Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker år 2022 Redaktör Pälle Kamali

Transkript

1 Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker år 2022 Redaktör Pälle Kamali

2 Hallå där: Carl Hellström En utbildning som kräver höga betyg måste inte vara svår Vissa vet direkt vad de vill studera medan andra måste pröva sig fram. Saco vill inspirera till högskolestudier och även bidra till ett medvetet studieval. Ju mer du vet om arbetsmarknaden desto mindre är risken att du blir besviken när det är dags att söka jobb. Carl Hellström studerade först kriminologi men insåg att han ville ha ett bredare perspektiv på människan. Utbildningsvalet Några vänner till mig studerade till psykolog och de beskrev utbildningen som väldigt bra och att det var lätt att få jobb efter examen så då fick det bli psykolog. Jag visste egentligen inte så mycket när jag skulle välja utbildning men då var det bra med vänner som jag kunde fråga hur det var på utbildningen. Jag hade nog en ganska fördomsfull bild av vad en psykolog var innan jag kom in på utbildningen. Men jag visste att jag gärna ville arbeta med det som utmanar mig och som är roligt. Det tror jag kanske många utbildningar erbjuder. Men för mig handlade valet av utbildning också om att få lära mig mer om mig själv och människorna i mitt liv. Och då var psykolog rätt val för mig. Lönen är inte det viktigaste men Jag önskar att jag hade vetat mer och att vi hade fått mer information om hur det var att arbeta och om lönenivåerna redan under utbildningen. Lönerna i landstinget kan bli bättre för både psykologer och annan personal. Även om lönen inte var det viktigaste när jag valde utbildning så tycker jag ändå att man ska få schysst betalt om man gör ett viktigt arbete. Carls tips inför studievalet Många tänker nog att om en utbildning kräver höga betyg så måste den vara svår. Det stämmer inte alltid. Betygen används för att sålla bland studenter när det är många som söker. En utbildning måste inte vara svår bara för att den är populär. Så sök det du vill och sträva efter ditt mål och ge inte upp det ämne som du vill studera. Du kommer klara det om du anstränger dig. Omslag: Carl Hellström Foto: Åsa Widert Schoug Text: Pälle Kamali 2

3 förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägvalen du gör i livet. Det är viktigt att låta ditt eget intresse styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än du först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att du gör utbildningsvalet medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. Då kan du undvika obehagliga överraskningar. Tänk på att en högskoleutbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval du gör som ung inte måste gälla under hela ditt yrkesliv. Hur du trivs och lyckas i arbetslivet beror på många olika saker. Men en högskoleutbildning är en mycket bra grund att stå på och att vidareutvecklas ifrån. Även om akademiker har högst sysselsättning och lägst arbetslöshet i jämförelse med andra grupper på arbetsmarknaden kan även en akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när du ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Men ju mer du vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan du också förbereda dig för att hantera eller undvika att hamna i arbetslöshet. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när du väljer yrkesbana. Saco och Sacoförbunden hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd till dig som väljer men vill också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker år 2022 Redaktör: Pälle Kamali Redaktör: Pälle Kamali och Saco 2017 Tryckeri: Strålfors, 2017 Upplaga: ex ISBN:

4 innehåll Förord 3 Inledning 6 Sammanfattande tabell nyexaminerades arbetsmarknad 16 Yrkesområden från A till Ö 18 Agronom och lantmästare 18 Apotekare 19 Arbetsmiljöingenjör 21 Arbetsterapeut 21 Arkitekt 23 Audionom 26 Beteendevetare 27 Bibliotekarie 28 Biolog 29 Biomedicinare 30 Biomedicinsk analytiker 32 Brandingenjör 33 Civilekonom och ekonom 34 Civilingenjör 36 Diakon 39 Dietist och nutritionist 40 Djursjukskötare 41 Fysiker och sjukhusfysiker 42 Fysioterapeut 43 Geovetare och naturgeograf 45 Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör 46 Hälsovetare 47 Högskoleingenjör 48 Inredningsarkitekt 50 It- och datautbildad 52 Jurist 53 Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare 54 Kemist 55 Kiropraktor 56 Kommunikationsyrken 58 Landskapsarkitekt 59 Logoped 61 Läkare 62 4

5 För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden viktigt. Det handlar om dina framtida möjligheter att få utöva ditt yrke. Lärare i årskurs F 3 och årskurs Matematiker och statistiker 64 Miljöutbildad 65 Musei- och kulturmiljöyrken 66 Officer 67 Optiker 68 Personalvetare 69 Planeringsarkitekt 70 Präst 72 Psykolog 74 Receptarie 76 Samhällsvetare 77 Skolledare 79 Socionom 80 Speciallärare och specialpedagog 82 Studie- och yrkesvägledare 83 Systemvetare 84 Tandhygienist 85 Tandläkare 86 Veterinär 88 Yrkeslärare i gymnasieskolan 90 Ämneslärare årskurs 7 9 och i gymnasieskolan 91 Sacos förbund 94 5

6 inledning Lägg tid på ditt högskoleval Ju större konsekvenser ett beslut har för din framtid, desto mer tid bör du lägga ned på det. Saco vill underlätta för dig som ska välja högskoleutbildning. Vi vill bidra till ett bra underlag och ett välgrundat beslut. I den här skriften får du Sacoförbundens prognoser för utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken om fem år. Det finns en mängd olika högskoleutbildningar och inriktningar att välja mellan, och det är svårt att veta hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar med din utbildning. Men ju mer du vet om din framtida arbetsmarknad, desto lättare kan du förbereda dig för arbetsmarknaden redan under studietiden. Den här skriften är ett underlag och en källa till vidare vägledning för dig som ska välja utbildning. Här presenterar vi årligen prognoser för hur arbetsmarknaden kommer att se ut på fem års sikt, för ett antal akademikeryrken. Sacoförbunden har gjort prognoserna och Saco är redaktör för produkten. Prognoserna är en viktig del i Sacos studievalspaket. Men vi vill också betona att du även ska fatta ditt beslut utifrån ditt eller dina intressen och det som du är bra på. Verktyg som underlättar studievalet Saco ger ut ett antal böcker för studievalet med lite olika ingångar. Välja yrke är en uppslagsbok över högskoleyrken. Här kan du läsa om fler än 150 högskoleyrken vad man jobbar med, hur man utbildar sig, vad man tjänar och hur arbetsmarknaden ser ut. Texterna är skrivna av Sacos förbund som är specialister på sina respektive yrkesområden. Missa inte heller studievalsinspirationen Konsten att välja utbildning. Här får du inspiration och stöd i valet av högre studier och framtida yrkesliv. Boken är uppbyggd utifrån modellen inåt, utåt, framåt och behandlar de olika stegen i valprocessen. Inåt syftar till dina personliga egenskaper, om att ta reda på var din lust och motivation finns. Utåt handlar om förmågan att orientera sig och sålla i det stora utbudet av utbildningar. Framåt är sammanfattningsvis en förening av dessa och en inspiration till att hitta den väg som är perfekt för just dig. Boken är skriven av studievägledaren Ingmar Andersson. Våra trycksaker kan du beställa i ett exemplar av varje utan kostnad. Du som arbetar med studievägledning kan kostnadsfritt beställa våra böcker så långt lagret räcker. Läs gärna mer på Sacos webbplats: saco.se/studieval och för en 6

7 snabbversion av Sacoförbundens yrkesprognoser, gå till saco.se/framtid. Ett unikt material Materialet i Framtidsutsikter är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 23 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, till exempel ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden medlemmar. Sacoförbunden har goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. Det har de fått genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor. I denna skrift kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2013 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen år sysselsatta. Cirka 1,2 miljoner av dem hade minst en treårig högskoleutbildning enligt arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Ta reda så mycket som möjligt om arbetsmarknaden för ditt yrke. Då slipper du obehagliga överraskningar. från Statistiska centralbyrån, SCB. I den här rapporten kallar vi den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet när högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2013 hade omkring en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2012 arbetade 54 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 23 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har lättare att få jobb Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Men chanserna till jobb påverkas av många andra faktorer, inklusive personliga egenskaper. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan Sysselsättningsgraden, eller hur många som har jobb, varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta. Det är en betydligt högre andel än hos övriga utbildningsgrupper. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation ser vi också i figur 3 7

8 inledning Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige år, Sysselsatta akademiker Antal Källa RAMS, SCB År Figur 2 Sysselsättningsgrad Utbildningsgrupper, år, Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning) Kort eftergymnasial utbildning Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning År Källa AKU, SCB som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 3,8 procent av arbetskraften utan arbete år 2013 jämfört med 8,0 procent Anm: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i 8

9 Figur 3 Arbetslöshet Utbildningsgrupper, år, Förgymnasial utbildning Arbetslöshet, procent av arbetskraften Gymnasial utbildning Kort eftergymnasial utbildning Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning) Källa AKU, SCB År Anm: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. arbetslöshet mellan personer med olika typer av akademisk utbildning. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 2 procent år 2013 medan den var omkring 12 procent för utbildade inom konst och media. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.) Arbetsmarknadssituationen varierar även inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och var i landet personen vill arbeta. Utbildningar och yrken Examensbeviset är ett kvitto på din utbildning som visar inom vilket område och till vilken nivå du har studerat. Inom högskolan finns det yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket en person har specialiserat sig inom sitt område. Generella respektive konstnärliga examina är högskoleexamen som omfattar två års studier. En kandidatexamen är på tre år, en magisterexamen fyra år medan en masterexamen omfattar fem års studier. En yrkesexamen omfattar i regel tre till fem års studier. Både programstudier och kursstudier kan leda till en examen. Så länge du uppfyller examenskraven kan du själv kombinera fristående kurser och sätta samman din egen examen. Det finns undantag som exempelvis lärarexamen som kräver programstudier och huvudområden som endast ges inom program. Examensbeviset består av ett diplom samt en förteckning över de kurser som ingår i din examen. 9

10 inledning Yrkesspridning och olika typer av examina Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som kräver en särskild legitimation eller behörighet. Ett exempel är läkarutbildningen som leder till legitimation för läkaryrket, när du har gjort din ATtjänstgöring. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste du ha gått en viss utbildning för att kunna arbeta inom området. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Om du tar exempelvis en socionomexamen är det vanligaste att jobba som socialsekreterare eller kurator men du kan även arbeta som behandlingsassistent, som vård- och omsorgspersonal eller som drift- och verksamhetschef. En generell examen är inte kopplad till ett specifikt yrke, men det är en viktig merit när du söker arbete. Ett exempel här är en examen inom ekonomi där du kan jobba inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena bland dem som tar en kandidatexamen i ekonomi är banktjänsteman och kreditrådgivare, revisor, bokförings- och redovisningsassistent och övriga företagsekonomer. Att en utbildning kan leda till ett jobb inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det kan underlätta för dig att välja utbildning eftersom du inte låser dig till ett särskilt Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det inte ens när prognoser är som allra bäst. yrke. Yrkesvalet kan göras senare när du genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela det framtida yrkeslivet. Utbildningsspridning flera vägar till ditt yrke Genom att vända på perspektivet kan vi i stället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer har som är verksamma inom ett yrke. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Cirka 12 procent av dem hade 2008 enligt SCB en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data. 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning, medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke du är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt SCB:s yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla dessa. Ibland måste vi i stället arbeta med yrkesgrupper, som musei- och kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendeoch samhällsvetare. I den här rapporten förenklar vi och kallar alla för yrken. 10

11 Hur blir du forskare eller lärare vid universitet och högskolor? När du har slutfört universitetsstudier på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är du behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiatrespektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar som lektor och professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser. Det kan också doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag göra. De kallas då för assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan dels ske som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens. Sacos prognoser ett bra stöd i ditt val För dig som ska välja en utbildning är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta för dig. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra. Det kan bero på en sämre arbetsmiljö och lägre löner. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, år En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dig som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke görs en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Prognoserna har delats in i följande kategorier: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Liten konkurrens om jobben betyder att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Balans betyder att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Stor konkurrens om jobben innebär att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Då kan det vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben brukar innebära att det är större risk för arbetslöshet, jämfört med de andra lägena. 11

12 inledning Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget handlar om balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke i framtiden. Den är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket, alltså antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke, det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och antalet platser på utbildningarna. hur många som går i pension vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera). migration, både in- och utvandring regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, till exempel läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt innebära ökat behov av till exempel lärare. Fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av personal inom vård och omsorg. ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt politiska prioriteringar och beslut tekniska innovationer nya sätt att organisera arbete, exempelvis genom globalisering, digitalisering och automatisering. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke ska du också vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att olika utbildningsgrupper inom yrket kan ha olika arbetsmarknadsutsikter. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och mellan olika lärosäten. Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Några exempel är lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. Dessutom kan arbetsmarknadsläget variera i olika delar av landet. Det kan vara lättare eller svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet. När 12

13 Figur 4 Arbetsmarknadsläge Prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Prognos Verkligt utfall Framtiden det är stor variation inom yrket så beskriver vi det i prognosen. Prognoser är kvalificerade gissningar Alla prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Figur 4 illustrerar hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fem år framåt i tiden. När vi förutspår stora förändringar av 13

14 inledning situationen på arbetsmarknaden finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för dig som läsare är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär en mycket hög grad av osäkerhet. Men det är viktigt att veta att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Du bör därför alltid ifrågasätta prognoser. Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan du som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen har sett ut på arbetsmarknaden för det yrket historiskt sett. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Uppgiftslämnarna i den här skriften har därför beskrivit hur arbetsmarknaden Balans om jobben innebär att det är en sund och väl fungerande arbetsmarknad. Möjligheterna att få jobb är goda. har sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden har kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är detsamma som att utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, nämligen på att det finns problem inom dessa eller andra områden. När du ser signaler om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör du fråga: Varför? Det kan finnas många skäl till att det är liten konkurrens om jobben. När det beror på att få väljer att utbilda sig inom ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden ska du försöka ta reda på mer. Förutom att du bör ta reda på orsakerna, ska du också vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft kan påverka arbetsförhållandena inom yrket, oavsett vilken orsaken är. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för dem som är verksamma inom yrket. Brist på 14

15 arbetskraft leder ibland också till ökade sjukskrivningar eller till att kompetent personal söker sig bort, i kombination med andra missförhållanden. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. Efter varje yrkesprognos hittar du vilket eller vilka Sacoförbund som du kan kontakta för att ta reda på mer om ett yrke. Din utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning eller högskoleutbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Ibland innebär en liten konkurrens om jobben att det kan finnas problem inom yrket. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt men frågan är ändå lika viktig. Att svara på frågan är en viktig del i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För dig som funderar över ditt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. Då kan du ha nytta av Sacoförbundens prognoser i denna skrift. Om framtidsprognosen för ditt drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker till exempel perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål.

16 inledning Tabell 1: Nyexaminerades arbetsmarknader år 2022 Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader om fem år. I tabellen används rubrikerna liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben: Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem och möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan vara svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Liten konkurrens om jobben Apotekare (3) Arbetsmiljöingenjör (3) Arbetsterapeut (2) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Diakon (2) Djursjukskötare (3) Fysioterapeut (2) Inredningsarkitekt (1) It- och datautbildad (3) Kemist (4) Lärare i årskurs F 3 och årskurs 4 6 (2) Matematiker och statistiker (3) Officer (3) Optiker (4) Planeringsarkitekt (1) Präst (1) Receptarie (2) Skolledare (1) Socionom (1) Speciallärare och specialpedagog (2) Studie- och yrkesvägledare (3) Tandhygienist (2) Yrkeslärare i gymnasieskolan (2) Ämneslärare årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (3) Siffran inom parentes är måttet på hur osäker prognosen är. går från 1 till 5. 1 på skalan innebär en låg osäkerhet prognosen är relativt säker. 5 på skalan innebär en hög osäkerhet och det är många faktorer som kan göra att prognosen inte slår in. 16

17 Balans Agronom och lantmästare (3) Arkitekt (byggnadsverk) (3) Bibliotekarie (2) Biomedicinare (4) Brandingenjör (3) Civilekonom och ekonom (2) Civilingenjör (3) Dietist och nutritionist (3) Fysiker och sjukhusfysiker (4) Geovetare och naturgeograf (4) Hortonom, landskapsingenjör och trädgårdsingenjör (5) Högskoleingenjör (3) Jurist (4) Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare (3) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Logoped (2) Läkare (3) Miljöutbildad (5) Personalvetare (3) Psykolog (3) Systemvetare (4) Tandläkare (4) Veterinär (4) Stor konkurrens om jobben Beteendevetare (3) Biolog (5) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (3) Musei- och kulturmiljöyrken (1) Samhällsvetare (4) 17

18 a Sacoförbundens yrkesprognoser från A till Ö Här presenterar vi Sacoförbundens yrkesprognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du kan också gå in på den digitala versionen av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i förkortad form: Du hittar också mer information inför studievalet på Här får du hjälp att ta kontroll över ditt liv och göra ett medvetet studieval. Du kan också dyka direkt in i våra fakta om yrken, framtidsutsikter och lön. Sacoförbunden är experter på högskoleyrken och står för innehållet. Du kan beställa eller ladda ner alla Sacos olika studievalsböcker. Agronom och lantmästare idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Agronom och lantmästare är naturvetare med yrkesexamina inom området lantbruk. De är inriktade på odling, livsmedelsproduktion, djurhållning samt utveckling av lantbruksföretag och landsbygd. Det finns cirka agronomer och lantmästare på den svenska arbetsmarknaden. Idag är det balans på arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare när det gäller utbud och efterfrågan på utbildade. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Ett ökat antal arbetsgivare anser dock att det är brist på utbildade (enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern). När det gäller lantmästare är 35 procent av de sysselsatta 60 år eller äldre, så de närmaste fem åren kommer många att gå i pension. Arbetslösheten är låg; ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a- kassa. : naturvetarna.se/ arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Att fler lantmästare går i pension kommer troligen att kompenseras med 18

19 a personer som har gått andra utbildningar. Det behövs lantbrukskompetens för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Arbetsmarknadsläget för agronomer och lantmästare är stabilt. Kompetensen efterfrågas inom olika branscher och sektorer i hela landet, konkurrensen från andra utbildningar är begränsad inom lantbrukssektorn och antalet examinerade förändras lite från år till år. Det är också medelstora skillnader mellan högoch lågkonjunktur. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella konkurrensen. Tekniska genombrott och nya krav på miljö och kvalitet kan också komma att få stor betydelse för utfallet. Även förväntade problem med en global livsmedelsförsörjning skapar viss osäkerhet, samt de allt högre livsmedelspriserna som kan leda till att Sveriges livsmedelsproduktion ökar. Naturvetarna, Agronomförbundet, Apotekare idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Apotekare är legitimerade och har en femårig universitetsutbildning. De finns i hela kedjan från det att ett läkemedel forskas fram till det att det används av patienter. Apotekaren har en bred arbetsmarknad och kan jobba på läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, landsting, sjukhus och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över yrkesverksamma apotekare. Arbetslösheten bland apotekare kan variera relativt mycket mellan olika delar av landet och olika branscher. Ungefär hälften av alla apotekare arbetar på apotek och för nyexaminerade är det vanligt att arbeta på apotek den första tiden. Det har tillkommit många fler apotek efter omregleringen av apoteksmarknaden Antalet landstingsanställda apotekare, som till exempel arbetar på sjukhus, ökar stadigt. Det finns också flera myndigheter där apotekare arbetar, bland annat Läkemedelsverket och Tandvårds- 19

20 a och läkemedelsförmånsverket. Apotekarutbildningen är forskningsförberedande. Att forska inom läkemedelsindustri eller på lärosäten är därmed också en möjlig yrkesväg. Inom läkemedelsföretag kan apotekare jobba på många olika avdelningar, till exempel med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller marknadsföring och försäljning. och erfarna Under de närmaste fem åren förväntas det vara liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare. Detta kan dock skilja sig mellan olika branscher och det är i allmänhet lättare för en nyutexaminerad apotekare att få jobb på apotek. Förutsättningarna för att enkelt hitta ett jobb kan också skilja sig mellan olika delar av landet. För erfarna apotekare är det med stor sannolikhet liten konkurrens om jobben om fem år. Arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut, som kan påverka apotekens och landstingens arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland annat driver Sveriges Farmaceuter frågan om att dra fördel av apotekares kompetens på apotek, sjukhus och kommuner i högre utsträckning. Antalet äldre personer ökar, och äldre använder ofta många olika läkemedel. Användandet av läkemedel påverkas inte nämnvärt av högeller lågkonjunkturer. Arbetsmarknaden för apotekare är relativt stabil. Så har det varit under många år med relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget kan variera beroende på bransch och olika delar av landet. I allmänhet är det enklast för nyexaminerade apotekare att få arbete på apotek. Samtidigt växer svensk läkemedelsindustri och inte minst ökar antalet små, nischade bolag där apotekare har goda förutsättningar att arbeta. Landstingen är också en växande arbetsmarknad för apotekare där man bland annat kan arbeta på sjukhusens kliniker och mottagningar. Förutsättningarna för apotekare att få jobb i hela landet är goda, inte minst eftersom apotek och sjukhus finns på landsbygden såväl som i storstäder. Allra flest arbetstillfällen finns i Stockholm, Göteborg och Malmö där även de flesta läkemedelsföretagen finns. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att efterfrågan av arbetskraft är olika i olika delar av landet, hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver och på politiska beslut som kan påverka apotekares arbetsmarknad i relativt hög utsträckning. Sveriges Farmaceuter, 20

21 a Arbetsmiljöingenjör idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Naturvetare blir idag arbetsmiljöingenjörer genom att läsa ett magisterprogram i arbetsmiljö och hälsa. Många arbetsmiljöingenjörer arbetar som konsulter på teknikkonsultföretag eller inom företagshälsovården och en del arbetar som arbetsmiljöinspektörer på Arbetsmiljöverket. Det finns uppskattningsvis cirka 500 arbetsmiljöingenjörer på arbetsmarknaden i nuläget. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för arbetsmiljöingenjörer av liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens på grund av en ökad efterfrågan, stora pensionsavgångar och få nyexaminerade. Den ökande ohälsan i arbetslivet driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens. Företagshälsovården räknar med att behöva rekrytera på grund av stora pensionsavgångar. Dessutom ser det ut som att Arbetsmiljöverket kommer att expandera de kommande åren. Myndigheten har uttalat ett mål om att ha 300 inspektörer anställda 2030 och rekryterar nu återigen bland annat arbetsmiljöingenjörer efter en tid av nedskärningar. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är främst politiska beslut som påverkar efterfrågan på arbetsmiljöingenjörer och arbetsmiljöinspektörer, oberoende av konjunkturen. Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Naturvetarna, Arbetsterapeut idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Bostad, arbete och fritid arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, 21

22 a förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuten ser till hela människan. Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienter och klienter individuellt och i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt legitimerade arbetsterapeuter. Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg och tenderar att fortsätta sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb idag, särskilt för den som kan flytta dit jobben finns. Arbetsförmedlingen har arbetsterapeuter på listan över bristyrken inom hälso- och sjukvård (se Var finns jobben? Bedömning för 2017). Sveriges Arbetsterapeuter får regelbundna signaler om att landsting och kommuner inte kan tillsätta lediga tjänster på grund av att de inte har fått några sökande. Det kan dock vara större konkurrens på de orter där arbetsterapeuter utbildas. På dessa orter är det svårare för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid. och erfarna På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär många fler äldre i befolkningen. Det kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov av och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuternas arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya områden, till exempel företagshälsovården och skolan. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda. Sveriges Arbetsterapeuter, 22

23 a Arkitekt (byggnadsverk) idag: liten konkurrens 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Arkitektens uppgift är att gestalta byggnader och miljöer i städer, samhällen och på landsbygden utifrån en rumslig sammanvägning av flera olika krav, behov och förutsättningar: sociala, ekologiska, estetiska, tekniska och ekonomiska. De flesta arkitekter arbetar med gestaltning och projektering av byggnader och byggnadsverk, men det finns också arkitekter som inriktar sig på andra delar av samhällsbyggandet som fastighetsutveckling, planering, byggledning, förvaltning, utredning, innovation och forskning. Sammantaget råder liten konkurrens för både erfarna och nyexaminerade arkitekter idag. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett inflöde av arbetskraft från andra länder. Enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa, AEA, var 0,7 procent arbetssökande i juni Antalet medlemmar med arkitektexamen ökade med 1,8 procent. Det motsvarar dock inte ens en fjärdedel av årsintaget, som 2017 var 444 personer fördelat på fyra utbildningsorter. De privata företagen har god beläggning och konkurrerar både om erfaren och nyutbildad arbetskraft. Samtidigt är marginalerna små. Det skapar en underliggande press på löneökningar som kan komma att leda till vissa strukturförändringar i branschen fram till 2022 eftersom företagens lönsamhet är fortsatt låg. Det är bostadsbristen i Sverige som driver efterfrågan på företagens tjänster, men även hållbarhetsfrågor är en viktig faktor. Samtidigt ökar nu uppdragen inom offentligt byggande som skolor, försvarsanläggningar och infrastruktur. Prognosen är balans för nyexaminerade Samhällsbyggnadssektorn går nu på högvarv och det finns många flaskhalsar som gör det svårt att ytterligare öka volymerna på 5 års sikt. Den allmänna ekonomiska utvecklingen pekar mot någon form av lågkonjunktur efter Den största osäkerheten är om arkitekterna tillräckligt snabbt förmår ta till sig möjligheterna som digitaliseringen av arbetslivet ger och öppna upp för att involvera en större del av arbetskraften i sina företag. Yrkesgruppens traditionella nyckelfärdigheter som kreativitet, fingerfärdighet och social kompetens är sådant som nu allt fler utbildningar och företag inriktar sig på. Prognos för erfarna Prognosen är liten konkurrens för erfarna Enligt det traditionella synsättet tar det i snitt två år för en nyexaminerad arkitekt att gå från medverkande till handläggare med eget ansvar för projekt. Efter åtta år kan man bli uppdragsan- 23

24 a svarig. I företagen fokuserar man ofta på debiterbar tid, och det leder överlag till långa karriärvägar och en långsam kompetensutveckling för enskilda medarbetare. Därför råder det ständig stor brist på erfarna arkitekter med bred erfarenhet eller specialistkompetens inom något aktuellt område. Men denna arbetsmodell utmanas nu av de digitala verktygen och den nya konkurrenssituationen på arbetsmarknaden i stort där allt fler arbetar med design i olika former. Jämfört med äldre kolleger har unga länge haft fördelen att de kan de digitala verktygen, men år 2022 kommer det inte finnas några arkitekter som inte behärskar de digitala redskapen i sig. Istället blir det en uppdelning av arkitekter som arbetar med olika digitala inriktningar. Nya trender är till exempel tjänster baserade på stordata och kommunikation med sociala medier. Utvecklingen av de traditionella digitala designverktygen går samtidigt in i en ny fas där även förmågan att utveckla verktygen i sig efterfrågas alltmer. Dels utifrån ett affärsperspektiv, dels i nya tillämpningar, till exempel för informationsbearbetning i stora projekt och samordning av många olika kompetenser på nya smarta sätt. Detta kan tänkas gynna de äldre eftersom det är svårt att tillägna sig affärskunskapen och ha överblick över alla olika kompetensområden redan under utbildningen. En förutsättning för detta kan tänkas vara ökad tillgång till vidareutbildning inom digitala verktyg. Sveriges Arkitekter arbetar sedan drygt tio år tillbaka med att underlätta för medarbetare med 5 10 års erfarenhet att utveckla sin generella kompetens via ett särskilt kompetensutvecklingsprogram. Förbundet arbetar nu med att ta fram koncept för att möta digitaliseringsutmaningarna. Det kommer att stärka de äldre medarbetarnas karriärmöjligheter och konkurrenskraft. Delarbetsmarknader Arkitekternas arbetsmarknad kan delas upp på privata och offentliga arbetsgivare. Den offentliga sektorn sysselsätter som arbetsgivare 20 procent av arkitekterna, men totalt sett utgör uppdragen åt offentlig sektor omkring 50 procent av intäkterna. Arbetsmarknaden kan också delas upp geografiskt. Åtta av tio arkitekter arbetar i de tre storstadsregionerna och av dem arbetar fem i Stockholm. En prognos för bostadsbyggandet från Boverket förutspår dessutom att klyftan mellan stad och landsbygd förstärks till Men arkitekter som arbetar utanför storstäderna kan ta bredare roller. Arkitekternas arbetsmarknad kan också beskrivas utifrån specialisering i processen: utredning i tidiga skeden, gestaltning, planering, projektering, byggledning eller förvaltning. Till exempel arbetar allt fler arkitekter för fastighetsutvecklingsföretag, där de kombinerar sin utbildning med ekonomi och ledarskap. En mindre del av arkitekternas arbetsmarknad idag utgörs av tillämpningar för andra samhällssektorer som it-tjänster och materialindustri. Men inom denna delmarknad finns samtidigt den största potentialen. 24

25 a Arbetsmarknaden för arkitekter har historiskt sett inte påverkats så mycket av samhällets hög- och lågkonjunkturer sedan början på 1990-talet. Då avskaffades räntesubventioner och en tidigare politik där samhällsbyggandet användes för att reglera konjunkturer, vilket ledde till förstärkta svängningar. Arkitekternas arbetsmarknad har sedan dess och de senaste 25 åren vuxit stadigt med omkring 2 procent per år. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den huvudsakliga orsaken till osäkerheten är den internationella konjunkturen men också om arkitektutbildningarna och företagen förmår möta branschens och samhällets utmaningar tillräckligt offensivt. Även den ekonomiska politiken påverkar förmågan att skapa jobb och inkomster som håller uppe köpkraften på bostadsmarknaden. Det offentligas förmåga att hålla uppe sina investeringar i anläggningar och offentlig service har stor betydelse. En tendens mot ökad protektionism kan ändra förutsättningarna för ett frihandelsberoende land som Sverige. Men den internationella politiken är inte entydig. Handeln med arkitekttjänster ökar nu i närliggande länder, vilket på 5 års sikt kan balansera en förväntad minskad inhemsk efterfrågan Sveriges Arkitekters omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Studenterna behöver bra och moderna verktyg att möta framtidens behov med. Arbetsgivarna måste satsa på innovation och kompetensutveckling för att behålla sin konkurrenskraft. Inte minst för att möta ökande krav på specialisering och nya specialistområden. Några exempel: verktyg för medborgardialoger, digital tjänsteinnovation och innovationsledning. Sveriges Arkitekter anser att utbildningarna nu bör behålla sin nuvarande antagningsvolym av studenter. Utbildningarna behöver samtidigt breddas så att de möter samhälls- och branschutmaningarna offensivt. De behöver även inriktas tydligare mot en ökad internationell efterfrågan på skandinavisk design och miljövänlighet med människan i fokus, enligt en trendrapport från Visit Sweden. Sveriges Arkitekter, medlem/student/bli-arkitekt/ 25

26 a Audionom idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Audionomen arbetar självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering och rehabilitering av hörselskadade barn och vuxna. Bra förutsättningar är intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor. Det finns idag cirka legitimerade audionomer i Sverige. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård. Efterfrågan på arbetskraft skiljer sig åt i olika delar av landet och det är bra att vara beredd att flytta dit jobben finns. De privata aktörerna på arbetsmarknaden har snabbt blivit fler, på grund av politiska beslut om införandet av vårdval. till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler människor rehabiliteras. Ett ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där vårdval införs ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner påverkas av detta. Men det tenderar att vara svårare att få jobb på utbildningsorterna. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. SRAT, och erfarna Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även år Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna 26

27 b Beteendevetare idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens balans Prognos för erfarna till år 2022: balans De beteendevetenskapliga ämnena finns inom pedagogik, psykologi, socialpsykologi och sociologi, varav ett väljs till huvudämne. Beteendevetare arbetar inom många områden och med en bred variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och teknik. Det finns cirka personer med en personal- eller beteendevetarutbildning. Arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare är relativt svår och det råder stor konkurrens om jobben inte minst för att beteendevetarna konkurrerar med andra akademikergrupper. Det kan dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. De yrkeserfarna beteendevetarna har en mer balanserad situation än de nyexaminerade. för nyexaminerade beteendevetare är densamma om fem år. SCB:s prognosskrift Arbetskraftsbarometern gör en liknande bedömning: arbetsgivarna menar att det är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten av gruppen, 80 procent, är beteendevetare. Prognos för erfarna Jobbmöjligheterna för beteendevetare med erfarenhet och bred kompetens ser ut att utvecklas bättre. Arbetsmarknaden för beteendevetare med yrkeserfarenhet bedöms vara i balans om fem år. Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt präglats av konjunkturkänslighet på grund av att många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 4 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att pensionsavgångarna sker som förväntat. : Akademikerförbundet SSR, Jusek, Den samlade bedömningen är att dagens situation med stor konkurrens om jobben 27

28 b Bibliotekarie idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granska olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Arbetsmarknaden för bibliotekarier kännetecknas idag av balans. För bibliotekarier med specialistkompetens börjar det inom vissa områden närma sig liten konkurrens om jobben. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2016 har en ökande andel arbetsgivare märkt av brist på erfaren arbetskraft de senaste åren. Det syns även i Sacoförbundet DIK:s arbetslöshetsstatistik där arbetslösheten bland bibliotekarier är låg. För den som nyligen avslutat sin utbildning kan det ta lite längre tid att hitta ett jobb med tillsvidareanställning. Arbetslösheten bland bibliotekarier är enligt DIK:s statistik låg. Bedömningen är att den kommer att fortsätta vara det även om fem år. För den som nyss avslutat sin utbildning är första anställningen ofta ett vikariat eller annan visstidsanställning. Prognos för erfarna På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara ett fortsatt balanserat läge, men med risk för brist inom vissa specialiseringar. Det senaste året har det aviserats satsningar på skolbibliotekens bemanning. Efterfrågan på bibliotekarier med kompetens att arbeta på skolbibliotek kan därför antas öka framöver. Pensionsavgångarna bör bli stora framöver, eftersom en stor grupp yrkesverksamma är över 60 år. Samtidigt väljer många bibliotekarier att jobba även efter 65-årsdagen. Det finns dock en osäkerhet om huruvida alla tjänster kommer att återbesättas. Delarbetsmarknader Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om jobben än vad det är i övriga delar av landet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. De flesta bibliotekarier jobbar i offentlig sektor och har historiskt sett inte påverkats särskilt mycket av konjunkturförändringar. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en 28

29 b låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Från politiskt håll görs det försök att stärka skolbiblioteken. Trots att alla elever enligt lag ska ha tillgång till skolbibliotek, är det hälften som står utan. Ska alla elever få tillgång till skolbibliotek, behöver antalet bibliotekarier öka på sikt, vilket kan öka efterfrågan. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas inte särskilt av konjunktursvängningar. Arbetslösheten är låg och pensionsavgångarna kan bli stora de kommande åren. Det hela tyder på ett fortsatt balanserat läge som inom vissa områden kan gå över till liten konkurrens om jobben. DIK, Biolog idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: stor konkurrens Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. De arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö- och naturvård. Det finns cirka biologer på arbetsmarknaden. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för biologer av stor konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Även om efterfrågan på biologisk kompetens ökat stort i samhället har det under många år examinerats långt fler biologer än vad arbetsmarknaden efterfrågat. Även svårigheten att få en tillsvidaretjänst som forskare påverkar, eftersom i stort sett varannan biolog fortsätter på en forskarutbildning. Arbetslösheten bland biologer utan en tydlig koppling mot life science eller miljö är högre än för många andra naturvetare. Ungefär 3 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. 29

30 b och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens. Antalet biologer har under många år ökat starkt, och därför råder det ett överskott på såväl nyexaminerade som yrkesverksamma. Idag är biologer också den grupp av naturvetare på arbetsmarknaden som har störst yrkesspridning. Många arbetar inom life science-branschen eller med miljö- och naturvårdsfrågor. På längre sikt kommer betydligt färre biologer att utexamineras. Samtidigt kan vi förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk kunskap vilket borde öka behovet av kompetensen. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring har sällan problem att få ett arbete. Det finns också ett ökat behov av biologer med kunskap om matematik och it. Det kan däremot vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för nyexaminerade biologer som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet. Delarbetsmarknader Det är svårt att uttala sig generellt om biologer och miljövetare eftersom kompetenserna ofta är mer avgörande, men de båda kompetenserna efterfrågas över hela landet och inom olika branscher och sektorer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Nedskärningar förekommer mer frekvent under lågkonjunktur men även då kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt. Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att främst biologer återfinns inom så många branscher och kan specialisera sig inom många områden. Naturvetarna, Biomedicinare idag: stor konkurrens 2022: balans stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: balans Biomedicinare arbetar med medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Utbildningen till biomedicinare fokuserar på människans biologi och hur sjukdomar som cancer, hjärtoch kärlsjukdomar och allergier uppkommer. Det finns cirka yrkesverksamma biomedicinare i Sverige. De allra flesta biomedicinare arbetar inom life science. De finns ofta på läkemedels-, bioteknik- eller medicinteknik- 30

31 b företag eller så forskar de på universitet och högskolor. Life science-branschen är i förändring med ett mycket stort antal små och medelstora företag som bedriver affärer på en global och konkurrensutsatt marknad. På senare tid sker också en allt större del av den primära forskningen genom samverkan med akademin. Förutsättningarna för hur arbetet bedrivs och vilka krav som ställs på medarbetarna har i och med detta förändrats radikalt. Branschens efterfrågan på kompetens har på senare tid ökat och arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar är låg. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området och det mesta tyder på att utvecklingen går åt rätt håll. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt förekommer nedskärningar oftare under en lågkonjunktur, men även då kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och yrkeserfarna, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt att säga exakt vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas. Det beror på att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns också en politisk osäkerhet. Vi vet inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Om Sverige är fortsatt offensivt kommer prognosen att hålla, annars kan verkligheten bli en helt annan. Fusioner av bolag på en global skala kan också kasta om förutsättningarna. Naturvetarna, Delarbetsmarknader Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i regionerna Stockholm Uppsala Mälardalen och Malmö Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå och Linköping. 31

32 b Biomedicinsk analytiker idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Biomedicinska analytiker ansvarar för det tekniska och metodologiska utförandet av analyser och undersökningar genom provtagningar, bearbetning, redovisning, bedömning och utvärdering av mät- och undersökningsresultat. Det finns cirka legitimerade biomedicinska analytiker på arbetsmarknaden. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker av liten konkurrens. De flesta biomedicinska analytiker arbetar inom landstingen, även om det också finns en efterfrågan från analysoch life science-bolag, akademin och djursjukvården. När det gäller nyexaminerade anser dock SCB i Arbetskraftsbarometern att tillgången är relativt balanserad. : naturvetarna.se/ arbetsmarknad. att rekrytera både nyexaminerade och yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker i flera olika rapporter. Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i högoch lågkonjunktur. uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning som andra yrkesgrupper kommer att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att vara möjligt för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och bli legitimerade biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas till en del av att biomedicinska analytiker är ett legitimationsyrke. Naturvetarna, Biomedicinska analytikerföreningen, och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Stora pensionsavgångar är att vänta och många landsting har svårt 32

33 b Brandingenjör idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans En brandingenjörs arbetsuppgifter kan bland annat innefatta operativ räddningstjänst, byggnadstekniskt brandskydd, förebyggande åtgärder och riskbedömningar liksom personalledning och utbildning. Brandingenjörer arbetar främst inom den kommunala räddningstjänsten, men antalet verksamma i den privata sektorn ökar. Idag finns i Sverige ca brandingenjörer och 450 civilingenjörer i riskhantering eller brandteknik (vissa kan ha båda examina). Arbetslösheten inom gruppen har varit låg i flera år oavsett konjunkturläge. Det är balans mellan antalet jobb och antal utbildade. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har blivit allt bredare. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten. Idag anställs många även i olika former av privat verksamhet, till exempel i försäkringsbolag, byggföretag och inom konsultverksamheter. och erfarna Efterfrågan har under lång tid varit mycket stark. Prognosen är därför att utsikterna till arbete är fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans om fem år. Fler brandingenjörer utbildas sedan några år tillbaka i och med att utbildningen förutom i Lund nu anordnas även vid Luleå tekniska universitet. Om antalet examinerade brandingenjörer ökade snabbt, skulle det kunna få en relativt stor effekt eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg också när konjunkturen varit svagare, och väsentligt lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Antalet brandingenjörer och civilingenjörer i riskhantering är litet. Trots att antalet utbildade har ökat, rör det sig fortfarande inte om mer än totalt nyexaminerade per år. Detta gör prognoser svåra. Vår bedömning grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och på det växande antalet som arbetar i det privata näringslivet. Om den redan goda arbetsmarknaden förstärks ytterligare, kan konkurrensen om jobben minska för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. En större andel privatanställda kan samtidigt leda till en något högre konjunkturkänslighet. 33

34 c Sveriges Ingenjörer, På finns också broschyren Ingenjör jag? Om att vara ingenjör. Civilekonom och ekonom idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Civilekonomer/ekonomer har en bred utbildning med affärstänkande och problemlösning i fokus. Många civilekonomer/ekonomer arbetar med budgetering och ekonomisk planering, redovisning och revision, marknadsföring och försäljning, inköp och utredningsarbete. Det finns idag cirka etablerade civilekonomer/ ekonomer på arbetsmarknaden och varje år tar mer än civilekonomer/ekonomer examen. Idag är det balans för nyexaminerade och det är också gott om ekonomer på arbetsmarknaden. Fem av tio har ett jobb redan före examen och 88 procent har ett jobb inom sex månader efter examen enligt Civilekonomernas rapport Första steget i karriären ekonomer tre år efter examen Dock visar Arbetskraftsbarometern 2016 från SCB att andelen arbetsgivare som bedömer att det är god tillgång på nyexaminerade minskade från 59 procent år 2015 till 43 procent Det är också 25 procent av arbetsgivarna som anser att det är brist på nyexaminerade, jämfört med enbart ett par procent Ekonomer får snabbt relevanta ekonomjobb och det är en stabil trend sedan många år men det finns skillnader beroende på specialisering inom ämnet. Bland ekonomerna med företagsekonomi som huvudämne (91 procent), är de vanligaste inriktningarna redovisning/revision, marknadsföring och organisation/ management. Bland dem med nationalekonomi som huvudämne (6 procent) är finans/finansiell ekonomi, makroekonomi och samhällsekonomisk analys de vanligaste inriktningarna. Redovisning, it-ekonomi och finans/finansiell ekonomi har varit de mest eftertraktade inriktningarna på arbetsmarknaden enligt Första steget i karriären ekonomer tre år efter examen Arbetsmarknaden för de nyexaminerade ekonomer som vill arbeta inom revision och organisation/management präglas av liten konkurrens. Marknaden för marknadsförare, finansierings- och nationalekonomer är i stort sett i balans. Även för erfarna ekonomer är det idag liten konkurrens om jobben. SCB bedömer att arbetsmarknaden för yrkeserfarna ekonomer är mycket god svarade också 40 procent av arbetsgivarna att det råder brist på erfarna ekonomer jämfört med 38 procent år Färre arbetsgivare anser att det råder balans i tillgång/ 34

35 c efterfrågan på erfarna ekonomer, 35 procent 2016 jämfört med 50 procent Även Civilekonomernas arbetsmarknadsundersökning visar att det råder stor efterfrågan på ekonomer med erfarenhet, framför allt på dem som arbetar med redovisning/revision, finansiering och organisation/management men också på inköpare/upphandlare och ekonomer inriktade på logistik. Arbetslösheten bland Civilekonomernas medlemmar är stabilt låg. Endast 1,3 procent av medlemmarna får arbetslöshetsersättning enligt siffror från Akademikernas a-kassa, AEA (juli 2017). och erfarna Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans. De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt i takt med att examenskullarna minskar. Det råder dock liten konkurrens på fem års sikt bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Fram till 2015 ökade antalet nyexaminerade ekonomer. Under de kommande åren beräknas antalet nyexaminerade ekonomer minska på grund av minskade årskullar enligt Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, Universitetskanslersämbetet, rapport 2015:5. Arbetsmarknaden för erfarna ekonomer bedöms om fem år präglas av liten konkurrens om jobben. Arbetsgivarna spår att efterfrågan på erfarna ekonomer kommer att öka de närmaste åren enligt Civilekonomernas Arbetsmarknadsbarometern, juni Arbetslösheten bland yrkeserfarna ekonomer är mycket låg och väntas fortsätta vara låg de kommande åren. Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt att öka framöver vilket innebär ett gynnsamt läge för mer erfarna ekonomer. Historiskt sett har det varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Civilekonomernas arbetsmarknadsbarometer bekräftar detta. Efterfrågan kommer att vara mycket hög på redovisningsekonomer och organisation/managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom finansiering, marknadsföring och nationalekonomi är arbetsmarknaden i stort sett i balans på fem års sikt. Digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden och kommer att fortsätta göra det i allt högre grad i framtiden med jobb som försvinner och nya som kommer till. Redovisning, revision, bank- och finanssektorn genomgår idag stora förändringar. Många organisationer tar fram rapporter om och analyser av den här utvecklingen, exempelvis Nyckeln till framtiden framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet, FAR 2016 och The Future of Jobs, World Economic Forum, Delarbetsmarknader Ekonomer finns inom arbetsmarknadens alla sektorer, branscher och arbetsområden och efterfrågan varierar inom dessa. 35

36 c Omkring 80 procent av ekonomerna arbetar i den privata sektorn. Många nya jobb skapas inom den växande tjänstenäringen såsom företagstjänster, handel, organisation och konsultverksamhet, vilket är branscher där många ekonomer jobbar. I den offentliga sektorn väntas också behovet av ekonomer öka framöver i takt med att allt fler går i pension. I storstadsregionerna arbetar flest ekonomer i den privata sektorn medan en större andel ekonomer i småstadsregioner arbetar i den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholmsregionen. Det är också där andelen chefer är störst och där ekonomerna har de högsta lönerna. Arbetsmarknaden för ekonomer kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har växlingar i konjunkturen inte medfört några större förändringar för ekonomers arbetsmarknad. Tillgången på jobb har varit goda såväl i hög- som lågkonjunktur. Olika branscher påverkas dock olika av konjunkturerna. Redovisning och revision är mindre konjunkturkänsliga, liksom it-ekonomi medan marknadsförings- och finansbranschen påverkas mer och snabbare av konjunkturväxlingar. Effekten av den senaste djupa ekonomiska nedgången år ledde inte till någon stor ökning av arbetslösheten bland ekonomer. Nyexaminerade ekonomer fick snabbt jobb, även under dessa och de följande åren. Detta trots att antalet nyexaminerade ekonomer ökade under tidsperioden. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek, Civilingenjör idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Civilingenjörens yrke är brett, och arbetsuppgifterna kan innebära allt från forskning och utveckling av ny teknik till produktionsplanering och marknadsföring. Med stigande erfarenhet får civilingenjören ofta chefs- eller företagsledande roller fanns i Sverige ca yrkesverksamma civilingenjörer (inklusive ett mindre antal med en masterexamen inom teknik). De senaste åren har arbetsmarknaden för civilingenjörer varit god och i balans. I genomsnitt har endast 1,5 till 2 procent av civilingenjörerna i Sveriges Ingenjörer 36

37 c varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för nyexaminerade finns inte tillgängliga på samma sätt. Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över etableringen på arbetsmarknaden för nyexaminerade visar att andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning i regel varit högre än genomsnittet. Teknikområdet är samtidigt mycket brett, med olika examina och många program data, bygg, teknisk fysik m.fl. och inriktningar inom dessa med olika etableringsgrad. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern, som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar, har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer under lång tid varit god eller i balans. Efterfrågan på yrkeserfarna har varit väsentligt högre än för nyexaminerade (vilket gäller för de allra flesta utbildningar i barometern). Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben? från juni 2017 beskriver situationen för olika yrken. Arbetsmarknaden för yrkeserfarna bedöms vara stark inom flertalet ingenjörsyrken, med liten eller mycket liten konkurrens om jobben på ett års sikt. Nyexaminerade ingenjörer bedöms i allmänhet möta en god arbetsmarknad det närmaste året. Även underlaget för Arbetsförmedlingens yrkesprognoser vilar i första hand på arbetsgivarnas bedömningar. och erfarna Vi bedömer att läget för såväl nyexaminerade som erfarna civilingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. UKÄ redogör för framtida utbud och efterfrågan på bland annat civilingenjörer i sitt underlag (2015) för högskolornas utbildningsplanering. På kortare sikt förväntas ett visst överskott, om inte antalet nybörjare de närmaste åren minskar något. Men överskottet bedöms inom ramen för balans och förväntas minska på längre sikt. Ett växande intresse för såväl högskoleingenjörer som för civilingenjörer har de senaste åren lett till en kraftig ökning av båda utbildningarna. Sett över tid har antalet civil- och högskoleingenjörer vuxit mycket kraftigt från cirka år 1990 till cirka år 2012 och enligt SCB:s Trender och prognoser 2014 beräknas de 2035 uppgå till närmare Rekryteringsbehoven förväntas också fortsätta öka under de kommande åren, men med nuvarande nybörjartal beräknas alltså tillgången inledningsvis öka ännu något snabbare. Uppdaterade prognoser för utbildning och arbetsmarknad fram till 2035 publiceras av SCB i december På kort sikt har det varit generellt högre efterfrågan efter civilingenjörer än efter högskoleingenjörer, enligt såväl Arbetsförmedlingen som SCB:s Arbetskraftsbarometern. En tänkbar förklaring är att det har funnits förhållandevis många civilingenjörer, som i någon utsträckning har konkurrerat med högskoleingenjörer om samma arbeten. Bilden är alltså komplex och en viss osäkerhet gäller tillgången på arbeten med relevant inriktning eller nivå. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. 37

38 c För kompletterande detaljer, läs gärna prognosen för högskoleingenjörer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för civilingenjörer ett mönster som liknar det för arbetsmarknaden i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som regel legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. Detta har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att hitta ett relevant arbete. Men osäkerheten beror också på att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten i både positiv och negativ riktning bidrar att civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även med annat än utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större och efterfrågan en annan. Läget totalt eller för enskilda inriktningar påverkas även av förändringar av antalet nybörjare på utbildningarna. Det påverkas också av i vilken mån personer med annan utbildning kan tillgodose behoven av teknisk kompetens på olika nivåer. Flera högskoleutbildningar inom teknik, data och naturvetenskap bidrar med betydande tillskott till arbetskraften inom ingenjörs- och teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett ytterligare tillskott, liksom den nya gymnasieingenjörsutbildningen. Utöver de examinerade lämnar också ett stort antal ingenjörsstudenter högskolan utan fullföljd utbildning. De ingår inte i den prognostiserade utvecklingen av antalet ingenjörer, men de tillgodoser ändå en allt större del av behoven. Sveriges Ingenjörer, På hittar du också broschyren Ingenjör jag? Om att vara ingenjör. 38

39 d Diakon idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens De flesta diakoner arbetar som församlingsdiakoner med stöd och hjälp till församlingsbor. En diakon kan även jobba med att ge stöd till dem som behöver det på sjukhus eller inom kriminalvården. Diakoner är ofta arbetsledare, antingen för kollegor eller för ideella medarbetare som de leder i en viss diakonal aktivitet. Diakoner är ofta genom sin tjänst första linjens chefer. Yrket förutsätter en högskoleutbildning om minst 180 poäng. Därefter går man en ettårig pastoralteologisk utbildning. Den som vill arbeta som diakon måste bli vigd till det inom Svenska kyrkan vilket är motsvarigheten till en legitimation i andra yrken. Det finns idag cirka vigda diakoner i Sverige. Bedömningen är att det råder stor brist på diakoner idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Idag är det vanligt med få eller inga sökande till en tjänst. Det är också vanligt att tjänster är vakanta eller att arbetet utförs av en diakoniassistent som dock inte kan eller får utföra alla uppdrag. För några år sedan var situationen den omvända och det kunde då vara många sökande till varje tjänst. Bristen är idag störst på landsorten. Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens. Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och att det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna. Prognos för erfarna Arbetsmarknaden för erfarna diakoner är mycket god och konkurrensen om tjänsterna är liten. Många utbildade diakoner kommer att gå i pension under de närmaste fem åren och prognosen pekar på kraftig brist att vänta även under de kommande fem åren. Vi bedömer att behovet snarare kommer att öka då bristen endast förvärras i nuläget. Arbetslösheten är mycket låg även bland erfarna diakoner. Delarbetsmarknader De allra flesta diakoner arbetar inom Svenska kyrkan idag. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt, andra gör en administrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom ett valt område med anknytning till diakoni. Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som 39

40 d lågkonjunktur. Det blev inte ens någon arbetsbrist för diakoner under en period av många sammanslagningar till större enheter inom Svenska kyrkan som genomfördes framför allt under Samhällets uppskattning av den sociala delen av diakonin gör att det i lågkonjunkturer snarare skapas större förutsättningar för fler diakontjänster. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Kyrkans Akademikerförbund, Dietist och nutritionist idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Dietister arbetar huvudsakligen med nutritionsbehandling inom hälso- och sjukvården. En nutritionist är expert på sambandet mellan kost och hälsa. Nutritionister finns inom forskningen, på myndigheter och inom läkemedels- och livsmedelsbranschen. Det finns cirka legitimerade dietister och 400 nutritionister på svensk arbetsmarknad. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för dietister av balans mellan utbud och efterfrågan. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Samma situation råder för nutritionister. Arbetslösheten är låg, där endast ungefär 1,5 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans för såväl dietister som nutritionister. Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om 40

41 d sambandet mellan kost och hälsa. Kompetenserna efterfrågas även i allt större utsträckning inom livsmedelsbranschen och allt fler dietister och nutritionister som driver egna företag. Samtidigt vill många utbilda sig till dietist och nutritionist, och därför bedömer vi att utbudet kommer att matcha efterfrågan för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade. Arbetsmarknaden för dietister och nutritionister kännetecknas av relativt små skillnader i hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Naturvetarna, Dietisternas Riksförbund, Djursjukskötare idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens En djursjukskötare är en sjuksköterska för djur. Djursjukskötaren vårdar och rehabiliterar sjuka och skadade djur, bedömer djurs hälsotillstånd och kommunicerar med djurägare om lämplig skötsel. Idag finns djursjukskötare med legitimation. Det är idag liten konkurrens om jobben. Detta gäller både för nyexaminerade och yrkeserfarna djursjukskötare. Antalet utbildningsplatser är få samtidigt som djursjukvårdsbranschen är under tillväxt. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna Prognosen är liten konkurrens om jobben även på längre sikt, för både nyexaminerade och yrkeserfarna. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Det anses också vara för få platser på utbildningen. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och för erfarna på en 41

42 f låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på hur efterfrågan på djursjukskötare kommer att påverkas av alla undantag kring vem som får göra vad inom djursjukvården. Vi vet heller inte hur förändringar i konjunkturen kommer att påverka efterfrågan på djursjukskötare. Naturvetarna, Fysiker och sjukhusfysiker idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Fysiker finns inom alla branscher som ägnar sig åt högteknologisk forskning och utveckling, till exempel inom telekombranschen, fordonsindustrin och annan verkstadsindustri. Andra arbetsgivare är myndigheter, försvaret samt universitet och högskolor. Sjukhusfysiker arbetar huvudsakligen inom sjukvården med strålbehandling, bilddiagnostik och strålskydd. De deltar också vid utvecklingen av ny medicinsk teknik. Antalet yrkesverksamma fysiker är cirka och antalet legitimerade sjukhusfysiker är cirka 600. Fysikers och sjukhusfysikers arbetsmarknad är i balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Nyexaminerade fysiker som är osäkra på hur de ska använda sin kompetens i arbetslivet kan ha svårare att etablera sig. I Arbetskraftsbarometern uppger arbetsgivarna att tillgången på fysiker är i balans och antalet som examineras är stabilt. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. De få individer som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten även om många väljer att disputera innan de lämnar akademin. För fysiker kan tekniska genombrott få stor betydelse för kompetensbehovet. Vi kommer sannolikt att se en stark utveckling de närmaste åren inom material, datalagringskapacitet, trådlös kommunikation och energi. Även för sjukhusfysiker är prognosen fortsatt balans på fem års sikt. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss mån och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det landstingen och producenter av medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter som behöver kompetensen. 42

43 f Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten för fysiker. För sjukhusfysiker är det liten skillnad på arbetsmarknaden mellan högoch lågkonjunktur, eftersom landsting inte är lika konjunkturkänsliga. För fysiker är prognosens osäkerhet 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning andra grupper kommer att möta efterfrågan och om vi kan förvänta oss genombrott som ökar kompetensbehovet. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. För sjukhusfysiker uppskattas osäkerheten till 2. Deras kompetens efterfrågas i ungefär samma utsträckning i både lågoch högkonjunktur. Naturvetarna, Fysioterapeut idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Fysioterapeuter arbetar främst inom hälsooch sjukvården men finns även i många andra sammanhang. Fysioterapeuter arbetar med sambandet mellan fysisk och psykisk funktion, rörelse och hälsa. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande genom att förebygga och behandla sjukdomar och skador. De hälsoproblem som fysioterapeuter arbetar med kan till exempel bero på smärta, stelhet, muskelsvaghet, andningsproblem, stress, rädsla och ångest. I många fall kan ohälsan kopplas till individens levnadsvanor. Det finns idag cirka yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige. Dagens arbetsmarknad för fysioterapeuter kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Det gäller både nyexaminerade och erfarna fysioterapeuter. De som slutar jobba på grund av ålderspension, sjukdom eller annat är fler än dem som utbildar sig. Arbetslösheten är mycket låg och har enligt statistik från Akademikernas a-kassa minskat rejält de senaste åren, från strax över 100 personer 2011 till 32 i maj Landsting och kommuner signalerar att de inte kan tillsätta lediga tjänster för att 43

44 f de inte får några sökande, enligt fack- och professionsförbundet Fysioterapeuterna. Det är extra svårt att rekrytera till små orter, men även storstäderna har rekryteringsproblem med få eller inga sökande till tjänster. och erfarna Prognosen är liten konkurrens om jobben på fem års sikt. Det verkar vara brist på fysioterapeuter, med tanke på att det är svårt att rekrytera samtidigt som efterfrågan förväntas öka. Andelen äldre i befolkningen har redan ökat och kommer att öka ännu mer. Åren kommer antalet personer över 80 år att öka med 76 procent jämfört med den senaste 20-årsperioden (SOU 2017:21). Det ökar behovet av rehabilitering men även av förebyggande insatser. Det finns en trend med ökad hemrehabilitering för att hjälpa sjuka eller äldre med träning och rörelse i hemmet. Den vården innefattar hembesök av fysioterapeuter. Vårdvalssystemet ställer krav på viss kompetens, och det finns en tendens till att det ökar efterfrågan på fysioterapeuter. Vårdvalen har även ökat rörligheten på arbetsmarknaden. En tydlig trend är att samhället vill ha ett mer hälsofrämjande och patientcentrerat förhållningssätt i hälso- och sjukvården. Om det fortsätter så bör det leda till fler arbeten för personer med fysioterapeutisk kompetens. Att efterfrågan förväntas öka framöver stärks av den bild som arbetsgivarna ger i SCB:s Arbetskraftsbarometern. Ett ökat antal arbetsgivare svarar att de kommer att behöva anställa fler de kommande åren. Bedömningen är att kompetensen blir mer efterfrågad även inom skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom kommer fysioterapeuter att bli mer efterfrågade i hälsobranschen, i frågor som handlar om hälsa och livsstil samt för hälsoförebyggande arbete. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Den 1 januari 2014 blev fysioterapeut en ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster, och alla nyexaminerade får titeln fysioterapeut. uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Behovet av fysioterapeuter kommer att öka i takt med efterfrågan på preventiva och rehabiliterande åtgärder och den kompetensväxling som pågår inom hälso- och sjukvården. Den osäkerhet som kvarstår beror bland annat på hur politiken inom området utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut kring hälso- och sjukvårdens utformning, fysioterapeuternas roll och ansvarsområden samt vilken verksamhet som ska bedrivas inom ramen för den skattefinansierade välfärdssektorn. Det handlar då även om fler privata arbetsgivare som konkurrerar om kompetensen samt om ökade möjlig- 44

45 g heter att vara företagare med offentlig finansiering inom dessa nya system. Andra viktiga förutsättningar för att prognosen ska slå in är förväntade pensionsavgångar och antaganden om en förändrad hälsooch sjukvårdsorganisation. Fysioterapeuterna, Geovetare och naturgeograf idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Geovetare arbetar framför allt på myndigheter, teknikkonsultföretag och inom gruvnäringen. Andra arbetsuppgifter är undersökningar vid infrastrukturprojekt, prospektering samt kartläggning av naturresurser och miljögifter. Det finns i dagsläget cirka yrkesverksamma geovetare i Sverige. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för geovetare inklusive naturgeografer av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknaden har gynnats av satsningar på infrastruktur, klimat- och miljöutmaningar, möjligheter med geografisk positionering och en ökad efterfrågan på mineral, metaller och andra naturtillgångar. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna Även om gruvboomen nu verkar ha avstannat till viss del, är prognosen balans på geovetares arbetsmarknad framöver. De närmaste fem åren kommer man troligen att fortsätta satsa på infrastruktur, arbete för att hantera riskerna med klimatförändringarna och miljöarbete. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Både bygg- och anläggningsbranschen och gruvnäringen är konjunkturkänsliga. Detta avspeglas i efterfrågan på geovetare. Samtidigt är det främst när lågkonjunkturen blir bestående och global som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på geovetares arbetsmarknad. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att säga i vilken utsträckning som andra grupper kommer att möta efterfrågan. Dessutom finns en politisk osäkerhet kring satsningar på till exempel infrastruktur och miljövänlig energi. 45

46 h Naturvetarna, Hortonom, landskapsingenjör & trädgårdsingenjör idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Hortonomer och trädgårdsingenjörer arbetar med den produktionsmässiga odlingen av blommor, grönsaker eller trädgårdsväxter samt med att driva offentliga trädgårdar. Landskapsingenjörer anlägger och förvaltar parker, lekplatser, kyrkogårdar och trädgårdar. Uppskattningsvis finns det cirka 400 hortonomer, 500 landskapsingenjörer och 600 trädgårdsingenjörer på den svenska arbetsmarknaden. Idag råder balans för både nyexaminerade och yrkeserfarna hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsingenjörer. Men det finns en viss säsongsarbetslöshet och konkurrensen om jobben är större i södra Sverige. : naturvetarna. se/arbetsmarknad. och erfarna Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. I nuläget och på fem års sikt är prognosen trots det balans för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under en lågkonjunktur, men effekten brukar inte vara dramatisk. uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas av andra grupper. Vi vet heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som starkt bidrar till osäkerheten är otydliga signaler kring kompetensbehovet, där branschen säger en sak medan Naturvetarnas arbetslöshetsstatistik delvis visar något annat. Naturvetarna, 46

47 h Hälsovetare idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: stor konkurrens Hälsovetare är ett brett yrkes- och utbildningsområde med möjlighet till olika inriktningar inom områdena folkhälsa, hälsa och friskvård och idrott. Typiska arbetsuppgifter för en hälsovetare är att driva projekt, göra kartläggningar, utföra hälsofrämjande aktiviteter, utreda och utvärdera en organisations hälsoarbete. Det finns idag fler utbildade än det finns jobb, på grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor. Följden är att det kan vara svårt att få jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna. och erfarna Även på fem års sikt är prognosen fortsatt stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Idag finns ett tjugotal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år med undantag för att några har lagts ned och andra tillkommit. Arbetsgivarna har fått mer kännedom om yrket och det har skapat något fler arbetstillfällen, men den stora konkurrensen om jobben kommer sannolikt att bestå ändå. Delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget ser ungefär likadan ut i hela landet, men med flest jobbmöjligheter i de större städerna och regionerna. Det är fortfarande lika stor konkurrens om jobben oavsett vilken utbildningsinriktning man väljer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. För cirka 20 år sedan kännetecknades arbetsmarknaden av relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan högoch lågkonjunktur. Då var hälsovetare en ny yrkesgrupp på arbetsmarknaden och det fanns färre tjänster men också färre utbildade. Arbetsmarknaden har sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns idag även på mer strategiska positioner inom både offentlig och privat sektor. På senare år har tjänsterna utvecklats till att vara mindre känsliga för konjunkturen. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade varje år kvarstår kommer 47

48 h arbetsmarknadsläget inte att förbättras inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten är ungefär densamma för de erfarna, men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i privat och offentlig sektor. Akademikerförbundet SSR, SRAT, HälsoAkademikerna, Högskoleingenjör idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Högskoleingenjörer arbetar bland annat med olika former av tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete. De arbetar ofta nära verksamheten i samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper. Arbeten finns inom industrin och på konsultföretag, de affärsdrivande verken och inom områdena stadsbyggnad, energiförsörjning och fastigheter. Idag finns i Sverige drygt yrkesverksamma med högskoleingenjörsutbildning eller motsvarande teknisk högskoleutbildning med högskoleingenjörsexamen, med en teknologie kandidatexamen och med en teknologie magister. De senaste åren har arbetsmarknaden för högskoleingenjörer varit i balans. I genomsnitt har endast 1,5 till 2 procent av högskoleingenjörerna i Sveriges Ingenjörer varit arbetslösa. Arbetslöshetssiffror för nyexaminerade finns inte tillgängliga på samma sätt. Andelen etablerade med teknisk högskoleutbildning har i regel varit högre än genomsnittet på arbetsmarknaden för nyexaminerade, visar uppgifter från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Teknikområdet är samtidigt mycket brett med olika examina och många program 48

49 h som exempelvis data, bygg och teknisk fysik. Det kan vara lättare eller svårare att etablera sig beroende på vilken inriktning man väljer. Tillgången på nyexaminerade högskoleingenjörer under lång tid varit god eller i balans. Det visar SCB:s Arbetskraftsbarometern som bygger på arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget för olika utbildningar. Efterfrågan på yrkeserfarna har varit väsentligt högre än för nyexaminerade, och det gäller för de allra flesta utbildningarna. I Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben? från juni 2017 bedöms arbetsmarknaden för yrkeserfarna vara stark inom flertalet ingenjörsyrken. Det råder liten eller mycket liten konkurrens om jobben på ett års sikt. Även nyexaminerade ingenjörer bedöms i allmänhet möta en god arbetsmarknad det närmaste året. Även Arbetsförmedlingens yrkesprognoser vilar i första hand på arbetsgivarnas bedömningar. och erfarna Prognosen är att arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna högskoleingenjörer på fem års sikt kommer att befinna sig i balans. UKÄ redogör för framtida utbud och efterfrågan på bland annat högskoleingenjörer i sitt underlag (2015) för högskolornas utbildningsplanering. På kortare sikt förväntas ett överskott om inte antalet nybörjare minskar de närmaste åren. På längre sikt bedömer dock UKÄ att läget övergår i balans. Några år tidigare (2012) visade analysen tvärtom på en stor och växande brist på just högskoleingenjörer. Förklaringen till skillnaden är att SCB tidigare hade en gemensam prognos för högskoleingenjörer och gymnasieutbildade ingenjörer. När grupperna delades upp föll hela den beräknade bristen på de gymnasieutbildade. Det framtida behovet av gymnasieingenjörer beräknas minska men stora pensionsavgångar gör att de yrkesverksamma blir allt färre. Bilden är alltså komplex och det är lite osäker tillgång på arbeten med relevant inriktning eller nivå. Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. För kompletterande detaljer, läs gärna prognosen för civilingenjörer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för högskoleingenjörer ett mönster snarlikt det för arbetsmarknaden i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som regel legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror främst på den framtida konjunkturen. Den har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att hitta relevanta jobb. Osäkerhe- 49

50 i ten beror också på att högskoleingenjörsutbildningarna spänner över många olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Dessutom både kan och väljer ingenjörer att arbeta med annat än utpräglade ingenjörsyrken. Då kan de hamna i branscher med annan efterfrågan och större utbildningsspridning, och det bidrar till både positiv och negativ osäkerhet. Läget påverkas också av antalet nybörjare på utbildningarna, totalt och för enskilda inriktningar. Dessutom kan personer med annan utbildning tillgodose behoven av teknisk kompetens på olika nivå. Flera högskoleutbildningar inom teknik, data och naturvetenskap utbildar människor som senare arbetar inom ingenjörs- och teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett ytterligare tillskott liksom den nya gymnasieingenjörsutbildningen. Utöver de examinerade finns det också många ingenjörsstudenter som inte går klart sin utbildning. De faller utanför prognosen men tillgodoser ändå en växande andel av behoven. Sveriges Ingenjörer, På hittar du också broschyren Ingenjör jag? Om att vara ingenjör. Inredningsarkitekt idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Inredningsarkitekter arbetar med att formge människors närmiljö, med inredning och möblering. Deras uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar utifrån en rumslig avvägning av sociala, ekologiska, funktionella, estetiska, tekniska och ekonomiska krav, behov och förutsättningar. Inredningsarkitekter kan till exempel inrikta sig på möbeldesign, rumsgestaltning, brukardialog, förvaltning, materialutveckling, varumärkesbyggande, utredning, innovation och forskning. Inredningsarkitekterna har full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även att det kommer inredningsarkitekter från andra länder. Det fanns 0,7 procent arbetssökande i juni 2017, enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa (AEA). Antalet medlemmar med inredningsarkitektexamen ökade med 1,4 procent. Det motsvarar en fjärdedel av årsintaget, som 2017 var 32 personer fördelat på två utbildningar. Sedan mer än tio år är det färre inredningsarkitekter som utbildas än som går i pension. Inredningsarkitekter arbetar ofta tillsammans med andra arkitektkategorier på större 50

51 i kontor. Det stora behovet av bostäder har nu lett till att inredningsarkitekter även börjat arbeta med bostadsinredning. Traditionellt har de arbetat mest med offentlig miljö. Sammantaget är prognosen liten konkurrens Alla som har en femårig inredningsarkitektutbildning får jobb idag, eftersom det är brist på inredningsarkitekter. De yrkesverksamma blir troligen färre de kommande åren, så efterfrågan förväntas vara fortsatt hög om fem år. Prognos för erfarna Sammantaget är prognosen liten konkurrens Erfarna inredningsarkitekter jobbar inte bara med att gestalta rum, utan de leder också dialog med hyresgäster och medarbetare på företag. Det ger smidiga och effektiva omflyttningar och leder till att medarbetarna förstår vilka värden de skapar för kunderna. De blir då mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Då det är många som går i pension finns det ett stort behov av inredningsarkitekter i ansvarig ställning med bred erfarenhet. Delarbetsmarknader De flesta inredningsarkitekter jobbar i storstadsregionerna, men många har starka kopplingar till möbelföretag runt om i Sverige och internationellt. Inredningsarkitekter som arbetar inom industrin kan också jobba som designer och därmed arbeta mer industrialiserat med att utveckla prototyper för massmarknader. En annan uppgift är att ta fram koncept för globala företags butiker och mässmontrar. De kan också samarbeta med möbelföretag i stora projekt, särskilt inom ramen för offentliga upphandlingar. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har inredningsarkitekter varit väldigt beroende av uppdrag inom offentlig miljö. De mindre företagen har haft det svårare på marknaden på grund av statens upphandlingsregler. Det har lett till att allt fler större arkitektföretag har särskilda inredningsarkitektavdelningar. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den största osäkerheten i prognosen är om digitaliseringen leder till mer konkurrens om kreativa jobb i människors närmiljö. Dessutom ser utbildningarna över möjligheterna att öka antalet platser, och det bidrar till osäkerheten. Men Sveriges Arkitekter bedömer att det inte påverkar konkurrensen särskilt mycket. I första hand ger det i stället en större marknad. Utbildningarna ger en bild av att många färdigutbildade är egenföretagare, trots att de flesta jobben finns i större konsultföretag. Det har dessutom länge funnits en tendens bland studenterna att välja möbeldesign före rumsgestaltning. Om man ser på arbetsmarknadens behov, skulle det behöva vara tvärtom. 51

52 i Sveriges Arkitekter, medlem/student/bli-arkitekt/ It- och datautbildad idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Det finns idag många utbildningar som leder fram till ett arbete inom it. Många akademiker med it-utbildning utvecklar och underhåller program och system samt säkerställer att de bidrar till en verksamhets affärsidé. Det finns idag ungefär akademiker med it-utbildning på den svenska arbetsmarknaden. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för akademiker med it-utbildning av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Bristen på erfarna är dock betydligt större enligt SCB:s Arbetskraftbarometern. Branschen uppger ett särskilt stort behov av programmerare, it-arkitekter, projektledare, kravanalytiker och it-säkerhetsexperter. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. I tider där automatisering och digitalisering håller på att förändra hela arbetsmarknaden är det svårt att föreställa sig något annat än att de allt fler nyexaminerade med it-kompetens kommer att behövas. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med personer per år fram till 2035 enligt SCB:s Trender och prognoser. Utvecklingen går med rekordfart och Sverige har etablerat sig som föregångsland, med många framgångsrika företag. Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med vissa svårigheter att bedöma hur it-branschen kommer att utvecklas i Sverige. Antalet it-utbildningar ökar starkt, den tekniska utvecklingen går snabbt och arbetsmarknaden är global med konkurrens från låglöneländer. Läs även mer under rubriken Systemvetare. Naturvetarna, 52

53 j Jurist idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Juristutbildningen ger en god grund för arbete inom en rad olika områden inom både privat och offentlig sektor. Knappt fyra av tio yrkesverksamma jurister arbetar med vad som traditionellt ses som juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat, organisationsjurist eller med företagsförvaltning. Det finns idag cirka yrkesverksamma med juristutbildning. Arbetsmarknaden får sammantaget betecknas vara i balans. Jurister arbetar till största delen inom rättsväsendet, på advokatbyråer och inom övrig offentlig förvaltning. Inom områden som inte kräver juristexamen konkurrerar de med ekonomer och samhällsvetare, exempelvis på banker och tjänsteföretag. En majoritet av arbetsgivarna anser att det är god tillgång på nyexaminerade jurister, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern När det gäller yrkeserfarna jurister anser hälften av arbetsgivarna att arbetsmarknaden är i balans samtidigt som en tredjedel upplever en brist. Arbetsförmedlingen tror att det på ett års sikt råder balans mellan tillgång och efterfrågan på jurister, enligt rapporten Var finns jobben? från Nyexaminerade jurister får snabbt kvalificerade jobb, enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning Bland de jurister som tog examen 2015/2016 fick 37 procent sitt första kvalificerade jobb redan före examen och ytterligare 54 procent fick jobbet inom sex månader efter examen. Arbetslösheten för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade jurister är stabilt låg. Men många utbildar sig till jurist, vilket gör att det är ganska hård konkurrens mellan nyexaminerade jurister. SCB:s Trender och prognoser 2014 förutspår en ökning av juristutbildade i arbetskraften med 40 procent fram till år Samtidigt ökar efterfrågan på jurister under samma period, eftersom arbetsmarknaden för jurister väntas breddas och branscher där jurister är verksamma tros växa. Pensionsavgångarna förväntas ligga på medelhög nivå. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt. Prognos för erfarna Arbetsmarknaden för yrkeserfarna jurister har varit stabilt god de senaste åren. Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att vara hård konkurrens om de jobb som inte kräver specialistkompetens, medan behovet av kvalificerade jurister ökar. Delarbetsmarknader De flesta jobben för jurister finns i 53

54 j regionhuvudstäder och tätorter där det finns flest myndigheter och företag. Flest jurister jobbar i Stockholmsområdet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Juristers arbetsmarknad är bred och relativt okänslig för konjunktursvängningar. Majoriteten av juristerna arbetar inom områden med stabil efterfrågan på arbetskraft, till exempel rättsväsendet, övrig offentlig förvaltning och på advokatbyråer och juristbyråer. Det är därför små skillnader i efterfrågan på jurister i hög- respektive lågkonjunktur. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen kommer att slå fel om arbetsmarknaden för jurister inte fortsätter växa. Då uppstår en situation med stor konkurrens om jobben. Särskilt nyexaminerade jurister bör ta hänsyn till den faktorn, eftersom de även framöver kommer att vara en stor grupp. Jusek, Jägmästare, skogsvetare & skogsmästare idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Jägmästare, skogsvetare, skogstekniker samt skogsmästare arbetar oftast i skogsbranschen. De är experter på att ta tillvara skogens ekonomiska, ekologiska och sociokulturella värden. Det finns cirka skogligt utbildade akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Klimatomställningen och ökade miljökrav driver på utvecklingen inom skogsbranschen och har lett till ökade satsningar på forskning och utveckling. Det bidrar till en ökad efterfrågan på skoglig kompetens men det gäller också naturvetare inom kemi, miljö och biologi. Utbudet och efterfrågan på såväl nyexaminerade som erfarna är i balans. Arbetslösheten är låg; ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna. se/arbetsmarknad. 54

55 k och erfarna Prognosen är balans för nyexaminerade på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det däremot ut att vara liten konkurrens på fem års sikt. Detta beror främst på stora pensionsavgångar. Många av de yrkesverksamma är 60 år eller äldre. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig och påverkas i regel relativt kraftigt vid lågkonjunkturer. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har främst att göra med att skogen regleras av internationella och regionala regelverk i allt större utsträckning. Överenskommelser kan komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen. Naturvetarna, Kemist idag: balans 2022: liten konkurrens balans Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Kemister finns i alla verksamheter som behöver kunskap om kemiska ämnen och produkter. De ägnar sig framför allt åt laborativ analys, utredning samt forskning och utveckling. Det finns idag cirka yrkesverksamma kemister i Sverige. Arbetsmarknaden för kemister kännetecknas av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. I SCB:s Arbetskraftsbarometern anger allt fler arbetsgivare att det är brist på utbildade. Trygghetsrådet (TRR) anger också att de flesta kemister som blev av med jobben i samband med omstruktureringarna inom life science numera är tillbaka i arbete. Men fortfarande är arbetslösheten något högre än för andra naturvetare; knappt 3 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det blir liten konkurrens om jobben för såväl nyexaminerade som erfarna. Det 55

56 k blir fler kemister som går i pension än som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar vi står inför och kemiska genombrott är att vänta på material- och energiområdet. Dessutom ställer samhället allt högre hälso- och miljökrav. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Vi kan se upp- och nedgångar i efterfrågan som i stort sett följer konjunkturen. Samtidigt är det framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten. Prognosen osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också svårt att säga i vilken utsträckning andra grupper kommer att möta efterfrågan, eller om vi kan förvänta oss genombrott eller regleringar som ökar behovet av kemister. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige. Det finns också en möjlighet att det finns en hel del nyanlända kemister, laboratorie- och kemiingenjörer. Naturvetarna, Kiropraktor idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens En kiropraktor är specialiserad på att diagnostisera, behandla och rehabilitera människor med besvär i rörelseapparaten. De vanligaste problem en kiropraktor möter är ryggsmärta, nack- och axelbesvär, huvudvärk av olika typer, yrsel, idrottsskador och arm-, ben- och bäckensmärtor. Kiropraktorn använder olika metoder för att återställa funktionen i kroppens muskler och leder så att patientens funktion återgår till det normala. Sveriges kiropraktorer blir långsamt fler och samtliga nyexaminerade har idag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Det finns regionala skillnader. I några regioner kan det vara utmanande att hitta anställning för den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. I andra regioner har arbetsgivare svårt att hitta nya medarbetare. Den sammantagna arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas ändå av balans men med inslag av liten konkurrens. För 56

57 k kiropraktorer med yrkeserfarenhet är det liten konkurrens om jobben. Prognosen är balans för nyexaminerade om fem år. Kiropraktorerna blir långsamt fler och nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Men de regionala skillnaderna kommer att bestå, och i vissa regioner kommer arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av att det är relativt få som studerar till kiropraktor. Prognos för erfarna Prognosen är liten konkurrens för erfarna kiropraktorer om fem år. Cirka 20 procent av kiropraktorerna har vårdavtal med landstinget. Nya forskningsrön leder till att den offentliga sjukvården efterfrågar fler kiropraktorer, som därmed blir alltmer accepterade. Då kiropraktorer har breda kunskaper inom neurologi, ortopedi och reumatologi finns goda chanser till utökat samarbete med dessa specialiteter inom sjukvården. Den som har akademisk examen har dessutom möjlighet att välja en forskarbana. Delarbetsmarknader Majoriteten av yrkesutövarna är privata vårdgivare, och lokala variationer i konkurrensnivå förekommer. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna, med hälften så många invånare per kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför dessa regioner finns många områden där kiropraktorer saknas. Ungefär 90 procent av kiropraktorerna är verksamma som egna företagare och som för alla företagare behöver de ha ett mått av entreprenörskap och vara beredda att arbeta utanför normala arbetstider vid behov. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Eftersom majoriteten av kiropraktorerna är privata vårdgivare utan offentlig finansiering sjunker efterfrågan normalt sett något i samband med lågkonjunktur. Men inte heller i lågkonjunktur har arbetsmarknaden kännetecknats av arbetslöshet. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Nack-och ryggbesvär är ett växande folkhälsoproblem i alla åldersgrupper. Bedömningen är, att kunskapen och kännedomen om detta kommer att öka bland allmänhet och beslutsfattare under de närmaste åren. Legitimerade kiropraktorer är den yrkesgrupp som har mest omfattande utbildning inom diagnostik, behandling och förebyggande av ryggradsrelaterade besvär. Efterfrågan skulle öka ännu mer om kiropraktorerna integrerades mer inom sjukvården för att bidra till lösningen på problemen. Denna osäkerhetsfaktor har inte beaktats i prognoserna. Prognosen beskriver arbetsmarknaden för de akademiskt utbildade kiropraktorerna som organiseras inom Saco. Det finns cirka 800 legitimerade 57

58 k kiropraktorer, av dem har ungefär 300 en akademisk examen. SRAT, Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR, Kommunikationsyrken idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: stor konkurrens Informatör, webbredaktör, PR-konsult, kommunikationsstrateg, omvärldsbevakare, opinionsbildare, copywriter många titlar ryms inom yrkesområdet. Kommunikatör är paraplybenämningen som täcker in flera av dessa olika titlar. De som arbetar med information och kommunikation har ofta som uppgift att förmedla och forma företags, myndigheters och organisationers budskap. Yrkesområdet kommunikation och media är populärt och många vill jobba med kommunikation på något sätt. Tidsbegränsade anställningar är relativt vanliga, särskilt i början av karriären. Kommunikationsområdet har vuxit mycket de senaste årtiondena och det finns många olika utbildningar som leder till arbete inom olika delar av branschen. Utbildningar finns på akademisk nivå, som diplomutbildning och inom yrkeshögskolan. Många som arbetar med kommunikation har inte heller en utbildning som i första hand är inriktad på kommunikation; det kan vara juridik, samhällsvetenskap eller annat. Det är därmed många olika grupper som konkurrerar om jobben. och erfarna Det finns inget som tyder på att intresset för kommunikationsområdet kommer att minska framöver. Därför kommer det nog att fortsätta vara stor konkurrens om jobben. Men efterfrågan på kompentens inom kommunikationsområdet skiftar och den som är duktig på att jobba med digitalt material och är snabb på att haka på nya trender och kommunikationssätt kan ändå vara mycket eftertraktad på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. De flesta kommunikatörerna finns i den privata sektorn. Under en högkonjunktur ökar trycket på företagens kommunikationsavdelningar och under en lågkonjunktur minskar behovet och konkurrensen om jobben ökar. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. 58

59 l Arbetsmarknaden för den som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens. Det finns idag inga tecken på att det ska förändras. DIK, Jusek, Landskapsarkitekt idag: liten konkurrens 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Landskapsarkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta landskapsarkitekter arbetar med parker och landskapsgestaltning vid större förändringar av naturmiljöer, men det finns också landskapsarkitekter som inriktar sig på stadsplanering, gårdsmiljöer, naturskydd, utredningar eller förvaltning. Arkitekterna har idag praktiskt taget full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även att det kommer arkitekter från andra länder. 0,7 procent var arbetssökande i juni 2017, enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa (AEA). Antalet medlemmar med arkitektexamen ökade med 2,6 procent. Det motsvarar en dryg fjärdedel av årsintaget, som 2017 var 136 personer fördelat på två utbildningar. Landskapsarkitekterna har idag en väldigt låg arbetslöshet med liten konkurrens om jobben. Det som skapar jobb är främst utvecklingen av allmänna platser i städer för ökad social och ekologisk hållbarhet. Andra viktiga arbetsfält är hållbarhet i kommunernas planering samt gestaltning och landskapsanpassning av vägbyggen och stora infrastrukturprojekt. Det är ungefär lika många nybörjare på utbildningarna som förra året. Det är liten konkurrens på arbetsmarknaden för alla. Sammantaget tror Sveriges Arkitekter att det råder balans Vår omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer. De utbildningar som möter detta offensivt kan vidga marknaden till Landskapsarkitektutbildningen har tagit in många fler de senaste 10 åren. Det förväntas leda till en mättnad av marknaden. Prognos för erfarna Sammantaget verkar det bli liten konkurrens Det tar i snitt två år för en nyexaminerad landskapsarkitekt att gå från att medverka till att få eget ansvar för att handlägga projekt. När företagen får många uppdrag hinner de dock inte riktigt med att ge nya medarbetare en 59

60 l bra introduktion. Därför är landskapsarkitekter mycket eftertraktade när de efter två till tre år har kommit in i yrket. En förutsättning är att de då har fått en allsidig introduktion till flera aspekter av yrket såsom uppdragshantering, försäljning, ekonomi och regelverk. Delarbetsmarknader Landskapsarkitekter arbetar i både privat och offentlig sektor. De finns i hela landet, men främst i storstadsregionerna. Det behövs landskapsarkitekter i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt som Trafikverket och stora industrier genomför. Landskapsarkitekter är därför inte helt beroende av att jobba i storstäderna. De kan ta bredare roller och arbeta med olika typer av uppdrag. De har också goda möjligheter att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i mindre kommuner. uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö kommer att fortsätta i dagens omfattning. Landskapsarkitektutbildningarna har historiskt sett varit bra på att möta nya samhällsutmaningar genom att förbereda studenterna för att ta på sig nya roller och hantera komplexiteten och mångfalden i samhällsplaneringen. Det minskar prognosens osäkerhet. Sveriges Arkitekter, medlem/student/ Arbetsmarknaden för landskapsarkitekter har historiskt inte påverkats så mycket av hög- och lågkonjunktur, utan har haft en jämn tillväxt ända sedan utbildningen i Sverige drog igång kring De har till exempel ofta många små uppdrag när de arbetar som konsulter. Det gör dem mindre sårbara för svängningar. Landskapsarkitekter arbetar också mycket i stora och långsiktiga infrastrukturprojekt. Kommunerna behöver förvalta sina trädgårdsanläggningar oavsett konjunktur. Tillsammans ger det en stabil marknad. 60

61 l Logoped idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Logopeder arbetar med att stödja människor i alla åldrar som av en eller annan anledning har svårt att kommunicera, det vill säga har brister vad gäller röst, tal, språk, samspel med andra eller stamning. Även att stödja personer som har svårt att äta och svälja ingår i logopedernas verksamhetsområde. Logopeder arbetar också med barn och unga med hörselproblem och kokleaimplantat. Det finns drygt legitimerade logopeder idag. Logopedernas arbetsmarknad präglas av stabilitet och är i balans. Det innebär att det finns ungefär lika många jobb att söka som det finns personer som kan ta dessa jobb. På fem års sikt är bedömningen att det är fortsatt balans för nyexaminerade logopeder på arbetsmarknaden. Antalet utbildningsplatser har ökat något men logopedernas arbetsmarknad har varit stabil. Arbetslösheten för logopeder har under lång tid har legat på en stabilt låg nivå, och ingenting tyder på att detta kommer att ändras. Det visar statistik från AEA, Akademikernas a-kassa. Prognos för erfarna Prognosen är balans för erfarna logopeder om fem år. Logopedernas största arbetsgivare är landstinget, men det behövs logopeder även inom områden där de ännu inte är så vanliga, till exempel inom kommunerna. Det är osäkert hur breddningen av arbetsmarknaden och uppgifterna kommer att utveckla sig. Det återstår att se om logopeder i större utsträckning kommer att kunna söka sig till den privata sektorn, vilket skulle kunna leda till en bredare arbetsmarknad för logopeder. Delarbetsmarknader Möjligheterna till arbete varierar mellan olika delar av landet. Det kan vara svårare för nyexaminerade logopeder att få jobb på utbildningsorterna. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 2 både för nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Logopeder har haft en stabilt låg arbetslöshet, men antalet utbildningsplatser har ökat något. Landstingens behov av logopeder förväntas heller inte minska. Den största osäkerhetsfaktorn är om och hur logopedernas arbetsmarknad kommer 61

62 l att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat och kommunal sektor. SRAT och Svenska logopedförbundet, Läkare idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens De flesta läkare i Sverige (cirka 80 procent) är landstingsanställda vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är till exempel privatanställda läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Det finns idag cirka yrkesverksamma läkare, varav cirka är specialistläkare. Arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare kännetecknas av balans. Dock får många vänta länge på en AT-tjänst, i genomsnitt 9,1 månader 2016 enligt Läkarförbundets och SYLF:s årliga enkät till AT-läkarna. Arbetsmarknaden för legitimerade/specialistkompetenta läkare med yrkeserfarenhet kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Generellt är arbetsmarknadsläget bra och arbetslösheten låg. Läget skiljer sig dock mellan medicinska specialiteter och olika delar av landet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att vara i balans för nyexaminerade läkare. Det kommer fortfarande att vara väntetid för en AT-tjänst. Prognos för erfarna På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortsatt kommer att präglas av liten konkurrens om jobben för legitimerade/specialistkompetenta läkare med yrkeserfarenhet. Den nuvarande bristen inom exempelvis allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi förväntas bestå medan läget är mer osäkert för andra specialiteter. Delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget skiljer sig mellan olika medicinska specialiteter och olika delar av landet. Det saknas idag detaljerade kartläggningar av behovet av läkare i olika specialiteter. Socialstyrelsens årliga enkät till landstingen visar att det råder brist inom exempelvis allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi. Läkarförbundets enkät om primärvårdens bemanning visar också att det fattas mer än specialistläkare om vi ska nå upp till riksdagens mål om antalet specialistläkare i primärvården. Generellt råder också en större brist på läkare på landsbygden än i städerna. 62

63 l Läkaryrket har haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Läget för nyexaminerade läkare kan förändras och köerna till AT-tjänsterna kan förkortas genom åtgärder och satsningar på fler AT-platser. År 2015 återupptog regeringen arbetet kring hur den framtida svenska läkarutbildningen ska se ut. Det är för tidigt att dra slutsatser om hur situationen för nyexaminerade läkare påverkas om grundutbildningen och ATtjänstgöringen förändras. Men på fem år bör eventuella förändringar inte hinna ge ett annat läge. Det finns också andra faktorer som påverkar både nyexaminerade och erfarna läkare. En viktig men osäker faktor är att det kommer läkare från utlandet i form av arbetskraftsinvandrare och svenskar som studerat till läkare utomlands. På senare tid har det kommit ganska många sådana läkare och det finns flera faktorer som tyder på ett ökat nettoinflöde, alltså antalet läkare som kommer till Sverige jämfört med antalet som lämnar Sverige. Detta enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd Den politiska utvecklingen i omvärlden har också effekter på arbetsmarknaden. Bland de flyktingar som kommit till Sverige det senaste året finns det många läkare. Men det är en lång väg till arbetsmarknaden för läkare som utbildat sig utanför EU/EES, och därför kommer det att dröja innan det får effekt på tillgången på läkare. Det är heller inte säkert att dessa personer börjar arbeta som läkare i Sverige. Andra faktorer som kan komma att förändra arbetsmarknadsläget är lagändringar och omorganisationer i vården som kan påverka antalet utbildningsplatser. Medicinsk utveckling och demografisk utveckling är också faktorer som kan påverka tillgång och efterfrågan på läkare inom olika specialiteter. Sveriges läkarförbund, Lärare i årskurs F 3 och årskurs 4 6 idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Lärare årskurserna F 3 och årskurs 4 6 arbetar med att undervisa unga elever. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2016 fanns det cirka lärare inom förskoleklass, inom grundskolans årskurs 1 3 och lärare i årskurs 4 6, räknat i heltidstjänster. 63

64 l För lärare i årskurserna F 3 och 4 6 är det liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade och yrkeserfarna. SCB skriver i Arbetskraftsbarometern från 2016 att det råder definitiv brist både på nyexaminerade och yrkeserfarna lärare för dessa årskurser och att anställningsbehovet de kommande åren kommer att öka. Nästan 70 procent av arbetsgivarna inom skolan uppger i Arbetskraftsbarometern att de har brist på arbetssökande nyexaminerade lärare för grundskolans tidigare år. och erfarna De kommande åren blir det allt fler barn i grundskolans tidigare år samtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori går i pension. Det kommer därför att vara mycket liten konkurrens om jobben inom en femårsperiod, eftersom det dessutom finns krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna och på att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare. Enligt SCB kommer även efterfrågan på längre sikt öka, med 25 procent fram till år Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunkturen har bara en liten påverkan på arbetsläget för lärare. Till viss del kan ett bra konjunkturläge betyda bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor och därför betyda fler arbetstillfällen. Konjunkturen ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. Efterfrågan påverkas i större utsträckning av demografi och politiska beslut. uppskattas till 2 för nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognoserna för lärare i årskurserna F 3 och 4 6 är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av SCB, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget att vara mycket bra både för nyexaminerade och för erfarna lärare i dessa årskurser. Lärarnas Riksförbund, Matematiker och statistiker idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Matematiker och statistiker arbetar ofta med optimering, it eller statistik. De gör bland annat prognosberäkningar, statistiska 64

65 m undersökningar, utvärderingar och marknads- och riskanalyser. Det finns knappt yrkesverksamma matematiker och statistiker på den svenska arbetsmarknaden. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Utvecklingen på it-området har förbättrat möjligheterna att beskriva och modellera verkligheten och ökat arbetsgivarnas efterfrågan på matematiker, statistiker, dataanalytiker och aktuarier (försäkringsmatematiker). : naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens. Även om allt fler studerar statistik bedömer Naturvetarna att ökningen inte motsvarar den ökade efterfrågan på matematisk kompetens. Vår prognos landar därför i fortsatt liten konkurrens på 5 års sikt. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som andelen sysselsatta påverkas. Prognosen osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker och statistiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Naturvetarna, arbetsmarknad Miljöutbildad idag: balans 2022: balans balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Det finns ett stort och växande utbud av miljövetenskapliga utbildningar med olika inriktning. Utöver naturvetenskapliga ämnen ingår ofta teknik, statsvetenskap, juridik, pedagogik eller ekonomi. Det finns cirka miljöutbildade akademiker på svensk arbetsmarknad. Idag kännetecknas arbetsmarknaden för miljövetare av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna. Miljövetare arbetar för ökad hållbarhet och de flesta verksamheter har idag en miljösamordnare, miljöchef eller miljöstrateg. Många miljövetare arbetar också som miljö- och hälsoskyddsinspektörer, handläggare eller 65

66 m utredare på myndigheter och som teknikkonsulter. Arbetslösheten är låg, ungefär 2 procent av Naturvetarnas medlemmar inom området får ersättning från Akademikernas a-kassa. naturvetarna.se/arbetsmarknad. och erfarna Naturvetarna bedömer att det kommer att vara balans mellan efterfrågan och tillgång på miljövetare Antalet examinerade kommer att öka, men det kommer även efterfrågan att göra med tanke på de miljöutmaningar världen står inför. Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för både nyexaminerade och erfarna på en hög osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att antalet akademiker med en miljöutbildning ökat mycket kraftigt på kort tid liksom efterfrågan. Tillgången på statistik är samtidigt begränsad. En annan faktor som har stor betydelse är vilka krav som kommer att ställas på verksamheters hållbarhet framöver och politiska satsningar för att skynda på omställningen till ett hållbart samhälle. Naturvetarna Musei- och kulturmiljöyrken idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: stor konkurrens Musei- och kulturmiljöyrken spänner över en mängd olika utbildningar och ämnesområden. Den som vill arbeta inom museiområdet behöver en examen inom något av ämnena arkeologi, konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museologi. För arbete med byggnadsvård och som konservator krävs studier inom kulturvård. Den som vill arbeta som arkeolog behöver kombinera huvudämnet arkeologi med andra humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen. Arbetsmarknaden har länge präglats av stor konkurrens om jobben. Anledningen är att det länge har funnits fler som utbildar sig inom musei- och kulturmiljöområdet än vad det har funnits jobb. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år i tidsbegränsade anställningar. och erfarna Arbetsmarknaden präglas av knappa resurser och många satsningar som sker i projektform. Det är hård konkurrens om tillsvidareanställningarna. Det finns inget 66

67 o som tyder på att färre personer kommer att vilja jobba i sektorn, eller att det kommer att bli fler jobb. En fortsatt hård konkurrens de närmaste åren förutspås även av Statistiska centralbyrån. Delarbetsmarknader Under rubriken Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken, med delvis skiftande förutsättningar. De flesta jobben finns i storstäderna men det innebär också en högre konkurrens om jobben där. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det har länge varit stor konkurrens om jobben. Det finns stora behov inom sektorn men inte tillräckliga resurser för att förverkliga projekten. Politiska beslut och satsningar brukar påverka efterfrågan. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken på en utveckling mot ett mer balanserat läge. En fortsatt stor konkurrens är att vänta, för såväl nyexaminerade som erfarna. DIK, Officer idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens balans Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens En officer eller specialistofficer leder militära förband i internationella insatser eller i försvaret av Sverige. Uppgiften kan också vara att inrikta Försvarsmaktens långsiktiga arbete med att bygga och vidmakthålla militära förband till sjöss, på land och i luften. Arbetsmiljön är varierad, utmanande och krävande, från ett vanligt kontor till mitt uppe på fjället, eller från Malis öken till mitt ute på Östersjöns yta. Det finns idag cirka yrkesverksamma officerare och specialistofficerare. Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån det behov som organisationen förväntar sig. Det innebär att den som blir antagen och klarar utbildningen i princip är garanterad en anställning. Sedan 2008 finns två officersinriktningar: officer som är en akademisk utbildning på Försvarshögskolan och specialistofficer som utbildas via Försvarsmakten. Arbetsmarknaden förväntas vara god för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompensera 67

68 o för dem som går i pension eller som går över till det civila. De senaste åren har Försvarsmakten haft svårt att fylla utbildningsplatserna för yrkesofficerare och därmed är prognosen att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år. Prognos för erfarna För erfarna officerare kommer det på fem års sikt sannolikt att vara liten konkurrens om jobben. Skälet är att många har möjlighet att gå i pension de följande fem åren. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vid högkonjunktur tenderar något fler officerare med civilt tillämpbara kompetenser att lämna Försvarsmakten eftersom lönerna är högre i den privata sektorn. Personal behövs inom Försvarsmakten, men eftersom för få har sökt sig till Försvarsmakten de senaste åren kommer det sannolikt att finnas goda möjligheter till anställning för dem som klarar kraven samt officersutbildningen. uppskattas till 3 för nyexaminerade och 3 för erfarna officerare på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Trenden visar just nu att det blir färre lämpliga sökande till officersutbildningen. Det innebär att den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor samt klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. En aspekt att ta med i prognosen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden som kan göra att det behövs mer personal. För erfarna officerare ligger osäkerheten i att Försvarsmakten styrs av politiska beslut. Just nu pekar dock de flesta tecken på en politisk vilja att förstärka Försvarsmakten i och med ett fortsatt försämrat säkerhetspolitiskt läge i omvärlden. Officersförbundet, Optiker idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens En legitimerad optiker gör synundersökningar och provar ut glasögon och kontaktlinser. Den vanligaste arbetsplatsen är i optikbutik, men optiker arbetar även på ögonkliniker och syncentraler. Det finns idag cirka legitimerade optiker i Sverige. Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det finns fler jobb att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbild- 68

69 p ning ökar möjligheterna att jobba inom ögonsjukvården. och erfarna På fem års sikt kommer det troligen fortsätta att vara liten konkurrens om jobben. Nyetableringar av optikbutiker i många städer ger större valmöjligheter att söka nya jobb och ökar rörligheten framför allt bland erfarna optiker. Ökad rörlighet kan vara positivt för den enskilde optikern. Efterfrågan på synundersökningar förväntas ligga på samma nivå som idag men det kan bli fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården och det kan ge en ökad efterfrågan på optiker på sikt. Men det finns också en tendens att optikbutiker utökar sina öppettider och då anställer fler på deltid. Delarbetsmarknader Konkurrensen om jobben är större i storstäderna eftersom många vill bo där och då blir det fler sökande på varje ledigt jobb. Samtidigt finns det fler jobb att söka på mindre orter. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. SRAT, Personalvetare idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: balans En personalvetare arbetar med personal- och organisationsfrågor inom alla branscher. Personalvetaren rekryterar personal, får medarbetarna att trivas och utvecklas på jobbet samt minskar personalstyrkan på rätt sätt när det behövs. Det finns idag cirka yrkesverksamma personer med en personal- eller beteendevetarutbildning. Sammantaget präglas arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare av balans, medan erfarna personalvetare möter en arbetsmarknad med mindre konkurrens. Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare har under ett antal år varit tuff och det kan ta ett tag att få en första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Det är många som utbildar sig inom personalområdet med följden att många söker de lediga jobben. Efter många år där arbetsgivarna upplevt en god tillgång av nyexaminerade personalvetare tycks dock tillgången ha minskat och arbetsmarknaden är i balans, enligt Arbetskraftsbarometern Närmare 69

70 p hälften av arbetsgivarna upplever dock att det råder brist på yrkeserfarna personalvetare. Sammantaget förutspås en arbetsmarknad präglad av balans för nyexaminerade men med viss konkurrens på grund av den fortfarande stora gruppen nyexaminerade eller snart examinerade. Även på sikt väntas många utbilda sig till personalvetare. Statistiska centralbyråns bedömning är att betydligt fler kommer att examineras än gå i pension under prognosperioden (Trender och prognoser 2014). Det innebär att tillgången på personal- och beteendevetare mer än fördubblas. På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, när många erfarna inom HR-området väntas gå i pension. Prognos för erfarna Jobbmöjligheterna tros bli bättre för personalvetare med erfarenhet och bred kompetens. Därför bedöms arbetsmarknaden för personalvetare med yrkeserfarenhet präglas av balans om fem år. Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av stora skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Många personalvetare arbetar med till exempel personalrekrytering, som konsulter eller egenföretagare. Det är tjänster som efterfrågas mindre under lågkonjunkturer när färre rekryteras. Det leder till att det blir färre lediga jobb och ökad arbetslöshet för personalvetare i lågkonjunktur. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att det inte sker några större förändringar i utbildningspolitiken. Prognosen förutsätter också att pensionsavgångarna blir som förväntat och att det inte alltid rekryteras någon ny anställd till alla tjänster där någon går i pension. Akademikerförbundet SSR, Jusek, Planeringsarkitekt idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Planeringsarkitektens uppgift är att planera väl avvägda och attraktiva lösningar för städer, stadsdelar, stadsmiljöer och samhällen utifrån en rumslig sammanvägning av olika krav, behov och förutsättningar: sociala, ekologiska, funktionella, estetiska, tekniska och ekonomiska. Många planeringsarkitekter arbetar med planläggning i kommuner, men en ökande andel planeringsarkitekter arbetar även privat som plankonsulter eller inom 70

71 p fastighetsutveckling. Planeringsarkitekter kan även inrikta sig på strategisk planering, regional planering och utveckling, utredning eller forskning. Planeringsarkitekterna har full sysselsättning. 0,7 procent var arbetssökande i juni 2017, enligt statistik från Akademikernas arbetslöshetskassa (AEA). Antalet medlemmar med planeringsarkitektutbildning ökade med 4,5 procent. Det motsvarar en tredjedel av årsintaget, som 2017 var 75 personer på en utbildning. Men eftersom dessa samtidigt ska ersätta arkitekter som arbetat med planering i kommunerna som går i pension är den verkliga tillväxten mycket mindre eller obefintlig. Planeringsarkitekter efterfrågas idag i kommuner, konsultföretag och fastighetsföretag. Det som gör att planeringsarkitekter efterfrågas är främst klimatomställning, bostadsbrist och uppdämt behov av investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Men även behovet av att möta avfolkning i många småorter bidrar till att planeringsarkitekter är eftertraktade. Det är ett ungt yrke som i princip ökar med motsvarande en årskull från utbildningen varje år. Men det räcker inte för att ersätta pensionsavgångarna. Dessutom märks en tydlig trend att allt fler planeringsarkitekter går från offentlig till privat tjänst, vilket innebär att arbetsmarknaden dessutom växer. Det råder sammantaget liten konkurrens för alla planeringsarkitekter. Sveriges Arkitekter bedömer att det inte utbildas lika många planeringsarkitekter som marknaden behöver, vilket leder till fortsatt liten konkurrens om jobben Omvärldsanalys pekar på att digitalisering, urbanisering, klimatomställning och globalisering är trender som stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer. Den privata sektorn vill ha fler planeringsarkitekter i och kommunerna har krav på sig att arbeta mer effektivt. Det gör att efterfrågan ökar. Prognos för erfarna Sammantaget är prognosen liten konkurrens Sveriges Arkitekter bedömer att tillgången på erfarna planeringsarkitekter kommer att vara fortsatt begränsad. Det tar i snitt tre år för en nyexaminerad planeringsarkitekt att kunna ta eget ansvar för handläggning av ett enklare planärende. Därför är planeringsarkitekter mycket eftertraktade när de efter 3 år har kommit in i yrket. Men ännu attraktivare för den privata marknaden och fastighetsutvecklingsföretagen blir de efter åtta till tio år när de kan hantera komplexa samhällsplaneringsfrågor och leda stadsbyggnadsprojekt. Utbildningarna kan möta detta genom att utveckla program för vidareutbildning inom ekonomi, innovation och ledarskap i stadsutveckling. Planeringsarkitekter kan stärka sin förmåga att möta utvecklingen genom att stärka sin kompetens att hantera komplexa förhandlingar och att bidra till samverkan mellan den mångfald av kompetenser som behövs för att 71

72 p utveckla framtidens hållbara städer. Delarbetsmarknader Planeringsarkitekter arbetar i hela landet eftersom de finns i alla kommuner. Men trenden mot att en växande andel söker sig till den privata sektorn både som plankonsulter och fastighetsutvecklare leder till ett ökat fokus på storstadsregionerna. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arkitekter arbetar i tidiga skeden och det behövs planering både i upp- och nedgång. Sedan de första planeringsarkitekterna examinerades i början på 1990-talet har alla som velat fått jobb. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den främsta osäkerheten gäller om den ekonomiska politiken förmår skapa jobb och inkomster som håller upp köpkraften även för dem som saknar bostäder idag och i framtiden. En viktig förutsättning är också att samhällets investeringar i klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att finansiera. För kommunerna handlar det också om att det finns företag som vill etablera sig i Sverige. Men behoven av kompetens inom planering är överlag så stort att dessa risker inte bedöms ha någon direkt effekt på konkurrensen. Det enda som skulle kunna påverka konkurrensen är om fler utbildningar började utbilda planeringsarkitekter i större skala, men eftersom ingen planerar för detta kommer det nog ingen sådan effekt inom tidsramen för denna prognos. Sveriges Arkitekter, Präst kyrkoherde och komminister idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Den som läser religionsvetenskap eller teologi har en mycket bred humanistisk utbildning med inslag av psykologi och filosofi. Efter teologie kandidatexamen genomgår en blivande präst ett år av praktisk introduktion. Därefter gör domkapitlet en examination innan personen kan prästvigas för tjänst inom Svenska kyrkan. Majoriteten av de som prästvigs arbetar som församlingspräst, komminister i en församling. En möjlig karriärväg är att bli kyrkoherde, den högsta chefen för en församling som även har ansvar för tillsynen att Kyrkoordningen följs. Den som vill bli kyrkoherde måste gå en kompletterande behörighetsgivande utbildning. Alternativa arbetsplatser är att på uppdrag av Svenska kyrkan arbeta 72

73 p på sjukhus, fängelser, universitet eller inom Svenska kyrkan i utlandet. Det finns idag cirka prästvigda i Sverige. De flesta präster är idag chefer på mellannivå eller chefer med personal under sig. Det råder stor brist på präster idag och därmed liten konkurrens om tjänsterna. Inom flera av Svenska kyrkans stift är upp till var fjärde tjänst vakant. Arbetet klaras med hjälp av så kallade emeritipräster eller vikarier. För några få år sedan kunde det finnas 15 sökande på varje tjänst, men idag är det vanligt att det bara finns en sökande per tjänst. Bristen är störst i mindre städer och på landsorten. Idag utbildas för få präster trots att det råder stor brist på präster. En nyvigd präst arbetar ett år som pastorsadjunkt med rimlig lön och handledning av en mer erfaren kollega. Arbetslösheten bland präster är mycket låg mindre än 0,3 procent. Nästintill samtliga har en anställning innan adjunktsåret är till ända. Det råder konkurrens mellan arbetsgivarna om präster och prognosen fem år framåt är fortsatt liten konkurrens om tjänsterna. Prognos för erfarna Arbetsmarknaden för erfarna komministrar och kyrkoherdar är mycket god och det är liten konkurrens om tjänsterna. I takt med att fler går i pension är prognosen att en fortsatt kraftig brist är att vänta även under de kommande fem åren. Behovet kommer inte att vara mättat det närmaste årtiondet då bristen endast ökar i nuläget. Arbetslösheten är mycket låg bland erfarna komministrar och näst intill obefintlig bland kyrkoherdar. Delarbetsmarknader De allra flesta präster arbetar inom Svenska kyrkan idag. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt. Andra gör en administrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom ett valt område till teologie doktor. Arbetsmarknaden för präster kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för prästers arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god såväl i hög- som lågkonjunktur. Det blev inte ens arbetsbrist för präster ens under en period runt 2014 av många sammanslagningar till större enheter inom Svenska kyrkan. uppskattas till 1 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Kyrkans Akademikerförbund, 73

74 p Psykolog idag: liten konkurrens 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Psykologer hjälper oss att förstå vad vi upplever, varför vi agerar som vi gör och hur vi kan åstadkomma en förändring. De arbetar till exempel som skolpsykologer, inom psykiatrin, på vårdcentraler, inom arbetsliv och organisation, inom idrottsvärlden och kriminalvården. De förebygger ohälsa samt utreder och diagnostiserar psykologiska problem. De behandlar, följer upp, utvärderar, handleder, utbildar och forskar. I Sverige finns det idag cirka yrkesverksamma psykologer. Antalet legitimerade psykologer fortsätter att öka och antalet psykologer som är anställda inom hälso- och sjukvården har också ökat. Det är nästan en fördubbling under de senaste 20 åren. Efterfrågan är dock stor på psykologer och bristen börjar bli större, även om det finns regionala skillnader. I exempelvis Stockholmsområdet är tillgång och efterfrågan ungefär i balans. Värmland skulle däremot behöva dubbelt så många psykologer som man har för att uppfylla kraven på välfungerande verksamheter. Det råder även stor konkurrens om praktikplatser eller PTPplatser vid utbildningsorterna (PTP står för praktisk tjänstgöring för psykologer). I resten av landet är det tvärtom liten konkurrens om PTP-platserna. Det finns även skillnader mellan olika verksamheter. Det saknas exempelvis psykologer både inom elevhälsan och primärvården. För mycket erfarna psykologer (som arbetat mer än 5 år) är det liten konkurrens om jobben. För arbetslivs- och organisationspsykologer ser det ut på ungefär samma sätt med en arbetsmarknad i balans. Men det är hårdare konkurrens i städerna än på landsbygden, samtidigt som det finns fler jobb i städerna. Prognosen är balans för nyexaminerade psykologer år Trenden sedan början av 2000-talet har varit en ökad efterfrågan på psykologer. Vi ser att efterfrågan kommer att fortsätta vara hög, utifrån vår omvärldsbevakning. Vi anser att efterfrågan på specialiserade psykologer inom t.ex. elevhälsan och primärvården kommer att öka. Det är positivt, särskilt utifrån de nyexaminerades perspektiv. Många patienter kräver att få träffa psykolog, en trend som håller i sig, och allt fler yrkesgrupper efterfrågar samarbete med psykologer i olika verksamheter. Den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen ökar. Och politiker talar alltmer om den psykiska ohälsan som en prioriterad fråga. Socialstyrelsen redovisar för november 2014 att det fanns verksamma psykologer. Det är en ökning med 12,5 procent på fem år. Höstterminen 2016 utexaminerades 570 psykologer i Sverige. Det har tillkommit nya lärosäten och intaget av studenter har ökat på vissa 74

75 p orter. En stor grupp psykologer är i åldern år och förväntas lämna arbetsmarknaden inom några år. I denna grupp återfinns flertalet av de psykologer som även är legitimerade psykoterapeuter. Vår bedömning är att ökningen av antalet psykologer kommer att balansera ut den ökande efterfrågan på yrkesgruppen varför prognosen är balans för nyexaminerade på arbetsmarknaden om fem år. Prognos för erfarna Prognosen är liten konkurrens för erfarna psykologer år Idag råder det liten konkurrens om jobben för psykologer. Undantaget är de tre storstadsregionerna där det snarare råder balans. Politiker prioriterar psykisk hälsovård och sjukvård allt mer. Vi bedömer att efterfrågan ökar på personer som har kvalificerad specialistutbildning och erfarenhet i psykologyrket. Erfarna psykologer har goda möjligheter att leda och utveckla hälsovården och sjukvården på ett bra sätt. I vissa delar av landet ser vi också att dessa arbetsuppgifter ökar för erfarna psykologer. Forskningen presenterar ständigt nya rön inom områden som psykologisk behandling och det behövs erfarenhet för att införa rönen i verksamheter på ett bra sätt. Delarbetsmarknader Vi ser att psykologer har en relativt stor rörlighet över arbetsmarknadssektorer. I framför allt Stockholmsområdet är det snarare balans medan det i övriga landet råder liten konkurrens om jobben. Det finns en potentiellt sett stor efterfrågan på psykologer i primärvård och elevhälsa. Det är politiska beslut som avgör om antalet psykologtjänster kommer att öka eller inte. Det finns idag politiska visioner om en förbättrad hälsovård och förebyggande vård. Om dessa visioner blir verklighet bör det leda till fler befattningar för psykologer. Inom området arbetsliv och organisation ser vi att arbetsmarknaden växer för tjänster som rekrytering och urval, chefs- och grupputveckling. Efterfrågan ökar också på hjälp att hantera förändringar, konflikter och kriser. Vi ser också en potential i nyare områden som till exempel ekonomisk psykologi och miljöpsykologi. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Psykologerna har historiskt sett haft en stabilt låg arbetslöshet oavsett konjunkturläge. Här finns troligen en viss skillnad om man jämför offentlig och privat verksamhet. Inom området arbetsliv och organisation är konjunkturkänsligheten generellt hög. Inom hälso- och sjukvården finns viktiga arbetsuppgifter för psykologer även i lågkonjunktur såsom förändringsledning, karriärplanering och kris- och konflikthantering. Framgångsrika organisationspsykologer behöver kunna sälja in och förklara nyttan med sina tjänster eftersom efterfrågan på konsulter kan minska när ekonomin är mer osäker. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och för erfarna på en 75

76 r låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns ingen offentlig statistik att tillgå för att följa psykologernas arbetsmarknad. Utgångspunkten är arbetslöshetsstatistik från AEA, Akademikernas a-kassa. Psykologförbundet har även gjort kvalitativa undersökningar där vi ser att både klienter och andra yrkeskategorier i fortsatt ökad utsträckning vill ha tillgång till psykologers expertis. En osäkerhetsfaktor är politiska beslut. Det gäller till exempel vilken roll specialistpsykologer kommer att få eller i vilka verksamheter fler tjänster prioriteras. Det är också osäkert om antalet utbildningsplatser på de elva utbildningsorterna för psykologer kommer att förändras. Inom området arbetsliv och organisation finns en viss osäkerhet om hur stor del av den växande arbetsmarknaden som kan generera fler jobb för psykologer. Sveriges Psykologförbund, Receptarie idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens En receptarie är legitimerad expert på läkemedel, med en treårig universitetsutbildning. De flesta receptarier arbetar på apotek, som är en viktig del av hälso- och sjukvården. Receptarier på apotek arbetar med att ge råd och information till kunderna om deras receptbelagda och receptfria läkemedel. Receptarier finns även på läkemedelsföretag och myndigheter. Det finns idag över yrkesverksamma receptarier i Sverige. Apoteket är den vanligaste arbetsplatsen för en receptarie. Eftersom det har blivit många fler apotek sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009, finns det gott om arbetstillfällen i så gott som hela landet. Det är många som går i pension och relativt få som utbildas. Det bidrar till en mycket god arbetsmarknad. Även sjukhusens kliniker och mottagningar blir allt vanligare arbetsplatser för receptarier, som där arbetar med bland annat läkemedelshantering. Receptarier kan också arbeta på läkemedelsföretag med bland annat myndighetskontakter och försäljning. Andra tänkbara arbetsplatser är myndigheter som Läkemedelsverket. 76

77 s och erfarna På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier. En stor anledning är att många förväntas gå i pension. Det finns inget som tyder på att antalet tjänster minskar inom en femårsperiod. Snarare tvärtom i och med att sjukhusen har börjat anställa receptarier. Precis som för apotekare kan arbetsmarknaden påverkas av politiska beslut och av hur apoteksmarknaden och läkemedelsindustrin utvecklas framöver. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, eftersom bruket av läkemedel inte påverkas i någon större utsträckning av konjunktursvängningar. Arbetslösheten ligger på cirka 0,7 procent och har legat lågt under en lång period. uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Sveriges Farmaceuter Samhällsvetare idag: stor konkurrens 2022: stor konkurrens balans Prognos för erfarna till år 2022: balans Samhällsvetare är en sammanfattande beteckning på flera akademiker med mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetslivet. Det är framför allt huvudämnet som avgör var och med vad samhällsvetaren kan arbeta. De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, sociologi och medie- och kommunikationsvetenskap. Samhällsvetare kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, analytiker eller statistiker. Det finns idag cirka yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige. Det är fortsatt många samhällsvetare som examineras, vilket gör att det kan ta ett tag att få det första kvalificerade jobbet efter examen. Hur lång tid det tar är dock svårt att säga och varierar mellan olika undersökningar. För samhällsvetare med yrkeserfarenhet ser det bättre ut. Men även här börjar konkurrensen om jobben bli större. Det examineras fler samhällsvetare än det förväntade rekryteringsbehovet. Det finns därför ett konstant glapp mellan utbud och efterfrågan på samhällsvetare fram 77

78 s till år 2022, enligt Statistiska centralbyråns Trender och prognoser Därefter ser tillgången ut att öka ytterligare i förhållande till efterfrågan på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern 2016 indikerar att det finns god tillgång på nyexaminerade samhällsvetare. Prognos för erfarna För yrkeserfarna samhällsvetare ser arbetsmarknaden ut att vara mer i balans än för nyexaminerade. Klassiska samhällsvetaryrken som utredare och handläggare är yrken med överskott på arbetskraft, enligt Arbetsförmedlingens Var finns jobben, och Arbetskraftsbarometern 2016 indikerar att det finns god tillgång även på erfarna samhällsvetare. Dock väntas fortfarande relativt många gå i pension. En av tre anställda är 60 år eller äldre. Det är grunden för bedömningen att arbetsmarknaden präglas av balans om fem år. Delarbetsmarknader Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden och efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i storstäderna finns många arbetssökande samhällsvetare, men också fler typer av jobb i olika branscher. Det är i storstäderna det kommer att finnas flest lediga jobb att söka. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har påverkats av hur utbildningen dimensionerats och av att man idag behöver en akademisk utbildning för jobb som tidigare var lågkvalificerade. Men arbetsmarknaden påverkas också av hur många som utbildas till exempelvis ekonomer och jurister, som i viss mån konkurrerar om samma jobb. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Förändringar av hur många som utbildas inom samhällsvetenskap påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata. Den grupp av samhällsvetare som väntas ha mest positiva arbetsmarknadsutsikter är dock de med förvaltningsinriktning. Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden successivt öka. Eftersom många väntas gå i pension, inte minst inom offentlig förvaltning, blir osäkerheten mindre och det väntas bli en stabil efterfrågan på samhällsvetare framöver. Att det kom många nya till Sverige 2015 har också bidragit till att offentlig sektor har efterfrågat och anställt fler samhällsvetare. Men det är svårt att bedöma framtida behov av samhällsvetare på grund av att både konflikthärdar och lagförändringar är oförutsägbara. 78

79 s Akademikerförbundet SSR, Jusek, Skolledare idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens balans Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer, förskolechefer och andra med ledande befattningar inom skolan och annan utbildning. Som chef för lärare och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten. Det finns idag cirka skolledare som arbetar i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, eller som chefer i fristående skolor. Utbildningen till rektor är en treårig statlig befattningsutbildning som man enligt lag måste genomgå när man har fått första tjänsten som rektor. Det innebär att alla som genomgår rektorsprogrammet redan har jobb. Uttrycket nyexaminerad är därför inte relevant att använda för skolledaryrket. De som för första gången söker tjänster som biträdande rektorer eller förskolechefer har en akademisk grundexamen i botten. Ofta lärar- eller förskollärarexamen, men även andra utbildningsvägar är möjliga. Prognos Sammantaget finns det goda möjligheter för dem som vill bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som biträdande rektor. Det kan leda vidare till en rektorsbefattning i nästa steg. De ålderskullar som nu går igenom gymnasieskolan är relativt små, men samtidigt ökar antalet elever i grundskolan och antalet inskrivna barn i förskolan. Sammantaget bedömer vi att dessa förändringar tar ut varandra så att det övergripande arbetsmarknadsläget idag för erfarna skolledare kännetecknas av balans. Det föds nu relativt många barn, vilket indikerar att nya skolledare kommer att behöva anställas och utbildas även de närmaste åren. För de mer erfarna skolledarna bedömer vi att arbetsmarknaden på fem års sikt kommer att kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Det har fötts relativt många barn de senaste åren, vilket tyder på ett ökat tryck på grundskolan framöver. Det blir allt fler elever i grundskolan efter flera år med små elevkullar. Läsåret 2015/16 gick över elever i grundskolan, en ökning med drygt elever sedan föregående läsår. Av dessa går cirka 15 procent i fristående skola. Enligt Skolverkets prognos stannar elevminskningen i gymnasieskolan upp efter 2016/17. Därefter förväntas det i stället bli något fler elever. Hög arbetslöshet och invandring pressar upp efterfrågan på utbildningsplatser 79

80 s inom vuxenutbildningen och utbildning i svenska för invandrare, SFI. Åldersstrukturen inom skolledarkåren kommer samtidigt att innebära att många går i pension. Delarbetsmarknader I de större städerna är läget svåranalyserat men i spannet mellan liten konkurrens och på gränsen till balans. Utanför de stora städerna är det övervägande liten konkurrens med få kvalificerade sökande till tjänsterna. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Efterfrågan på skolledare varierar i viss utsträckning med elevkullarnas storlek. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Sveriges Skolledarförbund, Socionom idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Socionomer möter ofta människor i svåra situationer i livet. Målet är att ge hjälp och stöd för att åstadkomma en förändring. Socionomer arbetar med ett helhetsperspektiv och har kunskaper om hur både människan och samhället fungerar. Socionomer har kunskaper om regelverk och en förmåga att visa förståelse för enskilda. Idag finns cirka yrkesverksamma socionomer. Socionomer har en bred arbetsmarknad. Det finns idag många nyexaminerade socionomer på arbetsmarknaden, och de väntas möta en arbetsmarknad med liten konkurrens. Konkurrensen om jobben kan dock variera utifrån sektor och regionala skillnader. Det finns idag ett stort behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. Utvecklingen har under senare år gått mot en ökad brist på erfarna socionomer, framför allt inom kommunerna. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer istället för andra yrkesgrupper även inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade. 80

81 s Det är liten konkurrens om jobben för nyexaminerade om fem år. Den höga personalomsättningen som råder bland socialsekreterare i kommunerna bidrar till bedömningen. Den påverkas också av att ett flertal kommuner har utökat sina verksamheter under det senaste året. Sett över en längre tid kommer dock prognosen att övergå till balans för nyexaminerade. Prognos för erfarna Det finns redan idag ett stort behov av erfarna socionomer i offentlig förvaltning och bedömningen är att det på fem års sikt kommer att vara relativt liten konkurrens om jobben för erfarna socionomer. SCB och Arbetsförmedlingen ser en utveckling där arbetsgivarna upplever en minskad tillgång på erfarna socionomer. Många kommuner har sedan en tid haft svårt att rekrytera erfarna socionomer. Arbetsförmedlingens prognosrapport Yrkeskompassen pekar mot att efterfrågan på socionomer som arbetar med äldreomsorg kommer att växa, i takt med att det blir fler äldre i befolkningen. Arbetsmarknaden för socionomer som arbetar som kuratorer kommer i stort sett att vara oförändrad, men jobbmöjligheterna kommer även här att förbättras för dem som har erfarenhet av yrket. Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas av små skillnader mellan högoch lågkonjunktur. Socionomyrket har historiskt sett inte påverkats nämnvärt av hög- eller lågkonjunktur. Arbetsmarknadsläget för socionomer påverkas i stället av befolkningstal, olika politiska beslut och kommunernas ekonomi. Delarbetsmarknader Arbetsmarknadsläget för socionomer kan variera något över landet. I stora tätorter i södra Sverige är det större konkurrens om jobben, medan det är mindre konkurrens om jobben i glesbygdsområden i norra Sverige. uppskattas till 1 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Akademikerförbundet SSR, 81

82 s Speciallärare & specialpedagog idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Speciallärare och specialpedagoger arbetar med barn, ungdomar och vuxna som behöver extra stöd för att klara sin utbildning. Både speciallärar- och specialpedagogutbildningar är påbyggnadsutbildningar och kräver lärarexamen plus tre års yrkeserfarenhet. År 2016 fanns det räknat i heltidstjänster drygt speciallärare och specialpedagoger. Specialläraren ansvarar för elevens undervisning medan specialpedagogen oftast har en mer handledande roll och arbetar med att utveckla skolans pedagogiska arbete. Idag råder det liten konkurrens om jobben för speciallärare och specialpedagoger, både för nyexaminerade och erfarna. OCH ERFARNA Större elevkullar i grundskolan, fler nyanlända elever och den tydliga brist som finns idag på speciallärare och specialpedagoger tyder på att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben. Utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning. Därför är många i dessa yrkeskategorier äldre och många går i pension de kommande åren. Högre krav på behörighet bland speciallärare kommer att leda till att många obehöriga lärare ersätts med behöriga de kommande åren. Därför kommer det 2022 sannolikt att vara liten konkurrens både för erfarna och nyexaminerade. I Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometern från 2016 uppger 80 procent av arbetsgivarna att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna speciallärare och specialpedagoger. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunkturläget påverkar arbetsläget för lärare endast marginellt. Till viss del kan ett gott konjunkturläge betyda bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor och därför betyda fler arbetstillfällen. Konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. Efterfrågan påverkas i större utsträckning av storleken på elevkullar och politiska beslut. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Lärarnas Riksförbund, 82

83 s Studie- och yrkesvägledare idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Efter avslutad utbildning finns flera möjliga verksamhetsområden för en studie- och yrkesvägledare. Den främsta arbetsmarknaden finns inom utbildningsväsendet, till exempel inom grundskolan, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor, högskolor och universitet. Det finns räknat i heltidstjänster idag cirka studie- och yrkesvägledare som arbetar inom utbildningsväsendet. Studie- och yrkesvägledare är en liten yrkesgrupp som främst arbetar inom utbildningsväsendet, till exempel i grundskola, gymnasieskola, komvux, folkhögskola, högskola och universitet. Arbetsförmedlingen skriver i Yrkeskompassen att efterfrågan på studie-och yrkesvägledare vara stor de närmaste åren. Det beror bland annat på att allt fler elever och vuxna behöver vägledning, och på den stora ökningen av nyanlända under Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda, även om de varierar mellan olika delar av landet. Prognosen är liten konkurrens på arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare år Det är endast tre lärosäten i Sverige som examinerar studie- och yrkesvägledare. Det är därför relativt få som examineras. Elevkullarna i gymnasiet blir mindre, och därför kommer det antagligen att behövas färre studie- och yrkesvägledare i denna skolform. Däremot blir det större elevkullar i grundskolan vilket ökar behovet av vägledning, i kombination med förändringarna i utbildningsväsendet. Delarbetsmarknader Arbetsmarknaden kan skilja sig åt beroende på region. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De kan arbeta inom privat sektor och inom offentlig sektor på till exempel Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv sparar de ibland in på studie- och yrkesvägledning, men eftersom det är en liten yrkesgrupp är det svårt att få någon klar bild av hur arbetsmarknaden förändras med konjunkturen. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket 83

84 s hög osäkerhet. Osäkerheten hör ihop med den ekonomiska utvecklingen och kommande utbildningspolitiska reformer. Lärarnas Riksförbund, Systemvetare idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Systemvetare är experter på samspelet mellan tekniken och användaren. De arbetar ofta med utveckling, till exempel som apputvecklare, databasutvecklare, dataspelsutvecklare, webbutvecklare och systemutvecklare. De analyserar vilka behov som finns, kommer fram till fungerande lösningar, designar, programmerar, testar och utbildar användarna. Det finns idag cirka yrkesverksamma med programmerar- och systemvetarutbildning. Dagens arbetsmarknad för nyexaminerade systemvetare är i balans medan det råder brist på systemvetare med yrkeserfarenhet. Enligt arbetsgivarnas bedömning i SCB:s Arbetskraftbarometern 2016 är tillgången på nyexaminerade systemvetare balanserad samtidigt som en betydande andel upplever brist även på nyexaminerade. När det gäller yrkeserfarna systemvetare anger nästan samtliga arbetsgivare att det råder brist. Därför präglas arbetsmarknaden för yrkeserfarna systemvetare av liten konkurrens. Arbetslösheten bland systemvetare är relativt låg och nyexaminerade får ganska snabbt kvalificerat arbete med tillsvidareanställning. 30 procent av systemvetarna som tog examen år 2015/2016 hade fått kvalificerat jobb innan studierna avslutades och ytterligare 54 procent fick jobb inom sex månader efter examen. Detta enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning och erfarna Sammantaget är prognosen att erfarna systemvetare möter liten konkurrens om jobben på fem års sikt, medan arbetsmarknaden för nyexaminerade är fortsatt balanserad. Tillgången på datautbildade från högskola och yrkeshögskola beräknas öka med upp mot 90 procent fram till år 2035, enligt SCB:s Trender och prognoser Men den snabba teknikutvecklingen gör att systemvetarna är eftertraktade. Arbetsmarknaden växer ständigt och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. SCB förutspår att efterfrågan kommer att öka kraftigt och att antalet anställda med programmerar- och systemvetarutbildning ökar på sikt. Systemvetare med eftergymnasial utbildning kommer dock ibland att behöva konkurrera med personer med datautbildning på gymnasial nivå. Samtidigt är systemvetarkåren en ung yrkesgrupp där få går i pension de närmaste åren. Vartefter data- och systemfunktioner blir alltmer tillgängliga 84

85 t behövs det mer kompetens att utveckla program och system gentemot användare. Många företag flyttar sina system till en dataleverantör. Systemförvaltaren eller systemvetaren efterfrågas givetvis även hos leverantören, men inte i samma utsträckning, eftersom utvecklingen leder till att färre personer tar hand om fler system. Delarbetsmarknader Det är något större konkurrens om jobben i Stockholmsregionen, men där finns samtidigt fler jobb att söka. Samtidigt växer behovet av systemvetare i Göteborg och Malmö. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Trots att kompetensen är nödvändig inom alla sektorer är arbetsmarknaden för systemvetare konjunkturkänslig. Andelen arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket. För nyexaminerade är detta särskilt tydligt. De systemvetare som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt, medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad. uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom it gör rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt. Vissa systemvetare konkurrerar också med andra grupper som har data- och itutbildning. Läs även mer under rubriken It- och datautbildad. Jusek, Tandhygienist idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Tandhygienister har en hälsoinriktad yrkesprofil. De informerar om förebyggande åtgärder som munhygien, tobak och kost, både individuellt och till grupper. Tandhygienister arbetar också med att behandla sjukdomar som karies och parodontit. Idag finns det drygt yrkesverksamma tandhygienister. Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Det är färre som utbildar sig än vad tandvården efterfrågar. Arbetsmarknaden kan dock se olika ut i olika delar av landet. Viss konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten konkurrens om jobben. 85

86 t och erfarna Den samlade bedömningen är att det kommer att råda liten konkurrens även om fem år. Det gäller både yrkeserfarna och nyexaminerade tandhygienister. Efterfrågan på tandhygienister förväntas fortsätta öka. Ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade och förebyggande tandvårdsinsatser samt pensionsavgångar talar för detta. Dessutom har det blivit färre utbildningsplatser. Delarbetsmarknader Olika delar av landet har olika stor tillgång på tandhygienister. Därför varierar även konkurrensen om jobben. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Yrket är inte konjunkturkänsligt men kan komma att påverkas utifrån efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård. Historiskt sett har det inte uppstått någon betydande arbetslöshet. uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. SRAT, Sveriges Tandhygienistförening, STHF, Tandläkare idag: liten konkurrens 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Tandläkare utreder, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i munhålan och det övriga käksystemet. De undersöker patienterna, ställer diagnos, bestämmer vilken behandling som måste utföras och ansvarar för att behandlingen blir genomförd. Det finns idag cirka tandläkare sysselsatta i den svenska tandvården. För nyexaminerade tandläkare råder det idag liten konkurrens om jobben och bland tandläkare med yrkeserfarenhet är konkurrensen ännu mindre. Det finns dock stora regionala skillnader i efterfrågan. och erfarna Prognosen är att det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade om fem år. Erfarna tandläkare möter fortsatt liten konkurrens. Men prognosen bygger på flera olika faktorer. Vi vet genom Socialstyrelsens nationella planeringsstöd att det är många tandläkare som går i pension inom överskådlig framtid, men det är svårt att beräkna exakt när det sker eftersom inte alla går i pension vid 65 86

87 t års ålder. Även antalet svenska studenter som läser till tandläkare utomlands kan påverka situationen i Sverige. Läsåret 2015/2016 var det totalt 327 svenskar som fick studiemedel via CSN för att bekosta tandläkarstudier utomlands. Det är dock svårt att veta om dessa personer kommer att återvända för att söka arbete i Sverige när de har studerat klart. Efterfrågan på tandläkare styrs även av hur mycket tandvård som konsumeras och det kan ändras efter politiska beslut, tandvårdsstödets utformning, samhällsekonomins utveckling och migration. Delarbetsmarknader Som nyexaminerad är det vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden ser mycket olika ut i olika delar av landet, även för erfarna. Det innebär att det på en del platser är stor konkurrens om tjänsterna, främst i större städer. I andra regioner har arbetsgivarna svårare att rekrytera. arbetsmarknaden mer än konjunktursvängningar. uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Migration, konjunktur och att många läser till tandläkare i andra länder bidrar till den höga osäkerheten i prognosen. Det är mycket svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer, från politiska beslut om finansiering till synen på tandvårdsbehov och pensionsålder och inflödet av tandläkare från andra länder. Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandläkarförbund bedömer att skillnaden i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur är medelstor. Det krävs inte stora svängningar på tandläkarnas arbetsmarknad för att påverka antalet arbetslösa eftersom arbetsmarknaden är begränsad till få verksamheter. Historiskt har arbetsmarknaden generellt sett varit bra, men många var arbetslösa under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal när det var för många utbildningsplatser i förhållande till efterfrågan. Hur många som utbildas har påverkat 87

88 v Veterinär idag: balans 2022: balans liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Veterinärer arbetar främst med djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och livsmedelshygien. Dessutom finns ett stort antal veterinärer sysselsatta med forskning, utbildning och laboratoriearbete. Sverige har även veterinärer anställda på statliga verk och regionala myndigheter, som utför olika typer av myndighetsutövning. Antalet yrkesverksamma veterinärer i Sverige är idag cirka Generellt kan man säga att det är goda utsikter till arbete för de flesta veterinärer inom djursjukvården, men särskilt om man har erfarenhet eller specialistutbildning. Det examineras runt 90 veterinärer i Sverige varje år men det kommer årligen fler veterinärer från andra EU-länder som får svensk legitimation. Trots det stora tillskottet till arbetsmarknaden upplevde många arbetsgivare en generell brist under Arbetstillgången kan dock variera beroende på var i Sverige man söker jobb och inom vilket område. Arbetsförmedlingen skriver i Yrkeskompassen att antalet sällskapsdjur och djurägarnas krav på djurvården har ökat vilket har ökat efterfrågan på kliniskt verksamma veterinärer. Det förväntas nu finnas tillräckligt många veterinärer för att möta efterfrågan vilket betyder en arbetsmarknad i balans. Dock upplever många sektorer en återkommande brist på erfarna och specialistutbildade veterinärer vilket betyder liten konkurrens om jobben. Prognosen är balans eller ett litet underskott av veterinärer på arbetsmarknaden. Prognosen för nyexaminerade veterinärer är därmed bättre än föregående år och de flesta som kommer ut i arbetslivet förväntas kunna hitta en tillsvidaretjänst relativt enkelt. Samtidigt är det många faktorer som påverkar behovet av veterinärer på fem års sikt vilket gör prognosen relativt osäker. Antalet sällskapsdjur blir visserligen fler men ökningen är inte så stor som den varit tidigare. Antalet lantbruk med produktionsdjur minskar men minskningen har avtagit under 2017 och allt fler hoppfulla röster hörs om framtiden för svensk animalieproduktion. På livsmedelssidan kommer veterinärer att finnas kvar men andra yrkeskategorier kan komma att ta över en del av yrket. Å andra sidan behöver myndigheter och statliga verk ett stabilt eller till och med ökande antal veterinärer, som en konsekvens av EU:s regler. Prognos för erfarna För veterinärer med vissa specialkunskaper och några års erfarenhet är prognosen en mycket god arbetsmarknad med liten 88

89 v konkurrens om jobben. Efterfrågan på specialiserade veterinärer är stor och denna grupp förväntas kunna välja mellan åtskilliga arbetserbjudanden. Smådjursjukvården går mot en allt större specialisering av kunskaper och behandlingar. Krav från djurägare och veterinärernas eget intresse av att vidareutbilda sig har utvecklat möjligheterna. Delarbetsmarknader Veterinärer som arbetar med lantbrukets djur fokuserar alltmer på att utveckla förebyggande hälsovård på besättningsnivå istället för att syssla med ren sjukdomsbehandling. Det gör att veterinärer med utökade kunskaper om förebyggande hälsovård är eftertraktade. Produktionsdjuren finns på landsbygden där det är stora regionala skillnader mellan norra och södra Sverige. Många veterinärer vill hellre ha jobb i områden där det är tätare mellan gårdarna. Det är därför svårare att rekrytera personal till de stora distrikten med långa resvägar. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Veterinäryrket har historiskt sett varit okänsligt för konjunkturer. De senaste åren har sällskapsdjuren blivit en större del av yrket och produktionsdjuren en mindre. Det har gjort yrket mer konjunkturkänsligt. De privata djurägarnas villighet att kosta på omfattande behandlingar är mer konjunkturkänsliga. nyexaminerade och 2 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen på fem års sikt är mycket svår att göra. Veterinäryrket är mycket beroende av vad som händer på sällskapsdjursidan men hittills har trenden varit att allt fler djurägare är beredda att bekosta en alltmer avancerad sjukvård för sina djur. Sällskapsdjuren blir troligen fler och viljan att försäkra djuren blir större, vilket kan ge fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb. På produktionsdjurssidan minskar antalet djur och gårdar. Trenden går mot större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många väljer besättningsrådgivning istället för djursjukvård. För tjänster inom statliga myndigheter ser arbetsmarknaden stabil ut. Behovet av veterinära handläggare och tjänstemän ser snarare ut att öka än att minska. De stora djursjukhusen och klinikerna är beroende av anställda som kan arbeta självständigt och upprätthålla jour och beredskap. För veterinärer med inriktning mot produktionsdjur är också kravet att självständigt klara jourarbete vilket gör att erfarna veterinärer har lättare att få jobb. Sveriges Veterinärförbund, uppskattas till 4 för 89

90 y Yrkeslärare i gymnasieskolan idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Yrkeslärare har en stark förankring i det yrke och i de yrkeskunskaper som de undervisar i. De arbetar främst i gymnasieskolans yrkesprogram och i den kommunala vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar. Yrkeslärarens främsta arbetsuppgift är att planera och genomföra undervisning, utvärdera och bedöma elever och arbetsmetoder och att i stort bidra till utbildningens utveckling. Räknat i heltidstjänster fanns det 2016 drygt yrkeslärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den som vill arbeta som yrkeslärare måste ha goda yrkeskunskaper i det du ska undervisa i. Yrkeslärare måste ha både yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet. Det finns idag en brist på utbildade yrkeslärare, även om det förekommer skillnader mellan olika yrkesinriktningar. Det finns inget absolut krav på lärarlegitimation för yrkeslärare, däremot ska lärare med legitimation ha företräde vid rekrytering. Det har varit brist på yrkeslärare under en längre period och det är därför liten konkurrens om jobben för både erfarna och nyexaminerade yrkeslärare. och erfarna Lärarnas Riksförbund bedömer att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare kommer att hålla i sig fram till Detta trots prognoser om minskade elevkullar och ett minskat intresse för yrkesprogram på gymnasiet. En orsak är att många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare lämnar yrket. Hela 50 procent av yrkeslärarna är idag 50 år eller äldre. Skolverket prognostiserar att det fram till 2029 kommer behöva rekryteras lika många yrkeslärare som ämneslärare till gymnasiet, vilket är väldigt många sett till yrkeskårens storlek. Det har varit liten konkurrens om jobben för lärare i yrkesämnen under lång tid. Därför skulle en ökning av antalet sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden inte påverka arbetsmarknadsläget för yrkeslärare i någon större utsträckning. Det kommer att behöva rekryteras fler lärare i naturbruksämnen och hantverksämnen de kommande åren än till yrkesämnen som är knutna till barn- och fritidsprogrammet. Hur arbetsmarknaden ser ut för en yrkeslärare påverkas av både konjunkturläge, region och vilket ämne läraren undervisar i. Arbetsmarknaden för yrkeslärare påverkas mycket av hur yrkeslärarens alternativa arbetsmarknad ser ut. Många behöriga yrkeslärare arbetar inte inom 90

91 ä utbildningssektorn och många som arbetar som yrkeslärare är obehöriga. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunkturläget kan påverka utbudet av yrkeslärare, eftersom många har en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningssektorn. Det är rimligt att anta att under en högkonjunktur väljer en del yrkeslärare att lämna yrket för att arbeta i en annan sektor, medan fler yrkeslärare söker sig till utbildningssektorn vid en lågkonjunktur. uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Politiska beslut påverkar hur många yrkeslärare som kommer att efterfrågas. Detta gäller både beslut om hårdare behörighetsregler som skulle öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare och beslut om gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom bristen på antalet behöriga yrkeslärare är stor och eftersom många kommer att gå i pension under prognosperioden kan prognosen anses relativt säker. Lärarnas Riksförbund, Ämneslärare årskurs 7 9 och I gymnasieskolan idag: liten konkurrens 2022: liten konkurrens liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2022: liten konkurrens Som ämneslärare för årskurserna 7 9 och som ämneslärare i gymnasieskolan är din främsta arbetsuppgift att undervisa elever i ett eller flera ämnen. Ämnesläraren planerar och genomför undervisning, utvärderar och bedömer elever och bidrar till utbildningens utveckling. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2016 arbetade det ungefär lärare i grundskolan årskurs 7 9, räknat i heltidstjänster. I gymnasieskolans allmänna ämnen var antalet lärare ungefär räknat i heltidstjänster. Arbetsmarknaden för ämneslärare i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan skiljer sig mycket åt beroende på ämne. Inom många ämnen råder det idag liten konkurrens om jobben, speciellt för årskurs 7 9. Det finns däremot ämnen där det på 91

92 ä vissa platser i Sverige är stor konkurrens om jobben Det är liten konkurrens om jobben för lärare i matematik, naturvetenskap, och vissa språk. För lärare i historia och samhällsvetenskapliga ämnen i högstadiet och gymnasiet är det däremot ofta stor konkurrens om jobben, även om det kan variera över landet. och erfarna Det kommer att vara liten konkurrens om jobben som ämneslärare 2022, men det kommer att finnas skillnader beroende på ämne. Fram till 2035 beräknas efterfrågan på ämneslärare öka med cirka 30 procent. Skolverket prognostiserar att det mellan år 2015 och 2029 kommer att examineras ämneslärare, medan det skulle behövas lärare för att täcka rekryteringsbehovet alltså nästan dubbelt så många. Det blir färre gymnasieelever under prognosperioden, samtidigt som eleverna på högstadiet blir fler. Därför kommer efterfrågan att vara större för ämneslärare i årskurs 7 9 än för ämneslärare i gymnasiet. Hur arbetsmarknaden ser ut om fem år för en ämneslärare beror till stor del på vilket ämne läraren är behörig i och var i landet den söker arbete. Idag är det liten konkurrens om jobben för lärare i matematik, teknik och naturorienterande ämnen och i vissa språk. Det kommer med största sannolikhet att vara det även I gymnasieskolan är det däremot stor konkurrens om jobben i historia och samhällskunskap. Troligtvis är det så även om fem år, eftersom dessa ämnen är de mest populära på lärarutbildningarna. För ämneslärare i naturorienterande ämnen, matematik och teknik i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan har det under flera år varit liten konkurrens om jobben. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer anger sju av tio arbetsgivare i gymnasieskolan att det råder brist på både nyexaminerade och erfarna lärare i matematik och naturvetenskap. Det innebär liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade och erfarna idag, och så kommer det med stor sannolikhet att vara även Delarbetsmarknader Arbetsmarknaden för lärare ser olika ut beroende på region. Storstadsområden har ofta fler skolor och därför fler arbetstillfällen. Mindre orter är oftast mer beroende av elevkullarnas storlek. Samtidigt kan man säga att det är generell lärarbrist över hela landet; det gör att skillnaderna i behov minskar mellan olika regioner och orter. Konjunkturen har inte så stor betydelse för arbetsmarknadsläget för lärare. Till viss del kan ett gott konjunkturläge betyda bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor och därför betyda fler arbetstillfällen. Ett gott konjunkturläge kan också leda till att fler lärare söker sig till alternativa arbetsmarknader. Men konjunkturen ska inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning. Efterfrågan på lärare påverkas mer av storleken på elevkullar och politiska beslut. Om vi studerar 92

93 ä arbetsmarknaden de senaste 30 åren kan vi konstatera att personer med lärarutbildning sällan går arbetslösa, oavsett konjunktur. uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Eftersom yrkesgruppen är så stor är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Sannolikt kommer det att vara liten konkurrens om jobben bland behöriga lärare inom ett flertal ämnen år 2022 speciellt för lärare i de naturvetenskapliga ämnena och i vissa moderna språk. Lärarnas Riksförbund, 93

94 Sacos förbund I den här rapporten har du läst prognoser för hur arbetsmarknaden kan se ut om fem år. Det är Sacos förbund som har gjort prognoserna för de områden där de har medlemmar. Ta gärna kontakt med respektive Sacoförbund för mer information om prognoserna och arbetsmarknaden inom varje yrkes- och utbildningsområde. Du kan också gå in på den digitala versionen av Framtidsutsikter. Här hittar du alla yrkesprognoser i en förkortad form, Du hittar mer information inför studievalet, olika yrken, var och hur du kan arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i boken Välja yrke och på Du kan beställa eller ladda ner Sacos olika studievalsböcker på Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Fysioterapeuterna Jusek Kyrkans Akademikerförbund Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Officersförbundet Reservofficerarna Saco-förbundet Trafik och Järnväg Sjöbefälsföreningen SRAT Sveriges Arbetsterapeuter Sveriges Arkitekter Sveriges Farmaceuter Sveriges Ingenjörer Sveriges Läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärare och forskare Sveriges Veterinärförbund

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 Ditt Sacoförbund - experten som hjälper dig till ett medvetet studieval Du kan beställa våra böcker för studievalet helt gratis. Välja yrke - uppslagsboken över högskoleyrken, Framtidsutsikter - här finns jobben för akademiker om fem år. Dessutom studievägledaren och föreläsaren Ingmar Anderssons böcker om konsten att välja utbildning och om studieteknik. Beställ på Välja yrke Högskolevalet 2017/2018 Framtidsutsikter Här finns jobben för akademiker år 2022 Redaktör Pälle Kamali Hur pluggar du? Ifrågasätt din studieteknik! Ingmar Andersson Konsten att välja utbildning Inåt - utåt - framåt! 2:a utgåvan. Ingmar Andersson