November Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år Redaktör Eva Oscarsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "November 2013. Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2018. Redaktör Eva Oscarsson"

Transkript

1 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 November 2013 Redaktör Eva Oscarsson

2 Social ingenjör med solsken i blick Malin Hanssons stora fritidsysselsättning är att arbeta med det ideella uppdraget som styrelseledamot i Ingenjörer utan gränser. Att få rädda en liten del av världen är hennes drivkraft. Den akademiska utbildningen som ingenjör är en bra plattform att utgå från. Intresset för teknik och medicin gjorde utbildningsvalet lätt för Adam Mälberg. Som ingenjör kan man jobba med intressanta frågor och dessutom få en bra lön menar han. Förutom att spela fotboll och paddla kajak hemma i Norrbotten drivs Malin Hansson av att arbeta ideellt i organisationen Ingenjörer utan gränser. Vi arbetar med volontärprojekt över hela världen. Vi ordnar också seminarier i olika städer i Sverige och vill inspirera unga att bli ingenjörer. Jag är ansvarig för externa relationer och träffar många spännande företag och personer som på ett eller annat sätt är intresserade av vår organisation. Malin har också en relativt ny anställning på Power Circle AB. Det är elkraftbranschens intresseorganisation. De har fokus på förnybar energi, elfordon och smart grid eller smarta elnät. Genom smarta elnät kan de integrera olika slags energikällor oavsett om de är nya, konventionella, storskaliga eller småskaliga. Det blir också möjligt för elkonsumenter, såväl företag som privatpersoner, att själva bli elproducenter. I nästa led kan de sälja sitt överskott över nätet. Min roll är att som projektledare leda och utreda potentialen för att kunna ansluta mer förnybar energi i elnäten i södra Sverige. I Malins jobb ingår också kontakten med olika partnerföretag och att följa nyhetsbevakningen kring energibranschen. Jag är glad över att ha både ett socialt och superroligt jobb, säger Malin. Jag drivs av att rädda världen, eller i alla fall en liten del av den. Båda mina jobb känns väldigt meningsfulla när det kommer till den punkten. Malin är civilingenjör och har en examen i Industriell ekonomi med internationell inriktning från Linköpings Tekniska Högskola och är medlem i Sveriges Ingenjörer. Adam studerar till civilingenjör med inriktning medicinsk teknik på KTH i Stockholm och är medlem i Sveriges Ingenjörer. Läs mer om Adam längst bak i boken. Omslag: Malin Hansson och Adam Mälberg Foto: Kalle Assbring Text: Pär Karlsson 2

3 Yrkesområden från a till ö 3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år Redaktör Eva Oscarsson

4 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 Eva Oscarsson Eva Oscarsson och Saco 2013 Tryckeri: Uniprint, Estland, 2013 Upplaga: ex ISBN:

5 Förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur man trivs och lyckas i arbetslivet beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån. Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande 5

6 Innehåll Inledning 6 Om prognoserna 12 Sammanfattande tabell 18 Yrkesområden från A till Ö 23 Agronom; se Naturvetare inom lantbruk 70 Apotekare 24 Arbetsförmedlare 25 Arbetsterapeut 26 Arkitekt 27 Audionom 28 Beteendevetare 29 Bibliotekarie 30 Biolog 32 Biomedicinsk analytiker 33 Brandingenjör 34 Civilekonom/ekonom 35 Civilingenjör 37 Cytodiagnostiker 40 Datavetare 41 Dietist 42 Djursjukskötare 43 Djurskyddsinspektör, se Naturvetare inom miljö 72 Fysiker 44 Geovetare 45 Gymnasielärare i yrkesämnen 46 Hälsovetare 47 Högskoleingenjör 49 Inredningsarkitekt 51 Jurist 52 Jägmästare; se Naturvetare inom skog 74 Kemist 54 Kiropraktor 56 Kommunikationsyrken 57 Landskapsarkitekt 58 Lantmästare; se Naturvetare inom lantbruk 70 Logoped 59 Lots 61 6

7 Läkare 62 Lärare i grundskolans tidigare år, lärare i grundskolans senare år, gymnasielärare i allmänna ämnen 63 Lärare/forskare vid universitet och högskolor 65 Matematiker/statistiker 66 Miljö- och hälsoskyddsinspektör; se Naturvetare inom miljö 72 Musei- och kulturyrken 67 Naturvetare inom arbetsmiljö 68 Naturvetare inom lantbruk 70 Naturvetare inom life science 71 Naturvetare inom miljö 72 Naturvetare inom skog 74 Naturvetare inom trädgård och landskap 75 Officer 76 Optiker 77 Personalvetare 78 Planeringsarkitekt 79 Psykolog 80 Receptarie 81 Samhällsvetare 82 Sjukgymnast/fysioterapeut 84 Sjukhusfysiker 85 Skogsmästare; se Naturvetare inom skog 74 Skolledare 86 Socionom 87 Studie- och yrkesvägledare 89 Systemvetare 90 Tandhygienist 91 Tandläkare 92 Veterinär 93 Sacoförbunden 96 7

8 Inledning För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt. Ett unikt material Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna kompletterar den yrkes- och utbildningsinformation som finns i boken Välja yrke. Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland annat ut till avgångsklasserna i gymnasiet. Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 22 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden över medlemmar. Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. 8

9 Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2011 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen år sysselsatta, varav 1,2 miljoner hade minst en treårig högskoleutbildning. 1 I den här rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet då högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2011 hade drygt en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige år, Antal sysselsatta akademiker Källa: RAMS, SCB. Anm: Antalet sysselsatta akademiker skiljer sig något åt mellan AKU och RAMS. 1 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB. Sysselsatta omfattar anställda och företagare. 9

10 Figur 2 Sysselsättningsgrad utbildningsgrupper, år, Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2011 arbetade 53 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 24 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer inklusive personliga egenskaper. Arbetslösheten är lägre bland akademiker i genomsnitt och en större andel av akademikerna är sysselsatta. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan Sysselsättningsgraden varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är betydligt högre än bland övriga utbildningsgrupper. 10

11 inledning 11 Figur 3 Arbetslöshet utbildningsgrupper, år, Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 3,7 procent av arbetskraften utan arbete år 2011 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan olika inriktningar på utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka 2,5 procent år 2011 medan den för utbildade inom konst och media var omkring 15 procent.2 Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken regional arbetsmarknad personen vill arbeta på. 2 Dessa siffror baseras på statistik från Arbetsförmedlingen vilken omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, dvs en bredare grupp. 11

12 Utbildningar och yrken Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. 3 Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier. Yrkesspridning Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket. Andra legitimationsyrken är exempelvis psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man ha gått en viss utbildning. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent som vård- och omsorgspersonal samt 5 procent som drift- och verksamhetschefer år Detsamma gäller för generella examina, som till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänstemän och kreditrådgivare (15 procent), revisorer med flera (13 procent), bokförings- och redovisningsassistenter (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). 5 Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela sitt framtida yrkesliv. 3 Nationell referensram för examina, Reg. nr , Högskoleverket. 4 Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R. 5 Ibid. 12

13 Utbildningsspridning Genom att vända på perspektivet kan man istället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Cirka 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. 6 Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som museioch kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendevetare och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken. Forskarutbildning och arbete som lärare/ forskare vid universitet och högskolor När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen, i åldern 16 år eller äldre, en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningarna som lektor eller professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser liksom doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag, de senare som assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan ske dels som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare. 6 Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, Statistiska centralbyrån. Avser anställda åldern år. 13

14 Om prognoserna För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och efterfrågan eller om det kommer att vara stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke det vi kallar efterfrågan på arbetskraft. 14

15 Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: hur många som examineras (antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering) hur många som går i pension vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med (det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor: lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera) migration, både in- och utvandring regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke; allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: befolkningens åldersmässiga sammansättning (fler födda kan på sikt innebära ett ökat behov av exempelvis lärare, och fler äldre kan enligt samma logik betyda ett ökat behov av vård och omsorg) ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt politiska prioriteringar och beslut tekniska innovationer nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare. 15

16 Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i arbetsmarknadsläget. Det kan vara lättare/svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet till exempel. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen. Osäkerhet Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter 16

17 Figur 4 Arbetsmarknadsläge prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Framtiden Prognos Verkligt utfall utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem. Ett på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär en mycket hög grad av osäkerhet. Det är viktigt att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas! 17

18 Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket? Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur; det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är det samma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror nämligen ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, på att det finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför? Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara många. När det beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det också viktigt att vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för dem som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. 18

19 Utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker exempelvis perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål. 19

20 Sammanfattande tabell Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år I tabellen används tre rubriker: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. 20

21 21

22 Tabell 1 Nyexaminerades arbetsmarknader år 2018 Anm.: Siffran inom parentes anger prognosens osäkerhet på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. LITEN KONKURRENS OM JOBBEN BALANS Arbetsterapeut (2) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Cytodiagnostiker (3) Datavetare (3) Djursjukskötare (3) Gymnasielärare i yrkesämnen (2) Kemist (5) Matematiker/statistiker (3) Naturvetare inom arbetsmiljö (3) Naturvetare inom trädgård och landskap (3) Planeringsarkitekt (1) Receptarie (2) Agronom (4) Apotekare (4) Arbetsförmedlare (4) Arkitekt (3) Bibliotekarie (4) Brandingenjör (3) Civilekonom/ekonom (3) Civilingenjör (3) Dietist (2) Djurskyddsinspektör (3) Fysiker (4) Geovetare (4) Högskoleingenjör (3) Inredningsarkitekt (2) Jurist (4) Jägmästare (5) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Lantmästare (4) Logoped (3) Lots (2) Läkare (3) 22

23 BALANS STOR KONKURRENS OM JOBBEN Lärare i grundskolans tidigare år, senare år och gymnasielärare i allmänna ämnen (3) Lärare/forskare vid universitet och högskolor (4) Miljö- och hälsoskyddsinspektör (3) Naturvetare inom lantbruk (4) Naturvetare inom life science (5) Naturvetare inom miljö (3) Naturvetare inom skog (5) Officer (3) Optiker (4) Personalvetare (3) Psykolog (3) Sjukgymnast/fysioterapeut (2) Sjukhusfysiker (1) Skogsmästare (5) Skolledare (2) Socionom (3) Studie- och yrkesvägledare (3) Systemvetare (4) Tandhygienist (2) Tandläkare (3) Beteendevetare (4) Biolog (5) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (2) Musei- och kulturyrken (2) Samhällsvetare (4) Veterinär (4) 23

24 24

25 Yrkesområden från A till Ö Här presenteras förbundens prognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du hittar mer information om yrket, var och hur man kan arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i guiden Välja yrke och på 25

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2019. Pär Karlsson

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2019. Pär Karlsson Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson Yrkesområden från a till ö 3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker

Läs mer

Framtidsutsikter November 2012. Arbetsmarknaden för akademiker år 2017. Redaktör Eva Oscarsson

Framtidsutsikter November 2012. Arbetsmarknaden för akademiker år 2017. Redaktör Eva Oscarsson Framtidsutsikter November 2012 Arbetsmarknaden för akademiker år 2017 Redaktör Eva Oscarsson Att välja utbildning är inte att välja yrke Hanna Hallins lista på förtroendeuppdrag är lång. Hon har talat

Läs mer

www.saco.se/studieval Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2020 2015 Redaktör Pär Karlsson

www.saco.se/studieval Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2020 2015 Redaktör Pär Karlsson www.saco.se/studieval Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2020 2015 Redaktör Pär Karlsson Hallå där: Frida Sivervall Ta reda på så mycket som möjligt inför studievalet Frida pluggar åttonde

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Redaktör Pär Karlsson

Redaktör Pär Karlsson www.saco.se/studieval F id t m a r m ets b r A s t su 21 20 r år ke i dem a k ör a f n ade n ark r e t ik 2016 Redaktör Pär Karlsson Hallå där: Frida Påhlson Det bästa med jobbet som lärare är att varje

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015. November 2010. Redaktör Ossian Wennström

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015. November 2010. Redaktör Ossian Wennström Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015 November 2010 Redaktör Ossian Wennström Omslag: Nikoo Bazsefidpay, 25 år, blev färdig tandläkare för två år sedan. Idag arbetar hon på Folktandvården

Läs mer

Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016

Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 1 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 Framtidsutsikter November 2011 Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 Redaktör Eva Oscarsson Spelbyggaren Fredrik Larsson har drömjobbet.

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Arbetsmarknaden för unga akademiker PM Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson 2012-04-03 Arbetsmarknaden för unga akademiker Denna PM redovisar fakta om unga akademikers arbetslöshet och några policypunkter. Högre arbetslöshet bland yngre akademiker

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013 November 2008 Omslag: Marina Kalafatidis är legitimerad sjukgymnast och arbetar inom Västerås stad med att behandla och hjälpa

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 Samtliga 2 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Intresset för ekonomisk utbildning har en längre tid varit mycket stort och ekonomer behövs

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker!

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker! Vi samlar Sveriges framtida akademiker! 2 Vi samlar Sveriges framtida akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 självständiga fackförbund och yrkesförbund.

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Tänk om du skulle bli farmaceut

Tänk om du skulle bli farmaceut Tänk om du skulle bli farmaceut Receptarie + apotekare Är du intresserad av hälsa och tycker att kemi och biologi är kul? Vill du veta mer om hur människokroppen fungerar och hur olika sjukdomar kan botas?

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Områdesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser

Områdesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser Områdesbehörigheter Yrkesexamen Behörighetskurser Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi Jurist Historia 1b * Områdesbehörighet A2 Humaniora / Juridik / Teologi Områdesbehörighet A3 Arkitektur

Läs mer

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010 1 MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010 1 MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012. Rapport 071122

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012. Rapport 071122 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012 Rapport 071122 Omslag: Lars Strömgren är 26 år och läser till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm, men har uppehåll just nu

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN HÖGSKOLEVERKETS BESLUT OM OMRÅDESBEHÖRIGHETER Taget

MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN HÖGSKOLEVERKETS BESLUT OM OMRÅDESBEHÖRIGHETER Taget 1 MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN FRÅN 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211 Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt i

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på 2020 Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionalisering av trender och prognoser Samarbetsprojekt mellan SCB,VGR, Region Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för personalvetare... 2 Kort om löner... 5 De senaste årens

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Då hinner du välja till 15 april. En process är något som fortskrider under lång tid, ett ständigt flöde

Då hinner du välja till 15 april. En process är något som fortskrider under lång tid, ett ständigt flöde Då hinner du välja till 15 april En process är något som fortskrider under lång tid, ett ständigt flöde INGET VAL Vad ångrar du mest den senaste veckan? - Cykeln process jag köpte - Min elaka kommentar

Läs mer

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden?

Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? 1 SUHF 151020 LARS HAIKOLA 2 1. Högskolans mål är stabila 2. Individens önskemål - arbetsmarknadens behov 3. Kopplingen utbildning

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

Bra villkor för. akademiker i staten. Bli medlem i ett Saco-S-förbund

Bra villkor för. akademiker i staten. Bli medlem i ett Saco-S-förbund Bra villkor för akademiker i staten Bli medlem i ett Saco-S-förbund Bli medlem i ett Saco-S-förbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av ditt liv. Du tillbringar den största delen av din vakna tid

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Sacos medlemsstatistik

Sacos medlemsstatistik Sacos medlemsstatistik 2014 12 31 Tabell 1 Medlemsutveckling Sacomedlemmar 2004-2014 År Antal medlemmar Förändring Proc. förändring 2004 569 308 12 835 2,3 2005 580 566 11 258 2,0 2006 585 776 5 210 0,9

Läs mer

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2016 Fått arbete I oktober fick 987 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal Procent Arbetsmarknadsrapport 2011 1,8 1,6 1, 1,2 0,8 0,6 0, 0,2 Ersättningstagare december 2010 december 2011 Arbetslösheten har under 2011 sjunkit för Juseks medlemsgrupper. Andelen arbetssökande jurister

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer