Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år Pär Karlsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2019. Pär Karlsson"

Transkript

1 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson

2 Yrkesområden från a till ö 3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Framtidsutsikter 2014 Pär Karlsson Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson

3 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2019 Pär Karlsson Pär Karlsson och Saco 2014 Tryckeri: Strålfors, 2014 Upplaga: ex ISBN:

4 Förord Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta på hand. En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur man trivs och lyckas i arbetslivet beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån. Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta. I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer. Göran Arrius Sacos ordförande 5

5 Innehåll Inledning 6 Om prognoserna 12 Sammanfattande tabell 18 Yrkesområden från A till Ö 23 Apotekare 24 Arbetsförmedlare 25 Arbetsterapeut 26 Arkitekt 27 Audionom 29 Beteendevetare 30 Bibliotekarie 31 Biolog 32 Biomedicinsk analytiker 33 Brandingenjör 34 Civilekonom och ekonom 35 Civilingenjör 37 Cytodiagnostiker 39 Datavetare 40 Dietist 41 Djursjukskötare 42 Fysiker 43 Fysioterapeut 44 Geovetare 45 Hälsovetare 47 Högskoleingenjör 48 Inredningsarkitekt 50 Jurist 51 Kemist 53 Kiropraktor 54 Kommunikationsyrken 55 Landskapsarkitekt 56 Logoped 57 Lots 59 Läkare 60 Lärare grundlärare mot förskoleklass och årskurs 1 3 eller årskurs Lärare yrkeslärare i gymnasieskolan 62 Lärare ämneslärare i årskurs 7 9 och gymnasieskolan 64 6

6 Lärare och forskare vid universitet och högskolor 65 Matematiker och statistiker 67 Musei- och kulturyrken 68 Naturvetare inom arbetsmiljö 69 Naturvetare inom lantbruk: agronom, lantmästare m.fl. 70 Naturvetare inom life science 71 Naturvetare inom miljö: miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljövetare m.fl. 72 Naturvetare inom skog: jägmästare, skogsmästare m.fl. 73 Naturvetare inom trädgård och landskap 75 Officer 76 Optiker 77 Personalvetare 78 Planeringsarkitekt 79 Psykolog 80 Receptarie 81 Samhällsvetare 82 Sjukhusfysiker 84 Skolledare 85 Socionom 86 Specialistofficer 87 Studie- och yrkesvägledare 89 Systemvetare 90 Tandhygienist 91 Tandläkare 92 Veterinär 93 Sacoförbunden 96 7

7 Inledning För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt. Ett unikt material Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna kompletterar den yrkes- och utbildningsinformation som finns i boken Välja yrke. Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland annat ut till avgångsklasserna i gymnasiet. Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco Sveriges akademikers centralorganisation är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 22 självständiga fackförbund med den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer, jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har förbunden medlemmar. Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor, företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken. 8

8 Akademiker på den svenska arbetsmarknaden I Sverige var år 2012 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen år sysselsatta, varav cirka 1,1 miljoner hade minst en treårig högskoleutbildning. (Enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB). I den här rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning. Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1 visar antalet sysselsatta akademiker under perioden Ökningen tog fart i slutet av 1990-talet då högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2012 hade omkring en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning. Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige år, Antal sysselsatta akademiker Källa: RAMS, SCB. 9

9 Figur 2 Sysselsättningsgrad Utbildningsgrupper, år, Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2011 arbetade 53 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 24 procent i kommunal sektor och 12 procent inom landstingen. Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer inklusive personliga egenskaper. Arbetslösheten är lägre bland akademiker i genomsnitt och en större andel av akademikerna är sysselsatta. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan Sysselsättningsgraden varierar med konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är betydligt högre än bland övriga utbildningsgrupper. Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna 10

10 Figur 3 Arbetslöshet Utbildningsgrupper, år, Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning) Kort eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Källa: AKU, SCB. Anm.: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. var 3,7 procent av arbetskraften utan arbete år 2011 jämfört med 7,5 procent för hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har. Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan personer med olika inriktningar på utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var ca 2,5 procent år 2011 medan den för utbildade inom konst och media var omkring 15 procent. (Siffrorna baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, det vill säga en bredare grupp.) Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken regional arbetsmarknad personen vill arbeta på. 11

11 Utbildningar och yrken Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga examina. (Nationell referensram för examina, Reg nr , Högskoleverket.) Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier. Yrkesspridning Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket. Andra legitimationsyrken är psykolog, dietist och tandläkare. För dessa yrken måste man ha gått en viss utbildning. Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent som vård- och omsorgspersonal samt 5 procent som drift- och verksamhetschefer år (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.)Detsamma gäller för generella examina, från till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänsteman och kreditrådgivare (15 procent), revisor med flera (13 procent), bokföringsoch redovisningsassistent (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). (Etableringen på arbetsmarknaden 2009 examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.) Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning. Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas vidare ifrån under hela det framtida yrkeslivet. 12

12 Utbildningsspridning Genom att vända på perspektivet kan man istället studera utbildningsspridningen, det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har. Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Ca 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data. 12 procent hade motsvarande men kortare ingenjörsutbildning medan 13 procent hade kortare eller längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. (Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, SCB. Avser anställda i åldern år.) Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av. Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning (3 4 år eller mer) enligt SCB:s yrkesförteckning. På grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som musei- och kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendevetare och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken. Forskarutbildning och arbete som lärare eller forskare vid universitet och högskolor När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige. Idag har ca 1 procent av befolkningen, i åldern 16 år eller äldre, en forskarutbildning. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar som lektor och professor kräver utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser liksom doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag, de senare som assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan dels ske som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare. 13

13 Om prognoserna För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år En viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna. Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och efterfrågan eller stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. Balansen mellan utbud och efterfrågan En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och bedömningar. För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket: antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra handlar det om antaganden om efterfrågan på arbetskraft: tillgången på arbete för ett visst yrke. 14

14 Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Hur många som examineras. Antalet examinerade beror på både antalet personer i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering. Hur många som går i pension. Vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med. Det beror till stor del på arbetsmarknadens villkor (lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera). Migration, både invandring och utvandring. Regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke. Allra tydligast är detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket. Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av: Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt innebära ett ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma logik innebära ett ökat behov av vård och omsorg. Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster. Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Politiska prioriteringar och beslut. Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse. När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och utbildningsanordnare. Olika arbetsmarknadsläge på olika delarbetsmarknader Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i 15

15 arbetsmarknadsläget. Det kan till exempel vara lättare/svårare att hitta ett jobb i storstäderna än ute i landet. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen. Osäkerhet Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden. I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan) både kan vara bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år. 16

16 Figur 4 Arbetsmarknadsläge Prognos och verkligt utfall Liten konkurrens om jobben Balans Stor konkurrens om jobben Nu Framtiden Prognos Verkligt utfall 17

17 Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna? En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år När situationen på arbetsmarknaden förutspås förändras väsentligt finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda och hur rimligt är det? För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan 1 och 5. 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Viktigt är att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska därför alltid ifrågasättas! Arbetsmarknadens kännetecken Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket? Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur, det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten utsträckning. Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om jobben inte självklart är detsamma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna, arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, nämligen på att det 18

18 finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför? Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara många. När det beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning att ta reda på mer. Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det viktigt att vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för de som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller till att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden. Utbildning är en investering Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar. Detta är något som många inte reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det om trygghet eller att få en bra lön. Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut. För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktig eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta. Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker exempelvis perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare anställningar och låg lön mot utbildningens möjligheter och fördelar. Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika alternativa vägar att nå sina mål. 19

19 Sammanfattande tabell Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år I tabellen används tre rubriker: liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben. Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda. Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda. Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet. 20

20 Tabell 1 Nyexaminerades arbetsmarknader år 2019 Anm.: Siffran inom parentes anger prognosens osäkerhet på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. LITEN KONKURRENS OM JOBBEN BALANS Arbetsterapeut (2) Audionom (2) Biomedicinsk analytiker (2) Cytodiagnostiker (3) Datavetare (3) Djursjukskötare (4) Inredningsarkitekt (2) Kemist (5) Lärare grundlärare mot förskoleklass och årskurs 1 3 eller årskurs 4 6 (4) Lärare yrkeslärare i gymnasieskolan (2) Matematiker och statistiker (2) Naturvetare inom arbetsmiljö (3) Naturvetare inom trädgård och landskap (3) Planeringsarkitekt (1) Receptarie (2) Skolledare (1) Apotekare (4) Arbetsförmedlare (4) Arkitekt (3) Bibliotekarie (4) Brandingenjör (3) Civilekonom och ekonom (3) Civilingenjör (3) Dietist (3) Fysiker (4) Fysioterapeut och sjukgymnast (2) Geovetare (4) Högskoleingenjör (3) Jurist (4) Kiropraktor (1) Landskapsarkitekt (2) Logoped (2) Lots (2) Läkare (3) Lärare ämneslärare i årskurs 7 9 och gymnasieskolan (4) 22

21 BALANS STOR KONKURRENS OM JOBBEN Lärare och forskare vid universitet och högskolor (4) Naturvetare inom lantbruk (4) Naturvetare inom life science (5) Naturvetare inom miljö (3) Naturvetare inom skog (4) Officer (3) Optiker (4) Personalvetare (4) Psykolog (3) Sjukhusfysiker (2) Socionom (3) Specialistofficer (3) Studie- och yrkesvägledare (4) Systemvetare (4) Tandhygienist (2) Tandläkare (4) Beteendevetare (4) Biolog (4) Hälsovetare (3) Kommunikationsyrken (2) Musei- och kulturyrken (2) Samhällsvetare (4) Veterinär (4) 23

22 Yrkesområden från A till Ö Här presenteras Sacoförbundens prognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du hittar mer information om studievalet, olika yrken, utbildningar behörighet, löner m.m. i boken Välja yrke och på 25

23 Apotekare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans Apotekare finns i hela kedjan från att ett läkemedel forskas fram till att det når sjukvård, apotek och patienter. Apotekarens breda arbetsmarknad inbegriper läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, sjukhus, landsting och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över yrkesverksamma apotekare i Sverige. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har tillgängligheten till apotek ökat, både genom fler apotek och genom utökade öppettider. Det har medfört ett ökat behov av apotekare och receptarier inom apoteksbranschen (Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingen, 2013). Idag råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare medan det är liten konkurrens om jobben för apotekare med yrkeserfarenhet. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna apotekare kommer att vara i balans. Antalet utbildade apotekare i yrkesverksam ålder i Sverige förväntas öka de närmaste åren. Antalet utbildningsplatser har ökat då Umeå universitet har startat en apotekarutbildning. Pensionsavgångarna kommer att vara relativt få. Med en ökad andel äldre, som använder många läkemedel, behöver hälso- och sjukvården ge dem stöd och hjälp i sin läkemedelsbehandling. Landsting och kommuner anställer eller anlitar därför i större utsträckning apotekare för att arbeta med patienter eller för att utbilda och stödja annan personal när det gäller läkemedelsfrågor. Det gör att efterfrågan på apotekare inom hälso- och sjukvården sannolikt ökar de närmaste åren. Läkemedelsföretag har apotekare anställda inom många delar av företaget. Apotekarnas breda naturvetenskapliga utbildning och närhet till hälso- och sjukvården kan göra dem attraktiva på läkemedelsföretag. Samtidigt drar många läkemedelsföretag ned på verksamheten. Sammanfattningsvis kan det vara svårare för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin. Skillnader mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen små. Apotekare har, jämfört med andra yrken, historiskt sett haft låg arbetslöshet. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 inne- 26

24 bär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror till stor del på apotekarens breda arbetsmarknad, samt på omregleringen av apoteksmarknaden och på att marknaden fortfarande utvecklas. Mer information: Sveriges Farmaceuter, Arbetsförmedlare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans Prognos för erfarna till år 2019: balans Arbetsförmedlare arbetar på Arbetsförmedlingen och fungerar som en länk mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla arbeten eller platser och medverkar till att arbetssökande får jobb. En överväldigande majoritet av arbetsförmedlarna är anställda vid Arbetsförmedlingen. Många nyexaminerade intresserar sig för att arbeta som arbetsförmedlare. För att kunna anställas som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen krävs högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng. Tillgången på nyexaminerad arbetskraft är större än efterfrågan. Arbetsmarknaden för nyexaminerade präglas därför av stor konkurrens om jobben. För erfarna arbetsförmedlare råder däremot balans på arbetsmarknaden idag. På fem års sikt förväntas ökade pensionsavgångar de kommande åren, då medelåldern bland dagens arbetsförmedlare är hög. Det bidrar till att det på fem års sikt väntas råda balans på arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna som är intresserade av att arbeta som arbetsförmedlare. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsförmedlarnas egen arbetsmarknad är i hög grad beroende av politiska beslut och av utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Deras arbetsmarknad kännetecknas av medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur och deras arbetsmarknad är delvis kontracyklisk: vid lågkonjunktur behövs fler arbetsförmedlare och vid högkonjunktur behövs färre. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur och 27

25 att pensionsavgångarna sker som förväntat. Mer information: Akademikerförbundet SSR, Jusek, SRAT, Arbetsterapeut Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Bostad, arbete och fritid arbetsterapeuten arbetar med helheten. Arbetsterapeutens jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuter ser till hela människan. Det handlar om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner, vanor, roller, färdigheter och förmågor, eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienten eller klienten individuellt eller i grupp, ofta i team med andra yrkesgrupper. Det finns idag drygt legitimerade arbetsterapeuter i Sverige. Arbetslösheten bland arbetsterapeuter är mycket låg, och tenderar att sjunka. Det finns inga större svårigheter för en legitimerad arbetsterapeut att få jobb. Det kan dock vara relativt stor konkurrens på utbildningsorterna: där kan det vara svårt för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har den senaste tiden fått ett flertal rapporter om att landsting och kommuner inte kan tillsätta arbetsterapeuttjänster på grund av att de inte fått några sökande till tjänsterna. På fem års sikt förväntas det vara liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter. Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen innebär ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen efter år 2020, vilket kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns också ett ökat behov av, och intresse för, rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuters arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen efterfrågas inom nya arenor, såsom företagshälsovård och skolan. 28

26 Antalet arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder växer, men samtidigt ökar antalet pensionsavgångar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bland annat bedömt att under perioden kommer arbetsterapeuter behövas för att täcka upp pensionsavgångar. Dessutom behöver det totala antalet anställda ökas med 1 000, vilket innebär ett totalt rekryteringsbehov på tjänster under den aktuella perioden. Utöver detta spekuleras det om neddragningar på antalet utbildningsplatser, vilket skulle innebära en ökad brist. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom den offentligt finansierade vården och omsorgen. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på om politikerna kommer att prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda. Mer information: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Arkitekt Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader, stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och naturlandskapet utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta arkitekter arbetar med byggnader, men det finns också arkitekter som inriktar sig på inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning. Arbetsmarknaden för nyexaminerade arkitekter är idag i balans, medan det för arkitekter med yrkeserfarenhet är liten konkurrens om jobben. Det är generellt sett god beläggning på kontoren och ett ökande behov förväntas på grund av stora 29

27 satsningar på bostadsbyggande och infrastruktur. Behovet av arkitekter med yrkeserfarenhet är stort på grund av pensionsavgångar, vilket skapar en viss rörlighet på arbetsmarknaden. På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade arkitekter, främst inom planering. Utbildningarna har ökat intaget. Vilket till viss del kan kompensera för pensionsavgångar. Samma trender styr prognosen för yrkeserfarna som för nyexaminerade. Det nuvarande underskottet på erfarna arkitekter planar ut, och vi ser en allt jämnare fördelning mellan olika åldersgrupper, tack vare en stabil arbetsmarknad sedan början av 2000-talet. Generellt är marknaden osäkrare för arkitekter utanför storstadsregionerna, och etableringen är därför större i storstadsregionerna. Undantaget är planeringsarkitekter som i huvudsak arbetar på kommunerna. Stockholmsregionen sysselsätter två tredjedelar av de nyexaminerade arkitekterna. Konkurrensen från utlandet växer i och med integrationen inom EU med ett ökande antal utländska arkitekter och företag i Sverige. Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Runt 30 procent av arkitekternas uppdrag finns på bostadsmarknaden, och när den viker i lågkonjunktur gör alltså även en stor del av arkitekternas uppdrag det. Nu förväntas dock satsningarna på bostadsbyggande öka, vilket gynnar arkitekterna. Framöver förväntas de stora satsningarna på byggande inom handeln däremot minska på marknaden. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse för god byggd miljö vilket ökar trycket på kommunerna och staten att rekrytera och stärka marknaden. Hur stora satsningarna blir beror dock ytterst på politiska beslut. Generationsväxlingen börjar nu fasas ut efter snart tio år. Det minskar osäkerheten på marknaden, och generellt formas arbetsmarknaden för arkitekter mycket av hur företagen själva kan påverka sin situation i olika konjunkturlägen genom till exempel vidareutbildning. Förändringstrycket bedöms vara fortsatt högt, och det behövs en beredskap för att ta nya roller och utveckla nya tjänster för att denna prognos ska infrias. Mer information: Sveriges Arkitekter, 30

28 Audionom Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Audionomen arbetar självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering och rehabilitering av hörselskadade barn och vuxna. Bra förutsättningar är intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor. Det finns idag ca legitimerade audionomer i Sverige, enligt Socialstyrelsen. Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens för både nyexaminerade och erfarna audionomer. Efterfrågan är stor genom en allmänt ökad efterfrågan på hörselvård och genom att det skett en snabb ökning av antalet privata aktörer på arbetsmarknaden på grund av politiska beslut om införande av vårdval. Samtidigt utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro har lagts ned. Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras fram till år 2019, utan konkurrensen om jobben kommer troligen att vara liten även då. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen och att den tekniska och medicinska utvecklingen gör att fler människor rehabiliteras. Ökat intresse för att forska påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där man inför vårdval ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner berörs av detta. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. En osäkerhetsfaktor är exempelvis att det tas politiska beslut om en väsentligt höjd självkostnad för individen. Mer information: SRAT, 31

29 Beteendevetare Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: stor konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans De beteendevetenskapliga ämnena finns inom pedagogik, psykologi och sociologi, varav studenten väljer ett huvudämne. Beteendevetare arbetar inom många områden och med en bred variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och IT. Arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare är relativt svår, inte minst för att man konkurrerar med andra akademikergrupper om jobben. Det kan dröja innan man får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Även de yrkeserfarna beteendevetarna upplever stor konkurrens om jobben idag. Men de har en bättre situation än de nyexaminerade. Dagens situation med överskott på nyexaminerade beteendevetare lär bestå om fem år, då många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt präglats av konjunkturkänslighet för flera av de stora beteendevetaryrkena. Typiskt för dessa yrken är medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur och att pensionsavgångarna sker som förväntat. Mer information: Akademikerförbundet SSR, Jusek, 32

30 Bibliotekarie Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans Prognos för erfarna till år 2019: balans Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granska olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Det finns idag ca bibliotekarier på arbetsmarknaden i Sverige. Arbetsmarknaden för bibliotekarier har tidigare präglats av stor konkurrens, men nu är läget mer balanserat. Arbetslösheten bland bibliotekarier, oavsett åldersgrupp, är låg. Dock kan det vara lite svårare för en nyexaminerad än för en person med yrkeserfarenhet. På fem års sikt bedömer vi att det är fortsatt balans. Den som vill arbeta som bibliotekarie läser vanligtvis biblioteks- och informationsvetenskap, en utbildning som har breddats i sitt innehåll jämfört med den tidigare bibliotekarieutbildningen. Det öppnar upp arbetsmarknaden, och biblioteksutbildade finns på långt fler ställen än på biblioteken. Antalet utbildade har även minskat, vilket i sin tur gjort att det tidigare överskottet minskat. Förändringar har gjorts i skollagen, och numera ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek. Beroende på hur skolorna väljer att tillämpa lagen så kan arbetstillfällen skapas, och till viss del har det redan börjat ske. Dessutom sker stora pensionsavgångar. Det är dock osäkert om alla tjänster kommer att återbesättas. Vid utbildningsorterna är det vanligtvis hårdare konkurrens om arbetstillfällena än i övriga delar av landet. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Bibliotekarier återfinns främst i den offentliga sektorn och har historiskt inte påverkats mycket av konjunktursvängningar. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att förutsäga hur förändringar i skollagen kommer att påverka bibliotekariernas arbetsmarknad. Politiska beslut kring bibliotekssektorn kan även påverka arbetsmarknaden för de som vill arbeta inom bibliotek framöver. Mer information: DIK, 33

31 Biolog Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: stor konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: stor konkurrens Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. De arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö och naturvård. Ingen annan grupp naturvetare finns på så många olika befattningar och branscher. Det finns idag ca yrkesverksamma biologer, med minst 3 års akademiska studier, i Sverige. Antalet biologer har på senare år ökat starkt varför det råder ett överskott på såväl nyexaminerade som yrkesverksamma. Prognosen är att läget är detsamma om fem år. Idag är biologer den grupp på arbetsmarknaden som har störst yrkesspridning. Många arbetar dock inom life science eller med miljö- och naturvårdsfrågor. Vi kan förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk kunskap, vilket i sig borde öka behovet av kompetensen. Det är svårt att uttala sig generellt om biologer då kompetensen ofta är mer avgörande, men generellt kan man säga att de efterfrågas över hela landet inom olika branscher och sektorer. Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Nedskärningar är vanligare under en lågkonjunktur, men även då kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer arbetar inom ett stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Under hösten publicerar Naturvetarna rapporten Naturvetares arbetsmarknad & trender 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld på sin webbplats. Där kan man läsa en mer komplett analys kring biologer och deras arbetsmarknad. Är man intresserad av detta område är därför en rekommendation att fördjupa sig i denna rapport. Mer information: Naturvetarna, 34

32 Biomedicinsk analytiker Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens Prognos för nyexaminerade till år 2019: liten konkurrens Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: liten konkurrens Biomedicinska analytiker ansvarar för det tekniska och metodologiska utförandet av analyser och undersökningar genom provtagningar, bearbetning, redovisning, bedömning och utvärdering av mät- och undersökningsresultat. Det finns idag ca yrkesverksamma biomedicinska analytiker i Sverige. Det sker stora pensionsavgångar och en brist har uppstått på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna biomedicinska analytiker. Prognosen är att läget är detsamma om fem år. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tydligt uttryckt behovet av biomedicinska analytiker i en nyligen publicerad rapport. Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte så mycket över tid då biomedicinska analytiker behövs inom alla landsting. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vi vet inte i vilken utsträckning landstingen kommer att anställa mer lågkvalificerad arbetskraft för att utföra en del av det arbete som biomedicinska analytiker utför idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och därmed bli legitimerade biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas till en del av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker. Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Under hösten publicerar Naturvetarna rapporten Naturvetares arbetsmarknad & trender 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld på sin webbplats. Där kan man läsa en mer komplett analys av landstingssektorn. Är man intresserad av detta område är därför en rekommendation att fördjupa sig i denna rapport. Mer information: Naturvetarna, Biomedicinska analytikerföreningen, 35

33 Brandingenjör Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans Prognos för nyexaminerade till år 2019: balans Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens Prognos för erfarna till år 2019: balans En brandingenjörs arbetsuppgifter kan bland annat innefatta operativ räddningstjänst, byggnadstekniskt brandskydd, förebyggande åtgärder och riskbedömningar liksom administration, personalledning och utbildning. Brandingenjörer arbetar främst inom den kommunala räddningstjänsten, men antalet verksamma i den privata sektorn ökar. Det finns idag ca brandingenjörer och 300 civilingenjörer i riskhantering i Sverige. Vår bedömning grundar sig på att arbetslösheten bland brandingenjörer har varit låg under en följd av år, oavsett konjunkturläge. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har också successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet (försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter). Enligt vår bedömning kommer den utvecklingen att fortsätta. Sammantaget ser vi därför positivt på det framtida arbetsmarknadsläget, också med hänsyn till att fler examineras i och med att utbildningen förutom i Lund sedan några år tillbaka även ges vid Luleå tekniska universitet. Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg också när konjunkturen varit svagare, och väsentligt lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt. Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och erfarna på en mycket hög osäkerhet. Antalet brandingenjörer (och civilingenjörer i riskhantering som finns på i stort sett samma arbetsmarknad) är litet, vilket gör alla försök till prognoser svåra. Vår bedömning grundar sig huvudsakligen på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över längre tid. En snabb ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle kunna få en relativt stor påverkan på utbudet av arbetskraft eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. En ökning sker nu också i och med att även Luleå tekniska universitet anordnar utbildningen, men det rör sig fortfarande inte om mer än examinerade per år de senaste åren. Med tanke på att efterfrågan under lång tid varit mycket stark, bedömer vi därför att utsikterna till arbete kommer att vara fortsatt goda, med en arbetsmarknad i balans. 36

Framtidsutsikter November 2012. Arbetsmarknaden för akademiker år 2017. Redaktör Eva Oscarsson

Framtidsutsikter November 2012. Arbetsmarknaden för akademiker år 2017. Redaktör Eva Oscarsson Framtidsutsikter November 2012 Arbetsmarknaden för akademiker år 2017 Redaktör Eva Oscarsson Att välja utbildning är inte att välja yrke Hanna Hallins lista på förtroendeuppdrag är lång. Hon har talat

Läs mer

November 2013. Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2018. Redaktör Eva Oscarsson

November 2013. Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademiker år 2018. Redaktör Eva Oscarsson Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademiker år 2018 November 2013 Redaktör Eva Oscarsson Social ingenjör med solsken i blick Malin Hanssons stora fritidsysselsättning är att arbeta med det ideella

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015. November 2010. Redaktör Ossian Wennström

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015. November 2010. Redaktör Ossian Wennström Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2015 November 2010 Redaktör Ossian Wennström Omslag: Nikoo Bazsefidpay, 25 år, blev färdig tandläkare för två år sedan. Idag arbetar hon på Folktandvården

Läs mer

Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016

Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 1 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 Framtidsutsikter November 2011 Arbetsmarknaden för akademikeryrken år 2016 Redaktör Eva Oscarsson Spelbyggaren Fredrik Larsson har drömjobbet.

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för ett urval av akademikeryrken år 2013 November 2008 Omslag: Marina Kalafatidis är legitimerad sjukgymnast och arbetar inom Västerås stad med att behandla och hjälpa

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker!

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker! Vi samlar Sveriges framtida akademiker! 2 Vi samlar Sveriges framtida akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 självständiga fackförbund och yrkesförbund.

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211 Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt i

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012. Rapport 071122

Framtidsutsikter. Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012. Rapport 071122 Framtidsutsikter Arbetsmarknaden för ett urval akademikeryrken år 2012 Rapport 071122 Omslag: Lars Strömgren är 26 år och läser till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm, men har uppehåll just nu

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för personalvetare... 2 Kort om löner... 5 De senaste årens

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Bra villkor för. akademiker i staten. Bli medlem i ett Saco-S-förbund

Bra villkor för. akademiker i staten. Bli medlem i ett Saco-S-förbund Bra villkor för akademiker i staten Bli medlem i ett Saco-S-förbund Bli medlem i ett Saco-S-förbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av ditt liv. Du tillbringar den största delen av din vakna tid

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare...

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare... TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010 Att tänka på om du vill plugga vidare... NYHETER I BETYGSURVALET INFÖR HÖSTEN 2010 Inför antagningen hösten 2010 kommer två stora ändringar i reglerna för

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet

Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet Två viktiga förändringar från och med hösten 2010 Max 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet) Nya urvalsgrupper: Direktgruppen,

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad 14 november 2014 Elisabeth Möller Karriärrådgivare Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen Trygghet Karriärstöd Arbetsmarknad Påverkan

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010.

Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010. Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010. Två viktiga förändringar från och med hösten 2010 Max 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet)

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

NATURVETARE 19 april 2013

NATURVETARE 19 april 2013 Arbetsmarknad & karriär NATURVETARE 19 april 2013 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08 466 24 80, info@naturvetarna.se Naturvetarnas nätverk på LinkedIn Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Verksam samverkan Sacoförbunden om samverkan med arbetsförmedlingen

Verksam samverkan Sacoförbunden om samverkan med arbetsförmedlingen 2009 Ossian Wennström Verksam samverkan Sacoförbunden om samverkan med arbetsförmedlingen Verksam samverkan. Sacoförbunden om samverkan med Arbetsförmedlingen Ossian Wennström Citera gärna ur skriften,

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Studentcentrum. Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd

Studentcentrum. Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd Studentcentrum Antagning Examina Ladok International Office Studenthälsan Studievägledning och studentstöd Studievägledning och studentstöd studie- och karriärplanering Vägledning Drop in, bokade samtal,

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 RAPPORT 215:5 Rapport 215:5 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik

Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Varför aktionen Anställ kompetensen bakgrund och statistik Stark konjunkturutveckling Nu växer Sverige igen. Som vanligt är det storstadslänen med Stockholms privata tjänstesektor i spetsen som är lokomotivet

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 212:22 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 213/14 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK TEKS- OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn

Lars Andrén. Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn Lars Andrén Samhällsnyttan säkrar kompetensen i den statliga sektorn En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner,

Läs mer

Tillträdesregler till högskolan

Tillträdesregler till högskolan För dig som börjat gymnasiet 2011 eller senare Tillträdesregler till högskolan Områdesbehörigheter och meritpoäng För dig som funderar på att plugga vidare Anna Nilsson Studie- och yrkesvägledare Lars

Läs mer

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen för Akademikerföreningen på AstraZeneca i Södertälje I denna rapport vill vi skapa en bild av arbetsmarknadsläget i Stockholm Uppsala Mälardalen för kompetenser

Läs mer