Behov av förstegsinsatser/motiverande insatser

Transkript

1 Behov av förstegsinsatser/motiverande insatser Inledning Under våren 2017 initierade Laila Hämäläinen från Linköpings kommun ett möte för att diskutera målgruppen nollklassade, personer med ohälsa utan sjukpenninggrundande inkomst hos ekonomiskt bistånd på kommunen. Även Region Östergötland och Arbetsförmedlingen hade representanter på dessa möten. Dessa möten började att handla om nollklassade, men utmynnade snart i diskussioner kring behov av motiverande förstegsinsatser för personer som inte är redo för ordinarie myndigheters uppdrag och som behöver hitta sin egen motivation och väg framåt. De målgrupper som diskuterade vid dessa möten handlade dels om personer på ekonomiskt bistånd, personer med aktivitetsersättning som inte har LSS-beslut, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Inom alla myndigheter befinner sig individer med behov av motiverande insatser med fokus på förändring. Nedan följer tre exempel: Lars 36 år. Lars har aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden och saknar därmed SGI. Hushållet uppbär försörjningsstöd. Lars har sedan många år problem med huvudvärk och flera utredningar har ägt rum vid Neurologkliniken. Han har fått diagnosen migrän och erhåller nu botoxbehandling. I perioder har Lars varit sjukskriven (lämnat in läkarintyg till ekonomiskt bistånd) då utredning kring huvudvärksproblematiken skett. Mellan dessa perioder har Lars inte haft någon planering. Förutom huvudvärken upplever Lars trötthet men någon medicinsk förklaring har inte framkommit vid utredningar inom primärvården (prover varit utan anmärkning). Läkaren rekommenderar aktivitet men Lars anser inte att han kan klara praktik eller arbetsträning på mer än 25%. Maryam 43 år. Maryam har aldrig arbetat i Sverige. Hon anlände till Sverige tillsammans med sin familj för tio år sedan. Hon har studerat SFI och varit föräldraledig efter ankomsten till Sverige och i nuläget är hon sjukskriven (lämnat intyg till ekonomiskt bistånd) i tre månader på grund av diskbråck i ryggen. Remiss är skickad från vårdcentralen till Ryggkirurgen för bedömning och ställningstagande till operation. Maryam är övertygad om att hon aldrig kommer kunna arbeta. Sebastian 21 år. Sebastian har haft aktivitetsersättning sedan han slutade gymnasiet. Han har ett neuropsykiatriskt funktionshinder och har inte något LSS-beslut. Sebastian bor hemma och har ingen aktivitet om dagarna. Han har vänt på dygnet och spelar dataspel sent på nätterna. Sebastian önskar att ha något att göra på dagarna men vet inte riktigt vad. Sammanfattningsvis belyser dessa exempel det stora behovet av motiverande insatser med inriktning på förändring (Lars, Sebastian), och därtill behovet av samordning där flera myndigheter skulle behöva arbeta tillsammans för att komma vidare (Maryam). Omvärldsbevakning Diskussioner kring försteg och behov av lågtröskelinsatser med fokus på förändring pågår i flera samordningsförbund. Det finns också goda erfarenheter av förstegsliknande insatser sedan tidigare. Här kommer några exempel som vi tycker är viktiga att nämna.

2 Försteg Efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov Christian Ståhl genomförde för Samordningsförbundet Centrala Östergötland en studie för att definiera försteginsatser, vilka som finns idag samt vilka utvecklingsområden som finns. Enkäten som genomfördes hade ingen hög svarsfrekvens, så även fokusgrupper genomfördes. Definitionen av försteg var ganska samstämmig försteg är huvudsakligen en form av basal social rehabilitering eller träning som krävs innan personen är redo för att kunna ta del av arbetslivsinriktade insatser. Målgruppen är bred och omfattar alla som av olika skäl inte är redo för de arbetslivsinriktade insatser som finns i ordinarie verksamhet, men som bedöms kunna klara detta efter en förstegsinsats. Förstegsverksamheten ska ge individen möjlighet att träna på funktioner och förmågor, identifiera styrkor och svagheter och arbeta motiverande. Studien visar att behovet av förstegsverksamhet är stort men också att samordningen av befintliga insatser inte fungerar särskilt väl, både inom och mellan organisationer. Studien visar också på en projekttrötthet men också begränsningar i den organisatoriska och institutionella strukturen. Vardagsrevidering Vardagsrevidering är till stora delar en KBT-inriktad insats som har sin grund i den arbetsterapeutiska modellen The value and meaning in Occupation. Erfarenheter och även vetenskaplig utvärdering har visat att insatsen med framgång kan användas även för personer som under längre tid varit frånvarande från arbetsmarknaden. Vardagsrevidering syftar till att ge individen redskap att själv analysera och åtgärda problem i sin livssituation, där arbete är en del, men hemsituationen och övriga aktiviteter också är viktiga. Målet är att påbörja en förändringsprocess som främjar hälsa och som leder till en varaktig öknig av arbetsförmågan. En utgångspunkt är personens egenkraft. Det handlar om ett successivt förändringsarbete för att omstrukturera vanor och rutiner och möjliggöra för individen att på ett självständigt sätt se sina tillgångar och använda dem. Under fanns projektet vardagsrevidering i Norrköping, med finansiering av Samordningsförbundet i Östra Östergötland. Projektet drevs av arbetsterapeuter och utgångspunkten var att utveckla metoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden att närma sig självförsörjning. Under arbetet blev det tydligt att det saknades insatser som tar ett helhetsgrepp på individens hälsa och vardagssituation i relation till arbete. Vardagsrevidering var 2009 en ny metod som man då ville testa. Under genomfördes åtta grupper vardagsrevidering. Projektet avslutades när Samordningsförbundet i Östra Östergötland gjorde om verksamheten och startade plattformar. Vardagsrevidering är en arbetsrehabiliteringsinsats som grundar sig på aktivitetsvetenskap där målet är att påbörja en förändringsprocess som främjar hälsa samt leder till varaktig ökning av arbetsförmågan. Resultatet från gruppverksamheten var bra och de flesta deltagarna har i högre utsträckning tagit kommandot över sin situation, genom att de ökat sin medvetenhet om att de har ett val, fått redskap att påverka sin hälsa, samt en tydligare bild av vad de klarar, vilket kan skapa en långsiktig stabilitet för att närma sig arbete. Nya möjligheter för samverkan Inom Samordningsförbundet Östra Östergötland (SÖÖ) utfördes under våren 2017 en förstudie för att bland annat kartlägga behov av och förutsättningar kring bland annat försteginsatser. Förstegsinsatser definieras i studien som aktivitet/sysselsättning för personer som ännu inte är fullt redo för arbetsträning/arbetsprövning på den reguljära arbetsmarknaden. Personer i behov av försteg behöver någon form av aktivitet för att närma sig studier/arbete.

3 Utifrån lokala behoven i Norrköping togs ett förslag kring försteg fram i studien. Det handlar dels om vad man kallar för aktiverande försteg och dels arbetsplatsförlagda försteg. Här kommer vi enbart att gå djupare in på förstegen. När det gäller de aktiverande förstegen så är syftet med dessa att deltagaren ska få möjlighet att träna på funktioner och förmågor, dagliga rutiner, passa tider och delta i sociala sammanhang. Målet med de aktiverande förstegen är att individen ska påbörja ett förändringsarbete. Målet är även att skapa beredskap hos deltagaren för att ta nästa steg vidare mot arbete eller studier, genom ökad motivation och tilltro till sin egen förmåga. Man har valt tre olika metoder i dessa försteg: 1. Mitt val Mitt val är en arbetsförberedande insats som startade som ett projekt med stöd av Samordningsförbundet i Västerås. Projektet har sedan implementerats i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie arbete i det förstärkta samarbetet. Syftet med insatsen var att skapa bättre förutsättningar för långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att lyckas i en övergång till arbetsmarknaden och att förkorta tiden i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. I mitt val har man arbetat med lösningsfokuserade grupper. Genom att handledarna använde ett lösningsfokuserat förhållningssätt som förstärktes genom gruppdynamik hittade övervägande delen av deltagarna sina dolda resurser och motivation att göra sin handlingsplan och sitt val för fortsatt rehabilitering. Grupperna träffades mellan två till tre gånger per vecka, tre timmar per gång under fyra veckor Efter genomförande av de fem grupperna i Mitt Val har 75 % av deltagarna gjort en planering som innebär fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering eller att bli arbetssökande på Arbetsförmedlingen. 39 % har valt att gå in i det förstärka samarbetet, 31 % har valt samordningsförbundet Västerås samordningsteam som nästa steg, 25 % behövde fortsatt medicinsk rehabilitering eller utredning och bedömdes inte kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering, 2. Ett självständigt liv Ett självständigt liv (ESL) är en socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning, initialt även riktat till personer med schizofreni. Syftet med insatsen är att ge klienten ökade möjligheter till ett självständigt liv. 3. Hälsofrämjande aktivitet Ett försteg med anpassade friskvårdsaktiviteter med fokus på aktivering, för personer som behöver stöd att komma igång med fysisk aktivitet. Deltagarna erbjuds anpassade friskvårdsaktiviteter och insatsen är tänkt att rusta deltagarna rent fysiskt men även mentalt och socialt. Stödet erbjuds främst i grupp men även individuellt. Aktiviteten syftar till att deltagarna ska förbättra sin hälsa och bli mer motiverade att ta eget ansvar för den fortsatta rehabiliteringen, med målsättning att närma sig arbete eller studier. För att genomföra dessa försteg kommer man inom plattform Norrköping inom SFÖÖ ha en förstegskoordinator för att hålla samman processen och utvecklingen av dessa försteg. Inom plattform Norrköping ges personer en koordinator, men man ska kunna nyttja dessa försteg även om man inte har en koordinator som insats.

4 Problematik, målgrupp och behov en diskussion Sammanfattningsvis är upplevelsen efter våra möten kring nollklassade att det behövs någon form av motiverande förstegsinsats med fokus på förändring för den grupp av individer som ännu inte är redo för andra insatser. Motiverande inslag finns idag i andra insatser både i samordningsförbundets regi och i myndigheternas egna insatser. Det finns dock ingen renodlad insats med uppdrag att arbeta med motivation och beteendeförändring, som ger personer möjligheter till steg framåt för att närma sig arbetsmarknaden, som arbetar med motivation och individens egenkraft, och därmed skapar förutsättningar för ökad delaktighet i samhället och bättre hälsa och livskvalitet. Utifrån ovanstående inspiration från andra projekt tänker vi oss en modulinsats där personen sedan ska komma vidare på något sätt. Ett sådant modul/nav-tänk hänger också väl ihop med annan utveckling som pågår, bland annat kring SAMSIP. Som en målbild skulle en motiverande insats följas av en SAMSIP för att tydliggöra en planering för individen framåt, se nedan. Men detta ligger längre i framtiden och den motiverande insatsen kan ju även finnas utan att SAMSIP som modell är på plats. Man skulle också kunna tänka sig flera olika motiverande försteg med ett modul-tänk beroende på individens behov. Motiverande insats/försteg (SAMSIP) Ordinarie myndighet Samordningsförbundets insatser Arbete Utbildning Andra insatser Källor Vardagsrevidering en arbetsrehabiliteringsinsats för personer med komplex problematik och lång tids frånvaro från arbetsmarknaden, Anna Käcker, Frida Svanholm, Karolina Tegsjö, Forsknings-och utvecklingsenheten för närsjukvården, Region Östergötland Bildspel: Försteg Efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov, Christian Ståhl, Linköpings universitet.

5 Nya möjligheter för samverkan - En förstudie kring öppen ingång, samordnad planering och försteg i Norrköping, Samordningsförbundet Östra Östergötland, Jeanette Lundin Johansson, Johanna Mässing. Slutrapport: Mitt val Västerås en arbetsförberedande insats i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, projektledare Riita Högberg.