Mitt Val Västerås. - en arbetsförberedande insats i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Mitt Val. 1 februari januari 2017

Transkript

1 Mitt Val Västerås - en arbetsförberedande insats i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Mitt Val Förstärkt samarbete AF/FK Samordningsförbundet Västerås insatser Arbete Utbildning Andra insatser 1 februari januari 2017 Projektledare: Riitta Högberg Försäkringskassan Grupphandledare: Gunilla Forslund Försäkringskassan, Maria Hedman Arbetsförmedlingen och Katja Tornberg Försäkringskassan

2 Sammanfattning Denna rapport beskriver struktur och genomförande av Mitt Val. Deltagarnas och handledarnas upplevelser av gruppaktiviteterna i projektet beskrivs utförligt i rapporten från den utomstående utvärderaren. Rapporterna behöver läsas parallellt för att skapa ett vidare perspektiv på resultatet. Projektet har genomförts i samarbete med Samordningsförbundet Västerås, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I samordningsförbundet Västerås ingår också Västerås kommun och landstinget Västmanland. Syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för långtidssjukskrivna att lyckas i en övergång till arbetsmarknaden och att förkorta tiden i sjukförsäkringen. Projektet skulle förstärka insatserna i kommande val, och framför allt det i förstärkta samarbetet, som skulle bli mer effektivt och därigenom avhoppen färre. Projektet skulle också stödja deltagarna genom en lösningsfokuserad metodik och gruppdynamik, att göra ett eget val för sin fortsatta rehabilitering. Projektets mål var att förkorta tiden i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och att fler skulle hitta långsiktiga lösningar för att komma ut i arbete eller studier. Färre skulle också återvända till sjukförsäkringen efter utskrivning från det förstärkta samarbetet som ett resultat av en misslyckad arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom att handledarna använde ett lösningsfokuserat förhållningssätt som förstärktes genom gruppdynamik hittade övervägande delen av deltagarna sina dolda resurser och motivation att göra sin handlingsplan och sitt val för fortsatt rehabilitering. Grupperna träffades mellan två till tre gånger per vecka, tre timmar per gång under fyra veckor. De träffades i en neutral och avslappnad miljö för att skapa en positiv upplevelse. Lokalen som projektet använde tillhörde Svenska kyrkan och flera av deltagarna tillhörde en annan religion. De valde trots detta att delta i projektet. Efter genomförande av de fem grupperna i Mitt Val har 75 % av deltagarna gjort en planering som innebär fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering eller att bli arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 39 % har valt att gå in i det förstärka samarbetet, 31 % har valt samordningsförbundet Västerås samordningsteam som nästa steg, 25 % behövde fortsatt medicinsk rehabilitering eller utredning och bedömdes inte kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering, 2,5 % anmälde sig friska och 2,5 % gjorde plan för återgång hos ordinarie arbetsgivare. Totalt anmälde sig 38 personer till grupperna, och 36 personer fullföljde sin grupp. Två personer valde att friskskriva sig vid erbjudande om Mitt Val och räknas inte in i resultatet. Grupperna har fungerat bra oavsett sammansättning. En blandning av ålder, kön, diagnoser och etnicitet har troligtvis bara förstärkt resultatet positivt. En del språkförbristning har funnits, bland annat har frågor som krävde reflektioner passats av deltagarna, men har i det stora hela fungerat bra i gruppen. 2

3 Tiden i det förstärkta samarbetet efter Mitt Val har ännu inte kunnat mätas då ingen av deltagarna har avslutat sin tid i samarbetet. De deltagare som efter projektet valde det förstärkta samarbetet efter grupp 1 och 2 är dock alla ute i praktik. Utrednings- och planeringstiden innan praktiktiden har förkortats och deltagarna fick en avsevärt kortare startsträcka. Efter genomförandet av grupperna beslutade styrgruppen tillsammans med områdescheferna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att projektet skulle implementeras och ingå som en del av ordinarie arbetet i det förstärkta samarbetet. Nu pågår handledarutbildning för ytterligare handläggare och fler grupper beräknas starta under våren. En del av grupperna i Mitt Val kommer att fortsätta träffas och bilda en självhjälpsgrupp. Handledarna har under projektets gång genom sin uppfinningsrikedom och lyhördhet utvecklat lösningsfokus som metod till en ny nivå. Under projekttiden föddes därför en idé att göra en kunskapsbank en sammanställning av övningar och goda exempel som fört grupperna framåt. Kunskapsbanken kan användas under utbildning av kommande handledare och som inspiration till framtida projekt. Kunskapsbanken är under arbete och finns att tillgå som broschyr samt på samordningsförbundet Västerås hemsida under våren

4 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning Målgruppen Bakgrund 5 Mitt Val 5 Personalen 8 Deltagarna 9 Styrgruppen 11 Resultat 11 Framgångsfaktorer 12 Utvärdering av projektet 13 Handledarnas tio-i-topp lista 13 Implementering 14 Slutsats 14 Bilagor 15 4

5 Målgruppen- Bakgrund Projektet initierades av Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen mot bakgrund av att % av deltagarna efter det förstärkta samarbetet i Västerås återkom till sjukförsäkringen. Innan samarbetet avbröts blev också inskrivningstiderna långa, många gånger över ett år. Metoden med lösningsfokuserade grupper som en arbetsförberedande insats inför samarbetet hade prövats på Försäkringskassan i Fagersta med projektet Samanda Plus under 2006 med goda resultat. Implementeringen kom dock av sig den gången på grund av organisatoriska orsaker. Individens motivation och handlande beror på samspelet med omvärlden. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, övriga rehabiliteringsaktörer samt den egna sociala situationen kan hindra eller underlätta för individen att aktivt agera för att kunna återgå till arbetslivet. Stöd och möjligheter till reellt inflytande är väsentligt för en positiv utveckling. Långtidssjukskrivna har ofta en omfattande problematik och har svårare än andra att på egen hand hitta motivation och använda sina resurser för att ta sig tillbaka eller etablera sig på arbetsmarknaden. Avgörande för individens beteende inför planering för arbetsåtergång är vad denne vill, vad hen tror sig kunna klara av och slutligen vad hen tror sig kunna få för arbete. Personer med samordnade rehabiliteringsbehov erbjuds därför i den ordinarie verksamheten att få stöd i sin rehabilitering i det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Undersökningar har visat att dessa personer ofta står så långt från arbetsmarknaden att de inte kan tillgodogöra sig insatserna i det förstärkta samarbetet. Det kan också vara så att det inte är det förstärkta samarbetet som är den rätta insatsen för personen, men det har tagit lång tid innan insatsen har avbrutits och personen har återgått till sjukförsäkringen. Idag avbryts samarbetet i 40-60% procent av sjukfallen och personerna går tillbaka till sjukskrivning. På grund av återkommande sjukskrivningar under samarbetet och personens egen upplevelse av att vara för sjuk har återgången till arbete varit svår. Till det förstärkta samarbetet fanns under våren 2016 i Västerås en kö av 34 personer. Ur kön erbjöds frivilligt deltagande i Mitt Val för personer som bedömdes behöva motiverande insatser. Ordinarie handläggare erbjöd de försäkrade deltagande under tid de väntade på samverkan med Arbetsförmedlingen. Alla hade en sjukskrivning som varat mellan 1-4 år och bedömdes ha ett behov av motiverande insatser för att komma igång med arbetslivsinriktad rehabilitering. Mitt Val - metod Arbetsmetoden som valdes för gruppverksamheten var den lösningsfokuserade samtalsmetoden och arbetssättet. Denna metod har sina rötter i en familjeterapeutisk metod som skapades av Insoo Kim Berg och Steve de Shazer vid Brief Therapy Center i Milwaukee i USA. Metoden går ut på att konsekvent upptäcka det som fungerar i varje situation. Fokus ligger på det som ökar möjligheten att ta ett litet steg närmare sin önskade framtid. I arbete 5

6 med metoden fokuserar man på inre och yttre resurser och den önskade framtiden. Man uppmärksammar det som fungerar väl i varje situation istället för det som fungerar dåligt. Metoden leder då förhoppningsvis till ett positivt och praktiskt sätt att arbeta med förändring och utveckling. Initialt var det svårt, trots flera informationstillfällen med förankring hos de personliga handläggarna på Försäkringskassan och en kösituation till förstärkta samarbetet, att hitta deltagare till grupperna. En del deltagare hade så stora aktivitetsbegränsningar att de hade svårt att ens komma till gruppträffarna. De hade tackat ja till deltagande då de känt sig tvingade av sin handläggare. Handledarna gjorde därför försök att ha en gemensam gruppinformation till alla som tackat ja, men efter två grupper övergavs gruppinformationen då den inte bedömdes göra någon skillnad. De remitterande handläggarna hade också fått en insikt i vilka försäkrade som kunde vara aktuella för projektet. Anmälningar till projektet tog fart och innan projektet avslutades var efterfrågan större än tillgången på platser. Personliga handläggare informerade läkare på avstämningsmöten så att de började rekommendera Mitt Val på läkarintygen. Sammanlagt fem grupper genomfördes, två under våren och tre under hösten. Totalt har 38 deltagare tackat ja till kursen och 36 deltagare genomförde grupperna. Grupperna träffades under fyra veckor och de träffades vid nio tillfällen med varje grupp. Gruppen träffades i Kyrkbacksgårdens lokaler, 3 timmar på förmiddagen vid varje tillfälle. Första veckan träffades gruppen tre gånger och därefter två gånger i veckan. Under tiden gruppen pågick gjorde deltagarna en individuell handlingsplan och ett val för att gå vidare med arbetslivsinriktad rehabilitering eller annat. Valen har bestått av: att delta i det förstärkta samarbetet skrivas in i någon av samordningsförbundets gruppverksamheter återgå till ordinarie arbetsgivare utbildning annan aktivitet I handlingsplanen kunde behov och mål och nästa steg för sociala, ekonomiska, den fysiska och psykiska hälsan och arbete eller utbildning ingå. Handlingsplanen introducerades tidigt och var ett levande dokument som deltagarna arbetade med under de fyra veckorna gruppen träffades, se bilaga 1. Mitt val har under projekttiden utvecklat ett samarbete med Samordningsteam Västerås. Teamet arbetar med stöd av samordningsförbundet Västerås med personer som står långt från arbetsmarknaden och behöver en länge period av stöd i sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Till teamet kan handläggare från Västerås kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera deltagare. Under gruppernas gång i Mitt Val har handledarna bjudit in samordnaren från samordningsteamet Västerås för att informera om verksamheten. För de deltagare som inte var aktuella för det förstärkta samarbetet och behövde en längre tids stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering kunde nästa steg bli aktualisering till teamet. Projektgruppen 6

7 har gjort en överenskommelse med samordningsteamet Västerås att deltagarna från Mitt Val ska ha förtur till teamet för att inte tappa styrfart i sin rehabilitering. Handledarna har poängterat vid gruppernas början att de inte var i projektet som representanter för sina myndigheter men har lämnat samhällsinformation samt berättat om sina och andra myndigheternas uppdrag och rehabiliteringsinsatser. Det har varit uppskattat men deltagarna har uttryckt att informationen borde kommit mycket tidigare under sjukfallet. Handledarna från Försäkringskassan har efter gruppaktiviteten gjort en notering i journalen hos Försäkringskassan om den försäkrade har deltagit i hela eller deltar av projektet och vilket utfallet av valet blev. Man har också noterat om eventuell frånvaro berodde på försämrat hälsotillstånd. Den försäkrades egen handlingsplan har inte redovisats. De av deltagarna som valt det förstärkta samarbetet har behållit handledaren från projektet i det fortsatta arbetet i samarbetet. De som gjort andra val har fått hjälp med att komma vidare med nästa steg. För att stämma av med grupperna om aktiviteterna har motsvarat förväntningarna har handledarna använt sig av GSRS - group session rating scale under tiden som gruppen har träffats. GSRS är ett instrument för att mäta om aktiviteterna i grupperna upplevs vara till nytta för individerna och har använts av handledarna för att stämma av om gruppens aktiviteter har harmonierat förväntningarna. Arbetssätten och övningarna i de olika grupperna har varierat. Övningarna har fokuserat på deltagarna och modifierats om utifrån gruppens behov. Vid varje tillfälle har gruppen jobbat med att förstärka positiva egenskaper, stärka resurser och styrkor genom olika övningar. Övningarna har växlat mellan individuella reflektioner och gruppövningar. Handledarna har hela tiden anpassat övningarna utifrån vad som hände i grupperna. En del grupper behövde mer och fler övningar för att tillgodogöra sig metoden medan andra grupper fick hemläxor de skulle arbeta med. Många av deltagarna har varit hemma i flera år och har under projektet uttryckt att det är min tur nu. De har vissa dagar fått i hemläxa att t ex be anhöriga beskriva vilka starka sidor de såg, att observera positiva ögonblicksstunder och att be någon som står nära att lista 5 goda egenskaper. Detta har gett stor effekt hos deltagarna. Gruppen har reflekterat på beskrivningarna och handledarna har lyssnat in deltagarna var och en. Deltagarna har fått beskriva sina drömmar om framtiden och vad som är tillräckligt bra om inte drömmen kan uppfyllas fullt ut. Som ett led i utvecklingen av metoden började handledarna att skriva ett gåvobrev till alla deltagarna som delades ut när gruppen avslutades. Ett gåvobrev innehöll positiva egenskaper som deltagarna och handledarna i gruppen uppmärksammat. Breven var uppskattade från deltagarna. Exempel på brev kunde vara: Vi imponeras av att du kommer till Mitt Val trots dina besvär. Vi upplever dig som: Snäll En man som vill göra sitt bästa Trevlig 7

8 Det här vill vi skicka med dig: Glöm inte att uppmärksamma de korta positiva stunderna i livet. Glöm inte att ge dig gåvor Eller: Vi imponeras av att du bjuder på dig själv. Vi har fått stunder då vi sett en kvinna med mycket glöd. Vi upplever dig som: Driftig En person med glimten i ögat En person med kämparglöd Det här vill vi skicka med dig: Fortsätt lägga märke till positiva händelser och ögonblick Glöm inte att ge dig själv gåvor. Deltagarna intervjuades alla individuellt den sista dagen av utvärderaren. Handledarna har intervjuats tillsammans samma dag. Personalen Handledarna, två personliga handläggare från Försäkringskassan och en arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen, valdes ut genom intresseanmälan. Handledarna har fått grundläggare utbildning i lösningsfokus samt en handledarutbildning genom samordningsförbundet Västerås. De arbetar alla tre med uppdrag i det förstärkta samarbetet. För det fortsatta arbetet i det förstärkta samarbetet har det underlättat för handledarna att de varit med på deltagarnas resa under projekttiden. Handledaren har uppmärksammat positiva egenskaper och/eller utvecklingsbehov hos deltagarna som de tillsammans kunde utveckla vidare. Deltagaren har haft en påbörjad eller rentav färdig planering som förkortat starttiden för dem som valt det förstärka samarbetet. Handledarna från Försäkringskassan har alternerat och haft varannan grupp tillsammans med handledaren från Arbetsförmedlingen. Projektledaren arbetar som samverkansansvarig på Försäkringskassan och har valts ut av styrgruppen. Hon har tidigare genomfört lösningsfokuserade grupper i projektet Samanda Plus som är förlagan till Mitt Val. Projektledaren deltog också i handledarutbildningen samt vid handledningstillfällena. Hon har varit ansvarig för det logistiska arbetet och i kontakterna med samordningsförbundets samordnare, utomstående handledare, utvärderare och styrgruppen. Handledarna hade tillsammans med projektledaren 1,5 planeringsdag inför starten av Mitt Val där en övergripande struktur för grupptillfällena planerades. Projektgruppen arbetade fram material i form av en enkel broschyr som beskrev projektet och kunde delas ut till intresserade och potentiella deltagare. Vi färdigställde också en anmälningsblankett och ett välkomstbrev samt en handlingsplan som skulle användas av deltagarna under gruppens gång. Projektgruppen har utöver utbildning fått handledning vid tre tillfällen under våren av Eva Persson från SolutionCLUES AB som även handledde projektgruppen under Samanda Plus i Fagersta Vi hade också ett extra handledningstillfälle av Sussan Öster från Region 8

9 Västmanland och Vital goodsolution AB. Handledningstillfällena var mycket uppskattade och handledarna stärktes och utvecklades i sina roller samt fick uppslag till nya verktyg i sitt lösningsfokuserade arbete med grupperna. Vid handledningstillfällena deltog också handläggare från fagerstaenheten på Försäkringskassan och handledare från samordningsteamen i Fagersta, Hallstahammar och Sala som tillsammans under hösten 2016 startat upp Mitt Val Norra. Handledarna fick betydelsefull input och nyfikna frågor som fick dem att tänka till ytterligare. Som ett resultat av handledningen fick den handlingsplan som deltagarna använde under projektet som ett levande dokument ett nytt utseende. Handledarna har varit mest nöjda med det goda samarbetet mellan myndigheterna och att ha prövat övningarna själva under handledarutbildningen. De har haft struktur och planering för varje dag och varit på plats i god tid innan deltagarna kommit för att möblera och ta fram material. Ramen och agendan för dagen har varit klar. Detta har varit särskilt viktigt för att kunna utstråla lugn och trygghet inför grupperna. Efter varje mötestillfälle har handledarna avsatt tid för gemensam reflektion och planering för nästa dag. En annan stor fördel har varit att handledarna representerats av båda myndigheterna. Handledarna arbetar samtliga i det förstärkta samarbetet. Tanken har varit att de av deltagarna som skulle välja det förstärkta samarbete skulle få fortsätta träffa handledarna som sina handläggare i det förstärkta samarbetet. Handledarna har lämnat information om lagstiftning och regelverk från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, andra myndigheter samt samhällsinformation om var man kan få hjälp och stöttning vid sjukdom. Många av deltagarna hade önskat informationen lång tidigare i sina sjukfall. Under tiden med Mitt Val föddes en idé att göra en kunskapsbank en sammanställning av övningar och goda exempel som fört grupperna framåt. Kunskapsbanken är under bearbetning och kan användas under utbildning av kommande handledare och som inspiration till framtida projekt. Deltagarna Ordinarie handläggare på Försäkringskassan har erbjudit ett frivilligt deltagande för långtidssjukskrivna försäkrade att vara med i Mitt Val. Handläggarna har lämnat både muntlig och skriftlig information. Bedömningen har antingen varit att den försäkrade behövt en arbetsförberedande insats innan det förstärkta samarbetet eller att det varit osäkert om det förstärkta samarbetet har varit rätt insats. Handledarna har därefter tagit kontakt och skickat en skriftlig inbjudan. Projektet har genomfört 2 lösningsfokuserade grupper under våren 2016 och 3 grupper under hösten. Till den första gruppen tackade 9 personer ja till deltagandet, men endast 8 genomförde gruppen. Efter den första gruppen valde 3 personer det förstärkta samarbetet, 2 valde samordningsteamet 2 personer bedömdes inte kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering och blev fortsatt sjukrivna, 1 bestämde sig för att göra en rehabiliteringsplan med syfte att gå tillbaka till sin arbetsgivare. 9

10 I grupp 2 deltog 6 personer. Efter gruppen valde 3 personer det förstärkta samarbetet och 3 personer samordningsteamets verksamhet. Gruppen uppgav i intervjuerna efter insatsen att de fått dålig information om syftet med projektet från sin handläggare och visste inte vad de hade i projektet att göra. Inför grupp 3 och 4 genomfördes därför ett extra informationsmöte av handledarna. Handledarna gjorde dock bedömningen att informationstillfället inte gjorde någon skillnad för deltagarna och man avstod därför den extra informationen för grupp 5. Grupp 3 bestod av 6 deltagare. 2 personer valde det förstärka samarbetet och 1 blev frisk efter en kort tid och började arbeta heltid, två valde samordningsförbundets verksamhet och 2 bedömdes inte kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering och blev fortsatt sjukrivna. Grupp 4 bestod av 9 personer. I denna grupp var det endast 1 person som valde det förstärkta samarbetet, 3 personer valde samordningsförbundets verksamhet och 5 personer behövde fortsatt medicinsk rehabilitering och samordning. Grupp 5 bestod av 8 personer. Av dessa valde 5 deltagare det förstärkta samarbetet, 2 valde samordningsförbundet och 1 person behövde fortsatt medicinsk rehabilitering och samordning. Grupperna var mycket nöjda både med handledarna och sin egen insats under projekttiden. Se vidare utvärdering av insatsen från samtliga deltagarna och handledare i Marita Mossbergs utvärdering, bilaga 2. Alla deltagare oavsett val har under projektet gjort en handlingsplan som visade vad nästa steg i rehabiliteringen behövde vara. En fördel med de aktuella handledarna har varit att deltagarna i grupperna tidigt fick lära känna sina handläggare om de efter projektet valde att gå vidare till det förstärkta samarbetet. För deltagarna har det inneburit att man byggt upp en tillit och trygghet till mottagande handläggare under 4 veckor och hen behövde inte dra sin historia igen. Ingen tid tappades till att lägga ny plattform eller för att lägga upp en plan. Det har varit viktigt att alla deltagare började samtidigt. Grunden och förståelsen för den lösningsfokuserade metoden läggs de första träffarna varför också gruppen träffas intensivare den första veckan. Det är därför av största vikt att alla är med från början för att skapa förståelse för arbetssättet och bygga förtroende för varandra i gruppen. En del av responsen om projektet från deltagarna efter intervjuerna var: Jag har fått nytt hopp. Jag vill lämna det gamla bakom mig och jag har fått förtroende igen för Försäkringskassan Jag wobblar inte längre, jag har blivit ärlig mot mig själv och jag har kommit fram till ett moget val 10

11 Jag har blivit en negativ och cynisk människa och vänder detta mot mig själv men handledarna var väldigt duktiga på att hantera mig, det har varit skratt och gråt och de har varit pedagogiska och väntat ut mig. De är jordnära och lugna och gjort mig mer medveten Jag är förvånad att det kunde förändra så mycket. Det blev mycket bättre än jag trott. Mitt Val har gjort jättenytta, lyft fram det positiva så jag har vänt helt och jag har kommit fram till vad jag vill göra härnäst. Det har varit väldigt positivt, det bästa som hänt mig. Jag har fått en förhoppning om framtiden. Tidigare har jag bara känt press från Försäkringskassan nu handlade det mer om vad jag vill. Det var jobbigt i början och jag gick hem och grät. Det berodde på att jag hade dåliga relationer med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sedan tidigare och inte kände någon tillit. Det blev bättre senare och jag kunde ta till mig innehållet. Det som är viktigt för mig nu är att jag snabbt måste vidare till nästa steg medan jag känner mig bättre, annars faller jag raskt tillbaka till ruta noll igen. Ja, men det här skulle man ha haft tidigare i sjukskrivningen. Efter ca sju månader borde man ha fått den här informationen. Jag hade velat träffa Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tidigare för att få ställa alla frågor som jag nu kunde göra. Fler citat finns i Marita Mossbergs utvärdering, bilaga 2. En positiv bieffekt är att många deltagare, som tidigare haft dåliga relationer till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, nu uttryckte att de fått bättre förtroende för dessa myndigheter och att de förstod att det verkligen finns människor där som vill hjälpa dem. Styrgruppen Styrgruppen för projektet har utgjorts av styrgruppen för det förstärkta samarbetet - enhetschefer på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, projektledaren samt samordnaren i Samordningsförbundet Västerås som adjungerad. Projektledaren har kontinuerligt redovisat projektets utveckling för styrgruppen och haft stöd för det fortsatta arbetet. Resultat Det ideala deltagarantalet i grupperna har varit runt 8 personer. Vid frånvaro har grupperna ändå haft tillräckligt med deltagare. Vid färre deltagare blir gruppen inte längre en grupp och gruppdynamiken saknas när deltagare uteblir av olika orsaker. Gruppsammansättningen har inte alltid varit homogen men det varit övervägande positivt och troligtvis också påverkat resultatet i rätt riktning. Det har varit en blandning i ålder, kön, diagnoser, sjukskrivningslängd, och religion. De bästa resultaten har nåtts i de blandade grupperna. en del språksvårigheter har förekommit, men alla har kunnat delge sina erfarenheter oavsett bakgrundshistoria. Handledarna upplever dock att de av deltagarna som haft psykiska diagnoser har varit de som kommit längst med sin handlingsplan och de flesta som kommit vidare i sin arbetslivsinriktade rehabilitering har kommit från den gruppen. Deltagarna har 11

12 stöttat varandra och utvecklat förmågor de trodde de saknade. Den språkliga förbristningen har dock gjort att en del deltagare inte har kunnat tillgodogöra sig projektet fullt ut. Man har t ex haft svårt att reflektera kring frågor. Detta har lösts med att man alltid kunnat passa om man inte kunnat eller velat svara på någon fråga. Handledarnas uppfinningsrikedom genom att använda andra ord och gester har gjort att det ändå fungerat relativt bra. Fig 1 Deltagarnas initiala val Val Antal deltagare Procent Förstärkta samarbetet 14 st 39 % Samordningsförbundet 11 st 31 % Åter Fk 9 st 25 % Arbete 1 st 2,5 % Annan aktivitet 1 st 2,5 % Totalt 36 st 100 % Det betyder att 75 % har gått vidare till nästa steg i sin rehabilitering från att ha varit passivt sjukskrivna i hemmet. Fig 2 Hållbarhet efter 6 månader grupp 1 och 2 Val Antal 6 mån efter Mitt Val Procent Förstärkta samarbetet 6 st 46 % Samordningsförbundet 3 st 23 % Åter Fk 3 st 23 % Arbete 0 st 0 % Annat 1 st (frisk) 8 % Totalt 13 st 100 % Efter 6 månader var 69 % av deltagarna fortfarande i en arbetslivsinriktad åtgärd och 8 % hade avslutat sjukskrivningen och var anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. 23 % hade återgått till medicinsk rehabilitering. Utvärdering av projektet Förutom projektledarens rapport utvärderas projektet av Marita Mossberg, extern utvärderare, för samordningsförbundet. Hon har genomfört kvalitativa och kvantitativa intervjuer med deltagarna direkt i anslutning till gruppernas avslutning. Handledarna har intervjuats på samma sätt. Utvärderaren har avidentifierat fått del av tillgänglig SUS (ett 12

13 sektorsövergripande uppföljningssystem för rehabilitering inom samverkan) statistik för de aktuella deltagarna. Framgångsfaktorer Båda myndigheternas gemensamma arbete, den gemensamma grund- och handledarutbildningen i lösningsfokus, lokalens centrala och neutrala läge, gruppdynamiken och handledarnas engagemang och följsamhet gentemot gruppen är de viktigaste faktorerna som påverkade resultatet av projektet. Gruppernas sammansättning med en blandning av ålder, kön och utan hänsyn till diagnos för sjukskrivning har bidragit till positiva resultat. Handledarnas tio-i-topp lista för det lyckade resultatet 1. Ha tilltro till individens förmåga till förändring och att alla vill utvecklas! 2. Förmedla tydligt syftet med gruppen. 3. Bygg en plattform, ta upp förväntningar och spelregler för att bygga och skapa förtroende och följ upp att förväntningarna blir uppfyllda under resans gång. 4. Se individen och gruppen. Alla behöver känna sig sedda och bli behandlade med respekt. Jag som ledare behöver lära känna dem en och en. Ha ett vänligt och respektfullt bemötande. Sedan blir varje deltagares känsla av tillhörighet i gruppen en framgångsfaktor. Det kan du som ledare hjälpa till med genom att se till så att alla blir hörda och har möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. 5. Var välplanerad: -lokalen bör vara neutral, gärna där ni kan sitta i ring eller runt ett bord. Lagom grupp 6-9 personer, Gärna äta något tillsammans inledningsvis, blir gemensamt och avslappnat. Kom i tid, så du hinner förbereda dagen innan deltagarna kommer och för att ta mot dem på ett avslappnat lugnt sätt. -hantera tiden. Ge tid till reflektion och repetition under träffarna. 6. Var flexibel, lyhörd och anpassningsbar. Följ gruppen genom att exempelvis hoppa över ett ämne om annat behöver diskuteras. 7. Ge tydlig sakinformation och informera om när information kommer. Tänk igenom processen från första till sista träffen. När din envägskommunikation kommer är det bra om deltagarna redan är en grupp som vågar ställa frågor osv. Sortera in information i lämpliga block och ge utrymme för frågor, särskilt längre fram i processen då de blivit varma i kläderna och vågar fråga mer. Repetera information, sammanfatta dagen, nästa dag sammanfatta gårdagen. Repetition är bra, särskilt om man har kognitiva svårigheter som ofta kommer med medicinska besvär vare sig av värk eller psykisk karaktär. 8. Jobba vid varje träff med positiva egenskaper, stärk resurser och lyft fram styrkor genom övningar och styrkekort. 13

14 9. Dela ut hemuppgifter som exempelvis: ge dig själv en gåva, observera positiva stunder, be någon lista 5 goda egenskaper hos dig. Läxor som ger positiv kraft. 10. Var kollegiala parhästar i samarbetet som gruppledare. Var goda förebilder och stärk förtroendet för myndigheterna etc. Vi glöder för uppgiften och är glada och positiva. När vi samarbetar utstrålar vi trygghet till gruppen. Bjud på er själva! Implementering Efter projektets avslut och redovisning av resultat beslutade områdescheferna för båda myndigheterna, Kauko Leppälä och Henry Komulainen, att arbetssättet i Mitt Val skulle implementeras i det ordinarie arbetet för det förstärkta samarbetet. Fler handläggare utbildas i samordningsförbundets regi och projektledaren fick i uppdrag att upprätta en implementeringsplan. Slutsatser Syftet med projektet har nåtts. Det inte går att förutsäga vem som lyckas bäst med Mitt Val metoden. Metoden grundar sig på individens eget val och ger bättre förutsättningar för att nästa steg i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska lyckas. Gruppdynamiken har varit en avgörande faktor för deltagarna för att hitta sina styrkor och motivation till att våga bryta sig ur sjukskrivningen. Det lösningsfokuserade arbetssättet har fungerat bäst för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. För deltagare som återgår till ordinarie handläggare efter projektet är det viktigt att den påbörjade handlingsplanen följs upp i den fortsatta kontakten med den försäkrade. En fördel är också om ordinarie handläggare kan använda sig av den lösningsfokuserade metoden för att fortsätta stärka starka och positiva sidor hos den försäkrade. Trots önskemål om att fortsätta träffas under längre tid än fyra veckor har deltagarna kommit en lång bit på väg under tiden i projektet. Att förlänga tiden i gruppen kommer därför inte bli aktuellt vid implementeringen. 14

15 Bilagor: Bilaga 1: Deltagarnas handlingsplan Bilaga 2: Utvärdering av Marita Mossberg Bilaga 3: Broschyr Mitt Val Bilaga 4: Intresseanmälan Bilaga 5: GSRS 15