Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2016

Transkript

1 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2016

2 Förord Stort tack till er BVC-personal för ert mycket värdefulla arbete med att främja barns hälsa, utveckling och välgång. Dessutom ett stort tack för inrapporterad statistik som möjliggör att vi kan granska, utvärdera och kvalitetssäkra barnhälsovårdens insatser. Förutsättningarna för att bedriva barnhälsovård ställer krav på vårdgivarna. Hälsocentralen ska erbjuda barnhälsovård till barn 0-6 år med utgångspunkt från Västerbottens läns landstings Uppdrag och regler för hälsoval, Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovård, och den nationella handboken för barnhälsovård Hälsocentralen ska medverka och delta i det hälsofrämjande och primärpreventiva arbetet inom SALUT i den omfattning som Västerbottens läns landsting anger i Hälsoval. Barnhälsovårdsöverläkare, vårdutvecklare, dietist, psykologer och administratör vid Barnhälsovårdsenheten i VLL är stödresurser till hälsocentralens barnhälsovårdsarbete. (Hälsoval Västerbotten 2013, Tillägg uppdrag och regler- förfrågningsunderlag för Hälsoval i Västerbotten). Socialstyrelsen kom under 2014 ut med Vägledning för Barnhälsovården som syftar till utveckling av en likvärdig barnhälsovård över landet. Den ger kunskaps- och handläggningsstöd för yrkesverksamma och beslutsfattare och vill bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Införandet av datajournalen PMO bidrar starkt till att kvalitén på barnhälsovårdsarbetet säkras genom tydliga arbetsflöden, bedömningar och åtgärder. Ett stort tack vill vi rikta till Yvonne Lundqvist för hennes gedigna arbete med införandet. Målsättning Målsättningen för all personal inom barnhälsovård och verksam vid barnavårdscentral (BVC) är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt nå upp till dessa mål kan barnhälsovården: erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuda hälsoövervakning av alla barn uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö. Arbetet på barnavårdscentralen måste utmärkas av hög grad av kontinuitet, professionalitet och hög grad av anpassning till den individuella familjens behov. Team-arbete där sjuksköterskans, läkarens och psykologens kompetenser kompletterar varandra ger förutsättningar för detta. Barnhälsovården har ett ansvar att stå för kunskap, synsätt och värderingar som kan hjälpa föräldrar att göra aktiva och hälsofrämjande val. För att motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan framför allt mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst i t.ex. familjecentral, hälsocentral, förskola och stödresurser från Barnhälsovårdsenheten. 1

3 SA Silfverdal BHV Huvudprinciper Barnkonventionen Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Barnkonventionen Barnets bästa måste alltid sättas i främsta rummet. Konventionen om barn rättigheter har 54 artiklar varav fyra utgör konventionens huvudartiklar: Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. Artikel 3. I alla beslut som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 6. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad på. Artikel 24 anger barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall eftersträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta åtgärder för att minska spädbarn- och barnadödligheten och säkerställa att alla barn tillhandahåller nödvändig hälso- och sjukvård (FN:s konvention om barns rättigheter 1990). Kvaliteten i barnhälsovården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kvalitetsuppföljning på nationell, regional och lokal nivå behövs för att följa utvecklingen av barnhälsovårdens arbete och göra jämförelser av hälsoläget hos barn i olika delar av landet samt för att evidensvärdera arbetssätt. FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är vägledande för arbetet inom barnhälsovården. All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det statistiska materialet Barnhälsovårdens rapport baseras på de uppgifter för år 2016 som varje Barnavårdscentral lämnat in till Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten under våren I rapporten redovisas resultat på Barnavårdscentralsnivå. Västerbotten har 15 kommuner och år 2016 finns det 32 Hälsocentraler/ Sjukstugor som drivs i Landstingets primärvård och sju Hälsocentraler som drivs i privat regi. Tillsammans hade Västerbotten 44 barnavårdscentraler varav Ammarnäs BVC tillhör Sorsele Sjukstuga, Dikanäs och Saxnäs BVC tillhör Vilhelmina Sjukstuga,Tavelsjö filialmottagning tillhör Husläkarnas Hälsocentral och Kåge BVC tillhör Kåge-Moröbacke Hälsocentral. Redovisning av måluppfyllelse för de nyckeltal som angetts i uppföljningsplanen för Hälsoval i Västerbotten Den 31 december 2016 fanns 3115 st barn födda under 2016 inskrivna på länets barnavårdscentraler och det totala antalet barn i åldern 0-6 år (födda ) var st, en ökning med drygt 100 barn från föregående år, se tabell 1. Hembesök VLL har som mål att 95 % av alla förstagångsföräldrar ska erhålla hembesök senast 10 dagar efter hemkomsten från BB eller neonatalavdelning, och i år fick 84 % av alla föräldrar med nyfödda barn hembesök (tabell 2). et hembesök till familjer där en av föräldrarna är förstagångsförälder har genomförts är 1578 dvs 51% av alla nyfödda vilket talar för att en mycket stor andel förstagångsföräldrar fått hembesök. Alla har inte registrerat hembesök, och några bvc:er har inte erbjudit hembesök 2

4 Screening för postpartum-depression med EPDS Totalt har 84 % av mödrar till barn födda 2014 erbjudits EPDS och 77 % av dessa har deltagit, vilket är ca 10 % minskning från föregående år. Stödsamtal hos BHV-sjuksköterska har gjorts i 55 fall, 18 st har följt upp av beteendevetare på Hälsocentral och 11 st remitterats till MHV-BHV-psykolog. VLL:s målsättning att 95 % skall erbjudas har alltså inte helt uppfyllts. Resultat för varje enskild BVC redovisas i tabell 3. Föräldrastöd i grupp Barnavårdscentralens uppdrag är att erbjuda alla nyblivna föräldrar att delta i föräldrastöd i grupp under barnets första levnadsår. Av alla nyblivna föräldrar har 57 % erbjudits delta i föräldragrupp. Här finns stora skillnader bland länets barnavårdscentraler, alltifrån att inte erbjuda föräldrastöd i grupp alls till att alla nyblivna föräldrar deltar vid minst tre tillfällen. Vid någon Barnavårdscentral har studieförbund ansvar för föräldragrupper (Tabell 4). ASQ-SE ASQ:SE är den hälsoenkät som alla föräldrar erbjuds fylla i inför barnets 3-årsbesök i syfte att öka vår kunskap om barns hälsa och levnadsförhållanden. Frågorna rör barnets hälsa och utveckling samt barnets och familjens levnadsförhållanden. Enkäten finns hittills bara översatt till engelska och vi ser att 5.4% inte erbjuds pga att den inte finns översatt till förälderns hemspråk. Av alla 3-åringar har 84 % av föräldrarna erbjudits fylla i enkäten, 80 % har tackat ja vilket är en ökning från föregående år med 4% medan oförändrad andel på 4 % tackat nej. Cut-off -värdet ligger på 59 poäng. Efter genomgången ASQ-SE-enkät har 48 st med > 59p och 39 st av annan orsak remitterats till BHVpsykolog (tabell 5). Enkätrtesultaten bearbetas vidare av SALUT-kansliet där den scannas in och används till forskning om föräldrarna gett sitt samtycke till det, i annat fall kan den enbart användas i barnhälsovårdens kvalitetsarbete. Tal- och språkutveckling Screening av tal- och språkutveckling vid 3 års ålder genomfördes på 92 % av alla 3-åringar. Detta är ett högre antal än föregående år och 10 % av de undersökta hade någon form av avvikelse och 6,7 % remitterades vidare till logoped (tabell 6). Syn Undersökning av syn genomfördes på 87 % av 4-åringarna och av dessa hade 13 % avvikelser och remitterades till Ögonmottagning (tabell 7). Ögonkliniken har de senaste åren diagnostiserat några barn med uttalad synnedsättning vid ca 7-7½års ålder. Dessa barn borde egentligen ha identifierats tidigare och fått behandling vilket skulle kunna ha minskat risken för bestående synnedsättning. Ju senare man får behandling desto större risk föreligger för bestående synnedsättning. Det är därför viktigt att hitta dessa barn före skolstart. Vi har de senaste åren därför skärpta krav vid 4 års ålder för HVOT-tavlan med krav på att barnet skall kunna se 0,8 på båda ögonen på hela raden. Om detta inte uppfylls bör barnet remitteras till Ögonklinik. 1. Krav på 0,8 i synskärpa på båda ögonen och för hela raden (HVOT-tavla). Om inte detta uppnås bör remiss skickas till ögonkliniken. 2. Det är viktigt att vid förälders misstanke på synnedsättning alltid göra synundersökning, även om den varit normal vid 4 års ålder åringar som inte går i förskoleklass måste synundersökas vid 5-5½ års ålder på BVC (detta är vårt ansvar enligt Socialstyrelsens föreskrift). Elevhälsan undersöker synen i förskoleklass (med KM-tavla). Hörselundersökning vid 4 års ålder De allvarligaste hörselnedsättningarna identifieras med OAE-undersökning på BB. I en aktuell undersökning gjord av Nora Einarsson (läkarstudent på termin 10) har vi analyserat från BVC- 3

5 inrapporterade hörselscreeningsresultat på barn födda (se sammanställning nedan). Diagnos groupper Remissorsak n (%) Hörselnedsättning pgsa ledningshinder Screening 9 (23.1%) efter OAE 0 efter BOEL test 0 efter tonaudiometri 9 Kontakt med sjukvården 21 (53.8%) Förälders misstanke 8 (20.5%) Okänt 1 (2.6%) Totalt 39 (100%) Sensorineural hörselnedsättning Screening 60 (80.0%) efter OAE 22 efter BOEL test 7 efter tonaudiometri 31 Blandad orsak - ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning Annan hörselskada Kontakt med sjukvården 9 (12.0%) Förälders misstanke 3 (4.0%) Okänt 3 (4.0%) Totalt 75 (100%) Screening 3 (75,0%) efter OAE 1 efter BOEL test 0 efter tonaudiometri 2 Förälders misstanke 1 (25%) Totalt 4 (100%) Screening 28 (33.3%) efter OAE 6 efter BOEL test 6 efter tonaudiometri 16 Kontakt med sjukvården 41 (48.8%) Förälders misstanke 8 (9.5%) Okänt 7 (8.3%) Totalt 84 (100%) Av totalt barn identifierades 75 barn med sensorineural hörselnedsättning. Av dessa hittades 80 % genom vårt screeningsprogram: 22 med OAE, 7st med BOEL (som av olika skäl ej gjort OAE) och 31 st med tonaudiometri vid 4 års ålder. Övriga identifierades via förälders misstanke, annan kontakt med sjukvården och i några fall är det okänt. Denna studie har möjliggjorts tack vare inrapporteringar från BVC till audiometris här på BHV. Tyvärr saknas statistik de senaste åren från någon hälsocentral varför redovisningen på länsnivå är ofullständig. Under 2016 undersöktes 2605 barn och 96 (4 %) remitterades till öronkliniken (tabell 7). Anmälan till socialtjänsten Det är viktigt att identifiera barn som far illa och anmäla detta till Socialtjänsten. Av totalt barn inskrivna på BVC har 54 st barn anmälts till Socialtjänsten. Sannolikt föreligger här en stor underrapportering av de barn som egentligen far illa och här behöver vi vara mer vaksamma och aktiva (tabell 8). 4

6 Övervikt/fetma Uppgifter på BMI vid 4 års ålder finns samlat sedan flera år i Västerbotten men under 2016 gjordes endast drygt 400 inrapporteringar. Det är stora variationer både inom och mellan länsdelarna och på gruppnivå ser vi skillnad mellan kust- och inland, men trots detta kan enskilda BVC-er i inlandet ha låg andel feta/överviktiga medan andra vid kusten ha hög. Över tid kan vi ana en viss minskning av både fetma och övervikt, mer tydligt för pojkar. Variationerna kan förklaras av olika socioekonomiska förutsättningar men också av olika tillgång till förebyggande insatser. 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 överviktiga flickor överviktiga pojkar feta flickor feta pojkar 0, ,0 25,0 20,0 Grupp S Lappland Skellefteå Umeå 15,0 10,0 5,0 0,0 överviktiga totalt feta överviktiga flickor överviktiga pojkar överviktiga feta totalt Från andra studier vet vi att man redan vid 1½ år kan se samband mellan föräldrarnas vikt och barnens BMI (Lindqvist M. BMC Public Health 2015) och att övervikt/fetma i övre tonåren är starkt associerad men viktuppgång mellan 12 mån och 4 år där de som har snabb viktökning löper 3-4 ggr ökad risk för övervikt i övre tonåren (A. Thorén, Acta paediatrica 2015). Amning Det finns stora regionala skillnader i amningsmönstret. Bland mödrar till fyra månader gamla barn ammar flest i Västerbottens län Uppsala, Stockholm och Västerbotten men VLL ligger högst i andel exklusivt ammade. Lägst är amningsfrekvensen i Gävleborg och Västmanland. 5 4,5 4 3,5 3 andel ej ammade vid 1 v VLL i (%) andel ej ammade vid 1 v hela riket (%) 2,5 2 1,5 1 0,

7 enbart amning 4 månader VLL enbart amning 4 månader hela riket ej ammade 4 månader VLL ej ammade 4 månader hela riket

8 Amningsfrekvens vid 1v, och 2, 4 och 6 mån Västerbotten Åsele Vilhelmina Tärnaby Storuman Sorsele Malå Stenbergska 6 mån enbart amning 4 mån enbart amning 2 mån enbart amning 1v enbart amning Medicinkonsulten AB Dorotea Norsjö Skelleftehamn Moröbacke Lövånger Kåge Hälsogemenskapen AB (Jörn) Heimdall Erikslid Byske Burträsk Bureå Boliden Anderstorp Vännäs Vindeln Ålidhem Teg Tavelsjö Sävar Norrlandskliniken Min Hälsa Mariehem Hörnefors Husläkarna Holmsund Ersboda Citymottagningen Capio, Dragonens HC Backen Robertsfors Nordmaling Bjurholm 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 7

9 Rökning Rökning är den enskilt största förebyggande riskfaktorn för sjukdom och tidig död, främst i form av hjärt-kärlsjukdom, luftvägsinfektioner och plötslig spädbarnsdöd. Tobaksrökningen har minskat bland gravida kvinnor och nyblivna föräldrar sedan 1980-talet. Rökning bland gravida i Sverige har minskat från 31 % 1983 till idag 5-6 %. Idag röker 1,6 % av mödrarna och 5,8% när barnet är nyfött, 4v, i Västerbotten 1,5 %. Däremot är snusning vanligare hos oss och 5-7 % av mödrarna snusar under barnets första levnadsår, se nedan. rökande föräldrar per län, barn födda 2014 I lägst andel rökande mödrar när barnet är 4v finns i Tärnaby, Dorotea, Åsele och Teg medan det är högst i Jörn och Burträsk med 16-22%. 8

10 Bland fäderna är det i Ersboda, Jörn, Anderstorp, Burträsk, Lövånger och Vilhemina som man röker mest med en andel på 12 % eller mer. 9

11 Vaccinationer Vaccinationstäckningen i Sverige är mycket hög internationellt sett och för Västerbottens bra, om än en aning lägre jämfört med förra året. Av alla barn födda 2014 boende i Västerbotten är 97,6 vaccinerade mot stelkramp, difteri, kikhosta och polio; 97,6,7 % mot Hib; 97,6 % mot pneumokocker; 96,9% mot hepatit B och 97,6,0 % mot mässling, påssjuka och röda hund. Vi kan se en viss variation inom länet som sannolikt avspeglar ojämn resursfördelning och arbetsbelastning. Siffrorna gällande vaccination mot tuberkulos är osäkra och det har tidvis varit stor brist på BCG-vaccin. Barn med ökad risk för tuberkulos behöver uppmärksammas (tabell 11). 99 Lycksel sjv distr Skellefteå sjv distr Umeå sjv distr VÄSTERBOTTEN Difteri-Tetanus- Kikhosta-Polio Haemophilus influenzae typ B Pneumokocker MPR HepB Statistiken över allvarliga infektionssjukdomar visar att vaccinationerna ger bra skydd med kraftigt minskad förekomst av Hib- och pneumokocksjukdom. Vi vet sedan tidigare att Hib-meningit/sepsis i stort sett försvunnit. Bland småbarn (under 5 års ålder) i Västerbotten minskade öroninflammationerna med drygt 50 % och övre luftvägsinfektionerna med 25% efter införandet av pneumokockvaccination. Nationellt sett har antalet rapporterade fall och incidens av invasiv pneumokockinfektion minskat sedan införandet av pneumokockvaccinationen, från 36,9 per år 2006 till 6,4/ för år 2015 vilket är en minskning på 83 procent. Figur. Incidens av invasiv pneumokockinfektion hos barn < 5 års ålder i Sverige. 10

12 Skador/olyckor För barn i åldern 0 3 år sker de vanligaste olyckorna i hemmet såsom fall ur stolar och spjälsängar, klämskador, förgiftningar och brännskador. I åldern 4 6 år sker skadorna mestadels i hemmet och i viss mån i barnomsorgen och det är främst fall, klämskador och sammanstötningar med andra barn. Den vanligaste dödsorsaken i förskoleåldern är drunkning. Barn som lever med föräldrar som är ensamstående, fattiga eller som har låg utbildningsnivå löper ökad risk att råka ut for skador/olyckor. Av de svenska länen har Västerbotten den näst högsta skaderisken som leder till sjukhusvård men det är en stor spridning i länet (se Barnhälsorapport 2015, ). Olycksförebyggande insatser ska enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet göras via BVC framför allt i samband med hembesöken vid 10 dagar och 8 mån. Tyvärr lever vi inte upp till detta i Västerbotten till fullo vilket skulle kunna förklara den ökade skadeförekomsten bland barn i Västerbotten. nyfödda/heltids BVC-sjukskötersketjänst Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring vid barnavårdscentral rekommenderar för ett normalområde minst en heltids BVC-sjuksköterska per 60 nyfödda barn per år för att möjliggöra uppdraget som åligger en sjuksköterska på barnavårdscentral. Många landsting använder nu 55 nyfödda/heltidstjänst som riktmärke inför införande av det nya Barnhälsovårdsprogrammet. I Västerbotten ligger fortfarande kvar på 76 nyfödda i medeltalet per heltidstjänst. Det skulle behövas en förstärkning på nya BVC-skötersketjänster för att vi skulle kunna arbeta efter de nya riktlinjerna i Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovård (tabell 9 och 10). Reflektion Är BVC-sjuksköterskorna alltför belastade för att uppmärksamma barn som far illa? Eftersom förskolan anmäler fler barn kan vi hoppas och anta att BVC-sjuksköterskan finns med i samarbetet kring anmälan. Är ökningen av antalet skador i hemmet bland förskolebarn relaterad till att fler hembesök prioriterats bort? Hembesöken är viktiga ur skadeförebyggandesynpunkt, dels för att förmedla både muntlig och praktisk information om hur man bäst förebygger skador i hemmet, och dels ger det BVC-sköterskan möjlighet att upptäcka eventuella skaderisker i hemmiljön. Sammanställt av: Birgitta Isaksson, vårdutvecklare för Barnhälsovården i Västerbotten birgitta.isakssonl@vll.se Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsöverläkare i Västerbotten Sven.arne.silfverdal@umu.se Umeå

13 Tabell 1. Inskrivna barn på BVC 31 december år födda år födda år födda år födda år födda år födda 2011 Totalt antal barn 0-5 år Vårdcentral Backen Bjurholm Carema HC, Dragonen Citymottagningen Ersboda Holmsund Husläkarna/Tavelsjö Hörnefors Min Hälsa Mariehem Nordmaling Norrlandskliniken Robertsfors Sävar Teg Vindeln Vännäs Ålidhem UMEÅ Anderstorp Boliden Bureå Burträsk Byske Erikslid Heimdall Hälsogemenskapen AB (Jörn) Kåge/Moröbacke Lövånger Norsjö Ursviken SKELLEFTEÅ Dorotea Malå Medicinkonsulten AB Stenbergska Sorsele/Ammarnäs Storuman Tärnaby Vilhelmina/Dikanäs/Saxnäs Åsele SÖDRA LAPPLAND VÄSTERBOTTEN

14 Tabell 2. Hembesök inom 10 dagar från utskrivning från BB Vårdcentral barn födda 2016 hembesök inom 10 dagar efter hemkomst från BB/neonatalavdelning familjer som har fått hembesök där en eller båda föräldrarna är förstagångsföräl der barn förälder har tolkbehov hembesök inom 10 dagar efter hemkomsten från BB/neonatalav delning hembesök till familjer där en eller båda föräldrarna är förstagångsför älder Backen % 23% Bjurholm % 24% Carema HC, Dragonen % 44% Citymottagningen % 53% Ersboda % 24% Holmsund % 40% Husläkarna/Tavelsjö % 21% Hörnefors % 13% Min Hälsa % 29% Mariehem % 28% Nordmaling % 32% Norrlandskliniken % 38% Robertsfors % 35% Sävar % 26% Teg % 33% Vindeln % 15% Vännäs % 27% Ålidhem % 44% UMEÅ % 34% Anderstorp % 33% Boliden % 30% Bureå % 41% Burträsk % 20% Byske % 37% Erikslid % 40% Heimdall % 47% Hälsogemenskapen AB (Jörn) % 14% Kåge/Moröbacke % 34% Lövånger % 16% Norsjö % 34% Ursviken % 37% SKELLEFTEÅ % 35% Dorotea % 10% Malå % 27% Medicinkonsulten AB % 34% Stenbergska % 44% Sorsele/Ammarnäs % 26% Storuman % 24% Tärnaby % 42% Vilhelmina/Dikanäs/Saxn äs % 1% Åsele % 24% SÖDRA LAPPLAND % 26% VÄSTERBOTTEN % 51% 13

15 Tabell 3. EPDS antal mödrar som erbjudits, genomfört och följts upp. barn födda 2015 som erbjudits EPDS som besvarat EPDS uppföljande stödsamtal hos BVCsjuksköterska uppföljande stödsamtal hos beteendevetare på HC som remitterats till BHVpsykolog efter EPDS Vårdcentral Bjurholm Nordmaling Robertsfors Backen Carema HC, Dragonen Citymottagningen Ersboda Holmsund Husläkarna/Tavelsjö Hörnefors Min Hälsa Mariehem Norrlandskliniken Sävar Teg Vindeln Vännäs Ålidhem UMEÅ Anderstorp Boliden Bureå Burträsk Byske Erikslid Heimdall Hälsogemenskapen AB (Jörn) Kåge/Moröbacke Lövånger Norsjö Ursviken SKELLEFTEÅ Dorotea Malå Medicinkonsulten AB Stenbergska Sorsele/Ammarnäs Storuman Tärnaby Vilhelmina/Dikanäs/Saxnäs Åsele SÖDRA LAPPLAND VÄSTERBOTTEN

16 Tabell 4. Föräldrastöd i grupp barn födda 2015 nyblivna föräldrar som erbjudits föräldrastöd i grupp nyblivna föräldrar som erbjudits föräldrastöd i grupp Bjurholm % Nordmaling % Robertsfors % Backen % Carema HC, Dragonen % Citymottagningen % Ersboda % Holmsund % Husläkarna/Tavelsjö % Hörnefors % Min Hälsa % Mariehem % Norrlandskliniken % Sävar % Teg % Ålidhem % Umeå kommun % Vindeln % Vännäs % Anderstorp % Boliden % Bureå % Burträsk % Byske % Erikslid % Heimdall % Hälsogemenskapen AB (Jörn) % Kåge % Lövånger % Moröbacke 0 Ursviken % Skellefteå kommun % Norsjö kommun % Dorotea kommun % Medicinkonsulten AB % Stenbergska 104 0% Lycksele kommun % Malå kommun % Sorsele kommun % Storuman % Tärnaby % Storuman kommun % Vilhelmina kommun % Åsele kommun % Västerbotten % 15

17 Tabell 5, ASQ:SE vid 3 års ålder barn födda 2013 som erbjudits ASQ:SE som besvarat ASQ_SE som tackat nej ej erbjudits pga att språk till BHVpsykolog pga. poäng över 59 till BHV psykolog pga.poäng under 59 som erbjudits ASQ:SE som besvarat ASQ:SE som tackat nej Vårdcentral Backen % 83% 7% Bjurholm % 100% 0% Carema HC, Dragonen % 86% 2% Citymottagningen % 95% 4% Ersboda % 55% 3% Holmsund % 92% 3% Husläkarna/Tavelsjö % 100% 0% Hörnefors % 90% 2% Min Hälsa % 85% 4% Mariehem % 89% 4% Nordmaling % 98% 0% Norrlandskliniken % 91% 0% Robertsfors % 89% 2% Sävar % 88% 4% Teg % 96% 1% Vindeln % 78% 2% Vännäs % 90% 0% Ålidhem % 75% 8% UMEÅ % 85% 3% Anderstorp % 94% 2% Boliden % 42% 0% Bureå % 100% 0% Burträsk % 63% 0% Byske % 69% 2% Erikslid % 93% 1% Heimdall % 91% 0% Hälsogemenskapen AB (Jörn) % 0% 10% Kåge/Moröbacke % 86% 6% Lövånger % 61% 19% Norsjö kommun % 71% 7% Ursviken % 74% 12% SKELLEFTEÅ % 82% 5% Dorotea % 68% 9% Malå kommun % 93% 0% Medicinkonsulten AB % 52% 0% Stenbergska 95 0% 0% 0% Sorsele/Ammarnäs % 88% 4% Storuman % 89% 0% Tärnaby % 92% 0% Vilhelmina/Dikanäs/ Saxnäs % 63% 6% Åsele 5 0% 0% 0% SÖDRA LAPPLAND VÄSTERBOTTEN % 80% 4% 16

18 Tabell 6. Undersökning av språk o tal vid 3 års ålder barn födda 2013 barn som screenats i språk/tal barn med avvikelse med remiss till logoped barn som screenats i språk /tal barn med avvikelse Vårdcentral Backen % 2% Bjurholm % 6% Carema HC, Dragonen % 8% Citymottagningen % 11% Ersboda % 13% Holmsund % 14% Husläkarna/Tavelsjö % 7% Hörnefors % 5% Min Hälsa % 6% Mariehem % 8% Nordmaling % 27% Norrlandskliniken % 23% Robertsfors % 18% Sävar % 10% Teg % 3% Vindeln % 9% Vännäs % 8% Ålidhem % 13% UMEÅ % 10% Anderstorp % 10% Boliden % 15% Bureå % 18% Burträsk % 9% Byske % 6% Erikslid % 15% Heimdall % 6% Hälsogemenskapen AB (Jörn) % 0% Kåge/Moröbacke % 11% Lövånger % 14% Norsjö kommun % 7% Ursviken % 10% SKELLEFTEÅ % 11% Dorotea % 18% Malå kommun % 13% Medicinkonsulten AB % 11% Stenbergska 95 0% 0% Sorsele/Ammarnäs % 8% Storuman % 42% Tärnaby % 23% Vilhelmina/Dikanäs/Saxnäs % 16% Åsele 5 0% 0% SÖDRA LAPPLAND VÄSTERBOTTEN % 10% 17

19 Tabell 7: Syn- och hörselundersökning vid 4 års ålder barn födda 2012 barn som gjort synundersökning remisser till ögonklini ken efter synunder sökning barn som gjort hörselundersök ning remisser till Öronklini ken efter hörselundersök ning som synunder sökts remisser till ögonklini ken efter synunder sökning som hörsel under sökts remisser till öronklinik en efter hörselunder sökning Vårdcentral Backen % 8% 93% 2% Bjurholm % 5% 100% 5% Carema HC, Dragonen % 14% 83% 2% Citymottagningen % 11% 98% 0% Ersboda % 20% 100% 3% Holmsund % 13% 100% 4% Husläkarna/Tavelsjö % 9% 91% 0% Hörnefors % 12% 100% 0% Min Hälsa % 20% 89% 2% Mariehem % 11% 84% 4% Nordmaling % 27% 100% 5% Norrlandskliniken % 5% 89% 8% Robertsfors % 18% 93% 10% Sävar % 17% 100% 8% Teg % 13% 98% 5% Vindeln % 6% 89% 2% Vännäs % 10% 97% 5% Ålidhem % 17% 98% 2% UMEÅ % 14% 93% 4% Anderstorp % 12% 94% 5% Boliden % 11% 100% 5% Bureå % 4% 100% 2% Burträsk % 3% 81% 0% Byske % 21% 86% 5% Erikslid % 11% 83% 4% Heimdall % 15% 96% 3% Hälsogemenskapen AB (Jörn) % 25% 8% 0% Kåge/Moröbacke % 6% 100% 6% Lövånger % 14% 95% 0% Norsjö kommun 47 0% 0% Ursviken % 6% 100% 2% SKELLEFTEÅ % 10% 80% 4% Dorotea % 13% 89% 0% Malå kommun % 6% 100% 6% Medicinkonsulten AB 48 0% 0% Stenbergska % 18% 90% 4% Sorsele/Ammarnäs % 0% 100% 3% Storuman % 21% 96% 2% Tärnaby % 10% 100% 0% Vilhelmina/Dikanäs/ Saxnäs % 25% 76% 4% Åsele kommun 8 0% 0% SÖDRA LAPPLAND % 15% 76% 3% VÄSTERBOTTEN % 13% 87% 4% 18

20 Tabell 8 Anmälningar till socialtjänsten under året Totalt antal barn 0-5 år anmälningar från din enhet (BVC/HC) anmälningar under året från enheten Vårdcentral Backen % Bjurholm % Carema HC, Dragonen % Citymottagningen % Ersboda % Holmsund % Husläkarna/Tavelsjö % Hörnefors % Min Hälsa % Mariehem % Nordmaling % Norrlandskliniken % Robertsfors % Sävar % Teg % Vindeln % Vännäs % Ålidhem % UMEÅ % Anderstorp % Boliden % Bureå % Burträsk % Byske % Erikslid % Heimdall % Hälsogemenskapen AB (Jörn) % Kåge/Moröbacke % Lövånger % Norsjö % Ursviken % SKELLEFTEÅ % Dorotea % Malå % Medicinkonsulten AB % Stenbergska % Sorsele/Ammarnäs % Storuman % Tärnaby % Vilhelmina/Dikanäs/Saxnäs % Åsele 81 0% SÖDRA LAPPLAND % VÄSTERBOTTEN % 19

21 Tabell 9. BHV-sjuksköterskans tid på BVC Vårdcentral barn födda 2016 BVC-ssk med BVC verksam het antalet timmar/v på HC/sjuks tuga antal timmar/v på BVC Arbetstid på BVC omräknat till heltidstjänst nyfödda per BVCsjuksköte rska barn/heltids BVC ssk Bemanningsb ehov, antal tjänster, 55 barn Backen , ,92 Bjurholm , ,31 Carema HC, Dragonen , ,87 Citymottagningen , ,66 Ersboda , ,08 Holmsund , ,97 Husläkarna/Tavelsjö , ,35 Hörnefors , ,55 Min Hälsa , ,75 Mariehem , ,85 Nordmaling , ,37 Norrlandskliniken ,5 1, ,95 Robertsfors , ,10 Sävar , ,26 Teg , , ,18 Vindeln , ,11 Vännäs , ,72 Ålidhem , , ,88 UMEÅ ,7 1027,5 25, ,85 Anderstorp , ,30 Boliden , ,60 Bureå ,5 0, ,84 Burträsk , ,91 Byske ,5 0, ,75 Erikslid , ,34 Heimdall , ,55 Hälsogemenskapen AB (Jörn) , ,26 Kåge/Moröbacke ,75 1, ,29 Lövånger , ,35 Norsjö , ,80 Ursviken , ,53 SKELLEFTEÅ ,75 9, ,51 Dorotea , ,55 Malå , ,80 Medicinkonsulten AB , ,08 Stenbergska , ,72 Sorsele/Ammarnäs , ,49 Storuman , , ,75 Tärnaby , ,22 Vilhelmina/Dikanäs/ Saxnäs , ,35 Åsele 29 0,0 0,53 SÖDRA LAPPLAND , , ,48 VÄSTERBOTTEN , ,25 41, ,85 20

22 Tabell 10. barn/bvc-heltidssjuksköterska barn/heltids BVC ssk, 60 barn VÄSTERBOTTEN SÖDRA LAPPLAND Vilhelmina/Dikanäs/Saxnäs Åsele Tärnaby Storuman Sorsele/Ammarnäs Stenbergska Medicinkonsulten AB Malå Dorotea SKELLEFTEÅ Ursviken Norsjö Boliden Anderstorp UMEÅ Ålidhem Vännäs Vindeln Teg Sävar Robertsfors Norrlandskliniken Nordmaling Mariehem Min Hälsa Hörnefors Husläkarna/Tavelsjö Holmsund Ersboda Citymottagningen Bjurholm Carema HC, Dragonen Lövånger Kåge/Moröbacke Hälsogemenskapen AB (Jörn) Heimdall Erikslid Byske Burträsk Bureå Backen Vårdcentral

23 Tabell 11. Vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Vännäs Hälsocentral / Familjecentral Vindelns Hälsocentral Ålidhems Hälsocentral Tegs Hälsocentral / Familjecentral Tavelsjö Sävar Hälsocentral Norrlandskliniken Mariehems Hälsocentral Hörnefors Hälsocentral / Familjecentral Hälsocentralen Min Hälsa Husläkarna Hälsocentral i Umeå Holmsunds Hälsocentral / Familjecentral Ersboda Familjecentral Citymottagningen Capio Hälsocentral Dragonen Backens Familjecentral Robertsfors Hälsocentral / Familjecentral Nordmalings Hälsocentral / Familjecentral Bjurholms Hälsocentral Ursviken Hälsocentral Lövångers Hälsocentral KågeMoröbacke Hälsocentral Hälsogemenskapen AB Jörns Hälsocentral Heimdalls Hälsocentral Erikslids Hälsocentral Byske Hälsocentral Burträsk Hälsocentral Bureå Hälsocentral Boliden Hälsocentral Anderstorps Hälsocentral Norsjö Hälsocentral Åsele sjukstuga Vilhelmina sjukstuga Storumans sjukstuga Tärnaby sjukstuga Sorsele sjukstuga Pneumokocker Haemophilus influenzae typ B Difteri-Tetanus-Kikhosta-Polio Malå sjukstuga Stenbergska familjecentral/hälsocentral Medicinkonsulten AB Dorotea sjukstuga