utdrag ur förskolans kvalitetsledningssystem illustrerar hur målen bryts ned från läroplan till aktivitet: 14

53 Läroplan för förskolan - Innehåller bland annat ett antal läroplansmål Kommunens prioriterade läroplansmål - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Enheternas aktiviteter - Beskrivning av aktivitet - Förutsättningar som krävs - Förväntade resultat Figur 4 Kedjan för framtagande av mål och aktiviteter Inom ramen för granskningen framkommer att enheternas läsår inte sammanfaller med nämndens verksamhetsår. Enheterna planerar sin verksamhet när vårterminen (läsåret) är slut. De överlämnar verksamhetsberättelsen vid höstterminens start men utkastet till nämndens verksamhetsberättelse, med prioriterade mål, kommer inte förrän januari månad under nästkommande år. Detta kan innebära att enheterna redan påbörjat vissa mål och aktiviteter som de sedan får revidera, beroende på vilka mål nämnden antar i februari Genomförande Genomförandefasen inleds när enheterna fastställt sina egna mål och aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. Vissa enheter har avsatt en viss procent av pedagogers tjänster till att driva det systematiska kvalitetsarbetet. En förskolechef beskriver till exempel hur en av hennes anställda har tilldelats tid för handledning av övriga medarbetare. Andra enheter har inkluderat samordningen av det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för förstelärarnas uppdrag. Vissa enheter har inte utsett vem som ska samordna eller stötta övriga i det systematiska kvalitetsarbetet. Även sådana enheter har dock, mer 15

54 informellt, samlat ansvaret för till exempel rapportering hos en specifik medarbetare. 6 Genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att utföra det som ingått i planeringen. För skolenheterna innebär detta främst att arbeta med de aktiviteter som de har upprättat för respektive mål. Formerna för att löpande följa upp aktiviteterna ser olika ut hos enheterna. Vissa förskolechefer arbetar med loggböcker där pedagogerna antecknar hur deras aktiviteter bidrar till att uppfylla de nationella målen. De flesta beskriver dock genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet som en integrerad del av vardagen. Eftersom de prioriterade målen är hämtade ur läroplanerna genomför pedagogen i sitt vardagliga arbete ständigt kvalitetsarbetet utifrån planeringen. Det är viktigt att förankra målen hos medarbetarna eftersom det ökar insikten om genomförandets syfte. Flera förskolechefer och rektorer uppger att medarbetarna ständigt behöver uppdateras kring vilka mål de arbetar med Uppföljning Uppföljningsfasen ska pågå kontinuerligt under genomförandefasen men påbörjas senast inför att enheternas verksamhetsberättelser ska upprättas. Enheternas uppföljning och rapportering sker främst i kvalitetsledningssystemet Stratsys. Enheternas uppföljning och analys i systemet ligger till grund för enheternas respektive verksamhetsberättelsen som sedan går vidare till verksamhetschefen. Även i detta avseende arbetar enheterna olika. Somliga rapporterar kontinuerligt genomförda aktiviteter som bidrar till uppfyllelsen av målen medan andra gör det vid givna tidpunkter under månaden. Enligt årshjulet ska uppföljning ske kontinuerligt under året. Det finns en samstämmighet hos samtliga förskolechefer och rektorer om nyttan av att kontinuerligt dokumentera i systemet, om än bara i formen av minnesanteckningar. Det anses förbättra kvalitén i rapporteringen. Det finns former för att samla in underlag från medarbetarna men även detta ser olika ut. En del så kallade arbetslagsledare är ansvariga för att 6 Till exempel en arbetslagsledare. 16

55 sammanställa arbetslagets rapport och föra den vidare till rektorn. I andra fall har medarbetarna själva givits inloggningar till systemet och möjlighet att dokumentera. Majoriteten genomför någon form av elevenkät som ligger till grund för planering och uppföljning. Granskningen visar att flera aktiviteter har genomförts som har inhämtats eller lyssnats in hos barn och elever Analys Enheternas analys dokumenteras i Stratsys och sammanställs i verksamhetsberättelsen. Inom ramen för granskningen uppger nästintill samtliga som deltagit i intervjuer att analysarbetet i kommunen kan förbättras. Flera förskolechefer och rektorer upplever att det är den enskilt största utvecklingsområdet för dem själva men även deras medarbetare. Det framkommer vid intervjuer att analyserna ofta är beskrivningar av vad man har gjort snarare än vad det har lett till och förväntas leda till framöver. Flera rektorer lyfter att enheterna ibland inte kan känna igen sig i den övergripande verksamhetsberättelsen. De slutsatser, analyser och den planering som gjorts på enhetsnivå framgår inte alltid i nämndens verksamhetsberättelse eller i de mål som nämnden slutligen antar Vår bedömning Vår bedömning av enheternas systematiska kvalitetsarbete redovisas i avsnitt 4.5 tillsammans med bedömning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. 17

56 4. Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Huvudmannanivån består av två nivåer; verksamhetsnivån och förvaltningsnivån. I detta avsnitt redogörs också nämndens uppföljning Verksamhetsnivå De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Ansvaret avser de kommunala målen och de prioriterade läroplansmålen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad avser de kommunala målen är det verksamhetschefens uppgift att samla in underlag från enheterna, följa upp arbetet och rapportera. Till stöd finns skolutvecklarna. De prioriterade läroplansmål som nämnden antagit konkretiserar verksamhetscheferna i handlingsplaner. Dessa handlingsplaner ligger sedan till grund för enheternas mål och aktiviteter. Skolutvecklarna utgör stöd i detta arbete. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheterna deltar inte verksamhetscheferna i någon större utsträckning. Verksamhetsnivån deltar indirekt genom det stöd som skolutvecklarna utgör för enheterna. Det är dock främst vid uppföljning och analys som verksamhetsnivån åter blir inkopplad. Verksamheternas uppföljning av enheternas arbete sker främst i ledningssystemet Stratsys. Där kan verksamhetscheferna kontinuerligt hämta rapporter. Skolformerna har också interna årshjul där uppföljning av specifika områden sker vid olika tillfällen för att på så vis bedöma hur det pågående arbetet utvecklar sig. Målarbetet är därtill en del av ledningsgruppernas kontinuerliga möten. Av intervju framgår att de fyra verksamheterna använder olika arbetsformer för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. En del verksamhetschefer genomför 18

57 exempelvis uppföljning inom ramen för medarbetarsamtalet med förskolechefer eller rektorer. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Verksamhetscheferna tillför sina egna slutsatser och analyser samt föreslår prioriterade mål inför nästkommande år. Under intervjuer har det framkommit att kvalitén på dokumentationen och främst analys kraftigt skiftar mellan olika enheter. Det finns enligt de intervjuade ett kompetensutvecklingsbehov i hur analysarbete bedrivs. Detta har också framkommit i en utredning genomförd inom ramen för internkontrollarbetet. Utredningen granskade efterlevnad av riktlinjerna avseende enheternas dokumentation i Stratsys. Resultatet påvisade att dokumentationen skedde i varierad grad och hade dessutom försämrats i vissa delar sedan Enheterna behövde förbättra sitt arbete med att lägga in sin planering i systemet och ange förväntad effekt. Skapandet av aktiviteter till prioriterade läroplansmål och upprättade handlingsplaner hade försämrats. De intervjuade verksamhetscheferna uppger att personalförsörjning utgör den största utmaningen för att bedriva och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Ständig rotation av lärare och skolledare leder enligt uppgift till att det systematiska kvalitetsarbetet inte alltid bedrivs kontinuerligt. Om en förskolechef eller rektor slutar kan arbetet avstanna eller försenas, påtalar flera av de intervjuade Förvaltningsnivå Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande, exempelvis genom förvaltningsövergripande utredningar och chefsstöd till verksamhetscheferna. På förvaltningen finns också en controller som kan vara behjälplig med att sammanställa och skicka ut statistik, omdömen, m.m. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhets- och enhetsnivå deltar inte förvaltningen i någon större 19

58 utsträckning. En viss styrning sker genom de handlingsplaner som utarbetas utefter målen. Det deltagande som sker avser främst stödet hos utredaren. Det är främst vid uppföljning och analys som förvaltningsnivån åter blir inkopplad. Uppföljningen sker främst genom den verksamhetsberättelse som överlämnas från verksamhetsnivån. Utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelser utarbetar förvaltningsnivån en förvaltningsövergripande verksamhetsberättelse. På så vis sammanställs enhets- och verksamhetsnivåns samlade analys till grund för de mål som förvaltningsnivån föreslår nämnden. Det genomförs även specifika utbildningsdagar för samtliga chefer i organisationen. Dessa dagar har specifika teman som tillexempelvis resultat. Förvaltningschefen uppger att analysen i den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen behöver stärkas och att det behövs ökad kompetens avseende målarbete, uppföljning och analys. Förvaltningschefen delar övriga chefers uppfattning att den mest omfattande utmaningen med att fortsatt utveckla kvalitetsarbetet är rotationen och bristen av lärare och skolledare Uppföljning och återrapportering till nämnden I syfte att skapa struktur för hur och när planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske har nämnden antagit ett årshjul för sitt arbete. Av årshjulet framgår exempelvis datum för uppföljning och återrapportering Återrapportering och uppföljningen av prioriterade mål och mått till nämnden sker främst genom den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen. Den redovisas nämnden i ett första utkast under januari månad. Verksamhetsberättelsen med de prioriterade målen antas av nämnden i februari månad. Vid detta tillfälle får också 20

59 verksamhetscheferna för respektive skolform under 15 minuter presentera sina förslag till prioriterade mål för nämnden. Detta sker en gång per år. Nämnden följer även upp verksamheten genom tertialrapporter som redovisas under maj och september månad. I nämndens årshjul framgår att det under året finns kontinuerligt inplanerade informationsärenden. Vid dessa informationstillfällen deltar verksamhetschefer för att informera om mer specifika frågor och aktiviteter. Denna uppföljning avser att tillgodose skollagens krav på huvudmannens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Inom ramen för nämndens övriga verksamhetsår förekommer också rapporter, t.ex. inom ramen för budgetarbetet. Nämnden följer även upp verksamheten genom ett internkontrollarbete Intern kontroll Nämnden antar årligen en intern kontrollplan. Vi har inom ramen för granskningen tagit del av de interna kontrollplanerna för 2015 och Av internkontrollplanerna framgår vilka processer och rutiner som ska kontrolleras. Det framgår också hur kontrollmomentet ska genomföras, vem som ansvarar för det, med vilken frekvens det ska göras och hur det ska återrapporteras. I både 2015 och 2016 års internkontrollplan har det systematiska kvalitetsarbetet granskats genom att kontroller om ledningssystemet Stratsys används. Dels syftade kontrollen till att utröna om arbetet med verksamhetsberättelsen bedrevs i systemet och dels om uppföljning och aktiviteter dokumenterades i systemet års kontroller visade att det generellt fanns brister i planeringen av ett prioriterat mål för lärande inom hållbar utveckling. Vidare hade inte alla verksamheter beskrivit den förväntade effekten av egna mål. Denna granskning utmynnade i ett antal förslag till åtgärder. 21

60 2016 års kontroller visade att dokumentationen vid planeringen 2016/2017 behövde förbättras. Bland annat noterades att enheterna behövde bli skickligare på att ange den förväntade effekten av de egna mål som de formulerat. Åtgärderna som föreslogs var desamma som vid 2015 års granskning med undantaget att åtgärden rörande anpassning av frågorna i brukarenkäten tagits bort. Granskningen visar att det inte finns några andra processer som syftar till att identifiera avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet. Att identifiera avvikelser är avhängigt att kontrollmomentet är en del av internkontrollplanen. Om det systematiska kvalitetsarbetet är del av internkontrollen för året sker uppföljning under december månad då internkontrollen rapporteras. De utredningar som beskrivits ovan var en del av nämndens internkontrollplaner under 2015 och 2016, vilka har följts upp av nämnden Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Arbetet ska dokumenteras. Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. De former som används för uppföljning och analys av utbildningen ska vara ändamålsenliga. Dokumentationen ska ge en samlad bild av utbildningens kvalitet. Utifrån analysen ska huvudmannen och enheterna identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsinsatser. 22

61 Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå som i all väsentlighet följer de allmänna rådens fyra faser, men att det behöver stärkas vilket framgår nedan. Vår bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet planeras på ett strukturerat sätt utifrån nämndens mål och antagna riktlinjer. Genom ledningssystemet finns en tydlig koppling till de nationella läroplansmålen som nämnden prioriterat. Det finns enligt vår bedömning också ett systematiskt arbetssätt för skolledare och lärare att upprätta aktiviteter med en koppling till målen. Styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer arbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Även om det finns en variation mellan hur olika enheter arbetar med att planera och genomföra det systematiska kvalitetsarbetet är vår bedömning att nämnden genom riktlinjerna fastställt tydliga ramar. Det finns även flera forum för kollegialt lärande för rektorer, förskolechefer och lärare. Vår granskning har visat att det finns brister och förbättringsområden vad gäller uppföljning och analys av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen visar att enheterna inte alltid kan identifiera sig med det som framgår av nämndens övergripande verksamhetsberättelse. Målen som överlämnas till enheterna speglar inte alltid enheternas egna analyser och slutsatser. Vi bedömer vi att det finns behov av en tydligare återkoppling mellan rektorer/förskollärare och förvaltningen kring enheternas verksamhetsberättelser. I annat fall riskerar verksamhetsberättelsen inte uppfylla sin funktion och enheterna inte känna förankring i målens riktning och syfte. Granskningen visar också att det finns brister i analysarbetet på flera nivåer. Flera av enheternas verksamhetsberättelser uppges snarare beskriva verksamheten än att dra slutsatser om hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, vilket rektorerna och förskollärarna är skyldiga att göra enligt Skolverkets allmänna råd. Detta försvårar 23

62 verksamheternas och i förlängningen förvaltningsledningens möjlighet att genomföra de övergripande analyserna. Om analyserna inte drar slutsatser om verksamhetens insatser och dess påverkan av måluppfyllelse är vår bedömning att efterföljande delar av det systematiska kvalitetsarbetet försvåras. Vi bedömer att det behövs utökat stöd för hur uppföljning och analys ska bedrivas för att huvudmannen och enheterna ska kunna identifiera relevanta utvecklingsområden och utvecklingsinsatser. Enligt vår bedömning har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att det bedrivs ett systematiskt internkontrollarbete för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser positivt på att nämnden valt att kontrollera det systematiska kvalitetsarbetet i internkontrollplanen. Nämndens interna kontrollarbete har visat att flera enheter inte efterlever riktlinjerna vad gäller dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt vår bedömning bör nämnden fortsatt följa frågan och säkerställa att riktlinjerna efterlevs av hela organisationen. Granskningen visar att den största utmaningen för att fortsätta utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete är omsättningen av lärare och skolledare på enheterna. Det påverkar flera förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat tid, kompetens och ansvar. Trots att vi inte granskat kompetensförsörjningen är det enligt vår bedömning väsentligt att nämnden säkerställer att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete för de chefer som har rekrytering- och personalansvar. I övrigt har granskningen påvisat att eftersom enheternas läsår inte följer nämndens verksamhetsår kan planering och genomförande bedrivas vid olika tidpunkter. Enligt vår bedömning kan detta riskera att försvåra förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi bedömer att nämnden bör utvärdera och följa upp om det går att hitta lösningar så att enheternas planering och den övergripande planeringsprocessen på ett bättre sätt sammanfaller. 24

63 5. Stickprov Nedan redogör vi för resultatet av stickprovet som vi gjort inom ramen för granskningen Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Inom ramen för granskningen har vi genomfört ett stickprov på olika enheters planerings- och uppföljningsdokument. Syftet med stickprovsgranskningen samt urval av enheter framgår av bilaga 4. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån Skolverkets allmänna råd är: Planering 1. Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna 8. Uppföljning 3. Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningar för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen 9. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet är: Planering 4. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen. 7 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 6. 8 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 7. 9 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 26 punkt 3. Fokus i denna del ligger på huruvida enheten utarbetat underlag som visar hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 25

64 5.2. Resultat av stickprovet För att illustrera huruvida enheterna uppfyllt stickprovets kriterier har vi i tabellen nedan angivit tre grader av uppfyllelse: Ja vi bedömer att enheten uppfyller kriteriet. Kan utvecklas vi bedömer att enheten delvis uppfyller kriteriet men hade kunnat utveckla sitt arbete. Nej vi bedömer att enheten inte uppfyller kriteriet. Resultatet visar att enheternas uppfyllelse av kriterierna varierar. Resultatet för det första kriteriet är skiftande. Tre av åtta enheter bedöms uppfylla kriteriet medan resterande fem enheter bedöms kunna utveckla arbetet för att nå högre uppfyllelse. Det andra kriteriet redovisar också en skiftande uppfyllelse. Två av åtta enheter uppfyller kriteriet medan ytterligare fyra enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete. De återstående två enheterna bedöms inte uppfylla kriteriet. Resultaten av det tredje kriteriet visar att nästan samtliga enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete i denna del. En enhet bedöms inte alls uppfylla kriteriet. Endast en av åtta enheter bedöms helt uppfylla kriteriet. Resultaten av uppfyllelsen för det fjärde kriteriet är överlag positivt. Samtliga enheter utom en bedöms uppfylla kriteriet. Denna enhet bedöms kunna utveckla arbetet i denna del. Stickprovet visar att det överlag finns utvecklingsområden för samtliga verksamheter. Enheterna har främst uppfyllt kriteriet att planera aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. 26

65 Äsperöds Dalabergs Forshäll Stråket- Barn- och Gymnas Komvux Komvux 2 förskola förskola -askolan skolan fritidspro- iesärsko 1 grammet lan Kriterier 1 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Ja Kan utv. Kan utv. Kan utv. 2 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Kan utv. Nej Nej Kan utv. 3 Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Nej Kan utv. Ja 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kan utv. Ja Tabell 1: Sammanställning av stickprovets resultat 5.3. Vår bedömning Stickprovet visar att samtliga enheter kan utveckla sitt arbete med planering och uppföljning. Vi bedömer att enheterna i dagsläget inte uppfyller samtliga kriterier som studerats inom ramen för Skolverkets allmänna råd. Enligt vår bedömning är det väsentligt att nämnden säkerställer att det finns tillräckligt stöd för enheterna att uppfylla de kriterier som framgår av Skolverkets allmänna råd. 27

66 6. Samlad bedömning Nedan redogörs för vår slutsats, svar på revisionsfrågorna och våra rekommendationer Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå, men att det behöver stärkas. Vi bedömer att det finns utvecklingsområden avseende efterlevnad av nämndens riktlinjer. Vi bedömer också att analyserna som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen inom det systematiska kvalitetsarbetet bör stärkas Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för Bedömning Nämnden har enligt vår bedömning säkerställt ett systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå. Utifrån lagstiftningens bestämmelser planeras, genomförs, följs upp och analyseras det systematiska kvalitetsarbetet. Stickprovet visar att det finns utvecklingsområden i arbetet för samtliga enheter. Vidare har det framkommit att det finns brister vad avser enheternas uppföljning- och analysarbete. Vi bedömer att detta bör utvecklas för att nämndens modell för det systematiska kvalitetsarbetet ska få genomslag i samtliga delar. Nämnden har utarbetat mål för verksamheterna och enheterna. Kommunfullmäktiges mål bryts ned av nämnden i strategier och uppdrag genom 28

67 resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? styrkort. Läroplansmålen prioriteras av nämnden efter förslag från verksamheterna och bryts ned av verksamhetschefer samt rektorer. Uppföljning sker genom framtagande av verksamhetsberättelser på enhets- och huvudmannanivå. Löpande uppföljning sker i enlighet med nämndens årshjul då verksamhetschefer avlägger rapporter. Granskningen visar att uppföljningen sker på ett tillfredsställande vis men att det finns vissa brister. Somliga enheter känner inte igen sig i övergripande verksamhetsberättelser och det återkopplas inte heller till rektorerna kring det som de har skrivit. Vidare finns det olikheter i enheternas och huvudmannens planeringsprocess som upplevs vara besvärliga. Vi bedömer att målsättningarna är tydliga men att planeringsprocessen kan utvecklas och återkoppling till enheterna bör ske. Det finns riktlinjer rörande det systematiska kvalitetsarbetet. De fastställer anvisningar inom samtliga av det systematiska kvalitetsarbetets delar i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Vi bedömer att riktlinjerna skapar tydliga ramar för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans kvalitetsarbete är organiserat på två nivåer; huvudmannanivån och enhetsnivån. Huvudmännen består av förvaltning och verksamheter. Utifrån lagstiftningen planerar, genomför, följer upp och analyserar respektive enhet sitt eget systematiska kvalitetsarbete. Detta sker även på huvudmannanivå, främst vad avser planering, uppföljning och analys. Dokumentation sker i kommunens ledningssystem Stratsys. 29

68 Granskningen visar dock att dokumentationens kvalitét är skiftande bland enheterna. Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? Det finns målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer. Enheterna kan sätta egna mål, mått och aktiviteter. Verksamhetscheferna bryter ned nämndens mål i verksamhetsmål och för dem vidare i organisationen. Nämnden beslutar om de övergripande strategierna och uppdragen, både avseende det kommunala uppdraget och de prioriterade läroplansmålen. Vi bedömer att styrningen och uppföljningen genomsyrar samtliga nivåer i organisationen. Skolans resultat analyseras i verksamhetsberättelserna. Där sker också den mest omfattande uppföljningen. Verksamhetsberättelsen skapas genom den rapportering enheter och verksamheter gör i kommunens ledningssystem Stratsys. Uppföljning sker också i enlighet med nämndens årshjul. Granskningen visar att det finns brister i analysarbetet. Vi bedömer att ett utökat stöd för uppföljning- och analysarbetet behövs. På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker Uppföljning sker främst genom verksamhetsberättelserna som upprättas årligen. Utöver detta följer enheterna löpande upp sina aktiviteter och mål. Uppföljning sker också inom ramen för internkontrollen, vari det systematiska kvalitetsarbetet ingått under 2015 och Återrapportering sker årsvis, tertialvis och månadsvis. Årlig återrapport sker genom 30

69 återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? verksamhetsberättelserna. Den tertialvisa återrapporteringen sker i rapporter vari måluppfyllelsen redovisas. Utöver detta har nämndens utarbetat ett årshjul som fastställer att månadsvis återrapportering av särskilda områden ska ske. Delar av det systematiska kvalitetsarbetet har varit en del av kommunens internkontrollplan under läsåret 2014/2015 och 2015/2016. Utredningar har utgjort metoder för kontroll av området. Granskningen påvisar inga andra processer som syftar till att upptäcka avvikelser utifall det systematiska kvalitetsarbetet inte upptas som en del av internkontrollarbetet Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 31

70 Göteborg den 15 februari 2017 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Kristoffer Filipsson Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 32

71 Bilaga 1: Bakgrund Kommunrevisorerna i Uddevalla kommun har beslutat att avropa en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Enligt kommunallagen ansvarar nämnderna för att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete är kopplat till olika ansvarsnivåer och berör både huvudmän, rektorer, förskolechefer, lärare och förskolepedagoger. Att arbetet är fördelat på flera aktörer ställer krav på organisation och styrning. I kommunallagens (KL) 9 kap 9 anges bland annat att revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. 33

72 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Skollagen I 4 kap. 2-8 framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som ska genomföras på huvudmannanivå ska ske även på förskole-och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs i enlighet med dessa bestämmelser. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete följer av skollagen. Sammanfattningsvis så handlar råden om att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och enhetsnivå. Praktiskt föreslår därför skolverket att system för styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl 34

73 huvudmannanivå som enhetsnivå. Vidare förslår skolverket att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Det bör åligga förskolechef respektive rektor att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet skall bedrivas och se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete. Förskolechef och rektor bör även säkerställa att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Skolverket rekommenderar även att förskolechef eller rektor tillsammans med personalen bör ta fram rutiner som anger hur barnen ska ges möjlighet att delta i, respektive hur eleverna ska kunna medverka i kvalitetsarbetet. 35

74 Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Förvaltningschef, skolutvecklare och utredare. Verksamhetschefer för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen Urval av förskolechefer och rektorer för förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen. Dokumentförteckning Förstudie skolans systematiska kvalitetsarbete Lathund Stratsys Mål, system och kunskapsmatris för vuxenutbildningar Buss och Fordon Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Bilaga Rutin Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete beslut BUN 14/08/21 Bilaga Årshjul Skolverket - systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet Styrkort barn- och utbildningsnämnden Styrkort Förskola Styrkort Förskola: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Grundskola Styrkort Grundskola: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Gymnasiet Styrkort Gymnasiet: Uppföljning av aktiviteter Styrkort Komvux Styrkort Komvux: Uppföljning av aktiviteter Verksamhetsberättelse barn- och utbildningsnämnden 2015 Verksamhetsplan barn- och utbildningsnämnden

75 Vuxenutbildning Uddevalla systematiskt kvalitetsarbete Årshjul barn- och utbildningsnämnden 2016 Årshjul SKA och VUV Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelse Balladens förskola Verksamhetsberättelse Barn och fritidsprogrammet Verksamhetsberättelse Estetiska programmet Verksamhetsberättelse Fordons- och transportprogrammet Verksamhetsberättelse Forshalla förskola Verksamhetsberättelse Forshallaskolan F-6 Verksamhetsberättelse Förskola Verksamhetsberättelse Grundskola & Fritidshem Verksamhetsberättelse Gymnasieskola Verksamhetsberättelse Hönsebergets förskola Verksamhetsberättelse Komvux 1 Verksamhetsberättelse Komvux 2 Verksamhetsberättelse Norgårdenskolan 7-9 Verksamhetsberättelse Pedagogisk omsorg Verksamhetsberättelse Ramnerödsskolan 7-9 Verksamhetsberättelse Sandersdalsskolan F-6 Verksamhetsberättelse Vuxenutbildning Verksamhetsberättelse Vård- och omsorgsprogrammet Stickprov Granskning av tio enheters planeringsdokument från 2015 Granskning av tio enheters uppföljningsdokument från

76 Bilaga 4: Stickprov Syftet med stickprovsgranskningen är granska enheternas planering och uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet utifrån lagkrav och Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stickprovsgranskningen syftar vidare till att granska efterlevnad av kommunens styrdokument och stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanlagt har vi tittat på två enheter per skolform. Urvalet av enheter och program har utgått från de förskolechefer och rektorer vi har träffat under intervjutillfället. De presenteras nedan. Förskolor Grundskolor Gymnasieskolan Vuxenskolor Äsperöds förskola Dalabergs förskola Forshällaskolan Stråketskolan (Grundsärskola) Barn- och fritidsprogrammet Gymnasiesärskolan Komvux yrkesutbildningar Komvux allmänna utbildningar Granskningen av planeringsdokument sker direkt i kommunens ledningssystem Stratsys. Detta beror på att information i planeringsfasen är mest omfattande där. Vad avser uppföljningsdokument så har utdrag gjorts ur systemet som sammanställts i en rapport. Rapporten påvisar uppföljningen av aktiviteterna som är kopplade till de olika läroplansmålen. Stickprovet avser planering och uppföljning inför läsåret 2015/2016. Kriterierna för vad som ska granskas i planerings- och uppföljningsdokument utgår från Skolverkets allmänna råd om vad förskolechefer respektive rektorer bör göra inom ramen för planering och 38

77 uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom de allmänna råden är en vidareutveckling av lagstiftningens intentioner och kommunens mål är hämtade ur läroplansmålen förankras stickprovet i lagstiftningens krav. Utöver detta kommer efterlevnaden av kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet studeras. Kriterierna framgår av avsnitt 5.1 ovan. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån Skolverkets allmänna råd: Planering 5. Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna 11. Uppföljning 7. Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningar för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen 12. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet: Planering 8. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen. 10 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 26 punkt 3. Fokus i denna del ligger på huruvida enheten utarbetat underlag som visar hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 39

78 Bilaga 5: Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet Planering Enhetsnivå Verksamhetsberättelsen är det dokument som är mest centralt för enheternas planering. Av riktlinjerna framgår att planeringen av prioriterade mål och aktiviteter för det innevarande läsåret fastställs i verksamhetsberättelsen. Den ska vara färdig senast den 30 september och målen läggs därefter in i Stratsys. Utifrån de prioriterade målen planerar förskolechefer och rektorer för de aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelsen. Enhetscheferna kan under året kontinuerligt lägga till nya aktiviteter eller avsluta redan pågående sådana. Huvudmannanivå De prioriterade mål och aktiviteter som framgår av verksamhetsberättelserna inför kommande läsår behandlas av nämnden i februari. De mål som nämnden har beslutat om läggs därefter in i ledningssystemet. Dessa mål ska ligga till grund inför enheternas planering av det nya läsåret. Genomföra Genomförandet av aktiviteter sker på enhets- och verksamhetsnivå. I riktlinjerna framgår det att det är av vikt att utvecklingsarbetet drivs kontinuerligt och att verksamheten utförs utifrån den tidigare planeringen. Följa upp Riktlinjerna lägger vikten vid kontinuerlig uppföljning. Detta innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Både kvantitativ och kvalitativ information är av vikt. Det är också en förutsättning för ett fullgott underlag inför analys och 40

79 bedömning. Utöver den kontinuerliga uppföljningen finns särskilda tillfällen då huvudmannen följer upp specifika områden enligt ett årshjul. Enhetsnivå Enheterna följer löpande upp sina aktiviteter under läsåret. Uppföljning av de prioriterade läroplansmålen sker en gång om året i samband med utformningen av verksamhetsberättelsen. Verksamhetschefsnivå Verksamhetscheferna följer löpande upp aktiviteter under läsåret. Uppföljning av de prioriterade läroplansmålen sker en gång om året i samband med utformningen av verksamhetsberättelsen. Huvudmannanivå Uppföljning av prioriterade mål, mått och aktiviteter sker i februari i samband med verksamhetsberättelsen. Analysera Riktlinjerna fastställer att utvecklandet av utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i analys. Analysen ska göras kontinuerligt i det dagliga arbetet men också i arbetet med verksamhetsberättelsen. Enheternas verksamhetsberättelser samt uppföljning av aktiviteter utgör underlag för verksamhetschefernas berättelser. De i sin tur utgör underlag för huvudmannens verksamhetsberättelse. 41

80 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) Dnr KS 2017/00177 Handläggare Förvaltningsekonom Micaela Fondin Telefon micaela.fondin@uddevalla.se Delårsrapport april 2017, kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunledningskontroet har per april 20 l 7 upprättat delårsrapport för kommunstyrelsens verksamheter avseende kommunstyrelsen politisk styrning och kommunledningskontoret. Efter första tertialet redovisar nämnden en positiv budgetavvikelse på 8,3 mkr. För helåret prognostiseras ett överskott om 0,3 mkr. I prognosen ingår kostnader med 5,0 mkr för projektet "områdsplan Bäveån" som det inte finns någon avsatt budget för, men som finansieras genom överskott inom andra budgetposter. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Delårsrapport april2017, kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättad delårsrapport för kommunstyrelsen Peter Larsson Kommundirektör c!m~~cr:_ Micaela Fondin Förvaltningsekonom Expediera till Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen

81 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen

82 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen2 (32) Kommunstyrelsen Innehållsförteckning l Sammanfattning Ekonomiskt utfall Uppföljning av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort l En jämlik skola Ett levande centrum Kommunfullmäktige flerårs plan Nämnd Ett rikt kultur- och fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Nämnd JO 3.5 Förebyggande arbete Kommunfullmäktige.flerårsplan Nämnd Ekologisk hållbar utveckling Kommunfullmäktige styrdokument Nämnd Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelsens s julifrånvaro Kommunfullmäktige jlerårsplan Nämnd Resurseffektivitet Kommunfullmäktige.flerårsplan Kommunfullmäktige styrdokument Nämnd Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens mått Kommunfullmäktiges styrkort Nämnd l O Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag O Kommunfullmäktige styrdokument

83 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen3 (32) Kommunstyrelsen Nämnd

84 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen4 (32) Kommunstyrelsen 1 Sammanfattning Arbetet med projektet Hälsoresan har startat upp. Målet är att vara ett attraktiv arbetsgivare genom att förena väl fungerande verksamhet med hållbart arbetsliv och yrkesliv för de anställda. Delårsresultatet uppgår till 8,3 mkr, en orsak är att det ännu inte uppstått så höga kostnader för projektet Hälsoresan där 10,0 mkr avsatts i år. Ekonomi-, personal- och arbetsmarknadsavdelning visar överskott både för perioden och i årsprognosen, genom fårsenat införande av beslutsstöd, lägre kostnader för personal och ordinarie ungdomsanställningar. I nämndens totala prognos om 0,3 mkr, ingår kostnader på 5,0 mkr för projektet "områdesplan Bäveån", ingen budget finns avsatt för detta projekt. Den ekonomiska prognosen visar ett positivit resultat trots kostnader för projektet "områdesplan Bäveån". Nya projekt har startat upp som en fortsättning på genomförandet av områdesplanen. Resurseffektiviteten har ökat genom driftsättning av flera e-tjänster och arbetet med e-arkiv. Under perioden har kommunvägledare anställts till det nya medborgarcenter, som förväntas öppna i början avjunl Hälsoresan pågår som projekt under året men är en långsiktig satsning och berör alla förvaltningar. Omfattande insatser och aktiviteter startat upp i syfte att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaron jämsides med att stärka chefers förutsättningar att skapa, utveckla och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Ett omfattande arbete pågår med att fårbättra företagsklimatet och ett 15-tal förfrågningar om företagsetableringar har inkommit under perioden. Uddevalla är medsökande tillsammans med flera internationella partners om medel från Horizon, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Inom integration och etablering har volymen ökat under perioden. Det har märkts genom en stor tillströmning av nya deltagare. Arbete för att utöka antalet arbetsplatser i kommunen har skett tillsammans med övriga förvaltningar. 2 Ekonomiskt utfall Nettokostnad tom april 2017 Budgeterad nettokostnad tom april2017 Avvikelse mot periodiserad budget Prognosavvikelse helåret Kommunstyrelsen politisk -9,6-13,0 3,4 1,2 styrning Kommunledningskontoret -49,5-53,9 4,4-0,9 Räddningstjänsten -14,4-14,7 0,2 0,0 Kommunbidrag 78,7 78,5 0,2 0,0 Resultat 5,3-3,0 8,3 0,3

85 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsens (32) Kommunstyrelsen Utfall tom april Budget tom april Budget 2017 Prognos helår Investeringar 1,5 5,1 15,3 7,1 Investeringsutgiften uppgår till 1,5 mkr för periodenjanuari-april Budgeten för året uppgår till 15,3 mkr och prognosen för helåret visar 7,1 mkr och beror på lägre utfal12017 för ett par investeringar, detta gäller E-arkiv och Brandstation Ljungskile, dessa investeringar pågår även nästkommande år. Dessutom flyttas investering av beslutsstödsystem framåt till och investering för orobyggnation av Medborgarcenter uteblir. Kommunstyrelsen politisk styrning Belopp i mkr Årsbudget Budgetawikelse Prognostiserad Verksamheter 2017 jan-a pr avvikelse helåret Kommunstyrelsens omkostnader 6,7 0,2 0,5 Partistöd 1,4 0,0 0,1 Sponsring/kompensation till föreningar 1,5-0,5-0,5 Flygtrafik och kollektivtrafik 8,3 0,6 0,8 Medlemskap, bidrag mm 11,0 0,3 0,4 Projekt Hälsoresan 10,0 2,8 0,0 SUMMA 39,0 3,4 1,2 Kommunstyrelsens politiska styrning redovisar efter första tertialet ett överskott mot budget på 3,4 mkr. För helåretprognostiserasen avvikelse på 1,2 mkr, en följd av lägre kostnader för arvoden, samt lägre kostnader för kollektivtrafiken då införandet av fritidskort för ungdomar har senarelagts. Avvikelsen för perioden är främst en följd av att det ännu inte har uppstått så höga kostnader för Hälsoresan, som pågår som projekt under Detta är en långsiktig satsning för att skapa en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv för alla som jobbar i Uddevalla kommun. Hälsoresan berör alla förvaltningar, dock kommer det att vara extra fokus och satsningar på vissa pilotverksamheter där sjukskrivningstalen är särskilt höga. Nämnden har för året tilldelats l O mkr för detta projekt, hittills har det bokförts kostnader på 0,5 mkr, men prognosen är att budgeten kommer att förbrukas.

86 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen6 (32) Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Belopp i mkr Arsbudget, Budgetavvikelse Prognostisera d Avdelningar 2017 jan-a pr avvikelse helåret Förvaltningsledning och kommundirektör 20,2-0,5-0,7 Avd för strategisk samhällsplanering 4,5 i -0,1-5,0 Kommunikationsavdelningen 13,1-0,4-0,2 Avd för juridik och administration 6,5 0,2-0,1 Ekonomiavdelningen 25,6 1,0 2,1 Personalavdelningen 34,1 J 0,8 1,0 Arbetsmarknadsavdelningen 35,8 1 1,8 1,4 IT -avdelningen 1,8, 1,4 0,4 Tillväxtavdelning 10,9 j 0,3 0,3 SUMMA 152,5 4,4-0,9 l Kommunledningskontoret redovisar en positiv budgetavvikelse på 4,4 mkr efter första tertialet och för helåretprognostiserasett underskott på -0,9 mkr. Den största avvikelsen för perioden återfinns inom arbetsmarknadsavdelningen och uppgår till l,8 mkr, avdelningens prognos för helåret visar ett överskott om l,4 mkr genom lägre kostnader än budgeterat för de ordinarie ungdomsanställningarna. Arbetsmarknadsavdelningen verkar för att minska utanförskap i form av arbetslöshet för utsatta grupper. För detta görs flera arbetsmarknadsinsatser för att höja anställningsbarbeten för unga, utrikesfödda, funktionsnedsatta och personer med låg utbildning. Ungdomsarbetslösheten har varit ett prioriterat område och politikerna har gjort ordentliga satsningar för detta sedan Detta har lett till att kommunen har skapat ett nytt arbetssätt tillsammans med Arbetsförmedlingen i samverkan där man jobbar med större volymer och att Arbetsförmedlingen är med och samfinansierar. Detta har lett till att den ordinarie budgeten för ungdomsanställningar ger ett positivt överskott. A v delningen för strategisk samhällsplanering prognostiserar ett underskott till följd av kostnader för projektet "områdesplan Bäveån". För innevarande år finns ingen budget avsatt för detta projekt. Hittills är det bokfört kostnader på 0,5 mkr, medan prognosen för 2017 bedöms till 5,0 mkr, varav projektkontor inkl. interna resurser från samhällsbyggnadsförvaltningen uppgår till totalt 2,0 mkr, konsulter 2,0 mkr och markundersökningar l,o mkr.

87 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen? (32) Kommunstyrelsen I november 2016 antog kommunfullmäktige områdesplanen för Bäveån, men redan i juni samma år gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att upprätta en projektorganisation. Områdesplanen är vägledande för kommande planering och utveckling av området och som ett nästa steg håller ett projektkontor på att startas upp, interna resurser att tillsättas samt upphandling av konsulter. Under året kommer det även att beslutas om projektdirektiv samt genomförande av markundersökningar avseende förorenad mark och geoteknik. Ekonomiavdelningen prognostiserar ett överskott om 2, l mkr då beslutsstödsprojektet har skjutits fram till nästkommande år, dessutom har tillsättning av tjänsten som koncerncontroller försenats. Även personalavdelningenprognostiserarett överskott som uppgår tilll,o mkr, framförallt en följd av lägre personalkostnader genom vakanser. Dessa båda avdelningars avvikelse för helåret bidrar även till den positiva avvikelsen för perioden, med totalt l,8 mkr. Inom kommunledningskontorets övriga avdelningar finns underskott, respektive överskott som tillsammans förväntas visa en negativ avvikelse om ca -0,4 mkr för helåret. Kommunledningskontoret har i sin prognos tagit höjd för de kostnader som uppstår under året gällande satsningen på E-arkiv, för nästkommande år krävs dock kommunbidragsväxling mellan nämnderna för att finansiera detta. Räddningstjänsten Gällande verksamheten räddningstjänst prognostiserar nämnden inget underskott, utan förutsätter full täckning av kommunbidrag för den medlemsavgift som nämnden betalar till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän för den löpande verksamheten och pensionskostnader. 3 Uppföljning av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens styrkort 3.1 En jämlik skola Kommunstyrelsen har inga aktuella uppdrag inom det prioriterade området. 3.2 Ett levande centrum Kommunstyrelsen har flera uppdrag inom det prioriterade området. Samhällsbyggnadsstrategin med tillhörande planer har konkretiserat arbetet under perioden med möjligheter att styra mot en hållbar utveckling av verksamheter och bostäder. Nya projekt har startat upp som en fortsättning på genomförandet av områdesplanen. Fokus under perioden har varit arbete kring utveckling, kompetensförsörjning och etableringssamverkan med kommunerna i södra Bohuslän kring ett maritimt centrum. Uddevalla ingår i ett konsartie som tillsammans med flera internationella partners under mars lämnat in en Horzion-ansökan till EU för att finna kostnadseffektiva lösningar kring bland annat reducering av dagvatten och begränsning av havets inverkan på staden. Kring centrumarbetet har fem områden definierats för att öka samsynen kring stadskärnan och utvecklingen av centrum. Flera arrangemang har genomförts.

88 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsens (32) Kommunstyrelsen Samverka med aktörer i centrum Utarbeta/utveckla en målbild för en stadens utveckling västerut Kommunfullmäktige flerårsplan Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fortsätta med det strategiska arbetet kring samhällsbyggnad gällande bostäder i centrum Kommunledningskontoret följer samhällsbyggnadsstrategins inriktning och verkar för ökad bostadsbebyggelse i tätorternas centrala delar. Innan nya planer utarbetas görs en helhetsbedömning för att säkerställa att fastställda mål och strategier följs. En områdesplan för Kampenhof - Bäveån utvecklas som underlag för ny bebyggelse i centrum. Områdesplan är beslutad i kommunfullmäktige Nytt projekt uppstartat som fortsättning på genomförandet av områdesplanen Nämnd Utveckla Uddevalla till ett maritimt centrum Under första tertialet har fokus legat på maritim kompetensförsörjning och etablerandet av en samverkansplattform mellan alla kommuner i södra Bohuslän för att gemensamt se hur den marintekniska branschen kan utvecklas. Specifikt beskrivs detta genom att: YH-utbildningen Marin Serviceingenjör blev beviljad av Myndigheten för yrkeshögskolan i februari och kommer starta hösten Utbildningen är framtagen i nära samarbete med Chalmers och aktörer inom FOU en förstudie "Konkurrenskraftig Marinteknisk Industri" är beviljad och finansierad av Västra Götalandsregionen. Kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjärn, Kungälv och Öckerö deltar tillsammans med organisationerna Swerea IVF, SP, SMTF och SSPA. Tillväxtavdelningen i Uddevalla kommun är projektägare och samordnar projektet. Dessutom har ett arbete med en interkommunal gemensam vattenbruksstrategi påbörjats med angränsande kommuner. En Leaderansökan är författad och inlämnad där pågående dialog med Länsstyrelsen om att kompensationsodling för kväveutsläpp kan vara möjlig. För att förstärka resurser, både finansiella och kunskapsbaserade, ingår Uddevalla kommun i ett konsorti e för tillskapande av naturbaserade lösningar som bidrar till en lösning för översvämningsutmaningen. Ett slagkraftigt internationellt konsartie finns, där fokus ligger på innovativa kostnadseffektiva lösningar för att reducera dagvatten, avrinning, skapandet av fördröjningssystem och begränsa havets inverkan på staden. Ca 20 internationella partners lämnade i mars in en Horizon ansökan till EU i Bryssel. Ambitionen är att byggande ska ske i Uddevalla, Mikkel i, Obrenovac och Larnaca. Beslut om att gå vidare till steg 2 tas under tertial 2. Tillväxtavdelningen leder finansieringsstrategin och kommungrupp är skapad med Kommunledning, strategisk samhällsplanering och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Aktiv samverkan med intressenter inom boende och näringsliv l arbetet med centrumföreningen i Uddevalla har fem centrala arbetsuppgifter tagits fram för att öka samsynen i stadskärnan; marknadsföring, rent och snyggt, trafik och tillgänglighet samt utbud.

89 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen9 (32) Kommunstyrelsen Flera evenemang har genomförts i Uddevalla centrum under perioden. Vissa evenemang har delfinansierats av projektet Urban Platsinnovation, andra har funnits sedan tidigare. Specifikt beskrivs detta genom följande arbete: förfrågan och offertbegäran angående skyltning av innergårdar och promenadstråk i och kring stadskärnan kartläggning, inventering av Uddevallas innergårdar, 26 st. Under perioden har Tillväxtavdelningen fortsatt tillgänglighetsinventera platser i centrala Uddevalla, både offentliga och kommersiella lokaler. l nuläget har sammanlagt cirka 200 butiker, restauranger och cafe!er tillgänglighetsinventerats. Dessutom har 50 lekplatser och 26 kända parkeringar i tätorten och centrum inventerats. Den påbörjade handelsstrategin har under tertialet bearbetats till ett mer stringent material och har i sin nuvarande form fokus på centrumutveckling. strategin kommer att förädlas dels genom koppling till stads- och platsutveckling, dels genom frågeställningar kring hållbara konsumentstrategier och attraktion. Därefter startar förankringsprocesser med relevanta aktörer. En områdesplan avseende Västerbron-Skeppsholmspiren norr och söder Bäveån fram till 2040 En genomförandeplan kopplat till samhällsbyggnadsstrategin En logistikplan kopplat till Fröland i samverkan med intressenter En områdesplan är beslutad i kommunfullmäktige Nytt projekt uppstartat som fortsättning på genomförandet av områdesplanen. En genomförandeplan för perioden är framtagen och lämnad till Kommunstyrelsen i januari Projektplanering är påbörjad. Resursförfrågan är lämnad till samhällsbyggnadsförvaltningen. Trolig uppstart kan ske under tertial Ett rikt kultur- och fritidsliv Kommunstyrelsen har inga aktuella uppdrag inom det prioriterade området. Arbetsmarknadsavdelningen har dock via Fridhem och i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen ökat tryggheten och tillgängligheten för kommunmedborgarna i flera av kommunens rekreationsområden exempelvis vid Sandersdalar och Bjursjön. Uddevalla har via tillväxtavdelningen också deltagit i arbetet med ett enat Bohuslän. Utifrån en gemensam vision för besöksnäringen görs olika satsningar, exempelvis för att säkerställa intrastrukturen för cykeloch vandringsleder. 3.4 Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Kommunstyrelsen har flera uppdrag inom det prioriterade området. Uddevalla har fortsatt samarbetet med Position Väst och möjliggjort för flera företagsetableringar. Ett 15-tal förfrågningar om företagetableringar har inkommit under perioden. Arbetet med flertal företagsnätverk för att stärka kunskapsbildning och utvecklingsmöjligheter inom befintliga branschområden samt kring utmaningar och förutsättningar för näringslivsutveckling har fortsatt med flera olika aktiviteter under perioden.

90 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsenio (32) Kommunstyrelsen Tillsammans med delregionen har arbete skett med kompetens- och rekryteringsförutsättningar och inom ramen för Interreg-projektet KOBRA har ytterligare insatser och aktiviteter genomförts. Högskolecentrum har startat 3 nya yrkeshögskoleutbildningar. EFS-projektet Exportfrämjande integration har börjat den andra omgången. Tillväxtavdelningen med ansvar för strategiska besöksnäringsfrågor har haft fokus på regionala samband för kommunen samt fortsatt etableringen av Conventians Bureau och också förstärkt genom projektet Urban platsinnovation. Aktivt arbete för att utveckla infrastrukturen Systematiskt lyfta fram kommunens unika position i Tillväxtregion Oslo-Göteborg Nämnd Samverkan med region, kommunalförbund och berörda kommuner och i övrigt verka för utveckling av infrastruktur som knyter samman arbetsmarknadsregionen. FöNerkliga bredbandsstrategin Utnyttja kommunens läge och infrastruktur för att attrahera företagsetableringar och för inflyttning Genom ett gott och nära samarbete har Uddevalla kommun och Position Väst möjliggjort för fler företagsetableringar. Vid varje ny etableringsförfrågan återkopplar kommunen med relevanta underlag, marknadsföringsmaterial och goda argument för att förstärka etableringen. Möten med potentiella etablerare har genomförts i kombination med att markområden i Uddevalla har visats upp. Uddevalla har även medverkat på ett flertal kompetenshöjande aktiviteter om företagsetableringar. Under tertialet har förfrågningar inkommit. Tillgång till industrimark är en utmaning idag. En nulägesanalys, tertial 1, visar en anslutningsgrad om ca 70%. Uddevalla energi AB har tagit beslut om tydliga och kraftfullare investeringar i infrastruktur, för att kunna ge såväl industriområden såsom nya bostadsområden goda förutsättningar för tillgänglighet av bred band. Dock visar det sig att på både nationell och regional nivå, så bedöms förutsättningarna att nå nuvarande bredbandsmål omöjliga, dvs det idag konsumentdrivna etableringssättet är alltför begränsat, därför rekommenderas framöver en ny kraftfullare lagstiftning inom området. l annat fall kommer kommunernas behov av digitalisering i kontakt med medborgaren att äventyras. Genom ett gott och nära samarbete har Uddevalla kommun och Position Väst möjliggjort för fler företagsetableringar. Vid varje ny etableringsförfrågan återkopplar kommunen med relevanta underlag, marknadsföringsmaterial och goda argument för att förstärka etableringen. Möten med potentiella etablerare har genomförts i kombination med att markområden i Uddevalla har visats upp. Uddevalla har även medverkat på ett flertal kompetenshöjande aktiviteter om företagsetableringar. Under tertialet har förfrågningar inkommit. Tillgång till industrimark är en utmaning idag. Ett konkret intensivt arbete pågår för nänarande där Tillväxtavdelningen har utformat och lämnat i en ansökan för etablering av en batterifabrik. Stödja innovationsförmåga och affärsutveckling i kommunen Tillväxtavdelningen har under tertialet arbetat med ett flertal företagsnätverk för att förstärka kunskapsbildning och utvecklingsmöjligheter både inom befintliga branschområden och när det gäller utmaningar och förutsättningar för n beskrivs detta

91 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen Il (32) Kommunstyrelsen påbörjad förstudie om ett 3D-kompositcenter i Uddevalla, tillsammans med produktionstekniska företag leverans av seminarium med tillhörande workshop till näringslivet på temat "Den digitala revolutionen", som via distansteknik sänts till HCB och ytterligare tio kommuner i Västsverige, Norge och Danmark. anordnande av en kortkurs för näringslivet på temat "Sociala medier för företag" på HCB i Uddevalla som sänts till ytterligare sex kommuner, varav en i Norge. leverans av två frukostföreläsningar till företagare, båda inom området Sociala medier; "Utvärdera ditt varumärkes digitala närvaro" och "Marknadsför jag lagligt". Totalt har cirka företag deltagit i ovanstående kompetenshöjande insatser. Tillväxtavdelningen har varit samarbetspartner och utställare (som utbildningsanordnare) på årets Jobbmässa som arrangeras av Arbetsförmedlingen, Swedbank och Uddevalla kommun. l år hölls mässan i Agnebergshallen för första gången med ca 90 deltagande utställare. Utveckla kompetensplattformsarbetet för att skapa eftertrågestyrd utbildning tillsammans med näringslivet Tillväxtavdelningen har under första tertialet arbetat med kompetens- och rekryteringsförutsättningar för kommun och del region. Ett samarbete sker också med Uddevalla näringsliv på temat "Den moderna staden", där två gemensamma frukostföreläsningar är genomförda och fler är inplanerade under året. Kortfattat har Tillväxtavdelningen efter initiativ av några företagare i Uddevalla, planerat och byggt en spetskurs för krögare i "Revenue Management för restaurang" i maj påbörjat ett större övergripande tema med arbetsnamnet "Den digitala förändringsresan" som förstärker kunskapsbildning kring affärsutveckling, kompetensförsörjning och rekrytering fördjupat arbetet tillsammans med personalavdelningen hur kompetensförsörjning kan identifieras och effektiviseras. Tillväxtavdelningen har genom att delta i lnterreg projektet KOBRA hittills under 2017 gjort företagsbesök för att ta reda på kompetensbehovet inom industriteknik och besöksnäring arbetat med analysverktyg för hela processen med att ta reda på kompetensbehov och planera, erbjuda och leverera kompetensinsatser utifrån dessa behov. l huvudsak har verktyget utvecklats på Tillväxtavdelningen i samarbete med Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst. Högskolecentrum Bohuslän har haft stor framgång i etablerandet av nya yrkeshögskoleutbildningar och beviljades nya starter inom e-handel, affärsutveckling turism och marinteknik. Andra omgången av ESF-projektet Exportfrämjande Integration startade den 5 december Under första tertialet har projektet arbetat med kompetensutveckling för de tre olika grupperna i Uddevalla, Vänersborg och Göteborg. Innehåll och upplägg utgår från metoder och tekniker för praktisk tillämpning inom företagsekonomi, entreprenörskap-starta eget, exportimportkunskap, svensk affärskultur, marknadsföring, försäljning och förhandling. l mars 2017 startade arbetsplatsförlagd praktik och i nuläget finns 52 nyanlända deltagare i projektet, ett kontinuerligt intag pågår också. Idag är 12 exportmogna företag involverade i projektet och samtal är planerat med Business Sweden om fortsatt hållbara strukturer.

92 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen 12 (32) Kommunstyrelsen Utveckla besöksnäringen Tillväxtavdelningen hanterar strategiska besöksnäringsfrågor utifrån näringslivsutveckling, kommunutveckling och etablering. Under tertialet har fokus legat på regionala samband för kommunen samt fortsatt etablering av Conventian Bureau. Dessutom har besöksnäringsarbetet förstärkts genom projektet Urban platsinnovation. Specifikt beskrivs detta genom följande arbete: samordnat arbetsgrupp i kommunen för att ta fram riktlinjer för tydligare och bättre hantering av sponsringsansökningar i samband med idrotts- och kulturarrangemang påbörjat gemensamt arbete för hållbara leder, främst de regionala lederna Bohusleden och Kuststigen i samarbete med aktörer i Bohuslän, VG Regionen och med deltagande på nationell nivå påbörjat förslag på "verktygslåda" som stöd för handlare och aktörer i samband med arrangemang i staden. För Conventian Bureau har arbetet inneburit; påbörjad inventering av Uddevallas styrkeområden, "lokala värdar"/ambassadörer och möjliga möten stärkande av varumärket Uddevalla genom att lämna anbud på fler möten till Uddevalla deltagande i nätverksmöten och kunskapsutbyten med regionens Conventian Bureaus, mötesarrangörer och Turistrådet Västsverige Möten & Kongresser m. fl. att ha besökt, informerat och kommunicerat möjligheterna genom Conventian Bureau med aktuella besöksnäringsföretagare arrangerad visning för att förlägga kunskapsmöte till Folkets Hus. Stärka näringslivet i Uddevalla Ett nationellt politiskt dokument "Landsbygdsprogrammet" har presenterats som ett slutbetänkande och är under våren på remiss. slutbetänkandet kommer att tjäna som startskott för ett utvecklat och uppdaterat landsbygdsprogram/landsbygdsplan, beroende på kommande beslut. Tillväxtavdelningen har, som ansvarig för Leader-programmets utveckling i kommunen, tillsammans med Leader Södra Bohuslän bjudit in till flera informationsträffar där ett antal Uddevalla företag har deltagit. Ett projekt, "Utveckling Ljungskile", är beviljat under tertialet. Dessutom har ett samarbete mellan Uddevalla kommun (Tillväxtavdelningen, Kultur- och Fritid och Arbetsmarknadsavdelningen) och initiativtagare Ljungskile Samhällsförening påbörjats, för att undersöka förutsättningarna att bilda en s. k. Föreningsservice i form av ett socialt företag. En intern process leds av näringslivsutvecklare på Tillväxtavdelningen där samtliga myndighetsområden ingår. Gruppen har månatliga möten och har funktion som företagslots. Ett arbete med att förnya gruppens arbetssätt pågår, till exempel har initiativ att start uppfödning av ekologisk kyckling varit med vid ett möte för att få direktkontakt med handläggare. 3.5 Förebyggande arbete Kommunstyrelsen har inom området flera uppdrag. Efterfrågan på stöd och underlag kring befolkningens hälsa, samverkansforum och utvecklingsmedel har varit hög tillföljd av prioriteringen av social hållbarhet och folkhälsa. Flera aktiviteter är genomförda under perioden och ytterligare aktiviteter planerade for året. Ett förslag till överenskommelse mellan kommunen och ideburen sektor är framtaget och en handlingsplan påbörjad.

93 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen13 (32) Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsavdelningen har märkt en stor tillströmning av nya deltagare under denna period. Merparten är kvinnor. Det är också betydligt fler språksvaga som nu anmäls för arbets- och språkträning. Avdelningen arbetar hela tiden för att tillsammans med övriga förvaltningar, utöka antalet arbetsplatser i kommunen. Målsättningen är då att utgå från förvaltningens egna behov förväntas bli det år då högst antal nyanlända kommer att flytta till vår kommun (ca 700). Avdelningen samordnar kommunens integrations- och etableringsinsatser. Utjämna skillnader i livsvillkor genom integrations-, inkluderings- och arbetsmarknads-verksamhet Bedriva verksamheterna på ett sätt som förebygger diskriminering och ojämlika förutsättningar för hälsa Kommunfullmäktige flerårsplan Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 använda 5mkr i kommunbidrag som avser arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 fördela 5mkr i kommunbidrag för arbetsmarknadsåtgärder för unga inom övriga nämnder Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Uppdraget har under 2016 rapporterats och kunnat följas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen. Uppdraget bedöms vara genomfört och kommer att föreslås för godkännande och avslut. Uppdraget har under 2016 rapporterats och kunnat följas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen. Uppdraget bedöms vara genomfört och kommer att föreslås för godkännande och avslut. Uppdraget har under 2016 rapporterats och kunnat följas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i samband med delårsuppföljningarna och verksamhetsberättelsen. Uppdraget bedöms vara genomfört och kommer att föreslås för godkännande och avslut. Flera av arbetsmarknadsavdelningens insatser är riktade mot ungdomar. Inom ungdomssatsningen har 30 nya ungdomar skrivits in under perioden. Alla inleder med en tre månaders praktik som övergå till en 6 månaders anställning (nystartsjobb). Av samtliga som är inskrivna (81 ungdomar) så är 35% kvinnor och 65% män. 35% har utländsk bakgrund och 10% har nedsatt prestationsförmåga.15 ungdomar har avslutat sin anställning under perioden. Av dessa har 47% (7 st) gått vidare till en osubventionerad anställning, 20% (3 st) till studier, 20 % (3 st) åter till AF och 13 % (2 st.) är föräldralediga. Traineejobb är en möjlighet att få en anställning på 50 % inom ett bristyrke, samtidigt som man studerar en yrkesutbildning på vuxenutbildningen. Målgruppen är ungdomar år som varit arbetslösa minst 3 mån, personer över 25 år som varit arbetslösa minst 12 mån, samt nyanlända med etableringsplan. En personal jobbar uppsökande i privata näringslivet med inriktning mot bristyrken, samt mot landsting inom och vård och omsorg. l dagsläget har tre kvinnor och sex män pågående Traineejobb (fyra inom vård och omsorg, tre inom mekaniker, en inom restaurang samt en inom bygg) men ytterligare åtta (fem män inom bygg samt tre män inom vård och omsorg) kommer att vara ute i mitten av juni.

94 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelseni4 (32) Kommunstyrelsen Målet har varit att ut 25 personer innan sommaren. Det är dock stora utmaningar med matchningen. Det är ett glapp mellan vad arbetsmarknaden vill ha och vilka arbetssökande och studieintresserade som finns att tillgå. Uddevalla kommun och arbetsförmedlingen i Uddevalla har slutit en "Lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i kommunen", inom ramen för DUA (Delegationen för unga till arbete). överenskommelsen ligger som grund för samverkan, utifrån lokala behov, med syfte att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Vi har nu under perioden, startat en uppsökande projektverksamhet, för att nå de ungdomar år, som inte finner sin plats i samhället med studier, arbete och sunda sociala aktiviteter, utan hamnar hemma i passivitet och utanförskap. Målet med projektet är bl. a. att 50 % av de ungdomar vi kommer i kontakt med, ska välja att förändra sin situation genom att göra en planering med relevant samhällsinstans där slutmålet är arbete eller studier. "Nike" vänder sig till ungdomar som är mellan år och som inte slutfört grundskolan/gymnasieskolan eller som är på väg att hoppa av gymnasiet. Verksamheten faller inom KAA (Kommunala aktivitetsansvaret). Målet är att motivera ungdomarna till att gå tillbaka till studier. Under perioden så har antalet inskrivna ungdomar ökat ovanligt mycket och snabbt, till21 ungdomar (10 killar och 11 tjejer). Förutom fokus på studier, så har vi ett stort fokus på konstnärliga aktiviteter. Vi jobbar just nu ännu mer med foto, eftersom vi har en fotograf som extraresurs och där vi t.ex. fotograferar äldre portar/dörrar i centrala Uddevalla. Nytt för i år är att sommarpraktikgruppen är mycket större och att ungdomarna från Nike kommer jobba tillsammans med ensamkommande/nyanlända ungdomar från SO-ung (samhällsorientering). SO-ung är en pilotverksamhet som startades upp i slutet av 2016, där målet har varit att beröra och diskutera ämnen vi anser är viktiga för att underlätta integrationen i det svenska samhället. Två grupper med killar med cirka killar i vardera grupp har nu gått färdigt och just nu pågår arbetet med en tjejgrupp på cirka 20 tjejer ska Uddevalla kommun erbjuda sommarlovspraktik till 275 ungdomar som gått ut grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets årskurs 1 samma år samt är folkbokförda i kommunen. l likhet med tidigare år prioriteras ungdomar inom gruppen "särskilda skäl", dvs ungdomar som av olika anledningar behöver sysselsättning och rutiner under sommaren (ca 1 O % av platserna). Dessa ungdomar söker på samma sätt som alla andra, via kommunens hemsida, och samma krav ställs på dessa ungdomar på arbetsplatsen men högre krav ställs på arbetsuppgifter och på handledare för dem. Verksamheten Sommarlovsentreprenörer fortsätter att vara vilande 2017, däremot satsar kommunen på 50 extra platser för verksamheterna NIKE och SO-Ung Dessa platser tillkommer till de 275 platserna. 436 ansökningar har inkommit (53 % pojkar och 47% flickor) till de 275 platserna. Målsättning är platserna kommer att fördelas likt ansökningen, d.v.s. till 53% pojkar och 47% flickor.70% av praktikplatserna finns inom kommunens förvaltningar.

95 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen Is (32) Kommunstyrelsen Nämnd Arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Utjämna skillnader i livsvillkor. Arbetsmarknadsinsatser: Arbetsmarknadsavdelningen har genomfört arbetsmarknadsinsatser för 316 deltagare under denna period (42% män och 58% kvinnor). Det är en markant ökning av insatser till kvinnor, jämfört med förra året (48 % kvinnor). 121 av dessa är subventionerade anställningar (38 %) och 195 är arbetsträningsplatser (62 %). Av dessa arbetsträningsplatser går fortfarande 81 personer kvar i den inledande introduktionen (innan placering ut i verksamhet). Det har varit en stor tillströmning av nya deltagare under denna period. l genomsnitt 10 nya i veckan. Nya introduktionsgrupper har startats var 14:e dag. Nytt för 2017 är mottagandet av nyanlända från etableringen för arbetsträning och språkpraktikplatser. Det stora trycket på nya deltagare, samt att borttaget krav på SFI-C, har gjort det svårare att få ut deltagare i kommunens förvaltningar. En del av insatserna finns i egna verksamheten Fridhem (ca 65 personer under denna period). 50 av dessa jobbar eller arbetstränar med verksamheter som snickeri/inredning, grönyteskötsel/trädgård, skogsarbeten, flytt och vinterarbeten. Här är könsfördelningen 30 % kvinnor och 70 % män. övriga 15 personer är inom kök, tvätt och städ inom socialtjänstens äldreomsorg. Här är könsfördelningen den motsatta, 70% kvinnor och 30% män. All verksamhet leds av förmän/handledare. På grund av en gynnsam vinter så har mycket av arbetena denna period förlagts till stadsnära miljöer med arbeten som gallring, slyröjning och risdragning. Några av områdena har varit Sanders dalar och området Dynamikbacken - Bjursjöspåret. Under perioden har två nya arbetslag med språkpraktikplatser startats upp. När det gäller arbeten i kök/tvätt och städ, så har även viss daglig verksamhet genomförts. Under perioden har fler och fler språksvaga deltagare från arbetsförmedlingen kommit. Detta ställer stora krav, då arbetet förutsätter att det ska bedrivas i en bra och utvecklande arbetsmiljö. Andra insatser görs i samverkan med andra förvaltningar. l samverkan med socialtjänsten finns Jobbcentrum, Kom-Jobb, PUT och servicelag Hovhult, tillsammans med kultur och fritid finns Fritidsdatabasen, servicelag och Cumulus och tillsammans med samhällsbyggnad finns Tillgänglighetsdatabasen. Många platser finns dock ute i enskilda verksamheter som t. ex. på förskolor, skolor, kostenheten, Emaus, bibliotek, fritidsgårdar och LSS. Jobbcentrum, är ett program på 12 veckor (3 v introduktionskurs + 9 v praktik i näringslivet) och vänder sig till personer med försörjningsstöd. Verksamheten har haft fyra gruppstarter under denna period. 69 aktiva personer inskrivna (54% kvinnor och 46 % män). 70 % är utrikes födda. Även i denna verksamhet märks att deltagarna har förändrats och står mycket längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare. Kom-Jobb är en samverkan mellan Socialtjänsten, Arbetsmarknadsavdelningen och Vuxenutbildningen. Insatsen startar med en praktikperiod på tre månader på ett vård- och omsorgsboende (äldreboende). Därefter kan man bli erbjuden anställning med lön under ett år, där man arbetar fyra dagar per vecka på ett vård- och omsorgsboende och studerar vårdsvenska och vårdkunskap en dag per vecka på Vuxenutbildningen. 14 personer aktiva (2 män och 12 kvinnor). Flera av insatserna är riktade mot ungdomar. Inom ungdomssatsningen så har 30 nya ungdomar skrivits in under perioden. Alla inleder med en tre månaders praktik som övergå till en 6 månaders anställning (nystartsjobb). Av samtliga som är inskrivna (81 ungdomar) så är 35% kvinnor och 65% män. 35% har utländsk bakgrund och 1 O % har nedsatt prestationsförmåga. 15 ungdomar har avslutat sin anställni under rioden. Av dessa har 47% vidare till en

96 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen16 (32) Kommunstyrelsen osubventionerad anställning, 20 % (3 st) till studier, 20% (3 st) åter till AF och 13 % (2 st.) är föräldralediga. Traineejobb är en möjlighet att få en anställning på 50 % inom ett bristyrke, samtidigt som man studerar en yrkesutbildning på vuxenutbildningen. Målgruppen är ungdomar år som varit arbetslösa minst 3 mån, personer över 25 år som varit arbetslösa minst 12 mån, samt nyanlända med etableringsplan. En personal jobbar uppsökande i privata näringslivet med inriktning mot bristyrken, samt mot landsting inom och vård och omsorg dagläget har tre kvinnor och sex män pågående Traineejobb (fyra inom vård och omsorg, tre inom mekaniker, en inom restaurang samt en inom bygg) men ytterligare åtta (fem män inom bygg samt tre män inom vård och omsorg), kommer att vara ute i mitten av juni. Målet har varit att få ut 25 personer innan sommaren. Det är dock stora utmaningar med matchningen. Det är ett glapp mellan vad arbetsmarknaden vill ha och vilka arbetssökande och studieintresserade som finns att tillgå. Uddevalla kommun och arbetsförmedlingen i Uddevalla har slutit en "Lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten i kommunen", inom ramen för DUA (Delegationen för unga till arbete). Överenskommelsen ligger som grund för samverkan, utifrån lokala behov, med syfte att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Under perioden har en uppsökande projektverksamhet startat, för att nå de ungdomar år, som inte finner sin plats i samhället med studier, arbete och sunda sociala aktiviteter, utan hamnar hemma i passivitet och utanförskap. Målet med projektet är bl.a. att 50 % av de ungdomar projektet kommer i kontakt med, ska välja att förändra sin situation genom att göra en planering med relevant samhällsinstans där slutmålet är arbete eller studier. "Nike" vänder sig till ungdomar som är mellan år och som inte slutfört grundskolan/gymnasieskolan eller som är på väg att hoppa av gymnasiet. Verksamheten faller inom KAA (Kommunala aktivitetsansvaret). Målet är att motivera ungdomarna till att gå tillbaka till studier. Under perioden så har antalet inskrivna ungdomar ökat ovanligt mycket och snabbt, till21 ungdomar (10 killar och 11 tjejer). Förutom fokus på studier, finns ett stort fokus på konstnärliga aktiviteter. Arbete pågår just nu ännu mer med foto, eftersom en fotograf finns som extraresurs. Nytt för i år är att sommarpraktikgruppen är mycket större och att ungdomarna från Nike kommer jobba tillsammans med ensamkommande/nyanlända ungdomar från SO-ung (samhällsorientering). SOung är en pilotverksamhet som startades upp i slutet av 2016, där målet har varit att beröra och diskutera ämnen vi anser är viktiga för att underlätta integrationen i det svenska samhället. Två grupper med killar med cirka killar i vardera har nu gått färdigt och just nu pågår arbetet med en tjejgrupp på cirka 20 tjejer ska Uddevalla kommun erbjuda sommarlovspraktik till 275 ungdomar som gått ut grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets årskurs 1 samma år samt är folkbokförda i kommunen. l likhet med tidigare år prioriteras ungdomar inom gruppen "särskilda skäl", d v s ungdomar som av olika anledningar behöver sysselsättning och rutiner under sommaren (ca 1 O % av platserna). Dessa ungdomar söker på samma sätt som alla andra, via kommunens hemsida, och samma krav ställs på dessa ungdomar på arbetsplatsen men högre krav ställs på arbetsuppgifter och på handledare för dem. Verksamheten Sommarlovsentreprenörer fortsätter att vara vilande 2017, däremot satsar kommunen på 50 extra platser för verksamheterna NIKE och SO Ung Dessa platser tillkommer till de 275 platserna.436 ansökningar har inkommit (53 % pojkar och 47% flickor) till de 275 platserna. Målsättning är platserna kommer att fördelas likt ansökni iii 53 % r och 47% flickor.70% av atserna

97 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen l? (32) Kommunstyrelsen finns inom kommunens förvaltningar. Integration: Kommunledningskontoret har det samordnande ansvaret för kommunens integrations- och etableringsinsatser. Detta sker genom den förvaltningsövergripande gruppen SIV (Samverkan Integration Verksamhet). Några punkter som tagits upp på möten under perioden är prognosen för antal mottagna nyanlända för året samt vilka medel som beräknas komma till kommunen för insatser för dessa. Man har tagit upp samverkan ensamkommande, samhällsorientering för nyanlända, utbytesprojekt på gymnasiet, handlingsplan för nyanlända barn (förskolan) mm. Uddevalla kommun har gått med i regeringsuppdraget Mötesplats och Information ihop med Trollhättan och Vänersborg. Projektet pågår till slutet av december När det gäller insatser för nyanlända i etableringen är arbetsmarknadsavdelningen och kommunledningskontoret ansvarig för bostadsanvisning, mottagningssamtal, samhällsorientering och samhällsguide Uddevalla. Migrationsverket är sedan årsskiftet den myndighet som ansvarar för bostadsan visningar. Uddevalla ska i år tillhandahålla bostad för 52 personer. Underlag har hittills inkommit på 49 personer och 9 av dem är emottagna. Under perioden har även ett ramavtal mellan Uddevalla kommun och bostadsstiftelsen Uddevallahem slutits för att underlätta bostadsförsörjning för bland annat de anvisade nyanlända. Anvisade som får sin lägenhet genom ramavtalet har andrahandskontrakt som löper på 1 månad i taget. Om hyresgästen har fullföljt sina åtaganden efter 18 månader övergår kontraktet till första hand. Under perioden har totalt 39 st. mottagningssamtal genomförts (12 med ensamma kvinnor, 16medensamma män samt 11 med familjer). De dominerande frågeställningarna vid samtalen har rört sig om boendesituationen och oro över det tillfälliga uppehållstillståndet. Alla nås inte med mottagningssamtal idag, men bedömningen är att antalet kan ökas genom medverkan i Mötesplats och information och på så sätt lättare når den gruppen som kommer från s. k. eget boende. Kurser i Samhällsorientering på modersmålet bedrivs dels för kommunens egna nyanlända, dels för nyanlända från andra kommuner i Fyrbodal. Under perioden har 9 kurser avslutats (8 på arabiska och 1 på ryska). Antalet deltagare på avslutade kurser är 114 (52% kvinnor och 48% män). En arbetsgrupp har jobbat med att ta fram ett förbättrat upplägg, med fokus på jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter och medborgliga skyldigheter, samt lagar och regler. Upplägget tas nu fram och testas av Uddevalla kommun. Behovet av platser på Samhällsorientering under 2017 förväntas öka, då toppen i mottagandet av nyanlända beräknas komma under detta år. Samhällsguide Uddevalla är en verksamhet där möten sker mellan nyanlända och etablerade Uddevallabor. Under perioden har 54 nya anmält sig till verksamheten (36 nyanlända och 18 Samhällsguider). En majoritet (20 st) av de nya nyanlända var män. En majoritet (14 st) av de 18 Samhällsguider som anmälde sig var kvinnor. Trenden med fler nyanlända än Samhällsguider som anmäler sig, och brist på män som vill bli Samhällsguider håller i sig. Uppföljningen av matchningarna visar att ca BO % är nöjda med sin matchning. Uddevalla kommun bedriver ett projekt tillsammans med Göteborgs Räddningsmission, med stöd av medel från Länsstyrelsen. Det är fadderverksamhet för ensamkommande ungdomar. Sammanlagt har 31 matchningar genomförts.

98 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen Is (32) Kommunstyrelsen Hälsofrämjande integration och Tillsammans för inkludering är två övriga integrationsprojekt som bedrivs med stöd av medel från Hälsopolitiska rådet. Hälsofrämjande integration går ut på att ge kommunala verksamheter ökade redskap att utifrån sina egna verksamheter arbeta för ett hälsofrämjande och jämlikt integrationsperspektiv. Brobyggarnas uppdrag under perioden har varierat. De ingår nu i kommunens hedersgrupp, har genomfört föräldraträffar på somaliska och arabiska/persiska, deltagit i nattvandring, hållit i dialogträffar, föreläst för personal, som jobbar med små barn, medverkat vid kulturskolans prova på dag, varit stöd för personal inom förskola, försörjningsstöd, kompassen, familjesektionen etc. Ett dilemma som kvarstår är gränsdragningarna mellan brobyggarnas uppdrag och andra funktioner. Behoven hos de enskilda och även hos verksamheter är stora vilket gör att brobyggarna får uppdrag som kan räknas som ordinarie verksamhet. Brobyggarna har kompletterats med två personal (en arabisktalande och en somalisktalande) från kultur och fritid som tidigare haft uppdrag som gränsgångare. De kommer att fokusera på att sprida information om kommunens fritidsverksamhet till föräldrar samt vara en länk till olika idrottsföreningar, samt fokusera på brottsförebyggande arbete. Tillsammans för inkludering går ut på att bygga upp en hållbar nätverksstruktur och skapa större delaktighet i arbetet för social inkludering i kommunen genom att många organisationer samarbetar och kompletterar varandra. 83 organisationer, varav 15 kommunala verksamheter, finns i nätverkets deltagarförteckning. Under perioden har en nätverksträff anordnats under temat "Kultur och integration", samt en träff för språkträningsverksamheter och SFI gemensamt. En broschyr över utbud av verksamheter som arbetar med integration har tryckts upp och spri dits. En del i projektet är att det går att söka medel från nätverket och intresset för detta har varit relativt stort. När det gäller verksamheten på två mötesplatserna i utanförskapsområdena Dalaberg/Hovhult och Tureborg, pågår en stor kartläggning över nuvarande insatser kopplat till nuvarande behov. Mötesplatserna är under tiden öppna som vanligt och verksamhet pågår. Utveckla ett integrerat folkhälsoperspektiv i kommunens alla nämnder och verksamheter Till följd av att social hållbarhet och folkhälsa tydligt prioriterats i Uddevallas styrdokument finns efterfrågan på stöd och underlag kring befolkningens hälsa, samverkansforum och utvecklingsmedel Under tertial 1 deltog folkhälsostrategen på en utbildning kring socialt hållbar stadsutveckling och bostadsplanering. Denna utbildning sammanställdes i en presentation som folkhälsostrategen höll för hälsopolitiska rådet och hållbarhetsberedningen. Folkhälsautvecklaren stöttar exempelvis Kultur och fritid inom socialt hållbar planering kring näridrottsplatser. Tillsammans med demokratiutvecklaren och miljöstrategen har folkhälsostrategen undersökt aktuella angreppssätt för hållbar utveckling med verktyg som Agenda Administration knutet till Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser(budget, verksamhetsplan, uppföljning etc.) har genomförts och Hälsopolitiska rådet har sammanträtt två gånger under tertialet. Välfärdsredovisningen är ett viktigt underlag för att arbetet för livskvalitet, god och jämlik hälsa ska kunna integreras i kommunens alla nämnder och verksamheter. Välfärdsredovisningen ger folkhälsostrategen ett underlag att kommunicera i nämnder och förvaltningsledningar kring befolkningens behov och hälsa. Detta ger förutsättningar för måluppfyllelse av kommunfullmäktiges folkhälsomål Arbetet med en ny välfärdsredovisning för Uddevalla har tyvärr inte kunnat återupptas under tertial 1 på grund av hög arbetsbelastning. En gemensam utbildning inom social och ekologisk hållbarhet planeras till hösten för hälsopolitiska rådet och hållbarhetsberedningen. Folkhälsostrategen kommer att utifrån ett socialt hållba med

99 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen19 (32) Kommunstyrelsen översiktplaneringen under Den tydliga politiska prioriteringen talar för att det finns goda förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete inom folkhälsa/social hållbarhet. Välfärdsredovisningen är en så bärande beståndsdel för uppdraget att den bör prioriteras under Utveckla samverkan med den sociala ekonomin Ett fortsatt arbete med färdigställandet av förslaget med en överenskommelse mellan kommunen och ideburen sektor har pågått under tertial ett. Som en del i detta har remissvar sammanställts och underlag och tjänsteskrivelse tagits fram inför kommunstyrelsens beslut i slutet av april. Vid tillstyrkande av överenskommelsen planeras därefter presskonferens för att offentliggöra överenskommelsen och skriva kontrakt med den ideburna sektorn. Ett arbete har påbörjats med att skapa en handlingsplan för social ekonomi. 3.6 Ekologisk hållbar utveckling Kommunstyrelsen har flera uppdrag inom det prioriterade området. Antagen samhällsbyggnadsstrategi beaktar de olika hållbarhetsaspekterna i samhällsplaneringen. Planer och markanvisningar bedöms enligt fastställda kriterier. En fördjupad översiktsplan är framtagen och på remiss. Efter beslut av kommundirektören ska en grupp som ska ta fram förslag på hållbarhetsfrågor/krav vid upphandling formeras. Arbetet med att definiera "avtal som stöder hållbar utveckling" kommer att kunna drivas genom denna gruppering. Utifrån Energiplan kommer ingen central ramavtalsupphandling av biogas att göras så länge kommunen inte har fler än enstaka fordon som kan drivas med biogas och utifrån att det inte heller finns en biogaspump i Uddevalla. Köp av fordonsgas, som inte under ett år överstiger gränsen för direktupphandling, hanteras av respektive fordonsansvarig. Möjlighet finns att anskaffa el- och gasfordon med dagens ramavtal. Alla ramavtal som tecknas innehåller krav på antingen miljöhänsyn, etisk eller social hänsyn. Miljöhänsyn tas både i leverantörs- och produktperspektivet, genom krav på miljöledningssystem/miljöpolicy och produktkrav som till exempel Svanen-märkning, EDblomman eller likvärdig utifrån verksamhetens kravställande. Inköpsprocessen ska främja hållbar samhällsutveckling Följsamhet samhällsbyggnadsstrategin

100 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen2o (32) Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige styrdokument Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att revidera Energieffektiviseringsprogramm et för kommunala organisationen under 2015 Uppföljning och eventuell revidering av Energieffektiviseringsprogrammet kommer att hanteras av hållbarhetsberedningen under Ansvarig är avdelningen för strategisk samhällsplanering. Uppdraget kvarstår för kommunsstyrelsen, men avslutas i samhällsbyggnadsnämndens styrkort Nämnd Ta fram fler ramavtal som stöder hållbar utveckling Säkerställa att hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter beaktas i samhällsplaneringen Planera utbyggnad av bostadsoch verksamhets områden med god transportekonomi och med bra kommunikationer för kollektivtrafik och ge- trafik Alla ramavtal som träffats efter upphandling innehåller krav på antingen miljöhänsyn, etisk eller social hänsyn. Eftersom det inte finns en definition på vad ett avtal som stöder hållbar utveckling ska innehålla och på vilken nivå kraven ska ligga, får målsättningen anses vara uppnådd. Samhällsbyggnadsstrategin beaktar de olika hållbarhetsaspekterna i samhällsplaneringen. Förprövning av nya projekt och planområden har införts som rutin. Planer och markanvisningar bedöms enligt av kommunstyrelsen fastställda kriterier. Förprövningsgruppen består av representanter från samtliga förvaltningar och Västvatten. Kriterierna inom förprövning och beredningsgruppens sammansättning ger goda förutsättningar för att hållbarhetsaspekterna beaktas. Fördjupad översiktsplan är framtagen och ute på remiss tom l den pekas nya områden för bostäder och verksamheter ut. Genomförandeplanen är framtagen för planperioden Ett antal områden som uppfyller samhällsbyggnadsstrategins inriktning är utpekade för fortsatt utredning i form av förstudie och detaljplanearbete. Projekt är uppstartat för fortsatt genomförande av Områdesplanen Bäveån med centrumnära bostäder och verksamheter. Aktiviteter pågår för att utveckla befintliga verksamhetsområden såsom bland annat Lillesjö/Gräskärr och Fröland. 3.7 Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelsen har flera uppdrag kring det prioriterade området. Personalavdelningen har under perioden genomfört arbetsmiljöutbildningar, utbildningar i kompetensbaserad rekrytering samt arbetat med hur chefernas förutsättningar ska förbättras. Framtagande av ledarskapskriterier och en kommunövergripande kompetensförsörjningsplan samt översyn av regler kring personalkostnader pågår. Hälsoresan pågår som projekt under men är en långsiktig satsning för att skapa en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv för alla som jobbar i Uddevalla kommun. Hälsoresan berör alla förvaltningar. Extra fokus och satsningar har skett på vissa pilotverksamheter där sjukskrivningstalen är särskilt höga. Stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet genom att fokusera på förebyggande hälsofrämjande insatser där de ger störst effekt

101 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen21 (32) Kommunstyrelsen Matcha arbetsuppgifter och verksamhetsmöjligheter mot arbetskraftens resurser i befolkningen Utveckla ledarskapet i önskad riktning utifrån tydliga kriterier Säkerställa god kompetensförsörjning och i detta beakta vikten av mångfald Kommunstyrelsens sjukfrånvaro Kommunstyrelsens sjukfrånvaro Resultat kvinna april Resultat man april Resultat totalt april 2016/april /april /april 2017 Kommunsstyrelsens 5,69 % l 8,06 % 6,56 % /6,71 % 6,06% 17,47% sjukfrånvaro Kommunstyrelsens sjukfrånvaro sjukfrånvaron bland medarbetarna på Kommunledningskontoret uppgår vid mättillfället till 7,47% och ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,82 %. I den aktuella mätningen är Arbetsmarknadsavdelningen inkluderad, som har en total sjukfrånvaro på 9,69 %, vilket förklarar den höga totalsiffran till viss del. Dock har sjukfrånvaron ökat från 6,06% vid samma mätperiod 2016, där även på Arbetsmarknadsavdelningen var inkluderad. A v den totala sjukfrånvaron på förvaltningen står långtidsfrånvaron för 3, l O %. Gruppen med högst långtidsfrånvaro är kvinnor i åldern år. Sedan föregående mätperiod utgörs hela ökningen av sjukfrånvaron av kvinnornas sjukfrånvaro, ökningen uppgår till knappt O, 7%-enheter jämfört med männens där sjukfrånvaron minskat med knappt 0,3%-enheter. Ansvariga chefer och HR-partner arbetar systematiskt tillsammans med identifiering och rehabilitering av ohälsa. Under de första månaderna av 2017 har ett kommunövergripande projekt startats i syfte att sänka sjukfrånvaron i kommunen. Hittills har projektet bjudit på diverse aktiviteter i form av inspirationsföreläsningar och insatser för at få medarbetare mer fysiskt aktiva samt intern arbete med utveckling av arbetsmetoder och verktyg för att arbete med sjukfrånvaron. Den ökade sjukfrånvaron följer trenden i samhället, där den psykiska ohälsan ses som en stor orsak Kommunfullmäktige flerårsplan Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 1 O mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. Arbetsgivaren Uddevalla kommun arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare genom att förena en väl fungerande verksamhet med ett hållbart arbetsliv och ett hållbart yrkesliv för sina anställda. Avsatta medel år 2017 används för att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaron jämsides med att stärka chefers förutsättningar att skapa, utveckla och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang (HME och ambassadörskap). Under 2017 genomförs ett batteri av insatser och aktiviteter och processen fortsätter från och med 2018 inom befintliga strukturer och i ordinarie verksamhet. Insatser och aktiviteter har genomförts enligt projektplan under perioden januari till och med april. Projekt Hälsoresan 2017 följs upp med redan befintliga nyckeltal i kommande medarbetarundersökni och i de målnivåer kfrånvaro som

102 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen22 (32) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (personalutskottet) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 se över reglerna kring personalkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar m.m. i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar Kommunstyrelsen har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 starta upp projektet ny brandstation i Uddevalla tätort kommunfullmäktige beslutar. för projekt Hälsoresan 2017 är; minskad sjukfrånvaro enligt målnivån i styrkort, ökad procentandel ambassadörer i medarbetarundersökning 2017 och 2020 samt ökat HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) i medarbetarundersökning 2017 och Tidigast kan nedgång i sjukfrånvaro pga Hälsoresans aktiviteter/insatser förväntas under tredje/fjärde kvartaler Uddevalla kommuns ordinarie Medarbetarundersökning genomförs under hösten Nyckeltalen ambassadör och HME kommer förhoppningsvis att visa en marginell ökning i medarbetarundersökningen 2017 eftersom det är ett mått som bygger på tillit och delaktighet. För att nå en stadigvarande positiv ökning, krävs att det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet fortsätter, förankras och arbetas in i ordinarie strukturer och verksamheter på alla nivåer. Projektet följer projektplanen och kommer att genomföras enligt projektplan inom utsatt projekttid 1 jan - 31 dec Under första delen av 2017 har en kartläggning gjorts av nuläget i kommunen gällande arbets- och skyddskläder. Det kan konstateras att förutsättningarna skiljer sig mellan förvaltningarna, både avseende vilken sorts utrustning man har tillgång till samt hur tvätt sker och hur frekvent kläderna byts ut. Kartläggningen har redovisats för Personalutskottet Projekt ny brandstation Uddevalla är uppstartat såtillvida att en förstudie pågår. Under perioden har arbetet med förstudie pågått med arbetsgruppsmöten och aktiviteter där emellan Nämnd Kontinuerligt utbilda kommunens chefer och arbetsplatsombud i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Systematiskt arbete på olika nivåer i organisationen inklusive individnivå Utökad verksamhet som arbetsmarknadsåtgärd inom fler områden i organisationen (än tvätteri/kök i vård) utreds. Jämställdhetsintegrering av subventionerade anställningar och andra arbetsmarknadsåtgärder Hittills under 2017 har arbetsmiljöutbildningar genomförts på grundnivå. Under utbildningen har ca 30 personer deltagit fördelat på chefer och skyddsombud. Inom Fridhems verksamhetsområden, kök, tvätt inom socialtjänstens äldreomsorg, så jobbar vi numera även med städ. Vi har även låtit deltagarna prova på att utföra lättare vaktmästeriarbeten samt viss daglig verksamhet. Vi har också startat upp ett nytt arbetssätt som vi kallar för VOMS. Det är en introduktion för vård- och omsorgsplatser inför rekrytering till sommarjobb i vården under av de 16 personer som fullföljde introduktionen, kommer med största sannolikhet att få ett sommarjobb. Fördelningen över insatser under perioden är för 42 % män och 58 % kvinnor. Det kan jämföras med hela förra året då det var 52 % män och 48 % kvinnor. Insatser för kvinnor har alltså ökat markant sedan förra året. Vi har med oss jämställdhetsperspektivet när vi planerar insatserna i de olika förvaltningarna eller inom vår egen verksamhet.

103 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen23 (32) Kommunstyrelsen Framtagande av kommunövergripande ledarskapskriterier Förbättra förutsättningarna för organisationens chefer att verka som ledare genom att nivåsätta antalet medarbetare per chef Utarbeta kommunövergripande kompetensförsörjningsplan Öka kunskapen och förståelsen för den kompetensbaserade rekryteringsmodellen Det pågår diskussion om hur ledarskapskriterierna ska utformas i kommundirektörens ledningsgrupp. Resultatet av mätningen avseende antalet underställda per chef, som gjorts i organisationen vid årsskiftet , har redovisats för Personalutskottet och den centrala samverkansgruppen med inriktning på arbetsmiljö. l 2017 års arbetsmiljöplan finns punkten om införande av normtal uppsatt i aktionslistan. Inom BUN har en vidare diskussion. En kommunövergripande Personal- och kompetensförsörjningsstrategi är framtagen och presenterad för kommundirektörens ledningsgrupp och Personalutskottet Denna kommer att bearbetas ytterligare innan den kan antas. l löneöversynen 2017 har särskilt svårrekryterade yrkesgrupper tilldelats extra utrymme i syfte att försöka behålla befintlig kompetens i kommunen. Under februari 2017 var Mali n Lindelöt på plats i Uddevalla och höll utbildning i kompetensbaserad rekrytering. Ca 25 personer deltog och gav en mycket positiv utvärdering av utbildningen. 3.8 Resurseffektivitet Kommunstyrelsen har flera uppdrag inom det prioriterade området. Nya medborgarcenter är en del av kommunikationsavdelningens verksamhet. Det syftar till att skapa en enklare väg in till kommunen. Under perioden har 15 kommunvägledare rekryterats och var på plats i början av april. Kommunvägledarna har påbörjat ett omfattande utbildningspaket Ett ärendehanteringssystem har upphandlats och anpassats utifrån medborgarcenters uppdrag. Systemet ska bygga upp en kunskapsbank, göra det enklare för kommunvägledarna att snabbt hitta svar men även i syfte att kvalitetssäkra svaren. Under våren har delar av lokalytan i Rådhuset renoverats och den var klar att tas i bruk i mars. Dock återstår lokaler som idag används av personal inombun. Tidsplanen för utflyttningen av B UNs verksamheter har förlängts betydligt jämfört med ursprunglig plan vilket försvårat uppstarten för och fått konsekvenser på bl a arbetsmiljön. Medborgarcenter öppnar i juni med målet att på sikt hantera så mycket som 70 % av alla ärenden som kommer till kommunen. Etableringen av medborgarcenter innebär ett nytt sätt att arbeta på än tidigare och påverkar hela organisationen (arbetssätt och arbetsuppgifter). IT -avdelningen har under perioden avslutat och driftsatt flera e-tjänster; aktivitetsanteckningar för ledsagare/avlösare LSS, ansökan riksfårdtjänst, anmälan om sommarförskola, avvikelsehantering elevhälsan samt signering av dokument. A v delningen har också bidragit i arbetet med översyn av kommunens organisationsnivåer. I arbetet med e-arkiv har granskning av inkomna anbud genomförts. Upphandlingen sker gemensamt för 14 kommuner där Uddevalla har en huvudroll. A v delningen har också bidragit i arbetet med införandet av medborgarcenter samt infört "F5 ", vilket är en ny teknik som möjliggör åtkomst till filer oavsett verktyg och plats. Ekonomiavdelningen har påbörjat genomgång av investeringsprocessen (inkl lokalförsörjningsprocessen) i syfte att förkorta tiden från behov till projektstart respfärdigställande. Etapp l ska vara klar till halvårsskiftet 20 l 7. Översyn av internhyran och "Riktlinjer för internhyra" har påbörjats framför allt pga införandet av komponentredovisning from

104 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen24 (32) Kommunstyrelsen Beräknas kunna genomföras först from Finansiering av avtalscontroller klar och rekrytering har påbörjats. Under perioden har fullmäktige beslutat om förändringar kring kommunens övergripande påverkanskanaler. Frågepanelen och ViVill i Uddevalla! har avvecklats under perioden och arbete pågår med att implementera övriga beslutade förändringar. För att främja att kommunens planeringsunderlag ska ge förutsättningar till jämställd resursfördelningen kommer ekonomiavdelningen att ta fram en kommunövergripande jämställdhetsanalys som nämndemalförvaltningarna kan använda i sitt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Ständiga förbättringar görs i verksamheterna för att öka kvaliten på tillhandahållna tjänster samt för att skapa en enklare, öppnare och effektivare organisation Medvetna prioriteringar främjas för att skapa ändamålsenliga verksamheter nu och i framtiden Likvärdig service till medborgarna ska främjas genom att jämställdhet- och jämlikhetsperspektivet successivt integreras Kommunen arbetar systematiskt med att involvera medborgarna i de demokratiska processerna Kommunfullmäktige flerårsplan Kommunstyrelsen (kommundirektören) har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 leda arbetet att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisationen och arbetsmetoder som långsiktigt minska kostnaderna. Kommundirektören har tillsammans med förvaltningscheferna i budgetarbetet inför 2018 arbetat med uppdraget som syftar till minska kostnaderna. Resultatet av arbetet presenterades i samband med budgetdialogen i april Kommunfullmäktige styrdokument Kommunstyrelsen ska utifrån Ungdomsplan arbeta för att involvera flickors och pojkars perspektiv i utvecklingsprocesserna Inget nytt finns att rapportera kring uppdraget detta tertial.

105 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen2s (32) Kommunstyrelsen Nämnd Kommunledningskontoret ska, för egen del, och stimulera övriga förvaltningar att, kartlägga, jämföra och analysera förvaltningens processer och verksamheter att identifiera och åtgärda förekommande kvalitetsbrister Kommunledningskontoret ska stödja förvaltningarna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning Kommunens planeringsunderlag ska ge förutsättningar för jämställd resursfördelning Kommunstyrelsen ska utifrån Ungdomsplan arbeta för att involvera flickors och pojkars perspektiv i utvecklingsprocesserna Modellen ska ha använts i arbetet med flerårsplanen respektive bokslutet för Ingen utvärdering har skett ännu. Kommunens utvecklingsarbete vad gäller analyser pågår bland annat genom ett SKL projekt tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen som kallas analys - skola. Diskussioner pågår om att skapa övergripande analysverkstäder, uppstarten skulle innebära att 1-2 personer från varje förvaltning träffas i samband med 2017 års KKiK-mätningar för att gemensamt analysera de mått som berör kommunen. Framtaget förslag kommer att bli föremål för beslut efter sommaren efter dialog med politiken och förankring hos kommundirektörens ledningsgrupp. Jämställdhetsperspektivet beaktas i uppföljningen men saknas i stor utsträckning i planeringen av verksamheten. För att främja att kommunens planeringsunderlag ska ge förutsättningar till jämställd resursfördelningen kommer ekonomiavdelningen att ta fram en kommunövergripande jämställdhetsanalys som nämnderna/förvaltningarna kan använda i sitt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Jämställdhetsanalysen avses vara klar inför nämndernas arbete med verksamhetsplan och interbudget. Inget nytt finns att rapportera kring uppdraget detta tertial. 3.9 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens mått Kommunfullmäktiges styrkort Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå Förvärvsarbetande invånare år Förbättrat företagsklimat Sifferrapportering och prognos görs senare. Sifferrapportering och prognos görs på årsbasis. Företagsklimatmätning har på knappt två år stadigt förbättrats. Från ett mer mediokert indexresultat 2014 på 63, blev 2015 års utfall68 och nu 2016 index 70. Inför 2017 stärks det relationsskapande arbetet med företagsorganisationerna i Uddevalla för att gemensamt planera och genomföra utvecklingsaktiviteter i form av frukostseminarier, uppföljning av myndighetsutövning, utökad gemensam workshop mellan företag, politik och utövande tjänstemän samt stärkt mediaexponering av resultat och positivilet En intern process leds av näringslivsutvecklare på Tillväxtavdelningen där samtliga myndighetsområden i kommunen ingår. Gruppen har månatliga möten och har funktion som företagslots. Ett arbete med att förnya gruppens arbetssätt pågår, till exempel har initiativ att start uppfödning av ekologisk kyckling varit med vid ett möte för att få direktkontakt med handläggare.

106 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen26 (32) Kommunstyrelsen Nya företag per 1000 invånare Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Sifferrapportering och prognos görs efter första halvåret. Målsättningen 2017 innebär att bibehålla samma resultat som Under perioden har "Frågepanelen" avvecklats vilket påverkar indexet negativt. För att uppnå samma resultat som föregående år krävs således en förbättring i minst en av indexets indikatorer. Kommunledningskontoret arbetar med att kvalitetssäkra kommunens påverkanskanaler utifrån genomförd översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler vilket bedöms påverka kvalitem i måttets indikatorer positivt, även om det inte direkt förbättrar indexresultatet Indikatorerna måttet består av mäter om kommunen har system för att hantera medborgarnas inflytande, möjlighet till insyn och information, måttet mäter inte kvaliteten inom respektive kanal. Arbetet utifrån översynen av påverkanskanaler omfattar att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog, och genom det även tydliggöra syfte och mål med dialogen. Under perioden har en enkät skickats ut till samtliga förvaltningar för att utvärdera det systematiska arbetssättet. Resultatet från enkäten kommer sedan att ligga till grund för att revidera arbetssättet med medborgardialog. Det pågår också ett arbete med att revidera synpunktshanteringen inför en kommande hantering inom Medborgarcenter. För att målsättningen ska nås 2017 krävs att kommunen publicerar resultatet från inkomna synpunkter, genom synpunktshanteringen, på kommunens hemsida alternativt att samtliga nämnder i större utsträckning arbetar med medborgardialog kopplat till budgetprocessen. l arbetet med att revidera synpunktshanteringen beaktas att resultatet från inkomna synpunkter publiceras på hemsidan. Prognosen är att målsättningen kommer att nås. Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka På kommunledningskontoret är det främst livsmedel så som kaffe, te, socker och choklad som köps in och som är ekologiska till stor del (kaffeautomatsavtalet). Kaffeautomatsavtalet innehåller produkter som är både ekologiska och rättvisemärkta (fairtrade). Det finns ett flertal produkter i livsmedelsupphandling som är ekologiska. Overgripande finns det i upphandlade ramavtal och förutsättningarna för att kunna köpa ekologiska livsmedel finns, men det är förvaltningarna som själva avgör vad som köps. Resandestatistik redovisas per helår. Uppgifter från Västtrafik visar dock att resandeutvecklingen är fortsatt positiv. Kommunen, Västtrafik och trafikoperatörerna samverkar kontinuerligt för uppföljning av trafiken och åtgärder som kan förbättra för kollektivtrafiken. Kommunens viktigaste roll är att genom bra samhällsplanering skapa goda förutsättningar för kollektiva resor. Marknadsföring sker genom Västtrafik och trafikoperatörernas försorg. Bedömningen är att målsättningen för 2017 kommer att nås. Under tertial 1 har folkhälsostrategen arrangerat samverkansforum och utbildningstillfällen knutet till måttet. Äldresäkerhetsgruppen har planerat äldre mässan. Folkhälsostrategen sammankallar till tvärsektoriella plattformar som främjar social hållbarhet så som Brottsförebyggande rådet och Fridsam gruppen där folkhälsostrategen vidareutvecklar gruppernas syfte och uppdrag utifrån befintliga handlingsplaner. Grannsamverkansgruppen har planerat årets grannsamverkansutbildningar.

107 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen27 (32) Kommunstyrelsen rådet och hållbarhetsberedningen kring socialt hållbart stadsutveckling och bostadsplanering. Folkhälsautvecklaren har även stöttat Kultur och fritid inom socialt hållbar planering kring näridrottsplatser. Tillsammans med demokratiutveckla re och miljöstrateg har folkhälsostrategen undersökt aktuella angreppssätt i hållbar utveckling med verktyg som Agenda Hälsopolitiska rådet utvecklingsmedel bidrar till måluppfyllnad där respektive förvaltning med beviljade medel redovisar sina insatser. Skador bland barn och unga, ungdomsarbetslöshet, och behöriga till gymnasiet är de faktorer som tillsammans med ohälsatalet drar ner Uddevallas resultat i måttet. Det finns skillnader mellan könen där flickor anger lägre själuppskattad hälsa medan pojkar i lägre utsträckning går ut skolan med godkända betyg. Det finns flera forum som påverkar indikationerna i måttet, ett av dessa är projektet "Inget att vänta på" som är förankrat i kommunledningsgruppen. Det är ett våldsförebyggande och genusförändrande projekt med insatser för barn och unga samt personal som möter unga. l kommunen sker flera utbildningsinsatser i våldsförebyggande arbete vilket tillsammans med prioriteringar på nämnds- och förvaltningsnivå har betydelse för måluppfyllelse i måttet. Prioriteringar på skador bland barn och unga samt fokus på fullföljda studier har kopplingar till trygghet, utanförskap, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa bland barn och deras familjer. Måttet är horisontellt och påverkas av hela kommunens organisation. Det ser hoppfullt ut med befintliga och kommande initiativ i kommunen för att få fler unga i arbete och sysselsättning. Dessutom sker en bra dialog på kommunledningsnivå för att uppnå fullföljda studier vilket kommer bana väg för ungas självförtroende/framtidstro och underlätta vägen in i arbetslivet. När nämndernas/förvaltningarnas prioriteringar och åtgärder beskrivits i tertialrapporteringen kan närmare indikation ges för detta mått. Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Kommunledningskontoret bidrar till att påverka integrationsmåttet i positiv riktning genom en rad olika insatser. Arbetsmarknadsåtgärder rustar och stärker personer som står långt ifrån arbetsmarknaden genom kartläggning/introduktion, arbetsträning och subventionerad anställning. Vissa av dessa i kombination med utbildningsinsatser, samt motivationshöjande aktiviteter. Målsättningen är att de efter insatserna ska nå den reguljära arbetsmarknaden eller en utbildning som leder till arbete. Ca 60 % av deltagarna kommer från våra utanförskapsom råden. Arbetsplatserna är dels inom avdelningens egen verksamhet Fridhem, dels i kommunens olika verksamheter. Viss samverkan sker med näringslivet. Genom kommunens folkhälsoarbete arrangeras olika samverkansforum och utbildningstillfällen. Plattformar som främjar social hållbarhet kan nämnas Brottsförebyggande rådet och Fridsamgruppen. Grannsamverkansgruppen planerar nu årets grannsamverkansutbildningar. Förvaltningen har också det samordnande ansvaret för kommunens integrations-och etableringsinsatser. Integrationsfrågorna är organiserade under arbetsmarknadsavdelningens Integrationsenhet Enheten bedriver också flera egna integrationsinsatser/aktiviteter så som mottagningssamtal för nyanlända, Samhällsorientering, Samhällsguide Uddevalla samt flera integrationsprojekt Mötesplats Dalaberg och Tureborg, hjälper, vägleder och möter flera hundra besökare i månaden.

108 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen2s (32) Kommunstyrelsen kommunen sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska rapportera in kommunens boendesegregationsindex. Detta sker under Tertial 3. Arbetsmarknadsavdelningen jobbar för att påverka boendesegregationen genom att vägleda och informera nyanlända hur kommunen fungerar. Avdelningen ansvarar även för de anvisade boendeplatser, som kommunen enligt lag måste tillhandahålla. Uddevalla har 2017 ett tal på 52 (tagit emot 23 hittills i år). Vi har som målsättning att dessa platser ska vara fördelade i kommunen och inte enbart i några få stadsdelar. Förutom dessa 52 förväntas ytterligare ca 650 nyanlända flytta till kommunen detta år. De bosätter sig på egen hand. Sjukfrånvaron bland medarbetarna på Kommunledningskontoret uppgår vid mättillfället till 7,47% och ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,82 %. l den aktuella mätningen är Arbetsmarknadsavdelningen inkluderad, som har en total sjukfrånvaro på 9,69 %, vilket förklarar den höga totalsiffran till viss del. Dock har sjukfrånvaron ökat från 6,06 % vid samma mätperiod 2016, där även på Arbetsmarknadsavdelningen var inkluderad. Av den totala sjukfrånvaron på förvaltningen står långtidsfrånvaron för 3,10 %. Gruppen med högst långtidsfrånvaro är kvinnor i åldern år. Sedan föregående mätperiod utgörs hela ökningen av sjukfrånvaron av kvinnornas sjukfrånvaro, ökningen uppgår till knappt 0,7%-enheter jämfört med männens där sjukfrånvaron minskat med knappt 0,3%-enheter. Ansvariga chefer och HR-partner arbetar systematiskt tillsammans med identifiering och rehabilitering av ohälsa. Under de första månaderna av 2017 har ett kommunövergripande projekt startats i syfte att sänka sjukfrånvaron i kommunen. Hittills har projektet bjudit på diverse aktiviteter i form av inspirationsföreläsningar och insatser för at få medarbetare mer fysiskt aktiva samt intern arbete med utveckling av arbetsmetoder och verktyg för att arbete med sjukfrånvaron. Den ökade sjukfrånvaron följer trenden i samhället, där den psykiska ohälsan ses som en stor orsak. Andel ofrivilliga deltidstjänster Detta mått mäts en gång om året i samband med årsslut. Under mätperioden har HR-enheten tagit fram en ny mätmetod i syfte att få en högre svarsfrekvens till nästa mätning. l år kommer aktuella chefer att ta upp frågan om ofrivillig deltid under medarbetarsamtalet och sedan skicka in andelen ofrivillig deltid till HR-enheten för sammanställning av resultatet. Socialförvaltingen har under mätperioden initierat ett arbete med att minska andelen deltider. Detta förväntas ha god effekt på andelen ofrivillig deltidstjänster som väntas minska under året. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Detta mått mäts en gång om året i samband med årsslut. Under löneöversyn 2017 har flera kvinnadominerade yrkesgrupper blivit prioriterade och fått extra utrymme, exempelvis fysio- och arbetsterapeuter, enhetschefer, lärare, socialsekreterare, biståndshand läggare, kuratorer samt flera yrkeskategorier med undersköterskeutbildning inom vården. Detta tros medföra att kvinnornas löneandel ökat under året.

109 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen29 (32) Kommunstyrelsen mättillfället till 7,82 och har ökat från föregående mättillfälle. Kvinnornas totala sjukfrånvaro uppgår till 8,73% och männens till4,92 %. Det kan fortsatt konstatera att kommunen följer den nationella trenden och att sjukskrivningarna bland medarbetarna har ökat de senaste åren uppgick sjukfrånvaron till 5,66 %. Av den totala sjukfrånvaron i kommunen står långtidsfrånvaron för 4,31 %. sjukfrånvaron har fortsatt att öka för kvinnor och minska för män från föregående mättillfälle. Långtidsfrånvaron har sjunkit något sedan föregående mätning och är högst bland kvinnor i åldern 50 år och äldre. Det går att konstatera att åldersgruppen 50 år och äldre är den mest sjukdomsdrabbade och att denna grupp utgör en stor del av kommunens medarbetare. Den yngsta gruppen medarbetare i kommunen, upp till 29 år, står fortsatt för den högsta korttidsfrånvaron. Ansvariga chefer och HR-partner arbetar systematiskt tillsammans med identifiering och rehabilitering av ohälsa. Under de första månaderna av 2017 har ett kommunövergripande projekt startats i syfte att sänka sjukfrånvaron i kommunen. Hittills har projektet bjudit på diverse aktiviteter i form av inspirationsföreläsningar och insatser för at få medarbetare mer fysiskt aktiva samt intern arbete med utveckling av arbetsmetoder och verktyg för att arbete med sjukfrånvaron. Den ökade sjukfrånvaron följer trenden i samhället, där den psykiska ohälsan ses som en stor orsak. Nettokostnadsandelen inklusive finansnetto i % av skatter soliditeten ska öka Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar(%) Sifferrapportering och prognos görs årsvis. Sifferrapportering och prognos görs årsvis. Sifferrapportering och prognos görs årsvis. Sifferrapportering och prognos görs årsvis Nämnd Andel bostäder kopplade till bredband Nettoökning företagare Ledarskapsindex i medarbetarundersökningen Medarbetarindex i medarbetarundersökningen En nulägesanalys, tertial 1, visar en anslutningsgrad om ca 70 %. Uddevalla energi AB har tagit beslut om tydliga och kraftfullare investeringar i infrastruktur, för att kunna ge såväl industriområden såsom nya bostadsområden goda förutsättningar för tillgänglighet av bredband. Dock visar det sig att på både nationell och regional nivå, så bedöms förutsättningarna att nå nuvarande bredbandsmål omöjliga, dvs det idag konsumentdrivna etableringssättet är alltför begränsat, därför rekommenderas framöver en ny kraftfullare lagstiftning inom området. l annat fall kommer kommunernas behov av digitalisering i kontakt med medborgaren att äventyras. Sifferrapportering och prognos görs på årsbasis. Sifferrapportering och prognos görs efter genomförd medarbetarundersökning. Sifferrapportering och prognos görs efter genomförd medarbetarundersökning.

110 Delårsrapport april2017 Kommunstyrelsen3o (32) Kommunstyrelsen Finansiell profil, kommunens placering Budgetföljsamhet i % Prognossäkerhet i % Sifferrapportering och prognos görs årsvis. Sifferrapportering och prognos görs årsvis. Sifferrapportering och prognos görs årsvis Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag Kommunfullmäktige styrdokument Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att upphandla 100 % biogas till kommunala organisationens gasfordon Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att prioritera el- och gasfordon när sådana alternativ finns i kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ställa miljö-mässiga och sociala hållbarhetskrav på inköpta drivmedel. Avrapporterat i KF Reglering av val av fordon och drivmedel finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsgruppen som ansvarar för leasningavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, allenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Ansvar för upphandling av bränsle ligger på fordonsgruppen och är reglerat i bestämmelserna. Uppföljning kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet i och med att det hanteras i andra styrande dokument. Ekonomiavdelningen Det finns f.n. ett fåtal metangasbilar i kommunen. När volymen är så låg är det inte motiverat att göra en upphandling. Det är i stället en inköpsstyrningsfråga. De verksamheter som valt att köra en gasbil får ansvara för att tankning av bilar stöder KS uppdrag. Avrapporterat i KF Reglering av val av fordon finns i det nya reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Uppföljning av uppdraget kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet, i och med att det hanteras i andra styrande dokument. Ekonomiavdelningen Möjligheten finns att köpa denna typ av fordon från dagens ramavtal. Det kan bli aktuellt att via ny upphandling under 2017 förstärka miljöbilstänket i ännu högre omfattning. Avrapporterat i KF Reglering av val av fordon finns i nya "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, allenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelserna. Krav vid upphandling av bränsle ansvarar fordonsgruppen för. Uppföljning kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas styrkortet, i och med att det hanteras i andra nde dokument.

111 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen31 (32) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att säkerställa genomförandet av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt med tydliga ansvar, uppföljning och återkoppling av resultat till beslutsfattare, medarbetare och medborgare Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla har kompetens för att kunna söka och ta del av regionala utvecklingsmedel med koppling till Energiplanens strategiska mål för energiområdet. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att årets miljöföretag utses Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att tillse att Uddevalla kommun samverkar med akademi, näringsliv och ideell sektor kring en årlig aktivitet för att främja lokala resurser, gröna näringar och landsbygdsutveckling med koppling till hållbar omställning Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till20 år Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att utreda möjligheten med linjetrafik året Ekonomiavdelningen Frågan bevakas i kommande upphandlingar. f. n. löper avtal under ytterligare ca ett år. Då kommer en ökad kravbild med sikte på hållbarhetskrav att göras. Alternativt ansluter kommunen till SKL Kommentus Inköpscentrals drivmedelsupphandling, eftersom Inköpscentralen numer har ett effektivt uppföljningsprogram. Avrapporterat i KF Ett projektbaset arbetssätt ingår i kommunens projektmodell som tydliggör hur arbetet ska förankras, genomföras, följas upp och implementeras. Projektmodellen styr arbetet som är projektbaserade. Dialogstruktur är upprättad mellan planeringsavdelningen och avdelning för strategisk samhällsplanering för att mål, planer och processer ska löpa smidigare. Pågående överenskommelser inom energi och klimat hanteras i förvaltningens verksamhetskort Kommunen rapporterar årligen till Västra Götalandsregionen. En av överenskommelsernas målsättningar gäller solceller och följs upp i samhällsbyggnadsnämndens styrkort. Uppdraget kan därför avslutas styrkortet Avrapporterat i KF Ingår i kommunens arbetsprocess och möjligheter att söka medel bevakas i de projekt som är aktuella att genomföra. Uppdraget hanteras i den löpande verksamheten och kan därför avslutas i styrkortet Avrapporterat i KF Årligen utses årets företagare av Uddevalla näringsliv. Att arbeta fram kriterier och nominering för specifikt miljöföretag kommer inte att prioriteras. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet Avrapporterat i KF Samverkan mellan olika aktörer pågår kontinuerligt och är en del av kommunens arbetsprocesser. Bland annat har kommunen energi och klimatrådgivare som arbetar som en länk mellan olika aktörer för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Seminarier anordnas bland annat i samband med den årliga miljökonferensen och Earth Hour. Samhällsbyggnadsförvaltningen har samarbete med skolor och högskolor och har utbyte genom praktikanter och studiebesök. Arbetet följer strategierna i personalförsörjningsplanen. Det pågår samarbete med lnnovatum och Chalmers i arbetet med översvämningsproblematiken och klimatanpassningsarbetet Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet Avrapporterat i KF Utredning om gratis kollektivtrafik för ungdomar har genomförts. Avrapportering sker till kommunsstyrelsen. Uppdraget kan därmed avslutas i styrkortet Avrapporterat i KF En utredning av förutsättningarna för linjetrafik med fartyg året runt är resurskrävande. Kommunledningskontorets bedömning är att dessa kostnader i nuläget inte kan motiveras. l takt med stadens utveckling kan det på sikt bli aktuellt att ta upp frågan. Uppdraget föreslås avslutas.

112 Delårsrapport april 2017 Kommunstyrelsen32 (32) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden har utifrån Energiplan fått i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser samt samverkan inom området belysning, energieffektivisering samt e-handel Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för fortsatt utveckling av fjärrvärme och koppla den till Översiktsplanen Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att aktualisera kris och beredskapsplan för en trygg energi och värmeförsörjning Avrapporterat i KF Arbete med utbildningsinsatser inom energieffektivisering sker inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och ingår i energi och klimatrådgivarna uppdrag. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet för kommunsstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Avrapporterat i KF Utbyggnaden av fjärrvärme styrs framförallt genom ställningstaganden i översiktsplan och fördjupad översiktsplan. En revidering av den fördjupade översiktsplanen pågår och översiktsplanen ska ses över med start våren Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet, i och med att det hanteras i dessa styrande planer. Avrapporterat i KF Det finns en plan för att säkra energiförsörjningen inom den kommunala verksamheten och denna plan håller på att uppdateras. (Planen ingår i säkerhetsarbetet för kommunen och är därför sekretessbelagd.) Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas. Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att färdigställa Styrel för trygg elförsörjning till viktiga samhällsfunktioner vid elbrist Kommunstyrelsen har utifrån Energiplan fått i uppdrag att ta fram en strategi för Peak Oil och oljebristsituationer Avrapporterat i KF Trygg elförsörjning för viktiga samhällsfunktioner hanteras av statliga myndigheter som håller kommunen uppdaterad med uppgifter kring detta. (Dessa uppgifter är av säkerhetsskäl sekretessbelagda.) Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas. Avrapporterat i KF Hantering av Peak Oil och oljebristsituation sker på nationell nivå och av statliga myndigheter. Att ta fram en egen strategi för kommunen kräver ett stort och omfattande utredningsuppdrag, som beräknas kan ta några år. Sannolikheten att Uddevalla kommun kan agera utifrån en egen strategi är mycket begränsat. Arbetet med att minska oljeberoende pågår genom målet att bli fossiloberoende kommun 2030.Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas Nämnd Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag

113 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) DnrKS 2017/00304 Handläggare Miljöstrateg Birgitte Johansson Telefon birgitte.j se Kommunens miljöredovisning 2016 Sammanfattning En miljöredovisning för 2016 har upprättats för kommunens verksamhet. Ett flertal uppdrag har bidragit till att förbättringar har skett och som medverkar till att uppfylla kommunens övergripande miljömål Miljömålen följs upp av gröna nycketal som bedöms utifrån kommunens egen situation eller i jämförelse med andra kommuner när sådan jämförande nycketal finns tillgängliga. Nycketalen visar nuläget, men också utveckling över tid. Bland annat har andelen förnybar energi ökat från 48% till 84% för kommunägda byggnader vilket beror på att kommunen numera endast köper "grön el" som är märkt enligt kriterierna för Bra MiljövaL Jämfört med övriga kommuner i Sverige har Uddevalla kommuns verksamhet fortfarande en hög andel miljöbilar, främst beroende på tidig satsning på etanolbilar, men trenden visar på en minskning, då etanolbilar håller på att fasas ut. Kommunens invånare är mycket bra på återvinning av förpackningar och antalet resor per invånare med stadsbuss har ökat. Inom några miljöområden är trenden negativ. Inom kommunens verksamhet harelanvändningen ökat, antalet diesel och bensinbilar har ökat med följd en ökad förbrukning av fossila bränslen. Åtgärder är planerade u och kommer att arbetas med under närmsta tiden. Bland annat genom den samlade fordonsparken, har arbetet påbörjats för att köpa in fler gas-, elhybrid- och elbilar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Kommunens miljöredovisning 2016 (bilaga l) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunens miljöredovisning 2016 Peter Larsson Kommundirektör Birgitte Johansson Miljöstrateg Expediera till

114 MILJOREDOVISNING för verksamhetsåret 2016 o Sveriges försto EMAS-registrerode kommun

115 Innehåll Inledning... 1 Vår verksamhet... 1 Så här arbetar vi med miljöfrågorna... 2 Miljöpolicy för Uddevalla Kommun... 5 Är vi bra idag blir vi bättre?... 6 Mål och resultat Nästa miljöredovisning Kärnindikatorer Miljöredovisning 2016 Uddevalla kommun, Sammanställning av faktaunderlag: Uddevalla kommun miljösamordnare Birgitte Johansson, e-post birgitte.johansson@uddevalla.se alternativ vår hemsida

116 Inledning Denna miljöredovisning innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och uppföljningen av kommunens övergripande miljömål. Kommunens övergripande miljömål tar avstamp i de 16 nationella miljömålen och kommunens miljöpolicy och ger ramen för miljöarbetet i kommunen. De övergripande miljömålen är inriktningsmål och är inte tidsatta. Målen berör både kommunen som geografiskt område och kommunens egen verksamhet. De övergripande miljömålen bryts ner till tidsatta konkreta åtgärder och handlingsplaner som vi arbetar med för att nå målen. Som stöd i detta arbete har ett miljöledningssystem EMAS 1 införts. Miljöledningssystem 2004 blev Uddevalla kommun Sveriges första EMAS-registrerade kommun. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska miljöbelastningen och förmedla ett trovärdigt resultat. Miljörevisioner har gjorts under åren av ackrediterad miljörevisor som granskar både verksamheten och miljöredovisningen. Vår verksamhet Uddevalla kommun är en av 290 kommuner i Sverige och ansvarar för det mesta av den samhällsservice som finns i kommunen. I kommunen bor det över personer. Uddevalla kommun styrs av folkvalda politiker där kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen. Kommunstyrelsen är det högsta verkställande organet i kommunen, och fungerar som kommunens "regering". Styrelsen leder kommunens verksamhet och har det övergripande ansvaret för ekonomi och utveckling. De förbereder ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut genomförs. Inom kommunen finns också nämnder. De fyra nämnderna är Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. För varje nämnd finns en förvaltning, som har till uppgift att verkställa besluten. Under 2016 var antalet tillsvidare anställda i Uddevalla kommun personer. Under denna mandatperiod har en hållbarhetberedning tillsatts under fullmäktige. Syftet är att verka för utveckling och samordning på strategisk nivå av kommunens arbete inom de tre hållbarhetsdimensionerna; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Kommunens verksamhet, finansieras med allmänna medel, som kommunalskatt och statsbidrag samt avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Kommunen arbetar systematiskt för ökad effektivitet och därmed sänkta kostnader för att hålla avgifter och skatter nere. Uddevalla kommun och dess förvaltningar måste också i verksamheten följa en rad lagar och förordningar, bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, lagen om offentlig upphandling, Miljöbalken, Plan- och Bygglagen och dess förordningar. Kommunledningskontoret Samordnar, utvecklar och stödjer kommunens förvaltningar och bolag. Bland annat har förvaltningen ansvar för övergripande frågor som rör strategisk planering, lokalförsörjning, ekonomi, personal, kansli, kvalitet, IT, kommunikation och arbetsmarknadsåtgärder. Här arbetar också med sysselsättningsfrågor ur näringslivsoch arbetsmarknadsperspektiv, EU och internationella frågor, folkhälsa, kollektivtrafik, statistik med mera. Kontoret förbereder ärenden som ska behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här finns även kommunens arkiv med offentliga handlingar. Socialtjänsten Utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna ska utgå från varje individs behov, resurser och förutsättningar EMAS - är EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsordning och är ett komplett miljöledningssystem baserat på ISO 1

117 Barn och Utbildning Anordnar omsorg och utbildning för förskola, familjedaghem, grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Hanterar frågor som barnomsorgsplaceringar, val till grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och all administration runt dessa skolformer. Dessutom arbetar förvaltningen med skolskjutsar, inackorderingsbidrag, resursfördelning och andra ekonomiska frågor. Gymnasiekontoret har även hand om antagningen till gymnasieutbildningarna i Uddevalla, Lysekil, Orust och Tanum. Kultur och Fritid Kultur och fritid ansvarar bland annat för kommunens badplatser, bibliotek, fritidsgårdar, idrottsanläggningar och kulturskola. Stödjer föreningar och studieförbund. Ansvarar för spår och leder i kommunen. Samhällsbyggnad Arbetar med att utveckla, bygga och ta hand om Uddevalla kommun, både nu och för framtiden. En samhällsbyggnadsprocess som innehåller allt från detaljplanering, bygglov, byggtillsyn, miljötillsyn, fastigheter, marker, skogsvård, exploatering, trafik, gator, parker samt service som lokalvård, kost och fordon. Här finns också kommunens energi- och klimatrådgivning, kommunal lantmäterimyndighet och kart- och mätverksamhet. Så här arbetar vi med miljöfrågorna I omvärlden sker det ständig förändring som påverkar kommunen. För att möta förändringarna och ligga i framkant med miljöarbetet tog kommunfullmäktige 1999 beslut om att EMAS-registrera kommunens verksamhet. Miljöarbetet intensifierades och hösten 2004 blev Uddevalla Sveriges första EMAS-registrerade kommun enligt EUs frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning EMAS. Miljöledningssystemet är verktyget för att prioritera och följa upp de miljöinsatser som förväntas ge bäst effekt inom kommunens olika verksamhetsområden. Samtliga förvaltningar ingår i miljöledningssystemet. Nedan beskrivs översiktligt EMAS och de olika delarna i systemet. 2

118 Vad är EMAS? 1.Miljöutredning EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme, och är EUs frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. Uddevalla kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem efter riktlinjerna i EMAS enligt följande: 6.Miljöredovisning 2.Miljöpolicy 7.Ständig förbättring 3.1 Miljömål 5.Miljörevision 3.2 Handlingsplan 4.Organisation och styrning 1. Miljöutredning En av grundpelarna i ett aktivt miljöarbete är att genom kunskap om den egna verksamheten identifiera de aktiviteter som påverkar miljön. Genom en miljöutredning av verksamheten har våra miljöaspekter identifieras. Miljöaspekterna värderas i en modell som består av två kriterier. Det ena kriteriet är miljöfaktorer så som nationella miljökvalitetsmålen och det andra kriteriet är interna eller externa faktorer som berör oss t.ex. lagkrav och andra omvärldskrav, förväntningar från intressenter, affärs- och marknadsmöjligheter, produktivitet och kvalitet. De sammanlagda (adderade) värdena avgör på vilket sätt miljöaspekten ska åtgärdas. Värderingarna bygger på bedömningar, baserade på egna erfarenheter. Detta är en subjektiv metod; det finns inte något objektivt sätt att göra värderingen. Under 2016 har ett omtag gjorts med fokus på kommunens arbetsprocesser och en ny värderingsmodell, som kommer att få genomslag under För 2016 har nio betydande miljöaspekter prioriteras och som är kopplande till de övergripande miljömålen. De övriga miljöaspekterna hanteras enligt gällande rutiner och styrdokument. Miljöaspekter Påverkan Värdering (0-2) Betydande Prioriterat Ge information till medborgare och lokala verksamhetsutövare Indirekt 2 betydande Prioriterat Myndighetsutövning Indirekt 2 betydande Prioriterat Produktion av varor och tjänster Beslut rörande miljö ej myndighetsutövning Utbildning Teknisk service Indirekt Indirekt Direkt betydande Prioriterat Energianvändning Direkt/indirekt 2 betydande Prioriterat Vattenanvändning Indirekt 1 Avloppshantering Indirekt 1 Avfallhantering Indirekt 2 betydande Prioriterat Transporter Förbrukning Utsläpp Direkt Indirekt/direkt 2 2 betydande betydande Prioriterat Prioriterat Upphandling/ Inköp av varor och tjänster Direkt 2 betydande Prioriterat Nödlägesberedskap Indirekt/direkt 1 Hantering av miljöskadliga ämnen och produkter Indirekt/Direkt 2 betydande Prioriterat Medarbetares kompetens Direkt 1 3

119 2. Miljöpolicy Utifrån vår miljöpåverkan och miljöaspekter har miljöpolicy tagits fram. Miljöpolicyn fungerar som ledstjärna för miljöarbetet och innehåller såväl värderingar och visioner som förhållningssätt och strategier. I vår miljöpolicy har vi antagit utmaningen att forma en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Det innebär bland annat att vi ska verka för en ständigt minskad miljöpåverkan och ett ökat miljömedvetande. Miljöpolicy finns att läsa på sidan Övergripande miljömål och 3.2 Handlingsplan Utifrån intentionerna i vår miljöpolicy har vi formulerat mål och handlingsplaner som ska förbättra miljöarbetet. De övergripande målen ska beaktas utifrån vad som är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Övergripande miljömål har tagits fram och fastställts av kommunfullmäktige för hela verksamheten. Samtliga sex övergripande miljömål redovisas under kapitel Mål och resultat Förvaltningar har tagit fram åtgärder/ handlingsplaner för att nå de övergripande miljömålen. I förvaltningarnas åtgärder/ handlingsplaner anges på vilket sätt målen ska nås, det vill säga vad som ska genomföras samt ansvarsfördelning, tid och resurser. 4. Organisation och styrning Uddevalla kommuns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och krav från omvärlden. För att styra verksamheten har man tagit fram ett antal kommungemensamma rutiner. Dessa finns, tillsammans med tillämplig lagstiftning, tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens interna webbsida, Inblicken. Där finns också miljöpolicy, miljömål samt information om bland annat miljösamordnare och internrevisioner. Miljöledningssystemet är integrerat med kommunens styr och ledningsmodell där uppföljning av miljöarbetet sker. Hela kommunens budget- och planeringsprocessen bygger på styr och ledningsmodell. En miljöstrateg arbetar på heltid under kommunstyrelsen och är placerad på Kommunledningskontoret. Varje förvaltning har dessutom utsett egen miljösamordnare som stöd till förvaltningschef. 5. Uppföljning och revision Miljöledningssystemet följs upp årligen av intern miljörevision. Det som följs upp under revisionerna är bland annat hur väl systemet fungerar, måluppfyllnad samt de nyckeltal som tagits fram för respektive betydande miljöaspekt. Den interna miljörevisionen utförs av medarbetare inom kommunen, som genomgått en utbildning. Miljöledningssystemet genomgår även årliga externa revisioner av en ackrediterad miljörevisor. Under 2016 genomfördes uppföljande revision av miljöledningssystemet under totalt fem dagar. En avvikelse framkom under revisionen 2016, som har åtgärdats. 6. Miljöredovisning EMAS ställer krav på en årlig offentlig miljöredovisning som granskas av en oberoende extern revisor. Miljöredovisningen är en viktig del av arbetet med miljö. Det är viktigt att peka på vilka resultat som har uppnått samt att visa hur väl kommunen har lyckats eller inom vilken eller vilka områden som behöver förbättras. 7. Ständig förbättring Miljöpåverkan, policy, mål, rutiner och förbättringar ses över kontinuerligt. Minst en gång om året sker ledningens genomgång med kommunstyrelsens beredning som tar fram förslag till beslut kring miljöförbättrande åtgärder och som sedan beslutas om i kommunsstyrelsen. I samband med ledningens genomgång granskas vilka miljöresultat som har uppnåtts, tar ställning om behov av revidering av miljöpolicy och miljömål, resultat från revisionen, avvikelser under året med mera. 4

120 Miljöpolicy för Uddevalla Kommun Uddevalla Vision Uddevalla Hjärtat i Bohuslän liv, lust och läge ger livskvalitet. Miljöfrågorna är viktiga för Uddevalla kommun. Vi strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv för att skapa en god och hälsosam miljö för nuvarande och kommande generationer. Kommunen ska utvecklas och växa utan att belasta vår gemensamma livsmiljö. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i arbetet, det nuvarande och framtida. Uddevalla kommuns verksamhet ämnar att med utgångspunkt från gällande lagar och krav: bevara och gynna biologisk mångfald för att värna om de natur- och kulturmiljöer som eftersträvas i Uddevallas Vision 2040 minska användningen av ändliga naturresurser återanvända och återvinna samt hushålla med material, råvaror och energi för att skapa ett kretsloppsanpassat och hållbart samhälle förebygga föroreningar av luft, mark och vatten Miljöpolicyn uppfylls genom: kommunens miljöledningssystem EMAS som bidrar till att ständigt utveckla och förbättra miljöarbetet i vår verksamhet, med den styrning som återfinns i kommunens Miljöhandbok att utveckla miljömål med utgångspunkt från kommunens betydande miljöaspekter samt de nationella miljömålen som är relevanta för kommunen årlig miljörevision i alla verksamheter att årligen offentligt redovisa kommunens miljöarbete som har granskats och godkänts av oberoende miljörevisorer att all kommunalanställd personal och politiker informeras och utbildas i miljöfrågor med syftet att vara föregångare att samverka med dialog och att tillvarata det engagemang som finns hos varje individ och som är betydelsefullt för en hållbar utveckling samverkan med olika samhällsaktörer för att främja delaktighet, gröna innovationer, forskning och miljöföretag samverkan med medborgare, verksamhetsutövare och övriga intressenter för att gemensamt skapa ett hållbart samhälle att värdera miljöåtgärder långsiktigt och göra ekologiskt hållbara investeringar 5

121 Är vi bra idag blir vi bättre? Uddevalla kommun har prioriterat nio av de betydande miljöaspekterna för 2016: Ge information till medborgare, lokala verksamhetsutövare och övriga intressenter Utbildning Avfallshantering Hantering av miljöskadliga ämnen och produkter Myndighetsutövning Inköp/upphandling av varor och tjänster Energianvändning Förbrukning Utsläpp Betydande miljöaspekt är de aktiviteter i kommunens verksamhet som har störst miljöpåverkan (positivt eller negativt). De betydande miljöaspekterna följs upp av gröna nyckeltal som visar utvecklingen av aspekten. Gröna nyckeltalet har bedömts utifrån kommunens egen situation eller i jämförelse med Sveriges Ekokommuner 2 där sådant nyckeltal finns tillgängligt. I kolumnen Är vi bra idag? redovisar vi vår bedömning för nuläget inom respektive nyckeltal. Är ansiktet glatt betyder detta att nuläget är positivt, är ansiktet ledset/surt är nuläget negativt, är ansiktet mediokert är nuläget oförändrat. I kolumnen Blir vi bättre? har pilar använts för att ange utvecklingens riktning. Pilarnas riktning bygger på en treårstrend där den gröna uppåtgående pilen visar att trenden är bättre år från år och den röda nedåtgående pilen visar på en försämring år från år och den gula pilen visar på en oförändrad trend under åren. 2 Sveriges ekokommuner är en ideell förening där 97 kommuner och landsting ingår. Jämförande nyckeltal är från

122 Mål och resultat 2016 Fullmäktige antog i april 2013 sex övergripande miljömål. Miljömål visar kommunens ambitioner inom miljöområdet och konkretiserar miljöpolicyn. Syfte med miljömålsarbetet är att styra och samordna kommunens egen verksamhet i en miljöanpassad riktning. Det ska också vara en grund för att i samarbete med näringsliv, invånare, organisationer och myndigheter nå ett ekologiskt hållbart Uddevalla. I miljöredovisningen finns åtgärder/handlingsplaner som har bidragit till resultatet för de övergripande miljömålen Bland åtgärder/handlingsplaner finns energiplanens effektmål med för att belysa det pågående arbetet inom energiplanen. Uppmuntra och inspirera Betydande miljöaspekter: Ge information till medborgarna och lokal verksamhetsutövare, utbildning. Vi ska ta ansvar för att informera, uppmuntra och stödja hållbara insatser i dialog med medborgare, organisationer och näringsliv. Genom utbildning, information och kompetensutveckling ska vi säkerställa medarbetarnas engagemang för en hållbar utveckling. De val som kommunens medarbetare, medborgare, organisations- och näringslivsföreträdare gör till vardags är viktiga och påverkar i hög grad möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv. Åtgärder/handlingsplan Resultat 2016 Öka kommuninvånarnas kännedom och intresse för Fairtrade-produkter, genom att genomföra aktiviteter riktad till allmänheten. Inom alla skolformer prioriterat läroplansmål kring miljö och hållbar utveckling. Genomfört Pågår Utveckla ett kommungemensamt GIS system för medborgarnytta Pågår Energi- och klimatrådgivningen permanentas i kommunala verksamheten (Energiplan) Genomfört Aktiviteter kopplade till gröna näringar och miljöföretag bidrar till att tillvarata affärsmöjligheterna kopplat till energiomställningen (Energiplan) Näringslivssektorns specifika energianvändning minskar med 17% till (Energiplan) Pågår Pågår 7

123 Uddevalla kommun är sedan 2010 en Fairtrade city. För att öka kännedom om rättvis handel och vad Fairtrade står för, har flera aktiviteter genomförts under året. Samarbete sker med många olika aktörer både lokalt och regionalt. Vi har bland annat deltagit vid Bo och Leva mässan, Earth Hour, Häng på Hamngatan i Uddevalla centrum och Fairtrade fokusveckorna. Lärande för hållbar utveckling är ett prioriterat område såväl i de kommunala målen satta av barn och utbildningsnämnden som i de nationella styrdokumenten. Alla skolformers pedagogiska arbete behandlar såväl de ekologiska som de sociala och ekonomiska perspektiven. Förskolans verksamhet är tydligt sammanhållen och alla förskolor arbetar systematiskt med liknande mål. Här följer exempel på det pedagogiska arbete som bedrivits på förskolorna under året: odling, måltidspedagogik, återbruka och återvinna material, kompostering, konsumtion, likabehandling, samarbete och konflikthantering, uppleva och röra sig i naturen, naturvetenskap och teknik, utrensning av material för en giftfriare förskola, energi och klimat. Bild: Kreatörens förskola, Rotviksbro Grundskolans statliga uppdrag är mer omfattande än förskolan och kraven på dokumentation inom flera olika områden är stora. Trots det sker mycket undervisning med fokus på lärande för hållbar utveckling. Här följer några exempel på undervisningsteman från enheterna: kretslopp, återvinning, skräpplockning och kompostering, hållbar användning av naturresurser, kretslopp, hållbar mat, planetskötare, tusen år i ett växthus, Operation dagsverke, klädkonsumtion, kemikalier i vardagen, vattenresurser och fiske, mobiltelefon, allemansrätten, närmiljö och aktiviteter kopplade till att lära in ute, samhällsfunktioner, värdegrund "Vara vänner"/kamratskap, energi och klimat, livsvillkor förr och nu, uppfinningar och teknikutveckling och deras påverkan på miljö och människor. Insatser för grundskolan som skett på övergripande nivå är studiecirklar inriktade på lärande för hållbar utveckling har genomförts för lärare. Den Globala Skolan 3 höll en halvdagsutbildning för samtliga rektorer i grundskolan på temat hur lärande för hållbar utveckling kan hjälpa till att höja skolans kvalitet. Gymnasiets verksamhet är mångskiftande med sina olika program och inriktningar. Därför ser insatserna i undervisningen väldigt olika ut. Några exempel på undervisningsteman är återvinning och återbruk, projekt för Musikhjälpen, Pay it forward och Amnesty, friluftsliv, välfärd utan tillväxt, mänskliga rättigheter som FNskolaprojekt, FN-rollspel, ung företagsamhet med hållbarhetsperspektiv, näthandel med miljöhänsyn, passivhusbyggande, körträning i simulatorer, samarbete med Chalmers rörande metodik och hållbar utveckling, temavecka med hållbar utveckling och ämnesövergripande projekt, modeshow Hållbar design, användning av EcoPar istället för diesel, minskad bilkörning till APL-platser, KRAV-godkänd restaurang, mänskliga rättigheter, mångkultur och främlingsfientlighet, hållbar konsumtion, hållbart samhälle och resursfördelning, klimat, energi, konsumtion och ekosystempåverkan, utmaningar i en globaliserad värld, vattenresurser. 3 Globala skolan drivs av Universitets- och högskolerådet, UHR, som är en statlig myndighet med ett brett uppdrag inom utbildningsområdet. Globala skolan mål är att på ett nära och effektivt sätt stärka skolans möjlighet att utbilda morgondagens vuxna i att ta ansvar för en hållbar utveckling i ett mångkulturellt samhälle 8

124 Samtliga gymnasielärare har fått utbildningsdag anordnad av Den Globala Skolan med duktiga föreläsare och intressanta workshops. Utbildningsdagen ska mynna ut i planering och genomförande av en temavecka för eleverna på alla program. Bild: Agneberggymnasiet Även Vuxenutbildningen har arbetat med olika hållbarhetsteman i undervisningen: hållbar konsumtion, klimatsmart, miljövecka i restaurangutbildningen, hållbar turism, hållbar utveckling inom skrädderi såväl nationellt som globalt, återvinning av textilier och annat material, klimat- och miljöhistoria, miljökemi, de nationella miljömålen, aktiviteter för minskad rökning. Inom GIS utvecklingen är det framförallt två projekt som pågår: Externt kart-tittskåp (karta med geografisk sökbar data på uddevalla.se) Kommungemensam geodatalagring (kvalitetssäkring av geodata och information) Projekten är i full gång och ett nytt webbverktyg är beslutat och publiceras under våren på uddevalla.se för besökare, och invånare. Det nya kartverktyget kalls Hajk Map och är en produkt där flera kommuner samarbetar kring utvecklingen och som bidrar till en samlad kartbild och data över ett område för stöd i miljöarbetet och hållbar samhällsplanering. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen i Uddevalla kommun är kostnadsfri och opartisk.. Energioch klimatrådgivarna samarbetar nu med fler kommuner i Bohuslän, Trestad och Dalslandskommunerna Den största gruppen som söker rådgivning är privatpersoner och frågorna handlar mest om solceller, värmepumpar och belysning. Rådgivarna är ofta ute och håller föredrag för att inspirera medborgarna till att minska klimatpåverkan och spara energi. De har även riktade insatser till näringslivet för att minska energianvändningen. Energimyndigheten har också till kommunen beviljat medel för en energicoach med fokus på företag. Arbetet kommer att påbörjas under Andra aktiveter för grön näring är bland annat arbetet med miljödiplomerade företag och kretsloppsanpassat avlopp, där avtal skrivs med jordbruksnäringen för hantering av slam. Näringslivssektorns energianvändning har minskat med 25% från 2008 till Resultat Gröna nyckeltal Sort Är vi bra idag? Antalet miljödiplomerade företag i Uddevalla Blir vi bättre? Antal Andel ekologiskt odlad åker % Andel skyddad natur % 7,2 7,2 Antal skolor och förskolor som har Grön flagg Antal

125 Under 2016 har arbetet med att miljödiplomera små och medelstora företag fortsatt och antalet företag har minskat något. Miljödiplomeringen är ett förenklat miljöledningssystem och innebär att företaget miljöanpassar sin verksamhet. I samband med miljödiplomering har all personal på företaget fått grundläggande miljöutbildning som har anordnats i kommunens regi. Nyckeltalet ekologiskt odlad åkermark är ett nycketal som Sveriges ekokommuner har tagit fram. Ekologisk odling innebär att kemikalieanvändningen minskar, vilket har en positiv miljöpåverkan. Nyckeltalet jämförs med Sveriges ekokommuner där genomsnittet är betydligt lägre (14% 2015) och varierar mellan olika kommuner. Senaste uppgiften är från Enligt senaste uppgiften från SCB 2015 har inga nya naturskyddsområden tillkommit. Under 2016 tillkom ett nytt biotopskydd. Det var Länsstyrelsen som beslutade att inrätta ett marint biotopskydd i området Sunningesund-Sundsvik för att bevara den biologiska mångfalden. Biotopskyddet innebär att området skyddas från alla åtgärder som kan skada naturmiljön. Sunningesund-Sundsvik blir det första marina biotopskyddsområdet i landet. Bild: Landets första marina biotopskyddsområde omfattar Sundsvik-Sunninge sund och sträcker sig under den södra delen av Uddevallabron Antalet skolor och förskolor med Grön Flagg har ökat något under senaste åren, vilket är positivt. Grön Flagg är ett program som Håll Sverige Rent ansvara för och som hjälper lärare och pedagoger att väcka upptäckarglädje kring hållbarhetsfrågor hos barn och unga. Gemensamt med lärare och elever skapas mål och när målen har nåtts hissas den gröna flaggan som symbol för hållbarhetsarbetet. Bild: Grön Flagg - Håll Sverige Rent symbol för hållbarhetsarbetet i skolor. 10

126 Skapa förutsättningar Betydande miljöaspekter: Avfallshantering och hanteringen av miljöskadliga ämnen Det innebär dels att vi själva ska arbeta aktivt med att hushålla med våra resurser samt att eftersträva en giftfri miljö, dels att vi ska verka för att ge medborgare och lokala verksamhetsutövare förutsättningar att leva hållbart. Det innebär att vi ska verka för att underlätta för återanvändning/återbruk. En hållbar livsstil innebär en balans mellan ekologi, ekonomi och etik för att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Det handlar om hur vi använder våra resurser på bästa sätt genom att exempelvis återvinna och återanvända produkter, men också om vår konsumtion som speglas i mängden avfall. Ökad konsumtion av produkter leder oftast till ökad mängd avfall. Åtgärder/handlingsplan Resultat Giftfri förskola ska vara standard vid om- och nybyggnad samt vid inköp av inredning och pedagogiskt material. Revidera avfallsplanen med nya målsättningar Pågår Påbörjad Minskat behov av jungfruliga material och energi genom ökad återanvändning och återvinning i Uddevalla kommun (Energiplan) Pågår På övergripande nivå för förskolorna har arbetet främst varit inriktat på Giftfri förskola. Beställarna på förskolorna har fått utbildning för att lättare kunna göra giftfria inköp, det har tagits fram en inköpskorg med giftfria alternativ i vårt beställarsystem Raindance och utbyte pågår av gamla sovmadrasser på förskolorna. Ett ramprogram har tagits fram för hur framtida förskolor bör utformas för att vara anpassade till verksamhetens krav ur pedagogiskt och miljöperspektiv. Det pågår ett projekt för att hitta lämplig nivå för en Giftfri förskola när det gäller byggmaterial. Projektet har startats upp som ett pilotprojekt för att ta fram nivå för förslag på kvalitetsnivå/modell för att bygga så giftfritt som möjligt. En samsyn om rätt nivåer underlättar i planering och upphandling inom respektive byggprojekt. Förslaget beräknas vara klar under våren Revidering av avfallsplanen har påbörjat och inriktning för den nya avfallsplanen är framförallt att den totala avfallsmängden ska minska, avfallets farlighet ska minska, nedskräpningen ska minska, avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i kretsloppet samt fossiloberoende Energiplanens mål om att minska behov av jungfruligt material och energi genom ökad återanvändning och återvinning kommer att arbetas in i avfallsplanen. Ett förslag till ny avfallsplan förväntas kunna presenteras under 2017 för utställning och samråd. 11

127 Resultat Gröna nyckeltal Sort Är vi bra idag? Andelen organiskt avfall(matavfall) av den totala mängden hushållsavfall (exkl producentansvar) Totala mängden hushållsavfall (exkl producentansvar) Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (förpackningar och tidningar) Blir vi bättre? % Kg/inv Kg/inv Insamlad mängd farligt avfall, hushåll Medelvärde av bly i avloppsslam Gränsvärde Kg/inv 3,9 3,6 3,6 mg/l Medelvärde av kadmium i avloppsslam Gränsvärde Medelvärde av kvicksilver i avloppsslam Gränsvärde mg/l 2 mg/l 2,5 0,68 0,66 0,65 0,58 0,42 0, infördes ett nytt insamlingssystem för hushållssopor. Istället för att sortera i olikfärgade påsar sker sortering av matavfall (organiskt avfall) och restavfall (brännbart) i ett brunt respektive grönt kärl. Det har inneburit en ökad andel matavfall som går till biogasproduktion, vilket främjar en god resursanvändning. Sopbilarna i kommunen kör restavfallet till kraftvärmeverket på Lillesjö, där man utvinner värme till kommunens fjärrvärmenät och el. Matavfallet körs till en omlastningsstation på Lillesjö och transporteras därefter till anläggningen i Heljestorp där matavfallet rötas och blir till biogas. Bild: Sorteringskärl för hushållssopor För hela geografiska kommunen har andelen insamlad mängd matavfall fortsatt hög nivå, vilket är positivt. Hög andel insamlad mängd matavfall bidrar till miljömålet om minskad växthuseffekt eftersom biogasen ersätter fossilt bränsle. Vid sorteringanalys som har genomförts kan man se att sorteringen behöver bli bättre så att renheten på matavfallet ökar. Detta är viktigt för att kunna framställa biogas. Den totala mängden hushållsavfall (exklusive producentmaterial) ligger på samma nivå som förra året. Jämfört med genomsnitt i Sverige som för 2015 var 225 kg/invånare så är resultatet är bra eftersom målet är att minska avfallsmängden. Under 2016 har avfallsmängden i Uddevalla kommun inte ökat trots högkonjunktur, vilket är ett bra resultat. Under högkonjunktur brukar annars avfallsmängden öka. 4 Insamling av farligt avfall är från hushållen och bygger på statistik från miljöstationerna 12

128 Internt i kommunens verksamhet finns rutin för hantering av avfall. Kommunens verksamhet är utspridd och det är många arbetsplatser, där sophanteringen är sammanslagen med andra företag och organisationer. Därför mäts inte kommunens egen sophantering. Kommuninvånarna återvinner mindre 2016 jämfört med Det är framförallt insamling av tidningar som har minskat med 6 kg/invånare, trolig följd av att fler och fler går över till att använda digitala tjänster, istället för papperstidningar. Jämfört med FTIs -statistik för Sverige i genomsnitt (66 kg/inv) är kommuninvånarna i Uddevalla mycket bra på att återvinna. Insamlad mängd farligt avfall ligger på samma nivå per invånare som förra året. Inlämningsboxar för farligt avfall finns i flera livsmedelsbutiker och insamling med bil, Farligt avfall bilen är ett stöd för att insamlingen ska kunna ske på ett smidigt sätt. Information om hur man sorterar och återvinner rätt finns i sorteringsguiden på uddevalla.se och uddevallaenergi.se. Den finns numera även som en app att ladda ner till sin smartphone. Slamkvaliten är fortsatt god och visar att halter av tungmetaller understiger nuvarande krav, men också kraven som är föreslagna i kommande slamdirektiv. Den totala mängden slam 4044 ton är i det närmaste densamma som 2015, 4048 ton. Bild: Avfallstrappan, ny avfallsplan är på gång under 2017 och som utgår ifrån avfallstrappan. 13

129 Planera hållbart Betydande miljöaspekter: Myndighetsutövning Det innebär att vi ska ha attraktiva, levande miljöer där människor vill vistas och bo. Värdefulla kulturbyggnader ska bevaras för att värna Uddevalla kommuns identitet. Vi ska verka för en god bebyggelsestruktur med inriktning att minska energi och transportbehoven. Det innebär att vi ska värna värdefull natur och kulturområden samt den biologiska mångfalden och att vi ska arbeta för att integrera värdet av ekosystemtjänster i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden. Naturen/den biologiska mångfalden har ett värde även när en värdering av dess ekosystemtjänst inte är möjlig att göra. Det innebär att vi ska verka för att utsläppen av miljöstörande ämnen i och till avloppsnätet minimeras, liksom att viktiga näringsämnen tas om hand och återförs till jordbruksmarken enligt mål i kommunens renhållningsordning/avfallsplan. Ett kretsloppsanpassat avlopp ska prioriteras. Vi ska skydda och utveckla våra vattenmiljöer för biologisk mångfald, rekreation och som långsiktig resurs för många viktiga näringar. Arbetet med tillsyn, information och fysisk planering genomförs så att det bidrar till största möjliga miljönytta. Samhällsplaneringen är ett av de viktigaste verktygen för energieffektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser. God hushållning med natur- och kulturresurser innebär rent vatten, ren luft, ren mark och rik biologisk mångfald. Åtgärder/handlingsplan Resultat Projekt-Mellan broarna Pågår Kartläggning av förorenad mark Påbörjat Säkerställa att hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter beaktas i samhällsplaneringen Planera utbyggnad av bostads- och verksamhets områden med god transportekonomi och med bra kommunikationer för kollektivtrafik och gång- och cykel trafik Utreda möjligheten att ombilda de äldreboenden som byggt som servicehus, till trygghetsboende för att skapa utrymmet till att bygga nya mer effektiva vård- och omsorgsboenden. Pågår Pågår Pågår 14

130 Projektet Mellan broarna består av flera delprojekt. Gemensamt för de olika delprojekten är det geografiska läget som utgör Uddevallas havslinje från centrum till Uddevallabron i väster. Hamnområdet är en plats med stor potential för kommunens framtida utveckling till en attraktiv stad och stadskärna. För att uppnå visionen om ett mer tillgängligt hamnområde krävs en rad åtgärder kopplade till skredsrisk och andra frågor. Ett delprojekt har varit att ta fram en handlingsplan för översvämningsskydd. Handlingsplanen är klar och har nu antagits i kommunfullmäktige. Ett nytt delprojekt som avser Bäveåns kajer startades upp under augusti efter utredningsbesked om den förhöjda rasrisken. En förstudie har påbörjats med nulägesanalys över vilka förorenade områden som finns i kommunen. I handlingsplanen för översvämningsskyddet som nu är beslutad finns en sammanställning av förorenad mark i det berörda området kring Bäveån. Samhällsbyggnadsstrategin konkretiserar kommunens översiktsplan och utgår från hållbarhetsaspekter i samhällsplaneringen. För att upprätta nya detaljplaner eller utföra markanvisning sker en förprövning av ärendena. Förprövningen har som förutsättning fastställda hållbarhetskriterier, som vägs in i en helhetsbedömning och med översiktsplan och samhällsbyggnadsstrategin som utgångspunkt. Enligt samhällsbyggnad strategin så ska stadens byggas inifrån och ut för att öka förutsättningarna för mer kollektivresande och att ta tillvara redan gjorda i mark och media support. Områdesplanen för Bäveån, som beslutades av fullmäktige under hösten, stämmer bra överens med samhällsbyggnad strategin och med närheten till kollektivtrafik, cykel och gångvägar. Bild: Områdesplan för Bäveån Behovet av trygghetsboende och nya mer effektiva vård och omsorgsboende ökar. För att bäst ta vara på befintliga servicehus för äldreboende behöver en omvandling till trygghetsboende göras. Ett serviceshus har påbörjat omvandlingen till ett trygghetsboende. Arbetet med denna omvandling kommer att fortsätta tills alla vård- och omsorgsplatser har övergått till att bli trygghetsboende. 15

131 Resultat Gröna nyckeltal Sort Är vi bra idag? Miljögranskade beslut (Internt) % Blir vi bättre? Totalt utsläpp fosfor Krav - gränsvärde Totalt utsläpp kväve Krav riktvärde mg/l 0,3 mg/l 12 0,27 0,27 0,28 7,5 8,0 7,4 Andel orörd mark som detaljplaneras i relation till återanvänd mark (%) % Miljögranskade beslut gäller fastställande av detaljplaner. Nyckeltalet följs upp genom att beräkna antalet miljögranskade detaljplaners relation till det totala antalet detaljplaner. En bedömningsmall är framtagen för att underlätta och tydliggöra vilken miljöpåverkan ett beslut om detaljplan ger. Beslut som fattas ska bedömas utifrån de nationella miljökvalitetsmålen som har pekats ut i översiktsplanen som extra viktiga för Uddevalla kommun. Användning av bedömningsmallen har under 2016 gjorts på alla planärenden som har hanterats och beslutats av samhällsbyggnadsnämnden respektive kommunfullmäktige. Reningsprocessen har fungerat mycket väl under Den totala mängden behandlat vatten var 2016, m 3. Det är mindre än motsvarande för 2015 som var m 3. Orsaken till minskningen är de förbättringar som skett på ledningsnätet vid förnyelse och separation av dagvatten samt regnmängderna som var betydligt lägre 2016 jämfört De dygn som reningsverket tog emot största mängderna avloppsvatten var i samband med översvämningarna av Kampenhofsområdet. Den jungfruliga 5 mark som har tagits i anspråk under 2016 har minskat något. Tio detaljplaner har antagits under år 2016 och total planlagd areal är 37,9 hektar, utav det är 5,0 hektar orörd mark, 5,0 hektar återanvänd mark samt 27,9 hektar övrig mark. Det innebär att av den totala planlagda arealen utgör 13 % orörd mark, 13 % återanvänd mark och 74 % övrig mark. Bedömningen för om vi är bra idag är gjord utifrån att detta är ett nytt nyckeltal och därför inte möjligt att göra en bra bedömning kring detta. 5 Med jungfrulig mark menas mark som är orörd 16

132 Ställ krav Betydande miljöaspekter: Upphandling och inköp av varor och tjänster. Det innebär att vi ska minska den negativa miljöpåverkan från de produkter och tjänster vi använder i våra verksamheter samt att vi ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter. Det innebär att vi ska arbeta för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Många av dagens miljöproblem kan härledas till våra konsumtionsmönster. Varje organisation och individ påverkar indirekt miljön genom konsumtion av varor och tjänster. Att miljöanpassa upphandlingen hjälper kommunens inköpare att köpa varor och tjänster med mindre miljöpåverkan. Etisk upphandling hjälper också inköpare till socialt ansvarstagande vid köp av varor och tjänster så att hänsyn tas till mänskliga rättigheter Uppdrag/handlingsplan Resultat Klimatsmart mat ska öka. Pågår Ta fram fler ramavtal som stöder hållbar utveckling Pågår Utreda möjligheten att via en skärpning av upphandlingsdirektiven kunna ta in idéburna verksamheter utan vinstsyfte som ett komplement till övriga driftsformer. Öka andelen ekologiska livsmedel Genomfört Pågår Andelen etiskt märkta produkter ska vara 100% i kaffeautomatsavtalet Ej uppfyllt Arbetet med att öka andelen klimatsmart mat har pågått under flera år inom kostenheten genom att byta ut råvaror som ger stor påverkan på klimatet. Andel vegetabiliska råvaror ökar. Inom förskolan serveras en vegetarisk rätt i veckan och inom gymnasieskolan finns alltid vegetariskt som ett valbart alternativ vid lunch. Grundskolan har vegetariska rätter regelbundet på menyn. Uddevalla är den första kommunen i Sverige som aktivt arbetar med måltidspedagogik deltog Bergs förskola i projektet Allebarnsrätten vars syfte var att stärka måltiden och måltidens roll på och runt förskolor i Sverige. Engagerad personal och chefer har sedan utvecklat och spritt metoden i kommunen och nu arbetar de flesta förskolor utifrån måltidspedagogiken. Kommunen har också en utbildad måltidspedagog. Måltidspedagogik handlar om lärandet om och med mat och måltider. Kockar och pedagoger i förskolan arbetar tillsammans i den pedagogiska verksamheten, både teoretiskt och praktiskt. Genom ett helhetsperspektiv på måltider integreras olika ämnen och ger barnen goda matvanor. 17

133 Metoden grundar sig i mat- och måltidskunskap, pedagogik, läroplanen för förskolan samt nationella folkhälso- och miljömål. Så här fungerar det i praktiken Det serverar grönsaksbuffé före lunchen Minskar mängden kött och ökar mängden baljväxter Vegetarisk lunch till alla en gång per vecka Bufféservering minskar svinnet och ger modiga barn som vågar Uppmuntrar till att äta enligt tallriksmodellen Låter barnen vara med i köket Upphandlingar och ramavtal innehåller krav på antingen miljöhänsyn, etisk eller social hänsyn. Arbetet med att definiera "avtal som stöder hållbar utveckling" kommer att intensifieras framöver. Det finns beslut att formera en grupp som får till uppgift att ta fram förslag på hållbarhetskrav för upphandling. Kommunen har tagit fram upphandlingsdirektiv mellan kommunen och den idéburna sektorn 6 för att driva verksamheter i form av intraprenad. Målet att öka andelen ekologisk mat pågår, men kommunen klarade inte att nå målet på 20% för En ny organisation för kommunens måltider sjösattes under våren Måltidsservice har under hösten jobbat med frågan vilket inneburit en förbättring mot årets slut. En samlad måltidservice kommer att ge bättre förutsättningar att öka andelen ekologiska livsmedel. Eftersom kommunen är en Fairtrade kommun beslutade fullmäktige under våren 2016 att alla produkter i kommunens kaffeautomat ska vara 100% etiskt märkta enligt krav på rättvis handel. För 2016 har 43% köpts in som är etiskt och miljömärkta. Ett nytt avtal för kaffeautomater kommer att påbörjas under 2017, där samtliga produkter ska vara etiskt märkta. Resultat Gröna nyckeltal Sort Är vi bra idag? Inköp av ekologiska livsmedel hela kommunala organisationen (internt) Inköp av ekologiska livsmedel inom barn och utbildnings verksamhet Inköp av etiskt märkta varor 7 (internt) % % Kr/inv Blir vi bättre? 6 Idéburen sektor kan även benämnas civilsamhälle, social ekonomi, tredje sektorn, eller folkrörelse. Den idéburna sektorn består av organisationer som har samhällsnytta och medlemsnytta som främsta mål samt tar tillvara befolkningens och samhällets intressen utan ekonomisk vinst. 7 Här mäts etiskt märkta varor som kommunen har köpt in och hur många kronor det har kostat varje medborgare. 18

134 Gröna nyckeltalet är inriktat på kommunens egen verksamhet och följs upp genom tre nyckeltal. Inköp av ekologiska livsmedel bidrar till minskad kemikalieanvändning ökad biologisk mångfald och bättre djuromsorg. Nuläget för ekologisk mat har bedömts utifrån KKiK 8 där medel bland Sverige kommuner är 25 %. Det totala inköpet ekologiska livsmedel, inkluderar hela kommunens verksamhet och inte bara barn och utbildning. En ökning av andelen ekologiska livsmedel har skett, men kommunen ligger långt efter de flesta kommunerna nationellt. En särredovisning för barn och utbildnings andel ekologiska livsmedel har gjort, eftersom särskilt satsning har skett och man har nått över den kommunala målnivån för 2016 på 20%, men fortfarande ligger kommunen lågt nationellt sett. För 2016 är andelen svenskt kött 92% inom måltidservices. För att följa utvecklingen av etiskt märkta produkter som köps in av kommunens egen verksamhet mäts det hur mycket av kommunens skatteintäkter som går till etiskt märkta varor. Under 2016 har kommunen använt 10 kr/invånare på etiskt märkta produkter. Etisk märkning innebär att etiskt hänsynstagande har tagits i samband med tillverkning av en vara i utvecklingslandet. De människor som arbetar med att framställa och att producera dessa varor inte utsätts för omänskliga förhållanden och att det gynnar en social, ekonomisk och demokratisk utveckling i det land där varorna produceras. De produkter som kommunen köper in som är etiskt märkta är främst kaffe, te, bananer, socker och kryddor. 8 KKiK Kommuner Kvalitet i korthet, Sveriges kommuner och Landstings (SKL) mätning inom några viktiga utvecklingsområden 19

135 Var energimedveten Betydande miljöaspekter: Energianvändning. Det innebär att vi ska arbeta för att bli en fossiloberoende kommun. Det innebär dels att vi själva ska arbeta aktivt med att minimera energianvändningen, dels att vi ska verka för att våra medborgare och lokala verksamhetsutövare ska minimera sin energianvändning. Det innebär att vi ska prioritera produktionen och användningen av förnybar energi, effektivisera energianvändningen och utfasning av fossila bränslen. Energi är mycket viktigt för samhället, men det påverkar också miljön. Det gäller därför att man producerar och använder energi på ett sådant sätt att påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem blir minimal. Åtgärder/handlingsplan Resultat Solenergianläggningar ska finnas på alla kommunala byggnader efter nybyggnation och vid större tillbyggnader och renoveringar som sker från och med 2015 Genomföra belysningsplanen ur ett socialt jämlikhetsperspektiv Pågår Pågår Projekteringen av ett nytt äldreboende som ska ombesörja behov inom såväl vård- och omsorgsboende samt trygghetsboende. Påbörjat Andel förnybar energi av totalt tillförd energi i kommunen utgör 46% år 2018 och siktar mot fossiloberoende 2030 (Energiplan) Energiproduktion med hjälp av gemensam värmelösning ökar till (Energiplan) Pågår Pågår Uddevalla kommun deltar aktivt och är i vissa fall en drivande part i relevanta regionala överenskommelser och utvecklingsprojekt. (Energiplan) En plan för trygg energiförsörjning inom områdena värme, olja och el säkerställer att geografiska kommunen och kommunorganisationen är utrustad för onormala driftsförhållanden och andra krissituationer kopplat till energi. (Energiplan) Den specifika energianvändningen i byggnader minskar med 17% till 2019 i samband med ny- om och tillbyggnation av fastighetsbeståndet. (Energiplan) Energianvändningen för uppvärmning av byggnader inom kommunens verksamhet ska minska med 20% till (Strategi för energieffektivisering) Pågår Genomfört Pågår Pågår 20

136 I centrala Uddevalla finns ett väl utbyggt fjärrvärmenät som ägs av Uddevalla energi. I produktionsanläggningar för fjärrvärmen används i huvudsak förnybara bränslen såsom trädbränslen och avfall. En avancerad och effektiv teknik för rening av rökgaser gör att utsläppen av miljöpåverkande ämnen blir minimala. För bebyggelse utanför tätorten är uppvärmningen av hushållen till största delen baserad på värmepumpar eller biobränsle såsom pellets eller ved. Oljepannor finns det mycket få kvar av bland hushållen. Kommunen har under åren deltagit i en överenskommelse med Västra Götaland och Sol i Väst om att sätta upp mer solenergianläggningar. Överenskommelsen är en del i Västra Götalands klimatstrategi. Under 2016 har solceller installerats på Lane Ryrs skola som nu är färdigställd efter ombyggnation. Solceller för elproduktion har tidigare monterade på Sommarhemsskolan och Östrabo yrkesskola. Totalt finns det nu 599 kvm solceller på kommunala byggnader. Solceller planeras på den nya Källdalskolan som har byggstart under På Rotviksbro äldreboende, Kärrs förskola och Kreatörens förskola finns solfångare för uppvärmning av vatten. Totalt finns det kwh solenergi (solceller och solfångare) på kommunala byggnader. En belysningsgrupp har varit på en nattvandring för att kontrollerades alla arbeten för belysning i centrala Uddevalla. Ny belysning längs Västerlånggatan är klar och arbetet fortsätter i centrum. Byggande av nya boende i centrum för vård och omsorg samt trygghetsboende är påbörjat. Första spadtaget togs i sommar och i huset kommer de olika fastighetsägare att ha olika boende former inom samma byggnad såsom hyreslägenheter, bostadsrätter, vård- och omsorgsboende samt servicelägenheter och gruppbostad. Nya bostäder som byggs centralt ansluts till fjärrvärmenätet och utbyggnaden av fjärrvärme ökar då staden förtätas. När det gäller trygg energiförsörjning och plan för onormalt driftsförhållande finns det en plan som regelbundet uppdateras och hanteras enligt krav på skydd och säkerhet. Totalt har energianvändningen inom bostadsektor minskat med 4 % från 2008 till Kommunala bostadsbolaget, Uddevalla hem, minskar energianvändningen i sina byggnader, trots ökat bostadsbestånd. I de kommunala byggnaderna arbetar man med ventilation och driftsoptimering för att minska energianvändningen. Vid ny och ombyggnation ingår det att se över energianvändningen och att bygga 50 % under BBR 9 :s riktlinjer tog kommunfullmäktige beslut om en strategi för energieffektivisering med målet att minska energianvändningen med 20% fram till 2020 jämfört med 2009 års energianvändning inom kommunala verksamheten. Minskningen 2016 är 8 % räknat från 2009 och beror främst på de åtgärder som görs vid omoch nybyggnation. Att minskning har stannat upp beror bland annat på den ökade användningen av datorer, skärmar, elbilar. 9 BBR Boverkets byggregler gäller både när man uppför och ändrar en byggnad. 21

137 Resultat Gröna nyckeltal Sort Är vi bra idag? Blir vi bättre? Totala energianvändningen i kommunala byggnader (Internt - uppvärmning +el 10 ) Elanvändningen i kommunala byggnader (internt) 11 Andel förnybar och återvunnen energi jämfört med totala energianvändningen i kommunala byggnader (internt) kwh/m kwh/m % Den totala energianvändningen i kommunala byggnader inkluderar även elanvändningen och är på samma nivå som förra året, vilket beror på ökad användning av el. Kommunen har under många år arbeta med energieffektivisering för uppvärmning och ligger på en relativ låg nivå jämfört med andra kommuner. Bland annat har man sett över ventilationen i vissa skolor så att den blir bättre anpassad efter närvaron i lokalerna. Däremot ökar elanvändningen vilket troligtvis beror på ökat antal datorer och skärmar som används. Det blir vanligare att ha flera skärmar kopplade till sin dator, vilket ökar elanvändningen. Andelen förnybar och återvunnen energi har ökat sedan förra mätningen. Till största delen beror detta på andel förnybar el är 100% från och med januari Kommunen köper numera grön el som är märkt enligt kriterierna för Bra Miljöval som innebär att det endast är el från förnybara källor med mycket låga utsläpp. Bra Miljöval - el, bidra också till energieffektiviseringsprojekt och miljöförbättrande åtgärder i strömmande vatten samt att vindkraftsverk inte stå i ekologiskt känsliga områden. Kontroll utförs årligen av fristående revisorer och Naturskyddsföreningen. Bland Sveriges ekokommuner är genomsnittet är 91%, förnybart 2015, men vi är på god väg. 10 Det går inte att jämställa en kwh el med en kwh värme pga att de har olika kvalitetsnivåer (exergi). Från och med 2021 kommer energin att beräknas annorlunda genom införande att primärenergi. 11 I begreppet energi ingår både el och värme som kommer från olika media såsom fjärrvärme, olja, el och dylikt och är normalårs korrigerat. 22

138 Tänk på hur du reser Betydande miljöaspekter: Förbrukning och utsläpp Det innebär att vi kontinuerligt ska arbeta för att eliminera onödiga resor och transporter. De resor och transporter som sker ska genomföras så att klimatpåverkan minimeras. Vi ska verka för att bli fossiloberoende och andelen av förnybara drivmedel skall öka. Vi ska även verka för en väl fungerande och utbyggd kollektivtrafik samt goda gång- och cykelmöjligheter. Det innebär att samtliga transporter ska ske på ett miljöanpassat sätt. Transportsektorn är ett område där användning av fossila bränslen ökar och som har stor påverkan på människors hälsa och miljö. Samtidigt finns det starka motiv i samhället att minska användningen av fossil energi. Kommunen har ett stort ansvar att genom aktiv samhällsplanering och logistik skapa möjligheter att minska transporterna. Där transporter är ett måste ska miljöanpassade och förnybara drivmedel prioriteras för minskad miljöpåverkan. Åtgärder/handlingsplan Resultat Samverkan med region, kommunalförbund och berörda kommuner och i övrigt verka för utveckling av infrastruktur som knyter samman arbetsmarknadsregionen Utreda om möjlighet till gratis kollektivtrafik för ungdomar upp till 20 år Pågår Genomfört Genomföra cykelplanen Pågår Genomföra handlingsplan enligt modellen-rätt fart i staden Pågår Öka andel fordon som drivs av förnybar energi inklusive eldrift Pågår Se över och effektivisera de IT-system kommunen använder och värdera om det finns ny teknik som bättre tillgodoser brukarnas perspektiv. Koldioxid från transportsektorn minskar genom att 9% av transportsektorns drivmedel då är förnyelsebart. (Energiplan ) Transportsektorns specifika energianvändning minskar med 17% till (Energiplan) Energianvändningen för transporter inom kommunens verksamhet ska minska med 20% till 2020 (basår 2009) Pågår Pågår Pågår Pågår 23

139 Kommunen har under året samverkat med region, kommunalförbund och berörda kommuner och i övrigt verkat för utveckling av infrastruktur som knyter samman arbetsmarknadsregion, med tåg och andra kommunikationsmöjligheter. Flera olika initiativ har arbetats med parallellt som sammantaget kan de beskrivas som gemensamt arbete med bohuslänska kommuner. Tågets kapacitets på Bohusbanan har utökats genom längre perronger vilket ger möjlighet att trafikera med längre tåg. Utredning om gratis kollektivtrafik för ungdomar upp till 20 år har utretts och beslut har inte tagits ännu. Cykelplanearbetet pågår med att åtgärda cykelbanor utifrån inventering och bristanalys. En ny cykelkarta har tagits fram och som blev klar innan sommaren. Just nu pågår arbetet med att ta fram en kommunövergripande trafikstrategi. Trafikstrategin omfattar även cykling. I nuläget finns grovt räknat ca 6 mil cykelväg och 20 mil av cykelleder som inkluderar lämpliga vägar för cykel. Handlingsplanen - Rätt fart i staden är framtagen Mindre revidering av planen gjordes 2014 med hänsyn till att det idag finns fler hastighetssteg tillgängliga än som förutsattes Handlingsplan omfattar hastighetsanpassningar utifrån förutsättningarna i det befintliga vägnätet samt ett mindre antal fysiska åtgärder som har tagits fram. Andelen fordon med förnybar energi inom kommunens verksamhet har minskat under 2016 vilket beror på en otydlighet i nuvarande bestämmelser för inköp av tjänstefordon. Det är beslutat att en fordonsgrupp ska ta över kommunens tjänstefordon och leasingavtal. Denna nya organisation träder i kraft Nya bestämmelser för inköp av tjänstefordon har tagits fram och som tydligt talar om att el och gasfordon ska väljas i första hand. Nya IT-lösningar ger minskade transporter bland annat genom möten om biståndsbedömning via Lync. En handlingsplan för välfärdsteknologi för ökad trygghet, service och delaktighet håller på att tas fram. Flera av energiplanens effektmål pågår det arbete kring. Bland annat är kommunen delaktig i projektet hela gröna vägen, som är ett interreg- projekt ihop med Fyrbodals kommuner och Norge. Utsläpp av koldioxid från transporter för hela kommunen har minskat med 4,7 % sedan 2008 fram till I kommunen har transportsektors totala energianvändning ökat under senaste åren hade den ökat med 30% räknat från Andelen förnybar energi inom transportsektorn är 8% och är till största delen fortfarande etanol. Energianvändning för transporter inom kommunens verksamhet har ökat med 33% sedan 2009, vilket beror på att bensin och dieselbilar har ökat markant sedan Resultat Gröna nyckeltal - förbrukning Sort Är vi bra idag? Blir vi bättre? Andel personbilar som drivs med förnybara drivmedel i förhållande till totala antalet personbilar inom kommunala verksamheter (internt) Andel förnybara drivmedel i förhållande till totala mängden drivmedel i den kommunala verksamheten (fordon) (internt) Antal resor med kollektivtrafiken inom kommunens geografiska område % % Resa/inv 57 62,

140 Gröna nyckeltal - utsläpp Sort Är vi bra idag? Blir vi bättre? 12 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil inom den kommunala verksamheten (internt) Koldioxidutsläpp (ej industri) inom kommunens geografiska område kg/anställd Ton/inv 3,9 Dessa gröna nyckeltal är indelade i två delar. Den ena delen är förbrukning av drivmedel. Den andra delen är utsläpp av koldioxid, där de flesta av nyckeltalen jämförs med Sveriges ekokommuner. Det finns idag en stor medvetenhet om miljöpåverkan från resor och transporter och att koldioxidutsläppen måste minska. Koldioxidutsläppen från etanoldrivna bilar härrör från bioråvara och ger därmed inget extra tillskott av växthusgaser till atmosfären. Etanol innefattas av hållbarhetskriterier där bränslet inte får produceras på områden med höga biologiska värden eller ha gett upphov till för stora utsläpp av växthusgaser vid produktion och vid användning. Sedan 2003 har kommunen haft etanolbilar som tjänstebilar, men etanolbilarna håller suggestivt på att fasas ut av olika skäl. Det är främst bensin och diesel som ger största koldioxidutsläppen för kommunens tjänstebilar. Fossila bränslen i förhållande till förnybara ökar, vilket troligen beror på att andelen etanolbilar minskar och dieselbilar ökar. Inom den kommunala verksamheten används också diesel för större fordon. Det är traktorer, mätbilar, mindre bussar och lastbilar. Den totala förbrukningen bensin, diesel och etanol har ökat något under året inom kommunens verksamhet. Bild: Visar fördelningen av de olika bränsleslagen för kommunens verksamhet 12 Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter ingår förbrukningen bensin, diesel och etanol. Uppgifter om antalet mil för privata bilar i tjänsten har erhållits ur ekonomisystemet och beräknas på en snittförbrukning 0,85 liter/mil (bensin). Antalet anställda följer årsredovisningen i Uddevalla kommuns definition och skiljer sig från Sveriges ekokommuners definition. 25

141 Bild: Visar bränsleförbrukning av de olika bränsleslagen över tid för kommunens verksamhet Resandet i stadstrafiken fortsätter att öka och överstiger något den förväntade utvecklingen. Stadstrafikens linjenät har förenklats i syfte att göra det lättillgängligt och med fler antal turer. Kollektivtrafiken har därmed fått en tydligare struktur vilket ger bättre planeringsförutsättningar för bland annat bostadsutveckling. Uddevalla medverkar i ett forskningsprojekt hos Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik (K2) i syfte att bland annat förstå samverkansmekanismer som leder till ökat resande. Västra Götalandsregionen fortsätter att utveckla och hänvisa till tåg som huvudalternativ för regionala resor. Södra Bohusbanan har under 2016 fått förlängda perronger för att öka tågkapaciteten genom längre tåg. Omfattande störningar på banan har resulterat i låg punktlighet och låg kundnöjdhet. Kommunerna längs södra Bohusbanan samverkar för att driva på en utveckling av järnvägsinfrastrukturen och förbättrad tågtrafik i stråket. Bild: Bussarna vid Kampenhof - Idag använder stadsbussarna RME och HVO istället för diesel i bussar och det finns åtta bussar som är el-hybrider. Koldioxidutsläpp för kommunens tjänstebilar jämförs med Sveriges ekokommuner. Jämförelsen visar att kommunen har mindre utsläpp av koldioxid (197 kg/anställda) jämfört med Sveriges ekokommuner där utsläppsnivån ligger på 200 kg/anställd. Att trenden går åt fel håll beror på att etanolbilar byts ut till 26

142 diesel/bensinbilar under det senaste året. Under nästa kommer detta att styras upp och fler gas och elbilar kommer att tas in som tjänstebilar i den nya fordonsgruppen som kommer att hantera alla tjänstebilar i kommunen med avtal för skötsel och leasing. De senaste uppgifter som finns för koldioxidutsläpp är statistik från Naturvårdsverkets hemsida om utsläpp till Luft för Utsläpp av koldioxid (ej industri) jämfört med Sveriges ekokommuner där genomsnittet ligger på 3,3 ton Kommunen har minskat utsläppet av koldioxid senaste åren, vilket är en trend nationellt. Det finns många olika drivkrafter som driver på respektive dämpar utvecklingen mot ökande utsläpp. Pådrivande är exempelvis en ökande befolkning och ökande konsumtion. Dämpande är exempelvis energieffektivisering och strukturella förändringar inom industrin. De årliga svängningarna i utsläpp varierar i hög grad med konjunktur och väderförhållanden, men de enskilda drivkrafterna bakom utsläppsförändringarna är inte enkla att analysera då de kan samverka och motverka varandra. Uddevalla kommun liksom många andra kommuner i Sverige arbeta för en fossiloberoende kommun Bild: Laddpunkter i centrala Uddevalla. Idag finns det 54 laddpunkter i kommunen för besökare och de flesta finns på Torp köpcenter. 27

143 Nästa miljöredovisning Nästa redovisning som avser 2017 kommer under våren Kontakt För ytterligare information hänvisar vi till Birgitte Johansson, e-post 28

144 Bilaga 1 Kärnindikatorer I EMAS förordningen III ställs det krav på att redovisa kärnindikatorer enligt bilaga IV i förordningen med krav på hur de ska redovisas. Om en eller flera kärnindikatorer inte bedöms vara relevanta får organisationen välja att inte rapportera dessa. Det ska då motiveras. Kärnindikator Beskrivning av indikator Resultat 2016 Kommentar Energieffektivitet Mängd förnybar eller återvunnen energi för el och värme inköpt av kommunen till egna verksamheter: Total energianvändning för el och värme i kommunen i de byggnader där kommunen både bedriver verksamhet samt står för el- och värmeinköpen kwh kwh I redovisning finns beskrivning och analys av resultatet under miljömål 5 Materialeffektivitet Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant för kommunens verksamhet. Kommunen är ett tjänsteföretag. Materialeffektivitet är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem. - Vatten Vår bedömning är att denna kärnindikator inte är relevant i sin utformning för kommunens verksamhet. Sammanlagd årlig vattenförbrukning är inte någon betydande miljöaspekt i vårt miljöledningssystem - Avfall Totala mängden avfall från hushåll Följande ingår: Wellpapp Pappersförpackningar (inkl kartong) Metallförpackningar Hård- och mjukplastförpackningar Glasförpackningar Tidningar Organiskt avfall Brännbart avfall och deponi Totalt ton/år I redovisningen framgår uppgifter om: Insamlat hushållsavfall, brännbart, kompost, deponirester samt producentansvar för förpackningar och tidningar under miljömål 2 Farligt avfall från hushållen i Uddevalla kommun Totalt 197 ton/år farligt avfall Biologisk mångfald Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning och antal hektar skyddad mark med biotopskydd senaste siffran från 2015 Total kommunyta 4681 ha ha I redovisning finns beskrivning och analys av resultatet under miljömål 1 29

145 Kärnindikator Beskrivning av indikator Resultat Kommentar Utsläpp Växthusgaser för kommunen geografiskt. Följande ingår: Dikväveoxid (N2O) Florerade kolväten (HFC) Koldioxid (CO2) Metan (CH4) Perflourkolväten (PFC) Svavelhexaflourid (SF6) Antalet invånare i Uddevalla 2014 (SCB) ton/år invånare I redovisning redovisas endast utsläpp av koldioxid under miljömål 6 Kvoten ton växthusgaser/inv 4,5 ton/invånare Utsläpp av koldioxid (transporter) kommunens verksamhet Antal anställda i kommunen Utsläpp koldioxid/antalet anställda kg kg/anställd I redovisning finns beskrivning och analys av resultatet under miljömål 6 Vår bedömning är att kärnindikatorn för utsläpp till luft och luftkvaliten inte är relevant i sin utformning för kommunens verksamhet. Kommunen är ett tjänsteföretag. En separat utredning för luftkvaliten för kommunen geografiskt område togs fram Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen hemsida, statistik och data i samverkan - RUS om utsläpp till Luft. 30

146 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00106 Handläggare Översiktsplanerare Cecilia Trolin Telefon Ansökan om förbindelsepunkt för anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Ormestad Sammanfattning Sökanden önskar anslutning till kommunalt V A vid Rotviksbro eller vid annan plats, för av de ca 40 fastigheter som finns i Ormestad. Fastighetsägarna avser att ansöka om bildande av en gemensamhetsanläggning för VA-nät fram till förbindelsepunkten. Ärendet har prövats hos Västvatten AB som genom ett beslut meddelat att de inte erbjuder någon anslutningspunkt för sökanden. Uddevalla kommun erbjuder inte någon anslutningspunkt till det kommunala VA-nätet med hänvisning till att området inte är utpekat för bebyggelseutveckling varken i översiktsplanen eller i den antagna samhällsbyggnadsstrategin. Beslutsunderlag Översiktsplan, kommunledningskontoret, antagen i KF den 8 september 20 l O 179. Samhällsbyggnadsstrategi, kommunledningskontoret, dnr 2014/428 Ansökan om förbindelsepunkt, kommunledningskontoret, dnr 2017/00106 Protokoll, kommunledningskontoret, dnr 2017/00 l 06 Bekräftelse, kommunledningskontoret, dnr 20 l 7/00 l 06 Västvattens beslut, kommunledningskontoret, dnr 2017/00106 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte erbjuda sökanden en anslutningspunkt till det kommunala vatten- och avloppsnätet oavsett geografisk placering. Ärendebeskrivning Uddevalla kommun har fått en ansökan om att ett antal hushåll i armestad skulle få anslutas till en allmän vatten- och avloppsledning i förbindelsepunkt vid Rotviksbro eller annan plats. Ansökan omfattar av de ca 40 fastigheter som finns i armestad och anslutning önskas vid Rotviksbro drygt sex kilometer från armestad, eller vid annan plats. I ansökan uppges att gemensamhetsanläggning avses bildas för VA-nätet fram till förbindelsepunkten och att anläggande och drift avses ske i samfällighetsförenings regi. Tre av de hushåll som ansöker om anslutning är åretruntboende.

147 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00106 Eftersom Ormestad inte är utpekat för bebyggelseutveckling varken i översiktsplanen eller i den av kommunsstyrelsen antagna samhällsbyggnadsstrategin är området inte prioriterat för utbyggnad av VA-nätet. Till Rotviksbro är befintliga ledningar dimensionerade utefter den kommande utvecklingen som kommer att ske i närområdet. Sökanden har informerats om möjligheterna att vända sig till Länsstyrelsen för att hävda att kommunen skall inrätta ett kommunalt verksamhetsområde samt tidsaspekten för ett sådant arbete. De har även informerats om möjligheterna att ansöka om inrättande av enskilt vatten- och avlopp hos Samhällsbyggnadsförvaltningens myndighetsavdelning. ~ Kommundirektör / /,- /_,,. Cecilia Trolin Översiktsplanerare Expediera till

148 Mötesprotokoll Ansökan anslutningspunkt l (2) Dnr:2017/00106 Närvarande: Marit Olofsson, Birgitta Persson, Kent Persson, Eva Dahlgren, Ronnie Cederholm, Jennifer Ringsby (SKT), Mikael Svensson (Västvatten), Cecilia Trolin (Uddevalla kommun) Mötesprotokoll angående en ansökan om en anslutningspunkt till det kommunala avloppsnätet från fastighetsägarna enligt bifogad ansökan. Sökanden preciserade ansökan till att avse en anslutning till det kommunala avloppsnätet oavsett geografisk placering. Företrädaren för Uddevalla kommun förklarade den antagna samhällsbyggnadsstrategin och informerade om att de orter som pekas ut för bebyggelseutveckling utanför tätorterna är Fräknestranden, Hagstorp och Rotviksbro. Till Rotviksbro är befintliga ledningar dimensionerade utefter den kommande utvecklingen som kommer att ske i området. Vidare meddelade kommunen att med anledning av ovanstående information är det inte aktuellt att ansluta Ormestad till någon kommunal anslutningspunkt för vatten och avlopp i nuläget. Uddevalla kommun informerade om möjligheten att vända sig till Länsstyrelsen för att hävda att kommunen skall inrätta ett kommunalt verksamhetsområde samt tidsaspekten för ett sådant arbete. Alternativt hänvisas de sökande om att ansöka om inrättande av enskilt vatten- och avlopp hos Samhällsbyggnadsförvaltningens myndighetsavdelning. De informerades om att tjänstemännen har de politiskt antagna policydokumenten att följa. Skulle sökanden få avslag på sin ansökan följer en överklagandehänvisning med beslutet. De sökande påtalade att den bristande standarden på vägen fram till området gör det svårt att arbeta med enskilda V A-lösningar som innebär användande av slutna tankar. De är vägföreningen som ansvarar för vägens standard. De sökande informerades om att det pågår arbete med en utbyggnadsplan av det kommunala V A-nätet som kommer att bestå av en inbördes prioriteringsordning mellan kommunens kommande utbyggnadsområden. I framtiden kan detta innebära att sökanden kan utläsa hur och om deras område ligger med i utbyggnadsplanen och i vilken prioriteringsordning i så fall. Uddevalla kommun skall återkomma med en kontaktperson hos myndighetsavdelningen som kan vara behjälplig med information som behöver ligga till grund för ansökan om inrättande av en enskild va-anläggning. Kommunledningskontoret

149 2 (2) Dn r: Samtliga närvarande var överens om att frågan om kommunal anslutningspunkt nu är besvarad och ärendet berörande en anslutning till det kommunala avloppsnätet oavsett geografisk placering är därmed avslutat. Vid tangenterna Cecilia Tro/in, ÖVersiktsplanerare

150 Väst V vatten BESLU ilit BREV Dnr 2016/017 Sida 1 av 5 HANDLÄGGARE: VA-ingenjör Tony Grantz TELEFON ton y.grantz@vastvatten.se Marit Olofsson Ormestad UDDEVALLA Fastigheter: armestad 1:9, 1:10, 1:22, 1:25, 1:39, 1:42, 1:48, 1:49, 1:51, 1:52, 1:54, 1:58, 1:60, 1:61, 1:63, 1:64, 1:66, 1:67, samt Börsås 1:19, 1:33, 1:39, 3:1 Ansökan om anslutning till allmän VA-anläggning Sammanfattning Sökanden önskar anslutning till kommunalt VA vid Rotviksbro eller vid annan plats, för av de ca 40 fastigheter som finns i Ormestad. Gemensamhetsanläggning avses bildas för VA-nätet fram till förbindelsepunkten och anläggande och skötsel avses ske l samfällighetsförenings regi. Västvatten AB erbjuder inte någon anslutningspunkt för sökanden, med hänvisning till samhällsbyggnadsstrategin, tekniska hinder och att armestad inte är ett verksamhets0mråde. Västvatten bedömer att VAfrågan lämpligast löses lokalt i armestad. Beslut Västvatten AB/Uddevalla Vatten AB beslutar att inte erbjuda ett avtal om anslutningspunkt för bebyggelsen i armestad till befintligt allmänt VA-nät eftersom: ' Uddevalla l<omm'liris Såmhällsbyggna'dsstrategi prioriterar Rotvlk~b-:-ro s~m u.tvecklingst:>r'hr:amför Ormesta'd ' VA-frågan löses lämpligast lokalt i armestad VA-kollektivet kan inte belastas de omfattande investeringar som skulle krävas i den allmänna VA-anläggningen om fler omdiden än Rotviksbro skulle anslutas på Bokenäset Tekniska problem skulle uppstå med dricksvattenkvalitet, kapacitet och kostnader förknippade med det. Ärendet Marit Olofsson har ansökt hos Västvatten AB om att hushåll i armestad skulle få anslutas till allmän vatten- och avloppsledning i förbindelsepunkt vid Rotviksbro eller annan plats. Ansökan omfattar av de ca 40 fastigheter som finns i armestad och anslutning önskas vid Rotviksbro drygt sex kilometer från Ormestad, eller vid annan plats. I ansökan uppges att gemensamhetsanläggning avses bildas för VA-nätet fram till förbindelsepunkten och att anläggande och skötsel avses ske i samfällighetsförenings regi. HEMSIDA www. vastvatten. se E-POST lnfo@vastvatten.se POSTADRESS Kansilbacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG NR

151 \V\It t \Y Vo~fen BESLUT/BREV Sida 2 av Dnr 2016/ hush~ll önskar ansluta till kommunalt VA, varav 3 hush~ll är ~retruntboende. Ytterligare 5 hush~ll har visat intresse, varav inget hush~ll är åretruntboende. Ett alternativ till förslaget i ansökan är en lokal lösning. armestad är ett av de omr~den där fastighetsägarna har f~tt kommunens VA-rådgivning om lokala ekologiskt hållbara och robusta vatten- och avloppslösningar. Avtalsanslutningar Att ansluta fastigheter via avtal är något VA-huvudmannen kan erbiuda fastighetsägare om det anses lämpligt. En sådan avtalsanslutning far Inte p~verka övriga VA-kollektivet negativt till exempel genom att: gemensamhetsanläggningen försvårar framtida utbyggnad av det allmänna va-nätet, eller att anslutningen kräver investeringar i den befintliga allmänna anläggningen som annars inte hade varit nödvändiga. Framtida utbyggnad av allmänt VA När huvudmannen planerar för utbyggnad av det allmänna va-nätet tas hänsyn till eventuell framtida bebyggelse för rätt dimensionering av systemet samt möjligheter till rundmatning av vatten för att långsiktigt trygga försörjningen. En gemensamhetsanläggning som är placerad felaktigt kan hindra eller försvåra en framtida utbyggnad av den allmänna anläggningen. Investeringar i befintlig allmän anläggning Vid Rotviksbro kan högst 80 bostäder anslutas till det befintliga allmänna VA-nätet enligt Västvattens översiktliga beräkningar. Den kapacitet som finns l VA-nätet behövs till utvecklingen av bostäder och offentlig service vid Rotviksbro motsvarande dessa 80 bostäder. Omfattande investeringar skulle krävas i befintlig anläggning för att trygga vatten och avlopp till nuvarande abonnenter om fler än dessa 80 nya bostäder skulle anslutas. Även anslutning vid annan plats än Rotviksbro skulle kräva investeringar i den befintliga allmänna anläggningen som annars Inte hade varit nödvändiga, för åtgärder som beskrivs nedan under Tekniska hinder. VerksamhetsomrAde En fastighetsägare har rätt att använda en allmän va-anläggning, om fastigheten l. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och 2. behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre p~ annat sätt (Lagen om allmänna vattentjänster 16 ). armestad omfattas idag inte av verksamhetsområde för VA och är inte högst prioriterat i Uddevalla kommun för beslut om verksamhetsområde. Vattentjänsten bedöms bättre ordnas lokalt. Därmed har fastigheter i armestad ingen rätt att använda den allmänna va-anläggningen. HEMSIDA www. vastvatten.se E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TI!LEFON (kundservice) ORG NR

152 BESLUT/BREV Sida 3 av Dnr 2016/017 Om armestad skulle bli förem~l för verksamhetsomr~de f~r huvudmannen vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren skall kunna använda va-anläggningen, om arbetena 1. behöver samordnas med andra arbeten och samordningen annars skulle väsentligt försv~ras, och 2. utförs i den ordning som följer av huvudmannens utbyggnadsplan. (Lagen om allmänna vattentjänster 17 ). Samhällsbyggnadsstrategi Uddevalla kommuns Samhällsbyggnadsstrategi visar hur och var Uddevallas bebyggelse ska växa. Samhällsbyggnadsstrategin anger att samhällsutvecklingen ska ske i befintliga tätorter där infrastrukturen redan är utbyggd. strategin pekar inte ut Ormestad som en sådan ort. Istället finns småorter såsom Rotviksbro utpekade som utvecklingsorter, och den kapacitet som finns i VA-nätet behövs till utvecklingen av bostäder och offentlig service vid Rotviksbro. En anslutning av Ormestad skulle försvåra den avsedda utvecklingen i Rotviksbro d~ kapaciteten inte räcker till. Tekniska hinder Det skulle innebära tekniska problem i det allmänna ledningsnätet med dricksvattenkvalitet, kapacitet och kostnader med en s~ lång ledning som från Ormestad. Att förse ungefär 20 hush~ll med vatten då endast ungefär 3 hushåll är åretruntboende medför: Dålig vattenomsättning i samfällighetsföreningens vattenledning. Vattenledningen skulle bli ca 4-6 km lång. Dimensionen skulle behöva vara tillräcklig för att förse alla 20 hushållen med vatten, men enbart under fritidssäsongen. Under resten av året är det endast ca 3 hushåll som behöver vatten. Detta medför dålig vattenomsättning och därmed dålig vattenkvalitet som kan påverka det kommunala vattennätet negativt. Försämrad kapacitet, flödesmässigt och tryckmässigt, på det allmänna vattennätet och samfällighetsföreningens vattennät på grund av ökad vattenförbrukning i föreningens särskilt långa vattenledning som används för ostadig vattenförbrukning. Denna kapacitetsförsämring kräver åtgärder med stora kostnader för VAkollektivet. Svårigheter med underhållsarbete, både för Västvatten och för föreningen i Ormestad. Underhållsarbetet skulle bland annat bestå i spolning av vattennätet och löpande underhåll och reparationer av till exempel pumpar. VA-rådgivning om lokallösning armestad har fått ta del av kommunens VA-rådgivning. Rådgivningen har presenterat förslag till lokala lösningar som uppfyller miljöbalkens krav på enskilda avlopp och kretslopp. Föreslagna lösningar innebär att HEMSIDA www. vastvatten.se E-POST lnfo@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORGNR

153 BESLUT/BREV Sida 4 av Dnr 2016/017 fastighetsägarna beh~ller sina slutna toalettankar/torrtoaletter och förbättrar reningen av sitt bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Med vakuumtoalett eller extremt sn~lspolande toalett och sluten tank om 5-6 m 3 är det osannolikt att man behöver tömma tanken vintertid d~ vägen ibland inte är körbar. Tanken kan tömmas i oktober och sedan nästa g~ng i maj. Har man sv~rt att gräva ner en s~ stor tank kan man seriekoppla tv~ mindre tankar. Det är Inte aktuellt med en gemensam markbädd för 25 fastigheter. R~dgivningen har redovisat ett antal utsläppspunkter som bedöms säkra mot dricksvattenp~verkan. De allra flesta kan lösa avloppet på ett enkelt sätt medan n~gra kan samarbeta om till exempel en ledning förbi dricksvattentäkter för att h~lla kostnaderna nere. För markbäddar är befintliga jordarter inte särskilt relevanta. För infiltrering av avloppsvatten har fältkartering utförts. Jordarterna inom omr~det har konstaterats best~ mestadels av lera, silt och finsand (Grantz, 2014). Vid infiltration kommer uppeh~llstiderna i marken därför att vara tillräckligt långa för att tillräckligt reducera halt mikrober till badvattenkvalitet och syretärande ämnen (BOD) och tungmetaller till knappast detekterbara halter för Natura 2000-området Gullmarn. Enligt genomförd miljötillsyn är det enbart omkring 10 % av fastigheterna i armestad som i dagsläget har WC-avloppsutsläpp. I Ormestad är ungefär hälften av fastighetsägarna med i Avloppsgruppen som uppgett att de ska göra en ny avloppsanläggning varvid ingen miljötillsyn gjorts av deras anläggningar. Av övriga i Ormestad har mindre än hälften krav på åtgärder. Dricksvattenförsörjningen går att ordna långsiktigt hållbart med lokalt dricksvatten i Ormestad. Idag har de flesta bostäder i området en dricksvattenförsörjning som är godtagbar, men enstaka fastighetsägare kan behöva renovera sin brunn, borra ny brunn eller installera reningsutrustning. Avloppsanläggningar till~ts inte förorena dricksvattnet, så när nya avloppsanläggningar är p~ plats kan fastighetsägarna ordna tjänligt dricksvatten. Den förslagna gemensamma VA-ledningen till en kommunal anslutningspunkt bedöms kräva större ingrepp i hela området fram till anslutningspunkt än de mindre förbättringar som behövs vid en lokal VAlösning. Bedömning Uddevalla Vatten erbjuder inte ett avtal om anslutningspunkt för bebyggelsen i Ormestad till befintligt allmänt VA-nät eftersom: Uddevalla kommuns Samhällsbyggnadsstrategi prioriterar Rotviksbro som utvecklingsort framför armestad VA-frågan löses lämpligast lokalt i Ormestad HEMSIDA E-POST lnfo@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG NR

154 BESLUT/BREV Sida Sav S Dnr 2016/017 VA-kollektivet kan inte belastas de omfattande investeringar som skulle krävas i den allmänna VA-anläggningen om fler omr~den än Rotviksbro skulle anslutas på Bokenäset. Tekniska problem skulle uppstå med dricksvattenkvalitet, kapacitet och kostnader förknippade med det. Med vänlig hälsning VÄSTVATTEN AB på uppdrag av Uddevalla Vatten AB Mikael Svensson Chef Projekt & Utredning Kopia till: SKT skandinavisk kommunalteknik Att: Jennifer Ringsby Box GÖTEBORG Fastighetsägarna till de fastigheter som enligt ansökan ingår i den gemensamma ansökningen HEMSIDA E POST info@vastv<~tten.se POSTAORESS Kanslibacken Uddeva Ila BESÖKSADRESS TELEFON ORG NR Kanslibacken Uddevalla (kundservice)

155 Gemensam ansökning på en anslutningspunkt till det kommunala avloppsnätet Följande fastigheter ingår i den gemensamma ansökningen. ) armestad 1:39 Ormestad 1:49 Ormestad 1:51 Ormestad 1:52 Ormestad 1:54 Ormestad 1:42 Ormestad 1:58 armestad 1:64 Ormestad 1:25 armestad 1:9 Ormestad 1:22 Ormestad 1:61 armestad 1:60 Ormestad 1:48 Ormestad 1:67 Ormestad 1:63 Ormestad 1:10 armestad 1:66 Börsås 1:33 Börsås 1:19 Börsås 1:39 Börsås 3:1 Bertil och Kajsa Söderström Lars Johansson Marit Olofsson Tony Riccius Bengt Blomberg Ulla Britt Leonardsson Karin Brantefjord och Pehr Andersson Birgitta och Kent Persson Eva Dahlgren och Börje Svensson Per Olofsson Ulla Skålen Pickford och Björn skålen Asa Kennebäck och Lennart Ewaldsson Lars Johansson Boris Ivarsson Håkan Sjöholm och Lena Johansson och Gunilla Larsson Marita och Håkan Sjöholm Åke och Catrin Ljungqvist Pia Larssan-Brelid Ronnie Cederholm Karin Helin Peter Engström och Christina Jingvall Bernt och Marit Hansen /

156 SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK Ansökan om förbindelsepunkt för anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Ormestad ) den 25 oktober 2016

157 l Områdesbeskrivning SKT. S KAN D l N AV l S K KOMMUNALTEKNIK Ormestad är beläget utmed Gullmarsfjorden ca 15 km väst om Uddevalla. I området ligger ett 40-tal fastigheter varav 25 i dagsläget önskar lösa sitt vatten- och avlopp gemensamt. Av dessa har merparten fått sina nuvarande avloppslösningar utdömda. I området är det hög nivå på miljöskydd enligt Naturvårdsverket. 1.1 ÖVersikt Området är kraftigt kuperat och relativt tätbebyggt, se Figur l, vilket begränsar möjligheten till traditionella lösningar for enskilda avlopp som oftast innefattar markbäddsinfiltration och/eller slamavskilj are. Figur J Översik/karta Ormestad. Se Bilaga l Situationsplan for ytterligare information. Fem av röreningens medlemmar är permanentboende (rödmarkerade fastigheter), två har ej forberett for separation av BDT -vatten (bad-, disk- och tvättvatten) från toalettvatten (svartmarkerade/svartrutiga fastigheter). Vägarna i området underhålls och rörvaltas av Orrnestads-samfållighetsförening. Under vinterhalvåret är det mycket begränsad framkomlighet på grund av topografin, smala vägar och branta backar, se Figur l. Tung fordonstrafik tar sig inte fram alls under denna årstid. Vägarnas bärighet är inte anpassad for tyngre fordon och möjligheterna att vända större fordon är mycket begränsade. 1.2 Topografi och avrinning Ormestad är beläget i en brant sluttning ner mot Gullmarsfjorden där marken till stor del består av urberg och enstaka områden med postglacial finsand och glaciallera, se Bilaga 2 Jordartskarta. Sandområdena har mycket hög genomsläpplighet och vattnet rinner på grund av topografm mot Gullmarsfjorden. Områdena med lera som har en begränsad genomsläpplighet, se Bilaga 3 Genomsläpplighet, ligger norr och öster om bebyggelsen. den 25 oktober 2016

158 SKT. SKANDINAV I SK KOMMUNALTEKNIK Som framgår av ovan redovisade förhållanden i området är det rimligt att anta att den höga genomsläppligheten och topografm leder till att merparten av alla utsläpp i området kommer nå Gullmarsfjorden obehindrat. Uppehållstiderna i marken kommer inte bli tillräckligt långa för att ha någon positiv effekt på utsläppsnivåerna från avloppsvatten som släpps ut i området. l. 3 Dricksvatten I området ftnns ett antal dricksvattenbrunnar. De flesta boende har tillgång till sommarvattenlegen brunn som är av varierande kvalitet. Väst Vatten tog under 2015 prover för att kontrollera eventuell avloppspåverkan i dricksvattenbrunnama. Proverna visade att det finns spår av ämnen som troligen kan spåras till avloppsutsläpp i två av brunnarna, se Bilaga 4 Vattenprov. Föreningens ambition, att ansluta sig till det kommunala dricksvattensystemet, stämmer väl överens med Väst Vattens ambition om att tillgång på vatten av god kvalitet är en förutsättning för en bra livskvalitet och att kommunen har ett ansvar att planera för alla medborgares behov av vatten och avlopp (Väst Vatten AB, 2016). ) _j den 25 oktober 2016

159 SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK 2 Alternativ på lösning Kornmunens och de boendes önskemål går isär när det kornmer till hur avloppet ska omhändertas. Förhoppningen med den här ansökan är att belysa lite punkter som bör vägas in vid val av avloppssystem samt dela med sig av de tankar de berörda fastighetsägarna har och kunna nå en ekonomiskt hållbar lösning som även möter de miljömässiga kraven. 2.1 Lösning l I Uddevalla kommun tas toalettvattnet från slutna tankar om hand och sprids på åkermark efter hygienisering. Hygienisering innebär att toalettvattnet lagras i några månader och behandlas under tiden med urea som bryter ner de bakterier som finns i toalettvattnet Produkten blir en ren koncentrerad växtnäring som sprids på åkermark. Därmed ingår toalettvattnet i ett kretslopp. Västvattens önskan är att Ormestads avlopp ska tas omhand på det här sättet. BDT- och toalettvatten ska separeras så att toalettvattnet kan ledas till en sluten tank och BDT -vattnet tilllämplig rening i form av slamavskiljare och rnarkbädd. Snålspolande toaletter bör användas för att hålla nere transportbehovet av innehållet från de slutna tankarna. Toalettvattnet hämtas av en slambil och transporteras till en kretsloppsanläggning i Skamhälla. I den här lösningen finns inget angivet om hur vattenförsörjning ska tillgodoses och den inkluderar inte heller fiberkanalisation. 2.2 Lösning 2 Anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Lösningen beskrivs mer ingående i Kapitel 3 Projektbeskrivning. ) j den 25 oktober 2016

160 3 Projektbeskrivning 3.1 Teknisk lösning SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK Markforhållandena i Ormestad lämpar sig inte for konventionell V A-anläggning. Berg i dagen, lite jordtäckning, stora nivåskillnader samt smala vägar med låg bärighet gör att traditionell V A schaktning blir både svår att genornlora och kostsam. Tryckavloppssystem lämpar sig som ersättning for konventionella V A-lösningar när de av topografiska, miljömässiga eller ekonomiska skäl är mindre lämpliga, så som i Ormestad. Tekniken går ut på att ett tryckledningsnät leder spillvattnet från de anslutna fastigheterna till den gemensamma anslutningspunkten, se Figur 2. På varje fastighet installeras en skärande pumpstation som trycker spillvattnet ut i nätet och vidare till anslutningspunkten. Figur 2 Schematisk bild av ett tryckavloppssystem med ett ledningsnät somföljer terrängen (Bild från SKT AB). _) Tryckavloppssystemets rördimensioner är klena, 40 mm på serviserna till O mm när flera hundra fastigheter bidrar till flödet, järnlort med konventionella självfallsledningar vilket tillsammans med möjligheterna att anpassa ledningssträckningarna efter topografin medfor att lösningen blir ekonomiskt tilltalande Förutsättningar Dimensionerande uppfordringshöjd for pumparna är 56 mvp. skruvpumptekniken möjliggör intermittent drift på minst 50 procent över driftpunkten. Dagvatten kopplas ej på tryckavloppssystemet i enlighet med ABV A. Inläckage detekteras med hjälp av drifttidsmätare i pumpen. Kapacitet i befintlig anslutningspunkt, TA+ V antas vara tillräcklig for upp ti1180 fastigheter (Svensson, 2015). I ledningsschakten forläggs vatten- och avloppsledningen bredvid varandra enligt AMA CBB311 :l. Tryckavloppsledningar utgörs av PE80 PN8. Vattenledningar utgörs av PE80 PN12,5. Ledningar forläggas med hänsyn till befintlig terräng och avsättning görs till fastigheter i enlighet med bifogad principlösning R-1 O l. Avsättningar utgörs av SllO/ TA40 och V32 med tillhörande servisventiler enligt Uddevalla kommuns standard. den 2 5 oktober 2016

161 SK SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK Dimensionering Vattenledningsnätet dimensioneras efter V AV-publikationen VAV P83. Tryckavloppssystemet dimensioneras efter SKT's Teknisk handbok och VAV P l lo. De tekniska egenskaperna hos LPSpumparna möjliggör framtida utökning/ förtätning av nätet. 3.2 Genomforande De anslutande fastigheterna har för avsikt att bilda en gemensamhetsanläggning genom en anläggningsförättning och i samband med den besluta om regler för anläggning, skötsel samt fördela kostnaderna för anläggningen (Lantmäteriet, 2016). En samfällighetsförening kommer förvalta anläggningen i vilken anslutande fastigheter har andelar. Den här lösningen möjliggör en effektiv och långsiktigt god samverkan mellan grannar med gemensamma intressen. Samfällighetsföreningen kommer tillsammans med en projektör att fastställa ledningsdragningar och placering av anläggningar. Samfällighetsföreningen ansvarar sedan för att söka ledningsrätt, ingå markavtal, samråda med länsstyrelsen om biotopskydd och fornlämningar, med kommunen om strandskydd samt Trafikverket för tillstånd och tillvägagångssätt vid vägpassage mm. För mer information om projektering och anläggning se bifogad Teknisk Handbok. Ett tryckavloppssystem förläggs på frostfritt djup där markförhållande tillåter men kan vid behov forläggas på reducerat djup. I de fallen behövs någon typ av frostskyddlösning där de vanligaste typerna är utbredd isolering, isolerlåda eller dubbelmantlade rör. Förläggning på reducerat djup kan även vara aktuellt i lägen där markintrånget ska minimeras t ex vid platsbrist som i Ormestad. För ytterligare information om förläggning på reducerat djup se bifogad Teknisk Handbok. ) den 25 oktober 2016

162 SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK 4 Ekonomisk analys En ekonomisk analys är av stor vikt vid utbyggnad av vatten och avlopp då det i de flesta fall rör sig om kännbara investeringar :får fastighetsägaren. Kostnaden får att anpassa en fastighet till ett avloppsystem bör vägas mot miljönyttan. Det saknas specifika riktvärden för den typen av jämförelser men investeringen bör ej kraftigt överstiga den kommunala anslutningsavgiften eller kostnaden för ett alternativt system med likvärdig eller bättre reningsgrad. Berörd fastighetsägares önskemål bör också vara av viss betydelse vid val av system. Lösning 2 skulle innebära en investering om cirka kr för respektive fastighetsägare, där schaktkostnad och kommunal anslutningsavgift är de dyraste posterna, se Bilaga 5. Förhoppningen är att fler fastigheter kommer ansluta utmed ledningssträckan vilket resulterar i en lägre kostnad om cirka kr, i och med att schaktkostnaden delas av fler fastighetsägare. Vilken schaktningsteknik som lämpar sig bäst är svår att bedöma med säkerhet innan en detaljprojektering är utförd men med hjälp av SGU's kartmaterial har en ungefärlig uppskattning gjorts som legat till grund för bifogad kalkyl (SGU, 2016). Anläggningssättet för ett tryckavloppsnät tillåter samförläggning av vatten, el och fiber. Vid fiberkanalisation kan föreningen ansöka om fiberbidrag. Det är inte ovanligt att elbolag väljer att gräva ner elledningarna i samband med schaktning för V A-nätet. Den typen av samarbete är en gynnsam affår får båda parter. Fastighetsägarna i Ormestad har för avsikt att lägga fiber i samband med anlåggandet av VA-nätet. En del av fastigheterna behöver byggas om för att vara lämpade för en tryckavloppslösning men den investeringen har inte undersökts närmare i dagsläget. Att kostnaderna kommer variera beroende på de nuvarande förutsättningarna i respektive fastighet kan dock slås fast och det är därför svårt att göra en enkel uppskattning. Tilläggas bör dock att även Lösning l kräver orobyggnation av fastigheterna. ) Att anlägga en markbädd med tillräcklig kapacitet för att ta emot BDT -vatten från 25 hushåll i Ormestad blir kostsamt och framförallt svårt på grund av markförhållandena. En markbädd dimensioneras för ett visst flöde och ytterligare anslutningar kan bara göras i liten utsträckning innan markbädden behöver byggas ut. För att transporter med tunga fordon ska bli genomförbara måste vägarna i Ormestad byggas om. Som vägarna ser ut i dagsläget är det otänkbart att köra med tunga fordon då vägarnas bärighet och bredd inte är anpassad för den typen av fordon. I de branta backarna är väglaget mycket svårframkomligt även för personbilar under vinterhalvåret. Att vägarnas standard inte är passande för tung trafik vet kommunen om då sopbilen under vinterhalvåret har stora svårigheter att ta sig fram och under flertalet tillfållen valt att inte köra alls i området. Hur stora investeringar som kommer behövas är inte närmare undersökt i dagsläget med att det rör sig om stora summor är uppenbart. Det bör även poängteras att även fastigheter som inte inkluderas i den här ansökan kommer beröras av dessa investeringar då de är medlemmar i vägsamfållighetsföreningen. Lösning 2 innebär en inkomst för kommunen då samtliga anslutande fastigheter betalar får anslutning mot befmtlig ledning, lägenhetsavgift, vattenförbrukning och inkommande avloppsflöden. Det tyngsta argumentet får Lösning 2 är att fastigheterna helst vill ha den och i slutändan är det ju de som ska betala och nyttja systemet. Att tvinga på fastighetsägare och kommuninvånare en sluten tank och fördyrande åtgärder som Lösning l kräver borde ju vara allt annat än eftersträvansvärt i ett demokratiskt samhälle (Källberg, 20 16). den 25 oktober 2016

163 SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK 5 Konsekvenser Att avloppet pumpas till kommunalt reningsverk innebär en stabil och robust lösning och avloppsreningen är därmed löst i ett långsiktigt perspektiv. Utsläppsnivåerna och reningsgraden motsvarar med säkerhet de krav som finns. Det innebär också att inget avlopp, varken toalett- eller BDT -vatten kommer släppas ut i området. Ormestad är beläget utmed Gullmarsfjorden och att utsläppsnivåerna reduceras till noll måste ses som positivt. Toalettvattnet innehåller mer föroreningar än BDT -vattnet, speciellt med avseende på bakterier och smittoämnen men BDT -vattnet anses inte rent nog att släppas direkt ut i naturen (VA-guiden AB, 2016). De miljömässiga föroreningsriskerna från BDT -vatten kan delas in i tre grupper (Eriksson, 20 13): l. Gödande ämnen 2. Tungmetaller 3. Organiska ämnen Gödande ämnen t ex fosfor och kväve till övergödning med bland annat syrebrist i sjöar, hav och vattendrag till följd (Areskough, 2015). BDT-vattnet står för cirka tio procent av den totala mängden fosfor och kväve i blandat avloppsvatten (Jönsson et al., 2005), vilket är en liten men därmed inte abetydande del. Beroende på de enskilda hushållens vanor varierar mängden tungmetaller i BDT -vattnet (Meinzinger & Oldenburg, 2009) men halterna är högre än i toalettvatten och en parameter som tyder på att obehandlat BDT-vattnet ej bör släppas ut i naturen (Miljömål, 2015). Speciellt inte i ett område med högt strandskydd. Att tungmetaller har en negativ inverkan på människor och natur är ett vedertaget faktum (PHIME, 2011) (Björck, 2016). Organiskt material i obehandlat eller otillräckligt renat BDT -vatten kan försämra dricksvattenkvaliteten om det når en dricksvattentäkt (Eriksson, 2013) (Naturvårdsverket, 1995). Rådande markförhållanden, dricksvattenbrunnarnas position och förekomst i Ormestad gör det omöjligt att utesluta sådant inläckage. Att bakterier detekterats i dricksvattenbrunnarna styrker antagandet. Lösning 2 innebär att Ormestadboma f'ar kommunalt vatten med säkerställd tillgång och god kvalitet. Biologisk nedbrytbart organiskt material, mäts i BOD, ger ett mått på närvaro av bakterier och förekomsten av organiska föroreningar (Naturvårdsverket, 2008). När BOD bryts ned förbrukas syre vilket leder till problem med syrefria förhållanden och lukt. Enligt mätningar från Naturvårdsverket och Avloppsguiden är andelen (procent) BOD i BDT-vatten 58 respektive 74 jämfört med i blandat toalettvatten. Det är därför inte otänkbart att det kan uppstå problem med lukt om BDT -vattnet släpps ut i området. Den lösningen som förespråkas av kommunen kommer påverka alla fastighetsägare i Ormestad då BDT -vatten släpps ut nära deras fastigheter, även de som redan har godkända avloppslösningar och inte inkluderas i ansökan. Eventuella lukt- och föroreningsproblem kan alltså komma att drabba tredje part. Ett tryckavloppssystem är luktfritt då det är ett slutet system. Endast vid släppunkten kan det uppstå problem med lukt, men dessa kan motverkas med hjälp av svavelreducerande åtgärder. Ett tryckavloppssystem kräver lite underhåll i jämförelse med andra lösningar för enskilda avlopp. I V A-F orsks rapport framgick att den genomsnittliga tiden mellan en driftstörning är år (Wämö, 2004). De anslutna fastigheterna kommer under den tiden inte att behöva lägga någon energi på sina system. Det bör jämföras med det underhåll som kommer krävas för Lösning l med tömning av tankar och underhåll av markbädd/infiltration. den 25 oktober 2016

164 SKT. SKAN D l NAVISK KOMMUNALTEKNIK Lösning 2 är mindre kretsloppsanpassad men den konsekvensen måste vägas mot det faktum att varken vägar, fastigheter eller markforhållanden lämpar sig särskilt bra får det alternativet, att fastighetsägarna varken f'ar vatten eller fiber, att transportema med tunga fordon blir fler och att det fortfarande sker utsläpp i området. Vid kommunal anslutning kommer inget utsläpp alls ske i Ormestad. Kommunala reningsverk har självklart också utsläpp men halterna kontrolleras noga och utsläppspunkterna och recipienterna bör vara mer passande än Gullmarsfjorden. Att bespruta åkermark med enbart svartvatten är också en relativt obeprövad teknik och de långsiktiga konsekvenserna har ännu inte kunnat fastställas. Restprodukter från större avloppsreningsverk och huruvida de kan spridas på åker- och skogsmark en omdiskuterad fråga (Jarlöv & m fl, 2009) (Backman, 20 14). I den debatten är den rena mänskliga avforingen också inkluderad då den innehåller mycket tungmetaller, hormoner och läkemedelsrester (Wiedersheim-Paul, Liithi, & Granstedt, 1996). Hormoner och läkemedel passerar igenom kroppen och studier har visat att dessa lagras i sediment och växter och att nedbrytningstiderna är långa (Ejhed & et al, 2012). Det måste tas i beaktande att det kan visa sig att påverkan på grödor och natur blir större än väntat och att tekniken fårkastas. De boende kommer då att ha investerat en betydande summa i en lösning de varken vill ha eller som är optimal ur ett miljömässigt perspektiv. ) den 25 oktober 2016

165 SKT. SKANDINAVISK KOMMUNALTEKNIK 6 Sammanfattning Vi önskar ansluta oss vid Rotviksbro i enlighet med tidigare besked från Väst Vatten (Svensson, 20 15). Om det inte finns möjlighet att ansluta vid den efterfrågade punkten önskar vi anvisning till annan plats där vi kan ansluta vatten och avlopp. Anläggandet och skötseln av V A-nätet kommer ske i samfällighetsföreningens regi. ) den 25 oktober 2016

166 7 Litteraturförteckning SKT. SKAN Dl NAVISK KOMMUNALTEKNIK Areskough, H. (2015). Litteraturstudie över BDT-vattens miljö- och hälsopåverkan, lagstiftning och lämpliga lösningar for två valda koloniområden i Malmö. Lund: Lunds universitet. Backman, M. (den ). Stockholmsarnas bajs duger inte som gödsel. Svenska Dagbladet. Björck, I. (den ). Olika känslighetfor tungmetaller Ogenetiken spelar roll. Hämtat från Allt om vetenskap och hälsa: Ejhed, H., & et al. (2012). Enskilda avlopp som källa tillläkemedelsrester och andra kemikalier. Södertälje: IVL Svenska Miljöinstitutet Eriksson, B. (2013). Bad-, disk- och tvättvatten-hur farligt är det? Stockholm: Kunskapscentrum små avlopp. Jarlöv, L., & m fl. (den ). Avloppssalmen cancerfara som förgiftar våra åkrar. DN. Jönsson, H., & m. fl. (2005). Gomposition ofurine,feaces, greywater andbio-waste-for utilisation in the URW ARE mode/. Göteborg: Urban W ater Chalmers. Källberg, A. (den ). Boende vann tvist om minireningsverk Bohusläningen. Lantmäteriet. (den ). Gemensamhetsanläggning. Hämtat från Lantmäteriet: gemensamhetsanlaggningar _20 14 _low. pdf Meinzinger, F., & Oldenburg, M. (2009). Characteristics of Source-Separated Household Wastewater Flows: A Statistical Assessment W ater Science & Technology, ss Miljömål, M (SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen den ). Naturvårdsverket. (1995). Vad innehåller avlopp från hushåll?- Näringg och metaller i urin och fekalier i disk-, tvätt-, bad- och duschvatten. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2008). Små avloppsanläggningar. Naturvårdsverket. PHIME. (20 11 ). Public health impact of long-term, low-level mixed element exposure in susceptible population strata. Lund: Lunds universitet. SGU. (den ). SGU kartvisare. Hämtat från SGU Sveriges geologiska undersökning: l apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-j ordarter tusen-sv.html Svensson, M. (den 23 l O 20 15). Ansökan från Ormestad om anslutning till kommunalt vatten- och avlopp. Uddevalla. VA-guiden AB. (den ). BDT-vatten: Innehåll, risker och resurshushållning. Hämtat från A v lopps guiden: /husagare.avloppsguiden.se/bdt-vatten-inneh%c3%a511-risker-ochresurshush%c3%a5llning.html Wiedersheim-Paul, R., Liithi, T., & Granstedt, A. (1996). Biodynamiska röster om latrin och slam i odling av livsmedelsgrödo. (B. Löfström, Intervjuare) Wärnö, M. (2004). Drifiuppfoljning av LTA-system i sydvästra Skåne. Stockholm: VA-Forsk. den 25 oktober 2016

167 SKT. SKAN DINAVISK KOMMUNALTEKNIK Väst Vatten AB. (den ). För rent vatten idag och imorgon. Hämtat från Väst Vatten: / eb View/ den 25 oktober 2016

168 Bilaga 1 situationsplan D.. o u or-sos fjäll 1 / ( ~ : od so ) J B eteckn in g ar Ho. v, v o. ttenclro.g SkogsMo.rk DcllingsMo.rk öppenmo.rk Anslutuncle fo.stighet F o.stighet som vis o. t intresse V ä. g PerMo.nentboencle III Ej sepo.rero.t BDT- och svo.rtvo.tten SITUATIONSPLAN ORMESTAD Box ~~~~~4 5 TIIBY Fax OB Sicars Led GHteborg FGX skandinavisk Kommunalteknik AB ARBETSNUHHER RIT AD AV KONSTRUERAD AV JR JR DA TUN GRANSKAD SH SITUATIONSPLAN ORMESTAD UDDEVALLA KOMMUN SKALA RITNINGSNU191ER 1:4000 C-101 BET A

169 Om kartan Detta är en utskrift från kartvisaren Jordarter 1:25 ooo-1:1oo ooo, Syftet är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Kartvisaren innehäller information om jordart (grundlager, underliggande lager, tunt eller osammanhängande ytlager), land form, blackighet i markyta n, linjeobjekt och punktobjekt.lnformationen i kartan kan med fördel användas förframställning av olika tematiska produkter, till exempel grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet och skred risker. Läs mer om kartvisaren på Sveriges geologiska undersökning (SCiU) Huvudkontor/Hsd Of/la: Box670 Besök/V!! l t: Vitlavagen 18 SE Uppsala, Sweden Tel: +46{0) oo Fax: +46(0) E-po51::sgui!'sguse WWVILIIU-M 100 m t. - t...,..j>_.., _, Skala 1:5000 TOpD!JraJISkt under/qg: Ur GSD-Vägkartan. ()lantmäteriet, Rutnät:I!Mirtanger koordinater i Sweref991M

170 ~ fcm.trood Punktobjekt Jlllnode 6v er Sin 'lllo!j<r K Kalktuff / Hogs1a l usliroen..._. Torv..- Blocksänka / l~()lvsll\'lll!lling Svallsedment.- Talus (rasmassor) / l!r on p a isölvoovl""' ~ng. lsllhlssedinent - Dyn O Klapper / DödliDJop R Rauk ;/ l@lvnänna, bredd < 50 m Jordart, tujt eller osammanhäjlllando Dödisgrop )7' l l!lvsollnni>. br.edd ~ 50 m Moränkulle :-: Tor; ;<l' Öwg!Yen tllvlal l&o..- Blockmark.. Svämsedlmert / Omv~(l(>nd mor <><Il sool erode s~<inent jätteblock + sedimentärt berg / loio<i!nrygg Alvoedirncnl ~ + Fanerozolsk diabas ~ J lolorllnlyw.llredd <30n) _ Flygaand + Berg,. Moriloly9!J, brelid m i Källa Lera-sil / l<lo<l!nly9!j, bredd >125m o slukhål. Sand-grus 0 jättegryta / Orll111n eler Il-. 0 Grotta Post~cie l sand-grus, ' Otuml:n ehr ll!noodc, \>tedd <30n KaKaolin., ; Orum!h e.ltf' il03fl<le, bredd 30 1Z5m svansediment Kl Kiselgur. / Drun11in ekr il nande, bred<!,.12sm v stenbrott. grlna och 1 eller bergtäkt. Glacial IJ"OVSil-flllsand / Sedltner411t bf!rwruna. lslilvssedimenl Llnjoobjekt / fllru!iozoi Ldiiii>M -<-*- l<alklull / Bf:ru. / Branl med aktiv erosion, t.ex. nipa / stenblon, go uvo ner btrq!iill Moränlera Morän 4 Talus, (rasmassor) l'/ ',,1 Villt~rd _, ' Dyn Blocklghet l markytan. Oklass&d jordart <l / Postglaclallörkastnlng Blockrik. Storblocklg yta StrandvaD "" Hög blockfrekvens Inom icke moränyta Jordart, uncleriggande lager /Klint "' Blockrik till storblocklg yta ~Torv /Raukfiil Jordart, tunt e\ler o samman-

171 ~ Älv- och svämsecliment Torv Alvsediment, sten-bloclc ~ Lera och all Mossetorv _ Flygsand ~ Sand-grus l ~ ls!llvsse(jment -: : Kärrtorv Gyttjelera eller lergyttja ".Ji Gyttja Pollgllldal llrhra ~ Morän ~ Vittringsjord 'i'j Borg ~ Sedimentir berg ~ Fanerozoisk dillbas l.., ~ Bleke och kaikvvi11~ Postgladaliera Kalktuff T orv, tidvis under vallen Le ra-~, lidvis under vallen Ol<ia11al onvide, tidvis under vallen Postglacial grovlera Postglacial allt Lera.SIIl Sil Landform Flytjord eler skre*rd Ler o l' : ',' \ StnJirturmark,;,. Polygonmark Sviimse~ Sand.. Sviimsediment,ler-sll Sand-grus 4 Block säl* a Svi!msediment, grovsir-linsand sten-block : lslilvseroderlll område. Morilrlygg Talus Sviimsedimenl, sand ; Flnsond Blockmark Dr~ eller liknande Sviimsediment, grus Postglacial grovlilt-fmsand Älvse<iment )... " Morinbacklllndskap, k~ morän.. Morllnbacklllndskap, velklmorlln - Älvseciment, Älvsediment )er -sil Postglaciallinsand Postglacial sand grovslll llnlllnd Svallsediment, grus Jordarter Jordart, grundlager Älvsedimenl, sand. Älvsediment. grus ' ) Klapper.. Skaliord

172 Glaciallera Glacialfillera Glacial!P'Ovtera Glacllllolll Glacial!J"OVSII!-flnsand VillrlniJSiord Vlltrlngs)ord, ler-el Vttrilgsjot d, sand-!j"us Berg Secltnenllr berg Fanerozoisi< ciabas 0 lallvnedlmenl, und lsl!lvssedltnert,!j"us lsiilvasedltnert,sten-block Moriln omväxlande med oorterllde oedimert Morörtera eler lerig morän Moränlera Morlin lir*! ra Morängrovlera Morän Urberg Rösberg Sklla av sedltnerti!rt berg SkAia av sandslen gg::. Oklaaslll orrdde III l FyUning III l Fyii'WIO, rödfyr O villlen Lerigmorän SCI<ldi9 morän Grusig rnorin Morän, sand ~ Morän, sten-block D Tilckf"lln9so~Nirdo med information om karltyp 2: Fätkartläggning med detalerad dlglal hoidrno<~o U som underlag, 1: D 3: fiygblldllolning mad dela,erad digillll h!jjcbuodd om underlag, fiillcortroller huvudhilligen länga vilgoiil81, 1: o 4: FMkarllagiJilfJu, 1: D 5: Flygllldslolnlng, sllll'ltlälkonlrouer huvudoekllgen lllngs v ~et. 1:

173 Bila a 3 Genomslappli het Norrvik l SGU Om kartan Detta är en utskrift fra n kartvisaren Genomsläpplighet. Syftet med kartvisaren är att ge en förenklad bild över markens genomsläpplighet och är bland annattänkt att användas sotn ettförsta underlag vid bedömning av spridningsrisken av förorenande ämnen från olyckor. Med tanke pa eventuella brister l underlaget skall dock alltid en platsspecifik bedömning göras l terrängen, Informationen bygger pä en om klassning av grundlagret l datamängden Jordarter 1:25 ooo-1:100 ooo till fyra klasser av genomsläpplighet: låg, medelhög, hög eller ej bedömd genomsläpplighet. KlaSJititcringen baseras ps kornstorlek hosjofd;uten i grundlagret S..nge> geologiska und.,.ilknlng (SGU) H~~~IHroo'O!fKr. BoX670 ~~. v.tt,)..q~11 Sl-7.S! 11Uppu:l.a,~lll Tel: +46{0) Fax:-l-46(0) E-post: sgu@llsgu.se Skala 1 : m ~ ~ Jt}H U JI!Idtrllltf Ul(;SD.YJttkatUt\, OlatUrnh trfd lrutn*, l WMllpW't motftlnaltl IS\nott:l"f.M Läs mer om kartvisaren pj

174 Låg genoms!llppll!t1el Medelhög genomsläpph\1lel Hög genomsläpplighet Ej bedömd genomaläpplighet Täc~ningsollYådo med information om karttyp 2: Fältkartlälll!'*'g med detaljerad dig! al D höldmodel som underlag,1:2s 000 D :t. ftygbtlrlsloliroong med ~'*rod cllglt~ IKijdmodel 6om undotiag, ~'"'~ l ~oot r olll!r huvuds~lf<j<n l ng< vlignliolet, 1: D 4: Fiillkartläggnng, 1 :so ooo D 5: Flygblk!slol f>ln!l, Ulll t kontroller )'IU>udsoiJI<Jen loll!l vögn!llet,1:

175 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00327 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon se Ansökan om arrangörskap av FriidroHs-SM 2019 Sammanfattning IK Orient avser att ansöka om Friidrotts-SM En förutsättning är att Uddevalla kommun ställer sig positiv till arrangemanget samt sponsrar detsamma med motsvarande 300 tkr. Föreningen erhåller även ett likvärdigt arrangörsbidrag om 300 tkr för arrangörskapet av evenemanget från Svenska Friidrottsförbundet. Utöver ekonomisk sponsring står Uddevalla kommun även för värdskap samt kommunalt engagemang för att marknadsföra Friidrotts-SM. Svenska Friidrottsförbundet är huvudman för de svenska mästerskapen och klargör de förutsättningar som måste uppfyllas för att kunna tilldelas arrangörskapet för friidrotts SM. Förutom krav på arenan, till exempel i form av antallöparbanor och sittplatser samt kringutrymmen för bland annat uppvärmning och media, finns krav på att kommunen ska ha en kapacitet om minst l 000 hotellbäddar i centralorten. Tävlingarna genomförs under tre dagar och arrangeras i samarbete mellan Svensk Friidrott, arrangörskommunen och en eller flera lokala föreningar. Ansökan går ut den lo juni En pågående översyn av anläggningen Rimnersvallen pågår i syfte att klargöra förutsättningarna att anlägga åtta löparbanor på östra sidan, vilket är en förutsättning för att få arrangemanget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Grundförutsättningar för arrangörskap Friidritts-SM. Erbjudande om att ansöka om att arrangera friidrotts-sm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillsammans med IK Orient ansöka om arrangörskap av Friidritts-SM i Uddevalla 2019, att om Uddevalla tilldelas arrangörskapet, sponsra IK Orient med kronor för genomförandet av arrangemanget Friidrotts-SM 2019, samt att finansiering sker inom kommunstyrelsens övriga budgetposter.

176 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00327 ~ Peter Larsson Kommundirektör ~t] (){j Förvaltningssekreterare Expediera till

177 Grundförutsättningar för arrangörskap Friidrotts SM SVENSK FRIIDROTT Svenska Friidrottsförbundet tecknar ett avtal om arrangörskap med Kommunen (eller kommunalt evenemangsbolag) och en eller flera lokala friidrottsföreningar. Parterna skall gemensamt arbeta för att skapa förutsättningar för ett utövar-, publik- och mediemässigt excellent arrangemang. Det grundläggande syftet med samarbetet skall vara att samtliga parter genom skall stärka sina varumärken. Svenska Friidrottsförbundet är huvudman för de Svenska Mästerskapen och klargör i nedanstående text de förutsättningar som måste uppfyllas för att kunna tilldelas arrangörskapet för Friidrotts-SM. Det praktiska genomförandet skall följa Svenska Friidrottsförbundet upprättade manualer för bland annat tävlings- och mediaarbete samt tävlingstekniskt genom den nyaste upplagan av Svenska Friidrottsförbundets regelbok. Dessa manualer erhålls genom att kontakta Svenska Friidrottsförbundets kansli (O l ). l processen bidrar Svenska Friidrottsförbundet aktivt med central projektledning, planering, kunskapsutbyte och kontinuitet till genomförandet av ett framgångsrikt mästerskap. Parterna lägger gemensamt upp en arbetsprocess för att på bästa sätt säkerställa ett högkvalitativt genomförande. Tävlingarna genomförs över tre dagar. S'lenska Friidrottsförbundets ramprogram för dessa dagar skall följas. Detaljerat tidsprogram framarbetas i samarbete med Svenska Friidrottsförbundet. Undantag från detta skall med god framförhållning beslutas i samråd med Svenska Friidrottsförbundet och ämna till att höja evenemangets attraktionskraft. Datum för SM-tävling ska vara fastlagt av Svenska Friidrottsförbundet senast den l juni året före. Evenemangsperioden är juli/augusti. Kommunen skall ha en kapacitet om minst l 000 hotellbäddar i centralorten. Ytterligare kapacitet skall finnas i närområdet. Arenan skall uppfylla bland annat krav på: o l 000 sittplatser under tak på huvudläktare o Kapacitet för minst ytterligare åskådare o Minst sex öparbanor o Det skall finnas möjlighet att genomföra slägga, diskus och spjut på innerplan o Anpassad belysning av friidrottsarenan o Kringutrymmen för uppvärmning, media, hospitality och sponsorby Kommunalt engagemang för marknadsföring av Friidrotts-SM

178 Kommunen och den lokala friidrottsföreningen accepterar genom att sända in en formell ansökan nedanstående förutsättningar och garanterar att de uppfylls Tävlingen och datum Tävlingarna genomförs över tre dagar. Svenska Friidrottsförbundets ramprogram för dessa dagar skall följas. Detaljerat tidsprogram framarbetas i samarbete med SFIF där SFIF det slutliga tidsprogrammet. Undantag från detta kan ske av parterna med en god framförhållning om detta ämnar till att höja evenemangets attraktionskraft. Datum för SM-tävling ska vara fastlagt av Svenska Fridrottsförbundet senast den l juni 2018 med ett preliminärt datum senast l augusti Evenemangsperioden är juli/augusti Till Svenska friidrottsförbundets program läggs också Parasport-SM i friidrott som samarrangeras i omfattningen 8-12 grenar med Friidrotts-SM. 2 Definitioner och tolkningar friidrotts-sm Med Friidrotts-SM avses svenska mästerskapen i friidrott för seniorer på arena. Friidrotts-SM innehåller i dagsläget 36 individuella grenar. Under avtalets gång kan Svenska Friidrottsförbundets årsmöte ändra mindre delar i grenprogrammet utan att detta påverkar avtalets giltighet. Med Friidrotts-SM och vad som omfattas av det här avtalet menas också alla kringaktiviteter eller delar som också associeras med Friidrotts-SM. Det kan vara tidningsbilagor, marknadstorg, VIP-aktiviteter med mera, aktiviteter som ordnas för att just Friidrotts-SM anordnas. Parterna Parterna i avtalet är Svenska Friidrottsförbundet, aktuell kommun och den lokala föreningen/föreningarna. IAAF Det internationella friidrottsförbundet (International Association of Athletics Federations). Host Broadeaster Det bolag som producerar Friidrotts-SMför TV-sändning, oftast ett TV-bolag. Parasport-SM i friidrofl l regel arrangeras också Parasport-SM i samband med Friidrotts-SM. Särskild uppgörelse föreligger mellan Svenska friidrottsförbundet och Svenska parasportförbundet som reglerar kommersiella rättigheter.

179 Kommunen och den lokala friidrottsföreningen accepterar genom att sända in en formell ansökan nedanstående förutsättningar och garanterar att de uppfylls. 3 ORGANISATION Föreningen och kommunen säkerställer genom separat överenskommelse att organisationsstrukturen följs och att alla funktioner besätts Lokal Organisationskommitte Kommunen och den lokala arrangören (föreningen/föreningarna) utser en lokal organisationskommille (LOK) som strategiskt arbetar med evenemanget. Det är också LOK som säkerställer att det operativa arbetet genomförs. LOK ansvarar för: Upprättande av mål för evenemanget Fastställande av budget för evenemanget Fastställande av biljettpriser för evenemanget Fastställande av marknadsföringsplan. Att aktivt arbeta för ett ökat intresse för Friidrotts-SM både före och under evenemanget Planering, genomförande och uppföljning av evenemanget Regelbunden budgetuppföljning Att kontinuerligt erhålla information från ansvarig tjänsteman gällande den operativa organisationens arbete LOK är högst ansvarig för att kravspecifikation uppfylls l LOK skall minst två representanter från Kommunen respektive minst två representanter från den lokala föreningen finnas. Till LOK adjungeras permanent högst ansvarig tjänsteman (SMgeneralen). Svenska Friidrottsförbundet erhåller alltid inbjudan att med två personer delta vid LOK:s möten. Den lokala föreningen har ordförande- och sekreterarskapet i LOK. Kommunen justerar alltid protokoll. Den lokala föreningen är sammankallande i LOK och står för kostnader som uppkommer för dessa möten. Samtliga parter står dock själva för rese- och/eller logikostnader som uppkommer genom engagemanget i LOK.

180 Svenska Friidrottsförbundet ( Kommunen Föreningen/föreningarna l Lokal Organisationskommitte Tävling Mc:~rknadsföring Arena Ekonomi Marknad Information Aktivaservice Kringaktivteter Publikservice 3. 2 Operativ organisation LOK upprättar organisationsstruktur för Friidrotts-SM med minst nedanstående funktioner. Då organisationen är funktionsbaserad kan ytterligare ansvarsområden inkluderas genom beslut i LOK om behov uppkommer. För varje funktion i nedanstående organisationsskiss skall en ansvarig person utses. l specifikation nedan klargörs vilka förutsättningar som föreligger och behov som skall uppfyllas före och under evenemanget. Evenemanget skall utöver fu nktionärer i nedanstående specifikation genomgående ha erforderligt antal funktionärer för att med god nivå hantera de uppgifter som evenemanget innebär Föreningen/föreningarna Föreningen/föreningarna som arrangerarfriidrotts-smskall ha genomgått RF:s program "Vaccinera klubben mot doping" vid tävlingens genomförande. För Svensk friidrott är den här punkten av yttersta vikt och om detta ej genomförts blir arrangören återbetalningsskyldig hela bidragsbeloppet från Svensk friidrott SM-general LOK utser högst ansvarig tjänsteman för evenemanget. Personen är rapporterande och ständigt adjungerad i LOK. Personen ges mandat att bygga en operativ organisation lämpad för ett framgångsrikt genomförande av tävlingen. Kommunen och/eller den lokala föreningen ansvarar för SM-generalens kostnader.

181 3.2.3 Tävling Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arenan skall rent allmänt uppfylla samtliga krav ( 11 skall 11 ) och rekommendationer ( 11 bör 11 ) specificerade i SFIF:s regelbok vad gäller 11 Anläggning/Fast utrustning 11 för berörda grenar. sekretariatsutrymmet skall vara erforderligt utrustat med datorer, skrivare och minst två kopieringsapparater. Dopingkontrollant skall ges tillgång till avskilda utrymmen, med toalett, för dopingkon troll. Sjukvårdare skall ges tillgång till avskilt utrymme för sjukvård Personella behov Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. En tävlingsledare med förbundsdomarutbildning (dvs. har genomgått SFIF:s förbundsdomarkurs och blivit godkänd på regelkunskapsprovet). En teknisk ledare som bör ha genomgått SFIF:s speciella utbildning för tekniska ledare. Då sådana kurser arrangeras endast sporadiskt kan SFIF:s Tävlingsansvarige ge dispens för en rutinerad förbundsdomare eller person med motsvarande kunskaper och erfarenheter som teknisk ledare. En jury som skall ha till uppgift att utifrån gällande regler granska ev. domslut som ifrågasätts vid tävlingen. Juryledamöter skall normalt vara förbundsdomare, eftersom de måste besitta en bevisad stor kunskap om och förtrogenhet med reglerna. Starter (3L startledare, kontrollant (2) och seedare, utses av Svenska Friidrottsförbundet, men arrangören bekostar uppkomna kostnader för resa och logi för. En eltidsledaren som är godkänd förbundseltidtagare (dvs. ha genomgått SFIF:s kurs för eltidtagare). Dock kan om särskilda skäl föreligger Svenska Friidrottsförbundets Tävlingsansvarige ge dispens för annan altidsledare om denne bedöms ha erforderlig utbildning, kompetens och erfarenhet. Samtliga domare med ledaransvar (grenledare och löpledare) skall vara förbundsdomarutbildade. En tävlingsläkare med ytterligare medicinska assistans skall finnas på evenemangsområdet före, under och efter tävlingarna under samtliga dagar. Arrangören utser person som håller kontakten med antidopingorganisationen och säkerställer att tester kommer till stånd. Ansvarar för antidopingrum och att erforderligt antal följeslagare finns. Arrangören beställer nummerlappar och medaljer/jetonger av Svenska Friidrottsförbundet. Arra ng ören bekostar medaljerna och Svenska Friidrottsförbundet bekostar nummerlappsproduktion.

182 4 Arena Det åligger arenaägaren att i samarbete med LOK säkerställa att nedanstående krav och behov uppfylls. Arenan skall ha läktare med sittplatser under tak för publik för l 000 personer. Arenan skall ha läktare med minst platser (utöver ovanstående l 000 platser). Arenan skall ha handikappanpassade platser samt övriga faciliteter Arenan skall erbjuda omklädningsrum i tillräcklig omfattning (minst fyra) med toalett och dusch med varmvatten. Det skall erbjudas närbelägna uppvärmningsmöjligheter utomhus minst i form av större plan gräsyta eller grusplan för löpningsuppvärmning med minst två 40 meters banor med allvädersbeläggning eller liknande för sprint- och häckuppvärmning. Separat kastplan för uppvärmning skall finnas. Någon form av regnskyddat utrymme för uppvärmning skall erbjudas. Arenan skall ha anpassat antal toaletter i separata ytor för publik, personal, media och aktiva. LOK skall erbjuda kiosk och/eller matförsäljning på arenan i erforderlig omfattning. Parkeringsutrymmen i erforderlig omfattning i rimlig närhet av arenan skall erbjudas publik. Närmst arenan skall LOK erbjuda kostnadsfri parkering till media, aktiva och sponsorer. Anläggningen skall ha kabelbrunn från innerplan till utsidan (med kapacitet för dragning av kommunikation och el för resultattavlor, högtalare och övriga behov på innerplan). Kabelrören skall vara testade i god tid innan evenemanget. LOK möjliggör ytor för TV-produktion enligt önskemål från av Svenska Friidrottsförbundet avtalad Host Broadcaster. LOK ansvarar för grundläggande infrastruktur (så som kommentatorsplatser, kabelbrunnar, plattformar med mera) för att möjliggöra en högkvalitativ TV-sändning. TVs huvudkameraplacering skall av LOK möjliggöras i direkt anslutning till målet på en höjd av minst sex meter. SFIF förhandlar för arrangörs räkning med avtalad Hest Broadeaster för att säkerställa att en lokal TV-produktion genomförs. Detta för att det både ska kunna sändas direkt i TV eller webb, men också för att kunna användas för rörliga bilder på videotavlan. För TV-produktionen betalar arrangören max kronor till Svensk friidrott. Är kostnaden för TV-produktionen högre är kronor betalar Svensk friidrott överstigande summa. Arenan skall ha en ljudanläggning där ljudet hörs jämnt fördelat och med god kvalitet, för både tal och musik, över hela arenan. Förstärkt ljud skall finnas på innerplan och vara riktat mot publikplatser. LOK skall upplåta yta för föreningars servicetält i nära anslutning till verksamheten. LOK skall erbjuda dessa platser som en kostnadsfri service till deltagande föreningar. För löpning bör speciellt noteras följande grundförutsättningar o Varvlängden skall vara 400m

183 o o o o o o Det skall finnas minst sex individuella banor och det skal l finnas åtta banor på upploppet. Banor skall vara belagda med allvädersmaterial av godkänd typ och i fullgott skick Det skall finnas fullständiga banmarkeringar enligt Svenska Friidrottsförbundets lin jeringsplansch. Sta nt- och nedlöpoingslinjer för gruppstart på medel/långdistans skall finnas. Det skall vara en reg lementsenlig sarg på insidan. Vid ev. öppningar i sargen [för korsande ansatslöpning eller för hinderlöpning) skall gränsen markeras med koner [högst fyra meters lucka i kurva). Banbredden skall vara l.22 m För hopp och kast bör speciellt noteras följande grundförutsättningar o Samtliga fina ler och kvaltävlingar inkl. långa kast skall genomföras på huvudarenan. o Ansatsbanor för hopp och spjut skall vara belagda med allvädersmaterial av godkänd typ och i fullgott skick. o Det skall finnas möjlighet att byta hoppriktning i stav, längd/tresteg samt spjut. o Kastringar för kula, diskus och slägga skall vara belagda med betong el. motsv. och vara i fullgott skick. o Det skall finnas en fullgod skyddsbur för diskus och slägga. Buren med kastsektorer/skyddsutrymme skall godkännas av Svenska Friidrottsförbundets grupp för kastsäkerhet. Gällande utrustning och redskap bör speciellt noteras följande grundförutsättningar o Videotavla fö r, ärliga bilder, resultatlistor och annan grafik på minst 40m 2 o o o o o o Optimal placering av skärmen är i kurvan efter mål, men lokala hänsyn måste ibland tas.. Resultatdisplay vid teknikgrenar (minst 4 st). Displayen skall ha kapacitet att visa namn, resultat och omgång, samt vara dubbelsidig och roterande alternativt av modellen "triangel". Displayer för angivande av rullande tid och preliminär segrartid. Det skall finnas dubbla kompletta och godkända eltidtagningsutrustningar- inkl målkamera, avläsningsutrustning och startpistoler- skyddade för regn och vind. Det rekommenderas att kamerorna är placerade på var sin sida om mållinjen. Om detta inte är praktiskt lämpligt ska de vara så högt placerade att risken för att löparna skymmer varandra på målfotot är försumbar. Erforderligt antal fungerande vindmätare (minst 2) av modell med inga rörliga delar. Godkända kastredskap i erforderlig mängd. Övrig lös utrustning enligt SFIF:s regelbok i erforderlig mängd Personella behov Arenapersonalen ansvarar för att arenan är funktionell, ren, möjliggör och är behjälpliga vid kabeldragning. Personalen har ansvar för att erforderlig el finns på arenan och omedelbart avhjälper eventuella problem med ovanstående Marknad Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov.

184 Svenska Friidrottsförbundet och LOK upprättar gemensam försäljningsstrategi, prissättning och paketering för Friidrotts-SM. Svenska Friidrottsförbundet har huvudansvaret för upprättandet av skyltskiss beträffande exponering på evenemanget. Arenan ska vara en s k Clean Venue, vilket innebär att inga sponsoravtal beträffande exponering eller aktivitet får ingås som inte uttalat framgår av nedanstående marknadsrättigheter för arrangemanget. Med venue avses området innanför det avgränsade arenaområdet. Arrangemangets venue definieras även som andra platser där parterna uttryckligen marknadsför eller genomför aktivitet vid/inför Arrangemanget (så som ev försäljningsytor eller parkeringsplatser i direkt anslutning till arrangemanget eller SM-aktiviteter riktade mot allmänheten på platser utanför arenan). LOK skall i samtliga fall skyndsamt agera mot externa aktörer som på otillbörligt sätt försöker dra nytta av Arrangemanget. Samtliga av Svenska Friidrottsförbundets sponsorer åtnjuter branschexklusivitet beträffande association och exponering (tryckt, elektroniskt och ljud) inför och under Friidrotts-SM. l de fall LOK väljer att ta fram SM-bilaga eller liknande åtnjuter företagen branschexklusivitet. Svenska Friidrottsförbundets sponsorers branscher delges LOK senast 30 januari evenemangetsåret. Alla samarbetsavtal som LOK ingår skall för att undvika branschkonflikter alltid godkännas av kontaktperson på Svenska Friidrottsförbundet innan LOK ingår avtal. Arenan skall erbjuda VIP/hospitality-möjligheter för minst 300 personer. Denna placering skall vara innanför avspärrningarna och i nära avslutning till huvudläktaren. LOK a n svarar för VIP /hospital ity på en tillräcklig nivå (bestående av minst buffa med varm mat, kallskuret, dryck, fika och kaffebröd). Arenan skall ha lämpligt utrymme för sponsorby. Denna skall placeras så att publiken strömmar igenom den. Området skall finnas innanför avspärrningarna. Till området skall el efter behov erbjudas. Svenska Friidrottsförbundets sponsorers logotyper, max sex (6) st skall finnas med på alla trycksaker jt.ex. affisch, annonser och programblad) vid Friidrotts-SM. Allt material med igenkänningssymbolerna Svenska Friidrottsförbundet, Svensk Friidrott, Friidrotts-SMoch Svenska Friidrottsförbundets sponsorer skall innan tryck/distribution godkännas av kontaktperson på Svenska Friidrottsförbundet. l grunden har Svenska friidrottsförbundet exponeringsrättigheterna för arrangemanget med undantag för följande exponering som arrangören förfogar över. o o o o o Arrangörens exponeringsytor l O st 6x l meter TV-mässiga arenaskyltar 6 st 6x l meter publikmässiga arenaskyltar på upploppsrakan 2 st 0,5x2,5 meter innerplansskyltar vid mållinjen 2 st 0,5x2,5 meter innerplansskyltar vid utgången av andra kurvan 3 st 0,5x2,5 meter innerplansskyltar vid teknikgrenar

185 o o o o o o Häckar, hinder och vattengrav (OBS exponering endast på baksidan av häck hinder från löparen sett). l /3 på sprintrampen bakom sprintstarten (delas med två av SFIF:s sponsorer) Hoppbäddar (Höjd och stav) 26 grenvärdsskap Exponering videoskärm (max 5 st) Exponering innerplansdisplayer (max 5 st) Eventuell extra exponering som möjliggörs av befintliga exponeringsytor utöver ovan nämnda beroende på arenans utseende skall avtalas med SFIF i särskild uppgörelse. LOK har också utöver exponering också rätt att till exempel sälja hospitality till sponsorer. SFIF har övrig exponering på arenan av de typer som nämns ovan och har i tillägg till detta också rätt till: o 8 st. annonser l/ l-sida (vid A4 eller mindre, halvsida vid större format) o Samtliga exponeringsplatser på nummerlapp o Ytor för tält el. dyl. för publikaktivitet på evenemangsområdet o 50 st VIP-biljetter (till sponsorer) per evenemangsdag o 200 st entrebiljetter per evenemangsdag Svenska Friidrottsförbundet förbehåller sig rätten att utan ytterligare ersättning/kompensation göra mindre förändringar i ovanstående fram till 30 januari evenemangetsåret. Svenska Friidrottsförbundets leverantör av landslagsutrustning har vid tävlingarna ensamrätt på försäljning av produkter inom segmentet sportsko och sportkonfektion. Produkter från konkurrerande varumärke får ej exponeras på t.ex. funktionärer. Svenska Friidrottsförbundet ges möjlighet att köpa ev. ytterligare VIP-biljetter till självkostnadspris (för mat och dryck). LOK ansvarar för uppsättning och kvalitetskontroll av exponering vid evenemanget Personella behov Marknad-/Sponsoransvarig utses av LOK. Personen ansvarar för koordinering av försäljningsrättigheter med Svenska Friidrottsförbundet. Personen ansvarar för lokal försäljning av sponsorrättigheter samt säkerställer att samtliga rättigheter efterlevs och levereras på ett korrekt sätt. Personen säkerställer att Svenska Friidrottsförbundet och IAAF:s reklamregler följs. Brott mot dessa kan innebära skadeståndsskyldighet för LOK. För mer information se aktuell upplaga av "Tävlingsregler för Friidrott" samt för senaste information Marknadsföring Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Evenemanget tar fram en marknadsföringsplan i samarbete med Svenska Friidrottsförbundet som godkänns av den sistnämnda.

186 Kommunen bistår med att l!jtan kostnad upplåta till LOK exponeringsutrymmen/platser för marknadsföring av arrangemanget. Evenemanget skall använda av Svenska Friidrottsförbundet framtagen Friidrotts-SM Iogotype och följa grafisk manual för densamma. Modifiering för att tydliggöra den lokala kopplingen kan göras i enighet med manualens riktlinjer. Evenemanget skall ha en genomtänkt grafisk profil som följer riktlinjer från Svenska Friidrottsförbundet. Det grafiska maneret skall nyttjas i all intern och extern kommunikation. LOK skall använda ett av Svensk friidrott framtaget biljettförsäljningssystem där biljetter kan köpas både via Internet och i fysisk form. LOK skall ha ett system för att kontrollera in- och utpassage. Allt material med igenkänningssymbolerna Svenska Friidrottsförbundet, Friidrotts-SM och Svenska Friidrottsförbundets sponsorer skall innan tryck/distribution godkännas av kontaktperson på Svenska Friidrottsförbundet. Svenska Friidrottsförbundets logotype skall finnas med på alla trycksaker (t.ex. affisch, annonser och programblad) vid Friidrotts-SM Personella behov Marknadsföringsansvarig arbetar efter av LOK framarbetad marknadsplan för att uppnå största möjliga genomslag och intresse för evenemanget Aktivaservice Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Ansvarsområdet innefattar ansvar för att underlätta hotellbokningar, parkeringsmöjligheter för aktiva och ledare, möjlighet till transport till uppvärmning och andra frågor som berör aktiva och ledare. Arrangör ansvarar för att det är möjligt för deltagande föreningar att få ett bra lokalt boende under mästerskapstävlingen. Om det finns Seandie-hotell på orten ska Seandie tillfrågas om priser men de är inte branschexklusiva Personella behov Ansvarig för aktivaservice skall säkerställa att aktiva och ledare får en god servicenivå Publikservice Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören säkerställer att publiken är väl omhändertagen genom publikvärdar Arrangören säkerställer att det finns en väl anpassad nivå på kiosk- och försäljning på arenan. Det skall finnas tydliga informationsskyltar som dirigerar publik, media och deltagare till arenan såväl som inne på arenan.

187 Arrangören säkerställer att områden med begränsat tillträde endast beträds av gäster med behörighet. Arrangören säkerställer att Svenska Friidrottsförbundets entreportaler i största möjliga utsträckning används vid inpassags på arenan Personella behov Publikserviceansvarig utses som har ett övergripande ansvar för bland annat publikvärdar, kiosker, information, entreer, sjukvård och övriga funktioner riktade mot publik. Personen har även ansvar för publik-, tävlande- och funktionärers säkerhet Ekonomi Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören är ekonomiskt ansvarig för evenemanget och har fullt ekonomiskt ansvar för ingångna avtal. Evenemangets ekonomi skall redovisas separat i föreningens verksamhet. Föreningen erhåller ett arrangörsbidrag om kr för att arrangörskapet av evenemanget från Svenska Friidrottsförbundet. Utbetalas med lh-del vid avtalets undertecknande, Y2-del sista april evenemangsåret och lh-del en månad efter evenemangets genomförande. Föreningen erhåller ett likvärdigt arrangörsbidrag från kommunen i form av ekonomiskt stöd. SFIF bidrar också med funktionärsklädsel genom sin klädleverantör i form av o 250 st Piketröjor o 200 st T-shirts o 300 st kepsar Svenska Friidrottsförbundet erhåller senast tre (3) månader efter evenemanget detaljerad ekonomisk sammanställning. Svenska Friidrottsförbundet har rätt att få full insyn i evenemangets löpande ekonomi. Arrangören ansvarar för att kontanter hanteras på ett säkert sätt vid evenemanget. Arrangören har full rätt till alla intäkter vad gäller kiosk-/matförsäljning, biljettintäkter, egen hospitalityförsäljning, programbladsförsäljning (liksom kommersiella rättigheter i densamma med undantag för de annonser SFIF har rättighet till) med mera Personella behov En ekonomiansvarig med ansvar för evenemangets löpande räkenskaper utses.

188 Information Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören följer av Svenska Friidrottsförbundet framtagna "Medieanvisningar för SMarrangörer" Det skall finnas minst 40 st. regnskyddade pressplatser med arbetsbord med uppsikt över tävlingsområdet med trådlös samt trådbunden Internetanslutning varav den sistnämnda skall ha en uppladdningshastighet om minst l O mb. Sittplatserna skall placeras nära Mixed Zone. Media skall ges möjlighet att interagera med de aktiva i en s.k. Mixed Zone under tak. Placeringen skall vara vid målet och endast vara tillgänglig för media och aktiva. För aktiva skall denna utpassage vara obligatorisk. Evenemanget skall använda av Svenska Friidrottsförbundet tillgängliggjord webbplats. Hemsidan tillhandahålls evenemanget senast en månad efter föregående års SMtävling. Hemsidan skall följa Svenska Friidrottsförbundets riktlinjer och innehålla: Biljettinformation Inbjudan Tidsprogram PM Redaktionellt material Resultatlista Pressinformation Vägbeskrivning Information om Friidrotts-SM och dess historia Resultatservice i "realtid" Anmälningsfunktion via Svenska Fri idrottsförbundets anmälningssystem FRIDA Media skall ges service i s.k. presscenter där kopiator och fika ställs till förfogande kostnadsfritt. Arrangören underlättar och bistår i TV-produktionsteamets förberedande arbete Korrekturläst resultatlista skall finnas utlagd senast en timme efter avslutad tävlingsdag.

189 Arrangören ansvarar för att genomföra publikundersökning vid evenemanget. Svenska Friidrottsförbundet ansvarar för sammanställning och utformning. Senast tre månader efter genomfört arrangemang sammanställer Svenska Friidrottsförbundet tillsammans med LOK en utvärdering av evenemanget. l utvärderingen inkluderas planering, genomförande och ekonomis uppföljning. Utvärderingen dokumenteras skriftligen och utgör underlag för framtida SM-arrangörer. Arrangören bidrar kostnadsfritt vid två till tre tillfällen efter evenemanget med sina erfarenheter till nästkommande arrangörer av Friidrotts-SM Personella behov Arrangören utser mediaansvarig/presschef med huvudansvar för mediskontakter före-, under- och efter evenemanget. Uppgifterna innefattar bland annat pressmeddelanden, presskonferensen, mixed zone och presservice på plats. Mediaansvarig ansvarar för att minst fem pressträffar genomförs med aktiva/arrangör innan mästerskapet Kringaktiviteter Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören säkerställer att prisutdelningar genomförs på ett högtidligt och intresseväckande sätt. Arrangören säkerställer att en invigning genomförs Arrangören säkerställer att eventuella övriga ceremonier genomförs på ett bra sätt Arrangören arbetar kreativt och aktivt för att göra Friidrotts-SM till mer än en friidrottstävling på lokal nivå. Till exempel : o Prova-på-friidrott i stadscentrum o Informationsutdelning vid köpcentrum o Autografsignering på och utanför arenan o Mångkamp för samarbetspartners Arrangören säkerställer att evenemanget presenteras på ett professionellt sätt genom engagerade speakers, musik och underhållning samt koordinering av resultattavlor och annan information till åskådare. Arrangören bistår med lokal, lokalkännedom och kunskap i förberedelsearbetet och genomförandet av Svenska Friidrottsförbundets förbundsårsmöte på orten Kommunen står som värd för Svenska Friidrottsförbundets årsmötesombud (cirka 300 st.) till bankett i <1lnslutning till Svenska Friidrottsförbundets förbundsårsmöte Kommunen står som värd för SM-bankett (cirka 150 person) från Svenska Friidrottsförbundet (innefattandes bland andra förbundsstyrelse, föreningsrepresentanter, förbundskansli, arrangören och hedersgäster) Personella behov Arrangören utser ceremoniansvarig. Funktionen har ansvar för invigning, prisutdelningar och publiktävlingar med mera.

190 Vid förtydligande eller frågor kontakta gärna: Jan Larsson Andreas Thornell Marknadschef Tävlingsansvarig Se för att göra en formell ansökan om att arrangera Friidrotts-SM 2019

191 Bilaga 1 Erfarenheten efter många års arbete medfriidrott-smhar gjort att vi nu identifierat en tidplan för saker som bör vara klara vid vissa tidpunkter. Detta gör att vi nu, för att hjälpa LOC med arbetet sätter upp en tidplan som krav. Det innebär att man i flera fall för SFIF ska presentera sina tankar och status i arbetet vid ett antal olika tidpunkter, i vissa fall äger LOC frågan men i många fall ska detta också godkännas av SFIF. Datumen ska anses vara "sista datum", det är alltså möjligt att bocka av frågor tidigare än nedanstående tid plan. Okt-Nov December År X-1 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September dämningsmöte tidigare arrangör Förbundsdomarkurs LOC bildas Bud ets fastställande Förbundsdomarkurs Organisation med huvudansvariga enligt avtal fastställs SM-genera 1/ projektledare Tävling Marknadsföring Arena Ekonomi Marknad Information Aktivaservice Kr i ng a kti vi te ter Publikservice Studiebesök Friidrotts-SM Marknadsförsäljningplan/-försäljningskoncept klar Beslut biljettkostnad Hemsida aktiveras Oktober Överlämningsmöte

192 November nikations/pr/ marknadsföri n Biljettsläpp Arena-Arenalogistikplan klar Plan kliviteter klar n klar Mars April Maj Juni Juli Augusti Tävlingsledare Grenledare löpledare Eltidsledare Teknisk ledare sekretariatslösning Optisk mätning Andra funktionärer klara Speaker Regi Presschef Plan för antal domare, samt funktion i varje gren SFIF fastställer ram Förbundsdomarkurs :Inbjudan n klar Genrepstävling med tävlingsfunktionärer på plats, (även optisk mätning och två eltidsutrustnin r ska testa. -15 dagar - " Dummy" för programblad klar -l O dagar- Sista dag för anmälan -9 dagar- Tid sprogram klart -9 dagar - PM klart -5 dagar- SFIF meddelar skyltskiss och plan för exponering -5 dagar- startlistor korrekturlästa med aktuellt PB/SB Tävling +l da - resultat ska vara fullständi korrekturlästa SFIF ansvarar LOC ansvarar, SFIF ska godkänna LOC ansvarar och beslutar, SFIF ska informeras

193 Bilaga 2 Till ansökan skall också en enklare budget lämnas in. Budgeten ska vara så realistisk som möjlig. Vi vill att ni funderar vilka intäkter ni tänkt er och vilka kostnader ni ser: Intäkter Intäkter (kr) Bidrag SFIF Bidrag kommun (minst ) Askåda re Kiosk, försäljning Sponsorer & hospitality Programblad Antal Funktionärskläder enligt avtalluppskattat värde) Annan intäkt (ange) SUMMA INTAKTER Utgifter Arenahyra Utgifter storbildsproduktion storbildsskärm Funktionärsservice SM-general Centrala funktionärer Nya redskap Innerplansdisplayer Databearbetning Funktionärskläder inklusive det ni får enligt avtal (uppskattat värde kr) SUMMA UTGIFTER NElTO

194 Ansökan om att få arrangera Friidrotts-SM 2019 All mant.. - texta ty4 dl" igtl Ansökande kommun T alefonnummer kontaktperson, kommunen SVENSK FRIIDROTT Kontaktperson, namn och funktion E-postadress Ansökande förening/föreningar l organisation T alefonnummer Kontaktperson E-postadress Areno/tävlingsplats Stora arrangemang i kommunen, samt nyligen stora friidrottstävlingar. Antal hotell/hotellbäddar i kommunen Föreningen/föreningarna "vaccinerad/e mot doping"? D Ja D Nej Arena D Ja Antal banor runt st Går det att kasta långa kast på innerplan? D Nej D Ja - för hur många? st Antal banor på upploppet st Finns det sittplatsläktare med tak? D Nej D Ja Antal längdhoppsgropar st Antal stavhoppsbäddar st Finns kastplan? D Nej Antal längdhoppsansatser st Antal stavhoppsansatser st Övrig info Vi visar med denna ansökan att vi är medvetna om de förutsättningar som gäller förfriidrotts-smoch accepterar dessa. Kommunen Namnteckning Datum och ort Namnförtydligande funktion Inom kommunon F.. orenmgen /fö renmgarna l orgamsatlonen Namnteckning Datum och ort Namnförtydligande Funktion inom föreningen Blanketten tillsammans med signerade grundförutsättningar och utkast budget (se bilaga 2) skickas sedan till: Svenska Friidrottsförbundet, Tävling, Heliosgatan 3, STOCKHOLM Den ska vara Svenska Friidrottsförbundet tillhanda senast den l O juni.

195 FRIIDROTTS-SM 2019 DIN STAD? Vill ni arrangera svenska mästerskapen i en av landets absolut populäraste idroher? Ta chansen att associeras med Svensk Friidrott, dess stjärnor och de rafflande tävlingar som utgör Friidrotts-SM. Svensk Friidrotts kronjuvel av nationella mästerskap räknas sedan länge som det mest populära mästerskapet bland de individuella idrotterna. Detta märks inte minst på god publikmåssig tillströmning, populär TV-sändning i SVT och ett i övrigt stort medialt intresse. Svensk Friidrott vändersig därför till intresserade kommuner och föreningar som vill vara aktiva partners i utvecklingen av Friidrotts-SM. sm foldem.intld l :34:39,,-

196

197

198 Hur ansöker man om ett Friidrotts-SM? Friidrotts-SM arrangeras i samarbete mellan Svensk Friidrott, arrangörskommunen och en eller flera lokala engagerade föreningar. För ett lyckat genomförande är givetvis alla tre parter involverade och aktiva i processen. Ansökningsprocessen ser ut som följer: Ansökningshandlingar på friidrott. se 10/6- Ansökan till Svenska friidrottsförbundet Juni- Svensk friidrott utvärderar för att se arena och diskutera ansökan. 28/6- Beslut om SM-arrangör /8- studiebesök vid Friidrotts-SM 2017 i Helsingborg SVENSK FRIIDROTT sm-foldern.indd S 16:35:09

199 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2017/00312 Handläggare Sven Andersson Telefon se Ungdomssatsning på kollektivtrafik Sammanfattning Den politiska majoriteten vill underlätta för ungdomar att delta i verksamheter och aktiviteter under sin fritid. Som ett led i denna ambition föreslås att ungdomar skall kunna åka kostnadsfritt i kollektivtrafiken. I kommunledningskontorets budget finns 1,5 miljoner kronor avsatta för ungdomars fria resor. Kommuner kan hos Västtrafik göra tillköp av färdbevis för exv. ungdomars fritidsresor. Fritidskort finns med varierande giltighet och till olika kostnad beroende på omfattning. Kortet "Fritid jul/sommarlov" är en produkt som ger ungdomar möjlighet till fria resor under skolornas längre lovperioder. Kortet ger möjlighet till obegränsat antal resor hela dygnet under jul- och sommarlov efter avslutad termin. Den årliga kostnaden för "Fritid jul/sommarlov" uppgår till ca kronor per årskurs och läsår vilket innebär att relativt många elever kan få tillgång till fria resor under längre skollov. Inom ramen för tillgänglig ekonomisk ram kan samtliga elever i årskurs 8 och 9 respektive l och 2 på gymnasiet erbjudas fria resor. Förmånen riktar sig till elever folkbokbörda i Uddevalla kommun. Beställning och administration av fritidskorten kan ske vid medborgarcentrum. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fr.o.m. läsåret 2017/2018 erbjuda skolungdomar folkbokförda i Uddevalla kommun ur årskurs 8 och 9 respektive l och 2 vid gymnasiet fritidskort med giltighet under juloch sommarlov.

200 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2017/00312 Ärendebeskrivning Bakgrund Med utgångspunkt från kommunens vision har den politiska majeriten i sin strategiska plan för formulerat förutsättningar för god livskvalitet. Kommunen skall därför bl.a. medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Alla människor skall kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv då ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Som ett led i denna inriktning har den politiska majoriteten föreslagit att ungdomar skall kunna åka kostnadsfritt i kollektivtrafiken. Kommunens energiplan är ett strategiskt verktyg i kommunens arbete för att bidra till effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till uppfyllelse av regionala och nationella miljömål samt de nationella klimat- och energipolitiska målen för Ett av de övergripande målen är att den totala energianvändningen per invånare och sektor ska minimeras varför transportsektoms specifika energianvändning skall minska med 17 % till 2019 (jämfört 2008). En av energiplanens aktiviteter är utreda kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år. Västra Götalandsregionen är länets kollektivtrafikmyndighet men delar ansvaret för kollektivtrafikens utveckling med kommunerna som bl.a. ansvarar för samhällsplanering och lokal infrastruktur vilka skapar förutsättningar för kollektiva resor. I Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram är det övergripande målet att kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel skall öka till 30% år På sikt ska minst var tredje resa ske med kollektivtrafiken. Resandet med kollektivtrafiken skall fördubblas Kommunfullmäktige har som ett av sina mått för en social, ekonomisk och hållbar samhällsutveckling i sitt styrkort satt målnivån att kollektivresandet i stadstrafiken skall öka med 1,5% per år. Att ge ungdomar möjlighet att resa kostnadsfritt inom kollektivtrafiken bidrar till att öka resandet i kollektivtrafiken. Tillköpsmöjligheter Kommuner kan göra s.k. tillköp inom kollektivtrafiken för att öka dess kvalitet eller för att stimulera till ökat resande. Tillköp kan vara kompletterande trafik eller färdbevis riktade mot särskilda grupper. Seniorkort är exempel på tillköpta färdbevis. Fritidskort för ungdomar ett annat. Ett tillköp är således en beställning som innebär en lokal anpassning av kollektivtrafiken inom en kommun. Tillköp bekostas av beställaren. 1 Antaget av Regionfullmäktige november 2016

201 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2017/00312 Västtrafik erbjuder f.n. ett fast utbud av färdbevis för ungdomars skol- och fritidsresor. Alla skol- och fritidskort gäller för dem som är under 20 år. Skolkort finns i flera varianter och beställs i Uddevalla av Barn och utbildning för att tillgodose elevernas möjlighet att ta sig mellan hem och skola utifrån fastställda skolskjutsregler. Därutöver finns ett utbud av s.k. fritidskort som kommunen kan beställa för samtliga eller för utvalda grupper av ungdomar. Samtliga fritidskort gäller för resa i hela Västra Götalandsregionen. Korttyp Ca kostnad/ Pris/läsår årskurs/läsår 2 Fritid vardag kr kr Giltighet: Helgfri mån-fre kl 19-22, under terminstider Fritid vardag l 092 kr kr Giltighet: Helgfri mån-fre kl 14-24, under terminstider Fritid vardag helg l 932 kr l tkr Giltighet: Helgfri mån-fre kl samt lörlsönlhelgdag kl 00-24, under terminstider Fritid vardag helg/lov kr l kr Giltighet: Helgfri mån-fre kl samt lörlsönlhelgdagllovdag kl 00-24, hela läsåret Fritid juvsommarlov 600 kr kr Giltighet: jullovet samt sommarlovet kl Utöver ovanstående korttyper, vilka kan köpas av kommunen, finns ett fritidskort med l 00 dagars giltighet som kan köpas av ungdomar själva direkt hos Västtrafik Fritid 100 Giltighet: helgfri mån-fre kl 14-04, lörlsönlhelgdag samt lovdagar kf kr 2 l genomsnitt ca 600 elever/årskurs 3 Vardagar mellan klockan 14:00-04:00, dygnet runt lördag/söndag/helgdag, Under lovdagarna för höstlovet (v. 44), jullovet (v. 52-2), sportlovet (v. 7-9), påsklovet (måndag före långfredag till söndag efter annandag påsk), Valborg (30/4), Kristi Himmelfärdshelgen (fredag efter Kristi himmelfärds dag) samt sommarlovet (1/6-31/8).

202 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2017/00312 Kostnadsfri kollektivtrafik ror ungdomar Att ge kommunens "ungdomar i alla åldrar" (t.ex. åk 7-9 och 1-3 i gymnasiet) kort för kostnadsfri kollektivtrafik under alla vardagar/helger samt lov är förenat med höga kortkostnader för kommunen. För alla sex årskurserna (högstadium och gymnasium) skulle det mest generösa fritidskortet ge en årlig kommunal kostnad om ca 9,0 miljoner kronor. I kommunens budget finns l,5 miljoner kronor avsatta för kostnadsfria resor. Med denna ram blir därför ett urval nödvändigt där en prioritering bland åldrar och fårdbevisens giltighet måste göras. Olika alternativ kan väljas: Vardagar och helg Ett fritidskort med giltighet under vardagar och helger stimulerar ungdomar till ökat vardagsresande för att delta i olika typer av verksamheter och aktiviteter. Fritid vardag samt Fritid vardag helg är exempel på produkter som ger möjlighet till fritidsresor under terminstid. Under terminstid är dock ungdomars disponibla fritid begränsad pga. av skolarbetet, varför antalet resor som genereras på detta sätt är svårbedömd. Korten i denna kategori innebär också en årlig kostnad om ca 1,1-1,5 miljoner kronor årligen per årskurs vilket innebär att det med nuvarande ekonomisk ram endast blir någon enstaka årskull som kan få tillgång till förmånen fria resor. För fria resor till tre årskurser under vardagar/helger under ett helt läsår skulle krävas en budget om ca 4,5 miljoner kronor/årligen. Antalet elever som kan öka sitt fritidsresande blir med denna typ av kort och med nuvarande budgetram starkt begränsad varför inte heller det totala resandeutfallet kan förväntas bli särskilt stort. Skollov Under skolornas lovperioder (jul- och sommartid) är ungdomars fritid stor och vilket ökar möjligheterna till resor och deltagande i olika typer av aktiviteter. Fritid julisommarlov är en produkt som ger möjlighet till fria resor under skolornas längre lovperioder. Kortet ger ungdomar möjlighet till obegränsat antal resor under hela dygnet under jul- och sommarlov efter avslutad termin. Kortet har en lägre kostnad än terminskorten vilket innebär att fler ungdomar kan få tillgång till kostnadsfria resor. Den årliga kostnaden för Fritid julisommarlov uppgår till ca kronor per årskurs och läsår, vilket innebär att samtliga elever i t.ex. årskurs 8 och 9 respektive l och 2 på gymnasiet kan erbjudas fria resor med nuvarande ekonomiska förutsättningar. Ovanstående kostnadsangivelser bygger på att samtliga elever i aktuella årskurser väljer att ta ut sitt fritidskort. Beställning Beställning av fritidskort sker liksom skolkort hos Västtrafik på den s.k. skolkortswebben. Handläggare för skolkort med tillgång till denna portal finns idag vid grundskolekontoret respektive gyronasiekontoret Skolkort är personliga och beställs i aktuella elevers namn. Ä ven Fritidskort bör beställas som personliga kort för att möjliggöra utbyte, spärr av kort osv. Denna beställning liksom hantering av

203 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (5) Dnr KS 2017/00312 fritidskortens utlämning osv. innebär därfor en viss administration. Såväl grundskalekontoret som gymnasiekontoret har aviserat behov av resursförstärkning såvida denna arbetsuppgift åläggs skolkorthandläggama. Handläggningen av fritidskort föreslås därför istället placeras vid medborgarcentrum som har förklarat sig positiv till uppgiften. Elever som önskar fritidskort får med denna lösning själv anmäla sitt intresse av fritidskort till medborgarcentrum som sedan administrerar korten. Arrangemanget förutsätter en aktiv handling från skoleleven för att beställa sitt kort vilket kan minska risken att kort beställs utan att behov föreligger. Beställning av kort måste inte ske ett visst datum utan kan göras löpande under läsåret. Kommunledningskontorets förslag Kommunens vision syftar till god livskvalitet och att alla skall kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv då ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Fritidskortet Fritid julisommarlov är det kort som med nuvarande ekonomiska förutsättningar kan göras tillgängligt för flest elever och samtidigt skapa förutsättningar för flest resor. Kontoret föreslår att elever folkbokförda i Uddevalla kommun ur årskurs 8 och 9 samt l och 2 på gymnasiet erbjuds fritidskort. Fritid julisommarlov gäller sommarlovet efter terminsslut varför elever i lägre årskullar bör prioriteras före elever som avslutar sin utbildning i gymnasiets årskurs 3. Då fritidskorten inte har en omedelbar koppling till skolans verksamhet utan gäller elevernas fritid kan kortadministrationen med fördel hanteras av medborgarcentrum. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson Strateg samhällsplanering Expediera till

204 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/00088 Handläggare Arkitekt Hans Johansson Telefon hans.j se Begäran om planbesked gällande Forshälla Berg 7:1 Sammanfattning Ägarna till Forshälla-Berg 7:1 har inkommit med en begäran om planbesked på del av fastigheten. Av ansökan framgår att man har önskemål om att tillskapa tio villatomter. Åtta av dem på norra sidan av lokalvägen, påjordbruksmark. Förslaget uppfattas av förvaltningen som identiskt med ett detaljplaneförslag som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i januari Det antagandebeslutet överklagades tilllänsstyrelsen med motivet att brukningsvärd jordbruksmark skulle ianspråktas vilket strider mot 3 kap 4 i miljöbalken. Länsstyrelsen ansåg att det fanns stöd för att anse marken lämpad för jordbruksproduktion och upphävde kommunens beslut om antagande. Samhällsbyggnadsnämnden valde att inte överklaga länsstyrelsens beslut. Med hänvisning till rättsfall under senare tid som visar på stor restriktivitet avseende ianspråktagande av jordbruksmark för exploatering, länsstyrelsens bedömning i överklagandeärendet och kommunens ställningstagande därefter görs bedömningen att jordbruksmarken är brukningsvärd enligt 3 kap 4 miljöbalken och att den därför inte ska exploateras med bebyggelse. Ärendet har beretts av en tjänstemannagrupp från samtliga berörda förvaltningar. Utvärdering har gjorts från uppställda kriterier. Gruppen föreslår att kommunstyrelsen inte ska vara beredd att upprätta detaljplaneförslag på platsen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O. Ansökningshandlingar för Forshälla-Berg 7: l. Kartunderlag mm för Forshälla-Berg 7:1. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte vara beredd att upprätta detaljplaneförslag för bostadsändamål på Forshälla Berg 7: l samt att beslutet ska utgöra planbesked enligt PBL 5:2. Ärendebeskrivning Ägarna till Forshälla-Berg 7:1 har inkommit med en begäran om planbesked på del av fastigheten. Av ansökan framgår att man har önskemål om att tillskapa tio villatomter. Åtta av dem på norra sidan av lokal vägen, på jordbruksmark, och de övriga på södra sidan av vägen. Förslaget uppfattas av förvaltningen som identiskt med ett detaljplaneförslag som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i januari Det antagande-

205 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dn r KS 2017/00088 beslutet överklagades tilllänsstyrelsen med motivet att brukningsvärd jordbruksmark skulle i anspråktas vilket strider mot 3 kap 4 i miljöbalken (MB 3:4). Länsstyrelsen ansåg att det fanns stöd för att anse marken lämpad för jordbruksproduktion och upphävde kommunens beslut om antagande i maj Samhällsbyggnadsnämnden valde därefter att inte överklaga länsstyrelsens beslut. Bedömning av kriterier v d beredning av ärendet Förslaget har prövats mot de kriterier som ställts upp för att bereda den här typen av ärenden och som ansetts vara relevanta i sammanhanget. Nedanstående bedömning är gjord med de förutsättningar vi känner till idag. I huvudsak positivt i förhållande till följande kriterier: Vatten och avlopp: Möjligt/lämpligt att ansluta till det kommunala dricks- och spill vattennätet Mindre god eller dålig överensstämmelse med följande kriterier: Mark- och vattenanvändning (ÖP): Av textredovisningen i den kommuntäckande översiktsplanen framgår att den öppna, sammanhängande åkermarken inte ska exploateras. I översiktlig kartredovisning i översiktsplanen kan tolkas att del av området är lämpligt för komplettering nära VA-ledning. Området ingår i den s k kustzonen, enligt miljöbalken, där exploatering inte får komma till stånd om områdets natur- och kulturvärden påverkas negativt. Förvaltningen gör också bedömningen att området ska betraktas som brukningsvärd jordbruksmark enligt MB 3 :4 (jmfovan). Offentlig service: Mycket begränsad tillgång till offentlig service i området. Kollektivtrafik: Bidrar inte till målet om ökad andel kollektiva resor. Mer än en kilometer till hållplats med busstrafik med ca en tur per timma. Naturmiljö: Brukningsvärd jordbruksmark enligt MB 3:4. Kulturmiljö/stadsmiljö: Stor inverkan på landskapsbilden och därmed uppfattningen av det öppna jordbrukslandskapet/kulturlandskapet I förhållande till övriga kriterier uppfattas förslaget som i huvudsak neutralt eller ej relevant. Rekommendation mm Med hänvisning till rättsfall under senare tid som visar på stor restriktivitet avseende ianspråktagande av jordbruksmark för exploatering, länsstyrelsens uppfattning när tidigare detaljplaneförslag för området överklagades och kommunens ställningstagande därefter görs bedömningen att jordbruksmarken är brukningsvärd enligt MB 3 :4 och att den därför inte ska exploateras med bebyggelse. En exploatering kan inte heller motiveras av att det är ett väsentligt samhällsintresse att bebygga just den här marken, vilket paragrafen annars ger en möjlighet till. Ovanstående, i kombination med den påverkan

206 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2017/00088 på landskapsbilden samt kultur- och naturvärden som en exploatering skulle innebära, gör att förvaltningen föreslår att kommunen inte ska vara beredd att pröva detaljplan får bostadsändamål Peter Larsson Kommundirektör Hans Johansson Arkitekt Expediera till sökanden

207 Begöran om planbesked Datum UDDEV/\L~J\ i :Ol\. 1fv1UN lkr 111'Klr - ~)'l ' ' :l ~:on I:IJn,."ll ni-::.:.r, ;;-;f s!,o :+m9t ~Yll (l) MobDieteton o::, o -~ to '-1 u Telefon (öven riktnummer) Telefon (öven riktnummer),./ D Handel D Kontor D Industri/lager G)_ Kortfattad beskrivning av åtgärden Huvudsakligt syfte/öndam61 med planförslaget LA?rr~~e.-V\rJ~ QV tk4~ \hv\ e"'l, B v~~~ J ;t kl;/~ C ' l\ i O ~{- ~~Vlbo~~~h 'ta?l. Beskrivning av byggnadsverkets karaktör och ungeförlig omfattning ls~'b~~~~l~~vt ~k~tl ~t'v~~r&~~% -\.-LlA "~ N-V\1~-tV\ ~t"" h~ "' ;! ~n ~~ }J lt b-t~ ~-,..t b ~t.tte, s Yl ~ lttn JA. t ~v ~V'hV~J~r ~&myt ' J i ov-~~'1'~\u;:!'m~ V'k.J ~~~ ~ C\n.itr~\c, *b e, ~ ~ IVl \'\ V', )t n ~~ ~ l l>trtv, Gi) Bifogade handlingar 'ir I'X l sttuattonsptan ~ Planritningt-skisser l XI mustrattoner 1-x IPro]eklbeskrivning l)< IFasadrltnlng/-sklsser 0 trednlngar ~ Fullmakt fr6n fastighetsögare Namnförtydligande

208 Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla Ansöker härmed om plantillstånd för upprättande av detaljplan på del av fastigheten (som är bäst lämpad) Forshälla-Berg 7:1 enligt bifogad planritning. Fastigheten ägs gemensamt av Margareta Gren och Jan-Olof Nilson. Ansökan avser att tillskapa ca 10 st nya tomter (ca m 2 ) för permanentboende. Marken ligger i omedelbar anslutning till den nya kommunala VA-ledningen. Då ingen odling längre är aktuell på åkrarna bidrager exploateringen till att kvarvarande mark hålls öppen som vall. Marken klassas av skatteverket som 2= sämre än normalt och dräneringen som otillfredsställande, Forshälla-Berg den 3 februari Jan-Olof Nilson sjöhagevägen Uddevalla Tel

209 ... Il" "'',,.,.,- l ~ l~ / l ~ l /,. ~l ~ l n -- l , l..,... ' l~. III.. l ~ i:" l l iii. - - ~.1.. = -- -~- *"''" :i i l Il. ~,.,~'i l -... l... -,... l j l i. l l t l Il 1-''...,.,.. ~ -,1/r ~ l (.', J 'l. ~ ~ l ~ /1 Il l'... l l.. Il' ; Il 'l...,. l -. l l... "" "' Il..... ~~ l ; L,_... ;.,/lo 1.. l l,... Il _.....-:-: L l -- liiliiiiillllil... r:ji.,..~iiiimi:if.im.i......,...,...,_, )'. _ l ' : ~.... ' III.. ' ' ~,... l,., _... s n s.. n _ ~--_,,... _...,.._ ~---..,,, s= ~......,._,....,.,......,..._..._ 0:,. -,... ~~--- _.. ~-~, ~..,... w...,...ia#rz :l'rl tll:iiiiiil:li , M::llz~... l l ""l i l

210 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00050 Handläggare Arkitekt Hans Johansson Telefon Begäran om planbesked gällande Bjällansås 1:4 Sammanfattning Sökanden har förvärvat Bokenäs fritidsby innehållande 27 st fritidshus, centralanläggning med reception, servering, butik, samlingslokal och sammanträdeslokaler samt diverse andra byggnader. All bebyggelse finns på fastigheten Bjällansås l :4 och sökanden önskar nu stycka av fritidshusen till en egen fastighet. A v gällande detaljplan framgår att området ska utgöra en fastighet, vilket innebär att den önskade fastighetsregleringen inte kan genomföras med mindre än att detaljplanen ändras. A v det skälet har sökanden inkommit med en begäran om planbesked. Ärendet har beretts av en tjänstemannagrupp med representanter från samtliga berörda förvaltningar. Utvärdering har inte gjorts från uppställda kriterier eftersom det inte bedömts vara relevant i sammanhanget. Gruppen föreslår att kommunstyrelsen ska ställa sig positiv till att detaljplan upprättas med inriktningen att möjliggöra en avstyckning av de 27 fritidshusen till en egen fastighet. Om ett positivt planbesked ges, ska det också göras en bedömning av när detaljplanen senast kan antas. Ur kommunens perspektiv kan inte ärendet anses prioriterat i förhållande till mer angelägna detaljplaneärenden. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att en detaljplaneändring med ovan beskriven inriktning bör kunna antas senast under första hal v året om inte andra, mer samhällsviktiga, ärenden tillkommer, som gör att omprioritering måste ske. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse O. Begäran om planbesked för Bjällansås l :4. Kartunderlag mm för Bjällansås l :4. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att detaljplaneförslag för Bjällansås l :4 upprättas, att bedömningen görs att en detaljplan kan antas senast under första halvåret 2019 samt att kommunstyrelsens beslut ska utgöra planbesked enligt plan- och bygglagen 5:2. Peter Larsson Kommundirektör Hans Johansson Arkitekt

211 Begäran om planbesked Datum l (l) (l) sökanden/fastighet Fastd he.lsbetec knin~- adress Ud evaila Bjallansås 1 :4 sökande (fakturamottagare) YoumeetAB Adress Herting Johans Gata 1 OD Postadress Skövde Mobiltelefon l o3e1o2o2329ummer) Kontaktperson Andreas Wohrm ss65~r5~~fst1o6snummer E-post andreas.wohrm@awohrm.se Fastighetsägare om annan än sökande Mobiltelefon l Telefon (även riktnummer) ärden avser Bostäder Handel Kontor Industri/lager V Annat G) Kortfattad beskrivning av åtgärden.j;[wud~aklig_t sy rte/öndamql m~9 planförsla_gej,t. o :::;tycknrng av mark. Youmeei AB förvärvande fastigheten Uddevalla BJällansas 1 :4 ifrån personal stiftelsen Bokenäs fritidsby våren Youmeet AB förvärvade genom ett helägt dotterbolag samtliga byggnader på ofrigrund av Volvo koncernens personal stiftelse samma dag. Volvo koncernens personal stiftelse ägde byggnaderna på ofri grund och Bokenäs fritidsby fastigheten. Innan Volvo stiftelserna gjorde denna uppdelning var det fyra fastigheter, d.v.s. de har tidigare slagit ihop fyra fastigheter till en. Se mer info Projektbeskrivningen,BJ'ls~rjv[1ing av byggna<;lsverkets ~araktär och ungo;fqm!jl omf<;l(tnins,. VI TåiJer den gula markenngen pa!-'lan t:s01 u3 i Nordlig, västlig och östlig riktnmg. l sydlig riktning avgränsar vi tomten mot B0112. Vi skriver servitut på befintlig fastighet till den styckade fastigheten för. Väg till fastigheten VVS, avlopp och vatten Sophantering Parkeringsplatser Nyttjanderätt av strand (4) Bifogade handlingar v situationsplan Illustrationer Fasadritningl-skisser Utredningar Planritningl-skisser V Projektbeskrivning Fullmakt från fastighetsägare G) Underskrift av sökande/intressent Namnteckning Namnförtydligande

212 Ansökan om planändring för avstyckning av tomt på Bjällansås 1:4 Läge: Bjällansås 1:4, Bjällansås 320, Uddevalla Innehåll: Avstyckning av tomt på Uddevalla Bjällansås 1:4 Markägare: Youmeet AB, Hertig Johans Gata lod, Skövde Projektbeskrivning: Youmeet AB förvärvande fastigheten Uddevalla BjäJiansäs 1:4 ifrån personal stiftelsen Bokenäs fritidsby våren Youmeet AB förvärvade genom ett helägt dotterbolag samtliga byggnader på ofrigrund av Volvo koncernens personal stiftelse samma dag. Volvo koncernens personal stiftelse ägde byggnaderna på ofri grund och Bokenäs fritidsby fastigheten. Innan Volvo stiftelserna gjorde denna uppdelning var det fyra fastigheter, d.v.s. de har tidigare slagit ihop fyra fastigheter till en. Vi vill nu genom en planändring stycka av marken där de 27 fritidsbyggnaderna står på ofrigrund sä det blir en egen fastighet. Vi anser att det inte är lämpligt med byggnader på ofrigrund och vill skilja på fritidsbostäder för uthyrning med centralan läggning, reception, servering, butik, samlingslokal och sammanträdeslokaler. Det av Youmeet AB helägda dotterbolaget innehållande byggnaderna på ofrigrund säljes till en bostadsrättsförening BRF Bokenäs 100 som kommer upplåta lägenheterna till uthyrning i hotellets regi. D.v.s. verksamheten kommer bedrivas som förut men det kommer vara privatpersoner eller juridiska personer som äger lägenhetsandelar och tar del av intäkterna från hotellet. Bostadsrättsföreningen kommer ha en mycket god ekonomi, helt o belånad, för att hantera löpande underhåll som målning etc. Youmeet AB kommer investera betydande belopp i den övriga anläggningen för att fä en blomstrande destination. PlanHiustration: Efter diskussion med lantmäteriet och Uddevalla kommun har följande förslag tagits fram: Vi följer den gula markeringen på Plan B0103 i Nordlig, västlig och östlig riktning. l sydlig riktning avgränsar vi tomten mot Vi skriver servitut på befintlig fastighet till den styckade fastigheten för. Väg till fastigheten WS, avlopp och vatten Sophantering Parkeringsplatser Nyttjanderätt av strand Kontaktuppgifter för ytterligare information Andreas Wohrm Tel ohrm@awohrm.se Firmatecknare Svante Andersson

213 Skiss på avstyckning

214 Q \ \ \ \

215 Annica Aberg Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: lngela Ruthner den 25 april :28 Annica Åberg Carin Ramneskar Avsägelse HPR l Ljungskile Härmed vill jag avsäga mig uppdraget som ledamot i Hälsopolitiska rådet. Med vänlig hälsning lngela Ruthner {M) Skickat från min ipad l l

216 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) D nr KS 2017/00002 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Redovisning av delegationsbeslut 2017 Sammanfattning I förteckning daterad redovisas delegationsbeslut fattade på kommunstyrelsens vägnar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förteckning över delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

217 Delegationsbeslut Kommunledningskontoret 1(4) Förteckning över delegationsbeslut Nummer Do kid Datum Beskrivning KS Enhetschef finansavdelningens delegation nr E25, 2017/ :16:42 underteckna handlingar för donationsfonder KS Rivningslov beviljas för Bastionen 6 enligt 2017/00160 bygglovshandläggares delegation Q.l.l4 KS Kommundirektörens delegation nr P3, tillförordnad 2017/00002 förvaltningschef för barn och utbildning KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet 2016/ /483 samverkan om ideburen sektor, skickas på remiss till samtliga nämnder, kommunala bolag, ungdomsfullmäktige, partigrupper samt ett antal föreningar enligt lista. KS Ansökan om bygglov för tillbyggnad med toalett på 2017/00225 Gustavsberg l :24 beviljas enligt bygglovshandläggares delegation Q.l.l KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4 avseende 2017/00315 sponsring av grannsamverkansskyltar, Samverkan mot brott KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4, sponsra 2017/00278 IK Oddevold med kr KS Enhetschef finansavdelningens delegation nr E 16, att 2017/ :01:12 omsätta befingligt lån hos kommuninvest i Sverige AB KS Byggnadsingenjörs delegation nr Q.2.11, slutbesked 2016/00359 lämnas enligt plan- och bygglagen lo kap 34, avseende nybyggnad av skola tidsbegränsat bygglov, Västerskolan l KS Miljöhandläggares delegation M. l. l och M.l0.5, svar på 2017/00002 miljöteknisk markundersökning avseende förorenad mark Dalaberg l : l

218 Delegationsbeslut 2(4) Nummer Do kid Datum Beskrivning KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4, sponsra 2017/00299 IFK Uddevalla med kr KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4, sponsra 2017/00298 Challenger Uddevalla 2017 med kr KS Bygglovsarkitekts delegationsbeslut Q.l.l3 tidsbegränsat 2017/ :03:35 bygglov för uppsättning av informationstavlor KS Miljöinspektörs delegationsbeslut M.l.l och M. l / :47:59 avseende svar på miljöteknisk markundersökning, Bastionen 6 KS Miljöinspektörs delegationsbeslut M.l2.1 avseende 2017/ :45:49 tirnavgift för handläggning av ärenden inom förorenad mark, Bastionen 6 KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4 om 2017/00199 sponsring till Uddevalla pride 20 l 7 KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00293 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00289 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00288 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00261 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00250 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00242 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00244 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen

219 Delegationsbeslut 3(4) Nummer Do kid Datum Beskrivning KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00091 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00045 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2016/00584 yttrande i ärenden enligt lagen om allmän kameraövervakning KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00195 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00240 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00243 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00226 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet 2014/00493 om att infora nötförbud i skolan, skickas på remiss till kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00143 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00020 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen KS Enhetschef upphandlings delegation nr 20, 2017/00053 sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling av utbildning KS Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, motion 2015/00659 från Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) om att i planeringen av nya kommunala byggnader ha med förberedande insatser för hörselhjälpmedel remitteras till barn och utbildningsnämnden

220 Delegationsbeslut 4(4) Nummer Do kid Datum Beskrivning KS Kommunjurists delegationsbeslut nr l O avseende 2017/00232 yttrande i ärenden enligt kameraövervakningslagen

221 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2017/00003 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla. se Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 2017/10 Finansrapport april 2017 Protokoll hälsopolitiska rådet 20 l Årsstämmaprotokoll från Uddevalla Utvecklings AB Protokoll från personalutskottet och Arbetsmarknadsutskottets protokoll , /45 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning, Peter Svensson 2016/236 Framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal med tomträtt for del av Herrestad l: l samt köp av kommunal egendom på fastigheten. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att teckna tomträttsavtal med IFK Uddevalla samt att genom tomträttsavtalet forsälja de fem kommunala byggnaderna till IFK Uddevalla till ett pris om l l kr. 2017/296 Kallelse till årsstämma samt årsredovisning inklusive revisionberättelse för Fyrstads Flygplats /66 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning, Svevia AB 2017/125 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning, PW Trade Consulting

222 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 20 l 7/ /190 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning, Spotscale AB 2017/47 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning, Svenska 360 Visningar AB DOK Länsstyrelsens beslut om tillstånd att göra ingrepp i fornlämning RAÄ Grinneröd 33: DOK Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd att göra ingrepp i fornlämning RAÄ Ljung 83: l Ljung 159:1 2017/95 Redovisning av sponsringsbidrag från Föreningen Sveriges kommunala familjerådgivares konferens Länsstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till ingrepp i fornlämningarna RAÄ Ljung 83:1 och 159:1 inom fastigheterna Dirhuvud l :lo och Ljungs-Åker l :22 i Uddevalla kommun. 2017/116 Tillstånd till kameraövervakning med drönare som gäller för hela Sverige för skogsstyrelsen DOK Länsstyrelsens tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Forshälla 64: l på fastigheten Buddeberg l :3 2015/330 Verksamhetsberättelse och årsbokslut 2016 för Leader Södra Bohuslän 2017/293 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning med drönare för Orica SwedenAB 2017/46 Länsstyrelsens beslut om tillstånd till kameraövervakning med drönare för Henrik Palm Länsstyrelsens beslut om tillstånd till kameraövervakning med drönare för Skymap Innovations AB

223 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) Dnr KS 2017/ /261 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning med drönare för Västarvet 2017/212 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning för Uddevalla Kraft 2017/182 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till kameraövervakning för lantmännen Maskin AB

224 FINANSRAPPORT 1(7) Finanschef Bengt Adolfsson Finansstrateg Ronald Rombrant Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT för April 2017 Sammanfattning Internbankens utlåning till stiftelser och bolag ökat under månaden och är nu i nivå med årets ingående balans. Prognoserna visar på en ökning med cirka 40 mkr per månad under resten av året.. Under resten året ska krediter på 500 mkr omsättas och därutöver är prognosen att skuldportföljen behöver ökas med mkr. I dagsläget planeras för att dessa krediter tas med korta rörliga räntor, vilket beräknas sänka snitträntan på årsbasis. Snitträntan under första tertialen har uppgått till 1,70 procent Från och med 2017 redovisas Uddevallahem och dess bolag som en koncern i finansrapporten. Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad och planerar för senareläggning av den första planerade räntehöjningen. En svensk ekonomi som går på högtryck och en låg räntenivå skulle kunna vara en risk för fortsatt finansiell stabilitet. Uppföljning ramar och riskbegränsningar per rapportdatum Not Limiter 2017 (KS ) Inom limit Lån av kreditinstitut (Mkr) Sammanst budget 2017: Max mkr Ja Snittränta, vägd per rapportdatum (%) 1,78 1,79 Sammanst budget 2017: 2,05 % Ja Räntebindningstid (år) 3,5 3,6 Tillåtet intervall 2-6 år Ja Ränteförfall inom 1 år (%) Max 50 % inom 1 år Ja Kapitalbindningstid (år) 2,3 2,3 Min 2 år Ja Kapitalförfall inom 1 år (%) 1, Max 30 % inom 1 år Ja Tillåtna motparter 1 Ja Ja Bör spridas mellan olika motparter Ja Derivat som andel av skuld, netto (%) Max 100 % Ja Andel strukturerade derivat av skuld (%) 0 0 Max 10 % av skuldportföljen Ja Koncernintern utlåning (Mkr) Sammanst budget 2017: mkr Ja Koncernintern borgen (Mkr) Max 465 mkr (beslut av Kf) Ja Bekräftade kreditlöften (Mkr) Ja Likviditetsberedskap (Mkr) Min 300 mkr Ja Valutarisk 0 0 Huvudregelen är att all valutatrisk ska Ja elimineras