Bostadsbidrag för pensionstagare

Transkript

1 Bostadsbidrag för pensionstagare

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Pensioner som ger rätt till bostadsbidrag Ingen rätt Förhållande till andra förmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Dödsbo Ansökningstid Begäran om tilläggsutredningar Tilläggsutredningar för bostadsbidrag Återtagande av ansökan Belopp Bestämningsgrunder Boendeutgifter Maximibelopp Hyresbostad Boendeutgifter som ska beaktas Huvud- och underhyresgäst Öppenvårdsenheter och institutioner Personer som bor i gemensam inkvartering Bostadsrättsbostad och delägarbostad Ägarbostad Aktiebostad Egnahemshus Uppvärmningsnorm Vattennorm Underhållsnorm Räntor på bostadslån Tomthyra i

3 Fördelning av boendeutgifterna Samägande Boendeutgifterna för dem som bor hos anhöriga Boenderätt Familjeförhållanden Separat hushåll Gemensamt hushåll Samboförhållande Inkomster och avdrag Pensioner och ersättningar Utredande av belopp Utredande av utländska pensions- och ersättningsbelopp Löneinkomster Inkomster av näringsverksamhet Näringsverksamhet kan utövas av Inkomster av jordbruk och renskötsel Inkomster av skogsbruk Aktieutdelning (dividend) Sytning Ränteinkomster Överlåtelsevinster Hyresinkomster Sociala förmåner Privilegierade inkomster Avdrag Förmögenhet och skulder Förmögenhet som beaktas Förmögenhet som inte beaktas Uppskattning och utredning av förmögenhet Förmögenhetsslag och avkastning Skulder som ska avdras från förmögenheten Försvagande av ekonomisk ställning Uppgifter från penninginstitut Avgörande Handläggningsställe Var handläggs pensionsförmånerna Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter ii

4 1.9 Utbetalning Betalningsadress Betalningsmottagare Förmånstagare Intressebevakningsfullmäktig Intressebevakare Hyresvärd Uppgifter om hyresvärden Åtgärder vid flyttning Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden Återkrav hos hyresvärden Kommun Vård utom hemmet och eftervård Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl En fånges familj Dödsbo Utsökning Regressbetalning Ersättning för allmänt bostadsbidrag Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd Förskottsinnehållning Dröjsmålsförhöjning Dröjsmålstid Tremånadersregeln Enmånadsregeln Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning) Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning) Särskilda situationer Räntesats Ingen dröjsmålsförhöjning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Regelbunden justering Byte av bostad Förändrade familjeförhållanden Makes eller pensionstagares egen institutionsvård Makes fängelsevistelse Betydande förändring Justeringstidpunkt Pensionsslaget ändras Avbrytande av förmånsutbetalning Temporärt avbrott i utbetalningen iii

5 Institutionsvård Avbrott på grund av fängelsevistelse Indragning Indragning på begäran Tidpunkt för indragning Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande ELAT/YLAT-regress Besvär över pension som räknas som inkomst är under behandling Retroaktiv höjning av arbetspension Sökande av ändring iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av förmånsanvisningarna saknas de anvisningar som är gemensamma för alla anvisningar rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna för pensionstagare med låga inkomster Rätt och villkor Rätt till bostadsbidrag har den som är bosatt i Finland, har fyllt 16 år och får sådan pension eller ersättning som berättigar till bostadsbidrag (PBL 8 ) och som har boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget. Bostadsbidrag för pensionstagare betalas dock inte till en person som har rätt till allmänt bostadsbidrag. Läs mer om förhållandet mellan bostadsbidrag för pensionstagare och allmänt bostadsbidrag. Vem som är bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. (TillämpnL 1573/ ), (TillämpnL 1573/1993 3a ), (TillämpnL 1573/ ) Bostadsbidraget för pensionstagare är en särskild icke avgiftsfinansierad förmån enligt förordning 1408/71 och det beviljas och betalas inte till utlandet. 1

7 Pensioner som ger rätt till bostadsbidrag Bostadsbidrag kan beviljas en person som har fyllt 16 år och som har ålderspension, förtida ålderspension, sjukpension, rehabiliteringsstöd, efterlevandepension, garantipension eller pensionsstöd från FPA ålderspension, förtida ålderspension, arbetslivspension, full invalidpension, rehabiliteringsstöd eller efterlevandepension enligt arbetspensionslagarna ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter, lagen om familjepension efter riksdagsledamöter eller lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom fortlöpande olycksfallspension, livränta eller efterlevandepension som betalas på grund av full arbetsoförmåga enligt lagstadgad olycksfallsförsäkring, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst fortlöpande rehabiliteringspenning enligt lagstadgad olycksfallsförsäkring ett år efter att olycksfallet inträffat fortlöpande sjukpension eller efterlevandepension som utges på grundval av full arbetsoförmåga enligt olika lagar som gäller trafikförsäkring fortlöpande ersättning för inkomstbortfall som utges på grundval av full arbetsoförmåga när ett år förflutit efter trafikskadan fortlöpande full ersättning (100 % invaliditet) enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen motsvarande utländsk förmån En förmån anses vara fortlöpande när den betalas i minst sex månader. Om en person omedelbart innan sjukpensionen lämnats vilande i enlighet med lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete har fått bostadsbidrag för pensionstagare, fortsätter betalningen av bostadsbidraget så länge villkoren för bostadsbidrag i övrigt uppfylls, även om pensionen inte betalas medan pensionen är vilande. Läs mer om fortlöpande inkomster. Om pensionen har lämnats vilande enligt 17 i folkpensionslagen har personen inte med stöd av folkpensionen rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, eftersom pensionen inte betalas. Enligt 17 i folkpensionslagen kan pensionen ha varit vilande fram till Följande arbetspensioner ger rätt till bostadsbidrag: arbetspensionerna inom den privata sektorn (ArPL eller APL, KAPL, KoPL samt SjPL, LFöPL och FöPL) arbetspensionerna inom den offentliga sektorn (StaPL, KomPL, KyPL, Finlands Bank, FPA, Ortodoxa kyrkan, Åland) arbetspensioner som baserar sig på lagar eller pensionsstadgor enligt statens, kommunernas, kommunalförbundens och församlingarnas gamla system. Om ingen arbetspension återstår att betala ut på grund av samordning med olycksfalls- eller trafikförsäkringsersättning, ger en sådan arbetspension inte rätt till bostadsbidrag. Rätt till bostadsbidrag uppkommer endast på grundval av en sådan pension som personen faktiskt får. Olycksfallspension, sjukpension som grundar sig på trafikförsäkringen, ersättning för inkomstbortfall samt livränta enligt olycksfallsförsäkrings- eller militärskadelagen anses beviljad på grund av full arbetsoförmåga när ersättnings- eller invaliditetsgraden uppgår till 100 %. 2

8 Ingen rätt Rätt till bostadsbidrag saknas om en person får endast delinvalidpension deltidspension partiell förtida ålderspension avträdelsestöd eller avträdelsepension oregistrerad tilläggspension pension som är grundad på frivillig försäkring pension eller ersättning som betalas som engångsersättning partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna familjepension i form av barnpension 1.4. Förhållande till andra förmåner Allmänt bostadsbidrag Bostadsbidrag för pensionstagare beviljas inte en person som har rätt till bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag. (PBL 571/ mom.) Av bostadsbidrag för pensionstagare omfattas ensamboende personer som har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare makar/sambor av vilka den ena eller båda är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare hushåll där alla medlemmar har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare. Alla andra hushåll omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Observera! Om man i samband med allmänt bostadsbidrag kan anse att två personer inte hör till samma hushåll, kan för samma bostad beviljas både allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare. Läs mer om hushåll med allmänt bostadsbidrag. Exempel De vuxna systrarna Tytti och Noora bor i samma bostad. Tytti får sjukpension och Noora får arbetsmarknadsstöd. Om de har separata hyresavtal anses de i fråga om allmänt bostadsbidrag höra till olika hushåll. Därmed kan Noora få allmänt bostadsbidrag och Tytti kan få bostadsbidrag för pensionstagare. (Läs mer om separata hyresavtal och om att höra till samma hushåll.) Om de har gemensamt hyresavtal anses de höra till samma hushåll och därmed omfattas de av det allmänna bostadsbidraget. Exempel Esko som får sjukpension, hans äkta maka Emma som får arbetslöshetsförmån och deras son Konsta som får sjukpension bor i samma bostad. I fråga om allmänt bostadsbidrag hör familjen 3

9 till samma hushåll och eftersom det är fråga om ett hushåll, där alla medlemmar inte har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, så omfattas de av det allmänna bostadsbidraget. Andra FPA-förmåner Följande FPA-förmåner beaktas som inkomst i samband med bostadsbidrag för pensionstagare: folkpension efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp garantipension pensionsstöd grunddagpenning för arbetslösa, arbetsmarknadsstöd och alterneringsersättning utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice dagpenning enligt sjukförsäkringslagen moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning stöd för hemvård av barn stöd för privat vård av barn (vårdarens inkomst). Övriga FPA-förmåner inverkar inte på bostadsbidragets belopp Ansökan Bilagor Bostadsbidrag för pensionstagare eller justering av bidraget söks hos FPA med blankett AE 1r. En förhandsifylld blankett sänds till mottagare av bostadsbidrag för den regelbundna justeringen. (PBL 571/ mom.) Bostadsbidrag kan också sökas elektroniskt på internet, > E-tjänster. Den sökande loggar då in till tjänsten med egna bankkoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Om båda makarna/samborna ansöker om bostadsbidrag ska båda underteckna ansökan. Bostadsbidrag för pensionstagare kan också sökas muntligen. Läs också om muntlig justering. Om bostadsbidrag har beviljats för en viss tid på grund av att den sökande har ett tidsbegränsat hyresavtal, ska bostadsbidrag sökas på nytt efter att tiden har gått ut. När ett tidsbegränsat hyresavtal gäller för kortare tid än två år, behöver ändå ingen ansökan begäras av den här orsaken före den regelbundna justeringen, om den sökandes förhållanden inte däremellan har förändrats. Den sökande ska bifoga följande bilagor: utredning om den hyra som en underhyresgäst betalar intyg eller beslut och kvitto över utländsk pension eller ersättning, där betalaren och bruttobeloppet framgår lönespecifikation eller löneintyg från arbetsgivaren, där lönens, naturaförmånernas och semesterpenningens belopp framgår för både det föregående och det innevarande året utredning om arvode för förtroendeuppdrag eller dagpenning från arbetslöshetskassa beslut om stipendium beslutet om startpeng, om det är fråga om en företagare som inleder sin verksamhet och som inte har en FöPL-försäkring utredning om hyresinkomst, av vilken framgår den hyra som hyresgästen betalar och det vederlag som eventuellt ska betalas för det uthyrda objektet. 4

10 utredning om underhållsbidraget eller sytningen. utredning om ersättningar som hänför sig till brottsskada, privat olycksfallsförsäkring eller ansvarsförsäkring kontoutdrag eller motsvarande utredning om kontomedel och ränteprocent utredning om annan förmögenhet och dess värde (t.ex. offentligt noterade aktier, masskuldebrev) årsmeddelande eller annan utredning (andelsbevis) om fondandelar från fonden i fråga årsmeddelande eller annan utredning om spar- och pensionsförsäkringar, från det aktuella bolaget köpebrev eller gåvobrev, där föremålet och villkoren för köpet eller gåvan framgår utredning om lån från långivaren eller kontoutdrag där eventuellt lånenummer, beviljandetiden, det nuvarande lånebeloppet, användningsändamålet (t.ex. bostadslån, konsumtionskredit) och ränteprocenten framgår en kopia av hyresavtalet (vid justering av bostadsbidraget bara om villkoren i hyresavtalet har ändrats) utredning om hyran, vederlaget eller hyrans andel av serviceavgiften vid en boendeserviceenhet Dessutom ett betalningskvitto, en bankgiroblankett eller något annat betalningsverifikat, ifall hyrans eller vederlagets belopp inte framgår av andra bilagor (t.ex. hyresavtalet eller meddelandet om höjning av hyran) utredning om renoveringsåtgärder i fastigheten och tidpunkten för dem Hur ett ärende inleds Läs om hur ett ärende inleds. Sätt att inleda ett ärende Ett ärende kan inledas skriftligt (också elektroniskt) eller med FPA:s samtycke muntligt. Av ansökan ska framgå yrkandena och grunderna för dem. Vid ansökan om FPA-förmåner tillämpas särbestämmelser enligt vilka förmånerna i regel ska sökas på separat fastställda ansökningsblanketter. Ansökan per post eller personligen inlämnad Då en förmån söks med ansökan ska ansökningsblanketten undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökningens autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar klientens önskemål. Läs också i Komplettering av handlingar under Komplettering av ansökningsblanketten och Underskrift Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Begäran om komplettering av ansökan kan göras per sms, telefon eller brev. Läs även Komplettering av handlingar. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot (Kvitto på att handlingar lämnats in på en FPA-byrå YHT02r). 5

11 Via e-tjänsten I fråga om en del av förmånerna kan kunden inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder, med ett mobil-id eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Ett ärende kan inledas också via meddelandfunktionen i e-tjänsten. Läs om FPA:s e-tjänst. Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Av datasäkerhetsskäl ska förmånsärenden emellertid inte (uppgifter som gäller förmån, ansökningar eller bilagor) skötas per e-post, eftersom det tekniskt är enkelt att ändra uppgifter som gäller avsändaren. Elektronisk identifiering ingår inte i FPA:s e-postsystem. FPA kan inte instruera eller uppmana kunderna att skicka in sekretessbelagda uppgifter som oskyddad e-post. Därför anger FPA inte e-postadresser dit man kan skicka meddelanden som gäller förmånsärenden. Som elektronisk tjänst erbjuder FPA en datasäker e-tjänst. Om ett meddelande som gäller en förmån skickas till FPA per e-post kan man inte vid FPA garantera att e-posten inkommer till FPA och att förmånsärendet inleds. Om ett elektroniskt meddelande skickas till en myndighet sker det på avsändarens eget ansvar. Därmed bär avsändaren ansvaret för att e- postmeddelandet kommer fram. Läs mer om undantagen. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa situationer kan ett ärende inledas också på grundval av kundens muntliga ansökan eller meddelande (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligen ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i Oiwa. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om muntlig ansökan Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Kunden ska försäkra sig om att frimärkena på brevet räcker till. Läs också om överföring av handlingar. 6

12 Överföring av handlingar Om en ansökan eller en annan handling felaktigt har inkommit till FPA får den inte lämnas obehandlad, utan den ska utan dröjsmål överföras till den myndighet som anses behörig i ärendet. Läs om överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv en person som fyllt 18 år söker i regel sina förmåner själv kan befullmäktiga en annan person, dvs. ett ombud, att sköta sina ärenden (t.ex. söka en förmån) kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare om inte förmyndarmyndigheten har begränsat hans eller hennes handlingsbehörighet är myndig om inte förmyndarmyndigheten har förklarat honom eller henne omyndig vid förordnandet av en intressebevakare för en person som omyndigförklarats söker intressebevakaren förmåner. Läs mer om partsställning och förande av talan, intressebevakare som förordnas för myndig person, parallell talerätt, begränsning av handlingsbehörigheten och omyndigs talan Personer under 18 år är omyndiga och det är i allmänhet intressebevakaren som ansöker om förmåner på deras vägnar. intressebevakare är i allmänhet vårdnadshavaren. en person som fyllt 15 år är omyndig men han eller hon har även rätt att själv söka förmåner. se också närmare om förfaranden gällande olika förmåner Om en person inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska du kontakta intressebevakaren eller vårdnadshavaren. Läs mer om förande av minderårigs talan Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan 7

13 göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kelaasioiden hoitaminen toisen puolesta) Intressebevakningsfullmäktig En intressebevakningsfullmäktig kan söka förmåner för sin huvudman om en intressebevakningsfullmakt har fastställts och registrerats på behörigt sätt och den omfattar skötseln av ekonomiska angelägenheter, såsom förmånsärenden betalas stödet in på det konto som intressebevakningsfullmäktigen uppgett. FPA får information om intressebevakningsfullmakten ur befolkningsdatasystemet. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Med hjälp av förfrågan HEKY/henkilötiedot/Perhetiedot får du information om gällande intressebevakningsfullmakter. Uppgiften om intressebevakningsfullmakten syns i vyn Asiakkaan palvelutiedot i Oiwa. I registret för förmyndarskapsärenden får man med en registerförfrågan fram intressebevakningsfullmäktigens namn och identifikation Närmare information om intressebevakarens uppdrag framgår av intressebevakningsfullmakten. Kontrollera också alltid intressebevakningsfullmaktens innehåll. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats in till FPA tidigare ska fullmaktens innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i Oiwa. Läs mer om intressebevakningsfullmakt och om förfarandet då en intressebevakningsfullmäktig sköter ekonomiska ärenden. 8

14 Ombud, dvs. befullmäktigad Ett ombud, dvs. en befullmäktigad, kan ansöka om en förmån på huvudmannens vägnar. Ombudet ska visa upp en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Om ombudet är ett offentligt rättsbiträde, en advokat som hör till Finlands Advokatförbund eller ett rättegångsbiträde med tillstånd behöver han eller hon inte visa upp någon fullmakt för FPA om det inte finns skäl att betvivla befullmäktigandets riktighet. Det förs ett offentligt register över rättegångsbiträden med tillstånd (register över rättegångsbiträden). Uppgiften om huruvida en jurist har tillstånd att verka som rättegångsbiträde kan kontrolleras via justitieförvaltningens e-tjänst ( oikeudenkayntiavustajaluettelo). Att en advokat är medlem av Finlands Advokatförbund kan kontrolleras med sökordet "advokat" på Advokatförbundets webbsidor ( Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Läs mer om ett ombuds rätt att med stöd av fullmakt handla på huvudmannens vägnar och omombud utan fullmakt) Nära anhörig eller annan person En nära anhörig eller en person som huvudsakligen tagit hand om den sökande kan ansöka om en förmån för dennes räkning om personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak inte själv kan söka en förmån (eller i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter) och inte har någon intressebevakare. Detta förutsätter också att FPA godkänner att den anhöriga eller en annan person handlar på den sökandes vägnar och att det finns en bestämmelse om detta i förmånslagen. förmåner enligt folkpensionslagen (FPL 568/ mom.) handikappförmåner (570/ mom.) rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/ kap. 42 ) bostadsbidrag för pensionstagare (PBL 571/ kap mom. förmåner enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 2 3 mom. och ärenden som gäller tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (133/ mom.) En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. Läs mer om hur en nära anhörig eller en annan person som tagit hand om huvudmannen får föra huvudmannens talan och om hur godkännandet registreras Kommun Om ett barn har blivit omhändertaget av ett socialvårdsorgan har socialvårdsorganet rätt att söka förmåner för barnet. 9

15 Dödsbo Ett dödsbo kan inte ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare, eftersom det i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare inte finns någon bestämmelse om rätt för dödsbo att söka bostadsbidrag Ansökningstid Bostadsbidraget beviljas eller höjs från ingången av den månad då personen i fråga har rätt till bostadsbidrag eller en höjning av bidraget. Bostadsbidrag beviljas eller bidragsbeloppet höjs för högst sex kalendermånader före ansökan om bostadsbidrag. Ansökningsmånaden beaktas inte vid beräkningen av den retroaktiva ansökningstiden. Exempel Bostadsbidrag har sökts Bidraget kan beviljas retroaktivt från Av särskilda skäl kan bostadsbidrag beviljas retroaktivt också för en längre tid. Som särskilda skäl betraktas inte t.ex. den sökandes ovetskap eller en intressebevakares eller någon annan ansökningsberättigad persons försummelse att bevaka förmånen. (PBL 571/ ). Om allmänt bostadsbidrag har dragits in på den grunden att den sökande inte har rätt till allmänt bostadsbidrag, kan bostadsbidrag för pensionstagare undantagsvis beviljas retroaktivt från ingången av den månad för vilken det allmänna bostadsbidraget har dragits in. Exempel En person får allmänt bostadsbidrag. Efter ändringssökande beviljas han retroaktivt för ett år tillbaka en pension som ger rätt till bostadsbidrag för pensionstagare. Det allmänna bostadsbidraget dras in från den dag pensionen beviljas och bostadsbidrag för pensionstagare beviljas avvikande från den retroaktiva ansökningstiden från och med den dag pensionen beviljats Begäran om tilläggsutredningar Läs mer om utredande av ärenden och om begäran av tilläggsutredning. Om ansökan är bristfällig ska man be att kunden kompletterar uppgifterna på ansökningsblanketten eller lämnar in sådana handlingar som behövs som bilaga till ansökningsblanketten. Innan du ber om tilläggsutredningar ska du ta reda på om FPA redan har uppgiften och om den kan användas (till exempel uppgifter som kunden har lämnat i samband med tidigare ansökningar eller andra förmåner, familjemedlemmars uppgifter). Om FPA redan har tillgång till uppgifterna ska inga nya utredningar begäras. Alla tilläggsutredningar som behövs för att avgöra ett ärende ska i möjligaste mån begäras på en och samma gång. Observera att olika förmånslagar har bestämmelser om när FPA får begära tilläggsutredningar direkt från en utomstående aktör. Läs mer omatt få information av andra aktörer. 10

16 Med meddelandetjänsten, genom att ringa eller skriva Prioritetsordningen för begäran om tilläggsutredningar är i förmånshandläggningen följande: Meddelandetjänsten eller telefon Kundbrev (om det inte är möjligt att kontakta klienten per telefon eller via meddelandetjänsten eller det inte är lämpligt i kundens situation) Tilläggsutredningar begärs i första hand med meddelandetjänsten eller per telefon beroende på vilket sätt som är mer ändamålsenligt och fungerar bättre för att slutföra ärendet. Om kunden inte kan nås med ett meddelande eller per telefon skickas ett kundbrev. Meddela kunden när FPA senast behöver få tilläggsutredningen. Informera samtidigt kunden om att ärendet kan avgöras efter att tidsfristen gått ut även om han eller hon inte lämnar in någon tilläggsutredning. Anteckna i samband med en muntlig begäran om tilläggsutredning under Yhteydenotto i Oiwa vilka tilläggsutredningar du har begärt och när de senast ska lämnas in. Om kunden redan har ett arbete under behandling i Oiwa ska kontakten fogas till arbetet och vid behov ska en ny väntetid anges. Instruera kunden att lämna in de nödvändiga bilagorna i första hand via Meddelanden > Skicka meddelande eller bilaga i e-tjänsten, eller meddela kunden den svarsadress dit bilagorna kan skickas. Adresserna hittar du t.ex. på fpa.fi under Privatpersoner - Postadresser. Postboxadresserna anges enligt kundens bostadsort. Meddelandetjänsten används i förmånshandläggningen då man begär tilläggsutredningar när kunden har godkänt att meddelandetjänsten används på webben. Det lönar sig att använda meddelandetjänsten i första hand i sådana fall när man inte behöver göra någon helhetsmässig kartläggning av kundens livssituation eller servicebehov. Om man försöker ringa kunden men inte får svar skickas ett sms per dator från tjänsten (via Ingångssidan på Sinetti) FPA har gemensamma mallar för sms som kan användas vid olika situationer och för olika behov. Förmånsspecifika mallar för sms finns på sidan Etuuksien ohje under rubriken Työvälineet. Den mall du använder kan du vid behov redigera vad gäller telefonnumret du ger till kunden. Kopiera sms:et innan du skickar det och registrera det under Yhteydenotto i Oiwa. Det är bra att be om tilläggsutredningar med kundbrev om det är ändamålsenligt med tanke på kundens situation, mängden utredningar eller utredningarnas art. I krävande förmånsfall kan det ändå vara klokt att försöka nå kunden till exempel per telefon i ett par dygn innan man skickar ut ett kundbrev. Kunden kan lämna in tilläggsutredningarna som bilaga i meddelandetjänsten, muntligt eller skriftligt. Kunden kan t.ex. per telefon komplettera med uppgifter som inte uppgetts på ansökningsblanketten. De externa utredningar som ska fogas till ansökan, t.ex. löneintyg eller hyresavtal, ska emellertid skickas in via e-tjänsten som bilagor till ett meddelande eller lämnas in skriftligt. Vilka uppgifter som kunden alltid ska lämna in skriftligt har fastställts förmånsvis. Av datasäkerhetsskäl är e-post inte en officiell kontaktkanal hos FPA. Om kunden ändå sänder en tilläggsutredning eller bilagor per e-post så godkänns de. Läs mer om att lämna in tilläggsutredningar elektroniskt och om att ta emot filbilagor med minnessticka, CD eller mobiltelefon. 11

17 Komplettering av en ansökningsblankett Om en ansökningsblankett är bristfälligt ifylld ska den ursprungliga blanketten inte återsändas för komplettering, utan man ska be klienten redogöra för de uppgifter som saknas på blanketten, i första hand med hjälp av meddelandetjänsten. Komplettering eller annan uppgift som klienten lämnat ska antecknas i Oiwa (vid förmåner som inte skannas: på ansökningsblanketten eller på separat papper). Om du på en ansökningsblankett registrerar uppgifter som kunden lämnat ska de uppgifter som du själv har registrerat särskiljas (t.ex. med ditt bomärke) från de uppgifter som kunden egenhändigt antecknat. Om underskriften saknas på ansökningsblanketten kan du läsa mer under underskrift. Läs mer om komplettering av ansökningsblanketten och om komplettering av handlingar. Tidsfrist för tilläggsutredningar Läs om tidsfrist för inlämning av tilläggsutredning Uppge i samband med begäran om tilläggsutredningar en bestämd tid inom vilken de begärda uppgifterna ska lämnas in. Tidsfristen för att lämna in kompletterande uppgifter är oftast två veckor, men den kan också vara längre om det krävs för att utredningen ska kunna göras. När en begäran om utredning sänds till utlandet bör fristen vara längre. Tidsfristen kan å andra sidan även vara kortare än två veckor, om kunden uppger att han eller hon kan lämna in utredningen redan tidigare. Samma tilläggsutredning som man redan bett om ska inte begäras på nytt. Om en kund skriftligt på ansökningsblanketten eller på annat sätt har lovat att lämna in tilläggsutredningar senast ett visst datum, ska du inte be kunden lämna in dessa utredningar. Om kunden inte lämnar in tilläggsutredningarna inom utsatt tid kan ärendet avgöras utifrån de uppgifter som finns att tillgå då tidsfristen gått ut. Särskilt innan man meddelar ett avslagsbeslut är det bra att kontrollera om det under Yhteydenotto, i kommentarerna eller i kundbreven finns nämnt att man kommit överens om eller gett kunden en avvikande tidsfrist. På begäran av kunden kan tidsfristen förlängas om han eller hon inte kan lämna in tilläggsuppgifterna inom den ursprungliga tidsfristen. Om kunden ber om tilläggstid ska du komma överens med honom eller henne om en ny tidsfrist, anteckna den under Yhteydenotto i Oiwa, foga den till det väntande arbetet och vid behov sätta en ny väntetid för arbetet. Tilläggstid kan i regel ges bara en gång. Vid behov kan tidsfristen förlängas också efter detta om dröjsmålet beror på omständigheter som kunden inte rår för. Även en utredning som inkommit efter att tidsfristen gått ut ska beaktas i beslutsprocessen. Om beslutet redan fattats kan det rättas vid behov Tilläggsutredningar för bostadsbidrag Utred först möjligheten att begära ytterligare utredningar muntligen. Du kan också be om tilläggsutredningar av kunden med ett meddelande om kunden har gett sitt samtycke till användning av meddelandetjänsten och förfarandet lämpar sig för ärendet. Om du inte får tag på kunden eller det annars är motiverat att begära tilläggsutredningar skriftligen kan du använda följande brev för begäran om tilläggsutredning. AEL02r Komplettering av ansökan om bostadsbidrag för pensionstagare AEH03r eller AEH04r Justering av bostadsbidrag för pensionstagare. 12

18 Återtagande av ansökan Den som ansöker om bostadsbidrag kan återta sin ansökan om det ännu inte har meddelats något beslut. Återtagandet kan göras muntligen eller skriftligen. Om återtagandet görs muntligen ska du anteckna kontakten i Oiwa och skapa ett uppdrag (Toimeksianto-työ). Avlägsna uppgiften om att ansökan är under behandling ur systemet. Skicka ett meddelande eller brev till den sökande där du berättar att ansökan har återtagits på hens begäran. Du kan göra det med ett meddelande om kunden har gett sitt samtycke till användning av meddelandetjänsten. Om du skickar ett brev kan du använda brevformulär YHI39r. Om pensionstagaren har en intressebevakare eller om en intressebevakningsfullmakt är gällande, kan den sökande inte återta sin ansökan utan samtycke av sin lagliga företrädare. Om förfarandet när beslut om bostadsbidrag redan har meddelats. Läs mer om Indragning på begäran Belopp Bostadsbidraget uppgår till 85 procent av de årliga boendeutgifter som ska beaktas, minskade med självriskandelarna (PBL 571/ och 15 ). Alla belopp är angivna enligt 2017 års folkpensionsindexnivå. Bassjälvrisken är 610,42 /år eller 50,87 /mån. Tilläggssjälvrisken är 40 % av den del av årsinkomsten som överstiger den inkomstgräns som fastställts enligt familjeförhållandena (familjeklass). Beräkningsformel Bostadsbidraget = 0,85 x (boendeutgifterna - (bassjälvrisken + tilläggssjälvrisken)) tilläggssjälvrisken = 0,40 x (bostadsbidragsårsinkomsten - tilläggssjälvriskgränsen) Tilläggssjälvriskgränserna ensamboende (Y) /år / 723 /mån. gift eller sammanboende sökande vars make inte har rätt till bostadsbidrag (P) gift eller samboende sökande vars make, maka eller sambo har rätt till bostadsbidrag (PP) /år / 1 059,75 /mån /år / 1 161,33 /mån. Bostadsbidrag betalas inte om boendeutgifterna understiger 705 /år eller 58,75 /mån. Det minsta bostadsbidrag som betalas ut är 6,68 euro/mån. (PBL 571/ ). Om båda makarna har rätt till bostadsbidrag (familjeklass PP), beviljas de gemensamt bostadsbidrag och får hälften var av bidraget. Det minsta bostadsbidrag som betalas ut är 3,34 euro/mån. (PBL 571/ ). Du kan räkna ut bostadsbidragets belopp i CICS: APLA > Eläkkeensaajan asumistuen laskenta eller > E-tjänster > Beräkna din förmån. 13

19 Se också Belopp i samband med pensionsförmånerna. Indexförhöjning Löpande bostadsbidragsbelopp höjs inte årligen med folkpensionsindex. Bostadsbidragets minimibelopp, bassjälvrisken, tilläggssjälvrisken och förmögenhetsgränserna justeras årligen i enlighet med ändringen i folkpensionsindex (PBL 571/ mom.) Bestämningsgrunder Bostadsbidraget för pensionstagare påverkas av boendeutgifter familjeförhållanden inkomster och avdrag förmögenhet. Den sökande svarar alltid själv för bassjälvrisken för sina boendeutgifter. I fråga om inkomsterna är tilläggssjälvrisken en påverkande faktor. För boendeutgifterna gäller också vissa maximibelopp (SRf 815/ ). Boendeutgifter som överstiger dessa belopp beaktas inte. Maximibeloppen, kostnaderna för uppvärmning, vatten och underhåll samt de genomsnittliga boendeutgifterna för personer som bor i gemensam inkvartering justeras årligen genom förordning av statsrådet. (PBL 571/ och 54 ) Boendeutgifter Som den sökandes boendeutgifter beaktas också boendeutgifterna för en make, maka eller sambo som bor i samma bostad. Som boendeutgifter beaktas hyra eller vederlag boendeutgifternas andel av serviceavgiften vid en boendeserviceenhet kostnader för vatten och uppvärmning som betalas separat kostnader för uppvärmning, vatten och underhåll som gäller ett egnahemshus som den sökande eller den sökandes make, maka eller sambo äger räntor på lån för anskaffning eller reparation av en bostad, om bostaden ägs av den sökande eller den sökandes make, maka eller sambo tomthyra räntor på lån som tagits för anskaffning av en bostadsrättsbostad eller delägarbostad. (PBL 571/ ) Bostadsbidrag beviljas inte om den sökande inte har ovannämnda boendeutgifter ifall det inte är fråga om en person utan stadigvarande bostad vars boendeutgifter beaktas i enlighet med de genomsnittliga boendeutgifterna för personer som bor i gemensam inkvartering. Bostadsbidrag kan därför inte beviljas för boende på t.ex. hotell eller andra inkvarteringsrörelser (inkvarteringsavtal). 14

20 Som boendeutgifter beaktas den sökandes skäliga boendeutgifter för endast en bostad som är belägen i Finland och som ska betraktas som stadigvarande och i vilken den sökande bor när bostadsbidraget börjar betalas. (PBL 571/ mom.) Som stadigvarande betraktas en bostad där den sökande faktiskt bor under merparten av året. Även om den sökande enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet är bosatt i Finland, betalas bostadsbidrag inte från det att hen åker utomlands, om hen bor utomlands mer än sex månader av året. Som boendeutgifter kan ändå beaktas boendeutgifterna för en tillfällig bostad, om den sökande på grund av sin ålder, sjukdom eller bostadens skick eller läge blir tvungen att bo i någon annan än den stadigvarande bostaden eller boendeutgifterna för en studiebostad, om den sökande bor i denna bostad under merparten av året. Boendeutgifterna beaktas till årliga belopp. Det årliga beloppet avrundas till hela euro (PBL 571/ ). Läs mer om personer som bor i gemensam inkvartering (Hyresbostäder > Person som bor i gemensam inkvartering). Boendeutgifter som inte beaktas Som boendeutgifter godkänns inte andra specificerade avgifter som betalas i samband med hyran eller vederlaget, t.ex. avgifter för bilplats, garage, Internet, kabel-tv, tvättstuga, bastu, städning, trygghetstelefon och förvaringsutrymmen samt ekoavgifter. Bastuavgift beaktas inte även om den, oberoende av den faktiska användningen, tas ut av alla boende till samma belopp. Som boendeutgifter godkänns inte heller hyresgaranti, förskottshyra, fastighetsförmedlingsarvode, fastighetsskatt, försäkringar som hänför sig till boendet eller elavgift som betalas i samband med hyran eller vederlaget. Läs mer om avdrag av elavgift Maximibelopp Som boendeutgifter beaktas högst de maximibelopp som statsrådet årligen fastställer. PBL 571/ och SRf 815/ mom. En make inverkar inte höjande på maximibeloppet. När du avgör ett ärende ska du som boendeutgifter anteckna de faktiska boendeutgifterna Hyresbostad Med hyresbostad avses en bostad där besittningen grundar sig på ett sådant hyres- eller underhyresförhållande som avses i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995). Hyresförhållandet ska påvisas med ett hyresavtal. Boende på en verksamhetsenhet inom öppenvården (servicehus) och boende på privata inrättningar jämställs med hyresboende ifall det inte är frågan om offentlig institutionsvård. Läs mer om boendeutgifter. 15

21 Om en efterlevande make på basis av efterlevande makes besittningsrätt bor i en bostad som ägs av dödsboet, betraktas bostaden som den efterlevande makens hyresbostad. Boendeutgifterna uppskattas enligt bostadstyp och beaktas som hyra. Om den efterlevande maken de facto betalar räntorna på lån för anskaffandet av den bostad som ägs av dödsboet, beaktas dessa också som hyra. Se även Boenderätt Boendeutgifter som ska beaktas Den hyra som betalas för bostaden beaktas som boendeutgifter. Om uppvärmningskostnaderna inte ingår i hyran, ska till boendeutgifterna läggas uppvärmningskostnader enligt de normer som statsrådet fastställt. Läs mer om normerna för uppvärmningskostnader. Vattenavgifter Avgifter för varm-, kall- och avloppsvatten som ingår i hyran eller som regelbundet betalas i samband med hyran, beaktas som boendeutgifter såsom hyra. Som boendeutgifter beaktas bidragstagarens och dennes makes, makas eller sambos vattenavgifter. Om vattenkostnaderna inte ingår i hyran och om en fast avgift inte heller betalas i samband med hyran men det ändå finns vattenkostnader, t.ex. en vattenavgift till kommunen, beaktas vattenkostnaderna enligt de normer som fastställts av statsrådet (SRf 1019/ mom. 2 punkten). Vattenkostnaderna beaktas enligt vattennormen också när den sökande betalar vattenkostnaderna i form av en förskottsavgift som årligen utjämnas enligt den förbrukning som vattenmätaren visar. Om en hyresgäst inte betalar vattenavgift till hyresvärden, utan separat till bostadsbolaget, beaktas vattenavgiften som boendeutgift. Avdrag av elavgift Elavgift som betalas i samband med hyran beaktas inte som boendeutgift. Elavgiften ska dras av från hyran. I första hand avdras den faktiska elavgiften, men om elektriciteten ingår i hyran och det faktiska beloppet av den andel av hyran som gäller elektriciteten inte kan klarläggas, avdras från hyran ett belopp motsvarande penningvärdet av elbruksrätten. Läs mer om penningvärden för naturaförmåner. I regel avdras den andel av hyran som gäller elektriciteten enligt antalet kvadratmeter i bostaden. Elandelen avdras enligt antalet rum endast om den sökande inte ger någon utredning om antalet kvadratmeter. Huruvida avdraget ska göras enligt begränsad eller obegränsad elförbrukning utreds separat i varje enskilt fall. Begränsad förbrukning innefattar elförbrukningen för belysning och små elapparater, obegränsad förbrukning dessutom bl.a. elförbrukningen för elspis men inte eluppvärmning. I fråga om huvudhyresgäster görs avdraget från hyran i regel enligt obegränsad elförbrukning. Om det ändå är fråga om en servicebostad för äldre, där det bara finns små elapparater i rummet, görs avdraget enligt begränsad elförbrukning. Den sökandes faktiska elförbrukning bör alltid utredas i alla situationer. Om man t.ex. på basis av en utredning vet att den sökande inte klarar 16

22 av att använda elspis även om det finns en sådan i rummet, kan avdraget göras enligt begränsad elförbrukning. Gemensamma utrymmen beaktas i regel inte när den andel som gäller elektriciteten dras av. Ett undantag utgörs av enheter där några personer bor tillsammans i en hemliknande enhet. Då hör de gemensamma utrymmena också till den sökandes bostad och kvadratmetrarna för dessa utrymmen ska beaktas när elandelen dras av. För underhyresgäster med rätt att använda kök avdras ett belopp som motsvarar penningvärdet av begränsad elförbrukning. I övriga fall avdras inte någon avgift för elektriciteten från en underhyresgästs hyra. Läs mer om boendeutgifter som inte beaktas Huvud- och underhyresgäst En hyresgäst betraktas som huvudhyresgäst, när bostadens ägare hyr ut hela sitt egnahemshus eller hela sin aktielägenhet eller flera än en separat lägenhet i sitt egnahemshus. En hyresgäst betraktas som underhyresgäst, när ägaren eller huvudhyresgästen hyr ut en del av ett egnahemshus eller en aktielägenhet där hen själv bor, eller byggnaden omfattar bara två lägenheter och husets ägare eller en huvudhyresgäst som hyrt hela byggnaden bor i den ena lägenheten och underhyresgästen i den andra. Om en del av en bostad hyrts ut till en underhyresgäst betraktas som ägarens eller huvudhyresgästens boendeutgifter endast de utgifter som motsvarar den andel av bostaden hen förfogar över. Denna andel beräknas enligt antalet rum eller antalet kvadratmeter. Hyran som underhyresgästen betalar beaktas som inkomst. Läs mer om hyresinkomst och avdrag som ska göras från hyresinkomst. Från huvudhyresgästers och underhyresgästers hyra avdras den andel av hyran som gäller elektriciteten. Läs mer om avdrag av elavgift Öppenvårdsenheter och institutioner När det inom ett försäkringsdistrikt grundas en ny verksamhetsenhet, (servicehus, vård-, service- eller grupphem, internat eller någon annan enhet) ska byrån alltid ta reda på om enheten tillhandahåller öppen vård eller institutionsvård. När det gäller en privat enhet som ger institutionsvård ska det alltid utredas om institutionsvården är offentlig. Läs mer om öppen vård och institutionsvård. Om institutionsvården är offentlig beaktas inte avgiften för institutionsvård som boendeutgift. Nödvändiga uppgifter om boendeutgifter som ska beaktas för olika verksamhetsenheter och om förändringar i dessa, kan också registreras i uppgifterna om inrättningar. Uppskattning av boendeutgifterna I fråga om verksamhetsenheter inom öppenvården beaktas boendeutgifterna enligt hyresavtalet eller hyreskvittot. Om hyresavtal eller kvitto saknas, beaktas som boendekostnader den specificerade andel av vårdavgiften som gäller boendet. Om en dygnsavgift tas ut för boendet, 17

23 ändrar du den till en årlig boendeutgift genom att multiplicera dygnsavgiften med 365. Kom ihåg att utreda eventuellt avdrag av elavgift. Om den vård som ges på en privat inrättning inte är offentlig institutionsvård, beaktas boendeutgifterna ifall deras andel av vårdavgiften är specificerad eller om det har ingåtts ett separat hyresavtal om dem. När pensionstagaren får familjevård och avgift för institutionsvård tas ut av hen enligt 15 och 19 i förordningen om klientavgifter, beaktas avgiften inte som boendeutgift, eftersom andelen för boendet inte kan specificeras. Utred hos kommunen på vilken grund pensionstagarens avgift har fastställts Personer som bor i gemensam inkvartering Vid uppskattningen av boendeutgifterna för en person som bor i gemensam inkvartering är utgångspunkten hens faktiska boendeutgifter. Boendeutgifterna kan dock beaktas enligt de genomsnittliga boendeutgifter som fastställs genom förordning av statsrådet. Då förutsätts att personen i fråga bor på ett ställe som har karaktären av gemensam inkvartering och att det inte är möjligt att fastställa personens faktiska boendeutgifter på grund av att hen ofta byter inkvarteringsställe. Normen för gemensam inkvartering är euro om året Bostadsrättsbostad och delägarbostad Besittningen av en bostadsrättsbostad grundar sig på besittningsrätt enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990). När bostadsbidrag söks påvisas besittningsrätten med bostadsrättsavtalet. Besittningen av en delägarbostad grundar sig till en början på ett hyresavtal. När bostadsbidrag söks påvisas besittningsrätten med hyresavtalet. Boendeutgifter som ska beaktas När bostadsbidrag fastställs jämställs bostadsrättsbostäder och delägarbostäder med hyresbostäder. Som boendeutgifter för bostadsrättsbostäder beaktas bruksvederlag och vattenavgift under beteckningen hyra. räntor på lån som tagits för betalning av bostadsrättsavgiften. Som boendeutgifter för delägarbostäder beaktas hyra enligt hyresavtalet (underhållshyra och kapitalhyra) räntor på lån som tagits för betalning av delägaravgiften. Vatten- och uppvärmningskostnader som betalas separat beaktas enligt vatten- och uppvärmningsnormerna. Läs mer om normerna. Om den sökande har räntor på lån som tagits för renovering av en bostadsrättsbostad eller delägarbostad beaktas de inte som boendeutgifter. De beaktas som avdrag på årsinkomsten. Läs mer om avdrag. 18