Samhällslära

Transkript

1 Samhällslära Jämför Finlands riksdag och Europaparlamentet med avseende på ställning och uppgifter. Riksdagen (RD) och Europaparlamentet (EP) väljs båda genom val. RD har den lagstiftande makten medan EP samarbetar nära med Ministerrådet kring EU:s lagar. En riksdagsledamot kan lägga fram lagmotioner, men den rätten har inte en ledamot i EP. RD godkänner skatter och statsbudgetförslagen, medan EP godkänner EU:s budget tillsammans med Ministerrådet. RD utser statsministern och EP väljer Kommissionens ordförande. Parlamentarismens princip behandlas utgående från RD och EP. RD kan tvinga regeringen att avgå och RD godkänner regeringsprogrammet. EP har via valet av Kommissionens ordförande visst inflytande över Kommissionen och kan rösta om misstroende mot Kommissionen. Tack vare Lissabonfördraget har EP:s ställning stärkts, men demokratiunderskottet i EU har påtalats eftersom EP som enda folkvalda EU-institution inte har lika stora rättigheter som parlament i demokratier i allmänhet. 2. Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) gjorde år 2005 den bedömningen att behovet av nya bostäder i Finland fram till år 2015 skulle vara ca per år. Diskutera vilka olika orsaker det finns till detta ständiga behov av byggande. Behovet av bostäder varierar beroende på var i Finland man jämför. Speciellt i södra Finland har behovet av bostäder varit stort p.g.a. nyinflyttade, medan i områden därifrån människor flyttar kan det finnas ett överskott av bostäder. Gamla bostäder måste rivas och ersättas av nya bostäder. Hushållens storlek varierar och kraven på bostäder förändras. Bostäder som byggdes på talet motsvarar inte nödvändigtvis moderna hushållsbehov. 40 % av hushållen i Finland idag är singelhushåll och andelen hushåll med två personer har också ökat. En person eller två personer har inte behov av en 4-rums lägenhet, så även om det finns många större lägenheter tillgängliga så löser det inte bostadsbristen bland mindre hushåll. I takt med en höjd levnadsstandard har familjers krav på bostäder ökat, vilket kräver nybygge och bostäder som är t.ex. stora och ljusa med moderna kök. 3. Alla anställda i Finland åtnjuter inte förmånerna av ett regelbundet anställningsförhållande, på grund av att många utför så kallade snuttjobb. Vilka faktorer kan förklara att det har blivit så vanligt med snuttjobb? Vilka praktiska återverkningar har sådana anställningsförhållanden på den anställda? Arbetsgivare inom speciellt säsongsbetonade eller konjunkturkänsliga branscher har inte möjlighet eller vill inte fast anställa personal när läget på marknaden kan variera mycket. Behovet av snuttjobbare behövs på de flesta arbetsplatser eftersom fast anställda kan vara föräldralediga, sjukskrivna eller

2 alterneringslediga en längre tid. För snuttjobbare är vardagen mera osäker och perioder av arbetslöshet ofta återkommande. Inkomsterna är ofta låga och svåra att beräkna, vilket gör planering av t.ex. framtida införskaffningar svår. 5-6 poäng: Det starka arbetarskyddet i Finland gör det svårt att säga upp tjänsteförhållanden (personer med fast tjänst) och detta gör arbetsgivare mera benägna att korttidsanställa personer. Snuttjobb är vanliga inom service och förvaltning. För studerande kan snuttjobb vara en fördel, men i längden innebär snuttjobb en ekonomiskt olönsam situation för snuttjobbaren och pensionsintäkterna blir avsevärt lägre än hos fast anställda. Möjligheten till en ordentligt lång semester under året är heller inte möjligt om snuttjobbaren har t.ex. 3 månaders kontrakt åt gången. 4. Vidstående diagram visar hushållens inkomststruktur i Finland Färgerna på staplarna visar vilken andel respektive inkomstpost utgör av hushållens bruttoinkomster. Andelen anges i procent. Vad betyder begreppen erhållna inkomstöverföringar och löneinkomster? Behandla påtagliga förändringar i hushållens inkomststruktur under den tid figuren visar och diskutera orsakerna till förändringarna. Inkomstöverföringar är olika bidrag som staten betalat till hushållen (bostadsbidrag, barnbidrag, arbetslöshetsbidrag). Löneinkomster är inkomster som hushållen fått via förvärvsarbete. 1 2 poäng: Inkomstöverföringarna ökade tydligt mellan till följd av 90-talets ekonomiska kris och den stora mängd arbetslösa som den innebar. Kapitalinkomsterna är ganska små under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Från ökar kapitalinkomsterna i takt med en ekonomiskt bättre situation hos finländarna. Löneinkomsterna minskar i samband med den ekonomiska krisen, och börjar öka i slutet av 90-talet, även om de inte når upp till samma nivå som under slutet av 80-talet, däremot har som sagt kapitalinkomsterna ökat. När ekonomin återhämtade sig under slutet av 90-talet och fram till 2005 minskade statens inkomstöverföringar, delvis har en strukturell arbetslöshet blivit kvar efter 90-talets kris och staten betalar fortsättningsvis ut olika bidrag till de långtidsarbetslösa. En hög inkomstskatt och låg kapitalinkomstskatt har ökat intresset för kapitalinkomster. En större marknad tack vare EU har stärkt företagens ställning och gjort också handeln med t.ex. värdepapper lättare. 5. Hur framskrider handläggningen av ett tvistemål (civilmål) i rätten, och vilken roll har olika rättsinstanser i processen? Ett tvistemål innebär att två parter kärande och svarande är oense om en sakfråga. Kärande lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten och svarande tar del av den om tingsrätten godkänt

3 stämningsansökan. Svarande kan besvara stämningsansökan, men kan också lämna den obesvarad. Förlikning kan ske när som helst under processens gång. Domen kan överklagas. Ett tvistemål kan lösas utan domstolens inblandning om parterna kan nå en överenskommelse. Domstolen kan utfärda en tredskodom om inte svarande besvarat stämningsansökan eller deltagit i domstolsprocessen. I stämningsansökan ska framgå vad kärande kräver av svarande. Processen inleds med stämningsansökan och fortsätter med en muntlig förberedelse där domstolen bildar sig en uppfattning om tvisten och parterna i processen hörs. En huvudförhandling följer efter den muntliga förberedelsen och här läggs bevisen fram och eventuella vittnen hörs, dessutom har kärande och svarande möjlighet att mera detaljerat redogöra för sina ståndpunkter. Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten och om någondera eller båda parterna är missnöjda med hovrättens dom kan den överklagas till högsta domstolen, som kan behandla ärendet på nytt. 6. Bedöm Nikos och Jennas påståenden från juridisk synpunkt och klargör hur faderskapet ska kunna konstateras. (Se bifogat prov). Jenna är den enda som kan fatta beslutet om abort. Åldersgränsen för sexuellt umgänge med minderåriga är 16 år och Niko kunde eventuellt dömas för sexuellt utnyttjande av minderårig, även om den lilla åldersskillnaden hos paret gör en dylik dom osannolik. Niko gör sig skyldig till ärekränkning. Faderskap kan bestämmas på tre olika sätt. Om ett par är gift träder faderskapspresumtionen i kraft och maken antas vara barnets far. Om ett par inte är gift kan faderskapet fastställas via blod- eller DNAprov, om mamman till barnet går med på att göra ett faderskapstest och den potentiella fadern går med på att ge ett blodprov/dna-prov. Den potentiella fadern kan också godkänna faderskapet utan faderskapstest. Domstolen fastställer faderskapet. Om mamman eller den potentiella fadern vägrar göra ett faderskapstest så har barnet ingen far enligt juridikens principer. Faderskapet kan fastställas senare, men inte om den potentiella fadern är död. 7. Eftersom pelarstrukturen inte existerar längre i och med Lissabonfördraget är denna fråga irrelevant. 8. I Europa bor det nu ca 20 miljoner muslimer. Nedan återges ur Tom Kankkonens bok Islam Euroopassa (2008) tre citat om islams ställning i Europa. (Se bifogat prov). Jämför författarnas sätt att se på islamiskt inflytande på västerländsk rättsuppfattning. Behandla utmaningar med anknytning till det förändrade religionsläget i Europa. Fallaci ser islam som ett hot mot de medborgerliga rättigheterna och demokratin i Europa. Ramadan anser att islam går att förena med den frihet som råder i Europa och ser inte islam som ett hot mot den västerländska rättsuppfattningen. Han vill inte fokusera på den minoritet av muslimerna som

4 våldsamt protesterar mot en integrering av muslimer i Europa. Tibi anser att muslimerna måste anpassa sig till de västerländska värderingarna om de vill leva harmoniskt i Europa och förstå att européerna har rätt att värna om den icke-muslimska identiteten som finns i Europa. Författarnas bakgrund är avgörande för deras synpunkter. Utmaningarna är många när det gäller respekten för andra religioner i Europa. Frågan handlar inte enbart om kristendom och islam, utan även andra religioner kan tas med i svaret. Schismerna mellan kristendomen och islam handlar bl.a. om värderingar och synen på lagar, där de europeiska lagarna inte är baserade på Bibeln, medan Koranen också är en lagbok. De största stötestenarna är kvinnornas ställning och klädkoder inom islam. Islamism förknippas ofta med ett stöd för terrorism och efter terrorattentat i Europa ökar ofta invandrarfientliga åsikter, samt stödet för invandrarfientliga partier. Vikten av en väl planerad och genomförd integration av invandrare för att minska rasismen mot och utslagenhet bland invandrare bör poängteras. +9. Sedan år 1996 har varje barn under skolålder haft rätt till dagvård (s.k. subjektiv rätt till dagvård). Vad menas med å ena sidan välfärdstjänsters universalism och å andra sidan behovsprövning? Hur förverkligas dessa principer i utbudet av statliga och kommunala tjänster? Utgå från anförandena nedan (se bifogat prov) och diskutera varför den subjektiva rätten till dagvård anses vara en bra eller en dålig sak. Välfärdtjänsters universalism innebär att alla har rätt till tjänsterna oavsett behov (t.ex. dagvård, grundskola, hälsovård), medan behovsprövning innebär att behovet av tjänsten avgörs från fall till fall (t.ex. psykiatrisk vård, drogavvänjning). Biaudet anser att den subjektiva rätten till dagvård är en marknadsekonomisk fråga och den möjliggör en karriär för båda föräldrarna vilket stärker produktiviteten och konkurrensen i landet. Dagvården innebär också en jämlik möjlighet för alla barn, och utgör en trygghet om familjelivet är instabilt. Sailas håller inte med om att rätten till dagvård är en nödvändighet ur ekonomisk synvinkel, utan han ser dagvården som en stor kostnad för den offentliga ekonomin och han vill att den begränsas i sådana fall där en förälder är hemma med ett barn och har ett barn på dagis. Tulonen betonar föräldrarnas ansvar och vill överlåta uppfostran av barn på föräldrarna. Enligt Tulonen borde rätten till dagvård vara behovsprövad. Omsorgsministern försvarar välfärdsstaten och Sailas som tjänsteman vid finansministeriet ser den ekonomiska aspekten av frågan. Tulonen betonar traditionella värderingar där barn uppfostras och

5 sköts hemma, samt att föräldrar som har behov av dagvård p.g.a. arbete eller studier ska ha rätt till den. I svaret diskuteras den subjektiva rätten till dagvård ur olika synvinklar: jämställdhetssynvinkel (kvinnors möjligheter att arbet, ekonomisk synvinkel, Finlands konkurrens och produktivitet jämfört med andra länder tack vare en utbyggd dagvård som lösgör föräldrarna som arbetskraft. Vem ska sköta om och uppfostra barnet: staten eller föräldrarna? +10. Finland var en av de första länderna att ta euron i bruk år Av EU-länderna har bland annat Sverige tillsvidare inte tagit euron i bruk. De citerade anförandena nedan behandlar fördelar och nackdelar med en gemensam valuta under recessionen (Se bifogat prov). Vad avses med euroområdet, och vilka skyldigheter har de stater som tillhör euroområdet? Jämför värderingarna av den gemensamma valutan i citaten. Utgå från citaten och diskutera fördelar och nackdelar med att höra till euroområdet från den enskilda statens synpunkt. Euroområdet avser de länder som tagit euron som valuta i bruk och som hör till den Europeiska monetära unionen (EMU). Ansvaret för penningpolitiken sköts via den Europeiska centralbanken i Frankfurt. Tillväxt- och stabilitetspakten sätter gränser för ländernas skuldförhållande till BNP och inflation. Underskottet i budgeten får vara högst 3 % av BNP och skuldens andel av BNP högst 60 %. Hurri ställer sig kritisk till eurosamarbetet och anser att Sverige har en ekonomisk fördel framom Finland i och med att kronan är lägre värderad än euron, vilket stöder den svenska exporten och Sverige kan devalvera kronan vid behov, medan Finland inte har rätt att påverka eurons värde. Lassila ser fördelarna med en stabil och stark valuta, eftersom det tilltalar investerare. Schauman hävdar att euron varit i bruk för kort tid för att den ska kunna utvärderas. Mindre valutor i EU har känt av tydliga svängningar i valutans värde. En gemensam valuta underlättar handeln inom EU och en stabil valuta innebär stabila räntor. En stabil ekonomi i EU stöder alla enskilda EU-länders ekonomier. EMU begränsar enskilda euroländers möjligheter att påverka valutans värde. En stark valuta påverkar länderna olika. Stora länder som Tyskland och Frankrike känner inte nödvändigtvis av förändringar i exporten lika lätt som ett litet land som Finland. Finland skulle ur exportsynvinkel ha större nytta av en svagare euro. En nära integrerad marknad som EU betyder att ländernas ekonomier binds närmare varandra oavsett om de hör till EMU eller inte. Räntorna har t.ex. följt varandra ganska långt i både EMU och icke-emu-länder. En stark gemensam valuta påverkas inte lika lätt av valutaspekulation som en liten valuta. Ekonomiska kriser i EMU-länder kan bli kostsamma för de övriga EMU-länderna (t.ex. Grekland).